9 Svensk Frötidning 4/09
nappast för någon annan gröda finns det så många möjliga etableringsmeto der som för höstraps. Förhållande na för sådden skiftar också väldigt mellan åren, till exempel skörde tidpunkt för förfrukten, jordens fuktighet vid sådd och såbäddsbe redning och väderleken efter såtill fället. Det är många variabler att ta hänsyn till.
För- och nackdelar
Med den minskade andelen träda odlas höstrapsen oftast efter strå säd. I Mellansverige medför detta oftast att såtiden blir senare än opti malt och att rapsen inte hinner växa så mycket på hösten som vore önsk värt. Detta talar för etableringsme toder med minimerad bearbetning som gör det möjligt att så snabbt efter skörd av förfrukten. Jämfört med plöjning kan man då också un der torra förhållanden undvika ett grovt bruk som ger dålig uppkomst. Fördelar med plöjning kan istäl let vara en effektiv halminbland ning och en bättre effekt mot ogräs, framförallt spillsäd. Dessutom
anses oljeväxter ha ett större luck ringsbehov än t.ex. spannmål. 7 led i 4 försök
Så vilken metod ska man använda? Hösten 2006 startades en försöks serie med olika bearbetnings meto der vid höstrapssådd. Försökspla nen med de 7 försöksleden och skördar 2008 finns i tabell 1.
I led AD och G görs sådd med konventionell såmaskin, oftast en Väderstad Rapid med skivbillar. Före detta görs en behovsanpas sad såbäddsberedning, vilket oftast
inneburit en eller flera överfarter i plöjda led, medan ingen extra kör ning gjorts i plöjningsfria led. Djup luckring (led G) gjordes med ett ickevändande redskap med skär på ca 30 cm djup med minimal stör ning av markytan. 2007 skördades de första försöken i denna serie och resultaten finns redovisade i Svensk Frötidning nr 4, 2008. År 2008 ge nomfördes ytterligare försök i sam ma serie. Här redovisas resultat från fyra av dessa försök: Stenstugu på Gotland (lättlera, sådd 24 aug.), Lilla Böslid i Halland (svagt lerig sand,
Plöjning gav högst och stabilast skörd år 2008 i Svensk Raps stora försöksserie med olika
etablerings-metoder. I en annan serie seglade kultivatorsådd upp som ett alternativ. Generellt för båda serierna
gäller att ha koll på halmen om man väljer att inte plöja.
Av: Johan arvidsson, SLU Uppsala
Plogen drog
längsta strået 2008
K
»
Tabell 1. Skörd (kg/ha) och relativtal i försök med höstraps, serie R2-4141 och L2-4141 år 2008.
Behandling Stenstugu Lilla Böslid Lönnstorp Helleberga Medeltal (vägt)
a = Normalt plöjningsdjup 3640 2210 5810 3260 3730
B = Grunt plöjningsdjup 96 108 98 92 98
C = Ytlig bearbetning, Carrier el likn. 96 75 97 96 93
D = Kultivator 10-15 cm 96 96 96 99 97
E = Bredsådd, Carrier 91 65 97 100 91
F = Bredsådd, kultivator 97 69 98 102 94
G = Djupluckr. + ytlig bearb som led C 98 94
Plog ett säkert kort 2008
Säkert kort. År 2008 var det de plöjda leden som gav högst skörd. Året innan, 2007, var det ett jämnare lopp mellan de plöjda och icke plöjda eta-bleringsmetoderna. År 2009 skördas för-söksserien för tredje året i rad. Foto: Jens Blomquist
10 Svensk Frötidning 4/09 sådd 24 aug.), Lönnstorp i Skåne
(morän lättlera, sådd 24 aug.) och Helleberga i Östergötland (mellan lera, sådd 21 aug.). Förhöjd utsädes mängd (50 % extra) användes i led E och F på Lönnstorp och Helle berga. Några försök i serien tas inte med i denna redovisning p.g.a. låg skörde nivå eller stort försöksfel. I försöken har gjorts ett stort antal mätningar, framförallt av plantegenskaper vid invintring.
Svag tillväxt hösten 2007 Hösten 2007 var sval och tillväxten under hösten var relativt svag. An
talet plantor skiljde sig i medel tal inte så mycket mellan leden. I försö ket på Helleberga var såbädden torr och uppkomsten långsam, speciellt i plöjda led. Plantorna på Stenstugu och Lönnstorp var väl utvecklade, medan plantorna på Helleberga var små, speciellt i plöjda led. Plantorna var störst efter bredspridning, vilket kan ha berott på att planttätheten var lägst där. På Lilla Böslid blev till växten under hösten klart sämre i de plöjningsfria leden, det gick ock så att observera en tydlig färgskill nad med grönare plantor i plöjda led. Också på Lönnstorp växte grö dan på hösten bättre i plöjt jämfört med plöjningsfritt. Tillväxten blev också bättre efter djupluckring (led G) än efter enbart ytlig bearbetning (led C). På Stenstugu var etablering och tillväxt god i samtliga led. Bäst efter plöjning
Generellt sett avkastade plöjnings fria led sämre än plöjda år 2008 (tabell 1). Jämfört med skördeåret 2007 verkar luckringsbehovet ha varit större, kanske beroende på en regnig sommar med svag struktur utveckling under 2007. Skördeni vån blev låg på Lilla Böslid, främst p.g.a. torka. Skörden blev där klart lägre för plöjningsfria och bred spridda led jämfört med plöjning, det är dock ej klart varför led D avkastade klart bättre än led C. På Lönnstorp och Stenstugu låg de plöjningfria leden något under de plöjda i skörd, men skillnaderna var inte signifikanta. På Helleberga blev också den slutliga skillnaden i skörd liten, trots att plöjningsfria led hade större plantor vid invintring.
BioDrill-sådd lyckades bra Hösten 2007 startades också serie R24143. I denna testas bl.a. sådd med BioDrill på en TopDownkul tivator. Försöksplan, plantgrade ringar vid invintring och skörd i ett försök på Helleberga i Östergöt land finns i tabell 2. Som framgår var plantorna långt från att uppfyl la 888regeln. I detta enda försök lyckades BioDrillsådden relativt bra medan ren direktsådd gick be tydligt sämre. Det speglar hur vik tigt det är att ha kontroll på hal men. Båda försöksserierna drivs vidare under 2009. «
Plöjningsfria led låg generellt något under plöjda, medan skillnaderna var små 2007. Bredspridning gav oftast en skörd strax under konventionell plöjning och sådd, i ett försök 2008 dock betydligt lägre. Några försök ströks under 2008 p.g.a. låg skördenivå - där var av-kastningen ofta lägst i plöjnings-fria led.
Plöjningsfria system minskade odlingssäkerheten vid sen sådd då grödan utsattes för stora påfrestningar.
Djupluckring höjde inte skörden. Skillnader i rotutveckling mellan olika bearbetningssystem var betydligt mindre än vad som förväntades vid projektets start.
Slutsatser
försöks-skördar 2008
3 3 3 3 3 3Tabell 2. Plantantal, plantegenskaper vid invintring och slutlig skörd i serie R2-4143 på Helleberga i Östergötland år 2008. Behandling Plantor per m2 Antal blad
Rotlängd (mm) Rothalsdia-meter (mm) Tillväxt-punkt (mm) Vikt rötter g/planta Vikt skott g/planta Skörd kg/ha Plöjning 49 4,8 39 3,2 5,2 0,09 0,48 3050 100 Carrier 34 5,1 38 3,6 5,3 0,1 0,53 101
TopDown grunt, BioDrill 38 4,8 50 3,8 6 0,11 0,61 110
TopDown djupt, BioDrill 40 5,1 44 3,7 5,8 0,13 0,65 109
Carrier + direktsådd 40 5,5 41 4,3 6,3 0,17 0,95 104
Direktsådd 33 5,7 40 4,6 6,7 0,15 0,86 91
Direktsådd inte direkt lysande 2008
Se upp för halm. Med halm kvar i ytan
och direktsådd i led F (överst till höger) i serie R2-4143 tappade höstrapsen 400 kilo per hektar i skörd jämfört med där halmen bearbetades in med en överfart med Carrier före direktsådden i led E (överst till vänster). Undre bilden visar resultatet av TopDown och BioDrill Foto: Johan arvidsson