• No results found

Hedersrelaterat våld i media : En kvalitativ studie om svenska tidningars gestaltning av religion och kultur i artiklar om hedersrelaterat våld under åren 2002 - 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hedersrelaterat våld i media : En kvalitativ studie om svenska tidningars gestaltning av religion och kultur i artiklar om hedersrelaterat våld under åren 2002 - 2012"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Ämneslärarprogrammet 300 hp

Hedersrelaterat våld i media

En kvalitativ studie om svenska tidningars gestaltning av

religion och kultur i artiklar om hedersrelaterat våld

under åren 2002 - 2012

Självständigt arbete 15 hp

2020-02-20

Amanda Persson och Johanna Johansson

Hammarlund

(2)

1

Abstract

The purpose of this study is to compare and analyze the portrayal of religion and culture in articles from Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Dagen which are newspapers in which possess different ideological backgrounds. The honor killings of Pela Atroshi, Fadime Sahindal and Abbas Rezai will provide the basis of the study. The empirical material for this study is twenty four articles from the newspapers previously mentioned. A comparative content analysis was executed in order to distinguish the differences and similarities between the newspapers. Jesper Strömbeck’s version of the framing theory was applied to the study in order to analyze the portrayal of religion and culture. The final conclusions were that the majority of the articles portrayed culture as an opposition to freedom and modern society. The same was found of the portrayal of religion. Furthermore, the study showed that the newspaper which is based on the social democratic values tended to refer honor killings to structural problems rather than individual cases.

Key words: hedersrelaterat våld, Pela Atroshi, Fadime Sahindahl, Abbas Rezai, medier, hedersmord, dagstidningar

(3)

2

1. INLEDNING ... 4

1.1 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 4

1.2 BAKGRUND ... 5 1.2.1 Pela Atroshi ... 5 1.2.2 Fadime Sahindal ... 5 1.2.3 Abbas Rezai ... 6 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER ... 7 1.3.1 Heder ... 7 1.3.2 Hedersrelaterat våld ... 7 1.4 MATERIAL ... 9 2. METOD ... 10 2.1 URVAL AV FALL ... 11 2.2 URVAL AV TIDNINGAR ... 12 2.3 TIDSAVGRÄNSNING ... 12 2.4 URVAL AV ARTIKLAR ... 12 2.5 SÖKNINGSMETOD ... 13 2.6 METODKRITIK ... 14 2.7 TILLFÖRLITLIGHET ... 14 3. TEORI ... 15 3.1 GESTALTNINGSTEORIN ... 15 4. TIDIGARE FORSKNING ... 17

4.1 MEDIERNAS SYN PÅ DE ANDRA –EN MEDIEANALYTISK STUDIE I SAMBAND MED MORDET PÅ FADIME 17 4.2 ASOCIAL ECOLOGICAL PERSPECTIVE ON UNDERSTANDING “HONOR KILLING”:AN INTERCULTURAL MORAL DILEMMA TENZIN DORJE ... 19

5. RESULTAT ... 21 5.1 PELA ATROSHI ... 21 5.1.1 Aftonbladet ... 21 5.1.2 Dagens Nyheter ... 22 5.1.3 Svenska Dagbladet ... 23 5.1.4 Dagen ... 24 5.2 FADIME SAHINDAL ... 26 5.2.1 Aftonbladet ... 26 5.2.2 Dagens Nyheter ... 27 5.2.3 Svenska Dagbladet ... 29 5.2.4 Dagen ... 30

(4)

3

5.3 ABBAS REZAI ... 31

5.3.1 Aftonbladet ... 31

5.3.2 Dagens Nyheter ... 32

“Dödad, torterad och skändad” ... 32

5.3.3 Svenska Dagbladet ... 33 5.3.4 Dagen ... 34 6. ANALYS ... 35 6.1 PELA ... 36 6.1.1 Kultur ... 36 6.1.2 Religion ... 39 6.2 FADIME ... 40 6.2.1 Kultur ... 40 6.2.2 Religion ... 43 6.3 ABBAS ... 44 6.3.1 Kultur ... 44 6.3.2 Religion ... 46 7. SLUTSATS ... 48

7.1 KULTUR OCH RELIGION SOM MOTSÄTTNING TILL FRIHET ... 48

7.2 BESKRIVNINGAR AV KULTUR ... 49

7.3 BESKRIVNINGAR AV RELIGION ... 49

8. ÄMNESDIDAKTISK REFLEKTION ... 50

(5)

4

1. Inledning

Tre hedersrelaterade mord skakade Sverige under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Abbas Rezai föll alla offer för familjer vars syn på relationer och kärlek inte stämde överens med deras. Bara några timmar efter deras död överöstes media med nyheter om det hedersrelaterade våldet de utsatts för.

Media har sedan mitten på 1800-talet benämnts som den tredje statsmakten och den mediala bilden påverkar ständigt våra tankar och åsikter kring fenomen i samhället. Vårt intresse för ämnet heder kopplat till media väcktes genom en diskussion om hur hedersrelaterat våld framställs i media och huruvida religion och kultur berörs i samband med detta. Som blivande lärare i religionskunskap såg vi också relevansen av att sätta oss in i betydelsen av begreppet heder och hedersrelaterat våld. Slutligen landade våra tankar i att undersöka medias framställning av hedersrelaterat våld med fokus på en jämförelse av innehållet i tidningar med olika ideologisk bakgrund. Vad är det egentligen som nämns i samband med redogörelsen för det hedersrelaterade våldet?

1.1 Syfte och problemformulering

Syftet med undersökningen är att genom en jämförande innehållsanalys belysa medias gestaltning av hedersrelaterat våld, detta med fokus på religiösa och kulturella aspekter. Artiklar från Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagen under perioden 2002 till 2012 kommer att ligga till grund för undersökningen. Morden på Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Abbas Rezai är de fall som kommer att stå i fokus för undersökningen. Avslutningsvis kommer uppsatsen innehålla en didaktisk reflektion kring hur lärare i religionskunskap kan undervisa om medias framställning av religion och kultur i relation till hedersrelaterat våld. Frågeställningarna för uppsatsen lyder:

• På vilka sätt gestaltas, alternativt utesluts, religion och kultur i utvalda artiklar om hedersrelaterat våld publicerade i Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagen under perioden 2002 till 2012?

(6)

5 • Vilka likheter och skillnader i gestaltningen av religion och kultur påvisar de utvalda artiklarna om hedersrelaterat våld i Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagen?

• Hur kan lärare i religionskunskap i gymnasieskolan undervisa om medias framställning av religion och kultur i relation till hedersrelaterat våld?

1.2 Bakgrund

Uppsatsen grundar sig på de tre fall som tidigare nämnts. För att förstå artiklarnas innehåll som presenteras i kapitlet Resultat kan det vara betydande att besitta grundläggande förståelse för dessa tre fall och deras händelseförlopp. Under kapitel 1.2.1, 1.2.2 och 1.2.3 föreligger därför en kortfattad redogörelse för morden och händelserna kring dessa. Dessa presenteras i samma ordning som morden inträffade.

1.2.1 Pela Atroshi

Unni Wikan, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo, beskriver i boken Om heder hur Pela Atroshi var nitton år gammal då hon sköts till döds av sina två farbröder i kurdiska Irak den 24 juni 1999. Pelas far tog på sig ansvaret för mordet och dömdes till sex månaders fängelse i Irak. De två farbröderna dömdes till livstids fängelse i Sverige. Pelas syster Breen hävdade dock att uppmaningen om att döda Pela kom från deras farfar som var bosatt i Australien. Wikan framhåller att Pela före sin död frivilligt åkt till Irak för att giftas bort i ett arrangerat äktenskap. Detta gick emot hennes egen vilja, men hon gick till slut med på det då hon inte ville skiljas från sin familj. Hon ville heller inte fortsätta dra den skam över familjen som hennes far ansåg att hon gjorde. Den skam som till slut kom att bli motivet till hennes död.1

1.2.2 Fadime Sahindal

Den 21 januari 2002 sköts Fadime Sahindal till döds av sin far, framför ögonen på sin mor och två av sina systrar. Wikan beskriver hur Fadime mördades för att hon ansågs ha inlett ett kärleksförhållande med fel man, men också för att hon några år tidigare hade anmält sin far och

(7)

6 bror för våld och hot. Hon hade dessutom gått ut i media och berättat om det våld och hot hon utsatts för sedan hon var liten.2 Wikan menar att Fadime hade blivit uppmanad av sin släkt att aldrig återkomma till Uppsala, då hon betraktades som en förövare och blev tillsagd att om hon återvände till Uppsala skulle hon mördas. I början av 2002 åkte Fadime ändå tillbaka till Uppsala för att i hemlighet träffa sin mor. Wikan beskriver hur detta fick hennes far att ta beslutet att, i systerns hall, skjuta henne.3 Ulf Arvidsson framhåller i Nationalencyklopedin hur Fadimes situation fick stor uppmärksamhet i media och ledde till stora debatter både före och efter hennes död. Fadime kom att bli en symbol för andra invandrarkvinnor i Sverige i samma situation.4

1.2.3 Abbas Rezai

Wikan lyfter även mordet på Abbas Rezai som inträffade den 16 november 2005 och väckte stor uppmärksamhet i Sverige. Abbas kom som flykting från Afghanistan till Sverige år 2003, han var då 18 år gammal. Under 2004 inledde han ett kärleksförhållande över internet med en flicka vid namn Zahra, som även hon var flykting och bosatt i Högsby med sin familj. Wikan framhåller det faktum att Zahra och Abbas tillhörde samma etniska grupp men att Zahra tillhörde sayyidsläktet, och härstammade därmed från Profeten. Abbas tillhörde det folkliga släktet och var så kallad amm. Det förekom således en rangskillnad mellan Abbas och Zahra. Zahras föräldrar höll Zahra hårt, vilket resulterade i att Zahra rymde till Abbas i Skellefteå för att de skulle få vara med varandra. När hennes familj till slut lovade att de skulle få gifta sig med varandra reste de tillsammans tillbaka till Högsby i tron om att familjen skulle godkänna deras förhållande. Istället mördades Abbas. Han skållades med het olja, misshandlades och knivhöggs slutligen till döds. Zahras bror och föräldrar åtalades för mordet trots att sonen hävdade att han ensam begått gärningen. Enbart sonen dömdes. Sex år senare togs fallet upp igen i hovrätten efter sonens ändrade uppgifter och båda föräldrarna dömdes då till tio års fängelse.5

2 ibid. s. 44 – 46 3 ibid.,s. 44 – 46

4 Nationalencyklopedin, “Fadimemordet”, Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fadimemordet, (hämtad 2019-12-01)

(8)

7

1.3 Begreppsdefinitioner

För att skapa en klarare förståelse för de begrepp som är centrala för uppsatsen kommer begreppen heder och hedersrelaterat våld förklaras med utgångspunkt i böckerna Om heder skriven av Unni Wikan, I varje trumslag jordens puls - Om vår tids rädsla för skillnader skriven av Mikael Kurkiala samt Heder och samvete – En bok om hederskultur i Sverige skriven av Eduardo Grutzky och Lars Åberg och i Nationalencyklopedins digitala uppslagsverk.

1.3.1 Heder

Wikan betonar att begreppet heder kan beskrivas som mycket komplext. Det handlar om värde och respekt, både hos en själv och andra. Vad som krävs för att uppnå detta värde och respekt varierar däremot mellan olika kulturer. Begreppet heder är även starkt kopplat till makt, då de inflytelserika i samhället avgör rådande regler och normer. Wikan framhåller också att det inte går att undkomma ett genusperspektiv när man talar om heder, då begreppet i alla kulturer är starkt kopplat till män. Kvinnor har i de flesta samhällen i världen ingen självständig heder, utan ingår i sin mans heder. Däremot kan en mans heder vara helt beroende av kvinnans handlingar. I många samhällen är även heder starkt kopplat till sexualitet, framför allt kvinnors sexualitet och oskuld.6

1.3.2 Hedersrelaterat våld

Mikael Kurkiala, kulturantropolog vid Uppsala universitet, granskar i boken I varje trumslag

jordens puls - Om vår tids rädsla för skillnader relationen mellan hedersrelaterat våld och andra

former av våld mot kvinnor. Han menar att även om de i det stora hela orsakar samma typ av lidande, så skiljer de sig i den logik som styr handlingen.7 Eduardo Grutzky och Lars Åberg, expert på frågor gällande hederskultur och journalist och författare, belyser i boken Heder och

samvete - En bok om hederskultur i Sverige att det finns forskare och politiker som menar att

6 Wikan, 2009, s. 9 – 10

7 Kurkiala, Mikael, I varje trumslag jordens puls - Om vår tids rädsla för skillnader, Stockholm:

(9)

8 det hedersrelaterade våldet inte skiljer sig från annat våld och att det därför måste falla under samma kategori som “mäns våld mot kvinnor”. Grutzky och Åberg menar dock att det faktiskt finns ett antal skillnader som gör att det hedersrelaterade våldet och mäns våld mot kvinnor inte helt kan falla under samma kategori. De betonar att mäns våld mot kvinnor sker individuellt och fördöms helt av samhället. Det hedersrelaterade våldet vilar ofta på kollektiva beslut, och accepteras ofta av omgivning och släktingar.8

Marie Göransson och Simon Ekström beskriver i Nationalencyklopedins digitala uppslagsverk hur hedersrelaterad brottslighet har fått särskild uppmärksamhet i Sverige i samband med de mord på Pela och Fadime som har rapporterats med stor omfattning i media. Göransson och Ekström menar att det hedersrelaterade våldet inte kan knytas till en specifik religion eller land men våldet och morden är ofta kopplade till de normer som finns kopplade till kvinnans sexualitet, och att den ska kontrolleras av mannen. Göransson och Ekström framhåller däremot att det hedersrelaterade våldet inte enbart riktar sig mot kvinnor, utan även mot män och homosexuella, oavsett kön.9

Vad har då hedersrelaterat våld för koppling till kultur och religion? Kurkiala beskriver hur det hedersrelaterade våldet kan ses som ett kulturellt fenomen med anledning av att det legitimeras av ett helt normsystem och det uttrycker föreställningar om den moral som präglar samhället. Kurkiala menar att kopplingen mellan hedersrelaterat våld och religion kan ses som ambivalent och att det hedersrelaterade våldet ofta får ökad legitimitet om det motiveras i religiösa uttryck. Däremot kan det hedersrelaterade våldet inte direkt kopplas till en specifik religiös tradition. Det förekommer inom stor del av världens religioner, såsom bland annat kristendom, islam, buddhism och hinduism.10

I denna uppsats riktar vi in oss på Kurkialas samt Grutzky och Åbergs särskiljande på våld i allmänhet och hedersrelaterat våld och kommer därför att benämna de fall som ligger till grund för materialet som hedersrelaterat våld.

8 Grutzky, Eduardo & Åberg, Lars, Heder och samvete: En bok om hederskultur i Sverige, Stockholm:

Fri Tanke förlag, 2013, s. 28 – 29

9 Nationalencyklopedin, “Hedersrelaterade brott”, Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hedersrelaterade-brott, (hämtad 2019-11-25)

(10)

9

1.4 Material

Det material som ligger till grund för uppsatsen är artiklar från fyra dagstidningar med varierande ideologiska bakgrunder. Dagstidningarna är Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagen. Ur dessa dagstidningar har två utvalda artiklar per tidning om varje fall utgjort material för uppsatsen.

Aftonbladet är en dagstidning som utges i både tryckt och digital form. Den grundades 1830 och Aftonbladets ledarsida har den politiska beteckningen obunden socialdemokratisk, men nyhetsredaktionen grundar sig inte på någon politisk färg enligt Aftonbladets hemsida. Idag ägs Aftonbladet till 91 procent av mediekoncernen Schibsted och till 9 procent av Landsorganisationen i Sverige.11 De artiklar som valts från Aftonbladet om Pela är “Systern fällde sina farbröder” och "’Jag sköt min dotter’". De artiklar som valts från Aftonbladet om Fadime är “Mördades – för att hon valde sitt liv” och “Hon skämde ut mig inför hela världen”. De artiklar som valts från Aftonbladet om Abbas är “‘Det var jag som dödade pojkvännen’” och “Hedersmord tas upp av Högsta domstolen”.

Svenska Dagbladet är en dagstidning som utges i både tryckt och digital form. Den grundades 1884 och Svenska Dagbladets ledarsida har den politiska beteckningen obunden moderat, redigerad på en värdegrund av liberalism och konservatism. Redaktionen arbetar oberoende av politiska, religiösa eller kommersiella intressen enligt Svenska Dagbladets hemsida. Idag ägs Svenska Dagbladet till 99,4 procent av mediekoncernen Schibsted och till 0,35 procent av Stiftelsen Svenska Dagbladet.12 De artiklar som valts från Svenska Dagbladet om Pela är “Mordet på Pela blev en väckarklocka” och “Arg expert i kvinnors tjänst”. De artiklar som valts från Svenska Dagbladet om Fadime är “21.54 fick SOS samtalet…” och ”Fyra år yngre bror mest aktiv i förföljandet”. De artiklar som valts från Svenska Dagbladet om Abbas är “Nya

11 Aftonbladet, “Om Aftonbladet”, Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/a/LOlQ4/om-aftonbladet,

(hämtad 2019-12-13)

12 Svenska Dagbladet, “Om Svenska Dagbladet”, Tillgänglig: https://kundservice.svd.se/omsvd/,

(11)

10 misstänkta bakom hedersmordet i Högsby” och “Oerhört välkommet att Högsbymordet åter tas upp”.

Dagens Nyheter är en dagstidning som utges i både tryckt och digital form. Den grundades 1864 och vilar på en grund som är oberoende liberal enligt Dagens Nyheters hemsida. Idag ingår Dagens Nyheter i medieföretaget Bonnierkoncernen.13 De artiklar som valts från Dagens Nyheter om Pela är “Tre åtalas för ‘hedersmord’ på kurdflicka” och “Forskare slår larm om hedersförtryck”. De artiklar som valts från Dagens Nyheter om Fadime är “Mordet på Fadime: Pappan tror han gjorde rätt” och “Mordet på Fadime: Pappan tillbakavisar hedersmotiv”. De artiklar som valts från Dagens Nyheter om Abbas är “Dödad, torterad och skändad” och “Hotad son pekade ut sina föräldrar”.

Dagen är en dagstidning som som utges i digital form. Den grundades 1947 och Dagens ledarsida är partipolitiskt obunden men tidningen vilar på en kristen grund och den nicaenska trosbekännelsen enligt Dagens hemsida. Idag ägs Dagen av medieföretaget Mentor Medier.14 De artiklar som valts från Dagen om Pela är “‘Jag förstår inte hur de kunde göra så mot oss’” och halva “Hur tänker en hedersmördare?”. De artiklar som valts från Dagen om Fadime är “Fadime, vår tids martyr” och halva “Hur tänker en hedersmördare?”. De artiklar som valts från Dagen om Abbas är “Förnekar delaktighet i hedersmord” och “Ny rättegång om hedersmord”. Varför dessa artiklar valts diskuteras i kapitel 2.4.

2. Metod

Metodkapitlet behandlar genomförandet av undersökningen, från urval till utförande. Inledningsvis föreligger en övergripande beskrivning av metoden för uppsatsen, därefter följer en beskrivning av de urval som gjorts vad gäller fall, tidningar och artiklar. Vidare följer en

13 Dagens Nyheter, “Om Dagens Nyheter”, Tillgänglig:

https://www.dn.se/nyheter/om-dagens-nyheter/, (hämtad 2019-12-13)

(12)

11 förklaring av den tidsavgränsning som gjorts, följt av en beskrivning av hur sökningen genomförts samt metodkritik och uppsatsens tillförlitlighet.

Den metod som valts ut för undersökningen är en jämförande innehållsanalys av artiklar som behandlar samma fall, men som är publicerade i dagstidningar med olika ideologiska bakgrunder. Lennart Hellspong, professor i retorik på Södertörns högskola, nämner i sin bok

Metoder för brukstextanalys hur en jämförande analys kan belysa likheter eller olikheter mellan

två eller flera texter. Utöver stöd att hitta likheter och olikheter kan metoden även användas för att kritiskt granska en text genom att ställa den mot ett bättre alternativ. Hellspong beskriver även hur man ofta får ut mer av jämförelsen om det finns samband mellan det som jämförs. I den här undersökningen är sambandet mellan de texter som jämförs att de är hämtade från dagstidningar och behandlar samma fall. För att utföra en jämförande innehållsanalys görs en studie av hur texterna liknar och skiljer sig åt innehållsmässigt. Det kan undersökas vilka teman som finns och på så sätt se vilka huvudämnen och delämnen som finns. I denna undersökning har fokus legat på religion och kultur, och ord kopplat till antingen religion eller kultur har därför understrukits vid utläsning av materialet. Hellspong menar att texter också kan analyseras genom att titta på vilka perspektiv som anläggs av textens författare. Frågor som kan ställas under analysen är: Ser författaren på ämnet som subjektivt eller objektivt? Vilka bakomliggande positioner och ideologier kan ligga bakom? Hellspong menar även på att man kan undersöka om det finns underförstådda inslag i texten, alltså om läsaren behöver tidigare kunskap om något för att kunna läsa mellan raderna.15 För den här undersökningen kommer alla delar att tillämpas för att urskilja likheter och skillnader mellan de artiklar som ligger till grund för undersökningen.

2.1 Urval av fall

De fall som valts ut har valts främst på grund av deras uppmärksammande i media vilket givit störst möjligheter att samla empiri. Fallet Abbas valdes ut med specifik hänsyn till genusperspektivet, då vi ämnade inkludera ett annat perspektiv på hedersrelaterat våld än enbart det kvinnliga. Då vi fann att de tidningar vi valt inte hade en bred rapportering om män som

(13)

12 blivit utsatta hedersrelaterat våld blev mordet på Abbas det enda möjliga fallet att inkludera i undersökningen.

2.2 Urval av tidningar

Under undersökningens start låg intresset i att undersöka dagstidningar med olika ideologiska bakgrunder. Detta för att få ett så stort perspektiv som möjligt, men även för att lättare kunna urskilja likheter och skillnader mellan innehållet i artiklarna och med hjälp av den valda teorin koppla det till vad som porträtteras eller utesluts.

2.3 Tidsavgränsning

Då det inledningsvis inte förekom någon specifik tidsavgränsning söktes det fritt på de fall som nämnts ovan. Efter en genomgång av ett flertal artiklar noterades det att de artiklar som var mest informationsrika var publicerade mellan 2002 och 2012. På grund av detta begränsades urvalet av artiklarna till ett tioårsspann mellan 2002 och 2012. De eventuella innehållsmässiga skillnader som påträffas i artiklarna beroende på publikationsår analyseras i uppsatsens analyskapitel.

2.4 Urval av artiklar

Två kriterier var centrala för urvalet av artiklar, det första kriteriet var att artiklarna skulle hålla sig inom den tidsperiod som nämnts ovan. Det andra kriteriet var att artiklarna skulle innehålla minst 300 ord, detta för att få en så informationsrik artikel som möjligt då vi fann att majoriteten av artiklarna som innehöll mindre än 300 ord var alldeles för korta för att utföra en innehållsanalytisk studie på. Då de valda kriterierna avgränsade sökresultaten till ett förhållandevis få antal artiklar kunde någon värdering inte läggas i vilken typ av artikel som valdes ut. Därför är de artiklar som valts en sammansättning av nyhetsartiklar och ledare. Om det hade funnits ett större utbud av artiklar kring de utvalda fallen hade en avgränsning i typ av artiklar kunnat tillfogas. De utvalda artiklarna valdes på grund av att de på något sätt behandlar fallens helhet. Vi fann att många artiklar enbart redogjorde för en rättegångsprocess efter

(14)

13 mordet, eller andra mindre händelser kring fallet som inte var relevant för vår undersökning. Exempel på sådana händelser som återfanns i ett flertal artiklar var protester mot hedersrelaterat våld i sin allmänhet, eller politiska debatter kring hur hedersrelaterat våld kan motverkas. Dessa artiklar kunde alltså inte användas i vår undersökning då de saknade relevant innehåll, och på så sätt valdes de två artiklar per fall och tidning som var mest relevanta efter att sökningen och urvalet var genomfört.

2.5 Sökningsmetod

För att söka artiklar använde vi oss av de sökmotorer som fanns på respektive dagstidnings hemsida. Då dagstidningarnas sökmotorer fungerade olika fick sökningen ske i antingen ett eller två steg. Nedan presenteras sökningarna och dess resultat.

Sökningen på Aftonbladets hemsida gjordes i två omgångar eftersom den första sökningen gav allt för utspridda träffar. Den första sökningen “Pela Atroshi” gav 1540 träffar, vilket inkluderade irrelevanta träffar som exempelvis artiklar om fotbollsspelaren Pelé eller om olika EU-pelare. Därför gjordes en andra sökning på enbart efternamnet “Atroshi” och sökningen landade på 42 träffar. Den inledande sökningen “Fadime Sahindal” gav 521 träffar vilket inkluderade andra Fadime än den vi sökte, men efter att ha avgränsat sökningen till enbart efternamnet “Sahindal” kom 236 träffar upp. Den inledande sökningen “Abbas Rezai” gav 5079 träffar, men likt sökningen “Pela Atroshi” inkluderade även denna sökningen irrelevanta träffar som exempelvis artiklar om ABBA eller om den palestinska presidenten Mahmud Abbas. En andra sökning på efternamnet “Rezai” gav slutligen 122 träffar. På Svenska Dagbladets hemsida krävdes endast en sökning då träffarna redan var avgränsade till de personer som vi eftersökte. Sökningen “Pela Atroshi” gav 40 träffar och “Fadime Sahindal” gav 42 träffar. Sökningen “Abbas Rezai” gav 23 träffar. På Dagens Nyheters hemsida krävdes endast en sökning då träffarna redan var avgränsade till de personer som söktes på. Sökningen “Pela Atroshi” gav 91 träffar, “Fadime Sahindal” gav 400 träffar och “Abbas Rezai” gav 100 träffar. På Dagens hemsida gav sökningen “Pela Atroshi” 6 träffar vilket inte krävde en andra sökning. Sökningen “Fadime Sahindal” gav 41 resultat och sökningen “Abbas Rezai” gav 16 träffar.

(15)

14

2.6 Metodkritik

Metoden för undersökningen är en jämförande innehållsanalys, vilket gett möjligheten att kunna urskilja likheter och skillnader i de texter som studerats. Precis som det finns fördelar med den valda metoden kan det även föreligga nackdelar. En eventuell nackdel med den metod som valts är att egna tolkningar av texterna görs. Då undersökningens syfte är att jämföra artiklar om hedersrelaterat vålds framställning av religion och kultur kan det finnas en risk att skribentens syfte med artikeln faller bort under vår tolkning. Hade undersökningens omfång varit större hade en alternativ metod kunnat vara att intervjua skribenter som skrivit om dessa fall och fråga kring deras urval och gestaltning av fallen.

2.7 Tillförlitlighet

Johan Alvehus, docent vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet, beskriver i boken Skriva uppsats med kvalitativ metod - En handbok hur begreppen validitet och reliabilitet är två centrala begrepp i vetenskapliga sammanhang. Hög reliabilitet innebär, enligt Alvehus, att forskningsresultaten är upprepningsbara och om samma resultat kommer uppstå om samma undersökning görs igen. Validitet innebär, enligt Alvehus, att det som ämnas undersökas undersöks.16 Carl Martin Allwood, menar dock att de validitetskriterier som diskuteras i den kvalitativa forskningen är tämligen bredare än de validitetskriterier som diskuteras i den kvantitativa. Den kvalitativa forskningen har ofta vagare gränser för vad som anses vara vetenskapligt.17

Under bearbetningen av materialet gjordes, som tidigare nämnt, en markering av de ord i artiklarna som behandlade religion eller kultur. Detta för att underlätta bearbetningen av artiklarnas innehåll, men också för att skapa högre validitet och reliabilitet i undersökningen, genom att minimera risken för att tolka artiklarna som helhet eller att missa specifika beskrivningar gällande religion och kultur. Vi har i undersökningens alla led strävat efter

16 Alvehus, Johan, Skriva uppsats med kvalitativ metod - En handbok, Stockholm: Liber AB, 2013, s.

126 - 127

17 Allwood, Carl Martin, “Perspektiv på den kvalitativa idétraditionen”, i: Allwood, Carl Martin (red):

(16)

15 transparens och noggrannhet i både urvalsprocess och genomförande för att undersökningen ska präglas av hög validitet och reliabilitet.

3. Teori

För att analysera det material och resultat som framkommer i uppsatsen kommer gestaltningsteorin att tillämpas. I gestaltningsteorin ligger fokus på medias makt och hur media gestaltar fenomen, men också på hur människor påverkas av detta. Fokus för uppsatsen kommer ligga på den förstnämnda delen i teorin.

3.1 Gestaltningsteorin

Jesper Strömbäck, Felicia Andersson och Evelina Nedlund behandlar och presenterar gestaltningsteorin i rapporten Invandring i medierna - Hur rapporterade svenska tidningar åren

2010 – 2015?. Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation, Andersson

och Nedlund besitter filosofie kandidatexamen i journalistik. De beskriver hur gestaltningsteorin har blivit en av de vanligaste, mest framstående teorierna gällande studier om mediers innehåll. I rapporten undersöker Strömbäck, Andersson och Nedlund hur svensk press rapporterar om invandring med fokus på bland annat i vilken grad invandringen gestaltas som ett problem respektive en tillgång för Sverige. Strömbäck, Andersson och Nedlund har genom en kvantitativ innehållsanalys studerat 968 artiklar mellan 2010 - 2015 för att se hur vanliga elva gestaltningar - fem negativa och sex positiva - är i dessa artiklar. Exempel på negativa gestaltningar är bland andra: gestaltas invandring “som om den bidrar till kriminalitet”, “som om den försvagar den sociala sammanhållningen” och “som om den hotar svensk kultur”. Resultatet visade att de undersökta artiklarna gav en mer negativ bild av invandring än vad tidigare forskning och statistik på ämnet visat.18

Strömbäck framhåller även i boken Makt, medier och samhälle - En introduktion till politisk

kommunikation att gestaltningsteorin innefattar både hur medias gestaltning av olika fenomen

18 Strömbäck, Jesper, Andersson, Felicia & Nedlund, Evelina, Invandring i medierna – Hur

(17)

16 påverkar människors uppfattning av verkligheten, men också om mediernas innehåll i sig och vad det representerar. I en sociologisk kontext handlar gestaltningsteorin om hur man tolkar erfarenheter, både självupplevda, men också medierade. Gestaltningar av verkligheten är ofrånkomlig.19

Strömbäck betonar i boken Den medialiserade demokratin - Om journalistikens ideal,

verklighet och makt hur det faktum att gestaltningsteorin är en ung teori innebär att den också

saknar klara och enhetliga definitioner, vilket möjligtvis kan bidra med svårigheter gällande analysen av resultatet för undersökningen. Vidare menar Strömbäck att gestaltning innebär att skribenten gör ett urval av aspekter av verkligheten och låter dessa aspekter få en mer framträdande roll i en text, aspekter som exempelvis kan vara hur orsak och problem kopplat till ett fenomen beskrivs på olika sätt och hur olika förslag på lösningar kan presenteras. Strömbäck konkretiserar gestaltningsteorin genom ett exempel om skattepolitik och hur en sänkning av inkomstskatten kan rapporteras på olika sätt, antingen i termer om frihet eller i termer om rättvisa. En beskrivning av hur sänkta inkomstskatter ger individen mer frihet att bestämma vad de vill göra med sin inkomst gestaltar skattepolitiken på ett sätt, medan en beskrivning av hur sänkta inkomstskatter gynnar de som redan har det gott ställt gestaltar skattepolitiken på ett annat sätt.20

Strömbäck påpekar att verkligheten är obegränsad och mediernas format är begränsat, vilket gör att all nyhetsrapportering präglas av val. Dessa val görs mestadels av journalister. Det handlar om både medvetna och omedvetna val. Journalistiken handlar alltså mycket om att välja, men också välja bort. Journalistiska nyheter bör därför ses som konstruktioner eller gestaltningar av verkligheten. Det som ligger i fokus för teorin är det som framhävs, men också det som inte tas upp, då det som utelämnas också ses som fokus för gestaltningsteorin. Strömbäck lyfter även fram en av de första som gjorde en undersökning på mediernas gestaltningsmakt, Shanto Iyengar. Iyengar delade upp gestaltningar från media i händelseorienterade och tematiska gestaltningar. De händelseorienterade gestaltningarna innebär att specifika händelser används för att fokusera på ett generellt problem, exempelvis att lyfta fram enskilda fall om hedersmord för att peka på problematiken kring det hedersrelaterade

19 Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle - En introduktion till politisk kommunikation, 2

uppl., Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 113 – 114

20 Strömbäck, Jesper, Den medialiserade demokratin – Om journalistikens ideal, verklighet och makt,

(18)

17 våldet. De tematiska gestaltningarna fokuserar på generella sammanhang. Resultaten av Iyengars undersökning visade att gestaltningen av nyheter påverkar människor. De händelseorienterade gestaltningarna medförde att människor lade skulden för problem på individnivå, medan de tematiska gestaltningarna däremot medförde att människor lade skulden för problem på samhällsnivå. Tidningsjournalistiken kan alltså utöva stor makt över människors tänkande genom hur de gestaltar verkligheten, men Strömbäck menar att vi ännu vet för lite när det kommer till mediernas makt på människors medvetande.21

4. Tidigare forskning

Hedersrelaterat våld kopplat till media har efter sökningar på databaser såsom Publish or Perish och Halmstad Högskolas OneSearch visat sig vara ett relativt outforskat område. Vid sökningar på vetenskapliga och peer-reviewed artiklar om hedersrelaterat våld med koppling till media fanns ett fåtal träffar med forskning fokuserad på svensk media. Däremot utökades träffarna efter en sökning på internationell forskning. Den närmsta träffen som behandlar både hedersrelaterat våld och media i form av dagstidningar är Lena Grips rapport Mediernas syn på

De Andra från 2002. Annan internationell forskning som kan kopplas till denna studie som

dock inte har fokus på medier är en studie skriven av Tenzin Dorjee, Noorie Baig, och Stella Ting-Toomey. Studien heter A Social Ecological Perspective on Understanding “Honor Killing”: An Intercultural Moral Dilemma och är skriven år 2012.

4.1 Mediernas syn på De Andra – En medieanalytisk studie i

samband med mordet på Fadime

Mediernas syn på De Andra är en rapport skriven av Lena Grip och är publicerad år 2002. Rapporten skildrar medias framställning av mordet på Fadime med fokus på kultursyn, kvinnosyn och religionsbild. Grips undersökning har syftet att jämföra hur tidningar rapporterar om fallet Fadime kopplat till faktorer som nämnts ovan. Hon har valt att studera tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter genom att utföra både en

(19)

18 kvantitativ och en kvalitativ analys. Metoden för studien är att genom en samhällsvetenskaplig textanalys analysera tidningsartiklar från dagen då mordet på Fadime skedde och två veckor framåt. Grips empiri för studien är artiklar från de utvalda tidningarna, utifrån dessa artiklar undersöker Grip hur de så kallade “De Andra” skildras. Med “De Andra” menar Grip de som avviker från den patriarkala, kristna, vita, medelklassnormen.

I rapporten undersöker även Grip ägarkoncentration, vinstintressen och ägarstrukturer kopplade till de tidningar hon valt att utgå från i rapporten. Grip ger en välgrundad bakgrund till medier i sin helhet, hon belyser faktumet att 80 procent av alla dagstidningar som trycks i Sverige är borgerliga till sin politiska färg, och påpekar att detta kan påverka hur tidningar framställer olika händelser. Grip kan i studien urskilja skillnader mellan tidningarna gällande rapportering beroende på vilken ideologisk bakgrund de har. Detta kan även ses som relevant för vår studie då det är skillnader och likheter mellan tidningar med olika ideologisk bakgrund som även vi ämnar undersöka. Men också för att det kan finnas olika sätt för tidningar att framställa kultur och religion kopplat till hedersrelaterat våld för att få fram reaktioner i syftet av egen vinning.22 De slutsatser som Grip kommer fram till i rapporten är att Aftonbladet var den tidning som drog flest paralleller till att kvinnor överallt är underordnade och att även så kallade “svenska” kvinnor misshandlas och dödas. Hennes förklaring till detta är att Aftonbladet ligger på den röda politiska skalan, och till skillnad från den borgerliga politiska skalan vill man hellre dra kopplingar till strukturer istället för ett individuellt plan. Grip menar att de socialdemokratiska tidningarna gav en mer nyanserad bild av de så kallade De Andra och menade på att mordet på Fadime inte enbart var ett kulturellt betingat dåd. Hon fann även att Aftonbladet hade en underlåtenhet att dra kopplingar till “svenska” kvinnors underordning och det förtryck som de utsätts för av “svenska” män. Grip nämner att de tidningar hon undersökt inte ger några förklaringar till varför situationen inom vissa invandrargrupper ser ut som den gör. Hon nämner att “... endast ett fåtal gör kopplingen till att det finns ett etnicitets- och klassförtryck som också måste bekämpas innan könsförtrycket kan försvinna”. En sista del av slutsatsen är att det fanns en tendens bland alla undersökta tidningar att visa på skillnaderna istället för likheterna mellan Vi och Dom. Detta genom att framställa kvinnor från andra kulturer än den svenska som “...

(20)

19 Dom är kollektiva och Vi är individuella, Dom är traditionella och Vi moderna, Dom är förtryckta och Vi är jämlika”.23

4.2 A Social Ecological Perspective on Understanding “Honor

Killing”: An Intercultural Moral Dilemma Tenzin Dorje

Denna vetenskapliga artikel, skriven av Tenzin Dorjee, Noorie Baig, & Stella Ting-Toomey, syftar till att belysa och diskutera hedersmordens olika komplexa nivåer. För att ge kontext till hedersmord i sin helhet tittar författarna närmare på fallet om Banaz Mahmod, en 20-årig kvinna som blev mördad efter order från hennes familj. Författarna utgår i artikeln från det socio-ekologiska perspektivet (SEP) för att lättare kunna förstå hedersmord, detta då perspektivet ger utrymme för att se olika nivåer och inbäddade sammanhang i det annars komplexa ämnet. Författarnas metod för studien har grund i en litteraturstudie om Banaz Mahmod samt övrig litteraturforskning.24

Dorjee, Baig & Ting-Toomey förklarar att även om hedersmord ofta är associerat med asiatiska och muslimska samhällen, är det ett fenomen som sträcker sig runt om i hela världen. Författarna identifierar hedersmord som ett mord på en kvinna uträttat av hennes familj som sker på grund av att hon dragit skam över familjen genom antingen otrohet eller andra kulturellt oaccepterade beteenden. Vidare förklarar författarna hur många muslimska ledare fördömt hedersmord och hedersrelaterat våld, men att våldet ändå fortsätter att ske inom många asiatiska och muslimska samhällen i västerländska länder.25 Hedersmord sker dock i andra icke-muslimska samhällen, men Dorjee, Baig och Ting-Toomey nämner att dessa mord oftast beskrivs med mindre laddade termer som exempelvis “våld i nära relationer”. Dorjee, Baig och Ting-Toomey belyser längre fram i artikeln ett svenskt fall, vilket troligtvis är fallet Fadime, genom att citera Wikan.

23 ibid. s. 42 - 46

24 Dorjee, Tenzin, Baig, Noorie, & Ting-Toomey, Stella, “A Social Ecological Perspective on

Understanding ‘Honor Killing’: An Intercultural Moral Dilemma”, Journal of Intercultural

Communication Research, nr 1, 2013, s. 2 - 3, tillgänglig:

http://dx.doi.org/10.1080/17475759.2012.723024, (Hämtad 2020-01-03)

(21)

20

In another honor killing case involving a Kurdish female immigrant in Sweden, Wikan (2008) notes, ‘‘an approving audience is a precondition. For shame to be ‘washed away’ and honour to be restored, you need a community of people who will award you with acclaim—validate the killing and the code of honour that prescribes it’’26

Även om utgångspunkterna skiljer sig från vår studie har Dorjee, Baig och Ting-Toomey också använt sig av fall för att studera hedersmord. Deras fall, Banaz Mahmod, var precis som Pela och Fadime en ung kurdisk kvinna som mördades av hennes manliga familjemedlemmar. Banaz blev mördad av hennes manliga familjemedlemmar efter noggrann planering då hon hade förälskat sig i en man som inte var hennes bestämda framtida man.27 Banaz var av irakisk/kurdisk börd och mannen hon var förälskad i var av iransk/kurdisk börd, vilket också var en anledning till ordern om hennes mord. Dorjee, Baig och Ting-Toomey betonar att hedersmord inte är en slumpmässig handling. Hedersmord involverar både interpersonella faktorer såsom identitetsproblem och interkulturella faktorer såsom icke proportionella moraliska ordningar, olika förväntningar på familjemedlemmar och svårigheter att kommunicera. Författarna fastslår därför att annan forskning som fokuserar på enbart en kontextuell nivå av hedersmord underskattar effekten av de andra nivåerna. Vidare menar författarna att deras valda perspektiv, SEP, kan ge mer omfattande och djupare förståelse om de moraliska ordrarna av hedersmord. SEP är en studie av människor i inbäddade miljöer och det ömsesidiga inflytandet mellan mänskligt beteende och miljösammanhang. Vidare förklaras SEP som “’a set of theoretical principles, for understanding the interrelations among diverse personal and environmental factors’". Dessa teoretiska principer handlar främst om hur människors beteende påverkar och är påverkat av flera nivåer av inflytande. Det inkluderar även hur individuella beteenden skapas och skapar sociala sammanhang och miljöer.

Vad författarna slutligen fann i sin studie var att hedersmord utmanar det moraliska samvetet, och komplexiteten med att studera en viss kultur från en annan ligger i huruvida etik är kulturbundet eller inte. Trots detta anser Dorjee, Baig och Ting-Toomey att hedersmord bör ses genom SEP-perspektivet, då det som tidigare nämnt ger utrymme för att se hedersmord från olika nivåer. Författarna fann att samspelet mellan olika kontextuella nivåer spelar stor roll för hedersmord, och dessa faktorer kan finnas på makronivåer till mikronivåer. De faktorer som

26 ibid. s. 11 27 ibid. s. 4

(22)

21 finns på makronivåer i Banaz fall kan vara kultur, som en patriarkal samhällsstruktur, och konflikthistoria, som mellan länderna Iran, Irak och Kurdistan. En mikrofaktor blir således Banaz förhållande med den iransk/kurdiska mannen, eftersom deras relation inte var accepterad av Banaz familj då de hade olika härkomster. Slutligen avslutar författarna studien genom att uttrycka “We believe secular ethics that promotes oneness of humanity, warm heartedness, and respect for all life can contribute to a world free of violence and sufferings that includes the dark side of intercultural facework such as honor killing”.28

5. Resultat

I resultatkapitlet presenteras innehållet i de 24 artiklar som studerats. Upplägget består av redogörelser som presenteras i kronologisk ordning vad gäller årtalet då morden på Pela, Fadime och Abbas skedde där Pela kommer först, följt av Fadime och slutligen Abbas. Inom den kronologiska ordningen av fallen är redogörelserna även uppdelade efter tidningar i ordningen Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och sist Dagen.

5.1 Pela Atroshi

5.1.1 Aftonbladet

“Systern fällde sina farbröder”

Artikeln publicerades den 12 oktober 2003 i Aftonbladet och är skriven av Peter Johanson och Lennart Håård. I artikeln beskrivs mordkvällen övergripande och därefter även Pelas syster Breens betydelse för utredningen. Skribenterna beskriver hur Pelas far aldrig åtalades för mordet, trots att åklagaren visste om att han varit på platsen. Skribenterna återger Breens vittnesmål och poängterar hur hon menar att fadern varit sträng och velat styra döttrarnas liv. De framhåller även Breens vittnesmål om att Pela hade en svensk pojkvän och hade rymt hemifrån två gånger. Varken religion eller kultur beskrivs närmare i artikeln.29

28 ibid. s. 15 - 17

29 Johansson, Peter, “Systern fällde sina farbröder”, Aftonbladet, 12 oktober 2003,

Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EoQzA3/systern-fallde-sina-farbroder (Hämtad 2019-11-20)

(23)

22 “‘Jag sköt min dotter’”

Artikeln publicerades den 12 oktober 2003 i Aftonbladet och är skriven av Peter Johanson och Lennart Håård. Artikeln är en intervju med Pelas far och fokuseras kring hans åsikter om mordet. Första meningen i artikeln lyder “Pelas pappa talar ut i Aftonbladet: - Jag var tvungen att döda henne”. Tidigt i artikeln beskrivs också motivet till mordet, vilket Johanson och Håård menar ska ha varit att återupprätta familjens heder. I artikeln erkänner Pelas far att det var han som sköt ihjäl Pela och han berättar hur det gick till. Pelas far citeras i artikeln när han beskriver hur han inte tyckte att hans dotter visade honom respekt, och längre fram i artikeln beskriver han även hur han kände sig tvungen att döda Pela för sin familjs skull. Skribenterna beskriver längre fram i artikeln hur ryktet om mordet på Pela började sprida sig i staden Dohok och de framhåller att det började talas mycket om hur 19-åriga Pela blivit offer för en kulturkrock. I mitten av artikeln återfinns meningen “Pela fick nya vänner, träffade svenska pojkar och tyckte att hon hade rätt att leva som andra ungdomar i Sverige.” Pelas far citeras även löpande i artikeln och uttalanden som citeras är “- I min kultur bestämmer mannen. Han kanske kan fråga sin hustru om råd, men beslutet tas av mannen.” och “- Jag är muslim, jag är inte svensk.” “- Det var svensk kultur och svenskt tänkande som förgiftade mina döttrars sinnen.” Artikeln avlutas med att fadern själv tar på sig skulden för mordet och vädjar om att hans bröder ska släppas fria.30

5.1.2 Dagens Nyheter

“Tre åtalas för ‘hedersmord’ på kurdflicka”

Artikeln publicerades den 17 november 2002 och är skriven av Lena Alfredson. Artikeln, som är en nyhetsartikel, handlar om händelserna kring åtalet mot Pelas pappa och hennes två farbröder. Alfredsson framhåller att eftersom Pelas far inte befann sig i Sverige när mordet skedde åtalades han istället i Kurdistan. Vidare skriver Alfredson om hur Pela anpassade sig snabbt till sina svenska kamrater och började gå på fester. Hon hade även en pojkvän. Detta tyckte inte hennes pappa och hennes farbröder om, och Alfredson nämner att det finns tecken

30 Johansson, Peter, “Jag sköt min dotter”, Aftonbladet, 12 oktober 2003,

(24)

23 på att männen kom fram till “... att de måste döda den, i deras ögon, alltför självständiga flickan.” 31

“Forskare slår larm om hedersförtryck”

Artikeln publicerades den 21 juni 2007 och är skriven av Pea Nilsson. Artikeln är en nyhetsartikel som handlar om unga kvinnor som är utsatta för hedersförtryck, men även om händelserna kring Pelas död. I det första stycket i artikeln beskriver skribenten att Pela mördades för att “... hon inte ville underkasta sig familjens krav på hur hon skulle leva sitt liv”. Pela ville kunna bestämma själv hur hon skulle klä sig och vilka hon skulle umgås med, men den självständigheten accepterades inte av familjen. Vidare förklarar skribenten hur Pela mördades under ett besök till faderns hemstad i irakiska Kurdistan. Eftersom fadern aldrig återvände till Sverige ställdes han aldrig inför rätta här. I nästa stycke benämns en manifestation mot hedersvåldet och hur stor omfattning förtrycket mot unga flickor med utländsk bakgrund är. En rapport från två doktorander nämns i nästa stycke, då det visat sig att unga flickor med utländsk bakgrund är starkt beroende av familjens inflytande. Undersökningen, där 13 - 15-åriga tjejer med föräldrar som båda är utlandsfödda tillfrågats, visar att 59% inte får ha en pojkvän, 45% nämner även att deras föräldrar anser att flickorna måste vara oskuld när de gifter sig. Artikeln avslutas med ett citat om att unga flickor är socialt begränsade då de “... inte tillåts att leva som normala unga flickor gör”.32

5.1.3 Svenska Dagbladet

“Mordet på Pela blev en väckarklocka”

Artikeln publicerades den 20 januari 2003 och är skriven av Niklas Kierkegaard, fyra år efter Pela Atroshis död. I artikeln beskriver Kierkegaard övergripande Pelas liv och relation till sin far, för att sedan beskriva hur mordet gått till. I början av artikeln återfinns meningen “För en

31 Alfredsson, Lena, “Tre åtalas för ‘hedersmord’ på kurdflicka”, Dagens Nyheter, 17 november 2002,

Tillgänglig: https://www.dn.se/arkiv/inrikes/tre-atalas-for-hedersmord-pa-kurdflicka/?forceScript=1&variantType=large (Hämtad 2019-11-20)

32 Nilsson, Pea, “Forskare slår larm om nytt hedersförtryck”, Dagens Nyheter, 21 juni 2007,

Tillgänglig: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-slar-larm-om-hedersfortryck/ (Hämtad 2019-11-20)

(25)

24 lärare berättade Pela att hon tyckte om sin pappa, han var inte som andra kurdiska fäder, inte lika strikt”. Längre fram i artikeln återfinns meningarna “Inte så att de vände sin kulturella bakgrund ryggen, de ville värna rötterna men leva fritt” och “Ena foten i det svenska samhället och andra i det traditionella kurdiska”. Orsaken till att Pela blev mördad beskrivs i artikeln bero på att Pela inte levde ett liv efter “...de kurdiska männens traditionella värderingar.”33

“Arg expert i kvinnors tjänst”

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 5 december 2004 och är skriven av Anna-Lena Haverdahl. Nyhetsartikeln gäller hedersmordsexperten och kriminalinspektören Kickis Åhré Älgamos kommentarer på mordet på Pela och hedersmord i sin helhet. I artikeln beskrivs Åhré Älgamos erfarenheter som kriminalinspektör och hur hon blivit befordrad till expert på hedersvåld och familjeheder hos Rikskriminalen. I artikeln återfinns meningarna: “Hedersrelaterat våld inbegriper hela familjen, släkten, kvarteret där kvinnan bor.” och “En kvinna som vill leva ett västerländskt kvinnoliv vanärar släkten, och våldet mot kvinnorna är således kollektivt accepterat.” Skribenten lyfter kortfattat begreppet kulturell hänsyn, och hur Åhré Älgamo anser att kulturell hänsyn bör tas men aldrig så att det kränker en enskild persons rättigheter. Vidare behandlar artikeln Åhré Älgamos personliga åsikter kring ämnet och hur hon är bestört över invandrarmäns förmåga att manipulera olika myndigheter till sin fördel. Detta, menar hon, leder i sin tur till att kvinnor tappar tillit till myndigheter, något som benämns som “myndighetsbränd” i artikeln. Artikeln avslutas med Åhré Älgamos förslag för att minska på hedersvåldet: ett skyddat boende och ett nytt socialt nätverk för de utsatta kvinnorna.34

5.1.4 Dagen

“Jag förstår inte hur de kunde göra så mot oss”

Artikeln publicerades den 21 januari 2003 och är skriven av en okänd skribent. Artikeln har fokus på boken “Hedermordet på Pela” skriven av Lena Katarina Swanborg, men också på Pelas syster Breens berättelse och liv. I början av artikeln beskriver skribenten hur döttrarna i

33 Kierkegaard, Niklas, “Mordet på Pela blev en väckarklocka”, Svenska Dagbladet, 20 januari 2003,

Tillgänglig: https://www.svd.se/mordet-pa-pela-blev-en-vackarklocka (Hämtad 2019-11-20)

34 Haverdahl, Anna-Lea, “Arg expert i kvinnors tjänst”, Svenska Dagbladet, 5 december 2004,

(26)

25 den “kurdiska familjen” hade två alternativ, att lyda eller dö. Skribenten framhåller också hur Pela valde att leva sitt eget liv, och ett halvår senare var hon död. Skribenten menar att Swanborgs bok är en bok som vill förklara hur mordet på Pela kunde ske, innehållande Breens berättelse varvat med studier om en kurdiska kulturen och historian. I artikeln förs en diskussion om huruvida det är konstigt att en invandrare reagerar på de svenska ungdomarnas beteende, precis som det inte är konstigt att “vi” reagerar på exempelvis att unga flickor blir bortgifta. Skribenten menar att socialförvaltningen idag vet mycket mer om andra kulturer och om hedersmord. Längre fram i artikeln beskriver skribenten att Breen än idag är “varmt troende” och aldrig upphört att vara en kurdisk flicka, det framhålls även att det ofta var Gud som hjälpte henne att våga berätta.35

“Hur tänker en hedersmördare?”

Artikeln publicerades den 6 augusti 2009 och är skriven av Jacob Zetterman. Då artikeln behandlar intervjuer med både Pelas far men även Fadimes far har artikeln, i denna uppsats delats upp i två delar. Den här delen behandlar Pela, och delen som behandlar Fadime finns under kapitel 5.2.4. Skribenten redogör för Emre Güngörs möte med Pelas far. Güngör är kurd och har tillsammans med en annan man grundat en organisation vars syfte är att utbilda män om hedersvåld. Skribenten framhåller Güngörs beskrivning av Pelas fars kvinnosyn, vilken framställs som konservativ. Det beskrivs i artikeln att Pelas far är “...muslim, men inte troende” och att han inte själv kallar mordet på Pela för ett hedersmord, utan ett vredesmord. Skribenten beskriver hur Güngör menar att Pelas och Fadimes fäder förnekar att det är hedersmord som skett, utan menar att det är media som målat upp den bilden. Skribenten framhåller Güngörs redogörelse kring att både Pelas och Fadimes fäder känt pressen på sig att utföra morden, då de ansåg att det var något som släkten eller kulturen krävde av dem. Güngör menar att morden inträffat på grund av att samhället misslyckats med integrationen, men också att ta hand om de utsatta flickorna när de sökte hjälp. Flickorna levde i förtryckande miljöer i sina hem. Skribenten framhäver även hur Güngör anser att det är viktigt att hedersbegreppet måste omdefinieras i Sverige, då han menar att hederskulturen i sig inte är något dåligt, då det i

35 Okänd Skribent, “Jag förstår inte hur de kunde göra så mot oss”, Dagen, 21 januari 2003,

Tillgänglig: https://www.dagen.se/livsstil/jag-forstar-inte-hur-de-kunde-gora-sa-mot-oss-1.247516

(27)

26 grunden handlar om att man ska vara en hederlig människa. Skribenten beskriver också hur Güngör tydligt vill visa att han själv har fötterna i två olika kulturer.36

5.2 Fadime Sahindal

5.2.1 Aftonbladet

“Hon skämde ut mig inför hela världen”

Artikeln publicerades den 12 mars 2002 och är skriven av Fredrik Rundkvist, Pernilla Fagerström och Simone Söderhjelm. I artikeln beskriver skribenterna rättegången mot Fadimes far. Tidigt i artikeln beskriver skribenterna att Fadime mördades av sin far på grund av att han ansåg att hon inte levde i enlighet med familjens värderingar och för att han ansåg att hon skämt ut honom inför hela världen. Fadimes far citeras även i artikeln när han under rättegången säger “- Hon lämnade ut oss till världsopinionen. Man har ju sin heder och sin släkt, men hon förtalade oss. Hur skulle jag må?” I artikeln framhålls även hur Fadimes lillasyster vittnar under rättegången och även hur åhörarna under rättegången gråter när telefonsamtalet till SOS-alarm spelas upp. Skribenterna framhåller även faderns uttryckslösa ansiktsuttryck när bilderna på den döda Fadime visas upp i rättssalen.37

“Mördades – för att hon valde sitt liv”

Artikeln publicerades den 21 januari 2012 och är skriven av Kerstin Weigl. Skribenten lyfter Fadime och händelserna kring hennes död. Skribenten nämner Fadimes död som en sorts väckarklocka på att det hedersrelaterade våldet existerar i Sverige. Innan hennes död förde hon en sorts kamp för att synliggöra det hedersrelaterade våldet. Redan 1998 hade Fadime kontaktat Aftonbladet och berättat om hur hon förskjutits av sin släkt för att hon förälskat sig i en man. När familjen insåg att Fadime inte längre var oskuld blev hon hotad till livet. Kort därefter

36 Zetterman, Jacob, “Hur tänker en hedersmördare?”, Dagen, 6 augusti 2009, Tillgänglig:

https://www.dagen.se/livsstil/hur-tanker-en-hedersmordare-1.180572 (Hämtad 2019-11-20)

37 Rundkvist, Fredrik, Fagerström, Pernilla & Söderhjelm, Simone, “Hon skämde ut mig inför hela

världen”, Aftonbladet, 12 mars 2002, Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bKGogB/hon-skamde-ut-mig-infor-hela-varlden (Hämtad 2019-11-20)

(28)

27 flyttade Fadime till Sundsvall och började studera till socionom. Skribenten har sedan valt att citera Mona Sahlin om hennes osäkerhet kring begreppet hedersvåld.

Som uppvuxen i Sverige med föräldrar som stöttat mig hade jag svårt att förstå hur en pappa kan tvinga sina döttrar, allt för att familjens ära ska hållas uppe. Jag, och många andra, har istället talat om generella maktstrukturer. Jag var helt enkelt rädd att låta som Sverigedemokraterna: ‘se där, sådana är invandrarna, ut med dem bara’. Istället var jag feg, och blundade.38

Längre fram i artikeln citeras Fadime från ett tal i riksdagen “... oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig.” Skribenten beskriver sedan Fadimes begravning som hölls i Uppsalas domkyrka. Hon beskriver hur en äldre muslimsk kvinna tröstas av en kvinnlig domprost medan “... hennes klagogråt stiger mot kyrkans 700-åriga kupol.”. Vidare nämner skribenten hur svår hedersvåldsfrågan är i den allmänna debatten, och hur familjer själva utdelar straff och domar för beteenden som kan anses fläcka familjens heder. Skribenten nämner också att liknande patriarkala strukturer finns i alla mäns våld och “.. drabbar alla kvinnor, oavsett kultur och religion.”39

5.2.2 Dagens Nyheter

Mordet på Fadime: ‘Pappan tror han gjorde rätt’”

Artikeln publicerades den 24 januari 2002 i Dagens Nyheter och är skriven av Ole Rothenberg. Artikeln handlar om en intervju med Kamaran Shwan som är ordförande i kurdiska föreningen i Malmö. I artikeln citeras Shwan där han säger: “Hedersmord finns i länderna öster om medelhavet och grundar sig på islam. I Koranen står det att en kvinna som har samlag utanför äktenskapet ska stenas till döds.” I nästa stycke kommer ett utdrag från en intervju med Fadime som hölls 1998.

38 Weigl, Kerstin, “Mördades – för att hon valde sitt liv”, Aftonbladet, 21 januari 2012, Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/J1B6d7/mordades--for-att-hon-valde-sitt-liv (Hämtad 2019-11-20)

(29)

28

Allt det här bottnar i mina föräldrars rädsla för det svenska samhället. Mina föräldrar är analfabeter och har svårt att förstå svenskarna. De lever omgivna av de sina och parabolen, som ger dem möjligheten att bara titta på turkisk tv. Jag vet inte hur många gånger jag försökt berätta för mamma att svenska tjejer inte är horor. Men mamma säger att hon kan se med egna ögon.40

Shwan instämmer att många familjers syn på flickor som går med en pojke utan att de är gifta är att flickan anses vara en hora, för så är det hemma i Kurdistan. Han säger även att man som invandrare måste lära sig om västerlandet när man flyttar hit.“ I vår kultur är det viktigt att komma överens med sina föräldrar”, lägger han till. I artikeln nämner Kamaran att inom den kurdiska kulturen får flickor välja vem de vill gifta sig med, men föräldrarna måste godkänna äktenskapet. Han förklarar att föräldrarna måste förklara vilka fel mannen har om de inte accepterar honom, men att sådana problem inte finns i Kurdistan för där känner alla varann. Kamaran väljer själv den kurdiska kulturen när det kommer till familjeliv, och han säger att mordet på Fadime inträffade för att hennes pappa inte såg någon utväg.41

Mordet på Fadime: Pappan tillbakavisar hedersmotiv”

Artikeln publicerades 25 januari 2002 i Dagens Nyheter och är skriven av Charlotta Eriksson och Ia Wadendal. I artikeln ligger fokus främst på Fadimes far och hans syn på det mord han begått. I början av artikeln beskriver skribenterna hur fadern tidigt erkände mordet men förnekar hedersmotivet, då han menar att det berodde på en “intern familjekonflikt”. Skribenterna framhåller även faderns advokats syn på saken och i artikeln citeras advokaten. “Han har tagit konflikten med dottern mycket hårt sedan den blossade upp 1998. Sedan dess har han mått allt sämre och sämre”. I artikeln beskrivs fadern som psykiskt sjuk och skribenterna beskriver att familjen inte såg konflikten som kulturell, utan de ansåg att konflikten grundade sig i Fadimes sätt att uppträda på ett provocerande sätt och också på grund av hennes förhållande med en svensk man. Skribenterna framhåller även faderns uttalande där han menar att det inte ingår i deras kultur att flickor går i sällskap med pojkar.42

40 Rothenberg, Ole, “Mordet på Fadime: ‘Pappan tror han gjorde rätt’”, Dagens Nyheter, 24 januari

2002, (Hämtad 2019-11-20)

41 Rothenberg, 2002

42 Eriksson, Charlotta och Wadendahl, Ia, “Mordet på Fadime: Pappan tillbakavisar hedersmotiv”,

(30)

29

5.2.3 Svenska Dagbladet

Fyra år yngre bror mest aktiv i förföljandet”

Artikeln publicerades den 24 januari 2002 i Svenska Dagbladet och är skriven av Peter Carlberg. Artikeln lägger fokus på brodern som den främsta påtryckaren för att återställa hedern inom familjen. Enligt Fadimes familj var familjens heder skadad efter att Fadime förälskat sig i en svensk man. I artikeln nämner skribenten att det fanns ett tryck på familjen att återupprätta hedern, enligt brodern skulle det göras även om det skedde genom blod. I artikeln beskriver skribenten hur brodern förklarat att han “... lyder kurdisk tradition och inte svensk lag”. Vidare i artikeln redogörs det för tillfällen då brodern antingen hotat eller misshandlat Fadime åren innan hennes död.43

“21.54 fick SOS samtalet: - Min syster är död”

Artikeln publicerades den 18 januari 2003 i Svenska Dagbladet och är skriven av okänd skribent. Tidigt i artikeln nämns begreppet heder i meningen “Bredvid vilar en bild på Pela, hon som också dödades i den manliga hederns namn men inte fick någon svensk grav.” Längre fram i artikeln beskrivs mordet på Fadime som ett kurdiskt drama. Vidare finns ett citat från Fadimes far som beskriver varför han mördade henne, och sedan kommer också en förklaring till hans motiv genom meningen “Fadime dog för att hon ansågs ha förstört hedern för männen i sin släkt”. Ett stycke i artikeln behandlar kort Fadimes minneshögtid, som ägde rum i Uppsala domkyrka.44

43 Carlberg, Peter, “Fyra år yngre bror mest aktiv i förföljandet”, Svenska Dagbladet, 24januari 2004,

Tillgänglig: https://www.svd.se/fyra-ar-yngre-bror-mest-aktiv-i-forfoljandet (Hämtad 2019-11-20)

44 Okänd Skribent, “21.54 fick SOS samtalet: - Min syster är död”, Svenska Dagbladet, 18 januari

(31)

30

5.2.4 Dagen

“Fadime, vår tids martyr”

Artikeln publicerades den 5 februari 2002 i Dagen och är skriven av okänd skribent. Nyhetsartikeln behandlar Fadimes begravning som hölls i Uppsala domkyrka. Skribenten inleder med att konstatera “Ung, kvinna, invandrare. Ändå fick Fadime Sahindal näst intill en statsbegravning”. Vidare följer en detaljerad beskrivning över begravningens förlopp. Skribenter beskriver hur kyrkans bakre huvudskepp fylls med människor och hur högkoret är ett hav av blomsterprakt. Klockringningen är vad som får besökarna att stillas. Domprosten Tuulikki Koivunen Bylund hälsar besökarna välkomna och gör det med att “... understryka att detta är en sorgehögtid, en avskedshögtid. Någon begravningsgudstjänst i traditionell mening är det inte fråga om”. Skribenten förklarar hur det finns en domkyrkokör iklädd röda kåpor som sjunger ordlösa hymner. Vidare skrivs det om en bibelläsning från Psaltaren 139:1 – 12 och ett citat därifrån. Skribenten citerar domprosten: “Jag och vi alla tackar gud för dig…”. Minnesgudstjänstens mest känslosamma inslag var enligt skribenten talet som Fadimes syster och hennes nio närmsta vänner höll. Artikeln beskriver sedan hur begravningen fortlöper, hur det bes och hur det välsignas. Skribenten citerar domprostens välsignelse, men påpekar hur hon undviker treenigheten. Artikeln avslutas med en förklaring av hur kyrkan och dess 2000 besökare ville hedra den mördade kurdiska kvinnan, och “… i motsats till den händelse som är orsaken till att vi befinner oss här, kan heder nu äntligen komma till sin rätt”.45

“Hur tänker en hedersmördare?”

Artikeln publicerades den 6 augusti 2009 i Dagen och är skriven av Jacob Zetterman. Artikeln inleds med citatet “Varför mördar man sin egen dotter i hederns namn?”. Artikeln fokuseras kring journalisten Emre Güngörs möte med två av de mest kända hedersmördarna i Sverige, Agid Atroshi och Rahmi Sahindal. Tidigt i artikeln framhåller skribenten att Güngör kommer fram till slutsatsen att det är dags att tänka om när det kommer till det nedsvärtade begreppet heder, då han anser att hederskultur i grunden är något positivt. Mordet på Fadime beskrivs i artikeln som en blixt från klar himmel och Zetterman menar att Fadime kom att bli en martyr, “en ung invandrarkvinna som dog för den frihet vi tar för given.” Han menar också att Fadimes

45 Okänd Skribent, “Fadime, vår tids martyr”, Dagen, 5 februari 2002, Tillgänglig:

(32)

31 namn är ledmotiv för många som arbetar mot hedersvåld idag. Skribenten menar att få höra en hedersmördares bekännelse är något unikt, och att tystnaden inom detta spann är stor. Skribenten beskriver dock att Güngör, en 25-årig kurd och stolt muslim är på väg att bryta denna tystnad. I artikeln framhålls hur Güngör menar att männen måste förändras och därför har han startat en organisation som utbildar unga killar med rötter i olika kulturer där heder är ett centralt begrepp. I artikeln beskriver även skribenten hur Güngör har träffat Fadimes far och framhåller vilken enorm ångest Fadimes far har. Fadimes far förnekar att det är hedersmord som skett, utan menar att det är media som målat upp den bilden, och Güngörs analys av detta är att mördarna hellre tar på sig brotten personligen än att låta hela kulturen “stå i skamvrån”. Skribenten framhåller Güngörs redogörelse kring att Fadimes far känt pressen på sig att utföra morden, då han ansåg att det var något som släkten eller kulturen krävde av dem.46

5.3 Abbas Rezai

5.3.1 Aftonbladet

“Det var jag som dödade pojkvännen”

Artikeln är publicerad den 22 november 2005 i Aftonbladet och är skriven av Linda Hjertén. Artikeln behandlar och beskriver bakgrunden till mordet på Abbas och hur brodern erkänt mordet. Motivet till mordet beskrivs i artikeln som hedersrelaterat. Skribenten beskriver även att flickan var bortlovad till en släkting i Danmark, men också att Abbas kom från en lägre stående klan i Afghanistan än flickan och att han av dessa anledningar inte skulle godkännas av familjen. Begreppet heder förekommer i artikeln vid beskrivning av motivet för mordet, men inga vidare beskrivningar kopplade till religion eller kultur återfinns i artikeln.47

“Hedersmord tas upp av Högsta domstolen”

46 Zetterman, Jacob, “Hur tänker en hedersmördare?”, Dagen, 6 augusti 2009, Tillgänglig:

https://www.dagen.se/livsstil/hur-tanker-en-hedersmordare-1.180572 (Hämtad 2019-11-20)

47 Hjertén, Linda, “Det var jag som dödade pojkvännen”, Aftonbladet, 22 november 2005, Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8wqvQW/det-var-jag-som-dodade-pojkvannen (Hämtad 2019-11-20)

References

Related documents

Beträffande sjukvården läggs även där ett förslag på förbättring fram vilket innebär att om kvinnan som kommer till sjukhuset och inte talar svenska, skall en tolk

Av studien kan även utläsas att många skogsägare gör estetiska åtgärder och att de gör det omedvetet för att det är något dom tycker är vackert eller är till nytta för

Vår studie kan tillföra kunskap om samhället behöver arbeta ännu mer upplysande för att sprida information om vart den utsatta kan vända sig till, samt om samhället

Donya (2012) beskriver flera gånger hur relationen till hennes halvsyskon påverkade henne att lämna det våldsamma förhållandet. Hon hade tänkt lämna men snart

Även om vi inte återfann en religionsdiskurs från materialet från 2002 inom ramen för denna studie, finns det andra källor som nämns i tidigare forskning där element från

De los Reyes säger emot synen på förövarna som en produkt av sin kultur och belyser sitt argument följande: om förövaren är en produkt av sin kultur innebär det att om denna

Den komplexa gärningsmannabilden är något som de flesta menar skiljer hedersrelaterat våld från andra typer av våldsbrott mot kvinnor, varför det inte

Åklagaren hade gjort gällande att motivet till gärningen hade varit att bevara eller återupprätta familjens och/eller sin egen heder. Tingsrätten konstaterade att det