• No results found

Fånggrödor, pengar för dig & bra för miljön

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fånggrödor, pengar för dig & bra för miljön"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SVENSKFRÖTIDNING NR2 APRIL2002 5

Anders Olsson, HIR-Malmöhus

Det nya miljöstödet för

mins-kat kväveläckage med

fång-grödor blev mycket populärt

under 2001 och

anslutning-en blev betydligt större än

vad Jordbruksverket hade

räknat med.

En stor del av fjorårets fånggrödor etablerades i slutet av april eller i början maj, efter vårbruket, vilket många gånger gav glesa och svaga bestånd. Från och med i år skärps reglerna kring etableringen. Om fånggrödan är ”otillräckligt etable-rad” betalas ingen ersättning ut. Med de nya spelreglerna är det nu viktigare att prioritera sådden av fånggrödorna än att vänta med sådden tills vårbruket är över.

Så fånggrödan före vårbruket!

Den viktigaste åtgärden för att lyckas med etableringen av fång-grödan i höstsäd är att så tidigt, gärna på tjälen i mars, eller senast i mitten av april (sydligaste land-skapen).

Tumregel: Kan man sprida första kvävegivan till höstsäden kan man också så fånggrödan.

Ju senare sådden sker desto mindre blir tillgången på ljus och vatten nere vid markytan och utsä-det får svårare att gro. Detta gäller i synnerhet i höstkorn och råg som kommer igång och börjar växa någon vecka före höstvete. Sås fånggrödan tidigt behöver utsädet inte myllas. Det går alldeles utmärkt att så med billarna uppe

eller bara sprida utsädet på ytan med en rampspridare, eller med diverse fröutrustningar på vältar, ogräsharvar m.m. Vid sen sådd (slutet av april och maj) är det däremot betydligt viktigare att mylla utsädet.

Vårsådda fånggrödor påverkar knappast höstsädens avkastning. Däremot kan höstsådda fånggrö-dor blir ofta mycket kraftiga och konkurrerar starkt med höstsäden med lägre avkastning som följd. Risken är också stor att fånggrödan går i ax under sommaren och där-med kan även fröspridning ske, speciellt hos rajgräs.

Det är betydligt enklare att eta-blera en fånggröda i vårsäd än i höstsäd. Fånggrödan bör sås som en traditionell vallinsådd, dvs. sås i samband med sådden av vårsä-den eller strax innan vårsävårsä-dens uppkomst. Insådder i trebladssta-diet riskerar att bli svaga, eftersom konkurrensen om ljus och vatten då är större.

Engelskt rajgräs växer bäst

Erfarenheter från HIR-Malmöhus och från försök har visat att eng-elskt rajgräs är lämpligast att så in som fånggröda i höstsäd, eftersom det är lätt att etablera och växer bra på hösten. Italienskt och westervoldiskt rajgräs är betydligt aggressivare än engelskt och kan konkurrera starkt med höstsäden, speciellt om höstsäden är gles. Gräsen kan då även gå i ax under sommaren.

Många lantbrukare valde att så in rödsvingel i fjol, men resultatet blev ofta misslyckat. Rödsvingeln etablerar sig betydligt långsamma-re än engelskt rajgräs och växer mindre än engelskt rajgräs, både under sommaren och under hös-ten. I Skåne fick vi förra året upp-leva de svagaste insådder på många år, mycket beroende på försommartorka. Även om engelskt rajgräs är lättare att etablera än rödsvingel kan det gå betydligt lättare i år när vi har tunnare

höst-Fånggrödor, pengar för

dig & bra för miljön

Ett exempel på hur fånggrödan kan etableras i samband med vårsådden är att använda sig av en frölåda. Foto: Anders Roland.

(2)

SVENSKFRÖTIDNING NR2 APRIL2002

6

Risken att rödsvingel går i ax är obefintlig vid vårsådd. Här gäller det däremot att välja en sort som är skuggtålig och kan överleva i skyddsgrödan när beståndet börjar mörkna. Under förra året såddes en hel del av sorten Wilma, som växer bra när den väl kommer igång och är etablerad. Wilma har inga utlö-pare och därmed inte lika skuggtå-lig som sorter med utlöpare, som t ex. Rubin, Reptans, Engina och Gondolin. Välj i första hand dessa sorter om du sår in rödsvingel.

Så inte för tunt!

För att få en jämn etablering bör man inte gå ner till alltför låga utsädesmängder av fånggrödan. Så 7–10 kg/ha i höstsäd och riskera inte tunna fånggrödebestånd med låga utsädesmängder.

Fältuppkomsten kan vara så låg som mindre än 50 % om utsädet bredsprids. Den rekommenderade utsädesmängden gäller för både engelskt rajgräs och rödsvingel. Rödsvingelfröet är betydligt mindre än engelskt rajgräsfrö och fältuppkomsten är därmed också mindre än för engelskt rajgräs.

Om utsädet myllas blir fältupp-komsten bättre och utsädesmäng-den kan sänkas något, likaså om man sår tidigt. Vid sen sådd i slu-tet av april och början av maj bör utsädesmängden höjas till det övre intervallet. Teorin bygger på vilken konkurrens fånggrödan utsätts för från stråsäden. Kraftiga höstsädesbestånd kräver en större utsädesmängd än glesa.

Eftersom konkurrensen för fång-grödan är mindre i vårsäd än i sädesbestånd. Alla vallgräs är

til-låtna som fånggröda men det gäl-ler att välj en art som överlever i skyddsgrödan.

I vårsäd är det betydligt enklare att etablera rödsvingel, eftersom stråsäden inte har något försprång. Det är lättast att etablera rödsving-el i vårvete som släpper ner myck-et ljus till de små gräsplantorna. Korn och havre kan ofta bli tätt och frodigt och då passar engelskt raj-gräs bättre.

Välj sena engelskt rajgrässorter!

Att vårsådda fånggrödor går i ax i stråsäden är knappast något van-ligt fenomen och det kan endast ske i undantagsfall, i glesa bestånd som släpper ner ljus till gräsplan-torna. Risken för axgång är mycket liten vid vårsådd av engelskt raj-gräs. Om man hittar något ax i spannmålen i slutet av juli är det oftast höstgrodda plantor som överlevt jordbearbetningen. För att ändå vara på den säkra sidan bör man välja sena rajgrässorter. Talar man med fröodlare som har odlat engelskt rajgräs under många år är axgång i spannmålen året efter inget problem.

Engelskt rajgrässorter

(fetstil = rekommenderade sorter) Tove, Helmer tidigare sort Prana

Tivoli, Condesa,

Herbie, Trani senare sort

En lyckad etablering av rajgräs i höstvete. Bilden är tagen i början av oktober 2001. Foto: Anders Olsson.

(3)

SVENSKFRÖTIDNING NR2 APRIL2002 7

inte vara rädd för att spruta med en högre dos, eftersom en stor del av preparatet hinner brytas ner under hösten och milda vintrar. Vid vårbekämpning går det bra att bekämpa viol och veronika med 0,5 Cougar och sedan så fånggrö-dan tre dagar senare. Har du stora problem med vitgröe är Arelon/ Tolkan det enda alternativet och då skall man avstå från att så fång-grödor. Åkerven kan bekämpas med 18,75 g/ha Monitor då fånggrö-dan har ett till tre blad eller med 1,0 l/ha Event Super + 0,1 vätme-del. Båda bekämpningarna går att genomföra med rödsvingel och engelskt rajgräs som fånggröda.

Fröodling eller fånggrödor?

Ett dilemma för fröodlare är om man skall satsa på att odla

fång-grödor eller avstå. Så länge man håller sig till samma art och sort som frögröda och fånggröda är det inga bekymmer. Problemet upp-står när våra utsädesbolag vill byta till nya sorter. Då kan man ha dis-kvalificerat sig som fröodlare genom att inte klara de friår som krävs för bruksutsäde (tre år plus insåningsåret) eller stamutsäde (sex år plus insåningsåret).

För att minska risken för arvplan-tor av fånggrödan är det viktigt att döda fånggrödan med glyfosat om man är fröodlare. Väljer man att så en annan art som fånggröda i växt-följden är man beroende av att kunna spruta bort eventuella arvplantor under fröåret. Detta är ofta mycket svårt eller omöjligt i vissa frögrödor. Som fröodlare bör man alltså tänka sig för noga innan man börjar med fånggrödor.

Slutsatser

• så fånggrödan tidigt, gärna på tjälen i mars i höstsäd eller samtidigt med vårsäden • engelskt rajgräs är lättare att

etablera och växer bättre på hösten än rödsvingel

• utsädesmängd 7 – 10 kg/ha i höstsäd och 4 – 8 kg/ha i vårsäd • plöj noggrant för att förhindra

arvplantor ■

Läs mer!

Faktablad om fånggrödor på www.greppa.nu Ogräsbekämpning vid insådd fånggröda i höstvete www2.sjv.se/vsc/verktyg/ogras/

höstsäd kan utsädesmängden sän-kas till 4 kg/ha vid sådd samtidigt med vårsäden. Vid senare sådd i 2-3 bladsstadiet bör utsädesmäng-den ökas till 6 – 8 kg/ha, likaså om man är van vid kraftiga korn och havrebestånd. I vårvete kan utsä-desmängden hållas ner.

Ogräsbekämpning

Ogräsbekämpningen medför nor-malt ingen merkostnad vid odling av fånggrödor. Ogräsbekämpas höstsäden på hösten med max 1,5 l/ha isoproturon (Cougar/Arelon/ Tolkan), går det alldeles utmärkt att etablera en fånggröda på våren.

Vi rådgivare på HIR-Malmöhus har även sett att det går bra att så in en fånggröda efter höstbekämp-ning med 2 l/ha isoproturon. Vid tidig höstsprutning behöver man

Engelskt rajgräs i höstvete, bra etablerat i sprutspåret (vänstra halvan av bilden) och mycket tunt ute i fältet (högra halvan av bilden). Foto: Anders Olsson

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Å andra si ­ dan tycks det ju fungera bra med insulin och om Du inte själv vill ha tabletter eller andra skäl talar för detta, så förstår jag inte varför man

Till sist sade han att vårdpro ­ gram för kontroll och undervisning av diabetiker skulle kunna stå som modell även för andra livslånga sjukdomar.. En triumf för Sverige,

Till de 600.000 kronorna skall också läggas att styrelsen beslutat att medel ur några mindre fonder, bl a Nancy Erikssons fond för forskning om juvenil diabetes, skall delas

notläsning ter sig inte vara applicerbar i västvärlden. För att klara sig som yrkesmusiker här krävs bättre kunskap inom notläsning än vad metoden ger. Inom improvisation

-Genom att motivera personalen och se till att de blir medvetna om energifrågor och dessutom göra det tydligt vilka roller och ansvar olika medarbetare har kan man få mätbara

Genom att läraren exempelvis introducerar ett material för barnen kan de utveckla kunskaper som gör det möjligt för barnen att använda materialet i sitt fria skapande och där