17 Svensk Frötidning nr 1 februari 2006
Av Gunilla Larsson, Svensk Raps AB
Intresset kring rapsodling och raps-produkter har ökat kraftigt. Inte minst har den ökade efterfrågan på raps för tillverkning av drivmedlet RME gjort att både media och odla-re blivit alltmer medvetna om att vi måste öka rapsodlingen för att täcka råvarubehovet.
Vårraps herre på täppan
En allt större rapsareal betyder att det måste odlas mer av både vår- och höstoljeväxter. Höstrapsarea-len är den största sedan 1994. Nu är det våroljeväxternas tur att dra sitt strå till stacken. Valet står då mellan vårraps och vårrybs. Grödtyperna
har sina för- och nackdelar, men are-almässigt har vårrybs de senaste åren fått stryka på foten för vårraps. Sedan 1998 har vårrybsarealen va-rit lägre än vårrapsarealen. Nya vår-rapssorter med en avkastningsnivå som inte vårrybsen kan matcha har fått till följd att rybsarelen stadigt krupit nedåt.
I takt med höstrapshybridernas intåg i svensk rapsodling har det i de traditionella våroljeväxtodlande områdena såtts en allt större andel höstraps. Men fortfarande är vårol-jeväxtarealen större än höstoljeväx-terna i Mälar-Hjälmarområdet och Västra Götaland. Det är
företrädes-vis vårraps som odlas som har sitt stora plus i en hög avkastningspo-tential, medan vårrybsens stora för-del ligger i att den mognar tidigare än vårraps. Om man som odlare vill vara säker på att kunna höstså efter våroljeväxtgrödan är det säkraste valet vårrybs.
Välj vårraps efter område På våroljeväxtsidan finns inte alls de snabba sortbyten som vi vant oss vid när det gäller höstraps. Idag finns det av vårraps två stora sorter på marknaden och det är Heros och Stratos. I Svensk Raps sortförsök har sortskillnaden mellan Stratos och Heros inte varit stora i Västra Göta-land (område E) och Mälar-Hjälmar-området (område F). Däremot har Heros i södra Sverige (område A) och i Östra Götaland (område D) va-rit överlägsen Stratos i råfettavkast-ning. Se tabell 1.
Ny högavkastande vårrybssort När det gäller vårrybs är det den nya sorten SW Petita samt Hohto som är de två mest intressanta sor-terna. I samtliga områden är SW Pe-tita klart överlägsen mätaren Agat med 5 till 12 procent högre råfett-skörd. I område D och E, östra resp västra Götaland, har även sorten
Årets våroljeväxtsorter
matchar efterfrågan
Odlingen av vårrybs har minskat drastiskt men i år kan den nya sorten
SW Petita ge odlingen en skjuts framåt. Linodlingen ökar och även tillgången på bra sorter medan den expan-siva vårrapsodlingen ännu ett år kan stödja sig på tro-tjänarna Stratos och Heros.
Blått och gult. Det finns flera bra våroljeväxt- och linsorter för odling 2006. De gör sig dock bäst åtskiljda och inte blandade som i detta fallet. Foto: Hans Jonsson.
Vårraps: Heros bra i syd och ost
Avkastning, område Sortegenskaper
A D E F Stjälk- Mog- Råfett Kloro- Protein Sort Skåne/ Halland Östra Götaland Västra Götaland Mälar-området
styrka nad % av ts fyll i mjöl % dagar ppm % av ts SW Stratos
råfett, kg/ha 1090 1070 1020 1140
rel. tal, råfett 100 100 100 100 86 123 49,1 12 44,2 Heros (SSd) 104 106 99 100 84 123 48,4 10 41,3
Tabell 1. Vårraps. Områdesvis medelavkastning, råfett 2001-2005. Sortegenskaper hela landet.
Svensk Frötidning nr 1 februari 2006 18
Vårrybs: Petita genomgående högst skörd
Avkastning, område Sortegenskaper
D E F G Stjälk- Mog- Råfett Kloro- Protein Östra Götaland Västra Götaland Mälar-området Dalarna/ Gästr.land
styrka nad % av ts fyll i mjöl Sort % dagar ppm % av ts Agat (SW)
råfett, kg/ha 830 870 820 710
rel. tal, råfett 100 100 100 100 63 110 45,2 5 39,6 Hohto (SSd) 102 101 99 99 63 109 43,6 5 39,0 SW Petita 109 111 112 105 73 109 46,0 5 39,3
Tabell 2. Vårrybs. Områdesvis medelavkastning, råfett 2001-2005. Sortegenskaper hela landet. Hohto gett något högre
råfettavkast-ningen än mätaren Agat, men den når inte upp till SW Petitas nivå, se tabell 2. Förutom att vara den mest högavkastande sorten är SW Petita också den stjälkstyvaste.
Linarealen ökar
I slutet av 1990-talet hade vi en lin-areal i landet på upp emot 35 000 hektar. Detta var till allra största
len en bidragsoptimering till följd av linets höga arealstöd. I takt med att detta avvecklades minskade också linodlingen. Men sedan den låga arealen på 3 300 hektar år 2002 har det återigen börjat peka uppåt för linet. I fjol odlades det hela 9 800 hektar lin i Sverige. Det är inte svårt att hitta faktorer som gör linet till en intressant våroljeväxtgröda. Det är en relativt billig odling med lågt
kvävebehov och inga dyra och dry-ga insektsbekämpnindry-gar. Speciellt i områden med stora rapsbaggepro-blem är linet ett klart intressant al-ternativ. Dessutom har fröpriset va-rit högt.
Fler linsorter provas
Det ökande linintresset avspeglar sig även i sortförsöken. De senaste åren har flera nya sorter testats men
19 Svensk Frötidning nr 1 februari 2006
Oljelin: Flera nya och bra sorter 2006
Avkastning Sortegenskaper 2005, 3 försök 2001-2005
SORT Skörd
kg/ha Rel. tal
Skörd kg/ha Ant. förs Rel. tal Olje- halt % av ts Kloro- fyll, ppm Mog- nad, dagar Strå- längd, cm Stråstyrka 0-100 Taurus (Ssd) 2320 100 2690 16 100 44,5 1 130 60 85 Abacus (SW) 2310 99 44,4 1 -1 ± 0 -1 Sunrise (Närkelin) 2160 93 2630 7 98 44,0 1 -8 -2 -9 Recital (Ssd) 2350 101 2740 7 102 44,4 1 -1 ± 0 -1
alla sorter passar inte i Sverige. Det är framför allt mognadstiden som kan ställa till problem. En sen mog-nad betyder sen skörd och eftersom lintröskningen många gånger är stö-testenen i odlingen är det viktigt att skörden kan ske under en period då det fortfarande är chans till lite längre dagar med torr väderlek och låg luftfuktighet.
Två nya sorter
Taurus odlas på störst areal och sor-ten har hög oljehalt och god stjälk-styrka. Sunrise är en mycket tidig sort som inte avkastningsmässigt har kunnat mäta sig med Taurus, men i odlingsområden där tidighe-ten värderas högt är sortidighe-ten intres-sant. Två nya linsorter kommer att finnas på marknaden i år och det är
Recital från Scandinavian Seed och Abacus från Svalöf Weibull. Recital har avkastat något bättre än mäta-ren Taurus och mognar något tidiga-re. Abacus har bara provats i försö-ken 2005 och avkastade då ungefär som mätaren eller strax under. Även Abacus mognar något tidigare än Taurus, se tabell 3. v
Vårrybs: Petita genomgående högst skörd
Avkastning, område Sortegenskaper
D E F G Stjälk- Mog- Råfett Kloro- Protein Östra Götaland Västra Götaland Mälar-området Dalarna/ Gästr.land
styrka nad % av ts fyll i mjöl Sort % dagar ppm % av ts Agat (SW)
råfett, kg/ha 830 870 820 710
rel. tal, råfett 100 100 100 100 63 110 45,2 5 39,6 Hohto (SSd) 102 101 99 99 63 109 43,6 5 39,0 SW Petita 109 111 112 105 73 109 46,0 5 39,3
Tabell 2. Vårrybs. Områdesvis medelavkastning, råfett 2001-2005. Sortegenskaper hela landet.
