Relationen Mellan Personlighetsdrag och Ensamhet

(1)

Relationen Mellan Personlighetsdrag och Ensamhet Gabriel Bolinder och Samuel Ågren

Örebro universitet

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan personlighetsdrag och ensamhet enligt definitionen av femfaktormodellen, och bringa klarhet i om denna association beror på könstillhörighet eller invandrarstatus. För att beskriva sambandet mellan personlighetsdrag och ensamhet har Kindling-hypotesen anammats. Kortfattat beskriver Kindling-hypotesen att oönskade personlighetsdrag kan lämna “psykologiska ärr” på en individs personlighet, som i sin tur intensifierar upplevd ensamhet. Totalt inkluderades 171 respondenter i studien (i åldrarna 18-36; 71,3 % var kvinnor, och 28,7 % män). Resultaten påvisade att det fanns en positiv association mellan neuroticism och ensamhet, och en negativ association mellan samvetsgrannhet och ensamhet. Slutsatsen som kunde dras från studien är att neuroticism samt samvetsgrannhet har en roll i relation till ensamhet.

Nyckelord: Femfaktormodellen, Ensamhet, UCLA, Neuroticism,

Extraversion, Kindling-hypotesen

Handledare: Lauree Tilton-Weaver Psykologi, kandidatkurs

(2)

The Relation Between Personality Traits and Loneliness Gabriel Bolinder and Samuel Ågren

Örebro University

Abstract

The purpose of this study was to examine the relationship between personality traits according to the Big Five model of personality and loneliness, and bring to light whether this association is moderated by gender or immigrant status. In order to describe the relation between personality traits and loneliness, the Kindling Effect has been used. Briefly, the Kindling Effect describes how unwanted personality traits can leave “psychological scars” in an individual’s personality, which in turn intensifies perceived loneliness. 171 respondents were included in a survey (aged 18-46; 71.3 % were women and 28,7 % men). The results showed that there was a positive association between neuroticism and loneliness, and a negative association between extraversion and loneliness. These results suggest that extraversion and neuroticism plays an important role in relation to loneliness.

Keywords: The Big Five, loneliness, UCLA, Neuroticism, Extraversion, Kindling Hypothesis

(3)

Relationen mellan ensamhet och personlighet

Behovet av att känna samhörighet är ett grundläggande psykologiskt behov, precis som individuell självständighet (Ryan & Deci, 2000). Upplevt ensamma individer möter inte detta behov av samhörighet. En möjlig förklaring till varför människor är ensamma, skulle kunna handla om att de enligt sina medmänniskor inte har optimala personlighetsdrag när det kommer till kontaktskapande. Ensamhet i samhället växer i alla åldrar (Snell, 2018). Detta gör ensamhet till ett aktuellt ämne. När det kommer till ensamhet och personlighet har detta samband studerats i internationell kontext, men inte i samma utsträckning i svensk kontext. Dessutom har potentiella moderatorer inte applicerats som i denna studie. Med detta i beaktning är studiens syfte att undersöka ensamhet i relation till personlighetsdrag (enligt definitionen av femfaktormodellen), och bringa klarhet i om denna koppling påverkas av kön eller invandrarstatus.

Femfaktormodellen

Femfaktormodellen är en hierarkisk modell som inkluderar de fem mest

grundläggande dimensionerna av personlighet. Modellen består av: extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet (McCrae & John, 1992). Femfaktormodellen har sedan 1980-talet varit ett omfattande verktyg inom psykologin för att mäta personlighet. De fem olika dimensionerna är: 1) Öppenhet - individer med högre nivåer av öppenhet är oftast mer fantasifulla och kreativa (McCrae & John, 1992; Costa, McCrae & Dye, 1991). Dessa människor har en större fallenhet för att prova nya saker och är mer öppensinnade i relation till nya idéer. Personer med lägre nivåer av öppenhet bedömer saker konventionellt, och är mer benägna att hålla konservativa värderingar. Det är även vanligare att mindre öppna personer förtrycker sin oro. Den tidigare forskningen i relation till denna dimension har inte hittat några betydande samband mellan öppenhet och ensamhet (Teppers et al., 2013; Atak,

(4)

2009). 2) Samvetsgrannhet - samvetsgranna personer är mer benägna att vara målfokuserade och organiserade, och har högre nivåer av självdisciplin. I allmänhet följer dessa individer regler och planerar sina handlingar. Människor med lägre nivåer av samvetsgrannhet är oftast mindre självbehärskade, har en bristande förmåga att planera sina uppgifter, och är i större utsträckning mindre förmögna att åstadkomma saker de själva vill uppnå. I tidigare forskning är resultaten varierande i relation till ensamhet. En studie fann en liten positiv, men

signifikant skillnad (Mund & Neyer, 2018). En annan studie fann inte några signifikanta skillnader (Atak, 2009). 3) Extraversion - personer med disposition i detta personlighetsdrag är generellt mer utåtriktade och energiska, och skaffar sin energi från andra medmänniskor. Å andra sidan är introverta personer i allmänhet mer tystlåtna och tillbakadragna. Tidigare forskning i relation till extraversion har funnit negativa associationer till ensamhet (Vanhalst et al., 2012; Hensley et al., 2010). 4) Vänlighet - individer med högre nivåer i detta

personlighetsdrag är traditionellt mer uppskattande, generösa, snälla och sympatiska.

Människor som får låga resultat på vänlighet är generellt mer självcentrerade, konfronterande, mindre empatiska och i högre grad svartsjuka. I tidigare forskning har ett negativt samband kunnat påvisas. 5) Neuroticism - personer som är neurotiska är generellt mer ångestfyllda, känsliga och emotionellt instabila, medan människor som får lägre resultat på detta

personlighetsdrag beskrivs som avslappnade och lugna. Neuroticism har som allra oftast haft en positiv relation till ensamhet. Detta är något som har stärkts av flertalet studier (Vanhalst et al., 2012; Teppers et al., 2013; Hensley et al., 2010). Det kan argumenteras för att neuroticism är den dimension som har starkast koppling till ensamhet.

Definitioner av ensamhet och kindling-effekten

Ensamhet är ett komplext problem som kan definieras på olika sätt (Yanguas, Pinazo-Henandis, & Tarazona-Santabalbina, 2018; Nilsson, Lindström & Nåden, 2006). Till

(5)

sidan, kan en person ha många människor runt omkring sig, men fortfarande känna sig ensam. För studiens syfte, kan uppfattad ensamhet definieras som en känsla av brist på mänsklig kontakt. Detta skulle också kunna benämnas som ofrivillig subjektiv ensamhet. Det som sker är att den subjektivt ensamma individen inte har något att tala med, eller att personen i fråga inte har andra människor i sin sociala cirkel. Det skulle kunna handla om familj, vänner, eller intima partners (Brülde & Fors, 2015). Till den uppfattade ensamheten innefattas känslor av social isolering (Hughes et al., 2004), och detta kan definieras som “ensamhet och uppfattad brist på socialt stöd” (Cornwell & Waite, 2009). I denna studie framför vi att känslan av uppfattad ensamhet påverkar en individ genom att personligheten kan ta skada vid depressiva symptom såsom vid ensamhet.

Kindling-hypotesen (Post, 1992; Mund & Neyer, 2018) är en vetenskaplig hypotes som beskriver förhållandet mellan psykosocial stress och personlighet. Hypotesen har tidigare använts för att undersöka kopplingen mellan affektiva symtom såsom depression och negativ utveckling i personlighet (Monroe & Harkness, 2005; Bender & Alloy, 2011).

I denna studie har hypotesen utvecklats för att kunna förklara relationen mellan personlighetsdrag och ensamhet. Depression och ensamhet har nämligen i tidigare forskning (Weeks et al., 1981) visat sig ha ett samband, och ensamhet har visats vara en viktig faktor för att predicera depression i framtiden (Qualter et al., 2010). Detta innebär att det är rimligt att föreslå att konceptet om kindling-hypotesen bör gå att applicera på uppfattad ensamhet. I denna studie har kindling-hypotesen använts som belägg för att förklara relationen mellan personlighet och ensamhet, och har därmed inte mätts.

Genom att utvidga idén om kindling-hypotesen, antas det i denna studie att upprepade symtom av ensamhet skulle aktivera ökningar i negativa personlighetsdrag. När individer känner sig ensamma, skiftar personlighetsdrag mot högre nivåer av neuroticism och lägre nivåer av vänlighet, öppenhet, och möjligtvis mer introversion. Ensamheten kan enligt

(6)

hypotesen lämna “psykologiska ärr” på en individs personlighet – med detta menas att oönskvärda personlighetsdrag permanent ökar, och det kan i sig öka riskerna hos en individ för att förbli ensam. Detta för att individer generellt söker efter prosociala personlighetsdrag vid kontaktskapande.

Vidare söker personer efter prosociala personlighetsdrag när de interagerar med andra individer (Ciarrochi & Heaven, 2009; Van der Linden et al., 2010). Människor som är

extroverta och vänliga, är mer populära och upplevda som mer omtyckta och välanpassade än individer med lägre nivåer av dessa personlighetsdrag. Personer som är neurotiska ses som mindre omtyckta (Szczygiel & Mikolajczak, 2018), och som resultat, mer ensamma (Abdellaoui et al., 2018). Dessa kopplingar är i linje med den “evolutionära teorin om

ensamhet”, som föreslår att ensamhet kan härledas till ångest och högkänslighet inför sociala hot (Cacioppo & Cacioppo, 2018). Dessa drag är grundläggande i neuroticism.

Kön och invandrarstatus

Kindling-hypotesen (som den är tillämpad i denna studie) kopplar ensamhet och personlighet. Kindling-hypotesen skulle kunna vara starkare för vissa individer än för andra. Vi föreslår att det skiljer sig mellan män och kvinnor. Bland unga vuxna framgår det i

litteraturen att nära relationer kan vara viktigare för kvinnor än för män, detta med tanke på att kvinnor har visat sig ha mer intima förhållanden än män (Montgomery, 2005), och känner sig mer ensamma vid avsaknad av vänner som de kan öppna upp sig för (Stocks & Levin, 1986). Kvinnor kan i och med detta bli mer påverkade av bristen på relationer, vilket i sin tur

intensifierar kindling-hypotesen. Enligt detta verkar det som att män och kvinnor använder sig av olika kriterier för att avgöra om de är ensamma eller ej. För kvinnor verkar alltså kvalitén på vänskapsrelationer vara relevant för att klarlägga varför kvinnor känner sig ensamma. Samma studie föreslog att kvinnor hellre socialiserar i en dyad, och sällan vill inkludera en tredje part i socialiseringsprocessen. Detta kan ha sin förklaring i att kvinnor i större

(7)

utsträckning delar intim information sinsemellan, och är mer selektiva med vilka de skapar vänskapsband med. Män har ett annat förhållningssätt. De umgås oftare i grupp, och relationerna är mer bundna till aktiviteter och gemensamma intressen. I och med detta kan kvinnor generellt ha mer att förlora, då de också har investerat mer känslomässigt. Detta kan i sin tur innebära att när känslor av ensamhet infinner sig, blir den mer betydande, och kan på längre sikt resultera i “psykologiska ärr” på en individs personlighet.

Personlighetsdrag är kopplat till kön (Costa et al., 2001), och även könsförväntningar i form av att kvinnor förväntas vara mer öppna och vänliga, medan män förväntas vara mer extroverta (Löckenhoff et al., 2014). Det är rimligt att anta att då individer som inte visar dessa förväntade personlighetsdrag, blir mindre omtyckta av sina medmänniskor, och i sin tur innebära ensamhet. Det skulle betyda att kvinnor som är mindre vänliga och öppna skulle anses som mindre omtyckta än kvinnor utan dessa drag, men även män med dessa drag. Detta skulle även gälla för män som är mindre extroverta – de skulle uppfattas som mindre

omtyckta än män som är extroverta, och även mindre omtyckta än kvinnor som inte är det. En annan möjlig moderator är invandrarstatus. Tidigare forskning tyder på att personer med invandrarstatus är mer ensamma än infödda (Victor et al., 2012). Det är möjligt att innan individer lär sig sitt lands språk, har de svårigheter med att skapa kontakter med andra. Detta är överensstämmande med forskning på universitetsstudenter, där personer med engelska som andraspråk kände sig mer ensamma än de med engelska som modersmål (Ray et al., 2019). Om riktningen på sambandets kausalitet gäller från personlighet till ensamhet, så är det möjligt att sambandet är ännu starkare för individer som har invandrarstatus och oönskade personlighetsdrag än antingen personer med invandrarstatus utan oönskade personlighetsdrag, eller personer med svenska som modersmål som har prosociala personlighetsdrag och

(8)

innebär detta att det är okänt huruvida personer med annat modersmål än svenska är mer ensamma än individer som har svenska som modersmål.

Syftet med denna studie var att undersöka ensamhet i relation till personlighetsdrag (enligt definitionen av femfaktormodellen), och bringa klarhet i om denna koppling beror på kön eller invandrarstatus. De undersökta frågeställningarna var: (1) hur upplevd ensamhet är relaterat till personlighetsdrag, och (2), skiljer sig sambandet mellan personlighet och

ensamhet som en funktion av kön? och den slutgiltiga frågeställningen: (3) skiljer sig sambandet mellan personlighet och ensamhet som en funktion av invandrarstatus?

När det kommer till den första frågeställningen, antog vi att neurotiska personer var mer ensamma. Detta eftersom neuroticism i tidigare forskning har haft en positiv relation till ensamhet, och vår teoretiska grund antyder att individer som är neurotiska ses som mindre omtyckta. På grund av detta är det rimligt att anta att neuroticism är ett oönskat

personlighetsdrag, och som resultat, kopplat till mer ensamhet. Vi antog även att individer med extraversion och vänlighet skulle vara mindre ensamma – sambanden mellan båda dessa drag och ensamhet har tidigare visats vara negativa, vilket innebär att vänliga personer samt extroverta individer generellt känner sig mindre ensamma. Vårt antagande om kindling-hypotesen föreslår dessutom att ensamhet triggar utvecklingen av negativa personlighetsdrag i form av mindre vänlighet och extraversion. Vi antog slutligen att det inte skulle finnas någon betydande relation mellan ensamhet och samvetsgrannhet eller öppenhet. Detta på grund av att inget tydligt samband har hittats mellan samvetsgrannhet samt öppenhet i relation till ensamhet i tidigare forskning. Dessa två drag är heller inte sedda som strikt prosociala drag, vilket kan innebära att huruvida en person är omtyckt eller ej beror på situationen, och andra individer syn på samvetsgrannhet och öppenhet.

(9)

Vi antog att relationen mellan ensamhet och öppenhet, vänlighet, och extraversion skulle bero på en persons kön, där mindre öppna och vänliga kvinnor skulle vara mer ensamma än öppna och även vänliga kvinnor. Följaktligen skulle även kvinnor som är mindre öppna och vänliga vara mer ensamma än alla män. Detta antagande beror på förväntningarna om att kvinnor är mer öppna och vänliga.

Mindre extroverta män antogs vara mer ensamma än mer extroverta män, och även mer ensamma än kvinnor som inte är extroverta.

Den explorativa frågan om huruvida sambandet mellan ensamhet och personlighet modereras av invandrarstatus ställdes. Eftersom tidigare forskning har visat att individer med invandrarstatus är mer ensamma än infödda, antog vi att invandrare med oönskade

personlighetsdrag är mer ensamma än personer med invandrarstatus utan oönskade

personlighetsdrag. Slutligen antog vi även att invandrare med oönskade personlighetsdrag är mer ensamma än infödda svenskar med prosociala och även oönskade personlighetsdrag.

Metod

Deltagare

För att undersöka respondenternas personlighetsdrag i relation till ensamhet publicerades en webbenkät på Facebooksidan “Dom kallar oss studenter”. I denna

Facebookgrupp består medlemmarna av såväl studerande som icke-studerande i olika åldrar. Det totala antalet respondenter i studien var 171 svarande. Åldersspannet på deltagarna var 18-46 år; 71,3 % var kvinnor och 28,7 % män. Medelåldern på respondenterna var M=24,08

(SD=4.56). Männens medelålder var M=23,87 (SD=4,02), och kvinnornas medelålder var M=24,16 (SD=4,76). Tidsramen för denna uppsats ligger till grund för det tillvägagångssätt

som har använts, men även för att på ett effektivare sätt nå ut till en större skara individer. I och med detta förfarande har ett bekvämlighetsurval anammats (Bryman, 2012).

(10)

Ensamhet. Ensamhetsskalan UCLA mäter upplevd ensamhet som innefattas av känslor av social isolering (Russell et al., 1978). I instrumentet är 20 frågor inkluderade som berör detta konstrukt. Instrumentet är det vanligaste instrumentet för att mäta ensamhet (Goossens, 2014). Tidigare forskning har visat att instrumentet har god reliabilitet (Russell et al., 1980), vilket inkluderar interna konsistensen (α=.89-.94), samt test-retest-reliabiliteten som analyserades över ett år och visade sig även den vara god (r=.73). UCLA korrelerade även med andra mätskalor för ensamhet, vilket innebär att validiteten i instrumentet var hög. Den interna konsistensen mättes även för instrumentet i denna studie, och den visade sig ha liknande värden som originalinstrumentet (α=.94). Frågorna som berörs i instrumentet är konstruerat genom en fyrgradig likertskala med alternativen: “ 1. Jag känner ofta så här”, “2. Jag känner ibland så här”, “3. Jag känner sällan så här”, och “ 4. Jag känner aldrig så här”. Instrumentet inkluderar 20 påståenden, och exempel på dessa är: “Jag känner mig olycklig när jag gör många saker ensam, “jag har ingen att prata med”, “jag kan inte tolerera att vara så ensam”, och “jag saknar kamratskap”. I denna studie har frågorna blivit översatta från engelska till svenska genom en så kallad “back-translation”, vilket innebär att en text översätts från sitt originalspråk till ett annat, för att sedan översättas tillbaka till

originalspråket av en person som inte har förkunskap om texten. Avslutningsvis jämförs originaltexten med den nya texten för att se om översättningen är korrekt nog.

Personlighet. Femfaktormodellen är en hierarkisk modell av personlighet som inkluderar fem grundläggande dimensioner av personlighet, som alla personer har (till viss grad). Dessa dimensioner är: extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism, och öppenhet (McCrae & John, 1992). Modellen har sedan den utvecklats varit ansedd som en utav de mest omfattande modellerna i psykologi för att mäta personlighet. Till

datainsamlingen har en översatt version av Mini-IPIP använts. Mini-IPIP är en kortfattad version av det ursprungliga mätinstrumentet IPIP, som är en skala för att mäta personlighet

(11)

(Donnellan et al., 2006). Reliabilitetstester har tidigare gjorts på den engelska versionen av Mini-IPIP, och dessa har visats vara acceptabla (lägsta α=.65, högsta var α=.77).

Validitetstester har också gjort, där den konvergenta validiteten tycks vara god när man har jämfört Mini-IPIP med större skalor som mäter personlighet. Mini-IPIP är konstruerat genom en femgradig likertskala med följande alternativ: “1. Håller inte alls med, 2. Håller inte helt med, 3. Varken eller, 4. Håller delvis med, 5. Håller absolut med”. Instrumentet inkluderar 20 påståenden, och exempel på dessa är: “Är den som håller igång på ett party”, “sympatiserar med andras känslor”, “gör hushållsarbete genast”, och “har ofta förekommande

humörsvängningar”. Procedur

Inledningsvis skickades ett etikformulär till enhetschefen för psykologi.

Respondenterna i denna studie informerades om studien och dess syfte genom ett missivbrev. De fick i missivbrevet samt i inlägget på Facebooksidan “Dom kallar oss studenter”,

information om att enkäten skulle ta ungefär fem minuter att slutföra. Vi gav även information om att: 1) svaren kommer att behandlas konfidentiellt, 2) att svaren krypteras för att garantera anonymitet, 3) att svaren bara skulle användas till studiens syfte, och slutligen 4) att

medverkan var frivillig och kunde avbrytas när som helst. Med detta i åtanke användes Surveymonkey som plattform vid skapandet av enkäten, då denna plattform anses ha hög säkerhet och är lätthanterlig, till skillnad från andra plattformar som Google Forms.

Dessutom informerades respondenterna om att ifyllandet av enkäten innebar ett godkännande från dem. Avslutningsvis bifogade vi två nummer till Vårdguiden och Mind självmordslinjen, vilka respondenterna kunde vända sig till om de kände att de var i behov av diskutera sitt psykiska mående. Vidare ställdes tre frågor som kunde kopplas till demografi, och dessa var frågor om kön, ålder och om respondenterna hade ett annat modersmål än svenska.

(12)

Statistiska analyser

För att besvara studiens huvudsakliga frågeställning genomfördes hierarkiska linjära regressionsanalyser, där ensamhet användes som utfallsvariabel. I den första regressionen inkluderades kön och personlighetsdimensionerna i block 1. I block 2 inkluderades de interaktionsvariabler som skapades. Den andra regressionen gjordes på samma sätt, förutom att variabeln kön byttes ut mot invandrarstatus. Det gjordes även korrelationsanalyser för deskriptiva syften.

Resultat Deskriptiv statistik

Den deskriptiva statistiken och korrelationer rapporteras i tabell 1. Majoriteten av variablerna i vår data var normalfördelade, förutom vänlighet, som var negativt snedfördelad (dvs. få personer självrapporterade låga nivåer av vänlighet.) Som väntat kände sig neurotiska och mindre extroverta individer sig mer ensamma (r = .45, p < .001; r = -.44, p < . 001). I motsats till våra förväntningar så var vänlighet inte signifikant relaterat till ensamhet (r = . 06,

p = .42).

Tabell 1

Deskriptiv statistik och korrelationer mellan studerande variabler.

Korrelationer Konstrukt M SD α 1 2 3 4 5 6 7 8 1. Ensamhet 2.15 .64 .94 - 2. Neuroticism 3.02 .90 .75 .45 *** - 3. Öppenhet 3.63 .79 .67 -.12 -.15 * - 4. Samvetsgrannhet 3.66 .86 .72 -.05 -.06 .-.06 - 5. Extraversion 3.07 1.00 .81 -.44 *** .03 .00 .03 - 6. Vänlighet 4.18 .74 .75 .06 .10 .10 .10 .22 ** - 7. Kön 1.71 .45 - .11 .40 *** -.05 .01 .01 .32 *** - 8. Invandrarstatus 1.85 .35 - -.14 -.01 .06 -.03 -.03 .01 .06 - Note. n = 171 *p < .05. **p < .01. ***p < .001.

(13)

Alla fem personlighetsdrag undersöktes i relation till ensamhet. Detta kan ses i den övre halvan av tabell 2, där första blocket stod för ungefär 39 % av variansen i ensamhet, F (6, 157) = 17.37, p < .001. De två variablerna som hade en signifikant relation till ensamhet var neuroticism (b = .28, SE = .04, ß = .40, t = 6.36, p < .001) och extraversion (b = -.26, SE = .04, ß = -.41, t = -6.46, p < .001). Konsekvent med de studerande korrelationerna och våra förväntningar, så var personer som uppfattade sig själva som mindre extroverta och mer neurotiska också mer ensamma, oberoende av samvetsgrannhet, öppenhet, vänlighet och kön samt invandrarstatus.

Varierar sambandet mellan ensamhet och personlighet som en funktion av kön?

För att testa om kön modererade associationerna mellan personlighet och ensamhet, så lade vi till ett andra block med fem interaktioner mellan kön och personlighetsdimensionerna. Som kan ses i den andra halvan av tabell 2, så fanns det ingen signifikant förändring som modellen stod för (R2 Δ = .03, F = 9.72, sig F Δ = .54). Däremot var en interaktion signifikant: öppenhet med kön (b = .24, SE = .11, ß = .81, t = 2.1, p = .03).

Även fast detta generellt inte ska rapporteras, utforskade vi den möjliga förklaringen genom att undersöka korrelationen mellan öppenhet och ensamhet, separat för män och kvinnor. Korrelationen var signifikant för män (r = -.31, p = .02), men inte för kvinnor (r = -.03, p = .72). Detta skulle kunna innebära att lägre nivåer av öppenhet (i vårt urval) var en viktigare faktor för män än för kvinnor, när det kom till att predicera ensamhet. Detta var någonting som vi antog inte skulle vara fallet, då vi hypotiserade att kvinnor med lägre nivåer av öppenhet också skulle känna sig mer ensamma än samtliga män.

(14)

Tabell 2

Uppskattningar från hierarkiska regressioner som undersöker kön som moderator

Ensamhet b SE ß t p Block 1 R2_{= .382, F = 16,16, p < .001} Kön (Man = 1, Kvinna = 2) - .09 .10 - .06 -0.88 .37 Extraversion - .26 .04 - .40 -6.31 < .001 Neuroticism .30 .04 .43 6.18 < .001 Öppenhet - .06 .05 - .07 -1.21 .22 Samvetsgrannhet - .00 .04 - .01 -0.15 .87 Vänlighet .00 .05 .01 0.15 .87 Block 2 R2_{Δ = .03, F = 9.72, sig. FΔ = .543, p <} .001 Kön x extraversion .03 .08 .11 0.38 .70 Kön x neuroticism - .03 .10 - .14 -0.36 .71 Kön x öppenhet .24 .11 .81 2.17 .03 Kön x samvetsgrannhet - .14 .10 - .51 -1.34 .18 Kön x vänlighet - .07 .11 - .28 -0.61 .54

(15)

Varierar sambandet mellan ensamhet och personlighet som en funktion av invandrarstatus?

Som beskrivet i tabell 3, undersökte vi huruvida invandrarstatus var en moderator genom att lägga ihop interaktionerna med personlighet i andra blocket (med samma första block som förra frågeställningen). Den ytterligare förklarade variansen var inte signifikant (R2Δ = .03, F = .33, sig FΔ = .88). På grund av detta fann vi inget stöd för att invandrarstatus modererar sambanden mellan ensamhet och personlighetsdrag.

Tabell 3

Uppskattningar från heriarkiska regressioner som undersöker invandrarstatus som moderator

Ensamhet b SE ß t p

Block 1

R2_{= .63, F = 17.37, p < .001}

Invandrarstatus (ja = 1, nej = 2) - .25 .11 - .14 -2.30 .02

Extraversion - .26 .04 - .41 -6.46 < .001 Neuroticism .28 .04 .40 6.36 < .001 Öppenhet - .05 .05 - .06 -1.04 .29 Samvetsgrannhet - .01 .04 - .01 -0.22 .82 Vänlighet - .00 .05 - .00 -0.07 .94 Block 2 R2_{Δ = .00, F = 9.43, sig. FΔ = .88, p <} .001 Invandrarstatus x extraversion - .13 .12 - .44 -1.00 .31 Invandrarstatus x neuroticism .00 .13 .01 0.02 .97 Invandrarstatus x öppenhet .10 .14 .31 0.68 .49 Invandrarstatus x samvetsgrannhet - .10 .15 - .33 -0.63 .52 Invandrarstatus x vänlighet .00 .18 .02 0.05 .90 Diskussion

Vi genomförde den här studien med syfte i att undersöka relationen mellan

personlighetsdrag och ensamhet. Vi ville också förstå om relationen är en funktion av kön eller invandrarstatus. Våra resultat visar på att neuroticism och extraversion som väntat hade en signifikant relation till ensamhet oberoende av de resterande variablerna; samvetsgrannhet, öppenhet, vänlighet, samt kön och invandrarstatus. Detta resultat föreslår också att kindling-hypotesen är som starkast för högre nivåer av neuroticism och lägre nivåer av extraversion,

(16)

mest troligt för att dessa två drag är oönskade, och kan störa sociala interaktioner.

Personlighetsdraget vänlighet hade förvånande nog inget signifikant samband med ensamhet. Vidare undersöktes invandrarstatus som en moderator till ensamhet, och personlighetsdrag. Vi fann att invandrarstatus inte modererade något samband. En förklaring till detta skulle kunna vara att personer med annat modersmål än svenska, och som studerar på universitet, inte har de språkliga problem som enligt tidigare studie visat sig vara en bidragande faktor till ensamhet. När vi testade för kön som en moderator, fann vi inga signifikanta resultat.

Vi antog att kvinnor som var mindre öppna skulle känna sig mer ensamma än män oavsett personlighetsdrag, detta på grund av de könsförväntningarna som finns när det kommer till öppenhet. När vi däremot kontrollerade för detta, så visade det sig att kvinnor med låg öppenhet inte hade något samband med ensamhet, medan vi fann ett signifikant samband för män. Detta indikerar på att kunskapen om könsförväntningarna i relation till ensamhet för män är mindre utforskat, och kanske är det så att öppenhet spelar en mer betydande roll än vad vi tidigare har trott.

Begränsningar och styrkor

En tydlig svaghet med studien är att vi använde oss av ett bekvämlighetsurval, vilket begränsar generaliserbarheten (Bryman, 2013). Dessutom gjorde vi en tvärsnittsstudie, bestående av data på korrelationsnivå. Detta innebär att vi inte kan dra några slutsatser om några orsakssamband. Det vi istället kan se är hur variablerna samvarierar.

Urvalet som användes bestod mestadels av studenter, och det kan argumenteras för att studenter är mer sårbara för ensamhet än den generella populationen. De har ofta väldigt oregelbundna scheman, vissa kommer från andra städer som de inte pluggar i, och en följd av detta inte etablerat sig i något socialt nätverk, och deras ekonomiska status är förhållandevis låg. Detta skulle kunna innebära att studien har fått resultat som vi inte skulle ha fått om vi

(17)

gjorde studien med ett annat urval. En annan faktor skulle också kunna handla om att de studenter som fyllde i enkäten i denna studie hade förkunskaper om kvantitativ forskning. Vidare är det rimligt att anta att studenter som svarade på studiens enkät har gjort liknande arbeten själva, och är därmed sympatiska gentemot studiens författare. Detta skulle i sin tur kunna innebära att de har svarat på ett sätt som gynnar studiens resultat, och på så sätt sänka studiens interna validitet.

En styrka i studien är kindling-hypotesen som ger en intressant vinkel för hur en persons ensamhet i relation till personlighet kan uttrycka sig. Denna hypotes har inte tidigare anammats till ensamhet, och det behöver nödvändigtvis inte vara bra, men i och med

kopplingarna som finns mellan depression och ensamhet, samt personlighet och ensamhet borde detta kunna ses som en styrka, och dessutom vara relevant för framtida forskning att undersöka ytterligare. Enligt tidigare forskning har utåtriktade individer som har högre känslomässig stabilitet lättare för att hantera ensamhet. Dessa individer blir också minst ensamma (Vårdguiden, 2018). Detta är något som styrks i vår studie.

Det skulle vara intressant för framtida forskning att använda sig av denna förankring i longitudinella, storskaliga studier (då kindling-hypotesen är en process över tid). Ytterligare en styrka med studien var att våra mätinstrument höll hög validitet samt reliabilitet (Russell, 1980; Donnellan et al., 2006). Detta har bidragit med att vi har lyckats operationaliserat våra konstrukt, och att våra instrument mätte det vi avsåg att mäta.

Framtida forskningsförslag

En intressant aspekt gällande personlighet är att den förändras för män och kvinnor över tid (Srivastava et al., 2003). Samvetsgrannhet och vänlighet går i allmänhet upp, medan neuroticism går ner – människor blir generellt bättre på att sköta arbeten, tar sig an relationer, och skaffar egna familjer. Det skulle därför vara av intresse att framtida forskning använde sig

(18)

av longitudinella data för att se utvecklingen av en människas personlighet i relation till ensamhet. Vår studie använde sig av korrelationsdata och var en tvärsnittsstudie, och därför kunde inga av de resultat som är möjliga i en longitudinell studie framföras.

Viktiga slutsatser att dra från denna studie är neuroticism och extraversion verkar vara relaterade till ensamhet, och dessa drag kan göra att dessa individer uppfattas som mindre önskvärda. Det är dock viktigt att poängtera att personlighetsdrag utvecklas över tid, och att kindling-effekten är en process. Detta föreslår att både personlighet och kindling-effekten applicerad på ensamhet behöver studeras över tid.

(19)

Referenser

Abdellaoui, A., H.Y, Chen., Willemsen, G. & Ehli, E.A. (2018). Associations between Loneliness and Personality are Mostly Driven by a Genetic Association with Neuroticism. Journal of Personality, 87 (2). doi: 10.1111/jopy.12397.

Atak, H. (2009). Big five traits and loneliness among Turkish emerging adults, International

Journal of Behavioral, Cognitive, Educational and Psychological Sciences 1 (2),

124-128. doi: 10.5281/zenodo.1061774

Post, R.M. (1992). Transduction of psychosocial stress into the neurobiology of recurrent affective disorder. American Journal of Psychiatry, 149 (8), 999-1010. doi: 10.1176/ajp.149.8.999

Bender, R.E. & Alloy, L.B. (2011). Life stress and kindling in bipolar disorder: review of the evidence and integration with emerging biopsychosocial theories. Clinical Psychology

Review, 31 (3), 383-398. doi: 10.1016/j.cpr.2011.01.004.

Brülde, B., & Fors, F. (2015). Den svenska ensamheten: om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande. I Fragment: SOM-undersökningen 2014 (s. 47–61). Göteborg: SOM-institutet. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105433

Bryman, A. (2012). Social research methods. (4th ed.). Oxford: Online resource center. Cacioppo, J.T & Cacioppo, S. (2018). Loneliness in the Modern Age: An Evolutionary

Theory of Loneliness (ETL). Advances in Experimental Social Psychology, 58, 127-197. doi: https://doi.org/10.1016/bs.aesp.2018.03.003

Ciarrochi, P. & Heaven, P.C.L. (2009). A longitudinal study into the link between adolescent personality and peer-rated likeability and adjustment: Evidence of gender differences.

Journal of Research in Personality, 43 (6), 978-986. doi:10.1016/j.jrp.2009.08.006

Cornwell, E. Y. & Waite, L. J. (2009). Social disconnectedness, perceived isolation, and health among older adults. Journal of Health and Social Behavior, 50, 31-48. doi:10.1177/002214650905000103

Costa, P.T, McCrae, R. & Dye, D. (1991). Facet scales for Agreeableness and

Conscientiousness: A revision of the NEO Personality Inventory. Personality and

Individual Differences (12), 887–898. doi: 10.1016/0191-8869(91)90177-d

Costa, P.T., Terracciano, A. & McCrae, R. (2001). Gender Differences in Personality Traits Across Cultures: Robust and Surprising Findings. Journal of Personality and Social

(20)

Donnellan, M., Oswald, F., Baird, B., & Lucas, R. (2006). The Mini-IPIP Scales: Tiny-Yet-Effective Measures of the Big Five Factors of Personality. American Psychological

Association, 18, 192-203. doi: 10.1037/1040-3590.18.2.192

Goossens, L., Klimstra, T., Luyckx, K., Vanhalst, J., & Teppers, E. (2014). Reliability and validity of the Roberts UCLA Loneliness Scale (RULS-8) with Dutch-speaking adolescents in Belgium. Psychologica Belgica, 54, 5-18.

http://dx.doi.org/10.5334/pb.ae

Hensley, R., Martin, P., MacDonald, M. and Poon, L. 2010. Family history and adaptation among centenarians and octogenarians. Gerontology, 56, 83–87. doi:

10.1159/000271955

Hughes, M. E., Waite, L. J., Hawkley, L. C., & Cacioppo, J. T. (2004). A Short Scale for Measuring Loneliness in Large Surveys: Results From Two Population-Based Studies.

Research on aging, 26 (6), 655–672. doi:10.1177/0164027504268574

Löckenhoff, E., Chan, W., McCrae, R., De Fruyt, F,, Jussim, L., De Bolle, M. & Costa, P. (2014). Gender Stereotypes of Personality: Universal and Accurate? Journal of

Cross-cultural Psychology, 45 (5), 675-694. doi: 10.1177/0022022113520075.

McCrae, R., & John, O. (1992). An Introduction to the Five‐Factor Model and Its Applications. Journal of personality, 60 (2), 175-215. doi: 10.1111/j.1467-6494.1992.tb00970.x

Monroe, S.M. & Harkness, KL. (2005). Life stress, the "kindling" hypothesis, and the recurrence of depression: considerations from a life stress perspective. Psychological

Review, 112 (2), 417-445. doi: 10.1037/0033-295X.112.2.417

Montgomery, M. (2005). Psychosocial Intimacy and Identity From Early Adolescence to Emerging Adulthood. Journal of Adolescent Research, 20 (3), 346-374. doi: 10.1177/0743558404273118.

Mund, M. & Neyer, FM. (2018). Loneliness effects on personality. International Journal of

Behavioral Development, 43(2), 136–146. https://doi.org/10.1177/0165025418800224

Nilsson, B., Lindström, U.Å. and Nåden, D. (2006). Is loneliness a psychological

dysfunction? A literary study of the phenomenon of loneliness. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 20, 93-101. doi:10.1111/j.1471-6712.2006.00386.x

Qualter, P., Brown, S.L., Munn, P. & Rotenberg, K.J. (2010). Childhood loneliness as a predictor of adolescent depressive symptoms: an 8-year longitudinal study. European

(21)

Ray, M.E., Coon, JM., Al-Jumaili, A. & Fullerton, M. (2019). Quantitative and Qualitative Factors Associated with Social Isolation Among Graduate and Professional Health Science Students. The American Journal of Pharmaceutical Education, 83 (7), 6983. doi: 10.5688/ajpe6983

Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55 (1), 68-78. doi: 10.1037110003-066X.55.1.68.

Russell, D , Peplau, L. A.., & Cutrona, C. E. (1980). The Revised UCLA Loneliness Scale: Concurrent and discriminate validity evidence. Journal of Personality and Social

Psychology, 39, 472-480. doi: 10.1037//0022-3514.39.3.472,

Russell, D , Peplau, L. A.. & Ferguson, M. L. (1978). Developing a measure of loneliness.

Journal of Personality Assessment, 42, 290-294. doi: 10.1207/s15327752jpa4203_11

Snell, K. D. M. (2017). The rise of living alone and loneliness in history. Social History,

42(1), 2–28. doi:10.1080/03071022.2017.1256093

Srivastava, S., Gosling, S. & Potter, J. (2003). Development of Personality in Early and Middle Adulthood: Set Like Plaster or Persistent Change. Journal of Personality and

Social Psychology, 84 (5), 1041-1053. doi: 10.1037/0022-3514.84.5.1041.

Szczygiel, D. & Mikolajczak, M. (2018). Is It Enough to Be an Extrovert to Be Liked? Emotional Competence Moderates the Relationship Between Extraversion and Peer-Rated Likeability. Frontiers in Psychology, 9, 804. doi: 10.3389/fpsyg.2018.00804 Teppers, E., Klimstra, T., Van Damme, C., & Luyckx, K. (2013).Personality traits, loneliness,

and attitudes toward aloneness in adolescence. Journal of Social and Personal

Relationships, 30 (8), 1045-1063. doi: 10.1177/0265407513481445

Van der Linden, D., Scholte, R., Cillessen, A. & Nijenhuis, J. (2010). Classroom ratings of likeability and popularity are related to the Big Five and the General Factor of Personality. Journal of Research in Personality, 44 (5), 669-672. doi:

10.1016/j.jrp.2010.08.007

Victor, C.R., Burholt, V. & Martin, W. (2012). Loneliness and Ethnic Minority Elders in Great Britain: An Exploratory Study. Journal of Cross-Cultural Gerontology, 27, 65– 78. doi: 10.1007/s10823-012-9161-6

Vårdguiden. (2018). Ensamhet skadar vår hälsa. Hämtad 2020-01-17 från

https://www.1177.se/Vasternorrland/liv--halsa/psykisk-halsa/ensamhet-skadar-var-halsa/

(22)

Weeks, D.G., Michela, J.L., Peplau, L.A. & Bragg, M.E. (1981). Relation between loneliness and depression: A structural equation analysis. Journal of Personality and Social

Psychology, 39 (6), 1238-1244. doi: 10.1037/h0077709

Yanguas, J., Pinazi-Henandis, S. & Tarazo-Santabalbina, F. (2018). The complexity of loneliness. Acta Biomedica, 89, 302-314. doi: 10.23750/abm.v89i2.7404

Bilaga 1

(23)

Vi är två studerande på Örebro universitet som läser kandidatkursen i psykologi. Till C-uppsatsen är vårt mål att undersöka personlighet i relation till ensamhet, och till detta söker vi studerande vid Örebro universitet. Enkäten kommer att ta ungefär 5 minuter att svara på, och vi skulle uppskatta din medverkan.

Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt, och vidare kommer dessa att krypteras för att kunna garantera anonymitet. Informationen som utlämnas kommer bara att användas till studiens syfte. Det är helt frivilligt att medverka i undersökningen och du kan avbryta ditt medverkande när du vill genom att kontakta oss. Att fylla i denna enkät innebär ett godkännande från dig att medverka i denna studie.

Eftersom ensamhet kan vara svår att bära och den kan ge såväl psykiska som fysiska symtom, bifogar vi två nummer som du kan vända dig till om du är i behov av vägledning och

stöttning.

Vårdguiden når du på nummer 1177, samt Mind Självmordslinjen som har telefonnummer 90101.

Om du har några frågor eller invändningar om studien, går detta att lämnas till oss via mail: gbolinderr@gmail.com eller samuelagrens@gmail.com

Tack för din medverkan!

Med vänliga hälsningar,

Gabriel Bolinder & Samuel Ågren

1. Vilket kön identifierar du dig med? Man

(24)

Annat

2. Hur gammal är du?

3. Har du något annat modersmål än svenska? Ja Nej 4. Är du studerande? Ja Nej Del 1 i enkätundersökningen

5. Jag känner mig olycklig när jag gör så många saker ensam Jag känner ofta är så här

Jag känner ibland så här Jag känner sällan så här Jag känner aldrig så här

6. Jag har ingen att prata med Jag känner ofta så här

(25)

7. Jag kan inte tolerera att vara så ensam Jag känner ofta så här

8. Jag saknar kamratskap Jag känner ofta så här Jag känner ibland så här Jag känner sällan så här Jag känner aldrig så här

9. Jag känner att ingen riktigt förstår mig Jag känner ofta så här

10. Jag väntar på att personer ska ringa eller skriva till mig Jag känner ofta så här

(26)

11. Det finns ingen som jag kan vända mig till Jag känner ofta så här

12. Jag är inte längre nära någon Jag känner ofta så här

13. Mina intressen och idéer är inte delade av andra personer runt omkring mig Jag känner ofta så här

14. Jag känner mig utesluten Jag känner ofta så här

(27)

15. Jag känner mig helt ensam Jag känner ofta så här

16. Jag kan inte nå ut och kommunicera med personer runt omkring mig Jag känner ofta så här

17. Mina sociala relationer är ytliga Jag känner ofta så här

18. Jag känner mig utsvulten på sällskap Jag känner ofta så här

(28)

19. Ingen känner mig riktigt väl Jag känner ofta så här

20. Jag känner mig isolerad från andra Jag känner ofta så här

21. Jag känner mig olycklig att vara så tillbakadragen Jag känner ofta så här

22. Det är svårt för mig att skaffa nya vänner Jag känner ofta så här

(29)

23. Jag känner mig exkluderad och utfrusen av andra Jag känner ofta så här

24. Människor är runt mig, men inte med mig Jag känner ofta så här

Del 2 i enkätundersökningen

25. Är den som håller igång på ett party Håller inte alls med

Håller inte helt med Varken eller Håller delvis med Håller absolut med

26. Sympatiserar med andras känslor Håller inte alls med

Håller inte helt med Varken eller

(30)

Håller delvis med Håller absolut med

27. Gör hushållsarbete genast Håller inte alls med

28. Har ofta förekommande humörsvängningar Håller inte alls med

29. Har en livlig fantasi Håller inte alls med Håller inte helt med Varken eller

(31)

30. Pratar inte mycket Håller inte alls med Håller inte helt med Varken eller

31. Är inte intresserad av andra människors problem Håller inte alls med

32. Glömmer ofta att lägga tillbaka saker på sin plats Håller inte alls med

33. Är avslappnad för det mesta Håller inte alls med

(32)

Varken eller Håller delvis med Håller absolut med

34. Är inte intresserad av abstrakta idéer Håller inte alls med

35. Pratar med en massa olika människor på fester Håller inte alls med

36. Känner andra människors känslor Håller inte alls med

(33)

37. Tycker om ordning Håller inte alls med Håller inte helt med Varken eller

38. Blir lätt upprörd Håller inte alls med Håller inte helt med Varken eller

39. Har svårt att förstå abstrakta idéer Håller inte alls med

40. Håller mig i bakgrunden Håller inte alls med

(34)

Varken eller Håller delvis med Håller absolut med

41. Är egentligen inte intresserad av andra Håller inte alls med

42. Skapar oreda omkring mig Håller inte alls med

43. Känner mig sällan nere Håller inte alls med

(35)

44. Är fantasilös Håller inte alls med Håller inte helt med Varken eller