Örebro universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
Uppfattade risker med covid-19 vaccin
Påverkar solidaritet och förändrad tillit riskuppfattningar?
Sociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp Vt 2021
Författare: Daniel Fridlund och Patrik Persson Handledare: Katharina Wesolowski
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Spring 2021
Title: Uppfattade risker med covid-19 vaccin Author: Daniel Fridlund och Patrik Persson
Sammanfattning
Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.
Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska
överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.
Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.
Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.
Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata
regressionsanalyser.
Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.
Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris.
Abstract
The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.
Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical
considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.
The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.
The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.
The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes. Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.
Covid-19, Risk, Changed trust, Trust in expert systems, Risk society, Solidarity, Cultural risk theory, Crisis.
Förord
Vi vill inleda med att tacka Katharina Wesolowski, som med sitt engagemang och värdefulla synpunkter handlett oss genom denna vår av uppsatsskrivande. Vi vill även tacka de studenter vid Örebro universitet som valde att delta i enkätundersökningen.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Disposition ... 2
2 Tidigare forskning ... 3
2.1 Fördelar och risker med vaccination... 3
2.2 Förändrad tillit ... 4
2.3 Kulturella skillnader i riskuppfattningar ... 5
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 5
3 Teori ... 6
3.1 Risksamhället ... 7
3.2 Tillit till expertsystem ... 8
3.3 Kulturell riskteori ... 9 3.4 Beskyllningskultur ... 10 3.5 Tillämpning av teori ... 11 4 Metod ... 12 4.1 Val av metod... 12 4.2 Datainsamling ... 13
4.3 Urval och generaliserbarhet ... 13
4.4 Bortfall ... 15 4.5 Enkätens utformning ... 15 4.6 Variabelbeskrivning ... 17 4.6.1 Operationalisering av riskuppfattning ... 17 4.6.2 Oberoende variabler ... 18 4.6.3 Solidaritet ... 19
4.6.4 Förändrad tillit till myndigheter ... 20
4.6.5 Förändrad tillit till andra samhällsmedborgare ... 20
4.7 Analysmetoder ... 21
4.7.1 Regressionsdiagnostik ... 23
4.8 Validitet och Reliabilitet ... 23
4.9 Etiska överväganden ... 24
5 Resultat ... 25
5.1 Studenters riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19 ... 25
5.2 Resultat för solidaritet och förändrad tillit kopplat till riskuppfattning ... 29
6 Analys och diskussion ... 32
6.1 Hur ser studenters riskuppfattning ut gällande vaccin mot covid-19? ... 32
6.3 Påverkar förändringar i tillit deras riskuppfattning gällande covid-19 vaccination? ... 33
7 Slutsats och vidare forskning ... 35
8 Referenser ... 36
9 Bilagor ... 40
Bilaga 1. Webbaserat enkätformulär. ... 40
1 Inledning
Under inledningen av 2020 började coronaviruset spridas världen över, i mars samma år fastslog WHO att det rörde sig om en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Viruset har slagit hårt mot många länder, inte minst Sverige där infektionen bidragit till en ökad
dödlighet som översteg prognosen med 7752 personer under år 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Under slutet av 2020 blev det första vaccinet mot covid-19 godkänt, varpå
vaccineringen av den svenska befolkningen inleddes.
Enligt 1177 Vårdguiden (2021) är vaccination det mest effektiva sättet att undvika allvarlig sjukdom vid covid-19 smitta. Det råder emellertid ingen enad uppfattning om vaccinering som uteslutande positiv för folkhälsan. Visserligen är en klar majoritet av svenska folket positivt inställda till covid-19 vaccin, där antalet vaccinmotståndare utgörs av en relativt liten andel av befolkningen. Enligt en tidigare undersökning från september 2020 uppgav 59 procent att de ville vaccinera sig mot covid-19 samtidigt som 19 procent inte ville vaccinera sig (Stiernstedt, et al., 2020). WHO (2019) ser dock allvarligt på vaccinationsmotstånd då detta är inkluderat i deras lista över ”tio hot mot global hälsa”.
Rädslan för okända biverkningar är en av de vanligaste orsakerna till att utveckla en skeptisk inställning till vaccin (FN, 2020). En orsak till utvecklandet av en sådan rädsla grundas i den snabba framtagningen av vaccinet, något som skeptikerna menar kan medföra risker. Rädslan kan även förstås genom de fall av narkolepsi som drabbade nära 500 barn och ungdomar i samband med vaccineringen mot svininfluensan år 2009. Riskuppfattning gällande
vaccination är nära sammanvävt med tillit till institutioner och myndigheter (Larson et al. 2015). Tilliten till institutioner och medmänniskor kan emellertid förändras då vissa individer anammar påståenden om vaccinet utifrån bristfälliga källor, något som kan få fäste inom grupper eftersom sociala nätverk påverkar och stärker varandras uppfattningar om vad som anses som riskfyllt (Calnan & Douglas, 2020). För studenter, som är en relativt låg
ålderskategori, kan smitta av sjukdomen vara förenat med låga hälsorisker statistiskt sett. Därför kan vaccinationen mot covid-19 snarare bero på drivkrafter som motsvaras av solidaritet till samhället och dess medborgare. En solidaritet som enligt Mishra och Rath (2020) varit en kraftfull mekanism i hanteringen av smittspridningen under pandemin. Det blir därför intressant att förstå studenters riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin utifrån deras solidariska ståndpunkter.
Betydelsen av allmänhetens tillit till experter och myndigheter kan inte understrykas nog under den kris som pandemin inneburit. Den svenska befolkningen har generellt sett en hög och stabil nivå av tillit till samhällets institutioner. Trots den svenska tillitens stabila karaktär finns det undantag vid omfattande samhällskriser där individers tillit kan förändras i både negativ och positiv riktning (Segerberg, 2020). En förändrad tillit till andra aktörer under krisen kan bero på meningsskiljaktigheter kring agerande och hantering under pandemin. En misstro mot institutioner och andra samhällsmedborgare kan uppstå om individen uppfattar andras agerande som felaktigt och oansvarigt, samtidigt som det egna beteendet rättfärdigas. Högutbildade är en grupp i samhället vars tillit till institutioner och människor i allmänhet är utmärkande hög (Segerberg, 2020; Rothstein et al., 2018), vilket tyder på låg riskuppfattning gällande vaccination. Även om gruppen universitetsstudenter inte går att likställa med gruppen högutbildade är kopplingen mellan högre utbildning och studier på universitetsnivå påtaglig. Det blir således även intressant att undersöka om studenters förändrade tillit till myndigheter, institutioner och andra samhällsmedborgare, under den pandemiska krisen, påverkar riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccination mot covid-19. För att utöka vår förståelse kring studenternas riskuppfattning undersöker vi även sambandet mellan solidarisk inställning och riskuppfattning gällande covid-19 vaccin. Dessutom undersöker vi om studenternas förändrade tillit, till myndigheter och människor i allmänhet under pandemin, påverkar riskuppfattningar gällande covid-19 vaccinet.
Frågeställningarna lyder således:
Hur ser studenters riskuppfattning ut gällande vaccin mot covid-19?
Påverkar solidarisk inställning deras riskuppfattning gällande covid-19 vaccination? Påverkar förändringar i tillit deras riskuppfattning gällande covid-19 vaccination?
1.2 Disposition
Denna uppsats består av 7 olika kapitel. Efter inledningen presenteras ett antal artiklar med tidigare forskning som är relaterade till denna studies syfte och frågeställningar. Kapitlet är uppdelat i tre kategorier som innefattar tidigare forskning gällande vaccinationsuppfattningar, förändrad tillit i samband med kriser samt riskuppfattningar utifrån kulturella aspekter.
Därefter presenteras studiens teoretiska referensram som består av Becks teori om
risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem samt Douglas kulturella riskteori och begreppet beskyllningskultur. Sedan följer metodkapitlet, som bland annat innehåller
information om studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling och analysmetod. Därefter följer en redovisning av studiens resultat, där varje frågeställning besvaras var för sig genom tabeller och tillhörande beskrivningar. Efter det presenteras ett kapitel där analyser och diskussioner framställs utifrån studiens resultat, uppsatsen avslutas sedan med slutsatser och vårt förslag angående framtida forskning kring ämnet.
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras ett antal artiklar med tidigare forskning som är relevanta för denna studie. Studierna är uppdelade i tre olika kategorier utifrån ämnesområde. Första kategorin behandlar vaccinationsuppfattningar, där en stor del av tidigare forskning utgörs av attityder till barnvaccinationer. Sådana artiklar har dock inkluderats i denna uppsats då vi trots det finner de relevanta med anledning av att det är vuxnas attityder som undersöks. Den andra kategorin berör forskning om förändrad tillit i samband med kriser. Tredje och sista kategorin behandlar forskning om riskuppfattningar utifrån kulturella aspekter. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning av den tidigare forskningen där vi samtidigt redogör för dess betydelse för denna studies syfte.
2.1 Fördelar och risker med vaccination
Inställningen till vaccination kan bero på en mäng olika faktorer. Risker, tillit och
individuella medicinska överväganden är några av de faktorer som bör ses som avgörande i hur människor förhåller sig till vaccin (Calnan & Douglas, 2020). En orsak till utvecklingen av en negativ inställning till vaccin kan bero på upplevda risker gällande biverkningar från vaccinet. Enligt en studie från Hobson-West (2007), som undersökte vaccinkritiska grupper i USA, argumenterade majoriteten av grupperna för svårigheterna med att känna till effekterna av vaccinationen, då de ansåg att säkerhetstesterna för vaccin är otillräckliga. De
argumenterade även för att uppföljningen av vaccinerade personer är för kortsiktig för att inte kunna utesluta kopplingar mellan vaccin och långvariga hälsoproblem.
I en artikel från Larson et al. (2018) presenteras en forskningsöversikt där 35 olika studier undersökte tillitsförhållanden kopplat till bland annat vaccination, sjukvård och familj. Larson et al. (2018) menar att ett positivt förhållningssätt till vaccination involverar flera
nivåer av tillit, bland annat till beslutsfattare och produkten. I fyra av sex studier, som
undersökte individers tillit till vårdgivare och inställning till vaccin, identifierades ett positivt samband mellan dessa (Larson et al., 2018). En av studierna utfördes i Sverige, där ett
signifikant samband mellan generell tillit och vaccinationsbenägenhet identifierades (Rönnerstrand, 2013). Song (2014) har utfört en studie i syfte att förklara variationer i upplevda fördelar och nackdelar med barnvaccinationer hos den amerikanska befolkningen. Resultaten visade att individer med högt förtroende för vårdpersonal och med högre
utbildning tenderar att se större fördelar, och mindre risker med vaccination än övriga grupper.
Riskuppfattningar gällande vaccination grundas alltså på uppfattningar om biverkningar från vaccinet i första hand. En mängd faktorer har visats påverka individers förhållningssätt till vaccination, där bland annat olika nivåer av tillit spelar en central roll i sammanhanget. 2.2 Förändrad tillit
Tidigare forskning visar att svenska befolkningen generellt sett har en hög nivå av tillit till samhällsinstitutioner (Segerberg, 2020). Offentliga myndigheter som exempelvis sjukvård och polis, samt högskolor och universitet, tillhör några av de institutioner som utmärker sig med ett högt förtroendekapital. Tilliten till människor i allmänhet är även den generellt mycket hög, och antas till och med vara bland de högsta i världen (Rothstein, et al. 2018). Allmänhetens tillit kan emellertid förändras vid omfattande samhällskriser (Segerberg, 2020). Det kan bland annat bero på uppfattningar om hur samhällsviktiga institutioner hanterar och förser allmänheten med information under en kris.
I samband med svininfluensan 2009 steg förtroendet för svensk sjukvård hos allmänheten, varpå det sjönk något året efter. Förtroendeökningen gällde i huvudsak äldre människor i jämförelse med övriga grupper. Även tilliten till politiska institutioner ökade under denna period hos samtliga undersökta grupper (Ghersetti & Odén, 2010, s. 121).
Vid terrordåden 11 september 2001 i USA, steg den amerikanska befolkningens tillit till institutioner på kort sikt (Chanley, 2002). Så var även fallet hos den spanska befolkningen i samband med att bombdåden i Madrid ägde rum år 2004 (Dinesen & Jaeger, 2013).
I samband med terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 ökade förtroendet till institutioner bland stora delar av den svenska befolkningen. Det fanns emellertid påtagliga
skillnader i tillitsnivåer bland olika samhällsgrupper, vilket påvisade en ökad polarisering (Segerberg, 2020). Exempelvis steg förtroendet till sjukvården bland individer med vänstersympatier, samtidigt som det minskade bland högersympatisörer.
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att den svenska befolkningens tillit generellt sett är hög och stabil, vilket utifrån tidigare forskning visat sig innebära lägre riskuppfattningar gällande vaccination. Kriser kan emellertid förändra individers tillit till institutioner, därav denna studies intresse för hur förändrad tillit kan påverka riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin.
2.3 Kulturella skillnader i riskuppfattningar
I artikeln från Song (2014), som även nämndes under kategorin ”fördelar och nackdelar med vaccination” i detta kapitel, undersöks även huruvida kulturella världsåskådningar påverkar individers riskuppfattningar relaterat till vaccination. Resultaten från studien visar att kulturella dispositioner har en tydlig påverkan på individers uppfattningar om fördelar och risker med vaccination. Individer med koppling till kulturer av stark gruppsammanhållning och stort förtroende gentemot auktoriteter och samhällets etablerade organisationer, tenderar att se större fördelar och färre risker med vaccination än övriga. Däremot är individer inom kulturer av låg gruppsammanhållning mer benägna att framhäva riskerna och tona ned fördelarna med vaccination (Song, 2014).
I en studie från Dake (1991) undersöks riskuppfattning hos amerikanska individer utifrån kulturella ställningstaganden. Studien visar bland annat att människor inom kulturer, vilka besitter en hög grad av solidarisk sammanhållning ser omoraliskt beteende som ett större problem än andra. Individer som associeras med hög tillit till samhällets organisationer, samt hög gruppsammanhållning tenderar att vara mindre oroade över teknologiska och
miljörelaterade risker än individer från övriga grupper. Detta visar alltså att normer och värderingar utifrån kulturell tillhörighet är faktorer som inte bör underskattas vid forskning angående riskuppfattningar.
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Forskningen som presenterats i detta kapitel har visat att en mängd olika faktorer kan påverka en individs riskuppfattning kring vaccination, där tilliten till olika samhällsinstitutioner, som exempelvis myndigheter, samt rädslan för biverkningar spelar en övergripande roll i
sammanhanget. Genom den mängd tidigare forskning som undersökt den svenska
allmänhetens tillit till institutioner, som för övrigt är utmärkande hög, har denna studie valt att fokusera på hur förändrad tillit i samband med coronapandemin, kan påverka
riskuppfattningen gällande covid-19 vaccin. I jämförelse med andra kriser har
coronapandemin en tydlig påverkan på hela svenska samhället och kan således innebära en förändrad tillit till institutioner och myndigheter.
Högutbildade kan till viss del sägas vara sammanlänkad med studenter. Utifrån tidigare forskning är högutbildades riskuppfattning gällande vaccin generellt sett låg, de har även en hög tillit, i synnerhet till andra samhällsmedborgare. Därför kan det antas att studenter har en liknande uppfattning baserat på den gemensamma faktorn av högre studier.
Avsaknaden av tidigare svensk forskning om förändrad tillit till andra samhällsmedborgare under kriser innebär en möjlighet för denna studie att kunna se hur en kris som
coronapandemin, inneburit förändringar i tillit till andra samhällsmedborgare hos
universitetsstudenter, och om det påverkar riskuppfattningen angående vaccinet. Detta utifrån vetskap om högutbildades höga och stabila tillit till andra samhällsmedborgare under normala tillstånd. Forskningen visade även att kulturella normer och värderingar bör beaktas i
samband med uttalanden om riskuppfattningar. Studenter tillhör generellt sett en relativt ung ålderskategori, vilket rent statistiskt innebär låga hälsorisker vid covid-19 smitta. Således kan vaccination bland studenter, till viss del snarare härledas till solidariska ställningstaganden gentemot samhället och dess medborgare.
3 Teori
Det teoretiska ramverket i studien grundas i teorierna risksamhället, tillit till expertsystem, kulturell riskteori samt beskyllningskultur. Teorierna som används för att spegla studiens resultat fokuseras kring beskrivandet av olika individers riskuppfattning till covid-19 vaccin under coronapandemin. Risksamhället kan fördelaktigt användas för att spegla
coronapandemin, det moderna samhället kan innefatta högkonsekvensrisker och det reflexiva tänkandet kring risker. Tillit till expertsystem kopplar samman individens förhållningssätt till den moderna teknologin. Stiernstedt et al. (2020) menar att tilliten till olika institutioner är nära sammanlänkat med vaccinationsbenägenhet. De nämner även att riskuppfattningar gällande vaccination tenderar att skilja sig åt mellan olika samhällsgrupper. Därför kan den kulturella riskteorin och beskyllningskultur bidra till en förståelse för hur sociala faktorer
påverkar individers riskuppfattningar. Efter beskrivningen av de teoretiska begreppen kommer ett avsnitt med hur dessa begrepp tillämpas i studien.
3.1 Risksamhället
Den tyske sociologen Ulrich Beck (1998) har beskrivit övergångsfasen från modernt industrisamhälle till modernt risksamhälle. Enligt Beck (1998, s. 33) är risksamhället en förlängning och en direkt orsak av industrisamhället, vilket genom sin utveckling orsakat skapandet av risker på en ny nivå än tidigare, vars skador inte endast begränsas till den plats där de uppkommit. Riskerna som uppkommer förblir för det mesta osynliga, de baseras istället på kausala tolkningar och existerar endast genom kunskapen om dem, vilket innebär att kunskapen kan förändras, förminskas, förstoras eller överdrivas. Således får massmedia och de experter som definierar riskerna viktiga samhällspolitiska positioner (Beck, 1998, s. 33-34). Dessa risker innebär även att samhällsklasser får mindre betydelse då globaliseringen inneburit att alla kan påverkas, även de rika och mäktiga (Beck, 1998, s. 34).
Inställningen till högkonsekvensrisker kan vara starkt knutet till hopp och tillit. I en värld av kaos kan individen fortfarande känna tillit till tekniken, vetenskapsmän och politiker och hur dessa hanterar eventuella faror (Giddens, 1999 s.158). Människan kan på förhand vara oförstående för högkonsekvensriskernas påverkan som inte går att återställa (Giddens, 1999, s. 148). Enligt Lupton (2013, s. 81) belyser Beck bland annat aspekterna av miljörisker, kärnkraftsolyckor och pandemier, vars uppkomst beror på människors utveckling av teknologi och vetenskap, vilket kan vara potentiella hot mot hela vår existens.
En annan viktig aspekt av risksamhället är att det representeras av en reflexiv modernitet, vilket innebär att samhället blivit allt mer individualiserat (Beck, 1998, s. 255). Beck (1998, s. 129) menar att det moderna samhället medfört en större social rörlighet, där individen inte är lika knuten till ursprungliga relationer som rör familj, arbete eller en lokal plats. Individen blir på så sätt mer separerad från de ursprungliga relationerna med känslan av ett personligt öde med möjligheten att forma sin framtid. Detta lämnar utrymme för ett spekulativt tänkande i vardagen (Beck 1998, s. 102). Tänkandet präglas i det sociala livet av ett
vardagligt kalkylerande av olika handlingars potentiella sannolikheter som konfronteras både individuellt och globalt, där utgångarna kan vara av både negativ och positiv karaktär
klassamhälle till risksamhälle då riskpositioner är avgörande i högre utsträckning än
klasstillhörighet, vilket skiljer sig från tidigare samhällsstrukturer. Beck menar emellertid inte att klasskillnader försvinner i och med risksamhället eftersom fattiga människor inte har samma förutsättningar att leva i trygghet som mer välbärgade individer (Lupton, 2013, s. 88). 3.2 Tillit till expertsystem
Expertsystem är en av kategorierna i det som Giddens (1999, s. 28-29, 33) kallar för abstrakta system vilket utgör en central del i utvecklandet av moderna sociala institutioner. Tilliten till experter eller expertsystem är av stor vikt för människor då komplexiteten i olika fenomen eller institutioner i många fall är stor vilket gör det svårt för människor att förstå dessa. Tilliten till expertsystem kan vara avgörande för individens villighet till bland annat
läkemedel. De kan vara sköra och inneha begränsningar, eftersom de till stor del baseras på ett förtroende som lätt kan ändras. Bland annat kan tilliten sjunka om experter begår misstag. Giddens beskriver att tillit till expertsystem i flera fall kan liknas vid en bytesmarknad. Individerna kan välja acceptera de moderna institutionernas idéer, men även byta ut dessa mot andra eller bryta dem. Uppfattningar om de olika expertsystemen kan skilja sig åt mellan individer där vissa kan inneha olika former av skepticism och motsättanden, samtidigt som andra kan inneha ett stort förtroende till dem. Giddens nämner att det händer att en
konventionell medicin som förespråkas av experter kan bytas ut mot alternativa botemedel. Dock kan det vara svårt att helt undgå expertsystemen helt och hållet då deras inflytande kan vara omfattande (Giddens 1999, s. 28-29, 33).
Giddens, (1999, s.48-49) beskriver den ontologiska tryggheten som en inneboende inställning som innehas av individer inom alla kulturer. Ett praktiskt medvetande som grundas i det emotionella och kognitiva hos individer som formar handlandet i det vardagliga livet. I en omvärld där saker upplevs som rutinartade är den ontologiska tryggheten lättare att upprätthålla. Detta eftersom den normaliserade vardagen förankras och stabiliseras i de sociala interaktionerna mellan individer. Kopplingen mellan individer och ting som skapar tryggheten kan vara stabil och skör på samma gång. När individen känner igen omvärlden vidmakthålls tryggheten, samtidigt som ett opassande icke-normativt handlande kan skapa starka reaktioner. De starka reaktionerna grundas i en upplevd och känslomässig förvirring av verkligheten. En inneboende ångest som annars kontrolleras strömmar ut genom kroppen där individen fokuserar på ett ifrågasättande av den verklighet den tidigare uppfattade.
3.3 Kulturell riskteori
Douglas & Wildavsky (1983) menar att industrialiseringen dels skapar nya sociala relationer och kulturer, samt ett nytt sätt att tänka kring risker. Risker modifieras och skapas
konceptuellt, något som kan komma ur ett gemensamt kollektivt tänkande. Individer kan inte förutse alla risker som förekommer i livet. Många faror som uppkommer råder det bristfällig vetskap om, därför kan riskerna inte alltid kalkyleras. Individer oroar sig för olika risker eftersom det inte råder gängse uppfattningar om hur dessa behöver åtgärdas. De teknologiska riskerna är några av de faror som individer stöter på i dagens samhälle, men många
teknologiska innovationer bidrar med nytta till samhället (Douglas & Wildavsky 1983, s.1). Eftersom uppfattningarna om vad som kan anses vara riskfyllt skiljer sig mellan individer, är det även svårt för institutioner att få alla samhällsmedborgare att acceptera en “tänkbar” risk. För samhället som vill minimera risker, är sökandet efter den vetenskapliga sanningen central, dock händer det stundtals att kunskapen har fel. Vetenskapen arbetas fram av
forskare för att sedan spridas och förespråkas av övergripande institutioner och strukturer till samhällets individer (Douglas & Wildavsky 1983, s. 5-6).
En stor del av Douglas texter förklarar att uppfattningar om risker skiljer sig mellan sociala grupper, organisationer och samhällen för att upprätthålla sociala band mellan självet och andra, för att förstå sociala avvikelser och skapa sociala ordningar (Lupton, 2013, s. 52). Douglas och Wildavsky (1983, s. 8-9) menar att det finns kulturella förklaringar för riskuppfattningar och vad som kan anses som en tänkbar risk. Nya ting som kan uppfattas som riskfyllda, går inte att säkerställa innan kunskapen ökat kring dem, vilket sker efter tester av tinget. Det finns emellertid en komplexitet med att förstå risker då de inte enbart ska tolkas som tekniska problem, då även moraliska och politiska aspekter behöver beaktas. När en individ väljer vilka risker som uppfattas som farliga väljer individen även vilka sociala institutioner den förlitar sig på. Detta beror på att de sociala institutionerna kan stärka den egna tesen om vad som anses farligt respektive ofarligt. De kulturella skillnaderna är även stärkta med gemensamma värderingar och liknande övertygelser. En kulturell
sammanslutning skapar egna sanningar om vad som skapar rädsla eller förtroende och enas om hur man bäst upprätthåller och organiserar sociala relationer. Varje social
sammanslutning har med andra ord sin unika uppsättning av typiska riskuppfattningar (Douglas och Wildavsky, 1983 s. 8-9).
Det finns olika sätt att förklara riskuppfattning, utifrån kulturell riskteori kan utgångspunkten vara solidaritet och dess inneboende strukturer. De individer med en hög solidaritet
inkorporerar samhällets moraliska och politiska värderingar till stor del (Douglas, 1992 s. 48-53). Douglas beskriver två olika idealtyper av social organisering gällande deras dominerande inställning till risk. Första idealtypen är ett samhälle vars medlemmar har ett stort
engagemang för att stärka och upprätthålla interna band och relationer mellan varandra. För detta ändamål inrättas tydliga hierarkiska skiljelinjer inom gruppen samtidigt som samhället och dess medborgare stänger ute omvärlden. Gruppen kan sägas vara både moraliskt
bestraffande, men även försonande. Den andra idealtypen av social organisering innehar en lägre solidaritet, de tenderar att ha starkt engagemang för enskilda företag och rättvis konkurrens (Lupton, 2013, s. 68).
Solidariteten kan sägas vara en grundläggande faktor för välfärdssamhället eftersom den bygger på att kollektivet tar det gemensamma ansvaret för de sociala riskerna. De sociala problemen som drabbar människor grundas inte på ett felaktigt agerande av individen, utan det industriella samhällets “system”. Problem som bara kan hanteras genom ett kollektivt samarbete. Med en slags individualiseringsprocess som pågått i samhället, där varje individ får mer ansvarar för sina egna handlingar kan en tidigare solidaritet möjligtvis uppfattas som fragmenterad. Idag är solidariteten i det moderna välfärdssamhället fortfarande hög generellt sett, dock har dess prägel förändrats, då den är mer beroende av mottagaren. Detta eftersom den allmänna uppfattningen ligger mer i linje med de politiska makthavarnas (Angel 2014). 3.4 Beskyllningskultur
Douglas (1977) menar att det moderna samhället har medfört en central roll för en beskyllningskultur som integrerats och institutionaliserats i samhället. I dagens samhälle finns ett ständigt sökande efter någon som kan hållas ansvarig för skador och missöden. Individers död försöks härledas till något eller någon som kan skuldbeläggas, trafikolyckor kan härledas till en oansvarig förbrytande handling, sjukdomar från smitta kan utredas och spåras till någon annan. Därmed försöker uppkomna missöden att läggas på något eller någon. När samhället upplever hot från missöden, tar beskyllandet formen av ett
moraliserande. Individer dömer andra och anklagar dem för inkompetens för att samtidigt stärka den egna moralen och göra det “rätta”. Andra beskylls för att utgöra ett hot och bidra till fara mot vad som anses vara samhällets bästa. Ett negativt agerande tillskrivs de
15). Samhälleliga moraliska värderingar kan utformas och förstärkas av media och bidra till en slags debatt om ansvarsskyldighet (Lau, 2009). I ett samhälle med många olika kulturella uppfattningar skiljer sig även åsikter i diskussioner som rör stora samhällsfrågor. Det dagliga livet kan präglas av friktioner, då dispyter med andra skapas, något som upplevs som
krävande för individerna. När samhällsproblemen blir för krävande kan de bidra till en utbredd konspiratorisk och självdestruktiv atmosfär. En samhällsmiljö som i sin tur skapar en minskad tillit, där individerna utvecklar en ångest och oro som de behöver acklimatisera sig till (Douglas 1977, s. 15-16). Lau (2009) menar att de individer som beskylls inte behöver vara en väldefinierad grupp, därmed kan alla typer av individer med olika slags positioner i samhället som har någon form av ansvar gentemot samhället. Samhällsinstitutioner utgör en central roll när det kommer att förutse ansenliga risker och reducera dessa, därför kan skulden även läggas på de myndigheter eller regering, som enligt vissa individer inte lyckas
upprätthålla ett säkert samhälle.
Vidare diskuteras den uppkomna idén om en modern mental tro som bygger på uppfattningen om absolut förutsägbarhet av faror, som sedan kan förhindras. Varje tidigare hot som
uppkommit blir en slags visdom för framtiden, där det moderna metodiska förhållningssättet ska vara ogenomträngligt, eftersom antagandet bygger på att det finns en inneboende förmåga att hantera tänkbara faror. Lau (2009) motsätter sig tanken om den moderna mentala tron då resonemanget bygger på att tilliten helt och hållet utesluts. Han menar att det finns en inneboende osäkerhet hos individer i det sociala livet som bygger på tillit.
3.5 Tillämpning av teori
Det teoretiska ramverket används för att tolka individers uppfattningar om risker för
vaccination mot covid-19 under pandemin. Begreppet risksamhället används för att förklara ett samhällsklimat med högkonsekvensrisker. Pandemin kan sägas vara en
högkonsekvensrisk eftersom det moderna samhället skapat de teknologiska möjligheterna för covid-19 viruset att spridas snabbt. Individens vardagliga beräknande av möjliga risker speglar ett individuellt förhållningssätt till risksamhället. Tillit till expertsystem kopplar samman individen förhållningssätt till den moderna teknologin som idag grundas på en tillit till experter och komplexa system, där trovärdigheten för vaccinet mot covid-19 utgör en central del.
Dake (1991) använder sig av kulturell riskteori och menar att individer kan uppleva risker i samhället och inneha vissa världsåskådningar. Den kulturella sammanhållningen
tillhandahåller meningsgivande föreställningar och vanor som internaliseras av individerna. Detta präglar i sin tur personligheten hos individen och påverkar hur denne ser på risker i världen. Därför kan uppfattningar om vaccinationsrisker skilja sig mellan samhällsgrupper. Den kulturella riskteorin bidrar med att förstå hur individer som känner samhörighet till varandra och förhåller sig till risker med vaccination.
Tidigare forskning påvisar att en förändrad tillit hos individer kan uppstå i samband med kriser (Segerberg, 2020; Chanley, 2002; Dinesen & Jaeger, 2013). Beskyllningsteorin förklarar hur individer vill upprätthålla ett korrekt beteende som rättfärdigas genom att skuldbelägga och misskreditera andra individer för ett felaktigt beteende som i sin tur utsätter andra individer för risker.
4 Metod
Detta kapitel inleds med en presentation över vald datainsamlingsmetod, därefter presenteras i tur och ordning studiens datamaterial, urval, bortfall, enkätutformning, variabelbeskrivning, analysmetoder, validitet och reliabilitet samt etiska överväganden.
4.1 Val av metod
Denna studie vill undersöka studenters riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin, samt om solidarisk inställning och förändrad tillit har en påverkan på riskuppfattningar gällande vaccinet. För att kunna besvara detta syfte krävs en större mängd datamaterial, vilket innebär att valet av kvantitativ metod ansågs mest lämpligt då insamlande av data genom enkäter genererar en stor mängd datamaterial. Detta då enkäter når ut till en stor andel respondenter vilket samtidigt är tidseffektivt (Barmark & Djurfeldt, 2015, s. 82). Valet av kvantitativ metod grundas även i möjligheten att kunna studera ett fält, som inte tidigare undersökts, på ett bredare plan även om möjligheten till generaliserbara resultat i detta fall ej kunde uppnås. Förhoppningen finns emellertid om att kunna se generella tendenser utifrån studiens resultat. Vid val av kvalitativ metod hade möjligheten till att studera samband gått förlorad i denna undersökning. Detta eftersom kvalitativa metoder, exempelvis i form av intervjuer, i detta fall hade inneburit att vi endast kunnat uttala oss om enskilda individers uppfattningar av riskerna med covid-19 vaccin.
4.2 Datainsamling
För att undersöka studenters riskuppfattning gällande covid-19 vaccin, samt ifall förändrad tillit och grad av solidaritet påverkar deras riskuppfattning, användes enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Enkäten (se Bilaga 1.) skickades ut vid fem olika tillfällen under april 2021 med några dagars mellanrum mellan varje tillfälle. Totalt besvarades enkäten av 210 respondenter. Studiens analys behandlar dock 208 enkätsvar då två enkätsvar uteslöts på grund av försvårande av databearbetning (se rubriken Bortfall).
4.3 Urval och generaliserbarhet
Populationen i denna studie utgörs av studenter vid Örebro universitet som studerar under vårterminen 2021. På grund av tid- och resursbrist har studien frångått principen om ett slumpmässigt urval, vilket Barmark & Djurfeldt (2015, s. 88) rekommenderar i situationer där svårigheter uppstår med att undersöka en hel population. De föreslår istället, vid uppkomsten av sådana situationer, att söka respondenter i exempelvis webbplatser som respondenterna ofta besöker. Utifrån dessa rekommendationer har studien utgått från
facebookgruppen “Dom kallas oss studenter” som urvalsram. Gruppen är riktad mot individer som studerar på Örebro universitet och är den största facebookgruppen i Sverige med
omkring 25 000 medlemmar. Studiens urval kan således benämnas som ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att studiens resultat inte kan generaliseras till hela
populationen. I samband med enkätens publicering tillkom information om att endast aktivt studerande under perioden fick svara på enkäten.
Uppsatsen är av en mindre skala och kan bäst förstås som en pilotstudie då den inte innehar den gedigna karaktär en studie på högre nivå innehar, bland annat är storleken för urvalet relativt litet. (Barmark och Djurfeldt (s.75-76) nämner att ett större stickprov ger en större representativitet, men vid jämförelser mellan grupper bör vikten läggas vid att varje kategori innehar ett tillräckligt antal. Dahmberg (2011, s. 352) nämner att det krävs minst 30
observationer för att kunna göra en meningsfull statistisk analys. Detta är något som har tagits hänsyn till då alla grupper som analyseras har fler än 30 respondenter.
P-värdena används för att förstå risker för felaktigheter i urvalet, därför kommer de olika signifikansnivåerna som används i studien bidra till att förstå resultatens pålitlighet. Nivåerna för p-värdena förstås alltså som sannolikheten för att resultatet inte är uppkommet av
studenter vid Örebro universitet, dock kan pilotstudien ge en bra bild av studenters riskuppfattningar och ge fingervisning för vidare forskning inom området.
Nedanstående tabeller utgörs av 11 352 studenter som är registrerade på kurs vid Örebro universitet under vårterminen 2021. Siffrorna som används är hämtade från student administrationssystemet Ladok, ett system som används på alla universitet i Sverige. Siffrornas fördelning och andelar ska spegla den population som studien vill undersöka. Dessa bör endast ses som preliminära siffror för vårterminen 2021 och utgöra ett riktmärke. De officiella siffrorna baseras på en sammanställning över året, där utbildning på forskarnivå samt uppdragsutbildning är inte inräknade bland de registrerade studenterna.
Jämförelsen av kön och ålder görs för att visa en eventuell snedvridningen av urvalet, där andelarna av urvalet helst ska vara likvärdiga populationens fördelning för att öka sitt representationsvärde. I tabellen nedan presenteras fördelningen mellan kön och ålder för studiens urval i relation till den population som undersöks.
Tabell 1. Jämförelse av kön och ålder mellan population och urval för studenter vid Örebro
universitet under vårterminen 2021 i procent.
Anmärkning: Kategorivariabler som ingår i tabellen: Kön och Ålder. Procentsatserna anger andelar av det totala antalet för kön- respektive åldersgruppen.
Källa: Författarens bearbetning av data från administrationssystemet Ladok.
I tabell 1 kan en något skev fördelning av könen identifieras. Andelen kvinnor från urvalet som svarat på enkäten är större i jämförelse med den egentliga populationen, därmed
för studiens urval samt den population som undersöks. Variabeln ålder är indelad i 3 olika ålderskategorier. För åldersgruppen 22-26 skiljer endast en procentenhet i jämförelse med populationen, för urvalsgrupperna -21 och 27- ovan skiljer sig andelarna mer. Urvalet kan sägas vara något snedvridet eftersom det utgörs av en något yngre grupp i jämförelse med den egentliga populationen.
Utöver jämförelse av fördelningen mellan kön och ålder finns det andra faktorer som kan påverka urvalets precision. Fördelningen av utlandsfödda och partisympatier är två sådana exempel som av olika skäl inte gick att kontrollera utifrån informationen från Ladok. Det finns även risk för en selektionsbias i urvalet då studenter som väljer att svara på enkäten kan tänkas vara mer intresserade av studiens ämne än de som inte väljer att svara. De svarande kan således tänkas inneha liknande åsikter, vilket orsakar att gruppen som förefaller vara intresserad av studiens ämne kan få ett större inflytande över resultaten än vad som är representativt för populationen. Tilläggas bör dock att konsekvenserna av urvalets
snedvridning förblir okända för resultatet, även om det påverkar resultatens tillförlitlighet.
4.4 Bortfall
I undersökningsformuläret användes en funktion som gjorde att respondenten endast kunde gå vidare till nästa sida om alla frågor besvarats på den föregående. Vidare behövde alla enkätens frågor besvaras av respondenten för att enkäten skulle bli giltig för undersökningen, vilket betyder att alla frågor behöver vara besvarade för att enkäten skulle kunna skickas in. Därför framkommer inget internt bortfall i enkäten, trots att enkäten kan ha besvarats till stor del. Det externa bortfallet kan inte med säkerhet fastställas då respondenterna som inte fullföljt alla frågor inte tydliggörs i undersökningsverktyget. Anledningarna till att individerna inte fullföljt hela enkäten kan bero på olika faktorer. Bland annat kan en del respondenter ansett att enkäten är för lång eller innehåller känsliga frågor.
I enkäten efterfrågades individens kön, där de största grupperna utgjordes av kvinnor och män, två individer svarade “Annat”, dessa sorterades bort eftersom två observationer i en egen kategori försvårade databearbetningen.
4.5 Enkätens utformning
Enkäten bestod av sammanlagt 28 frågor med två huvudsakliga teman, vilka var direkt relaterade till studiens syfte och frågeställningar. Utöver det inkluderades ett antal
kontrollfrågor som bland annat berörde frågor om ålder, kön och utbildningslängd (se Bilaga 1). Det första huvudtemat, inställning till vaccination, innehöll frågor om
vaccinationsbenägenhet, risker med covid-19 vaccin samt moraliska ställningstaganden i samband med vaccination. Dessa frågor utgick från frågeställning 1 och 2, som alltså söker svar på hur studenternas riskuppfattning gällande covid-19 vaccin ser ut, samt om graden av solidaritet påverkar riskuppfattningen. Det andra huvudtemat, förändrad tillit, innehöll frågor om respondenternas tillit till olika institutioner och människor i allmänhet har förändrats under pandemin. Dessa frågor utgick från frågeställning 3 som lyder: påverkar förändringar i tillit riskuppfattningen gällande covid-19 vaccin?
Vid utarbetning av enkäten användes Larson et al. (2015) som inspiration. Genom passande verktyg för kvantitativa mätningsmetoder och relevanta frågor som rör
vaccinationsbenägenhet, anpassades detta tillvägagångssätt vid enkätens utformning av temat om inställning till vaccination. Under utformningen av det andra temat, som berörde frågor om förändrad tillit, hämtades inspiration från ESS (u.å.) frågeformulär om covid-19. Utformandet av formuläret skedde med enkätverktyget ORU-survey, ett program för
studenter och anställda vid Örebro universitet som används för webbaserade undersökningar. Enkäten granskades av handledare innan publicering.
Enkäten har tre olika kategorier av frågor som resulterar i olika svarsalternativ. Vid frågor som mäter respondenternas attityder till olika påståenden, används ordinalskalor med fasta svarsalternativ från 1 till 7. En noggrann avvägning av antal skalsteg utfördes innan beslut togs om tillämpning av 1 till 7-skalan. Vid för många skalsteg kan stegen förlora sin mening, samtidigt som för få skalsteg kan innebära att respondenterna tvingas att svara något som inte stämmer till fullo (Krosnick & Berent, 1993). Enligt Preston och Colman (2000) kan tre eller fyra skalsteg ge en missvisande och felaktig bild av det som undersöks, samtidigt som skalorna förbättras för varje tillagt steg fram till sju på skalan. Fler skalsteg är även fördelaktig vid detaljerade analyser, samt vid urskiljandet av grupper och olika nivåer av mätobjektet. Vid mindre skalor krävs oftast etiketter som förklarar varje steg på skalan. Språket som utgör etiketterna kan vara en begränsande faktor och inte ge en tillräckligt detaljerad bild för att kunna särskilja graderna mellan alternativen på ett entydigt sätt (SCB,
2016). I denna studies enkät används etiketter främst vid skalornas ändpunkter, med undantag för ett par frågor där mittpunktens etiketter även förtydligats för att förklara alternativen bättre, vilket ökar studiens reliabilitet (Krosnick & Presser, 2009, s.12). Genom att tillämpa den sjugradiga skalan vid samtliga frågor som mäts på ordinalskalenivå är även fördelaktigt då det upprättar en låg grad av variation, vilket motverkar förvirring bland respondenterna. Vid envalsfrågor om exempelvis kön eller utbildningsinriktning har nominalskalor använts. I frågan där respondenten ska ange sin ålder används ett öppet svarsalternativ med kontinuerlig kvotskala, vilket ger en detaljerad översikt över respondenternas ålder.
I samband med utskickandet av enkäten introducerades respondenterna kortfattat om studiens ämne och syfte. Dessutom inkluderades frågan: “hur skulle du rösta vid en folkomröstning gällande obligatorisk vaccination mot covid-19?” i ett försök att väcka intresse hos
respondenterna och således öka svarsfrekvensen. I de fall respondenterna valde att klicka på den bifogade länken som tog de vidare till enkäten, möttes de av ett samtyckesformulär, med möjlighet att acceptera samtycke för att komma vidare. Vid accepterandet av samtycke blev respondenterna i nästa steg bemötta av ett missivbrev (se bilaga 1). Detta brev innehöll en kort presentation av uppsatsförfattarna, därefter introducerades respondenterna för studiens ämne och syfte, för att sedan få en redogörelse för studiens förhållningssätt till etiska
principer. Enkäten är standardiserad, vilket betyder att respondenterna som besvarade enkäten svarade på samma frågor.
4.6 Variabelbeskrivning
I detta delkapitel presenteras variablerna som användes vid analysen. Först presenteras variablerna Biverkningar och För fort, som utgör studiens oberoende variabler. Därefter följer beskrivningar av studiens beroende variabler.
4.6.1 Operationalisering av riskuppfattning
Studien vill förstå studenters riskuppfattning kring vaccination mot covid-19, för detta operationaliseras begreppet “riskuppfattning” utifrån två påståenden från enkäten, vilket genererade två olika variabler. Den första variabeln, som kallades “Biverkningar” grundas på påståendet från enkäten som lyder “Det finns risker att biverkningar från vaccinet mot
covid-19 påverkar min hälsa allvarligt”, och mättes på ordinalskalenivå från 1-7 där 1 är: stämmer
inte alls och 7 är: stämmer fullt ut.
Den andra variabeln som användes för att mäta riskuppfattning döptes till “För fort” och är baserad på påståendet från enkäten som lyder: “Det finns risker med att vaccinet mot covid-19 har tagits fram för fort”. Även denna variabeln mättes på ordinalskalenivå från 1-7 där 1 är: stämmer inte alls och 7 är: stämmer fullt ut. Tolkningar från svarsalternativen på de sjugradiga skalorna innebar att svarsalternativ 1-2 indikerar att respondenten inte uppfattar några risker med vaccination, 3-5 tolkas som att respondenten har en neutral riskuppfattning och förstår riskerna som måttliga, och svarsalternativ 6-7 indikerar att vaccination uppfattas som riskfyllt. Dessa två variabler användes sedan som beroende variabler i
regressionsanalysen och beskrivs i tabellen nedan.
Tabell 2. Variabler för riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19 med medelvärde,
standardavvikelse och observationer.
4.6.2 Oberoende variabler
De oberoende variablerna är indelade i två kategorier. Dels variabler som är direkt kopplade till forskningsfrågorna, dessa är förändrad tillit och solidaritet. De andra oberoende
variablerna kan sägas vara sociodemografiska, dessa består av kön, ålder och antal studerade terminer. Alla oberoende variabler i studien är binära, det betyder att de endast antar två värden. Detta gör det möjligt att analysera två separata grupper mot varandra (Edling & Hedström, 2003, s. 104-105). Bland annat kan de med hög solidaritet jämföras mot de individer med låg solidaritet.
4.6.3 Solidaritet
Utifrån Douglas kulturteori är betydelsen av kulturell tillhörighet påtaglig vid belysandet av skillnader i riskuppfattningar. Enligt teorin är exempelvis individer med koppling till kulturer av stark gruppsammanhållning och gemenskap, samt en hög nivå av tillit till beslutsfattare och experter, benägna att underkasta sig de etablerade organisationernas lagar och normer. De tenderar därför att skuldbelägga individer som avviker från samhällets och institutioners etablerade normer. Tidigare forskning har även visat hur individer tillhörande sådana kulturer
uppfattar mindre risker med vaccination än övriga kulturella grupperingar. Med detta sagt vill vi undersöka studiens andra frågeställning som lyder: Påverkar solidarisk inställning
riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin? Detta genom påståendet från enkäten som lyder: “Att avstå från vaccin mot covid-19 ses som en osolidarisk handling”, där 1 är stämmer inte alls och 7 är stämmer fullt ut. Denna variabel benämns som Solidaritet i studien och
dikotomiserades genom att koda om svarsalternativen 1-4 till låg solidaritet och 5-7 till hög
solidaritet.
4.6.4 Förändrad tillit till myndigheter
Tidigare forskning har visat att svenska befolkningen generellt sett besitter en hög nivå av tillit till olika samhällsinstitutioner och framförallt till medmänniskor (Rothstein, et al., 2018). Tilliten kan emellertid förändras under kriser. Detta beror till stor del på hur individer uppfattar institutionernas hantering och informationsutlämning under en kris. Enligt Giddens (1999, s.29) är tilliten till expertsystem en central del i det moderna samhället då
komplexiteten av olika fenomen eller institutioner kan vara hög, vilket kan innebära svårigheter att förstå sig på dessa. I denna studie kan både myndigheter, som
folkhälsomyndigheten och vaccinet i sig, tillskrivas epitetet expertsystem. Detta eftersom komplexiteten av vaccinet i sig och tillvägagångssättet för hur pandemin ska bekämpas, ligger i händerna på experterna. Den huvudsakliga relevansen för denna studie ligger emellertid på hur allmänhetens tillit gentemot myndigheter har förändrats under krisen och om det påverkat riskuppfattningen gällande covid-19 vaccinet. För att mäta den förändrade tilliten till myndigheter används enkätfrågan: “Har din tillit till myndigheter förändrats under
pandemin?” På den sjugradiga skalan innebar 1: försämrats avsevärt, 4: ingen skillnad och 7
förbättrats avsevärt. Variabeln döptes till “Tillit myndigh.”, och kodades om till en dikotom variabel genom att sammanföra svarsalternativen 1 och 2 till försämrad tillit myndigh samt svarsalternativ 3-7 till Lika eller ökad tillit myndigh.
4.6.5 Förändrad tillit till andra samhällsmedborgare
Den mellanmänskliga tilliten i Sverige är bland de högsta i världen (Rothstein, et al. 2018; Segerberg, 2020). Tidigare forskning gällande förändrad tillit till andra samhällsmedborgare under kriser är emellertid ett synnerligen outforskat område. Som tidigare nämnts visar teori och tidigare forskning betydelsen av kulturella aspekter i samband med riskuppfattning. En kultur av tydlig och stark gruppsammanhållning, samt en hög grad av tillit till samhällets etablerade organisationer tenderar att innebära en minskad riskuppfattning gällande
vaccinationer. Därmed inkluderade vi enkätfrågan: “Har din tillit till andra
samhällsmedborgare förändrats under pandemin?” för att besvara studiens tredje
frågeställning som lyder: “Påverkar förändrad tillit studenternas riskuppfattning gällande
covid-19 vaccin?” Även här går skalan från 1-7, där etiketterna för alternativen är likadana
som i föregående fråga. Variabeln döptes till “Tillit till andra”, och dikotomiserades genom att koda om svarsalternativen 1 och 2 till Försämrad tillit till andra, samt 3-7 till Lika eller
ökad tillit till andra. 4.7 Analysmetoder
För att besvara studiens första frågeställning, om hur studenternas riskuppfattning ser ut gällande covid-19, används univariat analys. Eftersom riskuppfattning gällande covid-19 vaccin mättes genom två diskreta variabler på ordinalskalenivå togs två stapeldiagram fram för att mäta frekvensen av dessa. I ett stapeldiagram tilldelas varje svarsalternativ en stapel på x-axeln och på y-axeln mäts frekvensen, vilket i detta fall mäts i procent (Edling &
Hedström, 2003, s. 20). Att översätta data till stapeldiagram är fördelaktigt både vid presentation av resultat, men även vid visualisering av data i analysarbetet då det
sammanfattar en större mängd data på ett enkelt sätt (Edling & Hedström, 2003, s. 21). En Ja-Nej skala med två punkter ger ett tydligt resultat, dock kan detta ge informationsförlust och framstå som begränsande då uppfattningarna kan variera i fler än två punkter (SCB, 2016). Uppfattningarna kring risker av vaccin kan variera i fler än två punkter, därför behövs en mer differentierad skala.
I en artikel av Knapp (1990) diskuteras den kontroversiella frågan om användandet av beroende variabler på ordinalskalenivå vid linjär regressionsanalys där han menar att det kan vara berättigat. Ett problem som diskuterats gällande ordinalskalor är den förvirring som uppstått kring ekvidistans mellan skalstegen. Carifio och Perla (2008) diskuterar i sin studie att detta beror på att likertföremål blandas ihop med likertskalor samt att likertskalor kan likna en intervallskala till sin natur och därmed användas i multipel regression. Pell (2005) nämner att det är befogat att använda likertskalor om antagandena för regressioner är uppfyllda samt att datan behöver ha rätt storlek och form. Knapp (1990) menar att tillförlitligheten ökar vid fler antal skalsteg då den närmar sig den underliggande
fördelningen. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) säger att regressionsanalyser inte är en känslig metod då vissa saker inte är helt uppfyllda är metoden ändå relativt tillförlitlig. Författarna använder en skala baserad på politisk tillit och nämner att ordinalskalor av
kvotkaraktär fungerar som beroende variabel (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Med den diskussion som förts i avsnittet hävdar uppsatsen att användandet av en ordinal likertskala som beroende variabel i multivariat analys kan vara ett bra alternativ. Detta eftersom uppsatsens intentioner är att söka samband för grupper och göra distinktioner mellan dessa kopplat till riskuppfattning. Det finns argument för att de ordinala likertskalorna kan vara beroende variabler eftersom de kan sägas ha en kontinuerlig karaktär. Eftersom värdena för variablerna är relativt många då de innehar sju skalsteg kan betydelsefulla skillnader dras mellan gruppernas riskuppfattningar. Ändpunkterna är de enda skalstegen som har etiketter, därför begränsas inte skalans steg av språkets bristande nyanser, utan lämnar utrymme för en tolkning av kontinuerlig natur. SCB (2016) nämner även att skalan blir mer av en
intervallskala vid siffror istället för etiketter, dock behöver respondenten själv omvandla siffrorna till den underliggande svarsdimensionen.
Vid analys av frågeställning 2 och 3, som undersökte om förändrad tillit samt solidarisk inställning påverkar studenternas riskuppfattning gällande covid-19 vaccin, utfördes två separata multivariata regressionsanalyser. En sådan analysmetod är fördelaktig då man vill inkludera två eller fler oberoende variabler som kan tänkas påverka den beroende variabeln (Edling & Hedström, 2003, s. 96). Syftet med att utföra regressionsanalys är att hitta en linje som på ett så fördelaktigt sätt som möjligt förklarar sambandet mellan variablerna. Eftersom studien delat upp riskuppfattning gällande covid-19 vaccin i två olika beroende variabler skapades två regressionsmodeller utifrån de två beroende variablerna Biverkningar och För
fort. Båda modellerna innehöll samma oberoende variabler, där samtliga var binära. Dessa
bestod av: Hög solidaritet, Försämrad till andra samt Försämrad tillit myndigh. vilka var direkt relaterade till studiens syfte och frågeställningar, dessutom inkluderades: Kvinna, Ålder
22-26, Ålder 27-, Studerat 5-terminer, i modellen för att undersöka ett antal
sociodemografiska faktorer som kan tänkas påverka riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin. Trots att de sistnämnda variablerna inte är viktiga för studiens syfte i sig kan det vara nödvändigt att inkludera ett antal kontrollvariabler vid regressionsanalyser för att kunna identifiera skensamband (Edling & Hedström, 2003, s. 96-97). Utelämnandet av viktiga kontrollvariabler kan påverka resultatet från analyserna, uppsatsen kan inte helt utesluta risken för spuriositet, dock stärks huvudvariablernas trovärdighet utifrån diskussioner från tidigare forskning och teori. Eftersom samtliga oberoende variabler kodats om till
dummyvariabler, vilket innebär att variablerna endast kan anta värdena 0 eller 1, bör de alltid ses i relation till sin referenskategori (Edling & Hedström, 2003, s. 104).
Analyser av betakoefficienter och R2 värden utfördes sedan på båda modellerna, vilket redovisas i resultatkapitlet.
4.7.1 Regressionsdiagnostik
Multikollinearitet hos variablerna kan orsaka problem i regressionen, därför undersöktes det för eventuell korrelation mellan variablerna (Edling & Hedström, 2003, s. 145). Vid VIF-värden över 2.5 kan variabler behöva uteslutas ur modellen för att undvika störningar i regressionen (Djurfeldt et al., 2018, s. 366). Testerna utfördes i SPSS där inget VIF-värde över 2.0 förekom, vilket innebar att multikollinearitetsproblem kunde uteslutas.
Regressionsdiagnostik uträttades även för kontroll av heteroskedasticitet, vilket innebär att variationen i Y ökar med ökande värden på X (Edling & Hedström, 2003, s. 163). Detta testades genom framtagandet av residualplottar i SPSS där det konstaterades att mönstret inte påvisade heteroskedastiska feltermer. Detta är egentligen ingen nödvändighet för denna studie eftersom variationen ska förändras systematiskt vid ökade värden, något som kan sägas vara svårt vid oberoende variabler som endast innehar två kategorier.
Vid granskning för icke-normalförelade residualer, hittades en något skev normalfördelning genom scatter- och p-polygrafer. Med vetskapen om en liten skevhet gjordes ytterligare tester, för att undersöka i vilken utsträckning residualerna inte är slumpmässiga. Bland annat gjordes Cooks distance och DFBeta för att förstå om enstaka fall har ett större inflytande på modellerna. Dock visar tester från dessa att det inte råder någon problematik med modellen gällande eventuellt inflytelserika fall. Vidare undersöktes även casewise diagnostics för att undersöka outliers, om de predicerade värdena skiljer sig från det faktiska y värdet, detta blir problematisk för värden som är större eller mindre än 3 (Stevens, 2002, s.16-17). Dock bör resultatet tolkas med viss försiktighet eftersom det finns en slags skevhet i residualerna. 4.8 Validitet och Reliabilitet
Relevansen i mätningarna är en måttstock för graden av validitet i en studie (Barmark & Djurfeldt, 2015 s.52). Genom att konstruera en egen enkät finns goda möjligheter till att formulera frågor som är anpassade efter studiens syfte och frågeställningar vilket ökar möjligheten till att mäta det som avses att undersöka. Å andra sidan finns risker med att egenkonstruerade enkäter inte prövats i tidigare undersökningar (Barmark & Djurfeldt, 2015,
s.52-53). I studien avser vi mäta förändrad tillit under pandemin genom enkätfrågorna 18-22 (se bilaga 1). Anledningen till att inte inkludera frågor om fasta tillitsnivåer i enkäten beror på att tilliten normalt sett är genomgående stabil och hög i Sverige, vilket tydligt framgår av tidigare forskning. Konsekvenserna av att inte inkludera dessa frågor orsakade emellertid svårigheter med att uttala sig om hur tilliten såg ut innan pandemin vilket gör det omöjligt att tala om nivåer av tillit hos respondenterna, vilket hade varit fördelaktigt för att förstå nivåer av tillit på ett mer detaljerat plan. I frågor som rör attityder behöver en viss insyn i ämnet finnas hos respondenterna för att kunna anses trovärdiga. Frågorna gällande covid-19 och vaccination är högaktuella ämnen som knappast undgått någon, därav ansåg vi inte det som nödvändigt att inkludera några vidare begreppsförklaringar gällande dessa ämnen i enkäten. Coronapandemin kan ses som en övergående kris där uppfattningar om krisens
allvarlighetsgrad och vaccination kan ändras över tid. Exempelvis kan uppfattandet av risker gällande vaccination förändras när antalet vaccinerade ökar, eller när ny forskning
tillkommer. Enkäten som skapats för denna studies ändamål var standardiserad, vilket innebär att frågor och svarsalternativ är samma för alla respondenter. Begreppet solidaritet mäts, som nämnts tidigare, genom påståendet: Att inte vaccinera sig mot covid-19 är en
osolidarisk handling. Detta kan ge fog för viss kritik då påståendet endast belyser solidaritet
gällande covid-19 vaccination och därmed utesluter andra aspekter av solidaritet. Samtidigt är påståendet högst relaterbart i och med dess aktualitet, vilket gör det enkelt för respondenterna att besvara utan någon längre betänketid.
4.9 Etiska överväganden
Studien har utgått från Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer för
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning vid datainsamlingen. Detta enligt de fyra huvudkraven för god forskningsetik, vilket innebär informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Vid öppnande av enkäten möttes respondenterna först av ett samtyckesformulär med
möjlighet att göra ett aktivt val av att delta eller inte. I samband med detta togs även hänsyn till GDPR, då namn och kontaktuppgifter till dataskyddsombud/personuppgiftsansvarig fanns tillgängligt. Det framkom även att respondenten när som helst kunde ta tillbaka samtycket, vilket innebär att personuppgifter inte får behandlas vidare. Information om rätten till
tillkom även (se bilaga 1). Vid accepterande av samtycke följde ett missivbrev där respondenterna informerades om att eventuellt deltagande i studien var frivilligt, med möjlighet att när som helst avsluta sin medverkan utan någon vidare förklaring. På detta sätt uppfylldes samtyckeskravet. Missivbrevet innehöll även information om studiens syfte samt kontaktuppgifter till oss som ansvariga för undersökningen vilket uppfyllde
informationskravet. Genom enkätverktygets konstruktion är identifieringen av enskilda individer omöjlig, vilket innebär en garanterad anonymitet hos respondenterna. I samband med detta informerades respondenterna även om att alla insamlade uppgifter behandlades konfidentiellt där endast vi som ansvariga för studien hade tillgång till materialet. Därmed uppfylldes konfidentialitetskravet. Slutligen informerades respondenterna med att insamlade data enbart skulle användas för denna studies syfte och ingenting annat, vilket uppfyllde nyttjandekravet.
5 Resultat
I detta kapitel redovisas resultaten från studien. Resultaten inleds med en beskrivande del för de oberoende variabel för att få en bättre förståelse för den data som har samlats in genom webbenkäten, sedan presenteras varje forskningsfråga för sig.
Den första frågeställningen som studien avsåg att undersöka var Hur ser studenters
riskuppfattning ut gällande vaccin mot covid-19?. Detta visas med beskrivande statistik och
grafer, något som möjliggör en mer djupgående förståelse för hur fördelning ser ut hos studenterna. För forskningsfrågorna Påverkar förändringar i tillit deras riskuppfattning
gällande covid-19 vaccination? och Påverkar solidarisk inställning deras riskuppfattning gällande covid-19 vaccination?, används multivariata regressioner.
5.1 Studenters riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19
För att besvara den första frågeställningen Hur ser studenters riskuppfattning ut gällande
vaccin mot covid-19?, har en tabell tagits fram som visar medelvärde och standardavvikelse
för två av undersökningsfrågorna från webbenkäten.
Tabell 2. Variabler för riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19 med medelvärde,
Den första frågan som undersöker riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19 är, “Det
finns risker att biverkningar från vaccinet mot covid-19 påverkar min hälsa allvarligt.”. Data
från undersökningen visar ett medelvärde på 3.29 och standardfelet 1.74, något som säger att uppfattningarna från urvalet befinner sig nära mittpunkten på den sjugradiga skalan.
Respondenternas svar befinner sig till störst del mellan 1.55 och 5.03 på den sjugradiga skalan. Medelvärdet är något närmare punkten 1 på skalan som innefattar “stämmer inte alls” i jämförelse med 7 som innebär “stämmer fullt ut”. Detta indikerar att studenterna uppfattar risker med vaccination mot covid-19 till viss del.
För den andra frågan används Det finns risker med att vaccinet mot covid-19 har tagits fram
för fort. Data från undersökningen visar ett medelvärde på 2.95 med ett standardfel på 1.81.
Där variationen hos respondenternas svar till störst del ligger mellan 1.14 och 4.76 på skalan. Detta kan tolkas som att studenterna till viss del kan se risker med vaccination mot covid-19, även om de är låga.
För att tydliggöra svarsfrekvensen från respondenterna ytterligare, har figurer tagits fram med den procentuella fördelningen för de olika svarsalternativen. I figur 1 visas data från frågan
“Det finns risker att biverkningar från vaccinet mot covid-19 påverkar min hälsa allvarligt.”.
Kommentar: Svarsfrekvens utifrån staplar i procent, av fråga nummer 4. Baserat på 208 observationer.
I Figur 1. kan det tidigare medelvärdet 3.29 förstås på ett djupare plan. De respondenter som svarat svarsalternativ 1, ser inte några som helst risker med biverkningar från vaccination mot covid-19, dessa uppgår till nästan 10 procent. Svarsalternativ nummer 2 var det som fick den största andelen svaranden, detta kan förstås som en skara som inte helt och hållet uppfattar riskerna som helt uteslutna. Från fråga 3 till 6 minskar frekvensen gradvis hos
respondenterna, vilket indikerar att färre studenter generellt sett uppfattar riskerna som höga. På svarsalternativ 7 ökar återigen frekvensen, där återfinns en skara på 8 procent som anser att det finns risker att biverkningarna från vaccinet mot covid-19 påverkar deras hälsa allvarligt. Respondenterna som angett svarsalternativen 3-5 kan enligt tolkning, uppfatta att det finns risker till viss del, till att stämma att det finns risker, från biverkningar som påverkar hälsan.
I Figur 2. visar fördelningen av svarsalternativ för frågan Det finns risker med att vaccinet
mot covid-19 har tagits fram för fort.
Kommentar: Svarsfrekvens utifrån staplar i procent, av fråga nummer 5. Baserat på 208 observationer.
Figur. 2 visar hur frekvensen för svarsalternativen 1-7 fördelas. De svarsalternativ med flest antal svaranden återfinns i de lägre rangordnade svarsalternativen 1 och 2, där frekvensen avtar med de högre rangordnade svarsalternativen för att sedan vara lägst i stapel 7. Detta indikerar att den större andelen av urvalet inte uppfattar risker med att vaccinet inte har tagits fram för fort. De individer som svarat 6 och 7 utgör de som förknippar risker med vaccinets snabba framtagning, dessa uppgår tillsammans till 12 procent. Respondenterna som svarat i det mellersta spannet av skalan, alltså svarsalternativ 3-5, utgörs av cirka en tredjedel av respondenterna. Respondenterna i de mellanliggande svarsalternativen 3-5 kan tolkas som att de uppfattar risker till viss del, till att stämma att det finns risker, i frågan som gäller
vaccinets snabba framtagning.
Sammanfattning för studenters riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19
För att besvara frågan Hur ser studenters riskuppfattning ut gällande vaccin mot covid-19? analyseras medelvärde och fördelning utifrån variablerna Biverkningar och För fort. Data visar att medelvärden för bägge variablerna ligger på den nedre halvan av
rangordningsskalan, utifrån skalans mittpunkt. Resultatet indikerar en generellt låg
riskuppfattning gällande vaccin mot covid-19. Studenterna är med andra ord inte rädda för vaccinet mot covid-19, de kan emellertid inte utesluta riskerna helt. Detta illustreras grafiskt i figurer 1 och figur 2, där den högsta stapeln utgörs av svarsalternativ 2, ett alternativ som indikerar att uteslutandet av risker inte är fullt möjligt. Det behöver även tilläggas att
