Instruktion till provtagning och analys av stallgödsel

BIOEKONOMI OCH HÄLSA

JORDBRUK OCH

TRÄDGÅRD

Instruktion till provtagning och analys av

stallgödsel

Åsa Myrbeck, Lena Rodhe, Maarit Hellstedth, Airi Kulmala, Johanna

Laakso, Friederike Lehn, Martin Nørregaard, Sari Luositarinen

Instruktion till provtagning och analys av

stallgödsel

Åsa Myrbeck, Lena Rodhe, Maarit Hellstedth, Airi Kulmala, Johanna

Laakso, Friederike Lehn, Martin Nørregaard, Sari Luositarinen

Lena Rodhe, Research Institutes of Sweden, Uppsala

Maarit Hellstedth, Luke -Natural Resources Institute Finland

Airi Kulmala, MTK - Central Union of Agricultural Producers and Forest Owners, Finland Johanna Laakso, Luke – Natural Resources Institute Finland

Friederike Lehn, JKI – Julius Kühn Institute, Tyskland Martin Nørregaard, SEGES, Danmark

Sari Luositarinen, Luke – Natural Resources Institute Finland

Abstract

Manure sampling instructions

This report presents instructions for manure sampling and analysis produced within the project MANURE STANDARDS financed by Interreg Baltic Sea Region Programme (2014-2020). The project developed joint guidelines for taking representative manure samples, recommendations for manure analysis in the laboratories and a farm-level calculation tool for farm-specific manure mass balance calculation. All materials are available in English at:

https://www.luke.fi/manurestandards/en/frontpage/

Key words: Stallgödsel, Gödselprovtagning, Gödselanalys, Gödselspridning, Växtnäring, Manure sampling, Manure analysis, Manure nutrients

RISE Research Institutes of Sweden AB RISE rapport 2021:18

ISBN: 978-91-89385-02-3 Uppsala 2021

Innehåll

3 Var ska man provta? ... 11

4 Hur ska man provta? ... 13

4.1 Flytgödsel och urin ... 14

4.2 Fast-, klet- och djupströgödsel ... 18

5 Hantering och transport till laboratoriet ... 21

6 Tolka analysrapporten ... 22

6.1 Våt- eller torrsubstans ... 22

6.2 Volym och vikt ... 22

6.3 Fosfor kontra P2O5 ... 22

6.4 Kalium kontra K2O ... 22

Förord

I den här rapporten presenteras anvisningar för provtagning och analys av stallgödsel som tagits fram inom projektet Manure Standards (Advanced manure Standards for sustainable nutrient management and reduced emissions, Interreg Project No #R057, finansierat inom programmet Interreg Baltic Sea Region). Med stöd från Jordbruksverket har dessa instruktioner översatts till svenska, vilka presenteras i denna rapport.

Syftet har varit att harmonisera provtagningsmetoder och bedömning av gödselkvalité och -mängder inom Östersjöregionen. Instruktionerna är baserade på resultat från det tidigare projektet Baltic Manure (Sindhöj et al., 2013), internationell litteratur och feedback från projektets referensgrupper. En första version av instruktionerna testades på projektets cirka 100 pilotgårdar som representerade samtliga nio länder med kust mot Östersjön och omarbetades utifrån detta.

Rapporten har distribuerats till projektpartners (se lista i bilaga 2) och associerade partners, inklusive universitet, forskningsorganisationer, rådgivningstjänster och andra intressenter inom projektet Manure Standards.

Observera att vissa länder, eller till och med livsmedelsföretag, kan ha mer rigida föreskrifter för hur provtagning ska utföras (till exempel kring antal delprover som behövs). I sådana fall bör naturligtvis de speciella instruktionerna följas i första hand. Samtliga resultat från projektet, inklusive en instruktionsfilm för gödselprovtagning, finns presenterade på Manure Standards hemsida (engelska): https://www.luke.fi/manurestandards/en/frontpage/. Instruktionsfilmen finns med svenskt tal på RISE Youtubekanal https://www.youtube.com/watch?v=0rP34207EjE

Sammanfattning

Den här rapporten innehåller instruktioner för provtagning och analys av stallgödsel som har tagits fram inom projektet Manure Standards (finansierat inom programmet Interreg Baltic Sea Region, projekt No #R057). Med stöd från Jordbruksverket har dessa instruktioner översatts till svenska. Att ha tillförlitlig information om gödselns näringsinnehåll är nödvändigt för att kunna göra en bra gödslingsplan som säkerställer att varje fält får en giva anpassad efter grödans behov. En bra gödslingsplan ser till att gödseln utnyttjas effektivt och att övergödsling, som kan leda till onödiga förluster av kväve och fosfor undviks. Schablon/tabellvärden kan användas, men eftersom gödselns kemiska och fysikaliska egenskaper varierar mycket mellan gårdar, kan provtagning och analys av den egna gödseln förbättra utnyttjandet av gödselresursen betydligt. Eftersom gödsel är en heterogen produkt, är provtagningsmetoden avgörande för att analyssvaret ska ge tillförlitlig information. Rapporten ger instruktioner för lämpligt tillvägagångssätt vid provtagning. Den går igenom när och hur provtagningen ska göras, val av provtagningspunkter, omrörning av flytgödselbehållare, utrustning som underlättar provtagningen och hantering av färdigtagna prover tills de når analyslaboratoriet. Sammanfattande budskap är att provtagning av flytgödsel kräver ett väl omblandat gödsellager och att det vid provtagning av fasta gödselslag krävs att delprov från flera punkter i lagret blandas ihop noga, innan man tar ut det slutliga provet för analys. Gödselanalysens noggrannhet blir inte bättre än provet som skickas till laboratoriet!

1 Gödseldefinitioner

Gödseldefinitionerna som används i denna rapport är hämtade från ”Ordlista över termer för husdjur och gödselhantering, 2011” utfärdat av Association for Technology and Structures in Agriculture (KTBL, 2011):

Flytfödsel Gödsel (träck och urin) producerad av husdjur, vanligtvis blandad med lite strö och vatten under hanteringen. Pumpbar gödsel. Torrsubstansinnehåll normalt inom intervallet 4-12 %.

Fastgödsel Gödsel från husdjur, ej pumpbar utan kan lagras i en hög. Kan inkludera gödsel från nötkreatur, svin, fjäderfä, hästar, får, getter och kaniner. Torrsubstansinnehåll normalt >20 %.

Kletgödsel Ett mellanting, varken pumpbar eller staplingsbar gödsel. Torrsubstansinnehåll normalt inom intervallet 12 – 20 %.

Djupströgödsel Träck och urin blandat med stora mängder halm (ströbädd). Torrsubstansinnehål normalt >25 %.

Flytande och fast fraktion Vid hantering av gödsel kan varierande grad av separering mellan

fasta ämnen och vätskor uppstå, vilket ger upphov till flytande och fasta fraktioner. Egenskaperna hos dessa fraktioner varierar med den andel av urin, träck, stö och vatten som de innehåller.

Flera termer finns att hitta i KTBL:s ordlista:

2 Bakgrund

Stallgödsel är en viktig resurs på gården och tillför marken både växtnäringsämnen och organiskt material. Innan man sprider stallgödseln är det viktigt att känna till hur mycket näring den innehåller.

Tillförlitlig information om gödselns näringsinnehåll är nödvändig för att man ska kunna upprätta en gödslingsplan som säkerställer att varje fält får en giva anpassad efter grödans behov. En bra gödslingsplan ser till att gödseln används effektivt och att övergödsling, som kan leda till onödiga förluster av kväve och fosfor genom utlakning, undviks.

När faktiska analyser av den egna gödseln saknas, används ofta schablonvärden/tabellvärden för gödselegenskaper vid beräkningen av olika givor. Modeller (till exempel den svenska modellen VERA, administrerad av Jordbruksverket) kan också hjälpa till att uppskatta innehållet av näring i gödseln genom s.k. massbalansberäkningar baserade på data kring främst utfodring, inhysningssystem, och lagringsmetoder. Gödselns kemiska och fysikaliska egenskaper varierar dock mycket mellan gårdar, även beroende på andra faktorer än de som nämndes ovan. Därför ger provtagning och analys av gödseln gårdsspecifik information som kan förbättra utnyttjandet av gödselresursen.

Gödsel är en heterogen produkt och en korrekt provtagningsmetod är en förutsättning för att erhålla representativa data från en gödselanalys. Det är viktigt att definiera när, var och hur gödselprover tas. Kom ihåg att gödselanalysens noggrannhet inte blir bättre än provet som skickas till laboratoriet!

Resultat från gödselanalys innehåller flera felkällor, däribland fel från provtagning, provberedning och provanalys. Den största felkällan är provtagning, som visas i figur 1. Ju fler delprover som tas från olika platser i lagrad gödsel, desto mer representativt är det slutliga provet som skickades till laboratoriet. Eftersom denna provtagning emellertid är tidskrävande måste en avvägning göras mellan noggrannhet och tidsåtgång. I allmänhet gäller att ju större lager desto fler delprover bör tas.

På 1990-talet utvecklade JTI (nu RISE) en gödselprovtagare för fastgödsel. Omfattande tester visade att det inte fanns några systematiska skillnader vad gäller fysikaliska och kemiska egenskaper mellan borrkärnor tagna direkt från gödselstacken och samlingsprov från flera spridarlass. Fem borrkärnor från en gödselhög gav en ungefärlig noggrannhet (95% konfidensintervall) på ± 20% av medelvärdet för torrsubstans och näringsinnehåll, medan 10 prover förbättrade noggrannheten till ± 10% av medelvärdet (Rodhe & Jonsson 1999).

Figur 1

Olika felkällor (source of errors) och deras bidrag till det totala felet (över och under medelvärdet) vid provtagning och analys av gödsel. Den största andelen fel härrör från provtagningsförfarandet (sampling), en mindre del från provberedningen (sample preparation) och endast en marginell del från själva analyserna (Henkelmann, 2017).

Figure 1

Contribution of different sources of error in sampling and analysing manure to the total error above and below the average. The greatest proportion of the error derives from the sampling procedure (Henkelmann, 2017).

Näringsinnehållet i lagrad flytgödsel fördelar sig ojämnt med djupet, främst på grund av att det organiska materialet skiktar sig. Såsom visas i figur 2 varierar graden och mönstret mellan olika näringsämnen. Vattenlösliga näringsämnen såsom ammoniumkväve (NH4-N) och kalium (K) är normalt jämnt fördelade över djup, medan fosfor (P) och torrsubstanshalt (TS) tenderar att vara höga i topp- och bottenskikt och lägre i mellanliggande skikt. Det är därför mycket viktigt att innehållet i

flytgödsellagret blandas om väl innan provtagning. När flytgödseln är

välblandad behövs endast ett fåtal delprover. Provtagning kan göras med hink eller med en specialtillverkad provtagare för prov på olika djup (figur 4).

Vid provtagning av fast- och djupströgödsel krävs ett större antal delprover än vid provtagning av flytgödsel. Koncentrationerna av näringsämnen och innehållet av torrsubstans kan variera kraftigt mellan olika delar av lagret på grund av varierande gödselkvalitet, lagringstid och kanteffekter. En viktig faktor är variationen i växttillgänglig ammoniumkväve (NH4-N), eftersom den lätt går förlorad i gasform som ammoniak (NH3). Delprover ska därför tas från olika punkter liksom från olika djup i gödselstacken eller stukan. Antalet delprover som rekommenderas i avsnitt 4 nedan ska ses som ett minimum och bör justeras efter lagrets storlek och vad som är praktiskt

möjligt. I figur 3 illustreras hur gödselanalysens noggrannhet påverkas av hur många delprover som tas. Data kommer från två av gårdarna i projektet Manure Standards. På båda gårdarna användes specialutrustning som möjliggjorde provtagning på olika djup i flytgödsel och av en meters höjdsnitt i djupströgödsel. Togs färre än fem delprover, ökade noggrannheten kraftigt med varje ytterligare delprov. Över 10–15 delprov var däremot motsvarande ökning för varje extra delprov mycket liten. Med 10 delprover erhölls ett konfidensintervall på cirka ± 5–10 % av medelvärdet. Detta gällde för såväl lagrad flyt- som djupströgödsel (figur 3). Tidigare studier har också funnit att 10 delprover är ett tröskelvärde i detta avseende (Rodhe & Jonsson, 1999).

Figur 2

Koncentrationer av näringsämnen i procent av våtvikt (kg/ton våtvikt) och torrsubstanshalt (%) i en oblandad gödselbrunn som innehåller flytgödsel från slaktsvin (Birkmose, 2003).

Figure 2

Concentrations of nutrients (kg/ton, wet weight basis) and dry matter content (%) in an unmixed slurry tank holding slurry from slaughter pigs (Birkmose, 2003).

Figur 3

Betydelsen av antalet delprov som tas på noggrannheten i gödselanalysen för torrsubstanshalt (DM), totalkväve, ammoniumkväve, fosfor och kalium. Resultat från två av de svenska gårdarna i projektet Manure Standards. Nötflytgödsel (måttligt omblandad) från flytgödselbrunn (till vänster) och djupströgödsel från kycklinggödsel i stuka (till höger). Avvikelse från medelvärdet (±%, 95% konfidensintervall).

Figure 3

Effect of number of subsamples taken on the accuracy of manure analysis. Sampling on two Swedish farms of (left) dairy cattle slurry in a lagoon and (right) deep litter broiler manure in a heap. Deviation from the mean (±%) in 95% confidence intervals for different numbers of subsamples combined to make a final sample. On both farms, specialist equipment enabling sampling at different depths (slurry) and by 1 m cross-sections (deep litter) was used.

Beroende på rutinerna på olika laboratorier kan det ta ifrån en till flera veckor innan analyssvaren levereras. Provtagning som görs samma dag som spridningen sker, kommer alltså inte att ge näringsinnehåll för omedelbar justering av gödselgivorna. För fastgödsel rekommenderas därför att man tar gödselprovet tillräckligt långt i förväg. Motsvarande för flytgödsel kräver att lagret rörs om för provtagning ett par veckor före spridning. Är detta inte möjligt kan analysresultaten istället användas för att beräkna behovet av eventuella tilläggsgivor med mineralgödsel. Om inga större förändringar har gjorts av gårdens drift och lagringsteknik kan man även använda ett medeltal av närmast föregående års gödselanalyser för det aktuella spridningstillfället. Inte heller kommer provtagning från flera spridarlass, som annars ofta ger mycket bra data särskilt för fast- och djupströgödsel, att tillhandahålla information om näringsinnehåll för den aktuella spridningen.

Möjlighet finns att provta även oblandade flytgödsellager. Detta kräver dock tillgång till specialutrustning som möjliggör representativ provtagning av hela flytgödselprofilen, från yta till botten. SEGES i Danmark har visat att man, med hjälp av ett i botten förslutningsbart rör, kan ta fyra väl fördelade djupsnitt av ej omrörd svinflyt och uppnå en tillfredsställande provnoggrannhet (se beskrivning i bilaga 1.). Motsvarande studie för nötflyt saknas. För nötflyt, som ofta är mer trögflytande och har ett högre ströinnehåll än svinflyt, torde det krävas rör med en större diameter.

Figur 4

Provtagning i flytgödselbrunn kan göras med hink (bild 1-3) eller med specialtillverkad provtagare för prov på olika djup (bild 4).

Figure 4

Sampling of slurry can be made with a bucket (photo 1-3) or with a subsurface sampler that allows collection of a sampling from a specific depth below the surface (photo 4).

3 Var ska man provta?

Det här kapitlet baserar sig på rapportering från det tidigare Interreg-projektet Baltic Manure (Sindhöj et al., 2013).

Gödselns egenskaper påverkas av faktorer som utfodringsmetoder, produktionsintensitet, gödselhantering, transportkedjor i stallet och lagringsförhållanden. Om man bortser från olika tekniker för processande av gödsel, tex rötning, kan man beräkna standardvärden för gödselinnehåll och gödselegenskaper i tre punkter under hanteringskedjan (Poulsen et al., 2006): svans, stall och efter-lager (figur 5).

Gödselns egenskaper efter svans är beroende av utfodringsstrategi, smältbarhet och produktionsintensitet. För provtagning av gödsel efter-svans, se Sindhöj et al. (2013). Provtagningsinstruktionerna för gödsel i följande stycken är begränsade till strategier för provtagning efter-stall och efter-lager.

Figur 5

Konceptuell modell för växtnäringsflöden inom djurproduktion (modifierad från Poulsen et al., 2006). In- och utflöden i kursiv stil är faktorer som påverkar gödselns egenskaper och användbarhet.

Figure 5

Conceptual model of animal production-related nutrient flows at farm level (modified from Poulsen et al., 2006). Inputs and outputs in italics can affect manure properties and its usability.

Efter-stall avser gödseln som lämnar stallet för lagring och spridning. Gödselns egenskaper efter stall påverkas av inomhusklimat, utgödslingssystem och andra hanteringsfaktorer såsom foderspill, tvättvatten och val av strömedel. Provtagningsstrategier för gödsel efter-stall kan behöva inkludera flera provtagningstillfällen om det bedöms att klimatet kan inverka på gödselns sammansättning. En enskild provtagning efter-stall fångar endast en ögonblicksbild av de förhållanden som rått mellan de två senaste utgödslingarna.

Efter-lager avser gödsel som lämnar lagret för spridning i fält eller någon annan form av bortskaffande. Provtagning efter-lager påvisar egenskaper hos gödsel som producerats under en längre tidsperiod (beroende på lagringskapacitet). Att provta enbart efter-lager ger ingen vidare information om vilken påverkan olika inhysningssystem och gödselhanteringskedjor har, eftersom gödselegenskaperna påverkats av faktorer som lagringstid och väderlek. Efter-lager inkluderar utspädning av regn såvida inte gödseln lagras under ett tak. Provtagningsstrategier efter-lager bestäms också av lagringskapacitet och av hur ofta lagret töms.

4 Hur ska man provta?

Att ta ett representativt gödselprov är grunden för god gödslingsplanering. Hur väl analyssvaren överensstämmer med verkligheten bestäms till största del av provtagningstekniken. Exempel på provtagningsutrustning som kan vara användbar visas i bilaga 1.

För alla gödseltyper innefattar genomförandet följande punkter:

1. Upprätta en provtagningsplan (antal delprover, hur delproverna ska fördelas för att representera alla delar av den lagrade gödseln etc.).

2. Registrera tiden som gått sedan sista tömningen av lagringsenheten för att uppskatta gödselns ålder (möjliggör en jämförelse med resultat från ett annat år eller en gård).

3. Samla in de enskilda delproverna. Vid provtagning av flytgödsel, se till att flytgödseln i lagret är väl omblandad (noggrann blandning med propeller tar normalt flera timmar). När du provtar fastgödsel, ta delprover från olika djup av gödsel (topp, mitten, botten).

4. Slå ihop delproverna till ett samlingsprov.

5. Homogenisera samlingsprovet genom att blanda väl och ta ut ett slutprov (ta om möjligt ett extra prov som back-up och förvara det i frys).

6. Förpacka och märk provet.

7. Fyll i en beställningsblankett från laboratoriet, eller om det saknas, använd Manure Standards blankett.

8. Håll proverna kylda under hela hanteringskedjan till dess de når laboratoriet (frys om möjligt proverna inför transport till laboratoriet).

Plastburkar/-behållare bör alltid användas för lagring av gödsel

eftersom galvaniserade

stålbehållare kan störa analysresultaten. Innan provtagningen, kontrollera med laboratoriet om det har specifika krav vad gäller provstorlek, förpackning eller transportering. Laboratoriet kan ofta också tillhandahålla lämpliga behållare. Fyll inte provburkarna mer än till tre fjärdedelar för att ge luftutrymme för gödselgaser och för att möjliggöra expansion om proven ska frysas. Särskilt flytande gödsel kan snabbt bygga upp tryck när det är varmt.

4.1 Flytgödsel och urin

Exakt var provtagningen ska ske styrs av hur stall- och gödselhanteringssystemen ser ut, särskilt för provtagning efter-stall. Provtagning efter-stall bör ske där flytgödseln från stallet samlas upp, företrädesvis från en pumpbrunn innan transport till lagringsanläggningen. Provtagning efter-lagring kan göras direkt från gödsellagret eller från gödselspridaren under spridning av gödseln.

För att få så rättvisande analysvärden som möjligt är det viktigt att proverna tas på ett sätt så att de verkligen representerar den volym som avses. Störst betydelse har omblandningen av gödselbrunnen eller spridartanken innan provtagningen görs. Speciellt kväve (totalkväve) och fosfor kommer annars att variera med djupet på grund av skiktning av det organiska materialet i flytgödseln.

Om flytgödsellagret är väl omblandat (kännetecknas av ett tydligt cirkulärt flöde runt hela tanken), ger provtagning med hink och två till tre delprover ett tillfredsställande resultat. Är flytgödseln mindre väl omblandad behövs mer sofistikerad utrustning som gör det möjligt att provta från specifika djup (se exempel i bilaga 1) samt fler delprov för att man ska få ett representativt samlingsprov. Svingödsel sedimenterar snabbt och brunnen bör därför röras om lågintensivt under hela spridningen eller tömningen av lagret.

Om flytgödsel lagras i gödselkanaler under spaltgolv måste provtagningsplatserna väljas mycket noggrant och ett större antal delprover krävs. Det finns en mycket hög risk för felaktiga data om flytgödseln inte är väl omblandad innan provtagningen. Erhållna analysdata blir då inte tillförlitliga.

Vid provtagning från spridarlass fördelas provtagningen jämnt över spridarlassen under hela tömningen av gödsellagret. Det kan vara nödvändigt att ta prov från upp till 10

Varning!

Snabba fältanalyser av gödsel kan endast ge grova uppskattningar av näringsinnehållet. Dessa bör inte ersätta regelbundna laboratorieanalyser. Exempel på snabba testmetoder i fält är:

- "kväveburken", kemisk reaktion med oxidationsmedel, mätning av tryckökning

- ammoniakelektrod - konduktivitetsmätare

- nära infraröd (NIR) spektroskopi - kärnmagnetisk resonans (MR)

tömning av lagret pågå under flera dagar. Därför bör delproverna förvaras kylda tills de blandas ihop till ett slutligt

samlingsprov för inskickning till laboratoriet.

Som nämnts ovan ger provtagning under spridning inte information om näringsinnehåll i tid för den aktuella spridningen. Istället kan, så länge driften inom djurhållningen inte ändrats alltför mycket, ett genomsnitt av tidigare års analysresultat användas. Årets gödselanalyser kan utnyttjas för att beräkna kompletterande givor av mineralgödsel.

Utrustning:

 En hink eller om möjligt en provtagare för flytgödsel som möjliggör insamling av prov från ett specifikt djup under ytan. Se bilaga 1.

 En hink och en liten spade (eller liknande) för att blanda ihop delprover till ett samlingsprov.

 Märkta provbehållare på cirka 1 liter.

 Gummihandskar och annan personlig skyddsutrustning.

 En kylväska med is eller annan utrustning som kan säkerställa en temperatur på 1–5 ° C.

Varning!

Provtagning av flytgödsel i laguner och behållare kan vara farligt på grund av risken att falla i eller att andas in farliga gaser såsom svavelväte (H2S), metan (CH4) och ammoniak

(NH3) vilket i värsta fall kan orsaka omedelbar

död. Vid ensamarbete bör av säkerhetsskäl provtagning av flytgödsel från lager därför undvikas. Istället rekommenderas att man tar prover från flera spridarlass (se nedan).

4.2 Fast-, klet- och djupströgödsel

Eftersom fast-, klet- och djupströgödsel är heterogena till sin natur och också svåra att blanda jämfört med flytgödsel, krävs i allmänhet ett större antal delprov för att erhålla ett representativt slutprov för analys.

Provtagning efter-stall bör ske när gödseln lämnar stallet för vidare forsling till lager eller annan plats. Var provtagningen äger rum och hur många delprover som krävs för att få ett representativt prov beror mycket på det specifika inhysningssystemet och hur gödseln flyttas från stall till lager. Om delproverna tas spritt över tid, tex vid utgödsling en gång per dag under en period, ska delproverna förvaras kylda tills de slås ihop till ett samlingsprov. Delproverna bör tillsammans utgöra minst två liter för att säkerställa att ett representativt slutprov på en liter kan tas ut för analys.

Provtagning efter-lager kan göras enligt två metoder - direkt från gödsellagret eller från gödselspridaren under spridning eller annan form av bortskaffande. Provtagning inför spridning sker i så nära anslutning till planerat spridningstillfälle som möjligt, men samtidigt så att laboratoriet hinner leverera provresultatet i tid till upprättandet av gödslingsplanen. En skruvborr som är speciellt utformad för att ta prover från fastgödsel eller ensilage (se bilaga 1.) hjälper till att få representativa prover. Delprover ska tas från olika djup (topp, mitt och botten). Var noga med att det yttre skiktet inte blir överrepresenterat i provtagningen, då det endast utgör ca 10–20% av den totala gödselmassan i en gödselstack.

Precis som för flytgödsel ska provtagningen efter-lager, om den görs från gödselspridare, fördelas under hela tömningen av gödsellagret. Delprov tas från varje spridarlass eller, ifall lagret är stort, från vartannat till vart fjärde lass. Detta för att få en jämn provfördelning över huvuddelen av lagret. Det är viktigt att delproven förvaras kallt innan de slås ihop till ett samlingsprov. Eftersom analyssvaret dröjer minst en vecka får andra metoder användas för beräkning av givor vid den aktuella spridningen. Så länge driften inom djurhållningen inte ändrats alltför mycket rekommenderas att man använder ett genomsnitt av tidigare års analysresultat, medan årets gödselanalyser kan användas för att beräkna kompletterande givor av mineralgödsel.

5 Hantering och transport till

laboratoriet

Gödselproverna bör förvaras i dubbla plastpåsar för att förhindra läckage. För att säkerställa att de prover som skickas för analys är representativa för näringsinnehållet i den ursprungliga gödseln måste lämpliga försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika läckage, näringsförluster genom gasavgång, fuktförluster och omvandling av näringsämnen. Följande metoder rekommenderas:

Se till att behållare och plastpåsar är täta för att undvika ammoniakförluster.

Förvara proverna svalt i kylskåp eller ovanpå is i en frysbox. Varma temperaturer kan orsaka förändring av gödselns kemiska sammansättning och förändrar därmed näringsinnehållet i provet. Temperaturen bör inte överstiga 5° C. Låt inte proverna ligga i en varm miljö som till exempel i en bil eller i förarhuven på en lastbil i mer än några timmar.

Frysning av proverna före transport till laboratoriet rekommenderas. Saknas frys bör de förvaras i kylskåp och sändas till laboratoriet inom ett par dagar. Prover som förvaras i rumstemperatur bör analyseras inom 24 timmar.

Skicka proverna i början av en vecka, måndag-onsdag, för att säkerställa att de kan tas omhand av laboratoriet före helgen.

Märk alla prover tydligt med vattenfast penna. Etiketten bör ange minst gårdsnamn, typ av gödsel, kontaktinformation och datum och tid då provet samlades in.

Skicka proverna tillsammans med ett ifyllt labbspecifikt beställningsformulär (fås från labbet). Om ett sådant inte finns tillgängligt så använd istället formuläret från Manure Standards (bilaga 3).

*Hos vissa laboratorier ingår inte totalkol i standardanalyserna och kan då skippas.

Följande analyser rekommenderas:

 Torrsubstans (TS)  Total-N  Ammonium-N  Total P  Total K  (Total C)  pH

6 Tolka analysrapporten

6.1 Våt- eller torrsubstans

Resultaten av gödselanalysen kan rapporteras på olika sätt, till exempel baserade på våt- eller torrsubstansvikt (ts). Om värdena uttrycks baserat på torrsubstansvikt (kg/kg ts) kan de omvandlas till våtvikt med beräkningen:

Näringsinnehåll i % av våt vikt = Näringsinnehåll i % av ts x (% ts /100)

De värden som då erhålls är kg näringsämne/kg våtvikt gödsel (kg näringsämne/kg gödsel i lager). Multiplicerat med 1000 ger det näringsämnen i kg/ton gödsel.

6.2 Volym och vikt

Flytgödsel och urin anses i de flesta fall ha en volymvikt på 1 kg per liter eller 1 ton per m3_{. Volymvikten för fast-, klet- och djupströgödsel varierar kraftigt beroende på till} exempel vilken typ och mängd strö som används.

6.3 Fosfor kontra P

2

O

5

Resultaten för fosforinnehåll i gödselanalysen kan uttryckas som total-P eller P2O5. Konvertering mellan de två kan göras med hjälp av:

P2O5 = Totalt P x 2,29

6.4 Kalium kontra K

2

O

Resultatet för kalium kan uttryckas som total-K eller som K2O. Omvandling mellan de två kan göras med hjälp av:

7 Referenser

Birkmose T. 2003. Natural sedimentation in slurry tanks holding pig slurry (Naturlig sedimentation i gyllebeholdere med svinegylle). Planteavlsorientering No. 7-465 (In Danish).

Henkelmann, G., 2017. Sampling from storages for slurry, fermenters and digestates as well as from storages for input materials and open silos, Probenahme aus Gülle-, Fermenter- und Gärrestbehältern, Einsatzstofflagern und offenen Silos. In: Biogas Forum Bayern Nr. III - 20/2017, Hrsg. ALB Bayern e.V., Online verfügbar unter:

https://www.biogas-forum-bayern.de/media/files/0004/probenahme.pdf

KTBL, 2011. Glossary of terms on livestock and manure management, 2011. Association for Technology and Structures in Agriculture. Available at:

http://ramiran.uvlf.sk/doc11/RAMIRAN%20Glossary_2011.pdf

Poulsen et al., 2006. Quantification of nitrogen and phosphorus in manure in the Danish normative system Hanne Damgaard Poulsen, Peter Lund, Jakob Sehested, Nicholas Hutchings and Sven G. SommerDIAS report 12th Ramiran International conference Technology for Recycling of Manure and Organic Residues in a Whole-Farm Perspective. Vol. II. 105-107.

Rodhe, L., Jonsson C., 1999. Provtagarutrustning för fastgödsel. [Sampler for solid manure]. Report no. 252. (In Swedish.) Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering, Uppsala, Sweden.

Sindhöj, E. Kaasik, A., Kuligowski, K., Sipilä, I., Tamm, K., Tonderski, A. & Rodhe, L. 2013. Manure Properties on Case-Study Farms in the Baltic Sea Region. Report 417, Agriculture & Industry, JTI – Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering. Uppsala, Sweden. ISSN-1401-4963.

Exempel på annan litteratur som legat till grund för detta arbete

Davis, J.G., Iversen, K.V., Vigil, M.F. 2002. Nutrient variability in manures:

Implication for sampling and regional database creation. J of Soil and Water Conservation, 57 (6), 473-478.

Dou et al, 2001. Manure sampling for nutrient analysis: Variability and sampling efficacy. J. Environ. Qual. 30, 1432-1437.

Eurofins, 2013. Handboek monsterneming. Instructions for manure sampling. Instructie: MIN-2091-2092.

Peters, J. 2003. Recommended methods of manure analysis. Editor: John Peters. University of Wisconsin-extension, US.

Grøn Viden, 1994. Grøn Viden no.135. Statens planteavlsforsøk, Denmark.

KTBL. 2006. Gulle – Mengen genau ermitteln, Proben richtig ziehen (In German). Editors: Bohnenkemper, O., Steffens, G. Landwirtschaftskammer

Niedersachen. Germany.

Roberts, S, Xin, H., Swestka, R, Yum, M, Bregendahl, K. 2016. Spatial variation of manure nutrients and manure sapling strategy in high-rise laying-hen. Poultry Science Association Inc. The journal of oxford Academic.

Zhu, J., Ndegwa, P.M., Zhang, Z. 2004. Manure sampling procedures and nutrient estimation by the hydrometer method for gestion pigs. Bioresource Technology, 92, 243-250.

Bilaga 1. Exempel på provtagningsutrustning för

flyt- och fastgödsel

Flytande gödsel

Hinkmetoden. Att placera något tungt i hinken eller att använda en pinne kan hjälpa till att pressa ned hinken i gödseln.

A)

A) Enklare alternativ med en burk på ett kvastskaft.

B)

B) Rör, minst 5 cm i diameter, med en gummikula bunden på ett snöre för stängning på önskat djup. Ett kvastskaft för rengöring.

Provtagare för provtagning på bestämda djup. Ett förlängningsrör kan monteras om det behövs. Utvecklad vid tidigare JTI (numera RISE). Den uppsamlade volymen är cirka 0,5 liter. (RISE, Sverige, PP3)

Provtagare som kastas/svingas ner i flytgödsellagret. Provet kan tas på olika djup (Statens växtskyddsmyndighet,

Lettland, PP12).

Ett fyra meter långt rör för provtagning av tvärsnitt i oblandade flytgödsellager. Det har visat sig att fyra tvärsnitt per flytgödsellager utgör ett tillfredsställande prov för analys (SEGES, Danmark, PP10).

Fast-, klet- och djupströgödsel

Gödselgrep och spade

En ensilageborr kan användas för provtagning av

fastgödsellager och djupströbädd.

En jordprovtagare för provtagning på olika djup kan beställas från olika företag.

djupströbädd, utvecklats av tidigare JTI (numera RISE). A) Skiss av provtagare med inritade dimensioner.

B) Först skruvas en centrumskruv ned i gödseln. Med hjälp av ett knivförsett rör som skruvas ned kring centrumskruven, skärs därefter skruvkärnan loss från den gödsel som ligger runt provtagaren.

Provtagningssteg för fast- och djupströgödsel: Det rekommenderas att man är minst två personer.

1. En person håller provtagaren stadigt vid handtagen som är fästa vid det yttre röret medan en annan skruvar ned centrumborren i gödseln till önskat djup (maxdjup är 1 meter).

2. En person håller sedan centrumskruven stadigt, medan den andra personen skruvar ned det yttre knivförsedda röret kring centrumborren, tills det yttre röret täcker hela vägen ned runt centrumborren.

3. Hela provtagaren kan nu lyftas upp för att avlägsna borrkärnan. Beroende på förhållandena kan det behövas två personer för att dra upp den.

4. Provtagaren placeras i en uppsamlingsränna (typ hängränna) och den yttre cylindern dras uppåt för at frigöra borrkärnan.

Bilaga 2. Projektpartners i projektet Manure

Standards

Projektpartner Land Organisation

PP 1 FI Natural Resources Institute Finland (Luke) PP 2 PL Institute of Soil Science and Plant Cultivation PP 3 SE RISE - Research Institutes of Sweden

PP 4 FI HELCOM

PP 5 LT Lithuanian University of Health Sciences PP 6 EE Estonian University of Life Sciences

PP 7 DE

Julius-Kühn-Institute (JKI), Federal Research Centre for Cultivated Plants

PP 8 FI Finnish Environment Institute SYKE

PP 9 DK Aarhus University

PP 10 DK Danish Agriculture & Food Council, SEGES

PP 11 SE Swedish Board of Agriculture

PP 12 LV State Plant Protection Service PP 13 EE Estonian Crop Research Institute

PP 14 FI

Central Union of Agricultural Producers and Forest Owners (MTK)

PP 15 PL Agricultural Advisory Center in Brwinów

PP 16 LV Farmers' Union Parliament

PP 18 RU

State budgetary vocational educational institution of the Pskov region "Pskov Agrotechnical College"

PP 19 RU

Interregional Public Organization "Society for Assistance of Sustainable Rural Development"

PP 20 RU

Federal State Budgetary Scientific Institution, Federal Scientific Agroengineering Center VIM IEEP-branch of FSBSI FSAC VIM

I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett

konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 800 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

RISE Research Institutes of Sweden AB Box 857, 501 15 BORÅS

Telefon: 010-516 50 00

E-post: info@ri.se, Internet: www.ri.se

Jordbruk och trädgård RISE rapport 2021:18 ISBN: