Medeltida husbyggande i Sverige

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Jan-Erik Augustsson

Title

Medeltida husbyggande i Sverige

Issue

23

Year of Publication

1992

Pages

55–85

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Medeltida

_{husbyggande i Sverige}

avJan-Erik

_Augustsson

Hur_{såg husenutoch hur bodde människor i Sverige} under den_{period somvi kallar medeltiden? Så här} enkelt kanmanformuleraen_{fråga medstorbredd,en}

frågasomberör flera olikaforskningsdisciplineroch

somhämtarsittsvarfrån flera olika_{typeravkällma¬} terial. Avsikten med denna artikel är att utifrån

medeltidsarkeologisk synvinkel försökage enöver¬

siktöverett_{mångfacetterat forskningsområdesamt}

föreslå metoder och källmaterial somkan föra kun¬

skapen inom detta område framåt.

Förstoch främst kan detvara_{lämpligtattprecisera}

begreppen. Vadmenashär med ”Sverige”, ”medel¬

tiden” och _{”husbyggande”? För alla dessa tre be¬} grepp går det att finna mycket snäva och exakta

definitioner, men detta kan samtidigt innebära en

olycklig begränsning. Om man vill försöka förstå alla _{aspekter av husbyggandets utveckling är det} kanske bästattha så vidaramar som_{möjligt, både i}

tid ochrum.

Låtossförstse_{pä dengeografiskaramen. Detär}

knappast meningsfullt att se husbyggandet i det nuvarande_{Sverigesom enisolerad företeelse. Detta} området innefattar_{ju idag flera landskapsomtidiga¬}

re hörde till andra länder— Skåne, Blekinge och

Halland hörde till _Norge.

_Österut

ingickävenbesittningar inuvarandeBaltikum.Det

ärkanske också såattnärdet_{gäller just husbyggan¬} det är_{riksgränsema ganska irrelevanta förenanalys.} Detfinns i stället större_{anledningatt tahänsyn tillde}

naturgeografiska gränserna för husbyggandet, det

vill_{sägadenhögstvarierande tillgången på lämpliga}

byggnadsmaterial såsom lövträd, barrträd och

lätt-brutensten.Motdenna_{bakgrund finns det all anled¬}

ning att vidga gränserna för diskussionen till att omfatta materialäven från våra nordiska_grannlän¬

der ochBaltikum,menattfokusera intressetpå det

nuvarande_{Sverige. Sermanslutligen husbyggandet}

ur en _{vetenskapligt metodisk synvinkel finns det}

också skälattbeakta den aktuella_{forskningen i hela}

Europa.

Begreppet ”medeltiden” kan ocksåges skiftande

innebörd. En traditionell _{uppfattning är att detta} omfattar_{perioden från kristnandet 1060 och fram till} reformationen 1527. Ur_{medeltidsarkeologisk syn¬} vinkelärdettainte_{längre tillräckligt. Det utmärkan¬} de för _{medeltidsarkeologin är att den utgår från}

fysiska, arkeologiska lämningarfrånenperiod då det

också finnsett_{skriftligtkällmaterial (se Andrénmfl}

i META 19881—2).Denmetodiskakombinationen

av_{ting ochtextgeralltså vidarekronologiskaramar} sominnebärattämnettarsin_{startpunkt redan under} nordisk_{vikingatid. Eramåt i tiden kanämnetsträcka}

sig mycket långt—iprincip så långt somdetfinns

behovavett_{arkeologiskt källmaterialsomkomple¬} ment till de allt _{fylligare skriftliga källorna. Den}

medeltidsarkeologiska grävningsverksamheten har

därför kommit att _{ägna alltmer uppmärksamhet åt}

lämningar från 1500- och 1600-talen, den så kallade ”nyare tidens arkeologi” (Ersgård 1990). När det gäller husbyggande finns det emellertid anledningatt

sätta den främre _{tidsgränsen för det arkeologiska} studiet så_{långt fram somtill 1700-talets mitt. Först} från 1747 finns det heltäckandeofficiellstatistiksom

ger enöverblicköverhur husen i Sveriges städervar

byggda (Almqvist 1949). När det gäller husen på

landsbygden finns ingen motsvarande statistik,men det bevarade materialetav äldre _{lantbebyggelse är}

till sin_{huvudpart knappast äldreän1700-talet}

(Erix-on1947 s_{15). Slutsatsenavdettakällägeblirattdet}

arkeologiska husmaterialetbör haenstor kunskaps-potential för tiden fram till 1700-talets mitt.

”husbyg-Fig 1. Närmantalarommedeltida hus är det kanske byggnader

avdet här_slagetsomde flesta tänkerpå.Menhur vanligavar

stenhusegentligen? Bilden visar detsåkallade Gamla Apoteket i Visby,från 1300-talet. Efter Svahnström 1976, fig 19.

Fig 2. Dethärärocksåettmedeltida ” hus"—visserligen meden

speciellfunktion,menbyggnadstekniskt kanskeinteså olikt profa¬

nahus. Hedareds_{kyrka i Västergötland,från1501. Efter Ahréns} 1981. sid 308.

gande”? Iförstahandtänkerman nog påhur husen

såguthos bönder och borgare (fig 1),menävenhär

finns det _{anledning att ge begreppet en mera vid¬} sträckt innebörd. Andra_{viktiga kategorieravhusär}

guds hus, kyrkorna, vilka visserligen harenmycket

speciell funktionsom gör attdefaller lite vid sidan

avandra_hus,men_{byggnadstekniskt (muming, tim¬}

ring etc) kan de baft samband med de profana husen (fig 2). Vi ska inte heller glömma bort herremaimens

hus, alltifrånstoramuradeborgar tillenklareanlägg¬ ningar iträ,därförsvarsaspekten kanskevarmindre uttalad. Bostäder och _{representativa byggnader på}

borgarnakan ha utgjort förebild för andra samhälls¬

klassers_{byggande. Man brukarbeskriva adelnsom}

ett_{kulturspridande samhällsskikt (Gorski 1976) och}

det_{liggernäratill handsattnyheter inom} byggnads-skicket förmedlatstill böndernaavadeln_{(fig 3). Det} ärockså metodiskt _{viktigtatt den speciella}

”bygg-Fig 3.Ytterligareensortsmedeltida ”hus". Kanskeienstabilare

teknik än vad de_{flesta hade}rådmed,menherremannens husantas

ofta havaritförebildförandra samhällsklassers byggande. Glim-mingehus iSkåne, från 1499.Riksantikvarieämbetet.

nadsarkeologi”som utvecklats på kvarståendeme¬ deltida_{byggnadsverkverkligen används i kombina¬} tion med detrent_{arkeologiska husmaterialet. Föratt}

slutligen kunna förstå det medeltida husbyggandet

till fullo måstemanockså_{gåutanförsjälva husens}

väggaroch studeraävenbebyggelsestrukturen, alltså

tomtensform och_{lägeoch hurtomtenhar dispone¬}

rats för olika _{typer av hus, det vill säga själva}

organiserandetavden byggdamiljön.

Som _{avslutning på denna vidlyftiga definition av} ämnet”medeltida_{husbyggandei Sverige”, kanman} alltså konstateraatthärom_{någonsin krävsenuttalad}

helhetssynsamtgenerösa gränseri tidochrumföratt vi ska kunnaförståvårt_{forskningsområde.Innan vi}

börjar formulera konkreta frågeställningar och en

forskningsstrategikan det dock varalämpligtatt se hur vår_{kunskap om medeltidens husbyggandehar} vuxit fram ochvarvi står_idag.

Forskningshistorik

Medeltidsarkeologinärsomsjälvständig

forsknings-disciplin en ungföreteelse (Cinthio 1988), och det

mestaavvår_{kunskapommedeltidens husbyggande} har_{byggtsuppochsystematiserats inom andra}

forsk-ningsdiscipliner. Redan på 1920-talet fick vi de

första samlade översikterna som försökte _belysa

äldretiders _{byggande och dessursprungunderme¬} deltidochforntid.Främststårkanske GerdaBoethius studie av den nordiska _{timmerbyggnadskonsten}

(Boethius 1927)sompresenterade de bevarade knut¬

timrade husen_{på landsbygden i}entypologisk studie

medennärmastevolutionistisk_{grundsyn. Perspekti¬}

vetsträcker_{sig tillbakatill förhistorisk tid,ävenom} tonvikten_{liggerpå senmedeltid ochsenare.Ettannat}

exempel av samma slag ärCarl Werners studie av

typerochperioderinom den svenska

korsvirkesarki-tekturen, främst städernas hus (Werner 1924), som tarsin_{startpunkt irenässansen.Ett ytterligareexem¬}

pel är Sune Ambrosianis försök att typologisera

hustyperna i Skandinavien (Ambrosiani 1930). Re¬

dan_{tidigare hade Sigurd Erixonpresenterat ettför¬}

slag till typologiseringav de svenska gårdstyperna

(Erixon 1919), en typologisering som i stort sett fortfarande är i bruk. De nu nämnda författarna

utgick istort settfrån de stående, äldre byggnadsverk

som fanns till hands och behandlade dessa utifrån

konstvetenskaplig och etnologisk utgångspunkt. Möjligheterna tillexaktdateringvarofta små. Något

rent_{arkeologiskt material av medeltida hus fanns i} stort settännuinteatt_{tillgå, ävenomnågraenstaka}

grävningsmaterial med huslämningar blivit före¬ dömligt publicerade(setexThordeman

1920,Forsan-der _1928).

Den_{verkligakunskapsexplosionenägderum un¬} der 1940- och 1950-talen. Detta vardestora_synteser¬

nas tid. Arkitekturhistorikem Erik _Lundbergs två-bandsverk om _{byggnadskonsten i Sverige under}

medeltid och renässansärännu_{idag oöverträffat i sitt}

slag (Lundberg 1940 och 1948).Verket hadeettbrett

perspektiv och det metodiska synsättet var uttalat

diffussionistiskt.Ävenomdet_{syftade tillenhelhets¬}

analysavbyggnadskonsteni vårt land, behandlades

här främst_{kyrkorna. Utvecklingenavherremannens} bostad hade redovisats redan _{tidigare (Lundberg}

1935). Med verket Svensk Bostad fick också den

profana bostadsarkitekturen sinbehandling,från älds¬

utgick i sina arbeten i huvudsak från stående medel¬

tida_{byggnadsverk somkyrkor, borgar och murade}

profanhus, men han drog också in det etnologiska

husmaterialet och det ännu så _{länge mycket ringa}

arkeologiska husmaterialet i sin diskussion. Olika byggnadstyper och konstruktiva lösningar härleddes

i tid och rum _{på ett för en nutida forskare ofta}

halsbrytandesätt. Samtidigt hade Lundbergen ena¬ stående överblicköver_{byggnadskulturen i hela Eu¬} ropa, vilket naturligtvis frestade till att sede stora

perspektiven. Lite merajordnäravaretnologen Si¬ gurd Erixonsstoraverkomden svenska byggnads¬

kulturen från äldsta tider fram till 1800-talets slut

(Erixon 1947). Verketvarresultatetavettmångårigt

inventeringsarbete i svenska bygder plus arkivstu¬

dier ochinnehöll framför allt_{allmogens byggnads¬} kultur.Husmaterialet_{presenterades typologisktfrån}

äldsta, primitiva former till mera utvecklade och

komplicerade. Denterminologi somanvändes kom

attbli normbildande—vitalar änidag_om

gavelför-stuhus, högloftsstugor, parstugor,

framkammarstu-goretc. Verket byggde alltså istort settpå stående,

äldre_{bebyggelse på landsbygden,menienavslutan¬} deöversikt över den historiska_{utvecklingen berör¬} des även städernasochherremännenshus, dockutan

atttillföra_{någotarkeologiskt materialutöverruiner}

av _{borgaroch gotländska stenhus. Några årsenare}

utkom ett temanummer om _{byggnadskultur i det}

stora _{samlingsverket Nordisk Kultur (Erixon red}

1953). Här belystes i separata artiklar de svenska

böndernas _{byggnadskultur under medeltiden (Erix¬}

on _{1953) och de svenska städernas byggnadskultur}

(Söderberg 1953). Underlaget varfortfarande i hu¬

vudsak den kvarstående äldre _{trähusbebyggelsen,} oftaav_{eftermedeltida ursprung,i vilketmanmenade}

sig se kvarlevande elementav medeltidens husfor¬

mer och _{bebyggelsestruktur. Endast artikeln om}

byggnadsskicket på Gotland undermedeltiden bygg¬

de i_{högre gradpåbevarandemedeltida huslämning¬}

ar,liksom dentoguppsamspelet mellan stad och land

(Svahnström 1953). Delaravdetetnologiska husma¬

terialet redovisades _{översiktligt också i kartform i} Atlasöversvensk_{folkkultur1(Erixon red 1957). Till} destora översikterna kan_{slutligen också föras Kul¬} turhistoriskt lexikon_{för nordisk medeltid}sombörja¬ de_{utges 1956men avslutades först 1978.}

_Även

bygger de flesta sakordsartiklama om hus i stor

utsträckningpåovanrefererade forskning, slutsatser

ureftermedeltida materialsamtur_{skriftligt källma¬}

terial, medan detarkeologiska materialet spelar en förhållandevis liten roll._{Slutligen bör i denna kate¬}

gori av verk ocksånämnas etnologen Ilmar Talves undersökning av bastu- och torkhus i Nordeuropa

(Talve 1960).

Ungefärsamtidigt med de storaöversikterna bör¬ jade vi också få meraregionala studierav det me¬ deltida_{husbyggandet. Ettexempel från Gotland har} nämntsredanovan, menförhållandet mellan trähus

och stenhus_{påönomkring 1600 harocksåbelystsav} John Granlund_{(Granlund 1966).Ett}annatkan häm¬

tasfrånSkåne, där konsthistorikern Nils-Gösta Sand¬

blad_{utgaveninträngande studieavstadsplanekonst} ochstadsarkitektur intill 1658_{(Sandblad 1949).Även} här_{bygger dock framställningen i hög grad på studier}

av stående _{byggnader av sten och korsvirke samt}

arkivstudier. _{Något senare utspann sig också en} smärre _{etnologisk debatt om den skånska gårdens} ursprungoch utveckling, dock heltutifrån efterme¬

deltida material _{(Eskeröd 1957, Jesperson 1957,} Erixon _{1958). Slutligen kan nämnas Albert} Sand-klefs_{noggrannastudieavden äldre folkliga bebyg¬}

gelsen i Halland (Sandklef 1953). Denna börjar

visserligen först i 1700-talsmaterialetmenvisar på

hustyper och byggnadstekniker av medeltida ur¬ sprung.

Efter denna_{produktiva periodförefaller det som}

omintresset för medeltidens_{husbyggandeavtarbland}

etnologer, konsthistoriker och arkitekturhistoriker.

Detta kan delvis bero _{på att man i stället riktar} intresset mot industrisamhället och dess fenomen,

men_{möjligen har detockså funnitsenkänslaavatt}

de nämnda _{disciplinernas källmaterial i fråga om} äldre tiders _{byggande i någon mån varit uttömt.} Dessutom kan _{intresseförskjutningen också förkla¬}

ras av en _{generationsväxling. Några exempel på}

fortsatt _{etnologisk husforskning bör dock nämnas,} främst försöken att findatera och _{typologisera de} knuttimrade husen_{(Homman1964, Amstberg1976).} Hit hör också_{undersökningarnaavdeskånskapräst¬}

gårdarna ochböndernas bostäder, som sträcker sig

tillbaka till 1700-talets _{början (Minnhagen 1973,} Arvastson _{1977). En länge förbisedd aspekt på det} medeltida husetär människorna bakom arbetet och

själva byggnadsprocessen,någotsomundersöktsav konsthistorikern Jan_{Svanberg ochhistorikern Göran} Dahlbäck _{(Svanberg 1987, Dahlbäck 1985). Det} finns också ett_{förnyat arkitekturhistoriskt intresse}

pro-fanhus som_{träkyrkor (Sjömar & Weme 1987,} Sjö-mar _{1988).Slutligen bör härnämnasJan Granbergs}

studie av _{gården i den förindustriella staden, en}

studie som _{visserligen tar sin början i 1828 års}

brandförsäkringshandlingarmensommetodiskt har

mycketattgedenarkeologiska husforskningen (Gran¬

berg1984). Attmanävenbland etnologerbörja finna

den äldre_{forskningens slutsatserenaning tveksam¬}

ma,visas bästavNordiska Museetsnystartade forsk¬

ningsprojektom”Regionalabyggnadstraditioner— en_{kunskapsöversikt”, därmangörenförnyad gransk¬}

ningavdetståendeagrarabyggnadsbeståndet.Detta

projekt har sin bakgrund i deomfattande byggnads-inventeringar somskett i Sverige under de senaste decennierna,ettmaterialsomännuinteblivit syste¬

matiskt bearbetat även om ett första försök _gjorts med Sten_{Rentzhogsomprojektledare (Lindström &}

Rentzhog 1987). En metodisk landvinning av stor

betydelse undersenareårärutvecklandetav dendro-kronologin, detvillsägaårsringsdatering på bevarat

trävirke_{(Bartolin 1987). Medhjälpavsystematiska}

dendroproverpåäldreknuttimrade profanhus i Da¬

larna,Jämtland och Härjedalen har detvisat sig att

oväntat_{mångahuskunnat dateras till medeltiden, det} äldsta så _{tidigt som 1280-talet (Raihle 1982 och}

1990, Landström & Bartholin 1987). Detta öppnar

nya och spännande perspektiv på det kvarstående

äldre_{byggnadsbeståndet.}

När det_{gäller kunskapenomvåra medeltida kyr¬} kor kanmaninte_{förbigå detstorainventeringsverket}

Sveriges Kyrkor, som ännu ärlångt ifrån avslutat.

Frånatt_{ursprungligen ha varitenrenodladkonsthis¬}

torisk_{inventering har verket påsenareårutvecklats} med_{gedignamurverksundersökningar kombinerade} med_{arkeologiska iakttagelser i golvlagren. Möjlig¬} heten att undersöka förhållandet mellan medeltida

träkyrkoroch profana trähus har underlättatsgenom den nu nästan _{fullständiga redovisningen Svenska}

Träkyrkor 1—2 (Ullén1983, Lagerlöf 1985). Härtill

kommerocksåde_{nyöppnade möjligheterna}attåstad¬

komma exakta_{dateringar medhjälpav}

dendrokrono-logiska undersökningarpå bevarade trädetaljer, främst

takstolar _{(Dendrokronologi och medeltida kyrkor}

1988).Möjligen kan denyametodiska landvinning¬

arna när det _{gäller murverksundersökningar och}

mumingsteknik (Sundnér 1986) så småningomock¬

så bidra tillenökad_{kunskapommuradeprofanhus.} Avsikten med ovanstående korta översikt ärattvisa

att_{kunskapsuppbyggnaden kring medeltida husbyg¬}

gande till stor del har skett utan något nämnvärt

arkeologiskt material, åtminstone så långt framsom till 1960-talet. Detta har_{naturligtvissin grund i att} det_{arkeologiskahusmaterialet långt fram i tidenvar}

mycket ringa tillomfångetsamtbristfälligt publice¬

ratoch bearbetat. I_{någon mån kan detockså bero på}

attde fåsomtrotsallt_{grävdeutprofana huslämningar} från medeltid ochsenare_{periodervarämnesmässigt}

vilsna och saknadeenmetodik föratthanteramate¬

rialet. Först i och med1960-talets omfattande_explo¬

atering i stadskärnorna började det arkeologiska

materialetattöka. Dettavarocksåenstarkt_bidragan¬

deorsak tillattämnet_{medeltidsarkeologi vid denna} tid konstituerades som _{självständig}

universitetsdis-ciplin (Cinthio 1988). Denverkligt massiva tillväx¬

tenav_{utgrävningarmedmedeltida huslämningar har}

dock skettförstunder 1970-talet ochframåt._Många

gånger har dessa redovisats i kortare artiklar tillsam¬

mans med andra _{grävningsresultat—en lista över} sådana artiklar kan _{göras ganska lång} — och det

totala källmaterialetav_{utgrävda medeltida husläm¬}

ningaräridag mycketstort,omänmerpartenavdet

är _{opublicerat och finns tillgängligt bara i olika}

arkeologiska arkiv. Mot denna bakgrundärdet dock

påfallande hur lite det arkeologiska husmaterialet

har bearbetats och _{utnyttjats för systematisk forsk¬}

ning kring olika hustypers och byggnadsteknikers

ursprungocb utbredning. Man kan på goda grunder

påståattdetta varitettförsummat forskningsområde

i _{Sverige under de senaste decennierna. Varnande} rösterför denna_{utveckling har dock inte helt saknats}

(Näsman 1984,Augustsson 1990).

Irättvisansnamnbör här dock nämnas de få försök till översikter och_{bearbetningavmedeltida arkeolo¬}

giskt husmaterialsomtrotsallt finns från desenaste decennierna. Enansatsvardetfemte

Visby-sympo-siet 1974sombehandlade hus och_{gårdar i}

Östersjö¬

området och i Norden före 1500(Häuser und Höfe

1976). Av svenskabidrag kan härnämnasartiklarom

Gotland, Helgö, Lödöse och Eketorp (Svahnström

1976, Holmqvist 1976, Ekre 1976, Borg 1976b).

Dessavar dock_{begränsade geografiskt, och några}

verkliga översikter fanns inte.Avstorbetydelsevar också_{bidragenomde danska städernas husomkring} 1500_{(Engqvist 1976)samtdetmetodiskt intressanta}

bidragetomsociala aspekter på husmaterialet

(Gor-ski _{1976). Av de olikabyggnadsteknikernaharsär¬} skilt _{fynd av knuttimrade hus blivit föremål för}

Teckonförklaring A4B Anläggningsnummer Trävirke <3* Träplintar, stolpar Ris ■ ■aa Flätverk O Tråtunna ^ Stenläggning Tegel

Fig4—5.Såhärserdetarkeologiskahusmaterialet vanligen ut—träsyllar ochstenläggningar—och såhär kanbebyggelsenrekonstrueras efterbearbetningavdetarkeologiskamaterialet. Från utgrävningen i kvarteret Kransen iUppsala.Bilderna visar byggeisenpå1400-talet. Efter Ehn & Gustafsson 1984, fig30aoch 31a.

sammanställning (Rosander 1986).

Arkitekturhisto-rikem GunnarHenriksson har utrett skiftesverkets

historia, och bygger därvid delvis på arkeologiskt

material (Henriksson 1989). En lovande ansats är Carolina Anderssons _{seminarieuppsats om husens} konstruktion och funktion i Skandinavien 800—

1200, både i stad och på landsbygd (C Andersson

1986). Ett liknande verkärenseminarieuppsatsom medeltida hus och_{gårdarutmed norrlandskusten,}en

regionsomistortförsummatsav

medeltidsarkeolo-gin (Hedvall & Norell 1988).Ienkortareforsknings¬

översikt harockså_{pekatspåden begränsadeforsk¬}

ningenomlandsbygdenshus,somkommit i skymun¬

dan av det starka intresset för _{stadsproblematiken}

(Augustsson 1990). Frands Herschend har undersökt

hur de förhistoriska_{långhusenmed inre takbärande}

stolprader utvecklatstill husmedtakbärande väggar

under _{perioden 500—1100 (Herschend 1989). Av}

mera _{regionalt begränsade studier kan nämnas Ri¬}

kard_{Holmbergsuppsatsomköpmanshus i skånska} städer samtkortare ansatseri verketom

Öresunds-kustens medeltid _{(Holmberg 1969 och 1977). Till} denna_{kategori hör ocksåDan Carlssonsuppsatsom}

gotländska husformer frånyngrejärnålder till tidig

medeltid_{(Carlsson 1981). Avspeciella byggnadsty¬} per somkort behandlats kan nämnas tomtningama

utmedkusterna(Varenius 1978),lerbottnama iSyd¬

sveriges kustorter(Stenholm1981,Ersgård1988 s41

ff) samt det så kallade sydgötiska huset eller

hög-loftsstugan i Götalands lövskogsområden (Augusts¬

son_{1986). Sistmeninte minst bör blanddeverkliga}

översikterna över _{arkeologiskt husmaterialnämnas} Hermann Hinz’storaverkom_{bebyggelsenpå lands¬}

(Hinz 1989). Bortsettfrån attstädernashus där inte

alls beaktas så _{imponerar verket genom sin breda} ansats,isynnerhetgenomattdet har tillkommit från tysk horisont. Vid en närmare granskning visar det

sig dockattförfattaren istort settbaratarupptidigare

publicerat husmaterial varför den stora massan av

arkeologiskthusmaterial förbliroutnyttjat. Eftersom

materialetsom_{ligger till grundför bokenlångt ifrån}

är _{representativt kanman alltså ifrågasättaresulta¬} ten.

Frånenskildastäder finns också_{någraexempelpå}

mera_{systematisk bearbetning av arkeologiskt hus¬}

material. Korta översikter finns från Lödöse

1986),

Uppsala(Gustafsson 1986, Ehn & Gustafsson

1984; jfr fig4—5, Syse 1986), Sigtuna (Tesch red

1990), Malmö (S Johansson 1987, Romberg 1982,

Rosbom 1987, Mandahl 1986) samtLund (Andrén 1987,Nilsson 1986, Roslund1986).Det ärtydligtatt

några fåstäder med omfattande

grävningsverksam-het här är_{överrepresenterade ochattmaninte utifrån} dettamaterialkan dra_{generella slutsatser. Det finns} ocksåen obalans i det_{stadsarkeologiskamaterialet} genom att man vid utgrävningarna som regel har

koncentrerat_{sig på lämningar frånden äldre medel¬}

tiden, varför _{huslämningar frän senmedeltid och}

nyaretidärrelativt fåochstyvmoderligtbehandlade.

Ett _{undantag utgör dock materialet från Halmstad}

(Augustsson 1992)samtdet helt eftermedeltidama¬

terialet från 1600-talets _{Göteborg (Jeffery 1986,}

Kihlberg 1986).FrånGöteborgsregionen finnsockså

det enda _{exemplet på en arkeologisk studie av en}

lantgård under perioden 1600—1800 (Sandberg

1987).

Detstoraintresset för_{experimentell arkeologi har} lett till en _{mångfald försök att rekonstmera, eller}

återuppbyggahusi full skala, förattden vägenprova olika konstruktiva_{lösningar och funktioner. Dess¬} värreharmanhittills nästan _{undantagslöst valt för¬} historiska _{hus, fram till och} med _{vikingatiden, för}

återuppbyggnad (T Johansson 1988). I skrivande

stund_{pågårdock rekonstruktionavradhusbebyggel¬}

seni skiftesverkfrån det_{tidigmedeltidaEketorpIII}

på

Öland

västraSkåneinnehåller också_{långhusoch grophus}

som hämtatsina förebilder från 1000-talets Skåne (Ödman 1988).

Som _{sammanfattningav de senaste decenniernas}

arkeologiska forskning kringmedeltidahusbyggan¬

de i_{Sverigekanmanalltså sägaattden i huvudsak}

bygger på fyndmaterial från städerna, framför allt

från den äldre medeltiden samt attendast_{några få}

orter och _{regioner har tagits upp till behandling.} Detta är_{anmärkningsvärt eftersom lämningaravhus} hör till de allra_{vanligaste fynden vid}

medeltidsarke-ologiska utgrävningar. Det rör sig om ett mycket

varierat material med allt ifrån enstaka_{stolphål eller}

syllstenar till välbevarade gårdskomplex med flera

olika _{byggnader som går att funktionsbestämma.} Materialet växer snabbt och är _{idag av betydande}

omfattning. Det är därför angeläget att starta en

systematiskbearbetningavdettastoraochnyakäll¬ material. För att åstadkomma detta behöver vi en

metodikföratthanteramaterialetsamtklart formu¬ lerade _{frågeställningar som är relaterade dels till}

forskningen inom andradiscipliner, dels till nyare

arkeologisk husforskning i övrigaNorden och Euro¬

pa.

Frågeställningar

Låtossdåsevilka_{frågeställningarsomärväsentliga}

attfå besvaradenärdet_{gäller medeltida husbyggan¬} de i _{Sverige. Dessa kan i grova drag struktureras} under huvudorden_{Teknik, Form, Funktion,Bebyg¬}

gelsestruktur ochFörändringsprocesser.Denna struk¬ turering av frågeställningarna innebär samtidigt en successiv _{stegring av svårighetsgraden i analysen,} från enkla _{iakttagelseroch konkreta frågor till allt¬}

merasammansattaoch abstrakta fenomen.

Teknik

Utvecklingenavolikabyggnadsteknikersamtderas

möjligheterochbegränsningarärgivetvisavgrund¬

läggande betydelse för husbyggandet. De olika byggnadsteknikernaäri sinturhelt beroendeavden

varierande_{tillgångenpå lämpligtbyggnadsmaterial}

(fig 6). Större delen av Sverige, utom Skåne och

Halland, hade _{naturligtillgångpå barrträd som gav}

långa och raka timmerstockar, vilka användes till

knuttimrade _{byggnader. Av lövträden användes} främst ekens virke för _{husbyggande. Eken har sin}

naturliganordgränsstraxnorr omVänern och Mäla¬

ren, och den gav kortare men bredare virke som

användes till skiftesverk. 1Skånemärktemanredan

under 1200-taletav en_{tilltagande bristpå}

byggnads-virke, vilketpåskyndadeutvecklandetavden

virkes-snålakorsvirkestekniken_{(Nilsson 1986,s52).}

Fig6.Virkestillgången haroftaststyrtvaletavbyggnadsteknik.

Kartanvisarskogsregionerna iSkandinavien.1 —barrskog,2—

blandad_{barrskogoch lövskog; 3}—mellaneuropeiskbokskog och

ekskog: 4—västeuropeisk lövskog. EfterHinz1989,s243.

kalksten ochsandsten,materialsom varlättaattbryta

och_{finhugga. Dettahadebetydelse främstför}

kyrko-byggandet, men har på Gotland även präglat den

profana arkitekturen. Det är dock inte säkert att

byggnadsmaterialet alltid undermedeltiden hämtats

från de närmaste_{omgivningarna.Enviktig fråga är} i vad mån man _{transporterat timmer, eller för den}

skull även _{färdigbyggda hus,från virkesrika skogs¬} områden tilltätortermedvirkesbrist. Det finnsexem¬

pelfrån Norgepåattmanfärdigtillverkat helaknut¬ timrade hus iinre,skogrikadelaravlandet,varefter

demonteratsnedochflottats_{på älvar ochfjordar}ut

till destoraochfolkrika kuststäderna därefterfrågan

fanns. När det _{gällt ovanlig eller lättarbetad} bygg-nadssten för främst _{kyrkorna är det uppenbart att}

långväga transporter skett, både till lands och till

sjöss. Således finns detanledning attvidare utreda

råvarutillgångkontra transportmöjligheter.

Rentallmäntvarmedeltidenen_{period dåmånga}

olikabyggnadsteknikerförekom. Endelvartydliga

innovationer,medan andratogsurbruk underperio¬ den.Ett_{grundläggandeforskningsbehov ärattklara}

utde olika_{byggnadsteknikernas ursprungsamthur} de varierar _{kronologiskt, geografiskt och funktio¬} nellt.

Knuttimringentycks havaritennyheti

Skandina-Vien_{omkring år1000 och}manmenarattdenhade sitt ursprung i Ryssland och Baltikum, där den redan

tidigarevarallmän.Exakt näroch på vilkavägarsom

tekniken nått Skaniavien är inte utrett, men den

förekomfulltutvecklad iTrondheim, Oslo och även

Sigtuna vid dennatid—i denorska städernavarden

till och med helt dominerande. Hauglid menar att

denna tekniska _{nyhet har direkt samband med}

kungamaktensgrundandeavdeäldsta städernasom maktcentra och forum för _{nya impulser (Hauglid}

1980). Vi kandockinte heltuteslutaattknuttimring¬

en vid den härtiden också fanns på landsbygden,

varför_{frågan börståöppen.Det ärinte barateknikens} äldsta fas som är oklar utan även dess fortsatta

spridning, tex när under medeltiden den nått sin maximala _{utbredning i Sydsverige} samt om den spridits likartat i städeroch pålandsbygd.

De bådaresvirkesteknikerna_{palissadverk och}stav¬

verk _{förknipas i Sverige med träkyrkobyggandet,} och _{palissadtekniken med sinajordgrävda väggar}

tycks,åtminstone i Lund, hakommiturbrukredanpå 1000-talet _{(Nilsson 1986). Stavbyggandet, där de} vertikala _{väggplankoma vilar på en träsyll ovan}

mark,representeradeen merautvecklad ochhållbar tekniksomidenorskaträkyrkornavarvanligin på

1300-talet_{(Christie 1982) ochi Västergötlandföre¬} kommit så sent som _{1501, då Hedareds stavkyrka}

började uppföras(Lagerlöf 1985s 107). Detnorska

materialet visar_{tydligtattstavteknikenävenanvänts} för_{profana byggnader, åtminstonein på 1300-talet}

(Reimers 1976s95 ff) och möjligheten attsåskett

även i_{Sverige har intetillräckligt beaktats.} Huroch_{påvilkavägarskiftesverkstekniken, med}

liggandeplankorinfällda ivertikala stolpar, harnått landet är inteutrett.Tekniken harvarit fulltutveck¬

lad _{på kontinenten och i England under} 600/800-talet _{(Hinz 1989s 173,Chapellot & Fossier1985 s}

300), och iSverigeförekommerden i Lund,Lödöse,

Sigtuna ochpå Gotlandunder 1000-talet och något

senareäven_på

_Öland

skiftesverket_{spritt i hela det syd-och mellansvenska}

lövskogsområdet (Erixon 1957), men hur tekniken spritts och utvecklats under tiden 1000—1750ärinte

klart. Ett visst stöd kanman sannolikt få i de _goda danska översikterna_{(Clemmensen 1937,Mikkelsen}

1987).

Korsvirkestekniken, där ett ramverk av trä fylls

med _{lerkliningeller tegel, har utvecklats i områden} med brist _{på byggnadstimmer. Teknikens äldsta} historiai landet äroklar,menden hartroligenettnära

samband med det lerklinade_{flätverket,som}har en

lång förhistorisktradition. I Lundbörjade korsvirket

bli allmänt under1200-talet, somettresultatavden

tilltagande virkesbristen (Nilsson 1986 s 52). Det

finns emellertid klara _{arkeologiska belägg pä fullt} utvecklat korsvirke _{på träsyll i Lubeck redan vid} 1100-talets slut _{(Erdmann 1985, Gläser 1985), och}

fråganärominte tekniken i huvudsak utvecklats just

i_{stadsmiljöundermedeltiden,medanspridningen på}

landsbygden är ett senare fenomen. I sen tid har

korsvirkestekniken i huvudsak varit _{begränsad till} Skåneoch södraHalland, ochenväsentligfrågaatt

utreda är om den under medeltiden förekommit

längre norrut i landet, just i stadsmiljö. Ett isolerat

men _{pregnantexempel på atttekniken förekommit}

längre norrut kan anföras från Stockholm, som år

1582hade hela 83_{korsvirkeshus,}utöver429 stenhus

och 81 trähus_{(Bengtsson 1981} s 193).

Flätverkstekniken har klara förhistoriska anor i landet och användes i_{Lund, Skara,Sigtuna med flera}

orterredan_{på 1000-talet,ävenistörre,representati¬}

va_{långhus (Nilsson 1976s41 ff). Det förefallersom} omtekniken under medeltidens _{loppträngdesutav} demera_{beständiga träbyggnaderna, vilket antydsav}

det_{nyamaterialet från Sigtuna(Pettersson B 1990),}

men åtminstone i _{Sydsverige fanns flätverket kvar}

undersenmedeltiden, både istadsmiljöochpålands¬

bygden, även om tekniken tycks ha förbehållits enklare _{ekonomibyggnader och uthus.}

Murning mednaturstennådde landetunder

1000-taletoch_{tegelmurning vidslutetav 1100-talet. Båda} teknikerna har istort settvaritförbehållna

kyrkobyg-gandetoch borgbyggandet. Det har tidigare hävdats

att cisterciensema skulle _{spelat en väsentlig roll i}

spridandet av stenhuggningsteknik och murning i Sverige,mendetta harpåsenaretid starkt ifrågasatts

(Götlind 1988 s 105 ff). En väsentlig fråga är hur

vanligtdetegentligen varitmed murade hus i städer¬

naföre 1500._{Mycket tyder påattmurade hus istörre}

antalvarett sentfenomen i de flestastäderochattde medeltidastäderna, medundantagavStockholmoch

Visby, heltdomineratsaVträhusbebyggelse(Andrén

1987). Vår kunskap om det murade huset och den

teknik som _{ligger bakom det får annars sägas vara}

god (Andersson & Hildebrand 1988).

Till_{frågan om väggarnaskonstruktion hör också}

utvecklingenavsyllen.Under medeltiden skedde det

en _{generell utveckling frånjordgrävdaväggstolpar}

tillatt_{väggenvilar påenträsyllovanmark. Det finns}

exempel på träsyllsombärenflätverksvägg i Sigtuna från 1000-talet _{(Erixon 1947} s724). Samtidigt har

väggar med jordgrävda stolpar levt kvar länge, i

Halmstad åtminstone till 1400-talets _början (Au-gustsson 1992). På den danska landsbygden har

jordgrävda väggstolpar ocksåfunnits undersenme¬

deltiden, samtidigt somväggarpå syll förekommit parallellt (Liebgott 1989 s 29 D- Utvecklingen har

alltså intevarit _entydig.

Detsom ovan_{sagtsgällerväggarnaskonstruktion,} men en annan_{väsentlig byggnadsteknisk frågaärhur} man löstden takbärande_{funktionen. Under nästan} hela_{forntiden, fram tillvikingatidensslut, harman} iSkandinavien_{byggt hus med två inrestolpradersom} burit upptaket och avdelat interiören itreskepp. En vanlig uppfattningärattden takbärandefunktionen

flyttats till väggarna i samband med införandet av

knuttimring omkring år 1000. Detta är dock inte giltigt förSydskandinaviendär andrabyggnadstek¬

nikervar_{förhärskande, ochatt processenvaritmera}

komplicerad visasavutvecklingen på Gotland(Carls¬

son _{1981). Att man inte heller helt övergett inre}

takbärande _{stolpar i en eller två rader omkring år}

1000, visasavsenmedeltida_{fyndfråndanska lands¬}

bygden (Grpngaard-Jeppesen 1982,Liebgott1989s 29_{ff).Ävenfrån 1300-talets Halmstad finnsexempel}

på hus med två inre stolprader (Lindahl 1978,

Au-gustsson 1992). Skiftesverkshus med mittsuloreller

mittstolpar har också funnits kvar i flera svenska

reliktområden_{långtfram i modem tid (Erixon 1947}

s97_ff).Ävenom_{utvecklingen alltså i huvudsak}har

gått i rikning mot takbärande väggkonstruktioner

under medeltidens_{lopp så börmandock undersöka}

förloppetmeraidetaljochvaraobservantpå

kvarle-vande äldre konstruktionssätt.

Form

Fig 7. En vanlig hustyp isödra Skandinavien

vid medeltidensbörjan. Grophus från

900-talets ArhusiDanmark._{EfterRandsborg}1980, fig25.

långhus, enkelstugor, parstugor etc. Att använda

begreppet”typ”omdessa äregentligen intekorrekt,

eftersomen_{väsentlig frågaär}just i hur hög graddet

medeltida_{byyggnadsskicket hade utvecklattraditio¬}

ner som stelnat i standardiserade_hustyper.

Under större delen av forntiden har man _byggt

långhus där många funktioner som bostad, fähus,

förråd etc _{rymts under samma tak. Man har länge} ansett att dessa _{mångfunktionella långhus ganska}

plötsligt skulle ha avlöstsavsmå enrumshus meden funktion i_{varje hus. Dettaskulle ha skettomkringår} 1000ochhaft sambandmed införandetav

knuttim-ringstekniken i Mellan- och Nordskandinavien, en tekniksominte_{lämpadesig för hopkoppling}avflera

rum/hus i rad(Hauglid 1980). Nu visar detarkeolo¬

giska materialetallttydligareattlånghus medflera

rumochfunktioner levdekvarlängre_änmantrott.I

Danmark finns flera _{exempel från den medeltida}

landsbygdensomtyderpåenkontinuitet mellandet

förhistoriska_{långhusetoch vår}egentids korsvirkes¬

länga (Liebgott 1989 s 29 ff, Grpngaard-Jeppsen

1982).Äveni södra Norgefannslånghuset kvarpå

landsbygden under medeltiden (Myhre 1982). Det

har också_{övertygande visats att} knuttimringstekni-ken _{ingalundautesluter byggande} av långhus med

flera rum och funktioner under samma tak (Berg 1982). Det finns alltså all anledning att pröva det

mellansvenska husmaterialetförbehållslöst. Utvecklandet avsmåenrumshus,enkelstugor, för

bara en funktion är inte_{någon exklusiv medeltida} företeelse. Destoradanska_{byundersökningamasom} i tex Vorbasse _{på Jylland, har visat att} det redan

under _{vikingatiden fanns små enrumshus parallellt} med _{långhusen (Hvass 1979). Sammaförhållande} har konstateratsi 1000-talets Lund (Nilsson 1976).

En alldeles _{speciell form av enrumshus är de så} kallade_{grophusen,somärkända iSydskandinavien} från_{äldrejämålder och fram till cirkaår1100(fig7).} De är runda eller kvadratiska _{anläggningar som}

Fig8.Envanlig hustyp i södraSkandi¬

navienvid medeltidens slut.En

korsvir-kesgärd itvå våningarfrån 1500-talets Köge,Danmark. Efter Engqvist 1976, fig 8.

deras tak har _{troligen vilat direkt på marken utan}

egentliga väggar. På senvikingatida handelsplatser

som tex _{Löddeköping i Skåne förekom de i stort}

antal och det har_{föreslagits att de tillvissdel haft} samband med detstoraslaviska_{inflytandeti framför} allt östra Danmark_{(Ohlsson 1982,Mandal 1986,jfr}

Chapellot & Fossier 1985 sillff). Olika varianterav enrumshus förefaller annars havarit den allmänna

hustypen i de flesta medeltida städer, antingenen¬

samliggande eller hopbyggda med andra hus till

mera_{komplicerade anläggningar (Ehn & Gustafsson}

1984,Augustsson 1992).Möjligenhar deefterhand

kombinerats meden_{förstuga. I vadmånenrumshus}

verkligen varit förhärskande på den mellan- och

nordsvenska _{landsbygden återstår att klarlägga—} materialet från Pollistaoch_{Lingnåre ivästrarespek¬} tive norra _{Uppland tycks i alla fall tyda på detta}

(Svensson 1987,Broberg 1990s61 ff).

Egentliga tvårumshus är kända från den danska landsbygden,texi Hejninge därenlängafrån

1300-talet innehöllenstörre_{stugaochenmindrekammare,} ochsamma_{typärkänd också från Borup (Steensberg}

1983 och_{1986,Liebgott 1989s29f).Hustypen tycks} även ha varit _{vanlig i Skåne. Bengt Thordemans}

tolkningavAlsnö husplanformärettexempelpåatt denna_{hustyp även funnits i centrala Svealand och} representerats i borgarkitekturen under 1200-talet

(Thordeman 1920 s 151). Det är dock möjligt att

utvecklingenavtvårumshuset gåtten annanvägpå

den svenska _{landsbygden. Här har undernyaretid} den så kallade_{parstuganvarit allmän,enhustypsom} beståravtvå likastorabostadsrum meden_förstuga

emellan. Den är väl_{belagd under 1700-talet och det} har_{föreslagitsattden skulle ha introducerats under} renässansen, och spridits till bredare samhällslager

från adelns murade hus _{(Erixon 1947} s 297 f). Att

parstuganunderrenässansenvarit högsta mode även

i _{borgerlig stadsmiljö i Danmark är helt klart (S} Johansson _{1987). Det återstår dock}attundersökaom

genomslag iSverigeäni Danmarksamtomden ändå

inte funnits i_{Sverige förerenässansen.}

Ombostadshus med_{egentlig trerumsplan överhu¬}

vudtaget funnits under medeltiden är ännu oklart.

Bevarade svenska _{allmogebyggnader medtrerums¬}

plan kansomregelinte föraslängretillbakaän

1600-talet _{(Sjömar 1988 s39).}

Manbör ha klart för_{sigattdet medeltida husma¬} terialet_{långt ifrån alltid kan inpassas iettantal klara}

typer.Tvärtom finns det många exempel på atypiska

hus, som ger intryek av att vara improvisationer, experiment eller baraettresultatavbyggarens bris¬

tande erfarenhet _{(Romberg 1982,}

_Öhnegård

husbyggandeänlandsbygden,somhaftmerastabila

ochtraditionella_{hustyper. DenT-formade gården i}

Pebringe på Själland är ett annat exempel på en

atypisk formsomväckt mycken undran (Steensberg

1987).

Ensärskild_{frågaärivadmån murade hus ocksånär} det _{gäller planformrepresenterade egna typer. Att}

uppföraett murathus krävdespecialiserade hantver¬

kare ochmankan tänka _{sigattdessaockså byggde} hus med andra_{planformerändenvanligaträhusbe¬}

byggelsen. A andra sidan kan det tänkas att starka

traditioner med avseende _{på planlösning har varit}

normgivande oberoende av byggnadstekniken och

attalltså trähus och stenhus i_{princip har haftsamma}

planform. Att nyheter i byggandet ofta introducerats

genom adelns murade hus ärenvanlig förklarings¬

modell,mensamtidigt kanman seattmånga murade

stadshus _{egentligen har sammaenkla tvårumsplan}

som trähusen _{(Lundberg 1940 s 613 ff). Det nya}

arkeologiska husmaterialet kan här med framgång

jämföras med detmeravälkända stenhusmaterialet.

En _{väsentlig punkt ärom man kan belägga två¬}

våningshus i det arkeologiskamaterialet.I städerna

måste den _{begränsade tillgången påtomtmark förr} eller senarehadrivit framett_{byggande på höjden.}

Fråganär närdetta skedde. Envanliguppfattningär

attrenässansens stadsbild_{präglades avtvåvånings¬}

hus, åtminstone utmed gatorna(Sandblad 1949s265

ff;jfr fig 8).Detfinns dock belägg för tvåvåningshus

iträredan från 1300-talets Oslo_{(Fett 1986}s 120 f),

ochmankaninte uteslutaattdetvarit_{vanligareänvi}

idagtror.Härfinns emellertidettarkeologiskttolk¬

ningsproblem—hur igenkännesettflervåningshus om man bara hittar _{grunden? En möjlighet är att} studera _{grundmurars och syllstensraders dimensio¬}

ner.Dessa borde_{rimligenhakraftigaredimensioner} omde_{avsåg attbära tyngden avflera våningar. En} annan_{möjlighetärattleta efter stolphåleller}

stolp-stöd utanför_{själva huslivet, vilka skulle kunnatyda}

påenyttre svalgångmedfritrappa frånvilken man nådde_{ovanvåningensrum(Sandblad &Tuulse 1947).} Inre_{trapportill ovanvåningen tycks inte ha förekom¬} mit i träarkitekturen och kanske inteheller istenhus. Varför och när loftbodar i tvä_{våningar utvecklats på}

landsbygden (Erixon 1947 s 230 ff och 610 ff)

återstår att utreda— motivet kan där knappast ha

varit brist_{på tomtmark.}

En_{särpräglad byggnadstypärden såkallade}

käl-larstugan,sombestodav endelvisnedgrävd,murad

bottenvåning, vilken barenovanvåningavträ(Erix¬

on1947s216_{ff).Dennabyggnadstyp tycks ha varit}

vanlig i centrala Mellansverige och idetarkeologis¬

ka materialet utmärker _{sig framför alltJönköping} med_{mänga spåravkällarstugor (Areslätt 1984s88}

ff). Det finns dock exempel på källarstugor även

utanför detta _område, tex på Bornholm (Vensild

1987s39f).Troligen har denna hustyp varit betydligt

mera _{spridd än vad som framgår av publicerade}

exempel.

Enannan_{särpräglad byggnadstypärdetsåkallade}

sydgötiska huset eller högloftsstugan (Erixon1947s

230, Augustsson 1986). Denna bestod av en

knut-timrad _{stuga med en härd och med en loftbod i} skiftesverk vid vardera_{gaveln. Byggnadstypen har} varit_{vanlig pålandsbygden i Sydsveriges lövskogs¬} område under nyare tid och har kunnat beläggas i

Halmstad åtminstone _{på 1400-talet. Just kombina¬} tionen av _{byggnadsdelar i olika tekniker tycks ha}

varit utmärkande för det medeltida _{husbyggandets}

experimentlusta.

Avslutningsvis kanmankonstateraattdetur me¬ todisk_{synvinkel finnsstoramöjligheterattutveckla}

tolkningenavde arkeologiska huslämningama, inte

bara när det_{gäller formenutan också bostadsytan,}

tex_{på detsättsom manarbetat med materialet från}

Oslo(Fett1989).Härharmansammanställtrummets

längd, bredd, ytstorlek och planform ochpå såsätt

kunnat identifiera_{tydliga tendenser till ”standard¬} storlekar” _pähusen.

Funktion

Trotsatthusrester är_{vanliga fynd vidarkeologiska}

undersökningar, ser manförvånansvärtfå exempel

på tolkning av byggnadernas funktion. Här finns

utrymme för en betydande metodutveckling. Med

hjälpav funktionsbetingade detaljer i byggnaderna

samtmed_{ledningavde artefaktersompåträffas kan}

mandockkomma_{långt ifunktionstolkningen, vilket} detfinns_{goda exempelpå från Uppsala ochTrond¬} heim_{(Ehn &Gustafsson 1984,Christophersen 1990).} Helt kort kan härnämnas enrad kriterier för olika funktioner.

Det_{vanligasteärattförekomsten}av eneldstadses

somindikation_{påettbostadsrum. Visserligen kanen}

eldstad också_{tydapå olika tekniska aktivitetersom} hantverk mm, men ofta är eldstaden då av mera

speciell form. Inordiskt klimat kanman nogförutsät¬

ta attdetrumsom_{fungeradesombostadvintertid bör}

ha varit försett medeldstad för_{uppvärmning. Däre¬}

motärdet svårareatt_{beläggaarkeologiskt huruvida}

mansommartid_{utnyttjatäveneldstadslösarum som}

bostad, något som är väl känt genom etnologisk

forskning. Golvet i bostadsrummettycks under den

äldre medeltiden ofta havarit ett enkelt_{jord- eller}

lergolv,menutvecklingen har gåttmotenkomfort¬ höjning i form avbrädgolvi bostaden. Detär dock

oklart när_{brädgolv blir vanliga.}

Ofta harfunktionensombostad kombinerats med

funktionensom_{kök,somi densydgötiska ryggåsstu¬}

gan (Augustsson 1986), men särskilda kokhus är

också kända ochdessakanutmärkasav merautveck¬ lade eldstäder ochen_{bakugn. Detvarinte ovanligtatt}

golven lades med kullersten i sådana här mera ekonomibetonade _{utrymmen. Ett exempel på hur}

man_{systematisktutnyttjat de påträffade eldstäderna}

för_{tolkningavstadsgårdensfunktioner finns imate¬} rialet från Oslo (Sprheim 1989s 136 ff).

Ettstall eWsr_{fähus igenkännesgenombås för de} större _{djuren. Här bör också finnas en kätte för}

smådjur. Vidare kanman väntasig att ett stallinte

hade _{brädgolv utan helst ett kullerstensgolv som} bättre stod emot _{djurens klövar och orenhet. Den}

endametodiska_{genomgångenavfähus frånenstad}

föreligger hittills från Uppsala, och härfinnsexem¬

pel på att stallen också kunde ha jordgolv i själva

båsen och_{trägolvpå andra}ytor(Syse 1986).

En lada bör _{egentligen inte utmärka sig alls ur}

arkeologisk synvinkel. När höet är borta synsjust

inget mer än ett tomt rum. Det borde dock vara

möjligtattbestämmafunktionengenomatt studera

de makrofossilsomhamnar_{pä golvet.}

_{Överhuvudta¬}

fosfatanalys, pollenanalys och makrofossilanalys

alltför sällanvid tolkandetav_{byggnadersfunktioner.}

Logen,där tröskningen sker, bör utmärkasigge¬

nom etthårt_{golv,oftaav stampad lera eller längre} fram av bräder. Oftast har funktionen som _loge

kombinerats med ladan underettochsamma_{tak, där} manalltså viden_{utgrävning just inte hittar något alls} meräntvå olika_{golvbeläggningar.}

Rumdärmanbedrivit hantverkav_{något slag, alltså}

verkstäder, börgåattidentifieragenomstudiumav de artefaktersomhittas vid_{utgrävningen. Koncen¬}

trationerav_{restprodukteroch hantverksspill} indike-rar ofta _{något slags hantverk. Denna metod har}

använts med _{framgång vid studiet av hom- och} benhantverket i Lund_{(Christophersen 1980s70ff).} Förattartefaktema ska kunna användastillensådan

analys medenstörredetaljeringsgrad krävs dockatt

deras_{fyndläge ienbyggnadspecificeras litemerän} vadsom_{vanligen sker vidutgrävningar, där fyndstäl¬}

let som _{regel endast anges per kvadratmeter. Få}

spridningsanalyseravdetta slag hargjorts i Sverige. Det bästa_{exemplet kommer från kvarteret Kransen} och 1400-talets_{Uppsala, där enbyggnad med stor} frekvensav_{husgeråd tolkatssomettvärdshus (Ehn}

&Gustafsson 1984s_41;sefig9).Villmanhittaett

exempel från landsbygdenkanmannämnabehand¬ lingenavfynden från fogdeborgen Borganäsi Dalar¬

na_{(Mogren & Svensson 1988 s 141 ff),menvi har}

ocksåett_{gottföredöme i bearbetningenavmaterialet}

från den franska1300-talsbyn Dracy(Pipoimier 1975).

Det ska _{slutligen inte döljas att byggnader med} vissafunktionertrotsallt kommeratt_{erbjuda arkeo¬}

logen betydande tolkningssvårigheter. Ett sådant

exempelärettmagasinförhandelsvaror ellermatva¬

ror.Ommmmettömts_{pä sittinnehåll eller städats, så} finns ofta _{ingen ledtråd för arkeologen. Möjligen} skulle dock de _{naturvetenskapliga analysmetoder}

som ovannämntskunna_{hjälpaossvidare.}

Sammanfattningsvis går det alltså att utveckla

funktionsanalysenpå olikasätt.Delsgenomattmer konsekvent studera_{funktionsbetingade}

byggnadsde-taljer. Delsgenomattvid utgrävningengöraexaktare angivelserav varartefaktema hittas ochattanvända

f » -12 } ? i_slagg keramik dr^ckesglas fönsterglas kn IV sIida läderskor benflojt benkam br^ne fl inta träskål

Fig9.Ettexempelpä hur artefakternassam¬

mansättning ien utgrävning kan användas för tolkningavhusens funktion—idet här

falletettvärdshus från 1400-taletikvarteret

KranseniUppsala. Efter Ehn & Gustafsson 1984Jig 33.

genom atti högre grad användanaturvetenskapliga analysmetoderavjordlager i olikarum—lokalerför

djurhållning och matlagning bör hahögre fosfatvär¬

den än andra. Ett_{föredömligt exempel på en}

funk-tionstolkning, där naturvetenskapliga analyer har

integrerats med konstruktionsstudier,ärarbetetom de_{mångfunktionellalånghusen i Gene,}

_Ångerman¬

land, från tiden 0—600 efter Kristus (Ramqvist

1983).

Somovan_{antytts äreldstadensutseende och pla¬}

ceringenviktig komponentför förståelseavhusens funktion. Eldstaden kan hahaft flera funktioner—

för_{uppvärmning, matlagning, brödbak,somljuskäl¬} la ochsomcentrumför hantverksaktiviteter. Fleraav

dem kan_{naturligtivs kombineras. Det äruppenbart}

att eldstaden_{just under medeltiden genomgår en}

komplicerad utveckling. Redan under vikingatid

kompletterades denöppnahärdenmitt irummetmed

sk_{rökugnar, där härden täcksav ensfärisklerkappa}

utan_{skorsten,vilket bevarar värmen underlång tid.}

Denna_{typ troshakommit från slaviskt område och} ärkänd både i_{Sydskandinavien och Norge (Liebgott} 1989s37f. Roslund 1986,Berg 1989s161). Under tidig medeltid finns exempel från Norge påattden öppna härden placerats irummets höm, med resta

stenhällar som _{skyddadetimmerväggen mot elden}

(Fett 1986s 115ff,

Åre

1989). I Lund hademan, åtminstone fram till om¬

kring 1200, både en öppen härd och en rökugn i

samma hus — ibland har båda placerats mitt på golvet och ibland har rökugnen byggts i hörnet

(Roslund 1986). På den danskalandsbygden tycks

manunder medeltiden ha fortsatt med både_rökugnar och_{öppnahärdar. Muradespisar intillväggentycks} i Danmark_{dykauppunderrenässansen, och först i}

herreman-nensmuradehus, somredan under medeltiden haft

denna_{lösning.Istadsarkitekturen dyker också kakel¬} ugnen uppvid denna tid. Rökugnenhar dock funnits

kvar _{länge på landsbygden, och i sydöstra Skåne} beskrevsdenavLinné år1749_{(Mårtensson1963s43}

f).Dettyckssom om särskild rökgång, skorsten, på

många håll inte förekommit förrän vid mitten av 1700-talet. _{Många frågor kring eldstadens utveck¬}

ling återstår dockattlösa,texnärden

sydskandina-viska_{längans komplex med kupolkök, bakugnoch}

biläggarugn skapades (Mårtensson1963),närmurad bakugn och hömställd eldstadintegreratsochblivit

vanlig i Mellan-ochNordsverige,ochsist den ganska

outforskade_{fråganomhur eldstäder för olika former}

avhantverk och industri har_{gestaltat sig.}

Enannan_{viktig funktionellaspeltärhurmanlöst}

vattenförsörjningen, som snabbt blev ett problem i

framförallt städerna med sina växande_{befolknings¬} tal. Brunnarärett_{vanligt fynd vid stadsgrävningar}

och de kanvarakonstruerade_{på många olika sätt,}

knuttimring, skiftesverk, flätverk, urholkade träd¬

stammar,trätunnorställdaovanpåvarannoch den i

senaretid _{vanliga stenskodda brunnen. Från} 1500-talet och framåtser manockså_{exempelpåvattenled¬}

ningaravträoch centrala timrade cisterner i städerna

(Lindh 1976,Anglert 1982). Detfinnsdock få under¬

sökningarav hurbrunnarna förhöll sig tillhus och

tomter, alltså hurvanligt det varmedegenbrunn i stadsgården,vardenna harvarit placerad ochnären

organiserad eller kommunalvattenförsörjningbörja¬

de komma. 11400-talets Halmstad finns klara tecken

påattvarje gårdhadeen egenbrunn, belägen ganska

långtin på gården (Augustsson 1992).

En _{fråga av stor betydelse för folkhälsan och}

boendemiljönärhurmanlöstehygieniskabehov och

avfallsproblem. Muradepriveter ihuslivetärkända

huvudsakligen från och med renässansens murade stadshus, som troligen påverkats av borgarkitektu¬

ren.Hurmandessförinnan löste_{problem med latrin} och hushållsavfall är _{ej klart. Att gräva ner detta}

någonstanspåtomtenmåste snabbt ha drabbat den

egnafärskvattenbrunnen med ohälsasomföljd. Det

ärhelt klartatt_{övergivna brunnar sekundärt har fyllts}

med hushållsavfall _{(Anglert 1982), och möjligen} skulleett _{nogrannare studium avkulturlagrens till¬}

komstsätt_{avslöjavar manhaftsoptippar. Sannolikt} kan även _{naturvetenskapliga analysmetoder ge re¬} sultat. En_{generelliakttagelseärdockatt} kulturlager-tillväxteni våra städer har varit_{mycketkraftig fram}

till1300-talet,varefter den markant minskade föratt nästanhelt_{upphöra under 1500-talet. Detta har tol¬} katssomettresultatavblandaimatökad_renhållning och_{hygieniskmedvetenhet (Andrén 1986s263 ff).} Allrasist bördet_{påpekashurviktigt detärattvi} också _{gör studier av bebyggelsenssocialafunktio¬}

ner,det vill sägahurmånga människorsombott ien

gård eller etthus samt vemi hushållet som använt

respektivehus. DettaäreniSverige heltoutvecklad aspekt när det gäller det arkeologiska materialet.

Mankan dock_{göra beräkningarav familjestruktur} och antal personerietthushåll, vilket i sinturkan

sättas i relation till _{byggnadernas möjligheter som} bostadför olika_{generationer i etthushåll. Ett} ”nor-malhushåll” i Halland_{på 1200-taletantassåledes ha} bestått av sex _{personer ur tre generationer (Redin}

1986s_{60).På motsvarandesättbörmankunna göra}

teoretiska _{beräkningar av hushållets sammansätt¬}

ning påenadelsgård,enprästgårdetc.Mankanutgå

frånatt_{alla dessa personer urolika sociala skikt inte}

haft samma_{boendestandard, och husbeståndet i} en

anläggningbör kunnaprövasmotden sociala struk¬

turen.Ett fint_{exempel på dettaäranalysen av den} lilla _{träborgen Hedegård från 1300-talets Jylland}

(Gorski 1976s30ff). Gorski pekarocksåpå detstora antalet_{hantverkargesälleroch andra bostadslösaar¬} betaresom i städerna måste finnaen bostadhos de relativtfå_{fastighetsägarna och alltså harbott inack¬} orderade medmatoch husrum. I Polenär,menarhan,

just 1300-talet denperiod då husbeståndetverkligen

differentieradesmed_{mångahus/rum för skildagrup¬} per (Gorski 1976 s 33 ff). En liknande studie har

Valonen_{gjortavlevernet i de medeltida allmogehu¬}

sen i Finland, där hushållets _{sammansättning har}

relaterats till _{byggnadsbeståndet och} rumsdisposi-tionen_{påettsällsynt levandesätt(Valonen 1983).Ett}

exempel på hur norskt stadsmaterial tolkats på detta demografiskasätt finns atthämta i materialet från

Oslo_{(Schia 1987} s222 ff).

Ett materialsom_{självfallet också böranvändas vid}

tolkningen är de skriftligakällornas beskedom de

skilda husens funktioner i_{bondgårdar, prästgårdar,} städerm m_{(Erixon1947s736 ff,Steensberg 1974s}

83f,Myrdal1985 s44f,Sjömar 1988s31,Augusts¬

son1990s53_{f). En nackdel med dessa källorär}dock

attvi därsom_{regel baramöterhusen hos}

medeltids-samhällets meravälsituerade_{grupper. Menhur har}

alla _{fattiga, sjuka och gamla bott? Det är blott}