Innovationsacceptans inom Byggbranschen
Digitaliseringens snabba utveckling under de senaste åren har inneburit oerhörda möjligheter för utveckling och effektivisering av olika aktiviteter i företag. Den digitala eran har resulterat i verktyg anpassade för allt fler sektorer i näringslivet, ändå verkar byggindustrin ligga efter i denna gradvisa förändring. Ett nytt och outforskat område inom bygglogistik har kartlagts och undersökts ifall digital innovation kan spela en roll i effektivisering. En stor möjlighet till effektivisering har upptäckts och tjänstemannarollers inställning till innovation har kartlagts. För trots konventionen om en utpräglad konservativ kultur inom byggföretagen, visar examensarbetet att förutsättningarna för digitala tjänster till byggprojekt är positiva - beroende på vilka arbetsroller som får tillgång till tjänsten. Byggindustrin präglas av en konstant
vidgande vision att bygga allt högre och komplexa byggnader, med god funktionalitet och häpnadsväckande design. Samtidigt syns branschen i frontlinjen för yttre påtryckningar att bli mer miljömedveten och hållbar samt att ta sitt samhällsansvar. Teknologi kan onekligen hjälpa byggbranschen att nå dessa mål, men trots de allt högre kraven är byggbranschen ökänd som konservativ och omottaglig mot digitala initiativ. Digitala innovationer kommer oundvikligen riva upp gamla arbetssätt, i allt snabbare takt under de kommande åren. Fastighetsägare och byggföretag bär ansvaret att uppföra nästa generations bostäder och anläggningar. Ju snabbare de kan omfamna den ofantliga potential som den digitala eran för med sig, desto större blir deras kollektiva bidrag till intressenter och resten av samhället.
Bygglogistik är ett väldokumenterat och utforskat område – för de värdefulla och tunga partileveranserna. Statistik visar däremot att forskningen har missat en stor del av leveranserna som kommer till byggprojekt. Paketleveranser, som körs ut av speditörer och lämnas över för hand, är ett
outforskat område som står för drygt 82% av alla leveranstillfällen till byggprojekt.
I examensarbetet Innovationsacceptans i
Byggbranschen har utvecklingspotentialen,
förutsättningarna och incitamenten till
innovation undersökts för
paketleveransmottagning vid svenska byggprojekt. En av slutsatserna i arbetet är att det inte finns ett standardiserat arbetssätt för mottagning av paketleveranser inom branschen, samt att detta medför effektivitetsförluster i arbetet och bidrar till en sämre arbetsmiljö på byggprojekten. Det finns däremot en acceptans bland tjänstemän för teknisk innovation som kan spara arbetstid, fungera felfritt och ge en bättre arbetsmiljö.
Qlocx är ett start-up företag som ämnar att digitalisera paketleveranser till byggbranschen. Genom att studera detta bolag har författarna fått en inblick i hur förutsättningarna och incitamenten är utformade för en digitaliserad paketleveransservice. Utöver dessa insikter ges även insyn i byggbranschens generella acceptans mot digitala innovationer och i synnerhet de som erbjuds av SaaS-bolag. Qlocx registrerades som aktiebolag år 2012
med ambitionen att underlätta hemleveranserna vid e-handel. Företaget har ambitionen att digitalisera överlämnandet och kvittenssigneringen vid paketleveranser och på så vis konkurrera med postombuden samt andra utlämningsställen, vilka idag står för 62% av alla mottagningar vid e-handel till privatkonsumenter. Genom teknologier inom
internet-of-things har Qlocx utvecklat så
kallade uppkopplade leveransutrymmen. Företaget har själv utvecklat ett digitalt lås med en tillhörande digital nyckelinfrastruktur, där tillgänglighet till leveransutrymmena sker via en mobil-applikation till iOS eller Android. Detta möjliggör att samtliga slutna utrymmen kan ta emot paketleveranser obemannat. Initialt låg verksamhetsfokuset på B2C, men i och med företagets mognad har Qlocx även inkluderat tjänster i sin produktportfölj riktade till B2B. Under denna diversifiering har Qlocx identifierat byggbranschen som en intressant sektor, där deras unika teknologi skulle kunna underlätta paketleveranser till pågående byggprojekt.
Tjänstemän, anställda med administrativt ansvar, är i regel medvetna om den problematik som branschens konservativa kultur medför för branschens konkurrensförmåga. Bland de respondenter som utgör rapportens empiri hade samtliga (förutom en) en positiv inställning till innovativa initiativ. Detta yttrade sig både som generell kritik mot branschen, men även som ett positivt bemötande till en potentiell digitaliserad paketleveransmottagning.
”Detta (Qlocx digitala leveransmottagning) är bättre än det vi har nu. Jag ser bara fördelar med detta.” – Arbetsledare i Skåne
Yrkesarbetare, anställda som utför fysiskt byggarbete, anses vara ett av det största motståndet för teknologisk utveckling i byggbranschen. De har ofta ett lägre tekniskt intresse än tjänstemän, ser inte helheten för byggprojekt och kontrakteras inte sällan från andra länder vilket medför språkbarriärer. Yrkesarbetare kan även anställas under korta perioder vid byggprojekt för att utföra ett specifikt arbete och får då inte ut nyttan av ett nytt system, snarare det motsatta då det tar tid för inlärning.
Byggföretagens ledning bär ansvaret för den konservativa kultur som formar byggföretagen. Under intervjuer med projektchefer i Skåneregionen framgick det att ledningar ej är toleranta med risk förenat med nya tekniska innovationer. Dessutom existerar inga konkreta mål eller utvärderingspunkter förknippat med införandet av innovativa initiativ under byggprojekten, vilket urholkar projektchefernas incitament till nytänkande. Det finns inte heller, för de två byggföretagen representerade av projektchefer i empirin, en etablerad struktur för innovationsspridning vertikalt i byggorganisationen. Arbetsledare och platschefer kommer sällan i kontakt med andra utanför byggprojektens gränser vilket försvårar spridningen av innovativa produkter, tjänster eller egna lösningar. Detta visade sig även i examensarbetets huvudstudie då varje byggprojekt hade ett eget sätt för mottagande och hantering av paketleveranser, även inom samma byggföretag.
Under köpbeslutsprocessen för nya initiativ är de monetära fördelarna i centrum, alternativt ifall de påverkar arbetsmiljön på
ett positivt sätt. Det ekonomiska ansvaret för ett byggprojekt ligger på både platschefen och projektchefen, men nya innovativa lösningar godkänns i regel av projektchefen innan platschefen implementerar dem. Samtliga beslutsprocesser konverterar de observerbara fördelarna med en innovation till pengar, med undantag för arbetsmiljöfrågor som inte har en budgetgräns.
En intressant upptäckt från examensarbetet är uppdagandet av tjänstemännens påtagliga kontrollbehov riktat mot yrkesarbetarna och hur detta bidrar till en ineffektiv paketleveransmottagning samt materialhantering på byggarbetsplatsen. I dagsläget sköts mottagande, mellanlagring samt den främsta distributionen av material av tjänstemän. Detta fast det i regel är yrkesarbetarna som skall nyttja godset i paketleveranserna. Ett mer effektivt arbetssätt vore att yrkesarbetarna förser sig med material som de skall bruka. Tyvärr har detta arbetssätt historiskt sett varit bristfälligt då yrkesarbetare i regel saknar överblick över byggprojekten och därav inte klarar av en hållbar materialhantering. Likväl resulterade det till att tjänstemännen, som genomför materialbeställning, inte hade översikt över lagerhållningen. Byggprojekten riskerade därför att stanna av eftersom yrkesarbetarna inte hade material för att genomföra sitt arbete. Många tjänstemän inom byggföretagen upplever en trygghet i att stanna kvar i ett gammalt arbetssätt och att trygghet associeras med kontroll.
Dagens lösning är att tjänstemännen reglerar tillgängligheten till material för yrkesarbetarna. På så vis utvecklas stela och
ogenomsläppliga barriärer mellan olika processer och grupper av professionella yrkesmän inom byggföretagen. Vilket gör kommunikation, samverkan och integrerade projekt praktiskt svåra att genomföra. Även den innovativa genomslagskraften inom byggföretagen påverkas negativt av dessa organisatoriska strukturer. Trots den trögrörliga och konservativa kulturen så finns det exempel på tekniska innovationer som etablerat sig på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden. Gemensamt för dessa är dock att de generellt anpassas och nyttjas av tjänstemän. Sällan identifieras tekniska innovationer som nyttjas och samverkar aktiviteter mellan tjänstemän och yrkesarbetare.
En projektchef på ett stort svenskt byggföretag anser att innovationer först bör testas i liten skala på enstaka projekt innan de sprids i stor skala inom organisationen. Initiativet skall därför initialt testas på enstaka byggprojekt där de förfinas för att sedan etableras på andra nystartade byggprojekt. Detta för att minimera risken för ett negativt bemötande från yrkeskåren, vilket är svårt att hämta sig ifrån i byggbranschen. Problematiken med så kallade pilotprojekt är att byggprojekten som de testas på ofta har långa projekttider, upp till fem år. Detta medför osäkerhet kopplat till att den nya innovationen redan är föråldrad vid storskalig lansering eller att personen som tog och drev initiativet inte längre arbetar på samma projekt eller företag och att innovationen således glöms bort i organisationen.
Samma projektchef ansåg även att vissa byggföretag stod före andra när det gällde
innovation och deras inställning till det. Byggföretaget projektchefen själv var anställd hos utmärkte inte sig som i framkant gällande innovation enligt projektchefen, utan väntade snarare på att innovationer testats av andra och sedan eventuellt inkorporera det till sin organisation. Att låta ett eller få företag driva och testa innovation fokuserar risken till en liten grupp och kan därför hämma innovationsspridningen genom byggbranschen. Likväl sätter det en större risk på de byggföretag som inte är mottagliga till innovation att inte vara lika konkurrenskraftiga i en redan konkurrenskraftig marknad ifall ett innovationsvänligt företag skulle göra framsteg.
Ledningen realiserar de faktiska inköpsbesluten vid större inköp, men
tjänstemännen kopplade till byggprojekten erhåller de flesta andra roller i köpbeslutsprocessen. En fallstudie på en digital tjänst för paketleveransmottagning erbjuder en strategi för teknologiskt genomslag i byggbranschen. Via pilotprojekt på strategiskt utvalda byggprojekt utvecklas beprövade system som smidigt integreras i verksamheten. Produktutveckling ska ske i samråd med platschefen och fördelarna bör kontinuerligt kommuniceras till ledningen via projektchefen.
I examensarbetet Innovationsacceptans i
Byggbranschen har paketleveransernas påverkan på byggprojekt fått en första kartläggning och hur digital innovation skulle kunna bidra till en mer effektiv byggproduktion.
Christoffer Ahl & Georg Warselius Lund, 2018
Published by: Department of Production Management Faculty of Engineering, LTH, Lund University Ole Römers väg 1, Box 118 SE-221 00 Lund Sweden
