• No results found

Likvärdig bedömning av elevtexter - svårigheter och möjligheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Likvärdig bedömning av elevtexter - svårigheter och möjligheter"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Svenska

15 högskolepoäng, grundnivå

Likvärdig bedömning av elevtexter

- svårigheter och möjligheter

Equivalent assessment of student writing

- difficulties and opportunities

Ella Karlsson Brottare

Christine Wellander

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet, 240 högskolepoäng. Självständigt arbete i fördjupningsämnet på grundnivå 15hp.

2020-01-17

Examinator: Maria Kouns Handledare: Cecilia Olsson Jers

(2)

2

Förord

Denna kunskapsöversikt är skriven i samarbete mellan Ella Karlsson Brottare och Christine Wellander. Vi läser ämneslärarutbildningen med inriktning på gymnasiet och med svenska som förstaämne.

Kunskapsöversiktens tidsplan upprättades gemensamt. Artikelläsningen och skrivprocessen har fördelats likvärdigt och samtliga moment har genomförts i samråd med varandra. Sökprocessen utfördes gemensamt genom att vi diskuterade sökord och utförde sökningen. Vi gick igenom samtliga titlar och abstract och valde ut vilka artiklar vi ansåg relevanta att läsa igenom i sin helhet. Därefter fördelades läsningen av artiklarna jämnt mellan oss. Var för sig sammanfattade vi artiklarna och sedan diskuterade vi innehållet med varandra och sökte mönster. När vi kände oss klara över vad vi skulle behandla i teoridelen delade vi upp skrivandet mellan oss. Likaså gällande texten i resultatkapitlet. Vi har kontinuerligt läst och diskuterat samtliga texter. Omarbetningar och revideringar har skett i dialog mellan oss. Uppsatsarbetet har inte bara varit intressant och utmärkts av ett bra samarbete utan även öppnat upp för nya insikter om vår framtida profession. Vi vill ta tillfället i akt att tacka vår handledare Cecilia Olsson Jers som kommit med goda råd och konstruktiv återkoppling.

(3)

3

Sammandrag

Denna kunskapsöversikt redogör för möjligheter och svårigheter relaterade till svensklärares bedömning av elevtexter med fokus på grundskolans senare år och gymnasial nivå samt svenska som förstaspråk. Översikten utgår från frågeställningarna: Vilka svårigheter kan lärare möta i strävan mot att uppnå likvärdig skrivbedömning? och Vilka möjligheter finns för lärare att nå ökad likvärdighet vid skrivbedömning? Resultatet indikerar att det inte finns någon enkel lösning utan strävan efter fullständig likvärdighet är en utopi. För att ändock närma sig likvärdighet betonas utbildning av lärare inom bedömning, hjälpverktyg som tydliggör kriterierna samt explicit sambedömning.

(4)

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammandrag ... 3

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 6

3. Bakgrund ... 7

3.1. Skriva i skolan ... 7

3.2. Bedömning, omdöme och betygsättning ... 8

3.3. Likvärdighet ... 8

4. Metod och material ... 9

4.1. Sökprocess och urval ... 9

4.1.1. SwePub ... 9 4.1.2. ERIC ... 9 4.1.3. Kedjesökning ... 10 4.2. Metoddiskussion ... 11 4.3. Artikelöversikt ... 12 5. Resultat ... 15 5.1. Svårigheter ... 15

5.1.1. Skilda förutsättningar och förväntningar ... 15

5.1.2. Tyst kunskap ... 15

5.1.3. Lärares förhållningssätt till bedömningskriterier ... 16

5.1.4. Tolkningsgemenskap ... 17

5.1.5. Sambedömning ... 17

5.2. Möjligheter ... 17

5.2.1. Bedömarträning och tolkningsgemenskap ... 17

5.2.2. Hjälpmedel och verktyg ... 18

5.2.3. Sambedömning ... 19

6. Slutsatser ... 20

7. Diskussion ... 21

7.1. Framtida forskning ... 21

(5)

5

1. Inledning

I skolans svenskundervisning förväntas elever prestera och lärare bedöma elevernas prestationer i förhållande till mål och betygskriterier. Det kan låta enkelt. Men flera forskare (se till exempel Skolöverstyrelsen, 2013; Jönsson & Thornberg, 2014) hävdar att bedömning tvärtom är komplicerat. Särskilt med tanke på det krav som finns på att bedömning ska utföras på likvärdiga grunder (§9 SFS 2010:800), vilket svensk skola återkommande rapporteras brista i (Unicef, 2018; Lärarnas Riksförbund, 2019). Att det är svårt att uppnå en likvärdig bedömning i förhållande till ett mål- eller kunskapsrelaterat system beror till stor del på att lärare behöver tolka målen och kunskapskraven, där svårigheten ligger i att göra tolkningen på ett likvärdigt sätt (Jönsson, 2017). Under vår verksamhetsförlagda praktik har vi själva observerat denna problematik. Vår uppfattning är dessutom att grunderna för bedömning tycks vara särskilt godtyckliga när det handlar om att bedöma elevers skrivprestationer och inte sällan värderas skrivprestationerna normativt istället för mot uppsatta mål och kriterier. Med bakgrund i denna problematik känner vi som blivande ämneslärare i svenska ett behov av att söka svar i forskning på om och hur likvärdig skrivbedömning kan uppnås. Utgångspunkten för vår kunskapsöversikt preciseras nedan under syfte och frågeställning.

(6)

6

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att diskutera likvärdig skrivbedömning av elevtexter utifrån forskning inom fältet. För att uppnå syftet ställer vi följande två frågor:

– Vilka svårigheter kan lärare möta i strävan mot att uppnå likvärdig skrivbedömning? – Vilka möjligheter finns för lärare att nå ökad likvärdighet vid skrivbedömning?

Relevant att nämna är att fokus avgränsats mot svenska som förstaspråk och mot undervisning på grundskolans senare år samt gymnasial nivå.

(7)

7

3. Bakgrund

Den teoretiska bakgrunden till vår uppsats grundar sig på tidigare forskning och utsagor som vi har stiftat bekantskap med under vår utbildning.

3.1. Skriva i skolan

Vi utgår i denna kunskapsöversikt från professor emeritus Torlaug Løkensgard Hoels forskning om skrivande i skolan. I boken Skriva och samtala (Hoel, 2001) resonerar Hoel kring skrivande i skolan och anlägger ett sociointeraktivt perspektiv på skrivande. Enligt Hoel innebär ett sociointeraktivt förhållningssätt att skribenten förhandlar med läsaren om att bli förstådd. Skrivandet blir en social handling och “[s]om individer står vi i en kontinuerlig dialog med det sociala och kulturella tolkningskollektivet som vi är en del av” (s. 40). Elever skriver inte sina texter isolerat utan påverkas av den kultur med regler och normer som de befinner sig inom. Dock kan elever i en klass komma från skilda skrivkulturer. Enligt Hoel (2001) är ett av målen med skrivundervisning “/.../att eleverna ska lära sig att uttrycka sig i enlighet med dessa konventioner och normer” (s. 154). Hoel (2001) menar att det inte finns endast ett rätt sätt att lösa skrivuppgifter på. En skrivuppgift kan ha flera tänkbara varianter på lösningar och ingen är rätt eller fel som vid ett matematiskt problem.

Texter kan ses vara uppbyggda i olika nivåer vilket illustreras i modellen texttriangeln. En version av denna modell, som ursprungligen är framtagen av Hillock 1987, återfinns hos Hoel (2001 s. 28). Texttriangeln är som en upp- och nervänd triangel där den nedre delen benämns lokal nivå och den övre delen benämns global nivå.

Den lokala nivån inkluderar sådant som stavning, skiljetecken, ordval och satser medan den globala nivån inkluderar exempelvis innehåll, genre, syfte och mottagare.

Eftersom denna uppsats fokuserar på skrivbedömning i svenskämnet, är det även relevant att presentera vad som står i de svenska styrdokumenten om skrivande i skolan.

(8)

8

Syftesbeskrivningen för svenskämnet uttrycker att skrivundervisningen ska bidra till att utveckla förmågan att kommunicera, till att erövra kunskaper om svenska språkets uppbyggnad och ursprung samt till skrivlust och tillit till den egna språkförmågan. Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att tillägna sig de språkliga förmågor som krävs för vardags- och samhällsliv samt för arbetsliv och vidare studier (Läroplan, examensmål

och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2018).

3.2. Bedömning, omdöme och betygsättning

Vi utgår från Anders Jönssons (2017) definition av begreppet bedömning. Enligt Jönsson (2017) innebär bedömning att läraren mäter elevens prestation i förhållande till de mål som läraren avsett pröva med en specifik uppgift. Läraren mäter även prestationen mot de för uppgiften relevanta kunskapskraven (Jönsson, 2017).

Vi anser att en distinktion mellan begreppen bedömning, omdöme och betyg bör göras då vi inte använder begreppen synonymt med varandra. Bedömning av elevers kunskaper är något som läraren ägnar sig åt kontinuerligt och kan ske under tiden eleven utför en uppgift och bör ske varje gång en uppgift är slutgiltigt genomförd. Bedömningen förmedlas till eleven genom ett omdöme. Läraren använder också underlaget för att vidareutveckla sin undervisning på området (Jönsson, 2017). Betyg innebär en allsidig utvärdering av elevens prestationer i förhållande till ämnets/kursens alla kunskapskrav och sätts i slutet av en termin eller efter avslutad kurs i gymnasiet (Allmänna råd om betyg och betygssättning, 2018).

3.3. Likvärdighet

Enligt skollagen §9 (SFS 2010:800) ska all utbildning vara likvärdig. Vi utgår från hur begreppet definieras i Skolverkets dokument Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig

betygssättning (2004): “Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma

(9)

9

4. Metod och material

Nedan följer en genomgång av vår metod och sökprocess. För att skapa en initial bild över forskningsfältet gällande skrivbedömning i svenskundervisning genomfördes en sökning i sökmotorn LIBSEARCH. Sökorden utgick från frågeställningen och sökningen avgränsades utifrån kriterierna peer review, akademiska tidskrifter och publiceringsdatum från och med 1994, se Tabell 1. Publiceringsdatum specificerades utifrån när likvärdighet skrevs in i läroplanen. Av sökresultaten valde vi ut 13 artiklar utifrån relevans vad gällde rubriker och abstracts. Vi delade upp artiklarna mellan oss, läste igenom dem och samlade nya sökord som nyttjades i vår slutgiltiga sökprocess.

4.1. Sökprocess och urval

Utifrån sökorden skapade vi två sökslingor, en för SwePub och en för ERIC. Valet av databaser gjordes i syfte att få tillgång till både nationella och internationella artiklar. Genom att utnyttja Thesaurus i ERIC utökade vi underlaget av engelska synonymer som relaterade till vårt fokusområde. Vi undersökte tjänsternas regler gällande trunkering. Det fanns inga begränsningar för hur många bokstäver asterisken kunde ersätta men den skulle föregås av fyra bokstäver. Därmed var alla våra sökord korrekt utformade enligt sökmotorernas krav.

4.1.1. SwePub

Sökslingan i SwePub gav sammanlagt 201 träffar varav 69 refereegranskade. Av dessa 69 var det 16 som var tidskriftsartiklar, övriga sökträffar var konferensbidrag samt en bok. I resultatet återfanns även 53 doktorsavhandlingar samt 13 licentiatavhandlingar.

Av tidskriftsartiklarna fann vi fyra relevanta för vidare läsning. Vi gjorde ingen avgränsning gällande årtal, men artiklarna befann sig inom det spann vi tidigare beslutat att söka inom. Den äldsta artikeln publicerades 2008 och den senaste 2018.

Vi läste även titlar och abstracts för 50 doktorsavhandlingar vilket resulterade i tre avhandlingar för vidare läsning. Gällande licentiatavhandlingarna var det ingen som ansågs relevant för denna kunskapsöversikt.

4.1.2. ERIC

Sökslingan i ERIC gav 151 träffar. Resultatet avgränsades till peer review, Academic Journals och publiceringsdatum tidigast 1994. Kvar fanns 144 träffar. Av dessa 144 artiklar valde vi att spara sex artiklar – varav en var en rapport – för genomläsning. Efter genomläsning sparade vi tre.

(10)

10

4.1.3. Kedjesökning

Utifrån artiklarna och avhandlingarna från SwePub och ERIC utförde vi en kedjesökning, vilket innebar att vi sparade information om refererade artiklar under tiden som vi läste artiklarna. Av ett 20-tal artiklar, med för kunskapsöversikten intressanta titlar, valde vi ut tre som vi laddade ner och läste i sin helhet.

Nedan redovisas vår sammanställda arbetsgång och urvalsprocess. Konferensbidrag är representerade i sökresultatet (antal träffar) men bortsorterade i urvalsprocessen. Likaså eventuella dubbletter. Urvalsprocessen, inklusive artiklar från LIBSEARCH, resulterade i 17 artiklar och avhandlingar som delades upp mellan oss och lästes i sin helhet.

Databas Sökslinga Antal träffar Relevans (urval 1) Slutgiltigt urval av artiklar

SwePub (Bedöm* OR Bedömarvariation* OR bedömningsanvisning* OR norm* OR

bedömarmönster OR kontrollrätt* OR kvalite* OR bedömningsverktyg OR bedömningsnorm* OR "summativa bedömningar" OR "summativ bedömning" OR uppsatsbedömning* OR betyg* OR bedömningspraktik* OR bedömarbeteende* OR judgement OR bedömningssamtal* OR bedömningsredskap* OR värde* OR betygsätt* OR omdöme* OR värdering* OR assessment* OR grading* OR beslut* OR evaluation*) AND (svensk* OR swedish OR "svenska språket") AND (lärare* OR pedagog* OR undervisare* OR educator* OR instructor* OR teacher*) AND (text* OR prov* OR uppsats* OR skriv* OR elevarbete* OR novell* OR

"argumenterande text*" OR writ* OR essay OR paper* OR "short stor*" OR test*) AND (Likvärd* OR interbedömarreliabilitet* OR samstämmighet* OR "true score" OR samsyn* OR överensstämmelse* OR tolkning* OR "inter-rater reliability" OR jämbördig* OR ekvivalen* OR rättvis* OR equal OR equivalent OR comparable OR tantamount)

201 69 Blomqvist, P. (2018). Är vi överens

om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande. Blomqvist, P. (2018). Samtal om skrivbedömning: lärares normer, beslut och samstämmighet. Bonnevier, J., Borgström, E., & Yassin, D. (2017). Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat

bedömningssystem.

Borgström, E., & Ledin, P. (2014). Bedömarvariation: Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov.

Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte. Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Skar, G. (2013). Skrivbedömning och validitet: fallstudier av skrivbedömning i svenskundervisningen på gymnasiet. Stockholm: Stockholms universitet.

Jönsson, A., & Svingby, G. (2008). Underlag till ramverk för en provbank i grundskolan.

ERIC (assessment* OR grading* OR evaluation*) AND (swedish* OR language)

AND (educator* OR instructor* OR teacher*) AND (writ* OR essay OR paper* OR "short stor*" OR test*)

AND (equal OR equivalent OR comparable OR tantamount OR "true score" OR "inter-rater reliability" OR "interrupter reliability")

151 144 Gamaroff, R. (2000). Rater

Reliability in Language Assessment: The Bug of All Bears.

Gustafsson, J.-E., & Erickson, G. (2013). To Trust or Not to Trust?-Teacher Marking versus External Marking of National Tests. Tsai, M.-h. (2012). The Consistency between Human Raters and an Automated Essay Scoring System in Grading High School Students' English Writing.

(11)

11

ÖVRIG

SÖKNING SÖKMETOD Antal granskade

artiklar

Relevans (urval 1)

Kedjesökning Genomläsning av lästa artiklars referenslistor 23 3 Bergman-Claeson, G. (2003). Tre lärare - tre världar:

lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser.

Fasting, R. B., Thygesen, R., Berge, K. L., Evensen, L. S., & Vagle, W. (2009). National Assessment of Writing Proficiency Among Norwegian Students in Compulsory Schools. Östlund-Stjärnegårdh, E. (2009). Bedömaröverensstämmelse – ämnet svenska. LIBSEARCH (första sondering)

Sökningar genom blandade kombinationer av sökorden: bedömning, svensklärare, elevtexter, text*, likvärdig. 13 5 Aldrin, E. (2015). Textbedömning i svenskämnet – attityder, erfarenheter och variation. Blomqvist, P. (2018). Vad uppmärksammar lärare i samtal om skrivbedömning? Svensklärares normer för beslut om summativ bedömning.

Blomqvist, P., Lindberg, V. & Skar, G. B. (2016). Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal.

Palmér, A. (2018). Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter: framtida verktyg för rättvis bedömning?

4.2. Metoddiskussion

Våra sökord kommer av vår initiala frågeställning: Vilka förutsättningar krävs för att

svensklärarens bedömning av elevtexter ska bli likvärdig? Under arbetsprocessen omarbetades

frågeställningen till två frågor: Vilka svårigheter kan lärare möta i strävan mot att uppnå likvärdig

skrivbedömning? och Vilka möjligheter finns för att lärare ska kunna nå ökad likvärdighet vid skrivbedömning? Korrigeringen av frågeställningen innebar dock inget behov av nya sökord

utan betoningen låg kvar på bedömning, likvärdig och att skriva i skolan.

Sökningen på LIBSEARCH var inte systematiskt utformad men genomfördes för att skapa en initial bild av området. Fyra artiklar i Tabell 1 ingick därmed inte i vår huvudsakliga sökprocess men är en del av vårt resultat varför de redovisas i tabellen.

När vi valde synonymer till begreppet likvärdig utelämnade vi begreppen samsyn, samstämmighet och validitet. Anledningen var att vi just ville fokusera på likvärdig

(12)

12

betygsättning av skriven text. En tolkning av att samsyn, samstämmighet och validitet trots detta förekommer i så stor utsträckning i vårt resultat är att det är förutsättningar för att uppnå likvärdighet.

Min-hsui Tsais studie utgick inte från bedömning av förstaspråk vilket kan ifrågasätta dess relevans för denna kunskapsöversikt som avgränsats till att behandla förstaspråk. Vi anser dock att Tsais studie är aktuell oavsett språk då den handlar om automatiserad bedömning av text, resultatet av studien bör inte påverkas nämnvärt av om det är texter på första- eller andraspråk.

4.3. Artikelöversikt

Nedan följer en kort sammanfattning av samtliga artiklar som ligger till grund för resultatet i vår kunskapsöversikt.

Erica Aldrins artikel Textbedömning i svenskämnet – attityder, erfarenheter och variation (2015) utgår från en studie i vilken 135 svensklärare från 55 olika skolor svarat på enkätfrågor gällande attityder och erfarenheter kring textbedömning. Lärarna fick även bedöma en elevtext och ge skriftliga kommentarer samt ett betygsomdöme.

Per Blomqvists två artiklar Vad uppmärksammar lärare i samtal om skrivbedömning? Svensklärares

normer för beslut om summativ bedömning (2018) och Är vi överens om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande (2018) samt avhandling Samtal om skrivbedömning. Lärares normer, beslut och samstämmighet (2018) utgår från en och samma studie

gjord under 2013 - 2014 tillsammans med Viveca Lindberg och Gustaf B Skar. I studien deltog 17 svensklärare från 3 olika skolor. Lärarna fick i grupp med kollegorna från samma skola föra samtal om skrivbedömning och skrivundervisning och det var kring dessa tre samtal som studien fokuserade.

Artikeln Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och

didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal, skriven av Blomqvist, Lindberg och Skar (2016)

utgår också från ovan nämnda studie. I denna artikel diskuteras “/.../lärares bedömningar av elevers skrivande och deras uttryck för didaktiska beslut för skrivundervisning under dessa samtal” (s. 3).

Jenny Bonnevier, Eric Borgström och Daroon Yassin Falk diskuterar i artikeln Normers roll

i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem (2017) lärares syn på relationen mellan

betygssättning och resultat av nationella prov. I studien deltog 25 stycken svensk- och/eller engelsklärare för årskurs 6 och 9 i Sverige.

(13)

13

Gustaf Skar diskuterar i sin doktorsavhandling Skrivbedömning och validitet. Fallstudier av

skrivbedömning i svenskundervisning på gymnasiet (2013) validitet i relation till bedömning av

skrivuppgifter. Avhandlingen utgår från observationer, intervjuer med lärare och elever, elevgensvar, dokument och elevenkäter. Eleverna som deltog i studien gick i tre olika klasser på tre olika skolor men samtliga gick första året på naturvetenskapliga programmet.

I Anne Palmérs artikel Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter – framtida verktyg för rättvis

bedömning (2018) presenteras en pilotundersökning om användbarheten av ett automatiskt

bedömningsverktyg vid bedömning av elevtexter. Verktyget fick göra en automatisk analys utifrån textmåtten textlängd, ordlängd, ordvariationsindex och nominalkvot, på elevtexter som tidigare hade bedömts kvalitativt av expertgrupper. Palmér undersökte hur texternas betygsnivåer korrelerade med utvalda, kvantitativt mätbara, textdrag. Texterna som användes i undersökningen var texter från NP1 och NP3 i både svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk.

Görel Bergman-Claeson redovisar i artikeln Tre lärare - tre världar (2003) resultatet av en studie kring tre svensklärares arbete med skrivrespons på tre olika gymnasieprogram: fordons-, samhällskunskaps- och naturvetenskapsprogrammet. Studien utgick delvis från lärarnas skriftliga kommentarer på elevtexter, delvis från intervjuer med lärarna och några av deras elever.

Suzanne Parmenius-Swärds doktorsavhandling Skrivande som handling och möte – gymnasieelever

om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet (2008) utgår från elevernas upplevelse i

skrivsituationer. Parmenius-Swärd diskuterar bland annat hur eleverna i studien förhöll sig till uppgiftsinstruktioner, lärarnas tysta textförväntningar och elevernas idéer om lärarnas förväntningar.

Anders Jönssons och Gunilla Svingbys rapport Underlag till ramverk för en provbank i

grundskolan (2008) på uppdrag av Skolverket syftade till att ”/…/formulera kraven på en

svensk nationell provbank för grundskolan/…/” (s. 56). Jönsson och Svingby utreder ett antal provbanker och sammanställer vad en provbank bör innefatta.

Jan-Eric Gustafsson och Gudrun Erickson problematiserar i artikeln To trust och not to trust?

- teacher marking versus external marking of national tests (2013) Svenska skolinspektionens

kontrollmätning av lärares bedömning av bland annat skrivna texter.

Rolf B Fasting, Ragnar Thygesen, Kjell Lars Berge, Lars Sigfred Evensen och Wenche Vagle har författat artikeln National Assessment of Writing Profiency Among Norweigian Students in

Compulsory Schools (2009). Fasting m.fl. har skapat en teoretisk modell Skrivhjulet som syftar

(14)

14

modellen grundade sig i utmaningen med att bedöma skrivkunskaper och forskningen drevs av ett statligt initiativ. Med Skrivhjulet strävade Fasting m.fl. efter att skapa valida tester med hög reliabilitet vilka prövades genom en studie med elever i årskurs 7 och 10 i Norge. Eva Östlund-Stjärnegårdhs artikel Bedömaröverensstämmelse – ämnet Svenska (2009) utgår från en studie om bedömaröverensstämmelse genom ombedömning av nationella provets skrivdel. Totalt 100 stycken elevlösningar av 800 stycken var slumpvist utplockade till undersökningen.

Raphael Gamaroff presenterar i artikeln Rater reliability in language assessment: the bug of all bears (1999) resultatet av en studie i form av en workshop. Studien bestod av 24 engelsklärare från Sydafrika som bedömde två elevtexter från årskurs sju. Syftet var att undersöka bedömarreliabilitet vid prov inom språk med fokus på skriven text.

Min-hsiu Tsai utreder i artikeln The Consistency Between Human Raters and an Automated Essay

Scoring System in Grading High School Students’ English Writing (2012) samstämmigheten mellan

mänskliga bedömare och bedömning via automatiserade poängsystem för uppsatser. Undersökningen gjordes inom ämnet engelska och bestod av 923 uppsatser från 23 olika klasser i Taiwan.

Eric Borgström och Per Ledin diskuterar i artikeln Bedömarvariation. Balansen mellan teknisk

och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov (2014) variationer i bedömning av skrivna

prov. Borgström och Ledin utgår från två frågor varav den första besvaras genom en metastudie och den andra utifrån deras egen studie, vilken undersökt 14 svensklärares bedömningar av skrivuppgifter från nationella provet.

(15)

15

5. Resultat

Resultatet presenteras under rubrikerna svårigheter respektive möjligheter vilket representerar våra två frågeställningar. Vi har dessutom gjort ytterligare kategorisering efter mönster vi kunnat skönja i forskningen.

5.1. Svårigheter

5.1.1. Skilda förutsättningar och förväntningar

Görel Bergman-Claesons studie (2003) vid tre olika gymnasieprogram visade att skolorna och programmen representerade tre olika världar. Lärarna hade olika mål med sina skrivundervisningar. På fordonsprogrammet var lärarens främsta mål att höja elevernas allmänbildning, uppmuntra till skrivande och öka elevernas självförtroende. Läraren på samhällsprogrammet strävade efter att eleverna skulle utvecklas till kritiska analytiker med en god argumentationsteknik och på naturprogrammet hade läraren fokus på akademiskt skrivande som en förberedelse inför universitetsstudier (Bergman-Claeson, 2003).
 Vid bedömning av texter prioriterade läraren på fordonsprogrammet textens innehåll före språklig kvalitet. Samma lärare ansåg att betygssystemet borde ses över: ”Det är fel att kriterierna är desamma för t.ex. Fordonsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet! Det är en egendomlig situation – alla lärare vet ju att ett G på Fordonsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet inte innebär samma sak!” (Bergman-Claeson, 2003 s.36).

5.1.2. Tyst kunskap

Bergman-Claeson (2003) påpekar att även om lärare och elevers skolverklighet kan se olika ut är det viktigt att minnas att de i slutändan ställs inför samma villkor. Bergman-Claesson menar att det därför krävs att lärarna har ett gemensamt metaspråk så att den ofta tysta textkunskapen kan formuleras och bli explicit för både dem själva och eleverna.

Tyst kunskap som ett hinder för likvärdighet diskuteras även av Skar (2013). Skars studie indikerar att lärare tenderar att ta hänsyn till andra saker i sin bedömning än vad de har gett eleverna information om genom uppgiftsbeskrivning och bedömningskriterier. Skar problematiserar att elever ibland inte har undervisats i alla delar som bedöms och att det omöjliggör en likvärdig bedömningssituation. Skars studie (2013) visade på stora variationer mellan skrivbedömningen i de tre klasserna trots att eleverna gick samma gymnasieprogram. Resultaten av studien som Skar gjorde tillsammans med Blomqvist och Lindberg (Blomqvist m.fl., 2013) visar på liknande företeelser. Lärarna var inte konsekventa och utformningen av skrivundervisningen korrelerade inte med de förväntningsnormer som

(16)

16

lärarna hade vid bedömningen av skrivuppgifter. Parmenius-Swärds studie (2008) visade att flera elever fick gissa vad läraren ansåg vara bra textkvaliteter. En elev uttryckte att han skrev långa texter för att han hade erfarenhet av att det skulle ge ett bra betyg. När det inte råder samsyn mellan lärare och elev och undervisningen är implicit blir resultatet en oförstående elev med lågt betyg på skrivuppgiften. Samtidigt får elever som lärt sig att tolka just denna lärares tysta normer höga betyg (Parmenius-Swärd, 2008).


En annan aspekt som Parmenius-Swärd problematiserar ur ett likvärdighetsperspektiv är möjligheten att ta med betygsgrundande skolarbete hem. Enligt Parmenius-Swärds studie fick en del elever mycket stöttning i sin hemmiljö. Parmenius-Swärd skriver att om stöttningen inte är samma för alla elever blir heller inte betygssättningen likvärdig (Parmenius-Swärd, 2008).


5.1.3. Lärares förhållningssätt till bedömningskriterier

I resultatet av sin studie konstaterar Blomqvist (2018b) att lärargruppernas beslut om summativ bedömning kännetecknades av att lärarna jämförde textkvalitet mellan elevernas texter istället för mot grad av måluppfyllelse. Blomqvist anser detta bero på att relationen mellan text och måluppfyllelse inte klargjorts av lärarna själva (Blomqvist, 2018b). Flera artiklar (Aldrin, 2015; Blomqvist, 2018b; Borgström och Ledin, 2014) påvisar att lärares förhållningssätt till bedömningskriterierna är ambivalenta och varierar mellan att vara icke-kompensatoriska, där fördelar i en elevs textprestation inte tillåts väga upp för dess brister, och att vara kompensatoriska. Blomqvist (2018a; 2018c) menar att det finns belägg för båda förhållningssätten och att problem uppstår när lärare inte håller sig konsekvent till ett av dessa båda. När vissa elevtexter blir bedömda endast utifrån dess textkvaliteters förhållande till kunskapskraven och andra elevtexter blir bedömda med hänsyn till elevernas skrivutveckling under tid, anser Blomqvist att bedömningarna inte görs på likvärdiga grunder.

Borgström och Ledin (2014) diskuterar hur lärares samsyn inte alltid korrelerar med deras samstämmighet gällande betygsättning. Lärarna i deras studie hade en hög grad av samsyn gällande vilka texter som var starkare respektive svagare, men samstämmigheten gällande betygsättningen var inte självklar. Borgströms och Ledins ena förklaring är att det finns lärare som har en tendens att vara snälla i sin bedömning medan andra är stränga. Ytterligare en förklaring som Borgström och Ledin nämner är i vilken utsträckning en lärare använder sig av betygsskalan. Det finns olika bedömarmönster som påverkar betygsutfallen. Bedömartypen, som i artikeln benämns som spridare, använder hela skalan medan

(17)

17

bedömartypen som benämns utjämnare sätter betyg som befinner sig kring mitten av skalan. Borgström och Ledin menar även att “[b]edömaröverensstämmelse är avhängigt av vilken skala som används, av vilken variation som rent matematiskt är möjlig” (2014 s. 156).

5.1.4. Tolkningsgemenskap

Skar (2013) poängterar att samsyn i en skola inte innebär att det är samsyn mellan lärare på två olika skolor. Skillnaden kan bero på att skolor har olika kulturer och normer för vad som utgör en bra elevtext. Skar (2013) skriver att lärare tycks ge skrivande olika mening och har olika synsätt gällande både undervisning och bedömning av skrivna texter. Resultatet av Aldrins studie (2015) bekräftar Skars resonemang då lärarna i studien uppvisade bristande samsyn i bedömningen av elevtextens kvaliteter. Samma aspekt av texten kunde av en lärare bedömas uppnå hög kvalitet, medan en lärare från en annan skola ansåg den vara av låg kvalitet. Fasting m.fl. (2009) skriver att lärarnas normer ofta är lokalt förankrade och att bedömning av skrivuppgifter inte kan vara en exakt vetenskap som kan standardiseras. Lärare på samma skola kan ha samma normer medan det kan skilja sig mellan två olika skolor. Bonnevier m.fl. (2017) diskuterar hur lärares lokala tolkningsgemenskaper kan vara av godo men poängterar även att det finns risker med lokala tolkningar som inte är förankrade nationellt eftersom skolor och elevuppsättningar kan se mycket olika ut beroende på skola.

5.1.5. Sambedömning

Flera studier argumenterar för sambedömning som en metod för att öka samstämmigheten (Aldrin, 2015; Fasting m.fl., 2009; Östlund-Stjärnegårdh, 2009). Blomqvist (2018c) framhåller dock att sambedömning inte behöver leda till att lärare når samstämmighet och menar att för att samstämmighet ska uppnås måste lärarna vara tydliga med vad de grundar sina bedömningar på. Denna åsikt om tydlighet delas av Gamaroff (2000). Utifrån sin studie drar Gamaroff slutsatsen att antalet bedömare är oväsentligt för likvärdigheten, så länge det saknas objektiva normer för vad som utgör god textkvalitet och för hur mycket vikt som ska läggas vid olika kriterier. I detta resonemang instämmer även Bonnevier m.fl. (2017) som i sin artikel uttrycker att ”/…/kriterierelaterad betygssättning blir likvärdig då det råder en rimlig samsyn i lärarnas tolkningsgemenskap i termer av delade förväntningsnormer” (s. 41).

5.2. Möjligheter

5.2.1. Bedömarträning och tolkningsgemenskap

Östlund-Stjärnegårdh (2009) förespråkar att lärare bör få träning i bedömning. Lärarutbildningen ska erbjuda mer undervisning och redan verksamma lärare ska få möjlighet

(18)

18

till studiedagar med fokus på bedömning. Fasting m.fl. (2009) menar även de att det är nödvändigt att träna lärare i bedömning för att de ska uppnå samsyn. Enligt Aldrin (2015) kan bedömningsförfarandet sannolikt upplevas enklare med ökad erfarenhet och mer utbildning då bedömning utgör ett så komplext moment.

Bonnevier m.fl. (2017) föreslår att lärare använder nationella proven som mätsticka. Nationella proven ska numer vägas in mer i elevernas slutbetyg och istället för att se det som ett ifrågasättande kan det bli ett verktyg för läraren och ett sätt för dem att kalibrera sina bedömningar. Genom att använda sig av resultaten för nationella proven kan lärare se hur de befinner sig i förhållande till ”/…/den nationella tolkningsgemenskapen” (s. 43). Bonnevier m.fl. visar på att lärarna i deras studie hade olika syn på värdet av nationella proven och det kunde råda oenighet inom ett och samma kollegium.

Skolinspektionen har undersökt lärares likvärdighet genom omrättning av nationella prov. Resultatet visade att betygen var mer likvärdiga med externa rättare än när rättningen genomfördes av lärare. Det kritiseras dock av Gustafsson och Erickson (2013) med bland annat argumentet att de externa bedömarna rättade utifrån en fyrgradig skala medan lärarna utgick från en tiogradig. Därmed menar Gustafsson och Erickson att det inte går att göra utsagor som att lärares rättning inte är reliabel och plädera för extern rättning. Borgström och Ledin (2014) kommer i sin studie fram till att “/.../lärare bedömer bäst” (s. 160) och menar att det i forskning inte har funnits något alternativ som är bättre. Bäst bedömare är de som är inom samma ämne och svensklärare har “/.../en professionsunik reception av elevtexter och utgör en tolkningsgemenskap” (s. 160).

5.2.2. Hjälpmedel och verktyg

Enligt en rapport skriven av Anders Jönsson och Gunilla Svingby (2008) på uppdrag av Skolverket finns det anledning att skapa en provbank för att öka likvärdigheten av lärares bedömning. Även Aldrins studie (2015) visade att tillfrågade lärare efterfrågade tydliga bedömningsmatriser för att förenkla bedömningsförfarandet.

Fasting m.fl. (2009) har genom sin teoretiska modell Skrivhjulet försökt bidra med ett verktyg för lärare för att de ska kunna skapa valida skrivuppgifter. Gamaroff (1999) menar att validitet och reliabilitet är så pass nära förankrat att det ena inte kan uppnås utan det andra. Därmed är det enligt Gamaroff (1999) nödvändigt att de som bedömer vet vad det är som testas. Fasting m.fl. (2009) påpekar dock att trots möjligheterna till valida uppgifter med hjälp av Skrivhjulet så kan inte modellen bidra i bedömningsförfarandet, då skrivandet påverkas av olika bedömningskulturer.

(19)

19

Enligt Tsai (2012) skulle ett datorprogram kunna bedöma en text objektivt, men bara på lokal nivå och grammatiska kunskaper. Det klarar inte av att bedöma stilistisk uppbyggnad eller nivå av kommunikativ kvalitet. Därför är det inte möjligt att datorisera bedömningar då skrivande både behandlar parametrar på lokal nivå som rättstavning eller bruk av ordklasser och global nivå gällande exempelvis stil och kreativitet. Automatiserad bedömning kan ses som ett komplement men inte som en ersättning till lärarens bedömning (Tsai, 2012). Borgström och Ledin (2014) skriver dock att det finns en inriktning mot teknisk rationalitet, vilken strävar mot att ta bort mänskliga omdömen för att på så sätt minimera bedömningsvariation. Deras slutsats är att teknisk rationalitet inte går att applicera på bedömning av skriven text eftersom skrivande inte är en exakt vetenskap. Samtidigt riskerar den hermeneutiska rationaliteten, vilken helt utgår från lärarens professionella omdöme, att underminera likvärdigheten på grund av lärarnas subjektivitet (Borgström & Ledin, 2014). Palmér (2018) påtalar att syftet med det pilottestade bedömningsverktyget som hon undersökt inte är att ersätta mänskligt utförda bedömningar, utan snarare fungera som ett stöd där styrkan i automatiken skulle vara effektivitet, förutsägbarhet och objektivitet. Resultatet av Palmérs undersökning (2018) varierade och i vissa fall korrelerade betyg med de olika textmåtten på ett signifikant sätt och i andra fall inte. Då det var övervägande korrelerande utfall ansåg Palmér att det var aktuellt med en vidareutveckling av automatisk bedömning. Förbehållet att denna måste designas efter varje specifikt prov och de textnormer som råder i den aktuella bedömningssituationen.

5.2.3. Sambedömning

Även om det som nämnt under svårigheter inte tvunget leder till samstämmighet förespråkar flera forskare sambedömning för att öka tillförlitligheten vid betygssättningen (Aldrin, 2015; Bonnevier m.fl., 2017; Borgström & Ledin, 2014). Borgström och Ledin har undersökt olika konstellationer med slutsatsen att det blir stor skillnad mellan att använda en bedömare och tre samt att det redan vid två bedömare syns skillnad. Aldrin (2015) skriver att vid frågan till lärare om vilka faktorer som kan underlätta bedömningssituationen angav flest sambedömning som svar. Likaså visar Bonneviers m.fl. studie (2017) att de tillfrågade lärarna ansåg att sambedömning var en hjälp vid betygssättning av skrivna texter.

(20)

20

6. Slutsatser

Forskningen som vi har tagit del av inom ramen för denna kunskapsöversikt visar att bedömning av skrivuppgifter är komplicerat. Flera av forskarna menar att utbildning av lärare kan öka möjligheterna för likvärdighet genom bättre samsyn, men att det behövs mer tolkningsgemenskap på nationell nivå. Lärare behöver vara mer explicita med sina skolrelaterade värderingar och normer samt tolkningar av kunskapskraven och kriterier för att samarbete ska ge resultat.

En elevsammansättning är sällan homogen och därför ser behoven olika ut. Genom att lärare inte ger samtliga elever explicit information om sina förväntningar minskar validiteten och när skrivuppgifterna sedan bedöms påverkar den tysta kunskapen betygen. Om lärare skiljer sig åt i hur explicita de är i sin undervisning leder detta till att betygen för olika klasser skiljer sig åt på orätta grunder. Vilket med andra ord påverkar likvärdigheten negativt. Även situationer där elever får ta med betygsgrundande uppgifter hem leder till betyg på orätta grunder då stöttningen i elevernas hemmiljö kan skilja sig åt. Likvärdigheten drabbas även av att olika lärare har olika syn på vad som är viktigt i en text. Medan en del lärare bortser från brister i lokal nivå och lyfter textens globala finns det andra lärare som fokuserar på stavfel och ordval.

Även om presenterade studier visar på brister hos lärarnas förmåga att skapa valid undervisning och samsyn anser vi att samtliga forskare talar för att lärare är de som ska rätta och bedöma. Lärarna i studierna efterfrågar bedömningsverktyg som hjälpmedel och är positiva till sambedömning. Vi ser ingen önskan bland resultaten om att prov ska rättas externt utan snarare åsikter om att lärare är de som besitter den professionalitet som behövs i sammanhanget. Som ett antal forskare har påpekat behöver en bedömning av externa bedömare inte vara mer likvärdig än de bedömningar som görs av elevernas lärare och det finns inget entydigt svar på vems bedömning som är mest rätt. Och till skrivuppgifter finns inget facit.

(21)

21

7. Diskussion

Att sammanställa forskning är komplext och det finns naturligtvis aspekter av denna kunskapsöversikt som kan problematiseras. En sådan aspekt är att vi uteslöt användandet av databasen ERC i vår sökprocess. Vi gjorde detta på grund av att vi ansåg oss ha funnit tillräckligt material i SwePub och ERIC men kan nu i efterhand se att en sökning i ERC eventuellt hade kunnat generera internationellt material av större relevans än vad vår sökning i ERIC gjorde. En annan aspekt som kan problematiseras är att vissa forskningsresultat ligger till grund för fler och större slutsatser än andra. Vi är dock av åsikten att samtligt material innefattar relevanta bidrag för den fördjupade förståelsen av vårt valda problemområde samt att artiklar som bekräftar varandra ökar tillförlitligheten av resultaten.

Den främsta slutsatsen som vi själva drar utifrån den forskning vi tagit del av är att avsaknaden av gemensamma textnormer och bristande samsyn i tolkningen av bedömningskriterier är det största hindret för målet att uppnå likvärdig skrivbedömning. Precis som Hoel (2001) skriver så undervisas elever i att skriva inom ramarna för de rådande konventionerna och normerna vilka kan skilja sig från skola till skola, men i slutändan bedöms de mot samma kriterier.

Med skillnaderna i åtanke ser vi skapandet av provbanker och användandet av exempeltexter som en möjlig metod för att skapa mer gemensamma referensramar hos lärare om vad som kan anses vara en bra text. Samtidigt menar vi att en standardiserad syn på text motsätter synen på skrivande som sociointeraktivt skapande och social handling. Att kommunicera standardiserade exempeltexter till elever bör därför göras med varsamhet och med främjandet av skrivlust och kreativitet i åtanke.

En annan viktig slutsats vi drar av forskningsresultaten är att läraren är den som bör bedöma. För att öka likvärdigheten ska universitetet och arbetsgivare erbjuda mer utbildning inom bedömning för att skapa en nationell bedömningskultur och lärare bör själva verka för ökade möjligheter till sambedömning. Utbildning och sambedömning till trots framstår det som en utopi att nå fullständig likvärdighet inom betygsättning av skrivuppgifter inom svenskämnet. Och datorerna är ännu inte tillräckligt mänskliga för att ta över lärarens roll.

7.1. Framtida forskning

Som vi beskriver i vår diskussion anser vi att det i dagens skolsystem inte går att erbjuda likvärdig bedömning av elevtexter, även om det står skrivet i skollagen att all utbildning ska vara likvärdig. Därmed anser vi att framtida forskning om hur en lärare ska och kan förhålla sig till skollagen skulle vara såväl intressant som relevant. Det skulle också vara intressant att

(22)

22

efterforska hur utbildning inom bedömning för blivande svensklärare kan utformas för att nå framtida ökad likvärdighet.

(23)

23

Litteraturförteckning

Aldrin, Emilia (2015). Textbedömning i svenskämnet – attityder, erfarenheter och variation.

Forskning om undervisning och lärande, 14, ss. 66-83.

Allmänna råd om betyg och betygssättning [pdf] (2018). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5c2/1553968119879/pdf 4000.pdf. Hämtad 12 december 2019.

Bergman-Claeson, Görel (2003). Tre lärare – tre världar. Lärarkommentarer till elevtexter i tre

gymnasieklasser. Uppsala: Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-87923.

Blomqvist, Per (2018b). Vad uppmärksammar lärare i samtal om skrivbedömning? Svensklärares normer för beslut om summativ bedömning. Nordisk Tidskrift för Allmän

Didaktik, 4(1), ss. 34-55.

Blomqvist, Per, Lindberg, Viveca & Skar, B. Gustaf (2016). Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal. Acta Didactica Norge – tidskrift for fagdidaktisk forsknings- og

utviklingsarbeid i Norge, 10(1). https://doi.org/10.5617/adno.2642

Blomqvist, Per (2018c). Är vi överens om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande. Nordic Journal of Literacy Research, 4(1). https://doi.org/10.23865/njlr.v4.1050

Blomqvist, Per (2018a). Samtal om skrivbedömning: lärares normer, beslut och samstämmighet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154769

Bonnevier, Jenny, Borgström, Eric, & Yassin Falk, Daroon. (2017). Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem. Utbildning och Demokrati, 26(2), ss. 21–47.

(24)

24

Borgström, Eric & Ledin, Per (2014). Bedömarvariation: Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov. Språk & Stil, 24, ss. 133-165. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42199.

Fahlén, Åsa (2019). Likvärdigheten minskar – låt staten ta kontroll över skolan. Lärarnas

riksförbund. [Blogg]

https://www.lr.se/opinion--debatt/debattartiklar/2019/2019-12-03-likvardigheten-minskar---lat-staten-ta-kontroll-over-skolan. Hämtad 15 januari 2020.

Fasting, B. Rolf, Thygesen, Ragnar,Berge, Kjell Lars, Evensen, Lars Sigfrid & Vagle, Wenche (2009). National Assessment of Writing Proficiency Among Norwegian Students in Compulsory Schools. Scandinavian Journal of Educational Research, 53, ss. 617-637. 10.1080/00313830903302117.

Gamaroff, Raphael (2000). Rater Reliability in Language Assessment: The Bug of All Bears.

System, 28, ss. 31-53. 10.1016/S0346-251X(99)00059-7.

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun (2013). To Trust or Not to Trust?-Teacher Marking versus External Marking of National Tests. Educational Assessment, Evaluation and

Accountability, 25(1), ss. 69-87. https://doi.org/10.1007/s11092-013-9158-x.

Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning [pdf] (2004). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65529e/1553958418408/pdf 1356.pdf. Hämtad 25 november 2019.

Hoel, Løkensgard Torlaug (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, Anders (2009/2017). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Jönsson, Anders & Svingby, Gunilla (2008). Underlag till ramverk för en provbank i grundskolan. Educare, ss. 57-83.

(25)

25

Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, ss.

386-402

Lundahl, Christian. (2013). Vilket är elevens rätta resultat? Skolöverstyrelsen. [Blogg] http://www.skoloverstyrelsen.se/?p=924. Hämtad 15 januari 2020.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [pdf] (2011/2018).

Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811/pdf 2705.pdf. Hämtad 19 december 2019.

Palmér, Anne (2018). Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter: framtida verktyg för rättvis bedömning? Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i

Norge, 4, ss. 1. doi: 10.5617/adno.6357.

Parmenius-Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte: gymnasieelever om

skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008.

https://portal.research.lu.se/portal/files/5759280/1223767.pdf

Skar, Gustaf (2013). Skrivbedömning och validitet: fallstudier av skrivbedömning i svenskundervisningen

på gymnasiet. Stockholm: Stockholms universitet.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:623658/FULLTEXT01.pdf

SFS 2010:800. Skollag.

Tsai, Min-hsiu (2012). The Consistency between Human Raters and an Automated Essay Scoring System in Grading High School Students' English Writing. Action in Teacher Education, 34(4), ss. 328-335, DOI: 10.1080/01626620.2012.717033

Unicef (2018). Sverige brister när det gäller likvärdighet i skolan. Unicef. [Blogg]

https://blog.unicef.se/2018/10/30/sverige-brister-nar-det-galler-likvardighet-i-skolan/. Hämtad 15 januari 2020.

(26)

26

Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2009). Bedömaröverensstämmelse – ämnet svenska. Uppsala: Uppsala universitet.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6585e1/1553961864300/Sve nska.pdf

References

Related documents

Hult och Olofsson (2011) framhåller också att konkurrens mellan skolor leder till en mer generös betygssättning. I den här undersökningen får man förutsätta att

Lärarna (speciellt på yrkesförberedande program på både skola A och B) påverkade ofta undervisningen beroende på grupp i motiverande syfte för att verklighetsförankra ämnet bland

eftersom vi då minimerade chanserna för skolorna att ändra i de texterna som vi eftersökte (forskning som exempelvis Tholin, 2006 har kommit fram till att de lokala betygskriterierna

I den andra frågeställning, vilka metoder använder lärare i skolan för att uppnå likvärdig bedömning i ämnet samhällskunskap, visade resultatet att nationella prov,

Om lärare ska få en hög validitet och reliabilitet i bedömningar så behöver lärare använda sig av flera olika bedömningsmetoder för att bedöma elevernas kunskaper samt att

Herein, we present a speci fic and sensitive approach for the monitoring of Acinetobacter baumannii genome based on citrate capped silver nanoparticles (Cit-AgNPs) using

Farmakognosten Håkan Tunón, en av bokens redak- törer, problematiserar i ett eget kapitel samt i ett till- sammans med biologen och filosofen Henrik Lerner, den traditionellt

Föräldrars motvilja mot att deras barn intog analgetika samt mot att skatta eller rapportera barns smärta var två hinder för en optimal smärtlindring (Czarnecki et al., 2010, Twycross