1 KULTUR–SPRÅK-MEDIER
Visuell litteracitet
Kritiskt tänkande kring stereotypa reklambilder
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoängKajsa Kindberg
Paula Jönsson
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Bild, 330 hp
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, grundnivå Handledare: Jakob Freidrich Dittmar
Slutseminarium 2020-01-14
Examinator: Anette Mars
2
Förord
Arbetet har genomförts i par, de texter som funnits intressanta för att besvara frågan har delats upp och granskats enskilt för att sammanställas gemensamts. När det gäller
resultatdelen har Paula haft ansvaret för Hall 2013; Eriksson 2019; Chambers & Alexander, 2007; Thomsen (2003) samt Hirdman 2015, då både Hall och Eriksson är böcker har dessa tagit längre tid att analysera och hitta relevant information till vårt arbete. Kajsa har arbetat med resterande artiklar Card, 2004; Grushka 2011; Hirdman, 2002; Little, Felten, & Berry, 2010; Rezabek, 2005; Sandell, 2006 samt Chambers & Sandford (2019). Tillsammans har alla texter arbetats igenom och sedan skrivits samman. De övriga delarna av texten såsom sammandrag, inledning, metod och diskussion har arbetats fram gemensamt vid träffar.
Sammandrag
Studien är en undersökning i hur arbetet med bildanalys kan genomföras, och varför det är viktigt att integrera i undervisningen. Den riktar sig mot elever i åk 7–9, men
undersökningar som inte enbart riktar sig mot högstadiet har använts. Resultaten är ändå användbara i studien då de går att applicera i olika åldrar.
Frågeställningen som ligger till grund för studien är:
På vilka sätt framträder vikten av att elever utbildas i visuell litteracitet och varför är det viktigt att de kan förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder de möts av i sin vardag? Då ämnet bildanalys väldigt brett har studien avgränsats till att utgå ifrån hur kvinnor framställs i media. Första delen av texten behandlar olika metoder för visuell litteracitet och är mer övergripande än andra delen. Detta ger grunden till att kunna tolka och analysera bilder. Andra delen av texten behandlar hur kvinnor framställs i media och reklam. Den behandlar även blickarna mellan bildens olika objekt, samt blicken från betraktaren. Del tre tar upp exempel på uppgifter och hur lärare kan arbeta med detta i undervisning. Studiens resultat är framtaget genom en noggrann sökning och urval av artiklar samt annan
litteratur.
Nyckelord: bilder, blickar, genus, framställning av bilder, kroppar, kvinnor, objekt, visuell litteracitet.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och fråga ... 3
2 Metod ... 4
3 Resultat ... 5
3.1 Bakgrund ... 5
3.1.1 Metoder för visuell litteracitet istället? ... 5
3.1.2 Framställningen av kvinnor i reklam och media ... 7
3.1.3 Att arbeta med identitet i klassrummet ... 9
3.1.4 Vad visuell litteracitet medför ... 12
4 Diskussion ... 13
4.1.1 Vidare forskningsprojekt ... 15
1
1 Inledning
Varje dag möts människor av hundra, kanske tusentals bilder, både stilla och rörliga bilder. På bara några årtionden har de blivit allt mer viktigt i vårt sätt att kommunicera. Alla dessa bilder behöver tolkas och analyseras för att kunna förstås, då de alla innehåller någon form av budskap. Från att skriftspråket har varit vårt viktigaste kommunikationsredskap, har nu bilder blivit allt mer viktiga.
“Images are increasingly a primary means of communication and they have been emancipated and democratized in the post-literate age. Images are accessible, and are being endlessly reproduced and manipulated on a scale never seen before.”
(Grushka, 2011, s. 113)
Eftersom reklam kan påverka dels synen på sig själv, men även synen på andra kommer reklambilder ligga till grund för undersökningen. Enligt Eriksson (2019), är det ofta kvinnan som är objektifierad och mannen som är betraktaren i reklambilder, därför
kommer studien mestadels att behandla hur kvinnor framställs i bilder och hur kvinnor ser på bilder av kvinnor. Valet att endast ta upp två kön i undersökningen grundar sig i att påvisa de stereotypa bilder som möter oss i reklam. För att förstå och tolka sin omgivning som är överfylld med bilder, behöver ungdomar ha förståelse för bilders framställning, innebörd och retorik. Som bildlärare behöver vi bidra till att öka kunskapen hos våra elever om bilders betydelse och hur de kan förhålla sig kritiskt till och analysera dessa. Då elever befinner sig i en känslig ålder, där de ska hitta sin tillhörighet i samhället samtidigt som processen att utveckla sin egen identitet tar stor plats, är det viktigt att förstå att kvinnor och män ofta framställs som stereotyper i såväl reklam som i film.
Visuell litteracitet innebär kunskap om bildanalys, innebörden av bilder och att använda sig
av detta utifrån en kulturell kontext. Det innebär att elever behöver lära sig hur de kan tolka bilder, men även att många, nästan alla, bilder de ser i reklam är manipulerade till en person som inte finns. Det finns bilder i framförallt reklam som inte är fysiskt möjliga. En del av det centrala innehållet i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,
Lgr11 (Skolverket 2011/2018) utgör att elever ska kunna tolka och kommunicera med bilder.
2
möter, och varför det är viktigt. Genom kritisk bildretorik kan bilder tolkas och analyseras för att få fram såväl öppna som dolda budskap. Förståelsen för visuell litteracitet behöver bli djupare, då bilder blivit en central del i människans liv (Little, Felten, & Berry, 2010).
3
1.1 Syfte och fråga
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur reklam och stereotyp
genusframställning kan påverka ungdomars identitetsskapande. Kunskapsöversikten utgår från vetenskapliga texter och dokument som baseras på forskning inom det valda området. Frågeställningen som ligger till grund är:
På vilka sätt framträder vikten av att elever utbildas i visuell litteracitet och varför är det viktigt att de kan förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder de möts av i sin vardag?
4
2 Metod
I metodavsnittet beskrivs vår sökprocess och hur de artiklar, böcker och en avhandling som använts har valts ut.
Databaser som använts är SwePub och ERIC. Sökning på till exempel bildanalys resulterade i en del träffar med medicinskt innehåll som sorterades bort, då detta inte är relevant för undersökningen. Var för sig har abstract lästs till intressanta artiklar, och om artikeln bedömts vara relevant för studien, har båda läst artikeln för att sedan diskuterat om den är användbar för att besvara studiens frågeställning. Sökningar har gjorts efter både svenska och engelska artiklar, i vissa fall endast svenska artiklar för att avgränsa antalet träffar. I ERIC har vi avgränsat till engelska artiklar. Alla artiklar som använts av oss är peer-reviewed. Utöver artiklarna har en avhandling och delar av två böcker använts. Datum för sökningar är från 14 november 2019 tom 16 januari 2020. Utöver artiklar har böcker från Malmö Universitetsbibiliotek, till exempel Hall (2013), som vår handledare i det enskilda arbetet, SAG, rekommenderat, samt en avhandling som rekommenderats av en universitetslektor som vid tillfället för studien arbetar på Malmö Universitet använts. Huvudbegreppen utifrån vår frågeställning, och synonymer till dessa har översatts även till engelska. Artiklarna och övrig litteratur har delats upp och arbetats med individuellt för att sedan gemensamt gå igenom, jämföra och sammanställa för att skapa sammanhang mellan källorna. Detta gav oss ett bra flyt i arbetsprocessen och gjorde oss båda ägare av
kunskapen vi tillgodogjort oss. Sökord:
bilder, bildretorik, bildverktyg, body representation, gender, identity, media, visual adverticing, visual literacy, visual teaching, reklam, image, picture, art education Urvalskriterier:
• Peer-reviewed
• Publicerad tidigast år 2000, då den tekniska revolutionen tog fart under första halvan av 2000-talet (Little, Felten, & Berry, 2010)
• Forskningsarbete, artiklar, doktorsavhandling • Innehåller hur bilder kan tolkas
5
3 Resultat
De källor som ligger till grund för studien kommer att granskas samt deras resultat presenteras för att senare diskuteras. Resultatdelen börjar med en kortare text som presenterar utgångspunkten för valet av studie. Vidare kommer en mer övergripande text som behandlar olika metoder för att kunna analysera och tolka bilder. Studien avgränsas allt mer efter hand och behandlar mer hur den stereotypa kvinnan framställs i reklam. Det sista kapitlet av resultatdelen tar upp hur lärare kan arbeta med studiens aktuella ämne i
klassrummen, samt exempel på uppgifter som gjorts tidigare.
3.1 Bakgrund
Den teknologiska revolutionen som kom under första halvan av 2000 talet gjorde att bilder blev en central del i människors privata liv, men även i människors kollektiva liv (Little, Felten, & Berry, 2010). Ständigt omges människor av både stillbilder och rörliga bilder, och människan blir översvämmad av bilder eftersom tekniken ökat i så hög fart. Bilderna som vi omges av, men även tillgången till bilder ökar även hos våra elever. Dock ökar inte förståelsen av alla dessa bilder i samma raska takt. Chambers & Sandford (2019) menar att lärarna bör tänka på den digitala tekniken som sociala krafter som i allt högre grad påverkar elevers grundläggande förståelse av verkligheten, snarare än bara ett verktyg. De menar att den digitala tekniken påverkar förståelsen av till exempel elevers ömsesidiga interaktioner och elevers självuppfattning, men även elevers interaktion med verkligheten samt elevers egen verklighetsuppfattning. Little, Felten, & Berry (2010) menar att genom att elever lär sig visuell litteracitet hjälper lärare elever att se bilderna ur ett kritiskt perspektiv. För att elever ska kunna lära sig att observera detaljerad information samt kunna tolka och förstå till exempelsociala, politiska, ekonomiska relationer och betydelser som ligger inbäddade som dolda budskap i bilderna, behöver elever upprepad övning av visuell
litteracitet. Genom att förstå hur bilder är konstruerade: hur, varför och vad, och hur man gör för att producera sin egen bild, ökar den visuella kunskapen (Little, Felten, & Berry, 2010)
3.1.1 Metoder för visuell litteracitet
För att få förståelse för hur bilder är framställda, behöver elever lära sig att först urskilja
6
tolka det eller lägga någon värdering i det. De behöver denotera, se utan att tolka. När eleverna har denoterat bilden kan konnoteringen, tolkningen, börja. Hall (2013) beskriver denoteringen genom en bild på en mörkhyad soldat. I bilden syns en soldat i uniform med handen lutande mot pannan. När signifikanterna har identifierats, övergår bildsamtalet till konnotering, tolkning av bildens budskap. Vad är det bilden vill tala om för oss eller vad vill den få oss att tro? Utan att först fundera över vad som syns, kan bilden inte tolkas. Det som inte syns i bilden skulle kunna vara en fransk flagga som soldaten gör honnör till. Detta blir till något som tolkas in utefter vad som syns, eller inte syns (Hall, 2013) (se bilaga 1).
Även Card (2004) menar att de visuella bilderna behöver läsas av på olika nivåer för att kunna avkoda alla de dolda meddelanden de bär på. Detta för att de visuella bilderna exponeras i så stor utsträckning i vårt samhälle. För att elever inte ska gå miste om en bilds innehåll och vad bilden vill förmedla, är det viktigt att lärare utbildar elever i hur det ska titta på bilderna. Ett enkelt sätt som gör att även mindre barn klarar av att denotera och konnotera, är att börja med att bara precis berätta vad de faktiskt ser, till exempel ett objekt, en person osv (Card, 2004). Efter att eleverna har synat bilden uppifrån och ner och nerifrån och upp och namngett exakt det de ser, kan läraren fortsätta med att fråga eleverna vad det är som händer i bilden.
Sandell (2006) tar upp en liknande metod som både Hall (2013) och Card (2004) för att förstå och tolka bilder, men använder sig av form, tema och kontext istället för denotation och konnotation. Med bildens form menar Sandell (2006) att titta på hur bilden ser ut, till exempel konstnärens val och användning av konstelement såsom linjer, färger och former. Även konstnärens val av design såsom rytmen i bilden, mönster och balans studeras. När det gäller bildens tema undersöks vad bilden handlar om och vad det är konstnären vill uttrycka, till exempel vilken syn eller vilket perspektiv utgår hen ifrån. Kontexten handlar om när, var, för vem och varför bilden skapades. Här kan det undersökas om det fanns några villkor för att skapa bilden eller under vilka förutsättningar den skapades. Kontexten hjälper oss att förstå avsikten med bilden samt dess syfte (Sandell, 2006).
7
3.1.2 Framställningen av kvinnor i reklam och media
Enligt Hirdman (2002) beror förståelse och hur relation skapas till bilder på många olika faktorer. En faktor som hen menar ger oss betydelsefulla ”nycklar” för att tolka bilder är de olika retoriska komponenterna så som ansiktsuttryck, färg, blickar, gester eller poser. För att förmedla olika känslotillstånd i bilderna kan motivets kroppsspråk användas. Till exempelkan ett böjt huvud förmedla sorg. Är det en man som är motivet används ofta händerna för att förmedla olika känslotillstånd eller sinnesrörelser. Händerna kan exempelvis illustrera kraft, kontroll, koncentration osv. Är det en kvinna som är motivet används ofta leendet för att illustrera att motivet är oproblematiskt och mer lättillgängligt. De kroppsliga retoriska komponenterna ger oss uttryck för konventionella och sociala engagemang mellan det kvinnliga och manliga, och gör att vi kan få en uppfattning av den andre men även en uppfattning om oss själva. Genom kroppsretoriken så som kroppens placering och självberöring, illustreras föreställningar om och emellan det manliga och kvinnliga könet (Hirdman, 2002).
Både Hirdman (2015) och Eriksson (2019) beskriver upprepningar i bilder som den enda kärnan av iscensättning av genus. Eriksson (2019) menar att en framskjuten höft och byst, ansiktet dolt bakom solglasögon eller hur objektet vrider sig från kameran anses typiskt feminint. Även här kommer kroppsideal upp. Antingen i form av bilder att förfäras över eller för att beundra. Antingen är modellen för mager eller för fet. Att ha kännedom och kritiskt granska dessa bilder, genom exempelvis collage ges elever möjlighet att förhålla sig till alla förväntade kroppsideal (Eriksson, 2019). Vidare menar Thomsen (2003) att
kvinnors tro på mäns förväntningar av tunna kroppar byggs upp av de ideal som exponeras i tidningar och tidskrifter. Detta kan utvecklas till låg självkänsla hos kvinnor och skapa större problem såsom ätstörningar (Thomsen 2003).
Hirdman (2015) menar att kvinnliga kroppar världen över används för att sälja. Hen uttrycker att såväl internet som tabloidpress är fyllda av “spektakulära bilder på
kvinnokroppar”. De är ofta riktade till kvinnor, och olika kändisar och deras kroppar visas upp i syfte att sälja. Antingen förfäras betraktaren över eller beundrar bilden. Eriksson (2019) menar likt Hirdman (2002) att kroppar är viktiga för bildens innebörd. Inte bara själva kroppen, utan även det som finns på den i form av tatueringar som i sig blir en visuell berättelse och ett uttryck för identitet. Tatueringens motiv, men även placeringen och hur tatueringen exponeras, förstärker betydelsen av motivet.
8
Det är lika komplext och problematiskt när det gäller betraktarpositioner och blickar, som det är att tolka själva bilden. Hirdman (2002) menar att sättet att tolka grundar sig i sociala koder som är så integrerade i kulturen att de inte uppmärksammas eller reflekteras över. Eftersom det inte finns något genuint utbyte av blickar när det gäller media behöver olika blickar urskiljas i betraktandet, till exempel olika blickar mellan personerna i bilden, hur betraktaren ses, samt den som ser på bilden. (Hirdman 2002)
Även Eriksson (2019) menar att bilder uppfattas olika beroende på tidigare erfarenhet och tidigare referenser. Kvinnor är ofta objektifierade, och mannen är den tänkta betraktaren. Detta gör att kvinnor, eller flickor, ser sig själv som objekt och något som bör betraktas. Hen menar att Bergers och Mulveys teorier i ämnet fortfarande är aktuella. Enligt Berger (1975/2010 se Eriksson 2019 s. 29) och Mulvey (1975/1999 se Eriksson 2019 s. 29) är åskådaren en man med heteronorm blick som betraktar en kvinna. Även i dagens reklam är kvinnan ofta objektifierad på ett sexualiserat sätt, medan mannen är framställd som subjekt (s. 29).
Hirdman (2002) beskriver blickar och seende när det gäller iscensättande av genus. Männen som finns med i bilden har nästan aldrig blicken utåt mot betraktaren utan håller oftast fokus på en handling i bilden. Männen ska inte vara dem som är i fokus utan handlingen är det som betraktaren ska fokusera på. Det har konstaterats att män i bilder inte ska ha blickarna på varandra eller utåt mot betraktaren för att förhindra homosexuella antydningar. När det är både en man och en kvinna i bilden är mannens blick oftast riktad mot betraktaren. I bilder där det finns både en man och en kvinna blir inte maskuliniteten riskerad eftersom det finns en kvinnlig närvaro. Kvinnan är objektet och den som ska synas, medan mannen ska vara den som ser. Männen ska genom sina handlingar, offentliga liv och sin plats i samhället väcka en blick av begär hos kvinnor (Hirdman, 2002).
Till skillnad från männen är kvinnorna objektet i bilden och männen liknas med kamerans öga och bärare. Blickarna förväntas riktas mot kvinnan och fotografen har en tillfällig makt över objektet som ska fotograferas (i detta fall kvinnan). Kvinnans blick är ofta riktad mot betraktaren för att visa en intim, romantisk inbjudan. Betraktaren är det viktiga och kvinnans blick är därför inte riktad mot mannen som är med i bilden. När det gäller kvinnors blickar gentemot varandra ser det lite olika ut. Hirdman (2002) använder
9
skönhetssidor som exempel där blickarna mellan kvinnorna ofta handlar om att lära varandra till exempel hur kläder ska bäras eller hur kroppen ska skötas. Bilden kan sägas representera både hur något är för tillfället men också hur det kan förändras och bli. Blicken från kvinnorna menar Hirdman (2002) kan liknas vid blicken som används för att se sig själv i spegeln.
Eriksson (2019) berör inte bara hur flickors blickar är mot bilder idag, utan även hur flickor eller kvinnor avbildades redan under renässansen och hur deras blickar i de florentinska porträtten var vända bort för att lämna ”ansiktet öppet för granskning”. Här menar
Eriksson att Simmons kritiserar så väl konsthistoriker som Foucault, där Simmons anser att Foucault har missat att datera panoptikonidén korrekt. Enligt Simmons är panoptikon1
mycket äldre än vad Foucault menar, och skulle alltså tolkas redan i porträtten av kvinnor där de blir betraktade utan möjligheten att betrakta tillbaka (s.34). Kvinnan är objektifierad. Vidare skriver Eriksson (2019) om kroppar som motiv och hur de alltid funnits i olika former. Det är dock först under den senare delen av artonhundratalet som den kvinnliga kroppen blir avbildad och görs tillgänglig för en bredare publik. Tidigare har det varit den nakna manskroppen som avbildats. Gärna den manliga muskulösa kroppen under antiken, men även Jesusbilden under medeltiden. Genom att “konstifiera” kvinnokroppen görs den även tillåten att avbilda (Eriksson, 2019).
3.1.3 Att arbeta med identitet i klassrummet
Eriksson (2019) menar att en typ av bilder som kan användas i bildundervisningen, är de bilder som produceras i syfte att uttrycka identitet. När reklam eller andra mediebilder diskuteras, är det ofta den stereotypa bilden av genus som kommer upp och behandlas. Det är denna bild som studien vill lyfta fram och behandla i undervisningen. Det är den bilden vi tror att elever möter dagligen. Som nämnts tidigare, framställs ofta kvinnor som
stereotyper snarare än som de verkligen är.
Grushka (2011) menar att i klassrummen är det viktigt att skapa sin identitet, sitt jag, och i jaget är det viktigt att se, bli sedd och vara synlig. Bilder är ett kommunikationsmedel som reproduceras och manipuleras mycket. Grushka (2011) menar att världen idag formas av bilder, och att se bilder kommer före det skrivna ordet. Genom kroppsrepresentationen när
1 Ett sätt att se utan att själv bli sedd. Panoptikon användes som ett sätt att övervaka fångar, där de inte
10
det gäller bilder, blir elever påverkade och därför är det viktigt för lärare att arbeta med eleverna och göra dem skickliga när det gäller det visuella. Visuell litteracitet har blivit en term som Grushka (2011) menar är en central del när det gäller att förstå hur individer formas och konstrueras av samhället, men även förståelsen för hur individen
kommunicerar i samhället.
Även om elever använder sig av bilder dagligen och redigerar bilder själv, betyder inte det att eleverna får den förståelsen som behövs för att inse att bilderna bär på meddelanden om till exempel upplevelser och känslor. Även den kontextuella påverkan som kön, makt, sociala identiteter, familj, kultur, ras osv behöver tolkas.
Grushka (2011) argumenterar för att det måste arbetas med bildernas
kommunikationskapacitet samt bildernas socialisering genom media, och detta kan elever göra genom att undersöka olika bilder utifrån en rad teoretiska och erfarenhetsperspektiv. Lärare måste även arbeta med elevers förståelse av att bilder genereras från flera diskurser, men även som diskurser av t.ex. visuella kulturella konventioner, bild som representationer och illusioner. Det är viktigt när det gäller elevers identitetsskapande att förstå att bilder i populärkulturen avser meddelanden om övertygelser, önskningar, sociala strukturer och kulturella värden.
Grushka (2011) tar upp en students exempel på en uppgift som handlar om kropp och bildproduktionens roll. Studentens arbete handlar om individualitet, hur varje individ väljer att definiera sig själv men också hur andra definierar oss. Det är en bild på hur en ung man representeras med den fysiska kroppen, hans klänning, musik och mode. På bilden har lagts ord som felaktig, isolerad och enskild. Studentens arbeta med både bilden och texten var gjord som ett motstånd och för att avkoda hur media och samhället formar oss. Studenten ville visa hur media och samhället kan forma oss till att bli någon vi kanske inte egentligen är.
Grushka (2011) tar upp konstnären Andy Warhols och hens berömda Cambells Soup bilder som visar på visuell kritisk tolkande och hur det moderna samhällets besatthet av skönhet påverkar identitetsskapandet. Warhols bilder är på Cambells Soup-burkar där hen har satt dit ord som fet. Genom bilderna vill Warhol visa såren av kosmetisk kirurgi och tar upp frågor som exempelvis vad skönhet är. Eriksson (2019) tar också upp samhällets besatthet av skönhet. Att framställa en “naturlig” kvinnlig kropp på bild kräver mycket
11
arbete; noppa och måla ögonbryn, förlänga ögonfransar, jämna till ojämnheter, fluffa håret osv, en stereotyp skapas. Enda kärnan i iscensättningen av genus, är denna upprepning (Eriksson 2019, s. 167).
Kraften i bilden av den sexistiska mycket smala modellen kan kopplas till flickors ohälsa med t ex. ätstörningar. Att göra collage av dessa bilder med näst intill omöjliga ideal, kan vara ett sätt att lära sig att kritiskt granska modebilderna. Det är inget nytt i bildsalarna, men ett sätt att skapa “förståelse förhur bildbudskap utformas i olika medier” (Eriksson 2019, s. 188) Vidare beskriver Eriksson ett collage med en bild på en barbieliknande modell med en kjol av hamburgare som ett skolexempel på ett etiskt förhållningssätt som
fördömer dessa sjuka skönhetsideal.
Ett begrepp som Grushka (2011) tolkar är edusemiotik2, som inbjuder elever att utveckla sin
bild av världen men som även kräver utmaning för elevens egen identitet. Eleven får dessutom genom bildkonstruktionen ett undersökningsverktyg som eleven kan använda vid undersökning av meningsskapande. Vid undersökningen av meningsskapandet krävs det av eleven att medla mellan personliga känslor, upplevelser och verkligheten. De personliga känslorna och upplevelserna representeras ofta genom kroppar eller kroppsformer. Identitet är därför konstruerade, förkroppsligade och utförda inom specifika kulturella platser. Könsroller i samhället representeras i hemogeniska konstruktioner när det gäller media och populärkulturen, och är därav också central i olika debatter om kulturstudier (Grushka, 2011).
Genom att elever arbetar med självporträtt i bildämnet, öppnar det många möjligheter för eleverna att kunna ifrågasätta sociala förväntningar, samt att kunna testa olika antaganden om jaget men även om andra. Grushka (2011) belyser ett elevarbete som handlar om självporträtt. Arbetet innehåller sex porträtt där fyra av dem visar de hemogeniska förväntningarna från elevens familj och två som är motsatsen till detta. Genom dessa representationer tillåts eleven att utforska andra möjligheter än de som faktiskt förväntas, den stereotypa bilden blir ”förstörd”.
2 Ett banbrytande studieområde som förbinder semiotik (studie av tecken) med utbildningsteori och
12 3.1.4 Vad visuell litteracitet medför
Rezabek (2005) nämner olika aspekter som hen menar har en avgörande roll för att främja det visuella tänkandet, kommunikation, lärandet, kreativiteten och tolerans för att skapa ansvarsfulla medborgare i ett mångkulturellt samhälle och en värld som är översvämmad av visuella budskap. Hen menar att visuell litteracitet främjar kreativitet och kritiskt
tänkande genom analys och utvärdering. Det hjälper elever att få förståelse och acceptans för kulturella, personliga och historiska värderingar. Medvetenheten hos människor när det gäller hur det visuella påverkar i samhället, till exempel genom reklam, ökar genom visuell litteracitet. Denna medvetenhet menar Rezabek (2005) skapar en positiv inställning till ett livslångt lärande om visuella bilder.
13
4 Diskussion
Vi har funnit att texterna vi läst och analyserat har mycket gemensamt. I viss utsträckning har det refererats till samma källor, vilket gör att resultaten bli liknande.
För att besvara studiens frågeställning undersöktes hur bilder kan vara representerade i reklam och media med fokus på stereotypa kvinnor. Både Eriksson (2019) och Hirdman (2002, 2015) beskriver att det ofta är kvinnan som är objektifierad. Grushka (2011) tar även upp hur mycket bilderna redigeras och manipuleras samt hur detta påverkar elevers
identitetsskapande. Eriksson (2019) nämner ett samband mellan flickors ohälsa, till
exempel ätstörning till följd av reklambilder på onaturligt magra modeller. Thomsen (2003) använder tidskrifter om fitness för att beskriva hur kvinnor får en skev bild av hur mäns idealkvinna ser ut. Dessa faktorer tillsammans med vår egen uppfattning där andras, kvinnors som mäns, förväntan på oss vad gäller utseende, gör att vi anser att ämnet är aktuellt och bör behandlas i skolan. Eftersom bilder är en så pass stor del av människors liv, och då även elevers, är det viktigt att undervisa i hur bilder manipuleras och alla de budskap bilderna bär på, både synliga och dolda. Det kan vara lika viktigt att kunna läsa av vad som inte syns i bilden, som vad som faktiskt syns. Halls (2013) exempel med den unga soldaten visar exempelvis ingen flagga, men det kan tolkas in att den finns eftersom soldaten gör honnör mot något.
Utifrån studiens fokus på avbildning av kvinnor i reklam är tre av Rezabeks (2005) aspekter av visuell litteracitet, högst relevanta. En aspekt är att människor blir mer kreativa och kritiska tänkare genom att analysera och utvärdera vad de ser. Dock kan innebörden i begreppet kreativa ifrågasättas, då detta begrepp ger stort utrymme för egen tolkning. Det framgår inte om det är praktisk eller teoretisk kreativitet som avses. Däremot när det gäller det kritiska tänkandet anser vi att det kan hjälpa elever att ifrågasätta de bilder de ser och inte bara acceptera dem. Rezabek (2005) menar även att förståelsen och acceptansen ökar för kulturella, historiska och personliga värderingar genom att känna igen och uppskatta estetiken av bilder. Eftersom människan lever i ett mångkulturellt samhälle är vår uppfattning att elever behöver skapa förståelse och acceptans för olikheter. I skolans värdegrund, kapitel 1, står ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse (Skolverket 2011/2018, s. 5) Att skapa förståelse för olikheter genom visuell litteracitet, kan hjälpa elever att se olikheter i kulturer och utvecka försåelse för olika
14
tolkningar. Den sista av Rezabeks (2005) aspekter gällande visuell litteracitet är att
människor kommer att bli mer särskiljande konsumenter, att de kommer att förstå motiv, metoder och känslomässiga anspelningar av visuell reklam i ett modernt samhälle. Detta kan hjälpa elever i sin identitetsutveckling, då de kan förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder de möter i sin vardag.
Även ett antal punkter i det centrala innehållet från Lgr11 är aktuella för att utveckla visuell litteracitet;
Bildanalys
• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
(Skolverket, 2011/2018 s. 28) För att undersöka hur elever kan utbildas i visuell litteracitet har vi analyserat Hall (2013), Card (2004) och Sandell (2006) som alla beskriver olika metoder för visuell litteracitet. Både Hall (2013) och Card (2004) nämner att denotera och konnotera bilder, vilket menas med att först beskriva de objekt som syns, för att sedan övergå till själva tolkningen av det som syns i bilden. Sandells (2006) metod är liknande men hen använder sig av form, tema och kontext istället, vilket gör att vi kommer ännu ett steg längre in i bilden och förståelsen för bildens budskap. Dessa olika metoder kan appliceras på vilka bilder som helst, motivet i bilden spelar ingen roll.
När det gäller att arbeta med genusfrågan och hur kvinnor objektifieras tar Eriksson (2019) upp exempel som kan vara ett bra sätt att lära sig att tänka kritiskt kring extrema och bisarra bilder av supersmala modeller, och hur lärare kan arbeta med dem. Ett exempel är att arbeta med collage där bilder används för att göra något nytt. Det är inget nytt i
15
bildsalen att arbeta med collage, men fortfarande en effektiv metod. Även Grushka (2011) tar upp några exempel på uppgifter som hen har utfört med studenter. Ett studentarbete handlar till exempel om att identifiera sig själv samt hur andra definierar oss. Bilden som blev resultatet av detta arbete, visar en man i klänning, musikstil och mode och till bilden finns det ord som felaktig, isolerad och enskild. Hirdman (2002) tar upp iscensättning av blickar mellan personer i bilder där hen beskriver hur viktigt det är att män inte ska ha blickarna mot varandra eller utåt mot betraktaren för att förhindra homosexuella antydningar. Genom att låta elever studera olika typer av bilder och tolka och bearbeta dem, kan de skapa förståelse för sin egen identitet, men även skapa en medvetenhet i hur mycket bilder bearbetas innan de når media.
4.1.1 Vidare forskningsprojekt
Under våra sökningar efter relevanta källor för att besvara vår fråga, fann vi det intressant att gå vidare utifrån ett samhällsorienterande perspektiv i vårt examensarbete. Chambers & Alexander (2007) menar att det finns ett flertal studier som visar sambandet mellan
mediabilder och kvinnors ohälsa t ex ätstörningar. I artikeln Media Literacy as an Educational
Method for Adressing College Women´s Body Image Issues, presenterar de en genomförd studie där
75 unga kvinnor deltagit antingen genom att titta på en video eller läsa en text där det undersöks hur mycket information de två grupperna tillgodogör sig. En kontrollgrupp tillsattes för att säkerställa resultatet. Ett av syftena med undersökningen var att ta reda på hur kvinnors nuvarande kropssbild och deras idealbild stämde överens. Resultatet visade att en större del av deltagarna hade en önskan om att bli smalare.
I en framtida studie skulle en ny frågeställning kunna vara ”Hur påverkas elever psykiskt av hur bilder framställs idag?” För att ta reda på detta tänker vi till examensarbetet fördjupa oss i och förstå vad det är som bidrar till ohälsa bland unga idag och sambandet till bilder. En problematik i vår nuvarande studie är att vi endast behandlar könen binärt. Genom att analysera utefter att det finns mer än två kön, kommer studien troligen att bli mer
djupgående och resultatet kommer att bli mer inkluderande. Vi tror att förståelsen för vilken typ av bilder som kan vara viktiga att ta upp med elever kommer att bli djupare. Om elever tidigt förstår hur bilder byggs upp och manipuleras får de möjlighet att ta till sig den kunskap, visuell litteracitet, som gör att de kritiskt kan granska alla typer av bilder.
Examensarbetet kan även komma att handla om olika tekniker att bygga upp bilder, då det är en naturlig arbetsgång att först lära sig att tolka, kritiskt granska och analyser bilder för
16
att senare själv bygga upp bilder och använda sig av metoder att framställa och manipulera bilder.
17
Litteraturförteckning
Card, J. (2004, September). Picturing place: what you get may be more than what you see. Teaching History, pp. 1-5.
Chambers, F., & Sandford, R. (2019, Jan e.a). Learning to Be Human in a Digital World: A model of Values Fluency Education for Physical Education. Sport,
Education and Society, p. 14.
Chambers, K. L., & Alexander, S. M. (2007, Sommar e.a). Media Literacy as an Educational Method for Adressing College Women´s Body Image Issues.
Education, pp. 490-497.
Eriksson, M. (2019). Flickblickar, Visuella berättelser om, av och genom
gymnasieelevers kroppar. Stockholm: Stockholms Universitet.
Grushka, K. (2011, September v. 10). The "Other" Litteracy Narrative; The Body and the Role of Image Production. Emgöosh Teaching: Practice and Critique, pp. 113-128.
Hall, S. (2013). Representation. In J. E. Stuart Hall, Representation, second edition. London, United Kingdom: Open University.
Hirdman, A. (2002). Tilltalande bilder, Genus sexualitet och publiksyn i veckorevyn och Fib aktuellt. In A. Hirdman, Tilltalande bilder, Genus sexualitet och
publiksyn i veckorevyn och Fib aktuellt. Stockholm: Atlas.
Hirdman, A. (2015). Kropp och bild. In A. H. (red), Mediers bilder för kön, Feministisk
medieforskning (pp. 57-72). Göteborg: Nordicom .
Little, D., Felten, P., & Berry, C. (2010, januari 1). Liberal education in a visual world.
Liberal Education, pp. 44-49.
Rezabek, L. L. (2005, Maj-jumi). Why Visual Litteracy: Consciousness and
Convention. TeachTrends: Linking research & Practice to improve Learning, pp. 19-20.
Sandell, R. (2006, Januari e.a). Form+theme+context: Balancing considerations for meaningful art learning. Art Education, pp. 33-37.
Skolverket. (2011/2018). Bild. Retrieved from Skolverket:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fs ubjectCode%3DGRGRBIL01%26tos%3Dgr&sv.
Skolverket. (2011/2018). Skolans värdegrund. Retrieved from
https://www.skolverket.se/getFile?file=3975&fbclid=IwAR0NXquvSzIqvdu99-WnXSwzy4bL0EWaGCoCjE3gr-R17-t5goUe2LICK1Q.
Thomsen, S. R. (2003, Augusti). Health an Beauty Magazine Reading and Body Shape COncerns among a Group of College Women. Journalism an Mass
18 Bilaga 1
Bilaga 2
Cellerna ligger runt vakttornet, och den som befinner sig i tornet kan se fångarna, men de kan inte se tillbaka.