Tecknade serier -som läromedel

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

Tecknade serier

–

som läromedel

Comics –as a teaching aid

Therese Larsson

Lärarexamen 140 poäng

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2006-12-20

Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Carl-Erik Blomberg

Sammanfattning

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika

undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i denna projektredogörelse. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen.

Innehållsförteckning

1 Inledning

7

2 Syfte och frågeställningar

9

3 Litteraturgenomgång

10

3.1 Aktuella teorier om undervisning och lärande

10

3.1.1 Konstruktivism

10

3.1.2 Sociokulturellt perspektiv

10

3.2 Seriebegreppet

11

3.3 Om seriemediet

12

3.4 Analys

12

4 Tillämpning

13

4.1 Forskningsetik

14

5 Beskrivning av projektet

14

6 Analys och tolkning av projektet

15

7 Diskussion

17

8 Referenser

19

1 Inledning

Jag var inte gammal då jag läste min första serie och genom Peter Madsens tecknade värld i serien ”Valhall” lärde jag mig mycket om de fornnordiska asagudarna och deras eskapader. När jag blev äldre fångade seriemediet mig på nytt genom Frank Millers1 och Dave McKeans2 magiska visuella språk. Jag har länge funderat över vad det är som är genuint för seriemediet i fråga om att fånga och bibehålla intresset hos läsaren. Scott McCloud presenterar i sin bok ”Serier –den osynliga konsten” (1995) seriemediets potential som identifikationsverktyg. Låt oss ta den tecknade serien ”TinTin” av Hergé som exempel. Miljöerna i serien är detaljrika och noga återspeglade medan TinTin själv är tämligen enkelt ritad utan några större

personliga drag. Detta för att vi som läsare lättare ska kunna identifiera oss med TinTin och själva ta hans plats då han ger sig ut på äventyr. Den tecknade seriens potential som

identifikationsverktyg kan till synes språka för en plats för serien som medium i skolan och undervisningen.

Redan 1977 uttrycker Erling Frick i sin bok ”Tecknade serier i undervisningen”

förhoppningar om, att om bara grundskolans lärare fick kännedom om vilka möjligheter serierna erbjuder, så skulle de kräva mer av sådant material. Av egen erfarenhet, under min skolgång och praktik samt litteraturstudier gjorda i ämnet, verkar så inte vara fallet. Vad detta beror på kan jag bara spekulera i, men en av anledningarna kan vara att den tecknade serien länge fått brottas med ett dåligt rykte. Detta på grund av den kritik som följde moralpaniken kring ämnet på 1950-talet, vilken färgade generationer av pedagogers syn på mediet.

Undersökningar om hur serier fördummade, hämmade språkutvecklingen och känslolivet, påstods ha blivit gjorda. Detta får mig att osökt tänka på det Roger Säljö (2000) skriver, om att viss forskning tar över vardagliga föreställningar om hur människor lär och fungerar och bygger vidare på dessa. Trots att senare undersökningar visat på att tecknade serier inte har den negativa inverkan på läsaren som påstås ovan, har den tecknade serien aldrig riktigt fått någon upprättelse (Frick, 1977). Serieförlag och serietecknare har skämts för namnet och fortfarande är det många som drar likhetstecken mellan tecknade serier och så kallad

skräpkultur. Scott McCloud (1995) uppmanar oss här att skilja på form och innehåll, förväxla inte budbäraren med budskapet.

1

Frank Miller har bland annat skrivit och tecknat serierna ”Sin City” och ”Batman”. 2

Dave McKean är en konstnär som vid flera tillfällen jobbat tillsammans med författaren Neil Gaiman med bland annat serierna ”Black Orchid” och ”Sandman”.

Många kritiker beskyller även serierna för att ta död på fantasin då berättelsen illustreras och menar att läsaren då lika gärna kan titta på en film där han/hon inte behöver framkalla några egna inre bilder. Detta är enligt mig missvisande då kritikerna inte tagit utrymmet mellan seriernas rutor, de så kallade kanalerna, i beaktning. Många serieskapare anser att det är här magin sker, mellan rutorna, där vår egen fantasi fyller i och kopplar ihop bildsekvensen till en meningsfull helhet (McCloud, 1995). Det är vår egen hjärna som kopplar ihop bilderna, tolkar formspråket och tecknen och på så vis avläser tid, lukter, känslor och ljud i serierutorna vilket engagerar samtliga av våra sinnen. Genom bilderna i rutorna förstår vi hur mycket tid som gått mellan dem. Samma mellanrum kan representera ett ögonblick, en dag, en årstid, ett sekel beroende på vilken information bilderna i bildsekvensen gett oss.

Jag vill i mitt examensarbete ställa den tecknade serien mot traditionella läromedel3 och i en analys visa på dessa olika mediers förhållningssätt till ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Med denna analys samt litteraturstudier som grund ämnar jag vidare utforma en handbok för pedagoger, vilken dels kommer att fungera som en introduktion för pedagogen i att närma sig och förstå seriemediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en

inspirationskälla till fortsatt undervisning i klassrummet. För mig som blivande lärare i Kultur, medier och estetiska uttrycksformer är det av största relevans att försöka introducera och presentera alternativa läromedel och medier i syfte att berika undervisningen, samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet.

3

2 Syfte och frågeställningar

Som en del av mitt examensarbete vill jag ställa den tecknade serien mot traditionella läromedel och i en analys jämföra dessa båda medier utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Syftet med analysen är att jag ska kunna bilda mig en uppfattning om respektive mediers styrkor och svagheter. Jag vill studera de båda medierna utifrån olika synvinklar och på så sätt utveckla min förståelse. Resultatet av analysen kommer med genomgångna litteraturstudier att bilda en plattform för mitt arbete med handboken. Denna handbok kommer dels att fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. För att pedagogen skall kunna använda sig av den tecknade serien som läromedel måste denna också förstå mediet. Utifrån mina intentioner med examensarbetet blir min frågeställning med underfrågor sålunda:

• Hur förhåller sig den tecknade serien som läromedel gentemot traditionella läromedel till ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på undervisning och lärande?

• Hur utformar jag en handbok i ämnet avsedd för pedagoger?

Vilka verktyg måste jag ge läsaren så att denne lär sig att tolka och förstå serier? Vilken information är relevant för handboken?

3 Litteraturgenomgång

3.1 Aktuella teorier om undervisning och lärande

I mina funderingar kring traditionella läromedel respektive serien som läromedel har jag valt att resonera utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Denna hållning till undervisning och lärande har sålunda färgat mitt arbete med analysen och handboken. Jag har i min teoribildning inspirerats av Roger Säljös bok ” Lärande i praktiken -Ett sociokulturellt perspektiv” (2000) samt Silwa Claessons ”Spår av teorier i praktiken” (2002). En definition av de båda ovannämnda teoretiska begreppen kan här vara på sin plats:

3.1.1 Konstruktivism

Varje människa konstruerar sig sin egen bild av omvärlden vilket är en kognitiv process, ett tänkande. Fokus ligger sålunda i konstruktivismen på den enskilde individens tänkande. Varje elev har en för-uppfattning vilken i läroprocessen fungerar som en utgångspunkt för nya tankemönster och strukturer hos eleven. Denna för-uppfattning utvecklas successivt genom att eleven får nya erfarenheter (Claesson, a.a.).

3.1.2 Sociokulturellt perspektiv

Barnets utveckling och möjlighet att lära påverkar och påverkas av dess sociala miljö och kontext (sammanhang). Det är den omgivande kulturen, sammanhanget och

kommunikationen som är i centrum. Elevperspektivet är i fokus och både lärare och elev är aktiva och låter alla tillgängliga medel stå till tjänst i erövringen av samhället och kulturen (a.a.).

För mig, då jag skriver om ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv, går det ingen tydlig gräns mellan dessa båda teorier. Jag knyter genom arbetets gång två nyckelord till de båda teorierna; kommunikation och identifikation. Vikten av kommunikation och

identifikation i klassrummet tas vidare upp i Lpo 94:

Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. […]

En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. (Skolverket, 2006, s. 11)

3.2 Seriebegreppet

Seriös forskning om serier är i Sverige tämligen sällsynt. Fredrik Strömberg menar i sin bok ”Vad är tecknade serier? –En begreppsanalys” (2003) att det saknas en utvecklad teoretisk analysapparat samt ett gemensamt språk för att beskriva vad det är som händer i en serie. Dock ser Strömberg (a.a.) hoppfullt på framtiden och menar vidare att den tecknade serien nu håller på att införlivas i ”finkulturen” och därmed blir föremål för akademiska studier. Vad är då en tecknad serie? Jag ska här nedan redogöra kort för tre olika definitioner av

seriebegreppet. Om vad begreppet egentligen innebär råder det olika uppfattningar. Scott McCloud, en amerikansk serieskapare och banbrytande serieteoretiker, skriver i sin allmänt vedertagna definition4:

Serier: Uttrycksform som består av sidoställda, föreställande och andra bilder i avsiktlig sekvens, vilka syftar till att förmedla information och/eller framkalla ett estetiskt gensvar hos betraktaren. (Scott McCloud, 1995, s. 9)

Vad betyder egentligen detta? McCloud (a.a.) och många andra vill dra likhetstecken mellan seriekonst och sekvenskonst, det vill säga att när bilder ingår i en medveten sekvens blir bildkonsten seriekonst. Detta säger ingenting om att det måste finnas en text i anslutning till bilderna och i pantomimserier5 är inte heller så fallet. Definitionen säger dessutom inte någonting om teckningsteknik, innehåll eller publiceringsform. Serier är alltså sekvenskonst där handlingen förs framåt genom bilderna/rutorna.

Fredrik Strömberg (2003) tar vidare upp den tidigare rådande massmediala definitionen av seriebegreppet. Denna definition utgår ifrån att serien, för att kunna kallas en serie i begreppets sanna bemärkelse, måste vara publicerad i ett massmedium.

Relationen mellan bild och ord har slutligen också setts som en definition av seriebegreppet. Will Eisner (1985), ytterligare en serieskapare och teoretiker, menar att serien är en litterär form där samspelet mellan bild och ord formar en berättelse eller dramatiserar en ide´.

4

Inom Amerikansk serietradition. 5

3.3 Om seriemediet

Då jag ville gå på djupet i seriemediet och förstå mediets speciella karaktär fann jag Scott McClouds bok ”Serier –den osynliga konsten” (1995) mycket användbar. McCloud (a.a.) gör en omfattande analys av seriemediet och dess beståndsdelar vilket skapar en unik förståelse. Göran Sembs artikel ”En bild & Tusen ord” (1993) består också av en analys, dock här av enbart en seriesekvens, vilken även denna har bidragit till min förståelse av mediet. Hur jag tolkat McClouds och Sembs budskap finns det utförligare exempel på i min handbok, se denna.

Då det gäller seriens historik har jag fått mycket stoff från Frick Erlings ”Tecknade serier i undervisningen (1977) samt ovannämnd litteratur av McCloud (a.a.), Eisner (a.a.) och Strömberg (a.a.). Till seriens historia hör även den seriedebatt som omgett mediet från 1950- till 1970-talet. För att få en inblick i denna har jag sålunda läst ett antal artiklar, samt böcker skrivna under den aktuella perioden. Nils Bejerots ”Barn-serie-samhälle” (1981) fick

genomslagskraft i Sverige i sin kritiska hållning till seriemediet. Lars Petersons studiehäfte ”Seriernas värld” (1976), samt Göran Ribes ”Tecknade serier –Kompendium för undervisning om en masskulturform” (1977), har båda gett mig inblick i vissa pedagogers syn på mediet under samma tid. Viktigt att hålla i minnet är att både Peterson (a.a.) och Ribe (a.a.) vänder sig mot innehållet i dåtidens serier och inte mot serien som medium.

En stor del av mitt arbete har vidare handlat om seriemediets plats i undervisningen och klassrummet. Det finns inte mycket aktuellt skrivet om ämnet, dock har jag funnit Fricks (1977) texter och Peter Håkanssons ” Perspektiv: I seriernas värld” (1993) användbara och inspirerande. Fredrik Strömbergs ”Seriebiblioteket” (2005) och ”100 oumbärliga seriealbum” (1999) har båda informativa och intressanta förord, bestående av kortare essäer, vilka tar upp seriens potential i klassrummet.

3.4 Analys

I min analys av ett läromedel samt en serie har jag valt att utgå från de båda böckerna ”Globen 1, Historia och Religion” (Lindh, Blom & Söderberg, 1995), vilken är en lärobok, och serieromanen ”Människosonen –Berättelsen om Jesus” (Madsen, 2003).

6

Anledningen till mitt val av ”Globen” är att jag vid ett flertal tillfällen ute på min

partnerskola7 stött på läromedlet i undervisningen. Sålunda vet jag att detta är ett läromedel som fortfarande är i bruk Till textanalysen av de båda böckerna har jag använt mig av Ewa Romares artikel ”Bilden i läroboken, en text- och bildanalys av religionsböcker från 1940-tal och 1980-tal”. Denna artikel är hämtad ur Spov7 ”Pedagogisk textanalys” (1989). I den efterföljande bildanalysen använde jag mig av en semiotisk analysmodell inspirerad av boken ”Bildspråkets grunder” (Hansson, Karlsson & Nordström, 1992).

4 Tillämpning

En stor del av förarbetet till handboken har bestått i litteraturstudier, då jag ville ha en stabil grund att stå på. Jag har i mitt val av litteratur försökt att utgå ifrån en så bred uppfattning som möjligt med både argument för och emot den tecknade serien, detta för att kunna utveckla min egen ståndpunkt i frågan. I utvecklingen av min egen uppfattning gjorde jag vidare, vilket jag redan presenterat, en analys av ett läromedel och en serie. Denna analys är en av

grundstenarna till utformandet av handboken. Analysen har även bidragit till att jag kan koppla min handbok till ett vetenskapligt resonemang, vilket känns viktigt för handbokens aktualitet. Analysen är uppdelad i tre delar; en textanalys, en bildanalys samt en efterföljande diskussion. I delen om textanalys valde jag att utgå ifrån en pedagogisk textanalysmodell inspirerad av Ewa Romare (1989), då denna tydligt går att koppla till en konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande med eleven i centrum. Då det gällde bildanalysen valde jag att utgå ifrån en semiotisk bildanalysmodell, detta för att bildanalysmodellen synliggör flera dimensioner av den valda bilden både då det gäller dess manifesta och latenta innehåll.

Analysmodellen jag valt är inte optimal då det handlar om att synliggöra seriens alla fenomen. Dock har analysmodellen hjälp mig att se på både serien och läroboken ur olika synvinklar vilket har vidgat min förståelse av medierna. De båda mediernas förhållningssätt till begreppen identifikation och kommunikation har diskuterats vilket går i linje med mina pedagogiska funderingar och tankar inför utformandet av handboken.

Varför valde jag att göra handbok för pedagoger? Efter en del litteraturstudier och samling av stoff slog det mig att det som skrivits om seriemediet och dess användning i undervisningen har ett antal år på nacken.

7

Jag tyckte därför att det verkade spännande och intressant att ta upp ämnet på nytt utifrån de pedagogiska teorier som är aktuella idag8. Lpo 94 tar upp vikten av ett varierande arbetssätt i skolan:

Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. (Skolverket, 2006, s. 6)

Till handboken valde jag även att producera ett antal bilder som förtydligar och ger förståelse till texten och vice versa. Bildernas utformning är inspirerad av den litteratur jag läst om seriens berättarspråk och beståndsdelar. Här har åter Scott McCloud (1995) varit en inspirationskälla.

4.1 Forskningsetik

Förutom de bilder jag producerat själv har jag i min analys och i handboken använt mig av befintliga bilder. Bilderna i analysen är använda med tillåtelse av aktuella förlag och

författare. De bilder som finns i handbokens avsnitt om seriernas historik är hämtade på nätet och där ifrån en fri encyklopedi kallad Wikipedia. Dessa bilder tillhör ”public domain” och är sålunda fria att använda.

5 Beskrivning av projektet

Som jag beskrivit ovan började mitt arbete med litteraturstudier. Jag började med att samla så mycket stoff som möjligt kring seriemediet och gjorde sen en första urgallring av titlar som jag ansåg var relevanta för mitt arbete. Dock har det visat sig att jag i mitt arbete inte fått användning för all den litteratur jag läst vilket visar att jag från början, för att undvika onödigt arbete, borde ha varit snävare i min frågeställning och val av problemområde. Efter gjorda litteraturstudier gav jag mig i kast med analysen, vilken krävde mycket förarbete i form av ytterligare studier och utformning av analysmodell. Analysen och genomgången litteratur gav mig idéer och en stabil grund till det stundande arbetet med handboken.

8

För ytterligare argument för varför jag valt att arbeta med just seriemediet hänvisar jag läsaren till min handbok och kapitlet ”Serier i undervisningen: Varför tecknade serier?”

Här gjorde jag först en skiss av handbokens utformning, vilken jag diskuterade med min handledare. Sedan följde ännu en stoffsamling och ett urval av information som jag fann relevant och intressant för den framtida läsaren. Jag ställdes då inför ett val att antingen utforma en handbok för de pedagoger som aldrig använt sig av seriemediet, och på så sätt är noviser inom ämnet, eller de pedagoger som redan är intresserade och en aning bevandrade i ämnet. Jag valde den första gruppen då jag anser att min intention med handboken dels är att väcka ett intresse hos dem som tidigare inte är förtrogna med seriemediet. Dock har jag i min handbok försökt att gå djupare i förståelsen av mediet så att även de som redan är något förtrogna med seriemediet kan ha glädje av boken. Bildernas utformning utvecklades vidare parallellt med texten. Både text och bild har i handboken bearbetats i omgångar fram till dess befintliga form. Vissa av bilderna har efter hand ritats om då jag reflekterat vidare över dess budskap till läsaren. I kapitel 3 i handboken med titeln ”Serier i undervisningen” finns en inledande bild där jag avbildat en undervisningssituation. Jag valde här, utifrån en

konstruktivistisk syn på lärande, att placera pedagog och elever i en ring. Detta för att jag vill visa på vikten av kommunikation i klassrummet. Hur jag placerat pedagog och elever i förhållande till varandra visar vilken form av kommunikation som jag vill lyfta fram. Min intention är att handboken ska kännas inbjudande och vara i ett sådant format att pedagogen lätt kan bära den med sig och plocka fram den för inspiration. Jag vill att

handboken ska användas och därmed tåla användning. Därför har valt att skriva ut boken i A5 format på lite tjockare papper med laminerad fram och baksida. Boken har slutligen bundits ihop med en spiral.

6 Analys och tolkning av projektet

I min analys av ett läromedel och en serie använde jag mig av vissa frågor som jag anser passa även här då jag ska analysera min handbok. Sålunda är frågorna inspirerade av Ewa Romares (1989) pedagogiska text- och bildanalys. Dock har jag omformulerat frågorna på det sätt att de hänvisar till boken som helhet och inte bara till den verbala texten.

Vad har materialet för kunskapssyn och idé?

Handboken bygger på tanken om ett vidgat textbegrepp. Jag vill presentera och introducera alternativa läromedel och medier i syfte att berika undervisningen, samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet.

Handbokens tonvikt på identifikation och kommunikation, samt att jag valt att skriva om ett medium som främst är riktat till barn och unga, språkar för att boken är skriven med ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv.

Vem är boken ämnad för?

Pedagoger och blivande pedagoger.

Har texten tydliga subjekt och predikat?

Jag har försökt att minimera orden ”man” så att samtliga påstående går att hänvisa till mina egna eller andras tankar.

För texten en dialog med läsaren?

Jag har försökt att föra en dialog, i den mån jag kan, med läsaren. Hur jag lyckats med detta är upp till läsaren.

Vad vill boken förmedla?

Boken vill förmedla en förståelse av seriemediet samt en introduktion till hur läsaren kan lära sig att läsa och tolka serier. Boken vill även visa på hur mediet kan användas i olika

situationer i undervisningen och klassrummet.

Vilka syften har bilden/bilderna?

Bilderna som finns i direkt anslutning till texten har som syfte att förtydliga texten och förmedla det som inte går att förmedla verbalt. De större bilderna till varje kapitel har syftet att förmedla en känsla till det kapitel de representerar.

Hur samverkar yttre & inre kontext för förståelse av bilderna?

Bilderna i handboken går att förstå utan texten, men texten ger en annan förståelse av bilderna. Scott McCloud har i sin bok ”Serier –den osynliga konsten” presenterat sin analys av seriemediet helt i serieform. Detta är en idé som lockat mig och först ville även jag presentera min handbok helt i serieform, då detta ypperligt visar på text och bilds interaktion och samverkan.

7 Diskussion

Då jag började planera mitt arbete hade jag stora intentioner. Förutom analysen skulle jag göra en enkätstudie över barns serieläsningsvanor. Jag insåg snart att detta var ett projekt i sig och valde därför att spara denna studie till ett framtida arbete. Det visade sig så småningom att det arbete jag gett mig in på var stort nog och innan jag fick riktigt grepp om det tycktes det mig övermäktigt.

Analysen är en del av arbetet som blev större än vad jag tänkt från början. Först och främst var det problematiskt att hitta en analysmodell som passade de båda medierna. Jag gjorde här, med stöd från samtalen med min handledare, en kompromiss i förhoppning om att analysen skulle visa mig något nytt av medierna som jag inte redan visste eller kunde läsa mig till. Jag undersökte i analysen mediernas sätt att kommunicera med läsaren samt vilka möjligheter till identifikation och känsloengagemang de gav. Det visade sig dock till slut att analysens tyngdpunkt blev liggande på bildens styrka som kunskaps- och informationsbärare, vilket i och för sig är relevant i samtalet kring seriemediet då serien i mångt och mycket består utav bilder. Vidare var min intention med analysen inte att bevisa för läsaren att serien är ”bättre” än läroboken. Jag gjorde analysen för min egen skull, för att utveckla min egen förståelse av de båda medierna och på vilka sätt dessa förhåller sig till ett konstruktivistiskt och

sociokulturellt perspektiv. Analysens syfte och koppling till handboken kan kanske därför te sig vagt för läsaren. För mig gav analysen en ökad förståelse av läromedlet och på vilka sätt detta skiljer sig från seriemediet, vilket i sin tur födde tankar och reflektioner kring hur serien kan användas som läromedel. Förståelsen av de olika medierna påverkade därför också utformningen av min handbok både till val av innehåll och layout.

Jag har vidare under arbetets gång insett vikten av att kunna begränsa sig, då begränsningen har varit en av mina största utmaningar. En annan utmaning har frågan om objektivitet utgjort. Hur förhåller jag mig objektiv till mitt arbete? Det som drivit mig framåt, även om jag i förarbetet till handboken försökt att sträva efter objektivitet, är min passion för ämnet. Min syn på undervisning och lärande är subjektiv, då jag håller ett fast tag vid begreppen kommunikation och identifikation. Dessa begrepp och dess anknytning till ett sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande har färgat hela min arbetsprocess och mitt val av område. Jag anser att seriemediet har en säregen potential som identifikationsobjekt9.

9

Vidare utgör seriemediets språk, med ett vidgat textbegrepp där ord och bild samverkar för ömsesidig förståelse, en ovärderlig möjlighet till kommunikation10. Jag tycker att jag har besvarat båda mina frågeställningar, den första i min analys och följande diskussion, den andra i arbetsprocessen med handboken och dess slutgiltiga form. Arbetets olika delar knyts ihop av begreppen kommunikation och identifikation samt vilka olika uttryck dessa kan ta i

seriemediet. Diskussionen i analysdelen kring läroboken, dess innehåll och struktur i jämförelse med serien, har slutligen påverkat utformningen av handboken.

Jag hoppas att mitt arbete har lyckats väcka ett intresse hos läsaren i att på nytt ge serien en chans som medium i undervisningen. Jag ska i den mån jag kan, och får tillåtelse till, försöka sprida handboken så att den inte bara går att finna innanför lärarutbildningens väggar. Själv kommer mitt intresse av mediet färga min framtida undervisning och, om tillfälle ges, forskar jag gärna vidare och skriver mer om ämnet.

10

8 Referenser

Bejerot, Nils (1981). Barn-serier-samhälle. Stockholm: Kulturfront.

Claesson, Silwa (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Frick, Erling (1977). Tecknade serier i undervisningen. Malmö: LiberLäromedel.

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z (1992). Bildspråkets grunder. Höganäs: Almqvist & Wiksell.

Håkansson, Peter (1993). Perspektiv : [svenska för högstadiet]. I seriernas värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lindh, Lena, Blom, K. Arne & Söderberg, Boel (1995). Globen 1, Historia och Religion. Malmö: Gleerups Förlag.

Madsen, Peter (2003). Människosonen –Berättelsen om Jesus. Örebro: Bokförlaget Libris. McCloud, Scott (1995). Serier –den osynliga konsten. Stockholm: Medusa.

Peterson, Lars (1976). Seriernas värld: [studiehäfte]. Stockholm: Sveriges radio, Skolmateriels orderkontor.

Ribe, Göran (1977). Tecknade serier –Kompendium för undervisning om en masskulturform. Linköping: Fortbildningsavdelningen i Linköping.

Romare, Ewa (1989). Bildens betydelse i läroboken. En text- och bildanalys av religionsböcker från 1940-tal och 1980-tal. Spov 7: Pedagogisk textanalys, 45-64. Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap pedagogisk textanalys med exempel från

läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur

Semb, Göran (1993). En bild & Tusen ord. Tidskriften 90tal: om litteratur och konst, (8), 32-39.

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmen. LPO 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Fritzes

offentliga publikationer.

Strömberg, Fredrik (2005). Seriebiblioteket. Lund: BTJ Förlag.

Strömberg, Fredrik (2003). Vad är tecknade serier? -En begreppsanalys. Malmö: Holmbergs. Strömberg, Fredrik (1999). 100 oumbärliga seriealbum. Lund: BTJ Förlag.

9 Bilaga 1

Analys

I min analys av ett läromedel samt en serie har jag valt att utgå från de båda böckerna ”Globen 1, Historia och Religion” (Lindh, Blom & Söderberg, 1995), vilken är en lärobok, och serieromanen ”Människosonen –Berättelsen om Jesus” (Madsen, 2003). För att det ska underlätta för läsaren och mig själv har jag valt att hädanefter referera till de båda böckerna som ”Globen” och ”Människosonen”. Innan jag påbörjar min analys vill jag lyfta fram ett par tankar om läroboken utifrån Staffan Selanders bok ”Lärobokskunskap” (1988) samt Roger Säljös bok ”Lärande i praktiken -Ett sociokulturellt perspektiv” (2000). Selander (1988) menar att idén med den pedagogiska texten är att den ska reproducera redan befintlig kunskap och sålunda inte skapa någon ny. Vidare skriver Selander att läroboken också är framställd för de institutionella villkoren. Med det menar Selander att texten är skapad för att fylla vissa funktioner i undervisningen istället för att möta elevernas olika erfarenhetsvärldar. Ett exempel på detta är lärobokstextens uppdelning i avsnitt avsedda att passa lektionens tidsramar. Säljö (2000) är inne på samma spår då han beskriver läroboken som en textgenre vilken bygger på skolans institutionaliserade antagande om vad lärande innebär och därför är skapad för att användas i en sådan miljö. Vidare menar Säljö att elever inte heller möter texter liknande dem som finns i läroboken i andra miljöer. Dock är det inte bara läroboken som har ett särskilt språk, så har även den tecknade serien. Fredrik Strömberg skriver i boken

”Seriebiblioteket” (2005) att läsningen av en avancerad serie kan vara nog så komplicerad som läsningen av en roman. Detta då dagens serieskapare har ett avancerat system av

möjligheter för att arrangera texten rent grafiskt i relation till bilderna. Dessutom har bilderna i serien ett eget språk som läses parallellt med texten. Med andra ord kräver den tecknade serien såväl som läroboken en viss förkunskap från läsaren ifråga om hur denne ska läsa och förstå mediet.

Metod för analysen

För att jag ska kunna gå någorlunda på djupet i min analys har jag valt ut kapitlen från böckerna vilka behandlar samma ämne och händelser. I Globen har jag valt kapitlet ”Påsk” som i Människosonen motsvarar kapitlen 9-11. Kapitlen handlar om tiden från det då Jesus rider in i Jerusalem till hans död och uppståndelse.

Jag har valt att dela upp analysen i tre delar. Först en textanalys av respektive bok med inspiration av den pedagogiska textanalysmodell som Ewa Romare använder sig av i sin artikel ”Bilden i läroboken, en text- och bildanalys av religionsböcker från 1940-tal och 1980-tal”. Denna artikel är hämtad ur Spov7 ”Pedagogisk textanalys” (1989). Därefter gör jag en bildanalys utifrån semiotisk analysmodell av en utvald bild från respektive bok. Dessa bilder har jag valt för att de i de båda böckerna motsvarar varandra och behandlar samma ämne/händelse. På sidan 123 i Globen och sidan 90 i Människosonen finns bilder som berättar om hur Jesus rensar templet i Jerusalem. Slutligen knyter jag ihop säcken med en diskussion kring hur bild och text samverkar i respektive bok. Denna diskussion innefattar en jämförelse av böckerna och deras skilda sätt att presentera ämnet utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv.

Textanalys

Globen 1 Historia-Religion Människosonen Bakgrund

Materialets struktur Boken är uppdelad i två delar. En del om historia och en del om religion. Delen om religion är uppdelad under huvudrubrikerna: Barn och Religion, Jesus och

människorna, Påsken, Vad hände sen? Samt två avsnitt med fördjupningar och arbetsuppgifter. Till denna grundbok hör en studiebok samt en lärarhandledning.

Lärjungen Petrus berättar om sin tid med Jesus. Boken handlar om tiden från Jesus födelse till död och uppståndelse. Boken är indelad i 12 namnlösa kapitel utifrån centrala händelser eller teman.

Vilken idé bygger materialet på?

Boken gör försök till att ställa öppna frågor till läsaren. Dock tycks

resultatet bli detsamma som för andra traditionella läromedel: text med

efterföljande frågor och/eller utvärderingstest. Jag tittade i lärarhandledningen vilken genom presentation av tankekartor och betonandet av dialog i klassrummet visar på att författarna har en

Då boken troget följer

evangelierna tror jag Madsen vill förmedla ett alternativt sätt för läsaren att möta och uppleva Jesus tid på jorden och hans budskap till människorna.

konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande.

Vad har materialet för kunskapssyn?

Med tanke på det jag skrivit ovan vill jag tro mig förstå författarnas intention med läromedlet. Studieboken och utvärderingstesten visar dock på en annan syn på lärande där eleven mottar kunskap och sedan reproducerar den.

Jag kan bara spekulera i varför Madsen har valt att skriva om Jesus i serieform. Jag tror att han med bilder vill levandegöra, engagera och väcka känslor kring ämnet.

Textanalys

Hur är texten11 komponerad?

Kapitlet är skrivet som en berättelse och uppdelat enligt styckena: Jesus rider in i Jerusalem, Jesus rensar templet, Judas: lärjungen som förrådde Jesus, Petrus: lärjungen som förnekade Jesus, Pilatus: romaren som dömde Jesus, Jesus dör samt Kvinnorna vid graven. På s.127 samt s.132 finns två rutor med rubriken:

”Fundera på.” Här ställs öppna frågor till eleven att reflektera över utifrån den lästa texten.

Petrus berättelse om sin tid med Jesus varvas med händelser presenterade i nutid, samtal mellan aktörerna och liknelser. Petrus berättelse är skriven med vanligt typsnitt medan samtal och liknelser är skrivna med versaler.

Vem är texten ämnad för?

Elever i årskurs 4. Ingen ålder angiven. Dock är språket stundtals avancerat och lämpar sig kanske bäst för äldre barn och vuxna.

Har texten en balans mellan

beskrivningar och förklaringar?

Texten är beskrivande med invävda förklaringar. Då och då ställs det öppna frågor i texten som sedan helt eller delvis förklaras.

Texten har en balans mellan beskrivningar och förklaringar. Händelser förtydligas med dialoger mellan aktörerna.

Hur presenteras ämnet? Som en kronologisk berättelse.

Petrus leder oss genom Jesus historia med tillbakablickar på händelser, samtal och liknelser.

Har texten tydliga subjekt och predikat?

Ibland förekommer ord som ”man” i texten utan vidare hänvisning till vem/vilka författarna menar.

Utan bilderna, då text och bild är ömsesidigt beroende av varandra i mediet, är det svårt att enbart utifrån texten förstå vem som säger vad och när Petrus

berättelser övergår till händelser i nutid.

Hur kopplas det historiska innehållet till nutid?

Författarna kopplar händelser till högtider. Kapitlet heter ”Påsk” och förklarar sålunda varför vi idag firar påsk.

Någon sådan koppling görs inte.

Är informationen som texten förmedlar korrekt?

Texten följer de fyra evangelierna. Dock är det oklart i styckena ”Petrus: lärjungen som förnekade Jesus” och ”Pilatus: romaren som dömde Jesus” huruvida Jesus först ställs inför förhör hos översteprästen och rådet innan han förs till Pontus Pilatus.

Texten följer tydligt de fyra evangelierna.

För texten en dialog med läsaren och/eller ger läsaren en möjlighet till

identifikation?

På s.131 står det: ”Som du säkert minns…” Här försöker författarna föra en dialog med läsaren, dock med ett slutet påstående.

Texten är stundtals reflekterande och eftersom författaren låter Petrus berätta historien känns det som om han talar direkt till läsaren. I berättelsen använder Petrus även ord som ”vi” och ”oss”.

Vad vill texten förmedla? Vad påsken egentligen handlar om och varför vi firar den. Viss tonvikt läggs i texten på Pontus Pilatus och hans dilemma över Jesus dom.

Tankar, känslor och reflektioner kring varför Jesus och

människorna omkring honom valde att agera som de gjorde.

Bildanalys

Globen 1 Historia-Religion Människosonen Bakgrund

Hur många bilder finns det i kapitlet/kapitlena?

10 stycken (varje sida har en bild).

Boken är en tecknad serie och utgörs sålunda i huvudsak av bilder.

Finns det källförteckning till bilderna?

4 av bilderna har angiven källa, 2 av de resterande bilderna antar jag vara illustratörens verk.

Bild 1 här nedan kallad ”Jesus rensar templet” är utan

källhänvisning.

Samtliga bilder är gjorda av Peter Madsen.

I vilken sociala & språkliga miljö möter mottagaren bilden?

I skolan i årskurs 4. Varierande.

Jesus rensar templet Jesus rensar templet Bildens inre kontext

Vad är bildens manifesta innehåll? (Denotation)

Objekten i bilden är placerade på det sätt att det bildas en triangel i bildens mitt:

Denna triangel innefattar olika sorters djur. Längs med triangelns vänstra diagonala linje rör sig 5 får mot

betraktaren. Triangelns högra diagonala sida utgörs av en liggande åsna med en korg på ryggen innehållandes två änder. Djuren i triangelns mitt är olika sorters fåglar samt ett lamm vilka alla synes ligga på rygg med slutna ögon.

Bilden utgörs av fyra sammanlänkade bildfält:

Det översta stora fältet utgörs av en tempelgård med 8 synliga stånd. I och vid dessa stånd finns ett tjugotal människor. Stånden och den bakomliggande tempelgården bildar en hästskoform mot betraktaren. Närmst

betraktaren står det både till höger och vänster tre människor.

På bilden ser vi 3 grupper med människor.

I bildens vänstra del ser vi 6 människor varav 3 är stående och 3 hukande under. De tre hukande människorna har alla sina ansikten vända mot bildens högra del. Två av de tre stående människorna bär stora föremål på axlarna. En av dessa bär på en stor kista och denne har också sitt ansikte vänt mot bildens högra sida. De två andra synes vara på väg ut ur bilden. På bildens högra sidan finns 3 människor. Två av dessa står bredvid varandra och är lutade en aning framåt. Människan närmast betraktaren håller i korgen med änderna. Denne har också ansiktet vänt ner mot korgen. Människan bredvid, samt den bakom de två, har båda sina ansikten riktade mot bildens vänstra del.

Bakom de beskrivna

människorna på båda sidor av bilden synes två stora pelare. Bakom dessa pelare hittar vi den 3: e gruppen med människor. Sju av dessa personer befinner sig tätt ihop medan den 8: e, klädd i en vit och blå särk, står lite bredvid med en höjd arm mot dem. Den höjda armen utgör också toppen av den triangel jag nämnde i början. Sex av människorna i hopen lutar sig bort från personen klädd i vitt och blått samtidigt som deras ansikten synes vara riktade mot denne. Den 7: e personen i hopen befinner sig hukad på marken precis under armen på personen i vitt och blått.

Det översta lilla fältet utgörs av en tonad orange bakgrund med en människa som syns från huvud till axlar i mitten. Människan tycks vara insvept i en vit skrud.

Fältet en bit under är lite större och här ser vi vad som synes vara samma människa fast mycket närmare. Fältet upptas av en närbild på människans ögon och panna. I det nedre stora fältets mitt står en man klädd i vitt. Han är lutad framåt med armarna rakt ut. Händerna greppar kring en stav. Runt om människan och dennes stav rör sig olika slags föremål ut mot bildens kanter och mot betraktaren. 8 vita duvor synes röra sig från människan med staven ut över fälten över hela bilden in i det övre stora fältet och binder på detta sätt samman bildens olika fält. Bildens fält knyts även samman av vad som synes vara mynt. En av de tre människorna som befinner sig närmast betraktaren i bildens övre stora fält till höger, håller ut sin arm och hand mot bildens mitt. Från dennes hand och ner över hela bilden förbi den vitklädde

människans stav går en lodrät rad av mynt i olika storlekar

Vad är bildens latenta innehåll? (Konnotation)

Bilden handlar som titeln säger om händelsen då Jesus rensar templet.

Djuren synes storma ut ifrån bildens mitt mot betraktaren. Vissa av djuren ser ut att vara döda och ligger i onaturliga ställningar. Eftersom djuren utgör bildens centrala triangel är de också dessa betraktaren möter först. Vad är det som händer?

Människorna ser samtliga ut att vara män på bilden och de två grupper med män som befinner sig i bildens vänstra samt högra del verkar titta förvånade på varandra, några har öppna munnar som om de också är frågande.

Betraktaren och männen synes fråga samma sak: Vad är det egentligen som pågår? Längst bak i bilden kan vi ana oss till vad det är som pågår. Mannen med höjd arm antar jag vara Jesus och det är han som i vildsint raseri löper amok i templet. Vill han slå eller förbannar han männen som han höjer näven emot? Visar han ingen nåd mot de som befinner sig under hans dömande arm?

Bilden har en känsla av mycket rörelse och konstnären har mycket realistiskt och vackert målat fångat den sekund då kaoset bryter lös i Jerusalems tempel.

Bilden handlar om Jesus raseriutbrott i templet.

Vi ser honom först lite på avstånd då han synes studera kommersen inne på

tempelgården. I närbild ser vi sen ilskan i hans ögon. De två mindre fälten är upptakten på hans utbrott i bildens undre del där han greppar sin stav och likt en tornado slår omkull en massa varor som flyger ut mot betraktaren. Bland dessa varor finns också de vita duvorna som synes flyga ut mot betraktaren och över i bilden på sidan bredvid. Mynten som synes rinna från en mans hand i bildens övre högra hörn når Jesus stav och slås vidare ut mot betraktaren. Bilden går från ett passivt iakttagande från Jesus till full handlingskraft. Bilden är full av rörelse och jag får känslan av att Jesus helt tappat fattningen. Han beter sig tämligen mänskligt och verkar inte tänka på konsekvenserna av sitt handlande.

Vidare är försäljarna och människorna i bildens övre del är som bortblåsta i bildens nedre del där Jesus går loss med sin stav. Kanske vill Madsen visa på Jesus ensamma kamp mot den etablerade religionen i Jerusalem?

Bildens yttre kontext

Hur omgivningen närmast bilden ut?

Bilden är placerad på sidans nedre högra hörn. Bredvid bilden på vänster sida finns bildtexten: ”Jesus rensar templet”. Ovanför bilden finns också två textstycken med titeln ”Jesus rensar templet”.

Seriens text ingår i ett nära samspel med bilderna och får här utgöra bildens yttre kontext. I det stora övre fältet skriker försäljarna ut sina bud: ”Här var det prima friska offerdjur!” etc. I det översta lilla fältet där vi ser Jesus finns texten: ”Så detta är alltså templet? Folkets

heligaste plats…?” Vidare vid närbilden på hans ögon: ”Guds boning…” och slutligen ovanför hans kropp och stav i bildens nedre del: ”DÅRAR!”

Hur påverkar den yttre kontexten min syn på det manifesta och latenta innehållet?

Eftersom både bildtext och textstyckets titel ovanför bilden säger samma sak så är det ingen tvekan om hur bildredaktören till boken vill att vi ska tolka bilden. Problemet är dock att finna Jesus. Eftersom bilden är ganska liten så blir han endast en suddig liten blå-vit gestalt.

Här samverkar ord och bild i en nära relation. Jesus börjar exempelvis frågande och försiktigt. Sen ilsknar han till i konstaterandet ”Guds boning…” för att slutligen vråla ut: ”DÅRAR!” Textens grafiska utformning samt förhållande till bilderna ger den betoning och uttal.

Hur samverkar yttre & inre kontext för förståelse av bilden?

På det sätt jag angivet ovan. Samt att textavsnitten mer ingående berättar om händelsen. Dock anser jag bilden vara alldeles för liten och komprimerad, vid en första anblick synes den endast vara ett plottrigt gulbrunt virrvarr. Bilden är svår att studera just för att den är så liten och kompakt, vilket jag tror gör att läsaren lätt kastar ett snabbt öga på den och sedan bläddrar vidare. Hade bilden fått ta större plats och om det ges tid till

Bilderna ger orden mening och tvärtom. Ordens styrka kommer från bilderna och orden ger i sin tur en ny dimension och förståelse av bilderna. Yttre och inre kontext är beroende av

reflektion, tycker jag att bilden föder många frågor kring händelsen och också väcker denna till liv och ger den djup.

Hur inverkar

mottagarkontexten på tolkningen av bilden?

De elever som möter bilden gör det antagligen under lektionstid i årskurs fyra. Eftersom bilden är liten, särskilt i förhållande till texten, visar lärobokens kompositörer vart fokus ska ligga.

Vem som möter bilderna och hur är i detta fall omöjligt att veta. Dock kan omgivningen vara avgörande för hur läsaren uppfattar bilden.

Helhetsintryck

Vilka syften har bilden/bilderna?

I detta fall tycker jag att bildens omgivande kontext och dess förhållande storleksmässigt till texten ovanför berättar något om bildredaktörens syfte med bilden. Jag tror att den i huvudsak ska vara illustrativ, den översätter med andra ord texten till bild. Hade bilden fått vara större och ta mer plats hade syftet blivit ett annat. Bilden hade då istället blivit en kunskapsbärare. Jag anser att bilden har stor potential som i rätt

sammanhang kan väcka både känslor och frågor.

Bilden är kraftfullt tecknad för att väcka känslor hos betraktaren. Bilden med dess olika delar berättar också ett händelseförlopp och inte enbart ett ögonblick. Genom att betrakta bilden får jag en bit av en händelse berättad för mig. I min tolkning av bildens olika delar kan jag utläsa känslor, rörelse, samt till och med tonfall och styrka i Jesus röst. Bilden är i samspel med sin inre och yttre kontext levande och på så sätt instruktiv.

Jämförelse av böckerna

Förhållandet utrymmesmässigt mellan text och bild är i de båda böckerna vitt skilda. Medan bilden dominerar Människosonen, så dominerar ordet Globen. Hur samspelar då bild och ord i de båda böckerna? I Människosonen är ord och bild ömsesidigt beroende av varandra, medan bilderna i Globen mer blir i form av illustrationer till texten. Bilderna som illustratören gjort i Globen är nästintill tråkiga och verkar mest ha som syfte att lätta upp texten. De konstbilder som valts ut i kapitlet ”Påsk” i Globen verkar däremot ha ett djupare syfte.

Hade konstbilderna bara anförtrotts med mer utrymme hade de kunnat vara ypperliga källor till frågor och reflektion. Något som analysen visat mig är bildens styrka som kunskaps- och informationsbärare, framförallt i Människosonen, men också i Globen i de ovan nämnda konstbilderna.

I fråga om huruvida böckerna för någon dialog med läsaren, så refererar författarna till texten i läroboken Globen till läsaren genom påstående som (s.131): ”Som du säkert minns…” Vidare så finns det i Globen rutor med titeln ”Fundera över”. Dessa rutor ställer öppna frågor till eleven. I Människosonen reflekterar Petrus i sin tur öppet över olika händelser och tankar och bjuder sålunda in läsaren att utveckla dem med honom. Stundtals vänder även Jesus sitt ansikte mot läsaren vilket får en effekt av att läsaren känner sig påkommen som åskådare eller att Jesus refererar direkt till läsaren.

Jag tycker att det verkar svårt för eleven att identifiera sig med de händelser som presenteras i det aktuella kapitlet i Globen. Dock förklaras våra högtider, vilket gör att berättelserna om Jesus kopplas till nutid och något som eleven redan känner till. Att identifiera sig som läsare med händelserna i Människosonen är också problematiskt eftersom de flesta aktörer är vuxna män, men här bjuds läsaren in på ett annat sätt för att vara med i händelseförloppet. Som läsare av Människosonen blev jag känslomässigt engagerad, upprörd, ledsen, fundersam och hoppfull. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag blev lika engagerad känslomässigt i kapitlet ”Påsk” i Globen. Bilden i Människosonen av Judas siluett hängande i ett träd med texten (s.112): ”Vi fann Judas senare…” väcker i mig fler känslor än meningen ur Globen (s.130): ”En av dem, Judas, hade tagit sitt liv när han upptäckte vad hans förräderi lett till.”

Avslutningsvis kommer jag in på den fråga som jag anser vara en av de viktigaste i

sammanhanget: Väcker boken tankar och intresse till fortsatt reflekterande och samtal? Jag tycker att båda böckerna väcker både tankar och frågor om livet. I vilket utsträckning och med vilket engagemang detta görs är upp till läsaren och dennes preferens i fråga om medium och samspel mellan ord och bild.

Slutdiskussion

Det har varit svårt men samtidigt spännande att göra denna analys. Vissa av de frågor som jag ställt i analysen är riktade mot läromedel vilket har gjort att jag fått se på seriemediet ur en annan synvinkel. Dock har det varit problematiskt att hitta en analysmodell som passar de båda medierna. I min analys visas bildens styrka som kunskaps- och informationsbärare. Kanske säger analysen mer om bildens betydelse än om serien som form? I och med att jag har delat upp analysen i en text- och en bildanalys så försvinner vissa delar av seriemediets karaktäristika. Ett exempel på detta är seriemediets förmåga att behandla rörelse och händelseförlopp. I slutningen mellan bilderna kopplar läsaren ihop bildsekvensen till en meningsfull helhet och avläser på så sätt bland annat rörelse i bilderna. För att komma åt och analysera sådana fenomen i serien krävs det en annan analysmodell. Som förslag på alternativ analysmodell för att fånga seriens speciella karaktär har någon form av modell för filmanalys presenterats för mig. Dock skulle denna filmanalysmodell enbart passa för serieformen och inte för analysen av läromedlet. Jag skulle på så sätt ha varit tvungen att använda mig av två olika analysmodeller. Häri ligger mitt dilemma. Jag befinner mig på okänd mark och någon vedertagen modell för en analys och jämförelse av ett läromedel och en serie finns inte.

Dock har mina intentioner med analysen inte varit att jag ska hitta det ultimata

analysverktyget, då detta skulle kräva ett examensarbete i sig självt, utan att försöka se på serien och läroboken ur olika vinklar. Jag ville försöka hitta något i medierna som jag inte redan visste eller kunde läsa mig till. Jag tycker att jag genom analysen utvecklat min förståelse för de båda medierna. Jag har undersökt hur begreppen kommunikation och identifikation kan ta olika former, förstått bildens kraft som kunskapsbärare samt hur ett medium kan engagera läsarens känslor. Vetskap om bildens betydelse som informationsbärare är ytterst relevant kring samtalet om serier, då serien i mångt och mycket består av bilder. Analysen har även visat på text och bilds förhållande och samverkan i både serien och läroboken.

Mina intentioner med analysen har avslutningsvis inte på något sätt varit att ta fram ett bevis för serien som överlägsen läroboken. Analysen har gjorts för mig och mitt resonemang kring de båda medierna och deras förhållande till ett sociokulturellt och konstruktivistiskt

perspektiv. Analysen har vidare väckt många frågor som i sig skulle kräva egna arbeten, men dessa lämnar jag till ett annat tillfälle.

Analysens förhållande till min handbok kan därför verka svårtydd och examensarbetets olika delar kan synas spreta åt olika håll. Dock kan en ökad förståelse av ett läromedel som medium och på vilka sätt detta skiljer sig från seriemediet föda reflektioner kring hur serien kan

användas som läromedel. Förståelse för de olika medierna påverkar därför också utformningen av min handbok både till val av innehåll och layout.