Malmö Högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängJag vill bli golfproffs
En undersökning om ungdomars tankar och funderingar inför
gymnasievalet
I wanna be a golfpro
A survey of students thougths and feelings in preparation for upper secondary
school
Lisbeth Johansson
Louise Knutsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: Ann-Christin Sahlning
Vårterminen 2006 Examinator: Nils Andersson
Sammanfattning/ Abstract
Detta examensarbete är en undersökning om vilka tankar och funderingar ungdomar i skolår 9 har inför gymnasievalet.
Arbetet bygger på en enkätundersökning där eleverna ges möjlighet att förklara och utveckla sina svar samt komma med egna reflexioner. Djupintervjuer har utförts med en studie- och yrkesvägledare och en lärare där båda har anknytning till eleverna.
För att få en helhetsbild av hur elevernas tankar och funderingar hänger ihop med verkligheten finner vi förklaringar i psykologin, fysiologin och sociologin. Kroppen förändras, både fysiskt och psykiskt i tonåren och påverkar elevernas tankar och deras sätt att vara.
Uppväxtmiljön med kompisar, familj och omgivningens förväntningar är ytterligare påverkansfaktorer. Kompisar är oerhört betydelsefulla i denna ålder. Eleverna är splittrade, oroliga och osäkra, vilket tar på deras krafter. Trötta elever upplevs som slöa och lata. Om detta skriver Wikare, Andersson och Watsi i boken Barn och skolbarnsomsorg.
Informativ påverkan, som teoretikern Festinger förespråkar, handlar om hur människor påverkas av information ifrån andra människor. Hur de tar in vissa delar av informationen för att kunna bedöma sina egna förmågor och åsikter. Vi jämför oss med andra för att vi vill passa in och ta del av den viktiga gemenskapen.
Resultatet i vår undersökning visar att mer än hälften av eleverna tyckte att gymnasievalet var svårt. 74% kände ändå att de valt rätt. Svårigheten med valet har eleverna motiverat med bl.a. att de var oroliga för framtiden och för vad de skulle göra efter gymnasiet. 68% av eleverna tänkte på framtiden när de gjorde sitt val, däribland en utav eleverna vars förklaring fick utgöra titeln på detta examensarbete, “Jag vill bli golfproffs”.
Innehållsförteckning
1.
Inledning
6
2.
Syfte
7
3.
Frågeställningar
7
4.
Disposition
8
5.
Bakgrund
9
5.1 Psykologiskt perspektiv 9 5.2 Sociologiskt perspektiv 10 5.3 Fysiologiskt perspektiv 11 5.4 Tänkandets utveckling 125.5 Emotionell och social utveckling 12 5.6 Kompisarnas inverkan 12 5.7 Varför behövs vår studie? 13
6. Metod
14
6.1 Intervjuer 14 6.2 Enkäter 14 6.3 Urval 15 6.4 Bearbetning 16 6.5 Begreppsdefinition 167. Tidigare undersökningar
17
8. Teoretiska perspektiv
19
8.1 Humanistiskt synsätt 19 8.2 Klientcentrerad teori 20
8.3 Informativ påverkan och sociala jämförelser 20
8.4 Symbolisk interaktionism 20
8.5 Beslutsprocessen 21
9. Resultat
22
9.1 Resultat av enkäter 22
9.2 Resultat av intervju med studie- och yrkesvägledare 27
9.3 Resultat av intervju med lärare 29
10. Analys och diskussion
32
10.2 Intervjuresultat 35
10.3 Litteraturanalys 37
10.4 Enkät – litteratur – intervjuer 38
11. Förslag till vidare forskning
39
12. Referenser och källor 40
Bilagor
Bilaga 1. Enkätformulär
Bilaga 2. Intervjufrågor till studie- och yrkesvägledare
Förord
Det har varit en väldigt rolig och lärorik tid under hela vårt examensarbete, vilket har gett oss många nya användbara synvinklar i vårt kommande yrke som studie- och yrkesvägledare. Vi riktar ett stort tack till varandra för ett gott samarbete. Det har varit intressant och givande att kunna diskutera och bolla idéer med varandra.
Vi skulle vilja tacka de elever som ställt upp i vår undersökning. Tack också till den studie- och yrkesvägledare och den lärare som tålmodigt tagit sig an våra frågor som varit till hjälp för oss i vårt arbete.
Sist, men inte minst, ett stort tack till vår handledare, Ann-Christin Sahlning, som stöttat, uppmuntrat och visat engagemang under vår tid med examensarbetet.
Malmö i maj 2006
1. Inledning
Efter tre års studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kommit i kontakt med människor i olika åldrar och situationer. Dels genom litteraturen, men framförallt genom våra praktikplatser. Vi har mött människor från olika delar av världen, människor från storstäder till mindre byar, vuxna, barn och tonåringar. Alla bär de på en egen berättelse byggd på erfarenheter och olika ursprung. Gemensamt för dem är att alla har de sina egna tankar och funderingar kring hur saker och ting är, ska vara och kommer att bli.
Dessa reflexioner förändras med åldern och påverkas av olika faktorer. Vi styrs mycket av vår nusituation, vem är jag, vad vill jag och vart vill jag komma?
Vi påverkas av vår sociala bakgrund, var vi bor och vem vi umgås med, men också vilka bilder andra har av oss. Förväntningarna på oss kommer alltså från många olika håll och kan för många vara svåra att leva upp till.
Speciellt svårt kan det vara för barn som är på väg in i tonåren. Kroppen förändras både psykiskt och fysiskt. Tankarna och funderingarna virvlar runt och man har svårt att hitta sin identitet. Under denna period i livet ska man fatta ett stort beslut som kräver ansvar, realistiskt tänkande och framtidsperspektiv. Det är dags att gå från grundskolan till gymnasiets värld. Till tonåringarnas hjälp finns studie- och yrkesvägledaren, som ska informera om vad som finns och dess innehåll. Studie- och yrkesvägledarens uppgift är också att ge eleverna möjlighet till enskilda samtal. Kompisarna berättar vad de ska välja och syskon förklarar vad som är bra och inte bra… Kanske föräldrarna har en viss önskan? “Välj vad du tycker verkar kul, bara du inte…” Mitt i allt detta virrvarr, hur tänker eleverna själva kring sitt gymnasieval och framtid? De kanske inte alls tycker att valet är svårt, eller känner de sig osäkra? Vem lyssnar de på? Tar de informationen till sig, eller stänger de av? Hur ser de på framtiden, vad är viktigast för dem? Vilken förberedelse får de av studie- och yrkesvägledaren?
Vår nyfikenhet kring dessa frågor har vuxit under utbildningens gång och ligger till grund för vårt val av ämne till examensarbetet. Vår förhoppning är att detta arbete ska ge oss mer “kött på benen”, d.v.s. vi hoppas öka vår förståelse och kunskap om hur eleverna fungerar både fysiskt och psykiskt i deras gymnasievalsperiod. Denna insikt kommer att vara till hjälp för oss som studie- och yrkesvägledare i mötet med dessa elever som ena dagen är ”urgoá” och pigga, för att nästa dag vara trötta och irriterade….
2. Syfte
Genom att möta elevernas tankar och funderingar kan studie- och yrkesvägledarna underlätta förberedelserna. Syftet med detta examensarbetet är att undersöka vilken förberedelse elever i skolår 9 erbjuds inför sitt gymnasieval. Hur får studie- och yrkesvägledare och lärare tillväga för att nå ut med sin information till dessa elever?
Då eleverna befinner sig i en utvecklingsprocess med många tankar och funderingar vill vi ta reda på hur detta eventuellt påverkar dem och vilken betydelse det har för samarbetet mellan eleverna, lärarna och studie- och yrkesvägledaren.
3. Frågeställningar
1. Vad har eleverna för tankar och funderingar om sitt gymnasieval?
2. Hur ser utvecklingen ut för elever i tonåren?
3. Hur förbereds eleverna inför gymnasievalet?
4. Vem/var får eleverna informationen om gymnasiet ifrån?
4 Disposition
Det som vi anser vara en förutsättning för att utföra vårt arbete med belåtenhet är att vi lär oss hur elevernas tankar och funderingar går. Vår uppfattning är att det finns en hel del kunskap kring detta men att allt kan bli bättre.
För att öka förståelsen för hur ungdomar i denna ålder tänker och funderar (deras mognadsprocess) kommer vi att börja med en bakgrundsinformation ur ett psykologiskt,
sociologiskt och fysiologiskt perspektiv. I metod kommer vi att beskriva på vilket sätt vi gått
tillväga för att genomföra detta arbete. Här kommer ni att finna hur enkäter, intervjuer och val av område gått till. I tidigare undersökningar kommer vi att hänvisa till vad som skrivits
tidigare och som vi tyckte passa in på vårt arbete. Sedan kommer vi att fortsätta med att redovisa teorier som vi anser vara relevanta för vårt arbete, så som hur våra tankar och
funderingar påverkas av vår hemmiljö och vår tillgång till språket alla former.
Våra kvalitativa undersökningar, så som intervjuer och enkätundersökning, kommer vi att redovisa under resultat.
Detta kommer följas av en diskussion, slutsatser och nya frågeställningar i sista kapitlet,
analys och diskussion. Vi har valt att väva samman analys och diskussion under rubrikerna
enkätresultatet, intervjuresultaten och litteraturanalys. Avslutningsvis väver vi samman det hela arbetet med egna reflexioner.
Nyckelorden vi valt tycker vi var de som utmärkte just vårt examensarbete. Elever, eftersom det var dem som vi baserade hela enkäten på, men också för att i vårt kommande yrke kommer många studie- och yrkesvägledare att arbeta med just denna kategorin. Gymnasieförberedelse, eftersom vi var nyfikna på hur detta går till. Studie- och yrkesvägledare, för att de är involverade i eleverna och i deras val inför gymnasiet. Utvecklingsprocess, för att det är just det som pågår när eleverna står inför detta stora val som kan påverka deras framtid.
5. Bakgrund
Vilka tankar och funderingar har dessa elever, i tonåren, inför sitt gymnasieval? Tänker de på framtiden eller är de för upptagna av att bara orka med tillvaron? Vilken betydelse har den sociala uppväxtmiljön för dem? En av grundskolans viktigaste uppgifter, enligt läroplanen, är att stödja den individuella utvecklingen För att kunna smälta in i samhällsbilden är skolan en av de länkar som bidrar till socialisationsprocessen. Det är just i skolan som den individuella utvecklingen tar sin form och här har skolan ett stort ansvar emot eleverna. Genom detta ska eleverna få en positiv självbild, bli mer ansvarstagande, skaffa sig en demokratisk grundsyn och bli socialt delaktiga. 1
För att kunna förstå hur eleverna fungerar är det viktigt att ha kunskap om deras utvecklingsprocess. Vi har valt att belysa denna utveckling från tre olika perspektiv för att få en helhetsbild av tonåringen. Psykologiskt, sociologiskt och fysiologiskt perspektiv.
5.1 Psykologiskt perspektiv
Denna utvecklingsfas som omfattar hela tonårsåldern innebär en förändring i ungdomarnas sociala och psykiska situation.
Vad tänker ungdomar i denna åldern på? De tänker mycket på sig själv. Varför finns jag? Meningen med livet?2 Sitt utseende, hur de vill vara och vad de vill bli. Detta ändrar sig då den psykiska situationen förändras. Eftersom det på högstadiet i många ämnen krävs abstrakt tänkande märks det också vilka olika tankenivåer ungdomarna befinner sig på.
Nu sätter processen "att hitta sig själv" igång, att skaffa sig en egen identitet blir plötsligt det viktigaste i livet. De är inne i en frigörelsefas där de vill slippa inflytandet ifrån sina föräldrar. Självständighet är det centrala i ungdomarnas utveckling, men denna process är mycket energikrävande. Att de lätt blir trötta och hängiga beror alltså inte på att de är lata, utan att de behöver mycket sömn.
De vill göra sig fria, men denna frihet innebär också att de måste bryta med barndomens trygghet och värme. Här uppstår en ny känslokris som leder till snabba växlingar mellan kärlek och hat, tillgivenhet och avståndstagande.3
1 Andersson, Bengt-Erik & Rosén, Ann-Sofie (red.) (2002). Ungdomarna, skolan och livet s.197. Södertälje:
Fingraf Tryckeri AB
2 Wikare, Ulla & Andersson, Birgit & Watsi, Christina. (1994). Barn och skolbarnsomsorg s.160. Falköping:
Gummessons Tryckeri AB
3 Wikare, Ulla & Andersson, Birgit & Watsi, Christina. (1994). Barn och skolbarnsomsorg s.166-166.
Den utvecklingsfas som Piaget,4 (1896-1980), satte fokus på är ”De formella operationernas period” vilken innebär att förståelsen och funderingarna hos ungdomarna endast omfattar deras egna tankar och fantasier5.
För ungdomarnas fortsatta studier är det viktigt att de kan förstå abstrakta resonemang och teorier. De måste också kunna använda dem i praktiken.
Utvecklingen försvårar koncentrationsförmågan för många ungdomar, vilket gör att de presterar sämre än de skulle behövt göra.
Vanligt är att ungdomar i åk. 8 eller 9 hamnar i en svacka där de bara inte orkar.
Kreativiteten i denna ålder blommar upp. Många har fantasier och dagdrömmer mycket. Det handlar om ett tänkande där ungdomarna för en inre diskussion med sig själva.
5.2 Sociologiskt perspektiv
Har det någon betydelse för vår framtid var vi har bott som barn och vem vi har umgåtts med? Kommer det att påverka mig i mina framtidsval och i så fall, på vilket sätt? Vi kommer i detta avsnitt belysa vilken betydelse sociologin har för oss människor och hur vi kan finna förklaringar till varför vi tänker och handlar på ett visst sätt. I boken Sociologi finner vi följande förklaring;
“Ju mer vi vet om varför vi gör som vi gör (och inte som vi borde göra) och hur samhället i stort fungerar, desto större möjligheter har vi att påverka vår egen framtid”. 6
Människor från samma kultur delar ofta normer och värderingar. De delar och har samma åsikter om vad som är viktigast i livet, eller i en viss situation som de gemensamt är berörda av.7 Ett exempel på detta är bl.a. synen på skola och utbildning. I en kultur/uppväxtmiljö där skola och utbildning anses vara viktigt, uppmuntras barn och ungdomar till vidare studier. Föräldrar diskuterar mer med sina barn om värdet av en bra utbildning och är beredda att “offra” mycket för sina barn och deras studier.
4 Eysenck, Michael (red) & Björn Nilsson. (2000). Psykologi- Ett integrerat perspektiv s.18. Lund:
Studentlitteratur
5 Wikare, Ulla & Andersson, Birgit & Watsi, Christina. (1994). Barn och skolbarnsomsorg s.161. Falköping:
Gummessons Tryckeri AB
6 Giddens, Anthony & BjörnNilsson. (2003). Sociologi s.20. Studentlitteratur: Lund 7 Dito s.38.
Uppväxtmiljön påverkar vårt beteende.8 Samhället ger oss en prägel, d.v.s. vi uppfattas vara på ett visst sätt och förväntas agera utifrån det. Vår fria vilja och vår identitet finns kvar, men formas av samhället. Identitet innebär de uppfattningar människor har om vem de är och vad som är viktigt och meningsfullt för dem.
Giddens skiljer på sociala och personliga identiteter9. Sociala identiteter har en kollektiv betydelse och markerar likheten mellan människor. Den personliga identiteten innefattar en utvecklingsprocess där vi formar och ger oss själva en bild av vem vi är och varför det är på ett visst sätt. Detta skapas och utvecklas då vi samspelar, förhandlar med yttervärlden, d.v.s. andra människor. Tillsammans bildar de båda identiteterna ett mönster som ligger till grund för vår handlingsförmåga, frihet och våra valmöjligheter.
Mats Trondman skriver om ”klokhetens habitus.10” Det handlar om vikten av att få insikt i det sunda förnuftets vägar. För att nå dit måste man söka vägledning av de som redan nått dit, men också ge det en viss mognad och tid. Hur blir man då klok? Medfött klok finns inte, utan detta är något man lyckats skaffa sig under tidens gång. Vidare skriver han hur människan kan förvandlas till en agerande och reagerande individ genom att delta i en dialog med andra människor och på detta sätt bli klok, självstyrande och ansvarig.
”Att vara delaktig och ha inflytande har stor betydelse för en persons utveckling. Att vara delaktig ger självförtroende och en känsla av att man som människa är värd något, att ens synpunkter är viktiga, att man har något att tillföra och att man verkligen kan påverka och förändra något. Att vara delaktig ger en känsla av bli tagen i anspråk och att vara respekterad”.11
5.3 Fysiologisk perspektiv
Pubertet, eller förpubertet som det egentligen heter, betecknas som tonåringarnas kroppsliga utveckling. Det inträffar en bestämd tid och det är nu som de första tecknen på kroppslig sexuell utveckling och könsmognad inträder. Killar och tjejer är vaksamma både på om och
när det ska hända något i deras kroppar. Tjejernas pubertet inträder vanligtvis två år tidigare
8 Dito s.43.
9 Giddens Anthony & Björn Nilsson. (2003). Sociologi s.44. Studentlitteratur: Lund
10 Trondman, Mats (2003). Kloka möten – Om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar s.68. Lund:
Studentlitteratur.
än killarnas. Här bör man ha i åtanke att just i denna period är skillnaderna stora mellan tjejer och killar. Killarna känner att de inte duger inför de jämnåriga tjejerna som istället är helt fokuserade på äldre killar.12
5.4 Tänkandets utveckling
En viktig utvecklingsprocess hos tonåringarna är tänkandet. Även om denna utveckling inte syns utåt spelar den en stor roll, det är nu som tonåringen får tillgång till orden. När de börjar upptäcka språkets positiva sidor kan de t.ex. klarar sig ur pinsamma situationer, låta sina föräldrar säga sitt och sedan säga tvärtemot, uttrycka funderingar och tankar. Det är nu det blir svårt att vara förälder till en tonåring. De kan tänka sig många alternativ till det som föräldrarna föreslår och vill veta varför de har den ståndpunkt de har, för att tonåringen ska köpa just deras förslag.
5.5 Emotionell och social utveckling
I 13-14 årsåldern är det vanligt att ungdomarna är väldigt splittrade eftersom det blir så många och stora förändringar för dem.13 Exempel på dessa är kropps- och identitetsförändringar som medför oro, osäkerhet och obalans.
Självständigheten är viktig, men vägen dit tar hårt på krafterna. Det är jobbigt att lätt bli arg och irriterad, att vräka ur sig elaka saker, tappa kontrollen över sig själv och ständigt känna sig trött.
5.6 Kompisarnas inverkan
Vänner är viktiga i denna åldern och behovet är stort att ha förtroende för en nära vän (speciellt gäller detta för tjejerna) som man kan dela sina tankar med.14 Detta är ett påstående som förstärks i undersökningen ”Fritid i skilda världar” som beskrivs i boken ”Varken ung
eller vuxen”.15 Ungdomarna har fått svara på vilka fritidsaktiviteter som är mest betydelsefulla för dem. Trots att de tittade mer på TV och video och lyssnade oftare på musik än umgicks med kompisar, var det ändå relationen till kompisarna som var mest betydelsefull. Michaels Eysencks bok ”Psykologi – Ett integrerat perspektiv”skriver:
12 Goldinger, Barbro. (1986). Tonårstiden. Utvecklingen från förpubertet upp till vuxen ålder. s.17-18.
Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB
13 Wikare, Ulla & Andersson, Birgit & Watsi, Christina. (1994). Barn och skolbarnsomsorg s.164. Falköping:
Gummessons Tryckeri AB
14 Dito. s164
”Dessutom blir kamratgruppen viktigare under tonåren än vad den varit tidigare och detta kan vara en anledning till konflikter med föräldrarna”.16
Det är viktigt att känna tillhörighet i någon grupp för i grupperna utvecklar ungdomarna ett gemensamt och eget språk. Deras intressen stimuleras, etik och moral utvecklas och de tänker ofta likadant. Detta är saker som de vuxna inte kan ersätta och därför nödvändiga i tonåringarnas utvecklingsprocess.
5.7 Varför behövs vår studie?
Information är en färskvara och behövs ständigt uppdateras. Gymnasievalet är ett stort val som inträffar i en period i livet då kroppen förändras väldigt olika. Detta påverkar naturligtvis tonåringarnas sätt att vara.
Vi anser att, precis som att information och förberedelser är färskvaror, är även ungdomarnas tankar och funderingar färskvara. D.v.s. tankar och funderingar styrs av olika faktorer bl.a. uppväxtmiljö och samhällsförändringar. Det ungdomar för 10 år sedan ansåg vara viktigt, är för dagens ungdomar inte lika viktigt.
Människor som arbetar med ungdomar, i denna studie med fokus inriktat på gymnasievalet, har skyldighet att uppdatera sig om dessa förändringsvillkor för att kunna för stå dem bättre. Vår förhoppning är att denna studie ska kunna vara till hjälp för lärare och studie- och yrkesvägledare när de möter ungdomar som står inför sitt gymnasieval.
Studien har också för avsikt att väcka tankar och funderingar hos studie- och yrkesvägledare och lärare och förhoppningsvis ge svar på frågor som kan uppstå.
16 Eysenck, Michael (red) & Björn Nilsson. (2000). Psykologi- Ett integrerat perspektiv s357. Lund:
6. Metod
Gymnasievalet är en stor och känsloladdad brytpunkt som inträffar under en tid i livet då mycket händer i både kropp och omgivning. Studie- och yrkesvägledaren har en betydelsefull och i vissa fall en avgörande roll för en del elever.
Hur kan studie- och yrkesvägledaren på bästa sätt hjälpa och underlätta för eleverna när de står inför denna brytpunkt?
Förberedelsen inför gymnasievalet handlar om ett samarbete mellan olika parter. I vår studie har vi valt att sätta fokus på samarbetet mellan elever, en studie- och yrkesvägledare och en lärare som alla arbetar tillsammans. Då vi läst mycket om hur den sociologiska uppväxtmiljön påverkar ungdomarna dök fråga om föräldrarnas medverkar i detta samarbete upp. Vi är medvetna om att det finns många personer och källor som ingår i detta samarbete/ förberedelsen och blev därför intresserade av vem eller vad det skulle kunna vara.
För att få denna helhet ansåg vi det vara viktigt med en kvalitativ undersökning där eleven, studie- och yrkesvägledaren, och läraren redan har ett samarbete. Enkätundersökningen tror vi ger eleverna tid för eftertanke och funderingar. En del elever har lättare för att uttrycka sig skriftligt och de elever som har lättare för att uttrycka sig muntligt hade möjlighet att fråga och höra av sig till oss. Vi anser att en enkätundersökning skulle ge oss mest tillförlitliga svar och vår förhoppning är att svaren ska ge oss möjlighet att dra egna slutsatser.
6.1 Intervju
Intervjuerna är gjorda på en och samma skola som omfattar studie- och yrkesvägledarens område och där läraren arbetar stationerat. Studie- och yrkesvägledaren och läraren känner således varandra, vilket kan ha påverkat svaren. Vi valde att göra vår undersökning på en och samma skola där eleverna har anknytning till de båda personerna vi intervjuade. Detta för att få in så många aspekter som möjligt. Intervjuerna är inspelade på band för att underlätta vid bearbetningen och för att undvika eventuella misstolkningar. Vid båda intervjuerna använde vi oss av redan förformulerade frågor med utrymme för stor flexibilitet.
6.2 Enkäter
Vi kontaktade först skolans rektor angående tillstånd att få utföra enkätundersökning med eleverna, därefter valde vi att göra en kvalitativ undersökning även med eleverna. Människors förberedelser sker på olika sätt och ser olika ut beroende på hur och när man är mogen för viss information. Detta har med varje människas utvecklingsprocess att göra samt vilka normer
och värderingar man har. Genom att undersöka vilka tankar och funderingar eleverna har inför sitt gymnasieval får vi en inblick i hur denna förberedelse har gått till. Då vår undersökning handlar om elevers tankar och funderingar inför gymnasievalet föll det sig naturligt att undersökningen skulle göras på en grundskola. Valet föll på en 9:onde klass, där fördelningen var 16 tjejer och 15 killar.
Enkäten består av nio frågor där åtta av dem är slutna frågor och den sista frågan är lämnad öppen i förhoppning om nya infallsvinklar som kan vara till nytta vid diskussion och analys av arbetet. De slutna frågorna har ja, nej, vet inte alternativ samt flervalsalternativ med tre till fyra val. En del av frågorna vill vi att eleverna utvecklar sina svar genom att ge exempel eller motivera. Frågor som benämner känslor och tankar är viktigt att få mer utvecklande svar på för att få en bättre förståelse och koppling till teorier.
Enkäterna delades ut av lärare, dock inte den lärare vi intervjuade, med angiven information från oss. Av olika skäl var det ej möjligt för oss själva att vara med, vilket vi är medvetna om kan ha påverkat de svar vi fick. Att alla eleverna svarade på alla frågorna d.v.s. inget bortfall över huvudtaget, tolkar vi som att frågorna var lättförståeliga och att vår enkät har uppfyllt sin funktion.
6.3 Urvalet
Val av elever är slumpmässigt. Viktigt var att eleverna hade haft en pågående samarbetsprocess med samma studie- och yrkesvägledare under en tid tillbaka. Elever, studie- och yrkesvägledare och lärare skulle ha anknytning till varandra vilket var anledningen till valet av skola. En del av våra frågeställningar ville vi ha belysta från alla parter för att kunna jämföra och förstå ett sammanhang. Vi valde elever från skolår 9, dels för att de gått igenom studie- och yrkesvägledarens informationsupplägg sedan ett år tillbaka, och dels eftersom de gjort sina preliminära gymnasieval. Vår undersökning ger oss inte svar på om studie- och yrkesvägledaren “lyckats”, men de svar vi fått från eleverna i skolår 9 anser vi vara mer tillförlitliga än om vi valt att göra undersökningen med yngre elever.
6.4 Bearbetning
De intervjuade personerna garanterades att bandet endast kom att användas för detta arbete och avlyssnas av oss. Enkätundersökningen besvarades anonymt och med frågor som inte går
att identifiera till den enskilda personen. Med tanke på att vi själva inte var med då eleverna svarade på enkätfrågorna, kan vi ha missat spontana diskussioner som kan ha uppstått. T.ex. kan de åter igen blivit osäkra på sitt val och diskuterat med läraren eller en kompis om de verkligen gjort rätt val. Vi har dock noga gått igenom med läraren, som ansvarade för utdelningen av enkäten, vad syftet med undersökningen var och hänvisat till oss om frågor skulle uppstå.
6.5 Begreppsdefinitionen
Vi kommer att i bakgrund använda oss av begreppet ungdomar eller tonåringar, eftersom vi anser att det är mer relevant sett ur ett psykologiskt, sociologiskt och fysiologiskt perspektiv. Ordet elever och tonåringar kommer vi att använda växelvis genom resten av arbetet.
I intervjuerna har vi för enkelhetens skull valt att benämna studie- och yrkesvägledaren som ”vägledaren”. I resten av arbetet kommer vi att sätta ut vår fullständiga yrkestitel, studie- och yrkesvägledare.
Begreppen linje – program kommer att variera p.g.a. att eleverna har själva angivit ”linje” när de svarat på frågor om sitt gymnasieval, men i yrkessammanhang används program.
SO-ämnen betyder samhällskunskap och är en sammanslagning av ämnena religion, historia och geografi.
Prao betyder praktisk arbetslivsorientering och är praktikveckor som eleverna utför på arbetsplatser.
7. Tidigare undersökningar
Vi har varit inne och tittat på vad som gjorts innan på denna typ av undersökningar och fann bl.a. i Lovéns Kvalet inför valet17 att även han funnit att samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare var begränsat inför gymnasievalet. Lovén skriver att ytterst få elever nämnde läraren som en viktig person inför valsituationen. Detta förstärker vår enkätundersökning som visade på att endast 3 % av eleverna fått sin gymnasieinformation via läraren. Lovén nämner också att studie- och yrkesvägledarna fick ta det största ansvaret för verksamheten och insatserna och engagemanget från lärarna var begränsat. Samma svar fick vi vid våra intervjutillfällen med studie- och yrkesvägledaren och läraren. Däremot fann vi att önskemålet, om ett utökat samarbete dem emellan, var betydligt större ifrån studie- och yrkesvägledaren än ifrån läraren. Vad kan då detta bero på? Är det så att lärarna är så strukturerade av läroplanen att de helt enkelt inte har tid? Är det så att detta samarbete skulle gynna bara studie- och yrkesvägledarna?
I Vem behöver syo? Skriver de om Studie- och yrkesvägledarnas fyrstegsmodell.18
Bild 1. Studie- och yrkesvägledarens fyrstegsmodell.
Här står det att studie- och yrkesvägledarna måste synliggöra de olika dimensionerna med vägledningen d.v.s. för att komma till en beslutsfas måste den sökande först och främst ha en viss kunskap om sig själv. För att sedan gå vidare är det viktigt att den sökande blir medveten om vilka alternativ som finns för just dem och här kan studie- och yrkesvägledaren spela en viktig roll. Lovén menar att den nya samhället kräver stimulansmaterial för att öka ”den
17 Lovén, Anders. (2000). Kvalet inför valet- Om förväntningar och möten med vägledare i grundskolan s.125.
Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan i Malmö.
18 Skolöverstyrelsen (1991). Vem behöver syo? Syofunktionen och syofunktionärens uppgifter vid några
grundskolor, gymnasieskolor och uppföljningsenheter s.37. Vällingby: Trinom
MEDVETENHET OM MIG SJÄLV
MEDVETENHET OM ALTERNATIV HJÄLP MED
ATT FATTA BESLUT
HJÄLP MED GENOMFÖRANDET
sökandes” självkännedom och aktivera dem. Hur ska vi, som studie- och yrkesvägledare, få informationen till eleverna på rätt nivå? Kan vi använda oss av övningar eller modeller som leder till självinsikt? Iså fall vilka?
8. Teoretiska perspektiv
Under detta kapitel kommer vi att kortfattat presentera olika teoretiker som vi anser vara relevanta för vårt arbete. Vi har valt att utgå ifrån ett humanistiskt perspektiv då detta synsätt passade bäst in på den studie vi gjort.
Vi kommer att nämna Carl Rogers, Leon Festinger och G.H. Mead.
8.1 Humanistiskt synsätt
Här blir vi påminda om vikten av frihet, personligt ansvar, val och jag-upplevelser i livet. Tyngdpunkten ligger på att individen själv ska komma fram till var problemet finns. Därefter kan man gå vidare och finna en lösning på problemet. Det är här och nusituationen som är intressant och man bryr sig mindre om vad som hänt i barndomen. Att individen besitter medfödda instinkter att förverkliga sig själv är en av huvudpunkterna i detta synsätt. Carl Rogers, förespråkare för det humanistiska synsättet, menar att om människan är sann emot sig själv blir man öppen för erfarenheter, spontan och jag-inriktad.19 Humanismen tror på att det finns en godhet i människor och har en optimistisk människosyn.
8.2 Klientcentrerad teori
Att lära känna sig själv, d.v.s. att komma till självinsikt är ett begrepp Rogers sätter stor vikt vid. Det humanistiska synsättet påminner oss om vikten av jag-uppfattningar (våra tanka och uppfattningar av oss själva) och val men också av frihet och personligt ansvar i livet.20 Det är nu som tonåringarnas jaguppfattning ändras och nya tankeprocesser sätts igång eftersom de håller på att utveckla sin identitet.21 För att nå ända fram påstår Rogers att ”klienten”, i vårt fall tonåringarna, behöver få respekt och uppskattning på ett sant och ärligt sätt. Vi måste utgå ifrån tonåringarnas verklighet. Rogers kopplar personlighetsbegreppet till jagbegreppet och påstår att denne förändras över tid d.v.s. vilka livsöden man går till mötes.22
T.ex. menar Rogers att barnen blir påverkade av sina föräldrar vid uppväxten och därmed omedvetet influerad av andra människors värderingar, detta kallar Rogers för introjektion.23
19 Eysenck, Michael (red) & Björn Nilsson. (2000). Psykologi- Ett integrerat perspektiv s.647. Lund:
Studentlitteratur
20 Eysenck, Michael (red) & Björn Nilsson. (2000). Psykologi- Ett integrerat perspektiv s.648. Lund:
Studentlitteratur
21 Dito s.357 22 Dito s.488 23 Dito s.498
8.3 Informativ påverkan och sociala jämförelser
Informativ påverkan handlar om att acceptera och ta till sig information ifrån andra. Om man känner sig osäker på vad verkligheten är vill man minska denna osäkerhet genom att ta del av andra människors ”sanningar”. Detta för att stärka, och kunna göra en objektiv bedömning av, sina egna förmågor och åsikter. För att få tillgång till denna kunskap blir individen starkt beroende av vägledning ifrån andra Denna informativa påverkan kommer ifrån Leon Festingers teori om att människor har ett inneboende behov att värdera sig själv utifrån en positiv synvinkel.24 Genom att använda andra människor som måttstockar får vi lättare för att göra bedömningar av de egna åsikterna och förmågorna. Ju mer osäkra vi är desto större blir behovet för jämförelser med andra individer. För att känna tillhörighet och för att reducera denna osäkerhet tar tonåringarna, ibland, hjälp av sina kompisar eller syskon.
8.4 Symboliskt interaktionism
Mead förespråkade symbolisk interaktionism som är inriktad på språk och mening25. Mead påstod att för att vi ska bli självmedvetna måste vi ha tillgång till språket. Därmed kan vi se på oss själva med andras ögon. Symboliskt tänkande gör oss fria att gå utanför ramarna i vårt tankesätt.
Mead menade att vårt språk gör det möjligt att komma till självinsikt. Han säger att vi använder oss av olika symboler när vi tänker och pratar. En symbol är något som står för något annat, samspelet mellan människor ansikte mot ansikte.
Detta symboltänkande är något som vi inte har med oss från början, utan något som man måste lära sig behärska.
Sammansfattningsvis kan sägas att språket och samtalet är två av våra viktigaste arbetsredskap för att kunna hantera livet. Språket är inget som är självklart ens i dagens postmoderna samhälle. Språket är en mognadsprocess som växer fram, en del ungdomar har mycket med sig hemifrån, andra får fånga upp det längst livets gång. Det kommer att uppstå många missförstånd i och med att varje individ har olika utvecklade språkliga koder. Men uppenbart är det så, enligt Meads, att även om ungdomarna hade haft tillgång till språkets alla former så kommer de ändå att missa en del symboliska koder.
24 Dito s.424
8.5 Beslutsprocessen
Att fatta ett beslut är individuellt och en process som tar tid. Bedömningar och informationsintegrering krävs och måste komma successivt. I boken ”Kognitiv psykologi” av Lars-Gunnar Lundh (1992) diskuterar författarna beslutsprocessen utifrån gjorda undersökningar. De delar in processen i fyra faser, där vi kan se tydliga kopplingar till gymnasievalet.
I den första fasen gör människan en redigering, d.v.s. man gallrar i information som berör ”problemet”. Vilken information har jag respektive har jag inte nytta av i mitt kommande beslut? Man väger positiva respektive negativa alternativ.
I den andra fasen har beslutsfattaren sållat bland informationen och hittat ett lämpligt alternativ. Underlaget räcker för att göra ett preliminärt beslut. I tredje fasen bearbetas informationen genom att testa om argumentet håller för ett slutgiltigt beslut. Man letar efter en förstärkning, en övertygelse för att kunna känna sig nöjd med sitt val.
Helst vill man se en tydlig skillnad mellan alternativen för att vara riktigt säker att beslutet är det rätta. Fjärde och sista fasen, ytterligare en differentiering av de alternativ som utgör underlag för sitt beslutsfattande. Det handlar om att tona ner det negativa i det alternativ man valt genom att jämföra det med andra mer negativa alternativ. På så sätt förstärks det valda alternativet och skillnaderna tydliggörs. Känslan av att ha fattat rätt beslut infinner sig 26
9. Resultat
Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna kommer här nedan att redovisas separat. Enkätundersökningen kommer att redovisas med hjälp av stapeldiagram och en kort sammanfattning under respektive fråga för att lättare kunna förstå svaren.
Intervjuerna kommer vi att presentera i form av berättelser där vi har vävt samman våra frågor med svaren vi fått från de intervjuade personerna. Vår tanke med detta är att skapa en behagligare läsning och därmed också underlätta för läsaren.
9.1 Enkätundersökning Fråga 1
Figur 1.1. Könens fördelning
Fråga 2
Figur 1.2. Hur kände du inför ditt gymnasieval?
0 10 20 30 40 50 60 Lä tt B es tä m t m ig Andel (%) 46 47 48 49 50 51 52 Tjej Kille Andel (%)
I figur 1.2 ovan, svarade 35% att de tyckte det var lätt att välja till gymnasiet. 52% tyckte det var svårt att välja och 13% hade redan bestämt sig innan valet skulle ske.
Här ställdes en följdfråga. ”Kan du utveckla”. Svaren blev varierade och de som kände sig osäkra svarade; att det var ganska svårt att bestämma sig, att de var osäkra på vad de ville göra efter gymnasiet, att de inte hade tänkt på sitt gymnasieval tidigare, att val av skola var svårt, att detta var det ”hårdaste” valet de någonsin gjort, att de var oroliga för framtiden och för om de skulle klara av linjen, att andra hands valet var svårare än första hands valet, att det var för kort tid för att ta ett så viktigt beslut. Sen fanns där de som var säkrare och de svarade bl.a. att de var säkra på sitt val, att det kändes bra att de nu valt, att de gillar sitt huvudämne, att de visste vad de ville och har vetat det en längre tid och en svarade att det var självklart att han skulle välja musik.
Fråga 3
Figur 1.3. Känns det som om du gjort rätt val?
I figur 1.3 ovan svarade 74 % att det kändes som om de gjort rätt val inför gymnasiet. 3 % kände att den inte gjort rätt val och 23 % visste inte om de gjort rätt val.
Fråga 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej Vet ej Andel (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 Ja Nej Vet ej Andel (%)
Figur 1.4. Tänkte du på framtiden när du gjorde ditt val?
I figur 1.4 ovan svarade 68 % att de tänkte på sin framtid när de gjorde sitt gymnasieval. 10 % tänkte inte på sin framtid vid valsituationen och 22 % visste inte om de tänkt på sin framtid vid gymnasievalet.
Kopplat till detta ställdes en följdfråga. ”Ge exempel på hur du tänkte”. Svaren blev varierande; ”jag tog samhällsekonomi och ekonomi är bra att kunna”, ”tänkte på en bra grundutbildning”, ”jag visste inte först vad jag skulle välja så jag tog något som var grundligt”, ”jag vill jobba med datorer”, ” vill jobba med musik”,”...så att jag hade en framtid med det jag valde”, ”natur är den linje som är mest objektiva linjen på gymnasiet, alltså den bästa”, ”jag vill bli golfproffs”, ”tänkte inte alls på något, ”jag vill antagligen bli lärare och då är den linjen bra”, ”valde det som jag tycker om”, ”samhälle – ekonomi är en bred linje och ekonomiutbildning behöver man överallt”, ”vill bli det jag sökte in på”, ”både tänkte och inte tänkte; ”tänkte mest på att välja det som jag tycker är roligt”, ”tänkte både på vad jag gillar att göra på fritiden och på framtiden”, ”det jag valt verkar bäst för mig”, ”jag vill jobba med ekonomi och det är väldigt bra om man startar ett företag”, ”vill ha bra framtidsutsikter och lätt att få jobb”, ”vill gå 3 år som jag kommer att ha roligt för jag behöver ändå läsa vidare”.
Fråga 5
Figur 1.5. Vad vet du om ditt gymnasieval?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 Lä sa v id ar e Y rk es ea m en Få r ar be te A nn at Andel (%)
I figur 1.5 ovan anser 80 % att de måste vidareutbilda sig efter gymnasiet. 3 % säger att de får en yrkesexamen, 6 % säger att de kommer att börja jobba direkt efter avslutat gymnasieprogram och 10 % har kryssat i Annat. Fick inte frågan vad.
Fråga 6
Figur 1.6. Hur tror du dina föräldrars yrken påverkar ditt gymnasieval och dina framtidsplaner?
I figur 1.6 svarade 13 % att de tror att föräldrarnas yrken spelar en stor roll inför sitt gymnasieval och framtidsplaner. 16 % tror att de påverkas lite av föräldrarna. 45 % säger sig inte alls bli påverkade av detta fenomen, medan 26 % inte vet vad det kan ha för betydelse.
Fråga 7
Figur 1.7. Var har du fått information som gett dig kunskap om ditt gymnasieval?
0 10 20 30 40 50 M yc ke t Li te In te al ls V et in te Andel (%) 0 10 20 30 40 50 60 S yv Fö rä ld ra r In te rn et Lä ra re Andel (%)
I figur 1.7 ovan säger sig 58 % ha fått informationen via studie- och yrkesvägledaren. 19 % har fått informationen via föräldrar. 19 % har fått informationen via internet och 3 % har fått gymnasieinformation via lärare.
Här bör nämnas att flera elever satt dit ett Annat-alternativ som innefattade kompisar, egen undersökning, syskon, elever från andra skolor, tidningar och öppet hus.
Fråga 8
Figur 1.8. Har informationen gjort dig säkrare/ osäkrare i ditt val?
I figur 1.8 ovan ansåg 94 % att den information de fått hade gjort dem säkrare i sitt val inför gymnasiet. 6% ansåg att det istället gjort dem osäkrare.
Här ställdes en följdfråga. Ge exempel; ”musiken är allt”, ”jag var aldrig osäker”, ”fler val - fler beslut”, ”sa att det var en bra och rolig linje”, ”det känns rätt, man fick mer fakta och information”, ”samhällsekonomi - vänner har påpekat matten är väldigt svår och att det är 50% som får IG i matte B”.
Fråga 9
Skriv det som är viktigast för dig inför framtiden.
På denna fråga fick vi många svar. Sammanfattningsvis kan sägas att en övervägande del vill ha ett arbete som de trivs med och tycker är roligt, de vill känna att de lyckats med utbildning och arbete. Lönen är också en väldigt viktig aspekt enligt dessa svar.
Svaren blev; ”musiken”, ”kompisar/familjen”, ”jobb som jag trivs med”, ”lyckas med det jag vill”, ”få ett välbetalt jobb”, ”göra något jag kan och vill”, ”göra något man själv tycker är 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 S äk ra re O sä kr ar e Andel (%)
kul”, ”golfen det viktigaste för mig”, ”nöjd med mina val”, ”att jag får ett roligt arbete och att jag kan göra något för samhället”, ” att jag ska trivas på gymnasiet och senare på mitt jobb”, ”att få ett bra jobb som jag trivs med, absolut inte fabrik”, ”få ett bra jobb och tjäna mycket pengar”, ”jag jobbar/pluggar med något som jag tycker är kul och trivs med”, ”att jag blir rik”, ”få ett jobb där man tjänar någorlunda mer än vanlig”, ”tjäna mycket pengar”, ”viktigt att jag får ett jobb efteråt, men de flesta linjer måste man läsa vidare för att få chansen”, ”att få ett välbetalt jobb”, ”få ett bra jobb”, ”att trivas med det man gör”, ”att bli bättre på min sport”, ”göra något jag är intresserad av och tycker är kul”.
9.2 Intervju med studie- och yrkesvägledare
Intervjun är gjord med en vägledare som arbetar heltid. Tjänsten är fördelad på 2 ½ skolor,
grundskola, gymnasiet och Komvux. Som studievägledare ingår han i ett arbetsteam om 4 vägledare där varje vägledare ansvarar för ca. 770 elever.
Inledningsvis började intervjun med en beskrivning över vägledarens informationsupplägg. Från vägledarens sida sett är det i informationsupplägget man lägger grunden för hur hela processen mellan vägledare och elever ska fortlöpa. En bra grund förenklar jobbet för båda parter. Informationsupplägget ser olika ut beroende på ålder. Som det ser ut i dagens läge ges första informationen till eleverna på vårterminen i skolår 8, ( det är på förslag att börja i skolår 7). Det är då man “sår fröet” hos eleverna.
Vad är syftet?
Vägledaren börjar med en generell presentation av alla 17 program som finns och vilka de är, lite kort om vad som krävs för att komma in d.v.s. betyg och poäng. Eleverna får också se en film av Jan Bylund, vilken handlar om vägledning. Det handlar om att förbereda eleverna på vilka krav som finns för att komma in på gymnasiet. Detta görs i halvklass.
Just på denna skola där den intervjuade vägledaren arbetar, har det varit lite stökigt med eleverna i skolår 8. Detta har lett till att vägledaren blivit ombedd av lärarna att informera elevernas föräldrar om hur viktigt det är med betygen och poängen redan nu. Annars riskeras att trycket blir för tufft för eleverna i skolår 9. Många elever mår väldigt dåligt i skolår 9 just p.g.a. all hetsjakt kring betygen. Ett problem som vägledaren är fullt medveten om och som denne dessutom känner sig skyldig till eftersom det är informationen från vägledaren som bidrar till pressen och stressen hos eleverna. Det finns en oerhörd maktposition hos
vägledaren som är viktig att vara medveten om. Samtalet med en vägledare kan vara direkt avgörande och påverkande för elevens framtid.
HT i skolår 9 samlar vägledaren alla eleverna och repeterar informationen från VT i skolår 8. Det blir mer ingående information, om de olika programmen, vilka inriktningar som finns och var de finns. Vägledaren informerar hur programmen är uppbyggda och om betygssystemet, olikheterna mellan betygen/programmen.
HT i skolår 9 bjuds också alla föräldrar till eleverna in för information.
Det är även dags för de enskilda samtalen med eleverna om deras val. Innan jullovet ska alla elever ha träffat vägledaren. Förhoppningen är att eleverna ska veta vad de ska välja, och efter jul , hur de ska välja.
Vägledaren inleder mötet med eleverna med “Varför står jag här och ska prata om de olika gymnasieprogrammen?” Detta för att eleverna själv ska ställa sig frågan “Varför ska jag gå på gymnasiet?” Enligt vägledaren vi intervjuat, är det många elever som inte vet varför de ska gå på gymnasiet.
Vägledaren poängterar och förklarar skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet. Grundskolan är obligatorisk, vilket gymnasiet inte är och det är helt upp till eleven om denne vill gå eller inte, eleven har ett eget ansvar.
På frågan om vad vägledaren anser om elevernas kunskaper ang. sina gymnasieval, svarar vägledaren - generellt dålig. Många elever anser sig veta, men oftast är den kunskapen byggd på kompisars och/eller syskons bilder, “min brorsa går på den linjen och säger att matten är ”jättelätt” och att jag kommer att klara av den.” Vad som är lätt eller svårt är väldigt individuellt och här är det viktigt för vägledaren i samtalet med eleven att utgå från elevens förmåga och försöka uppmuntra eleven att vara realistisk i sina tankar och i sitt val.
När det gäller kunskapen hos eleverna ser inte vägledaren någon skillnad mellan tjejer och killar. Dock kan vägledaren märka hos de elever som är året yngre, d.v.s. de som börjat skolan som 6-åringar, att de är lite mer osäkra. Det är svårt om veta om det beror just på deras ålder, det kan ju vara annat eftersom det inte finns någon undersökning gjord inom detta område. Samarbetet med lärarna efterlyses av vägledaren som anser att ett bättre samarbete helt klart hade gagnat eleverna. Praon är ett ypperligt tillfälle att ta tillvara på och spinna vidare med i form av uppföljning. Inte enbart SO- lärarna, utan av alla andra lärare också. Det handlar om
att få in det kreativa och se sitt ämne relevant i någon del av praon. Det är lätt från lärarnas sida att lägga detta på just SO- lärarna, vilket idag är helt förlegat. Har man haft sin prao i en butik är det relevant för matematiken, men även språkligt. Vad såldes i butiken och var kommer varorna ifrån, skulle kunna vara något att följa upp på naturkunskapen. Samarbetet är viktigt för elevernas förståelse.
När det gäller föräldrarna och vilken påverkan de har på sina tonåringar, anser vägledaren att hela uppfostran är en sorts påverkan. Dock menar vägledaren att eleverna överlag väljer efter vad de själva vill.
Utvecklingen av elevernas framtidsvisioner? Vet eleverna vad de vill?
Medvetenheten om tiden efter gymnasiet finns hos eleverna. De allra flesta har alternativen, läsa vidare, börja arbeta, eller ut och resa.
Elevernas omval? Ca 10-15/100 elever gör omval och då är anledningen antingen att de vill göra en ändring i ordningen på redan gjorda val, eller så har de bara två valalternativ och vill lägga till något val. En del gör omval p.g.a. att de ska flytta och byta kommun och skolan de sökt till känns inte längre aktuell. Denna goda “prognos” är resultatet av ett gott informationsupplägg från vägledaren. Ju bättre basen är desto lättare blir vägen till målet, i detta avseendet gymnasievalet, för både eleverna och vägledaren.
Ansvar hos vägledaren då samhällets klimat blir allt tuffare? För vem arbetar vägledarna? Vilka skyldigheter har vägledaren mot den kommun han är anställd i?
Regeringen har ett mål, att 50% av alla ungdomar fyllda 25 år, ska in på högskola, var finns vägledarnas ansvar i detta? Är detta något att ha i bakhuvudet när vägledaren informerar och pratar gymnasiet med högstadieelever?
Elevernas egna intressen väger tyngst och ska uppmuntras, menar vägledaren vi intervjuat och det andra funderar man inte så mycket på. Elevernas måste mötas där de är, d.v.s. vad som är av intresse och relevans för dem, annars är informationen överflödig.
9.3 Intervju med lärare
Lärare med heltidstjänst som är utbildad i so-ämnena, men undervisar även i svenska, teknik m.m. vid behov. Lärarens grundsyn handlar om glädjen att undervisa. ”För mig handlar det om att förmedla glädje, stimulera lusten att lära sig nya saker, att ge eleverna en morot”. Eget
upplägg i skolan idag är inte så vanligt som det var förr, ofta är lärarna ganska styrda av dokument som måste följas. D.v.s. regler som gäller just för skolan. Men läraren anser ändå att man kan påverka en hel del själv och det som inte går att påverka måste man vända till något positivt i sin undervisning.
Just denna skola arbetar ämnesövergripande, d.v.s. att eleverna under fyra veckor arbetar i tema ( hälsotema, kärlekstema m.m.) Det kan t.ex. vara idrott/hälsa, hemkunskap och engelska som man syr ihop till ett tema och sen blir man bedömd i de här tre ämnena. Här är skolår 7-9 involverade. Just detta arbetssätt kräver självdisciplin av eleverna och en bred kunskap hos lärarna, en kunskap som lärarna får läsa in på egen hand. Dessutom kräver det en ständig uppföljning och kontroll av det arbete som eleverna skall utföra. Det kan innebära svårigheter för en del elever att jobba med långsiktiga mål. Det är inte heller så lätt att som förälder hjälpa till när man arbetar enligt denna metod, eftersom det inte finns några ”övergripande” läroböcker att hänvisa till. Varför väljer man då att arbeta på detta sätt? Jo, för att eleverna ska få en introduktion till hur man läser på gymnasiet, men också för att få en verklighetsanknytning och ett sammanhang till hur samhället fungerar. I samhället finns det ingen ämnesuppdelning utan det bygger på en helhetssyn av alla ämnen man tagit del av i skolan.
På frågan om vad läraren tycker är det viktigaste att upplysa eleverna om, inför sitt gymnasieval, får vi svaret att få dem att börja fundera ”tidigt och nog” så att man inte bara
väljer något utan någon som helst eftertanke. Här tyckte läraren att man borde lyfta in övningar i undervisningen som t.ex. ”Vem är jag?”. Med fler övningar i detta ämne blir det kanske lättare att kommer fram till ”Vad vill jag? Vilken inriktning passar mig? Är jag praktiskt eller teoretiskt intresserad?”
Det som läraren på denna skola använder sig av för att medverkar till att eleverna börjar tänka på sitt gymnasieval är en temavecka (Arbetslivet) som är schemalagd i skolår 8. Denna går ut på att eleverna ska få en inblick i vilket yrke som skulle passa dem. Här får de göra tester, företag kommer dit och gör besök och om tid finnes görs något studiebesök, allt detta i samband med deras praoperiod. Denna skola arbetar med att ha mentorselever och det innebär att var och en av lärarna har tio elever som de ansvarar för och besöker på deras praoplatser. Det arbetssätt som läraren tror på är att man varierar olika slags pedagogiska metoder. Att man både undervisar ”mer traditionellt” och dess emellan lägga in temaveckor för att öka
variationen och därmed motivationen för eleverna. Detta för att inte helt tappa bort de olika ämnenas specifika karaktär.
Samarbetet mellan vägledaren och lärarna ligger det på vägledaren, som är den drivande i denna fråga. Här går det till så att vägledaren ber läraren (so-läraren) om en tid att komma och informera om gymnasievalet. Detta är i princip hur läraren är inblandad på denna skola. Sen kan det hända att eleven kommer och frågar läraren något om gymnasievalet och här medger läraren att inga kunskaper om gymnasievalet finns att ge till eleven. Därmed måste läraren hänvisa till vägledaren. Även när det gäller sammankomster för information till lärarna och föräldrar är det vägledaren som sköter det. Tillgängligheten av vägledaren upplever lärare fungerar mycket bra och samarbetet dem emellan betonas som bra.
När läraren träffar föräldrar och elever vid utvärderingssamtalen kommer sällan gymnasievalsfrågor ifrån eleven upp, utan dessa samtal går mest ut på hur de ska kunna höja sina betyg. I allmänhet är det väldigt få elever som tänker på sitt gymnasieval och det tror läraren beror på att eleverna inte är riktigt mogna för detta val. Det är mest föräldrarna som frågar och vill ha in eleven på ett visst utbildningsprogram eller en viss skola. Därmed tar de ansvaret ifrån eleven som tappar engagemanget i denna fråga. I samband med detta svar kommer också frågan om föräldrars påverkan/bidrag till gymnasievalet. Här blir svaret att påverkan från föräldrarna är väldigt stor och därmed också den prestationsångest som detta framkallar hos eleverna, framförallt i skolår 9.
Till sist frågar vi om vilken roll läraren anser sig behöva ta, för att den ska passa in det allt mer hårdnande samhälle vi går till mötes. Här blir svaret att det som de egentligen håller på med i skolorna idag är ”coaching”, d.v.s. att ge stöd, uppmuntra och vara rak och ärlig mot eleverna för att de ska bli fullfjädrade samhällsmedborgare.
10. Analys och diskussion
Har vi uppnått syftet med vår undersökning? Har vi fått våra frågeställningar besvarade? Är de tillräckliga för att kunna dra slutsatser?
Vi ska i detta kapitel föra en diskussion och göra en analys om allt material vi använt oss av och försöka knyta an litteratur, teorier och verklighet. Vi har valt väva samman vår analys och diskussion där vi börjar med enkätundersökningen, intervjuerna, litteraturen och avslutar med en sammanfattning om allt för att få ett helhetsperspektiv.
Litteraturen gav oss fakta om tonåringarna ur ett psykologiskt perspektiv. Konkret fick vi veta vad som händer i kroppen hos ungdomar i tonåren och hur det kan påverka deras sätt att vara och agera.
Teorierna gav oss förklaringar som var till hjälp för att hitta ett sammanhang.
Enkätundersökningen gav oss verkligheten om hur ungdomarna tänker och funderar inför sitt gymnasieval och framtid.
Genom intervjuerna fick vi frågeställningarna sedda dels utifrån ett “vuxet” perspektiv, (hur ser och upplever en vuxen människa tonåringar?) dels utifrån ett yrkesmässigt perspektiv (hur ser och uppfattar personer, vars yrke är att arbete med tonåringar, tonåringarnas tankar och funderingar om sitt gymnasieval och framtid?).
10.1 Analys och diskussion av enkätresultatet
Vi har valt att presentera utvecklingsprocess under vårt kapitel om bakgrund. Presentationen är väldigt kort då vi bara varit inne och skrapat på ytan. Vi ville belysa hur ungdomarna utvecklas i denna ålder för att få förklaringar till varför de är som de är.
Vi anser att denna kunskap är ovärderlig för oss som studie- och yrkesvägledare i förberedelseprocessen, med ungdomarna, inför sitt gymnasieval. Var, när och hur ska vi möta dem? Vad ska vi tänka på?
Eftersom vi genom litteraturen erfarit att tjejers mognad/pubertet inträder två år tidigare än killarnas ville vi ha in kön som en av frågorna i enkäten. Vi ville se om könet eventuellt påverkade hur eleverna svarade. Svaret blev att flertalet av tjejerna d.v.s. 69% ansåg att valet var svårt medan 73% av killarna tyckte att valet var lätt. Funderar tjejer mer än killar och tänker de mer eftersom de är längre gångna i sin utvecklingsprocess? Rogers menar att tonåringarnas jaguppfattning är i en förändringsfas eftersom de håller på att utveckla sin identitet. Kanske är tjejerna mer självmedvetna än killarna som ännu inte nått dit? Det verkar
som att många elever är osäkra, av olika anledningar, och tycker att gymnasievalet är svårt. Vi blev ändå förvånade över de resultat vår undersökning gav. Hela 52% uppgav att de kände sig osäkra. Vi bad eleverna utveckla sitt svar. De visste inte vilken linje de skulle välja eller vilken skola de ville gå på. De var också osäkra på vad de ville göra efter gymnasiet, vilket vi tolkar som att de satte frågan i relation till framtiden. Oro för att inte klara av den linjen man funderar på att välja fanns med i svaren. Detta tycker vi tyder på att eleverna fört ett resonemang och förstått vikten av att inte bara komma in på önskvärd linje, utan att faktiskt kunna klara av den.
Någon elev svarade att tiden var för kort. Kanske denna elev inte varit redo när studie- och yrkesvägledaren börjat informationsprocessen? Några elever tyckte att valmöjligheterna var för många och att det inte enbart var ett gymnasieval utan ett val om framtiden. Vår uppfattning är att eleverna tar väldigt allvarligt på gymnasievalet. Det är viktigt att ha kul och få ett jobb man trivs med, men gymnasievalet är något stort. Trots dessa funderingar tyckte ändå 74% av eleverna att deras val kändes rätt.
Osäkerheten, som nämndes tidigare, där halva klassen tyckte valet var svårt kanske kan ha sin förklaring i fråga 5. Där undrade vi vad de kände till om sitt gymnasieval. Vi menar inte om själva linjen och dess upplägg, utan syftar mer på vilka möjligheter valet ger dem i framtiden. Här är de, 80%, medvetna om att de kommer att behöva läsa vidare efter gymnasiet. Det vi menar med förklaring är att eftersom eleverna är väl medvetna om vad de behöver göra i framtiden, blir det ännu viktigare att “välja rätt”, vilket givetvis försvårar för dem. Det finns ett resonemang hos eleverna som visar på ett långsiktigt tänkande. Kanske beror svaren på att i just detta område vi valde påstår både läraren och studie- och yrkesvägledaren att föräldrars påverkan finns där, medvetet eller omedvetet. Teoretikern Carl Rogers stärker detta genom att påstå att barnen blir påverkade, oavsett om det är avsiktligt eller inte, av sin uppväxtmiljö. Vi tror också att språket som man har tillgång till kan påverka tankar, funderingar och hur långt man är kommer i arbetet med sig själv. G.H Mead, förespråkare av språkets betydelse, påstår för att bli självmedveten krävs det att man har tillgång till språkets alla former. Här gäller inte bara det verbala utan också det kroppsliga, d.v.s. symboliska koder.
Skolans betydelse bör inte vara det avgörande vid gymnasievalet, anser vi, men vi inser också den informativa påverkas makt, som teoretikern Festinger skriver om. Genom att ta del av andra människors sanningar t.ex. kompisars och syskons, minskar vi vår osäkerhet och känner tillhörighet.
För att knyta an till vårt syfte och en av våra frågeställningar var vi intresserade av var och /eller vem eleverna fått den information ifrån om gymnasiet som varit till hjälp i deras preliminära val. Mer än hälften, 58%, har fått den från en studie- och yrkesvägledare. Med tanke på dagens IT blev vi förvånade över att bara 19% sökt information därifrån. Svaren är dock lite svåra att tolka och inte helt rättvisa då flera elever svarat på mer än ett alternativ. Vi borde ha varit tydligare i frågeformuläret, men vi tycker ändå att svaren har gett oss mycket. Det är ju trots allt vanligt att man bearbetar och vill ha information från flera källor innan man fattar ett beslut. En beslutsprocess måste få ta tid eftersom det inte bara är beslutet som ska fattas utan en fråga om att komma till självinsikt. En del tar lång tid på sig medan andra kan gå igenom denna process ganska snabbt, vilket har att göra var man befinner sig. Lars-Gunnar Lundh skriver i boken ”Kognitiv psykologi”27om denna beslutsprocess. I fas ett gallrar
tonåringarna i all information de fått om sitt gymnasieval. Detta för att få ett grepp om vad det handlar om. De väger för och nackdelar. I fas två har de gallrat klart och hittat ett lämpligt alternativ för att kunna göra ett preliminärt val. För eleverna i åk 9 sker detta i ett preliminärt gymnasieval innan jul. I fas tre bearbetas valet och man testar om det håller för ett slutgiltigt beslut. Här vill man övertyga sig själv om att man gjort rätt val. Eleverna har nu haft hela juluppehållet på sig att tänka, ventilera och testa om deras val känns rätt. Om inte valet känns rätt är det nu hög tid för ett omval och detta sker, i vårt fall, i februari månad. I fjärde och sista fasen handlar det om att tona ner det negativa i de alternativ man valt för att övertyga sig själv att det gjort rätt val. Man jämför med alternativ som är mer negativa och därmed förstärks det vald alternativet. För att eleverna ska kunna gallra, tror vi, gäller det att informationen från studie- och yrkesvägledaren varit tydligt och att eleverna minns den. Men även att eleverna ska våga stå emot grupptrycket och kompisarnas val. T.ex. klarar jag att börja ensam på en ny skola?
Att så många elever anser sig fått information från studie- och yrkesvägledare, tolkar vi som att studie- och yrkesvägledaren i vår undersökning gjort ett bra jobb, då denne lyckats nå ut till eleverna och fånga dem “där de är”. Internet har troligtvis använts som ett komplement. Vi tror att eleverna föredrar personlig information och fysiskt närvarande samtal i viktiga sammanhang.
Oavsett var eller av vem de fått informationen ifrån, ansåg 90% att den gjort dem säkrare i sitt beslut.
Rogers menar att tonåringarna är beroende av att kunna göra egna val, av frihet och personligt ansvar, men för att nå dit måste föräldrarna ge tonåringarna respekt och uppskattning på ett ärligt sätt.
Detta anser vi vara en av de viktigast uppgifterna en förälder har för att tonåringen ska kunna klara sig i dagens postmoderna samhälle.
Den sista frågan i vår enkät lämnade vi öppen för elevernas egna tankar och funderingar om vad de ansåg vara viktigast inför framtiden. Precis som vi hoppades fick vi många svar. Svaren skilde sig inte så mycket åt utan var väldigt lika. De flesta eleverna ansåg att pengar och ett bra jobb var viktigast för dem i framtiden. Ett bra jobb med bra lön återkommer som svar på flera frågor i enkäten. Enstaka elever har svarat annat, så som familj, kompisar, fritidsintresse, m.m. Vad är framtid? Vi tidsbegränsade inte vad vi menade med framtid (vi angav inte år eller skala) i frågan, utan eleverna fick tolka fritt och svara utifrån vad som är framtid för just dem. Framtid kan för någon innebära några år, medan någon annan anser att framtiden är om 10-15 år.
10.2 Analys och diskussion av intervjuer
När det gäller informationsupplägget angående gymnasievalet har vi fått uppfattningen att det vilar helt på studie- och yrkesvägledaren. Något större samarbete eller engagemang kring detta verkar inte finnas mellan lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi tycker det finns en stor brist här, resurser som går till spillo eftersom lärarna besitter kunskaper som studie- och yrkesvägledarna skulle kunna dra nytta av och tvärtom. Samtidigt kan vi inte påstå att det verkade som ett välkommet förslag för lärarens del. Där verkade studie- och yrkesvägledaren mer intresserad av ett samarbete dem emellan. I tidigare undersökningar som ”Kvalet inför
valet” har Lovén funnit att engagemanget och insatserna ifrån lärarna var begränsat.
Föräldrar påverkar sina barn mer eller mindre medvetet. Läraren uppfattar att föräldrarna i allra högsta grad påverkar eleverna vid deras gymnasieval, medan studie- och yrkesvägledaren upplever det som att eleverna, överlag, får välja vad de själva vill. Förmodligen är det så att föräldrarna agerar olika beroende på vem de diskuterar sina barns gymnasieval med, men även här finns en omedveten påverkan. Gemensamt för studie- och yrkesvägledaren och lärare i vår undersökning är att de anser att många elever inte är mogna för sitt gymnasieval. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Borde vi studie- och yrkesvägledare be föräldrarna backa i sitt engagemang? Eftersom detta är en omedveten påverkar kan det naturligtvis bli en svår uppgift. Däremot anser vi att genom att synliggöra
