Malmö högskola
Lärarutbildningen
SÄL
Examensarbete
10 poäng
Föräldrars föreställningar om kvalitet i förskolan
och deras tankar om förskolans genuspedagogiska uppdrag
Parent’s conception of quality in preschool
and their view on the preschools gender pedagogic mission
Maria Ekblom Petersson
Anne Sjögren
Lärarexamen 60p
Barn och ungdomsvetenskap Höstterminen 2006
Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Mats Olsson
Vi vill tacka vår handledare Mats Olsson som i början av vårt arbete fick oss att undra om vi verkligen skulle ro i land detta, men som sedan visade sig vara en stor tillgång och ett bra bollplank. Tack för god handledning!
Vi vill också tacka vår lärare Lars Larheden som fick oss att förstå att det var detta som vi ville undersöka. Tack Lars!
Och till alla föräldrar som har ställt upp på intervjuerna vill vi säga ett stort tack, utan er hjälp hade vi inte kunnat få svar på vår frågeställning.
Och sist men inte minst ett stort tack till våra barn som tipsade om denna lilla fantastiska apparat som kallas Mp3, som vi använde vid våra intervjuer
Abstract
Titel: Föräldrars föreställningar om kvalitet i förskolan Författare: Maria Ekblom Petersson, Anne Sjögren
Studien undersöker föräldrars tankar om kvalitet förskolan.
Vårt syfte med studien är att få ökad förståelse för vad föräldrar har för föreställningar om kvalitet i förskolan.
Frågorna vi utgått från är:
1. Vad beskriver föräldrar som kvalitet i förskolan? 2. Vad oroar sig föräldrar för?
3. Vad gör föräldrar glada?
4. Hur ser föräldrar på förskolans genuspedagogiska uppdrag?
Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med 6 kvinnor och 4 män i åldrarna 30 – 46 år för att finna svar.
Föräldrarna i undersökningen har barn på kommunal eller privat förskola och eller förskole -klass.
RESULTAT
Vi fann att de flesta föräldrar upplever processerna i förskolan som den största bäraren av kvalitet. Det betyder att hur verksamheten är upplagd och vad barnet får vara med om på förskolan har stor betydelse för hur föräldrarna ser på kvaliteten.
Resultatkvaliteten är det som gör föräldrarna glada, dvs. det barnet har lärt sig på
förskolan. Det som föräldrarna oroar sig över är strukturkvaliteten, det är verksamhetens yttre förutsättningar, organisation och resurser.
De intervjuade föräldrarna uttalade sig både för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet av dem hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sådant uppdrag.
1 INTRODUKTION... 8 1.1 INLEDNING... 8 1.2 SYFTE... 8 1.3 PROBLEMFORMULERING... 9 2 BAKGRUND... 10 2.1 HISTORIK – KVALITET... 10 2.2 HISTORIK - GENUS... 10 2.3 VAD ÄR KVALITET? ... 11
2.4 VARFÖR MÄTER VI KVALITET?... 13
2.5 HUR MÄTER MAN KVALITET?... 13
2.6 VILKA FAROR FINNS I ATT MÄTA KVALITET? ... 15
2.7 MÅLSTYRNING... 15
2.8 GENUSPEDAGOGIK... 16
3 METOD ... 17
3.1 KVALITATIV FORSKNING... 17
3.2 ANALYS OCH TOLKNING... 18
3.3 PÅLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET... 19
4 INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE ... 20
4.1 VÅRT SÄTT ATT BEARBETA MATERIALET... 21
5 RESULTAT... 22
5.1 VAD BESKRIVER FÖRÄLDRAR SOM KVALITET I FÖRSKOLAN?... 22
5.1.1 Processkvalitet ... 22
5.1.2 Strukturkvalitet... 23
5.1.3 Resultatkvalitet... 23
5.1.4 Servicekvalitet ... 23
5.2 VAD OROAR SIG FÖRÄLDRAR FÖR? ... 24
5.1.5 Strukturkvalitet... 24 5.1.6 Processkvalitet ... 25 5.1.7 Resultatkvalitet... 25 5.2 VAD GÖR FÖRÄLDRAR GLADA?... 26 5.2.1 Resultatkvalitet... 26 5.2.2 Processkvalitet ... 26 5.2.3 Strukturkvalitet... 27
5.3 HUR SER FÖRÄLDRAR PÅ FÖRSKOLANS GENUSPEDAGOGISKA -UPPDRAG? ... 28
6.1 VAD BESKRIVER FÖRÄLDRAR SOM KVALITET I FÖRSKOLAN?... 29
6.2 VAD OROAR SIG FÖRÄLDRAR FÖR? ... 30
6.3 VAD GÖR FÖRÄLDRAR GLADA?... 31
6.4 HUR SER FÖRÄLDRARNA PÅ FÖRSKOLANS GENUSPEDAGOGISKA UPPDRAG? ... 31
7 DISKUSSION... 33
7.1 FÖRÄLDRARS SYN PÅ KVALITET I FÖRSKOLAN... 33
7.2 INDIVID/SAMHÄLLE... 33
7.3 DET GENUSPEDAGOGISKA UPPDRAGET... 34
8 REFERENSER ... 36
9 BILAGA 1 ... 38
9.1 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR... 38
9.1.1 Vad beskriver föräldrar som kvalitet i förskolan? ... 38
9.1.2 Om du var chef vilka förändringar skulle du då göra?... 38
9.1.3 Vad oroar sig föräldrar för? ... 39
9.1.4 Vad gör föräldrar glada?... 39
1 Introduktion
1.1
Inledning
Valmöjligheterna för dagens föräldrar med barn i förskoleåldern är stora.
Det finns alternativ till de kommunala förskolorna. Likaså finns det många avdelningar som kan skilja sig åt i fråga om pedagogiskt innehåll inom den kommunala verksamheten. Vi märker idag en större medvetenhet hos föräldrar när de ska välja förskola för sina barn. Föräldrarna är aktiva och väljer efter sina egna önskemål.
Konkurrensen mellan förskolorna är ett faktum som vi upplever i vårt yrke när föräldrar beskriver sina val av förskola. Detta tycker vi bidrar till att vi som pedagoger måste förstå vad föräldrar värderar i förskolan.
För att vara en kompetent pedagog krävs det bl.a. kunskap om läroplan och om den pedagogiska processen men också en medvetenhet kring föräldrars föreställningar om förskolekvalitet.
Genuspedagogik är också ett ämne som kräver kunskap hos pedagoger. Vi har svårt att se att läroplanens mål med att motverka traditionella könsroller har slagit igenom på våra förskolor. Våra erfarenheter visar ”typiska” flickor och ”typiska” pojkar på förskolan. Ändå tycks det som om alla är nöjda. Vi hör inga föräldrar som beklagar sig över att flickorna är så lugna och pojkarna mer otåliga. Inte heller barnen visar missnöje över att de tvingas in i de stereotypa könsroller som speglas i vuxenlivet. Detta är för oss ett stort dilemma. I vår yrkesroll inser vi svårigheterna att arbeta på ett sätt som motverkar
traditionella könsmönster. Trots försök att ändra arbetssätt ser vi traditionen leva kvar. Om vi granskar oss själva ser vi hur de traditionella kvinnosysslorna såsom hushållsarbete och omvårdnad om barn utförs av oss, d.v.s. kvinnorna. Dessa sysslor borde fördelas lika mellan man och kvinna.
För att se förändring krävs det åtgärder här och nu.
1.2
Syfte
Syftet med vår undersökning är att få en ökad förståelse för vad föräldrar har för föreställningar om kvalitet i förskolan.
1.3
Problemformulering
1. Vad beskriver föräldrar som kvalitet i förskolan? 2. Vad oroar sig föräldrar för?
3. Vad gör föräldrar glada?
2
Bakgrund
2.1
Historik – kvalitet
Förskolor byggdes i Sverige för att ge omsorg till fattiga och barn med sämre levnadsvillkor.
Johansson & Åstedt (1993) beskriver Alva Myrdals tankegångar om samarbete mellan förskola och föräldrar som hon har skrivit om i sin bok ”Stadsbarn” 1935. Hon ansåg att det tidigare samarbetet varit ganska meningslösa, föräldrarna kom till föräldramöten mest för att bli underhållna. Myrdal ville inrikta samarbetet på barnen. Verkligt samarbete handlar om att arbeta tillsammans och att ha gemensamma mål och det rörde det sig sällan om. Alva Myrdal såg två huvudprinciper för samarbetet;
– dels behövde principerna för uppfostran bli mer lika
– dels behövde lärare och föräldrar byta förtroenden och erfarenheter för att bättre kunna fostra barnen (Johansson & Åstedt 1993).
I serien Forskning i fokus nr. 29 (Myndigheten för skolutveckling, 2006) skriver Pramling Samuelsson att under en 10-årperiod har utbildade lärare i förskolan minskat från nästan två tredjedelar till 50 %. Detta påverkar naturligtvis kvaliteten. Samtidigt har
barngrupperna ökat. Före två års ålder deltar 84 % av alla barn i förskoleverksamhet. Samtidigt med dessa förändringar har vi fått en läroplan för förskolan (Lpfö 98) som gjort att kraven på pedagogen ökat.
2.2
Historik - genus
Maria Moberg, förgrundsgestalt i svensk förskola menade att könssegregation inte skulle tillämpas utan att verksamheten skulle riktas till alla barn. Redan tidigt i förskolans historia fanns en diskussion kring kön och könsroller. Begreppet roll representerade en förståelse för att kön var något konstruerat och förändringsbart. Förskolan skulle vidga barnens erfarenheter om könsroller(SOU 2006:75).
När vi har tittar tillbaka på äldre och även nyare sånger och litteratur finner vi att flickor där är förknippade med huslighet, vård och omsorg och företräder ofta det mjuka, snälla och tysta. Pojkarna är förknippade med natur, samhälle och arbetsliv och är mer
förekommande än flickor i litteratur och sånger där de oftast företräder det hårda, tuffa, aktiva och livliga (SOU 2006:75).
Exempel på böcker som vi läst är böckerna om Alla vi barn i Bullerbyn, Bamse, Folk och
rövare i Kamomilla stad, Putte i blåbärsskogen och Bröderna Lejonhjärta.
Exempel på sånger är Goddag min fru, Majas visa och Mors lille Olle.
Från 1950-80 talet talas det inte längre om flicka och gosse, man eller kvinna, mamma eller pappa. Istället används ord som barn, vuxen, föräldrar och personal inom
förskolan(SOU 2006:75).
2.3
Vad är kvalitet?
Skolverkets definition av kvalitet lyder i Allmänna råd och kommentarer,
kvalitetsredovisning: ”kvalitet är i vilken mån en verksamhet förverkligar nationella mål
och svarar mot nationella krav och riktlinjer eller andra mål, krav eller riktlinjer som är förenliga med de nationella, samt strävar efter att förbättras” (Skolverket, 2006) Wennström Karin M. (1999, sid.35) skriver:
Begreppet kvalitet är antagligen ett av de mest investerade orden i Sverige för tillfället”. Begreppet kvalitet används som något självklart av tekniker, beteendevetare, samhällsvetare, pedagoger, säljare och i näringsliv, stat kommun och landsting. Men vid närmare beskådan framstår de skilda användningsområdena, analysnivåerna och handgreppen som milsvida från varandra. Det visar sig vara avgrunder av mångtydighet och vaghet. Termen kvalitet, från latinets qualitas, har med inre värde och sorter att göra, men det lär finnas närmare 100 olika definitioner.
En uppfattning om kvalitet är att den ska kunna ge oss en uppfattning om vad som är rätta och sanna svar. En annan uppfattning är att kvalitet är beroende av tid och situation, sammanhang och brukarnas perspektiv (Haug, 2003).
Haug (2003) beskriver strukturkvalitet, processkvalitet, resultatkvalitet och servicekvalitet.
Servicekvalitet är användarnas bedömning av utbudet, i vårt fall kan man se föräldrarnas uppfattning om förskolans kvalitet. Problemet med detta kan vara att det som brukarna är tillfreds med inte alltid motsvarar det som på yrkesmässig eller politisk grund definieras som kvalitet. Under denna rubrik kommer vi att sammanföra utsagor som i första hand handlar om förälderns direkta behov som t.ex. frihet att ändra tider, känna trygghet med omsorg, vänligt bemötande från personal.
Strukturkvalitet är verksamhetens yttre förutsättningar, organisation och resurser, såsom styrdokument, personalkompetens, sammansättning av barngrupper etc. Hit hör också de materiella förutsättningarna som kan handla om inne- och utemiljö.
Processkvalitet är den pedagogiska verksamheten, d.v.s. personalens samspel med barnen, verksamhetens innehåll, arbetssätt, lärandemiljö m.m. Under denna rubrik har vi samlat det som händer under vistelsen på förskolan.
Resultatkvalitet är det konkreta utbyte som det enskilda barnet har av verksamheten, vad förskolan utvecklat barnet till att bli. Fokus ligger här på barnet som ett resultat av
pedagogisk verksamhet och det är möjligt att fokusera på olika aspekter som mognad, utveckling och lycka. Men det finns också alternativet att se barnet utifrån ett mer begränsat skolförberedande perspektiv. Vilka kunskaper och färdigheter har personalen förmedlat?
På många områden är denna form av kvalitet svår att bestämma. Det är en utmaning att skilja ut vilka delar av ett resultat som kan hänföras till förskolan och vad som beror på exempelvis föräldrar.
Peder Haug (2003) menar att de strukturella regleringarna av den pedagogiska
verksamheten skapar ett handlingsutrymme ett ”rum” som personalen kan utnyttja. Det är uppfattningen av detta rum, dess möjligheter och hur de utnyttjas som bestämmer
kvaliteten i den pedagogiska verksamheten.
Kvaliteten i förskolan beror av förskolornas förutsättningar, hur personalen genomför det pedagogiska arbetet och hur väl arbetet motsvarar måluppfyllelsen i läroplanen. Men det finns fler faktorer som påverkar kvaliteten t.ex. kompetens, tid och tradition.
Vidare skriver han att de undersökningar som gjorts av kvalitetsutvecklingen i förskolan har studerat service-, process- och strukturkvalitet, men att aspekten resultatkvalitet är mindre beaktad.
Haug (2003) skriver att i läroplanen för förskolan finns mer eller mindre uttalade krav på vilka processer som bör äga rum i förskolan samtidigt som den markerar att enskilda barns prestationer inte skall mätas eller bedömas. Därför är det viktigt att i förskolan mäta processkvalitet och se den liktydig med resultatkvalitet.
2.4
Varför mäter vi kvalitet?
Massmedia kritiserar skolorna nästan dagligen för att inte vara tillräckligt bra. Eftersom skolan är viktig för samhället är det naturligt att många intresserar sig för frågan.
Valfriheten att byta skola om man vill får kvalitetsmätningar att bli en konkurrensfaktor. Staten fördelar ekonomiska resurser till kommunerna. Staten formulerar också målen som ska vara resultatet av verksamheten. Däri ligger deras intresse av kvalitetsmätningar i förskolan.
För att utveckla innehållet i skola och förskola och för att kunna avpassa tilldelningen av resurser i förhållande till mål, måste det finnas utvärdering. Utvärdering kan vara lätt att närma sig på ett teoretiskt sätt, men väl så svårt att genomföra på ett bra sätt i praktiken. Behoven av vad som ska utvärderas kan skifta mellan olika intressenter. Politiker kanske vill ha reda på om pengarna som ges till verksamheten används ”på bästa sätt”. Föräldrarna kanske är mest intresserade om förskolan utgör en stimulerande och trygg miljö för deras barn. Sådana här intressen behöver inte stå i
motsatsförhållanden till varandra. Tvärtom utgör de ofta olika perspektiv på samma fråga, ”olika sidor av samma mynt”
(Johansson, 1995)
2.5
Hur mäter man kvalitet?
Det finns olika modeller som man kan använda sig av när man gör utvärderingar i förskolan. Några har syftet att kontrollera hur verksamheten fungerar, andra syftar till att främja den pedagogiska utvecklingen, medan en tredje grupp i sin tur försöker mäta verksamhetens kvalitet. När man gör en utvärdering kan den enligt Haugs (2003) uppfattning utgå ifrån olika perspektiv. Haug (2003) skiljer på summativ och formativ utvärdering. Dessa begrepp är komplicerade. Den summativa utvärderingen visar på de resultat man uppnått, medan den formativa utvärderingen ger information om tillståndet vid en viss tid. De här begreppen är inte skilda från varandra utan visar bara att
utvärderingen kan ha olika funktion. Om utvärderingen ska handla om kontroll eller utveckling är beroende av hur resultaten är tänkta att användas. Mycket av
argumentationen för kvalitetssäkring och kvalitet är identiskt med diskussionen om utvärdering, som redskap för att utveckla kvaliteten.
Vi tar här upp en del av alla de utvärderingsmodeller som finns.
SIQ modellen är en utvärderingsmodell som har utarbetats av Svenska Kommunförbundet och institutet för Kvalitetsutveckling. Modellen går ut på att genom sju huvudkriterier
bedöma den enskilda förskolan. Kriterierna är ledarskap, information och analys, strategisk planering, medarbetarnas utveckling engagemang och delaktighet, verksamhetens utvecklings och förbättringsprocesser, verksamhetens resultat, kundtillfredsställelse (Skolverket, 2001).
ECERS (Early Childhood Enviroment Rating Scale) är en amerikansk metod som har översatts och prövats i flera versioner. Utvärderingen görs även här enligt sju
huvudvariabler. Nämligen vård och omsorgssituationer, möblering och materialets placering, språk och begreppsinlärning, aktiviteter för fin och grovmotorik, skapande verksamhet, socialutveckling och vuxnas behov (Skolverket, 2001).
BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) är en modell som Skolverket har tagit fram på regeringens uppdrag. Syftet har varit att ta fram ett redskap för självvärdering och att skapa underlag för en nationell bedömning av kvalitet inom skola och förskola. Indikatorsystemet är uppdelat i tre huvudområden, bakgrundsfaktorer, process och måluppfyllelse. Dessa huvudområden delas sedan in i delområden som i sin tur delas in i indikatorområden. Dessa är både av kvalitativa och kvantitativa. Det är ett omfattande indikatorsystem men det är meningen att man ska arbeta med ett eller ett par områden åt gången, utefter utvecklingsbehov (Skolverket, 2001).
Umeå-modellen, är en modell som har utvecklats av Sigbritt Franke-Wikberg. Modellen bygger på ett arbete i fyra steg, självvärdering, kollegiebedömning, utvecklingsplan och ny värdering. I modellen läggs tonvikten på relationen förutsättningar – process - resultat. Verksamhetens inre och yttre förutsättningar beskrivs och analyseras i relation till varandra. Syftet är att pedagogerna ska reflektera och öka medvetenheten om den egna yrkesrollen för att därigenom kunna skapa en bas för att utveckla verksamheten
2.6
Vilka faror finns i att mäta kvalitet?
Att mäta kvalitet i förskolans värld är inte lätt. Vad som anses bra eller dåligt har att göra med vilka olika värderingar man har. Det beror också på vilken roll man har- om man t.ex. är lärare, elev, politiker eller förälder.
Förskolans uppgift är bl.a. att fostra framtidens samhällsmedborgare, men i och med den ökande brukarfokuseringen så kan synen på förskolan som bärare av grundläggande sociala och kulturella värden komma att ändras.
Här ser vi en konflikt mellan individ/samhälle. Vad blir resultatet om individ och samhälle tycker olika? Vems åsikt väger tyngst? Föräldern ser till det enskilda barnet, medan
samhället har ett framtidsansvar för alla. Detta beskriver Rombach i ”Utvärdering i
förskolan” (Skolverket, 2001) att när medborgaren blir kund så gäller helt andra normer.
Medborgaren ska ta ansvar och se till samhällets bästa medan kunden/brukaren bara ser till sitt eget bästa.
Dahler-Larsen (Skolverket, 2001)menar att brukarbegreppet innebär en nedmontering och fragmentisering av rollen som medborgare. Föräldrarna tycker bara till om den service som de använder sig av för tillfället. Detta innebär en bortkoppling av den enskildes ansvar för alla de aspekter av samhällslivet som man själv inte brukar och utnyttjar för tillfället.
2.7
Målstyrning
Målstyrning kan förklaras med att målen är styrande. Det är alltså inte lokaler, anställda eller gruppstorlek som styr vad som ska bli resultatet av verksamheten.
Johansson (1995) beskriver att inte förrän 1973 blev förskolan en samhällelig
angelägenhet. Då beslutade riksdagen att alla barn som var sex år skulle erbjudas minst 525 timmar i allmän förskola. Men redan 1944 hade staten stött förskolan med
ekonomiska bidrag. De senaste årens utveckling har inneburit att själva driften av förskolorna sker i kommunal regi. Mål och inriktning är dock bestämda av staten.
1998 blev förskoleverksamheten en del av utbildningsväsendet med Skolverket som tillsynsmyndighet. Regelverket för förskolan har överförts från socialtjänstlagen till skollagen.
Det är helt legitimt att staten och kommunerna som ansvariga för medborgarnas välfärd vill ha information om hur de reformer som de föranstaltar och lägger ner stora pengar på utvecklas och fungerar skriver Haug (2003).
Vi förstår att det är viktigt att alla förskolor arbetar mot samma mål. Idag är det fri etableringsrätt för förskolor. Det finns många skilda inriktningar på dessa. För att få ett fungerande samhälle med goda medborgare är det viktigt att individen accepterar och respekterar de olikheter som finns i vårt mångkulturella samhälle.
2.8
Genuspedagogik
Föräldrar som inte har funderat så mycket på vad jämställdhetsuppdraget betyder, har svårt att se eller märka om förskolan lever upp till målen i läroplanen. Barnen kan trivas och föräldrarna kan vara nöjda, men det behöver inte betyda att förskolan är jämställd.
I Jämställdhet i förskolan (SOU, 2006:75, sid. 58) står att läsa:
Det är nu 2006 och åtta år sedan förskolan fick sin egen läroplan. Men precis som skolan, har förskolan haft svårt att leva upp till uppdraget att motverka traditionella könsmönster och bidra till att flickor och pojkar får möjlighet att utvecklas på lika villkor utan att hindras av ensidiga förväntningar på sig som kön. Detta var en av de främsta orsakerna till att Delegationen för jämställdhet i förskolan tillsattes, för att skynda på jämställdhetsarbetet och främja utvecklingen på det här området
Delegationen(SOU, 2006:75) beskriver faran i att använda uttrycket genuspedagogik. När man talar om genuspedagogik kan det uppfattas som en pedagogisk inriktning eller ”profil” på verksamheten. Något som man kan välja att arbeta med, men det finns inget alternativ för någon förskola att välja bort genusperspektivet på sin verksamhet.
3
Metod
3.1
Kvalitativ forskning
Många rektorsområden använder sig av enkätundersökningar för att få en uppfattning om hur vårdnadshavare eller elever inom en viss verksamhet bedömer kvaliteten (Skolverket, 2001). Svårigheter med enkäter är bl.a. att chansen till följdfrågor uteblir. Mimik och övrigt kroppsspråk går inte att utläsa. Dessutom kan frågorna misstolkas (Holme & Solvang, 1991). Därför väljer vi att använda oss av intervjuer.
Dessa kan också misstolkas, men har den fördelen att kroppsspråket är synligt och chansen att förtydliga en svårtolkad fråga finns (Maltèn, 1998).
Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ studie i form av intervjuer angående föräldrars tankar om kvalitet i förskolan.
Den kvalitativa forskningen har målet att uppfatta sina undersökningsdeltagares
upplevelser så nära som möjligt sådana som de upplevs eller känns (Ely & Anzul, 1993). Det som kännetecknar en kvalitativ studie är enligt Holme & Solvang(1991) närheten till forskningsobjektet, i det här fallet föräldern.
Holme & Solvang (1991) beskriver fyra principer som bör prägla en kvalitativ undersökningsmetod nämligen:
1. Närhet till undersökningsenheterna – I vårt fall att föräldern känner sig trygg med den som intervjuar. Det är förutsättningen för att föräldern ska våga öppna sig och berätta om sina tankar i samtalet.
2. Att sant och riktigt återge det som sägs och sker. I vårt fall skrev vi av intervjuerna ordagrant.
3. Rapporten bör innehålla utpräglat deskriptiva beskrivningar i den utsträckning detta är viktigt för förståelsen av de förhållanden man undersökt.
4. För att få bästa möjliga förståelse bör rapporten innehålla citat som visar individernas egna uttryckssätt.
Repstad, (1993, sid. 68) sociolog och lärare i kvalitativa metoder skriver:
Det är tämligen vanligt att människor är ambivalenta, att de har motstridiga åsikter om en företeelse. Detta får man acceptera och inte pressa svarspersonen till att i intervjun bli mer entydig än vad han är i verkligheten. Man kan tvärtom ställa frågor om samma ämne ifrån något olika synvinklar, just för att få fram en eventuell ambivalens.
Repstad (1993) definierar kvalitativ som försök att komma så nära den intervjuades upplevelser och tankar som möjligt. Kvantitativa metoder definieras som mätning men i kvalitativa studier ingår oftast någon form av mätning.
Strander (1997) citerar Hans Ruin när han ställer frågan ”varför väljer jag att se det jag ser”? Samtidigt menar han att ”man är en när man träder in i en process och man är en annan när man går ur den. Riskerar man inte sig själv händer ingenting”.
Strander (1997) påstår att i tolkningen av sitt ämne måste fingertoppskänslan för vad varje situation kräver få avgöra hur man hanterar ämnet. Hon tror inte man kan komma längre. Maltèn, (1998) beskriver en god lyssnare som en som inte bara använder hörseln utan flera andra sinnen, främst ögonen, för att se hur motparten reagerar dvs. vilket budskap, vilka signaler som sänds ut. Intuitivt gäller det också att känna sig in i hur den andre emotionellt upplever sin situation. Kanske är bilden annorlunda än vad orden vitnar om.
3.2
Analys och tolkning
Bertil Carlsson (1991) beskriver bl.a. kvalitativa metoder så här, de skildrar en subjektiv verklighet som innebär att alla människor upplever verkligheten på sitt sätt ”genom sina glasögon”.
Det innebär att de tolkningar som vi gör inte är de ”rätta”, utan de är just våra tolkningar. Vi kommer därför att använda oss av Haugs tankar när vi kategoriserar det insamlade materialet.
Fördelen med att använda sig av Haugs kategorisering är att materialet blir lättare att arbeta med och vi hoppas att denna uppdelning ska vara meningsfull för förståelsen av svaren.
Nackdelen är att det är svårt att kategorisera vissa svar. Det kan se olika ut beroende på vem det är som tolkar svaren. Här i ligger en bedömares subjektivitet. Men också ett
verkligt problem i att de olika aspekterna är sammanvävda. Uppdelningen innebär en förenkling av ett komplext begrepp.
Enligt Sven Persson(1994) är en viktig aspekt i tolkningen av föräldrars föreställningar, att föreställningarna ofta förändras i långsammare takt än de omgivande strukturerna. Detta kallar han föreställningarnas eftersläpning.
Deras föreställningar utgår från den verklighet de befinner sig i, men den påverkas av förälderns egen livshistoria och därmed också strukturens historia.
Nya levnadsförhållanden skapar nya föreställningar om relationer mellan föräldrar och barn.
Det gör att svaren kanske hade blivit annorlunda vid ett senare tillfälle.
3.3
Pålitlighet och trovärdighet
Bertil Carlsson(1991) beskriver det så här. Validiteten är snarare en fråga om någon annan än de som gjort studien kan skapa sig en klar bild av det begrepp som man studerat utifrån de beskrivningskategorier som presenteras.
Reliabiliteten blir då en fråga om hur pass väl dessa beskrivningskategorier lyckas med att kommunicera meningsinnehållet.
Föräldrarna utgår från den verklighet som de och deras barn befinner sig i just nu när de beskriver deras tankar för oss. Att tolka deras svar innebär att vi måste se och försöka förstå verkligheten genom deras ”glasögon”. Detta innebär naturligtvis ökad risk för feltolkning. Trovärdigheten i våra tolkningar blir hur pass väl våra tolkningar stämmer överens med de beskrivningar föräldrarna ger.
En del av intervjufrågorna berör saker som skulle kunna ge andra svar vid ett annat tillfälle, bl.a. de som anger händelser och omständigheter just nu. Frågorna om könsroller är säkert mer konstanta, fast skulle kunna bli annorlunda vid ett annat tillfälle.
4
Intervjuernas genomförande
Materialinsamlingen gjordes genom intervjuer av föräldrar som har barn på kommunal eller privat förskola eller i förskoleklass.
Urvalet av föräldrar gjordes ur en för oss känd föräldragrupp. På detta sätt var vi redan kända för varandra. Urvalet kan därför inte sägas vara slumpmässigt. Att man har en god kontakt med föräldern har påverkat urvalet. Och det är en av tankarna bakom de
kvalitativa undersökningarna. Detta har underlättat samtalet under intervjun.
Föräldrarna har varit trygga med intervjuaren, och därför också vågat prata mer frimodigt om sina tankar.
Holme & Solvang (1991) beskriver vikten av att ha en närhet till forskningsobjektet, i det här fallet föräldern, och därför har tanken varit att göra intervjusituationerna så
gynnsamma som möjligt för att föräldern ska öppna sig och våga berätta om sina tankar. När vi bestämt vem vi skulle intervjua kom vi överens med föräldern var intervjun skulle ske. De flesta ville intervjuas hemma hos intervjuaren. Kanske de ville tala ostört. De flesta är småbarnsföräldrar och hade ordnat barnvakt. Det kan vara så att samtalet på förskolan kanske hade känts otryggt för dem. I vilket fall var det ingen som valde det alternativet.
När vi frågade föräldrarna om de ville medverka berättade vi om examensarbetet och om att det var frivilligt att medverka. Självklart berättade vi också om sekretessen, och om att inga namn kommer att publiceras.
Vi har inte upplevt att någon har varit orolig för detta.
Problemen med att göra intervjuer är att man kan missuppfatta det som sägs, eller att man inte förstår det som föräldern säger, dennes motiv eller signaler.
Ett annat problem kan vara att relationen mellan intervjuaren och föräldern kan ge förväntningar som gör att svaren kan misstolkas. En medvetenhet om de saker som kan påverka och en lyhördhet inför föräldern har varit till stor hjälp för att få en fördjupad och bättre uppfattning om det som studerats.
Sammanlagt har vi gjort 10 intervjuer med 6 kvinnor och 4 män. Intervjuerna är numrerade 1K-6K (kvinnor) och 1M-4M (män)
Materialet kan tyckas litet men syftet har inte varit att generalisera utan att försöka förstå just dessa föräldrars syn på kvalitet.
4.1
Vårt sätt att bearbeta materialet
Efter att ha lyssnat av intervjuerna och skrivit ner dem ordagrant har vi plockat ut svaren på våra frågeställningar. Svaren från föräldrarna är många och varierande. Många av svaren har för oss varit svåra att tolka. Detta till trots vågar vi på oss att kategorisera svaren efter Haugs (2003) tankar. Varje förälder kan ha lämnat flera skilda svar, varför antalet svar per fråga inte är detsamma som antalet föräldrar.
För att kunna tolka svaren har vi delat in svaren i de kategorier som tabellerna 1, 2 och 3 visar. Dessa kategorier är som tidigare nämnts servicekvalitet, processkvalitet,
strukturkvalitet och resultatkvalitet. För att synliggöra vad som ryms i de olika
kategorierna har vi valt att använda oss av underrubriker. Dessa underrubriker visar alltså hur vi tolkat deras svar när vi kategoriserat. För att läsaren ska se vad vi lägger under respektive rubrik har vi lagt in citat för att exemplifiera.
Vi har valt att visa de svar som skiljer sig från varandra. Därför är de svar som betyder samma sak inte citerade i tabell.
Svaren om hur föräldrarna ser på förskolans genuspedagogiska uppdrag har vi samlat i tabell 4. I denna tabell har vi kategoriserat svaren i för, emot och de som är tveksamma till det genuspedagogiska uppdraget.
Kategoriseringen har skett av oss och kan komma att se annorlunda ut av annan bedömare Efter sammanställningen i tabellform kommer vi att lyfta fram intressanta eller svårtolkade påståenden och därmed också påvisa svårigheterna med att dela upp det komplexa
5
Resultat
5.1
Vad beskriver föräldrar som kvalitet i förskolan?
Tabell 1. Sammanställning av10 intervjupersoners tankar om kvalitet i förskolan
Kategorier
Service-kvalitet
Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet
Antal svar 1 12 4 3 Citat ”Förståelse om föräldern behöver ändra tider”(6K) ”Mycket mer utomhuspedagogik i alla förskolor” (4K) ”Jag är nöjd med personalens sätt att möta mitt barn(2M)
” … de har alltid förståelse om det är något” (6K). ”… de är glada och ger sig tid till oss när de lämnar” (2M)
”att barnen utvecklas”(6K) ”Jag tror att utomhusvistelse och fri lek stimulerar
fantasin och
upptäckarlustan” (3K).
”Det är hela miljön där ju” (4K) ”Plats att röra sig på”(4K)
” inspirerande lokaler”(5K)
”När allt bara funkar”(1M) ”en bra grund att skaffa sig vänner på.”(2M)
5.1.1
Processkvalitet
Personalen
Föräldrar är måna om att även personalen mår bra. Personalen ska ha ett glatt humör och kemin i personalgruppen ska vara god. Det är viktigt att bemötandet förälder, barn och personal fungerar. Denna självklarhet är ett återkommande tema av våra föräldrar. Dessa svar är svårtolkade. De skulle kunna tänkas hamna under strukturkvalitet eftersom de kan ses som en slags förutsättning men vi väljer att placera påståenden under processkvalitet eftersom vi tycker att de handlar om samspel.
Uteverksamhet
Sex av tio föräldrar önskar mer utepedagogik i verksamheten.
Barnets utveckling
De flesta föräldrar ser barnets utveckling som kvalitet. Vi ser utvecklingen som en
processkvalitet i dessa påståenden eftersom vi ser det som en pågående form som ska sluta i olika resultat.
5.1.2
Strukturkvalitet
Miljön
Miljön spelar stor roll för föräldrar när de pratar om kvalitet i förskolan. Svaren som handlar om miljön finns under strukturkvaliteten.
5.1.3
Resultatkvalitet
Vänner
Resultatkvaliteten är det barnet får ut av vistelsen på förskolan. Att barnet skaffar sig vänner på förskolan, ser vi som ett resultat. Sex av tio föräldrar säger att vänner betyder mycket.
Resultat
”när allt bara funkar”(1M) ser vi som ett resultat av en process. Här ligger ett risktagande eftersom allt kan fungera jättebra utan att resultera i utveckling eller lärande, då skulle man kunna lägga påståendet under processkvalitet. En pågående process som inte resulterar i lärande.
5.1.4
Servicekvalitet
Endast en förälder nämner något som vi kategoriserar som servicekvalitet. Hon är tacksam över personalens förståelse när hon är i extra behov av barnomsorg.
5.2
Vad oroar sig föräldrar för?
Tabell 2. Sammanställning av tio intervjupersoners svar om vad som oroar dem i
förskolans verksamhet. Kategorier Service-kvalitet Process-kvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Antal svar 5 17 1
Citat ”känns inte som
om vistelsen på dagis är individualiserad” (3K) ”personalen inte lyssnar på barnet”(3K)
”… och det var vikarier, jättemånga vikarier och aldrig någon riktig struktur i det.” (2K) ”… det finns en del farliga moment på gården
klätterställningar till exempel” (4M)
”betygsatte henne på ett egendomligt vis… det kändes märkligt. Finns det en färdig mall som man går efter för att bedöma det eller vad utgår de från”?(2M)
”Där ljudnivån ofta blir för hög”(1K)
”jag trodde nog att det skulle vara lite mer att lära”(6K) ”Att barnen inte lär sig något”(6K)
5.1.5
Strukturkvalitet
Yttre förutsättningar
Brister i strukturkvaliteten gör föräldrar oroliga. Det betyder att brister i verksamhetens yttre förutsättningar, organisation och resurser
såsom styrdokument, personalkompetens och samansättningen av
barngrupperna oroar föräldrarna. Föräldrarna tar även upp vikarier, ljudnivå, barns säkerhet och hela regelverket. En förälder tar upp att regelverket inte ser till hennes behov.
5.1.6
Processkvalitet
Verksamheten
Mamman(3K) säger sig inte vara särskilt nöjd med något. Hon tycker inte att personalen ser det enskilda barnets behov. Inte heller, tycker hon, att personalen lyssnar på hennes son. Hon har flera gånger hört sitt barn säga att han vill måla. Mamman berättar att han aldrig fått måla på förskolan. Hon tror att det kan bero på att ”.det är lite jobbigt för personalen att plocka fram och städa undan”. Denna mammas synpunkter är ur ett individuellt perspektiv. Det är lätt att föräldrar hamnar i tankar kring det egna barnet i vår intervju.
5.1.7
Resultatkvalitet
Kunskapsinhämtning
Svaret under resultatkvaliteten efterfrågar strukturerad formaliserad träning, såsom åldersindelade grupper med riktad pedagogisk verksamhet. ett redskap att förbättra kommunikation - dvs. processkvaliteten. Föräldern förklarar att hon inte känner igen sig i sättet att lära ut på förskolorna. Föräldern jämför med sin egen skolgång. Hon har svårt att tro at den pedagogiska verksamhet som bedrivs idag resulterar i gott resultat i
kunskapsinhämtandet.
5.2
Vad gör föräldrar glada?
Tabell 3. Sammanställning av tio intervjupersoners svar om vad som har gjort dem särskilt
glada under deras barns förskolevistelse.
Kategorier Service-kvalitet Process-kvalitet Struktur-kvalitet Resultatkvalitet Antal svar 4 1 7 ”Att personalen lägger märke till barnet och ser barnets personlighet” (3K) ”Man är väl som andra föräldrar och blir glad när mitt barn får beröm” (4M) ”när syskon får vara tillsammans på samma avdelning”(1M)
”Framsteg är nog det jag tänker på, att kunna något man inte kunde förr”(1K) ”… det där med att se lyckan i ett barns ögon, nu kan jag något som jag inte kunde innan”(1K) ”… han har utvecklats väldigt bra motoriskt. (4K) ”… blir glad när han har varit en bra kompis. (4M)
5.2.1
Resultatkvalitet
Utveckling
Att barnen utvecklas inom olika områden gläder föräldrarna. De svar som handlar om utvecklingssteg har vi lagt under resultat. Att barnen är en god vän och har vänner ser vi också som ett resultat av socialt samspel. Det är så klart svårt att avgöra vad förskolan påverkat barnet med och vad t.ex. familjen påverkat barnet med. Vi förutsätter när vi sätter ”ha vänner” under resultatkvaliteten att förskolan med sina barngrupper bidragit till
barnets sociala kompetens. Detta kan ju inte garanteras.
5.2.2
Processkvalitet
Bekräftelse
Föräldrar blir glada när personalen ser och bekräftar deras barn. Kan detta bero på det dåliga samvetet hos föräldern? Känner föräldern att han inte ger barnet tillräckligt med
bekräftelse. Eller är det kanske så att föräldern är rädd att barnet försvinner i den stora barngruppen?
5.2.3
Strukturkvalitet
Syskonplacering
En förälder tycker att syskon ska vara på samma avdelning. En föreställning hos oss var att föräldrar var mest intresserade av saker som öppettider och barns trygghet. Aspekter som dessa syns inte i våra svar.
5.3
Hur ser föräldrar på förskolans genuspedagogiska -uppdrag?
Tabell 4. Sammanställning av tio intervjupersoners tankar om förskolans
genuspedagogiska uppdrag. Kategor
ier
För Emot Tveksamma
Citat ”Det är bra att det står i läroplanen”(3M).
”Det är inte fel att erbjuda möjligheter”(6K)
”Bra med tillgång till både flick och pojkleksaker”(3K)
”Försiktig när man väljer litteratur till barn, uppmärksam på de förebilder de förmedlar”(5K).
”Viktigt att inte lägga det sociala ansvaret på flickorna.”(5K)
”Kanske hjälper så att personalen inte konstant delar upp i
pojk-flickgrupper”(3K)
”Om det finns ställen som arbetar mot så är det väl bra att det står i
läroplanen”(4K).
”Barnet gör sina egna val, man ska inte styra dem”(5K)
”Flickor är flickor och pojkar är pojkar”.(6K) ”Lite starkt att lagstadga något sådant”(2M). ”Rädd att vissa saker förvärras.”(2M) ”Har det inte gått för långt”.(2M)
”En tjej ska kunna få vara tjej och en kille ska kunna få vara kille”(4M)
”Fungerar inte alltid så i praktiken”.(1K) ”Så länge barnet är nöjt och inte saknar
något…”(6K) ”Antar att det är bra”(2M)
”Lämna utrymme för barnen att göra det de vill”(5K)
”Det är individen som räknas inte könet, lyhörd inför individen inte könet”(5K).
Tabellen visar att flera av föräldrarna befinner sig både för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Ingen av föräldrarna ger säkra och trovärdiga svar. De är förvånade och svarslösa många gånger. Att läroplanen har skrivit in motverkan mot könsroller och könsmönster får föräldrar att se oförstådda ut. För dem finns inga samband mellan barn och jämställdheten i samhället förövrigt.
6
Analys och tolkning
Analysen är gjord med en förklaringsorienterad inriktning. Det betyder att vi genom vår teoretiska och professionella bakgrund försöker förklara det insamlade materialet(Haug, 2003).
Det är svårt att formulera generella perspektiv på begreppet kvalitet men det är inte vår intention att generalisera utan att förstå just dessa föräldrars syn på kvalitet.
Vi är införstådda med att vår undersökningsgrupp har svarat utifrån sina erfarenheter på just deras förskolor. Det innebär att svaren skulle kunna se annorlunda ut om vi intervjuat föräldrar på andra förskolor.
Vi har under arbetet med analysen förstått att vissa föräldrar svarat på frågorna som om detta varit en kvalitetsutvärdering av deras egen förskola. Vi ville att föräldrarna skulle tala mer generellt om kvalitet, men förstår nu att det är svårt att säga något generellt om något som man befinner sig i själv.
6.1
Vad beskriver föräldrar som kvalitet i förskolan?
Processkvaliteten är av största betydelse i föräldrars kvalitetstänkande. Resultatkvaliteten, som vi pedagoger ser som det viktigaste av förskoletiden är inte så omtalad av föräldrarna. Det verkar inte som om föräldrar tänker framåt på skolans krav på barnet. Barnet kan ses som en produkt i förskoleverksamhetens värld. Denna produkt ska gå igenom de processer som krävs så att den är startklar för att klara av nästa steg in i skolans värld. Det vore naturligt om föräldrar ville att deras barn var skolklara den dagen de skulle börja skolan, men det pratas aldrig om resultat i förskolans värld.
Barn med väldigt olika kunskapsnivåer kommer att mötas i klassen när skolan kallar. Uteverksamhet är idag en populär verksamhet. Föräldrar tycker att uteverksamhet
stimulerar äventyrslusta, kreativiteten, fantasin, motoriken och de ser en minskad risk för infektioner. Att barnet trivs och har roligt är en förutsättning för att föräldern ska kunna lämna sitt barn med gott samvete när arbetsdagen börjar. Kanske dämpas ett dåligt samvete över att inte ge barnet tillräckligt med tid om man ser att barnet har kul där det lämnas.
Vännerna är en viktig aspekt redan i förskoleåren. Föräldrar är rädda för att deras barn står utan vänner.
Engagerad personal, god personal- förälderkontakt, förståelse för förälders situation, personal som ser och bryr sig om barnet är också kvalitetstankar hos föräldrar. Förälders förtroende för pedagogerna tas upp i flera svar i våra intervjuer. Stor social kompetens hos pedagogen är därför en viktig egenskap. Att arbeta med barn kräver inte bara kunskaper utan också hög social kompetens så att vi som pedagoger kan samspela med föräldrarna. Vi har endast ett svar som handlar om servicekvaliteten för föräldern. Mamman i detta fall uppskattar att hon får lämna när hon behöver.
6.2
Vad oroar sig föräldrar för?
Strukturkvaliteten är föräldrars största oro. En del av de grundförutsättningar som finns på förskolorna känner föräldrar sig maktlösa inför. Det handlar bl.a. om vikariesystemet. Föräldrar oroar sig över alla personalbyte. Det går inte att bygga upp ett förtroende om personalen skiftar hela tiden. Barnen får inte heller kontinuitet under sin förskolevistelse. I intervju 2M märks oro och förvåning när föräldern beskriver ett utvecklingssamtal. Förälderns oro ser vi som ett misslyckande av personalen att förmedla och/eller använda sig av individuella handlingsplaner.
Hos flera föräldrar ser vi en upplevd informationsmiss om förskolans verksamhet. När inte föräldrarna förstår sambanden mellan läroplan och verksamhet kan det lätt bli
missförstånd. Det här beror på personals oförmåga att förmedla förskolans uppdrag. För bästa samspel måste föräldrar bli delaktiga och få förståelse.
En förälder efterfrågar strukturerad formaliserad träning. Föräldern jämför med sin egen förskoletid och känner inte igen lärandet. Det finns en otrygghet hos föräldern som skapar oro över barnets kunskapsinhämtning. Återigen har pedagoger misslyckats med att
förmedla. I detta fall är det för föräldern viktigt att förstå hur och varför den pedagogiska verksamheten fungerar som den gör.
6.3
Vad gör föräldrar glada?
Många föräldrar tänkte länge innan de kunde svara på frågan.
Här visar sig resultatkvaliteter ha störst betydelse. Beröm och framsteg hos barnen gläder föräldrar. Vänskapsfrågor visar sig åter igen. Är barnen glada blir också föräldern glad. När frågan ställs så här tänker föräldrar mer i resultat av barnets utbyte av förskolan.
6.4
Hur ser föräldrarna på förskolans genuspedagogiska uppdrag?
Föräldrar tänker inte i dessa banor. Barn förknippas inte med jämlikhetsfrågor och genus. Läroplanens strävansmål för en mer jämlik förskola mottages egendomligt nog mestadels negativt. Vi förvånar oss gång på gång av föräldrars reaktion.
Förskolans genuspedagogiska uppdrag är främmande för i stort sett alla föräldrar. Deras egen uppfattning om genuspedagogik är också väldigt tveksam. I svaren ser vi en viss irritation; ”har det inte gått för långt” ? Kan det vara så att våra föräldrar tycker att gränsen i vårt kontrollsamhälle är nådd? Staten löper linan ut och uppmanar landets förskolor att motverka traditionella könsroller. Detta borde uppfattas som positivt och befriande, men i stället möts läroplanens mål av irritation och enorm tveksamhet av brukarna. Det tas emot som ett intrång i privatlivet. Svaren visar varken klart för eller emot. Föräldrar svarar tvärtemot sig själv. Ena stunden svarar de ”ja, det är bra”, medan nästa stund svarar de, ”men har det inte gått för långt”? För att försvara sig svarar de att de tycker barnen själva ska bestämma. Våra föräldrar visar inte kunskaper om påverkans betydelse. Vad de inte heller verkar förstå är att det inte handlar om att göra pojkar till flickor eller flickor till pojkar.
Våra intervjuade föräldrar är inte överens med sig själv vad gäller frågan om traditionella könsroller. Föräldrarna ser inte sambandet mellan förskolans uppdrag att motverka de traditionella könsrollerna och frågan om jämställdhet i vuxenlivet. Det är uppenbart när vi diskuterar med både män och kvinnor att de är ambivalenta i sina tankegångar. Vi förvånar oss över att det har gått åtta år sedan läroplanens genuspedagogiska uppdrag kom och fortfarande syns inga större förändringar på flertalet förskolor. Uppdraget att påskynda jämställdhetsarbete och främja utveckling måste fortfarande ses som ogjort. Barnen trivs och föräldrarna är nöjda men förskolan är inte jämställd.
Här förstår vi Sven Persson(1994) att föreställningarna ofta förändras i långsammare takt än de omgivande strukturerna. Föreställningar utgår från den verklighet de befinner sig i, men den påverkas av förälderns egen livshistoria och därmed också strukturens historia. Trögheten i förändringen är påtaglig när det gäller jämställdhetsfrågor. Tanken slår oss att föreställningar inte skulle förändras. Människan idag blir mer och mer medveten och upplyst och blir allmänt klokare… tänk om människor inte vill ändra sina privata föreställningar eller värderingar utan hävdar rätten att definiera sina egna liv? Valmöjligheten att kunna finna sin egen väg i sitt identitetsskapande är näst intill obefintlig för barnen. Förskolepersonalen fortsätter i samma traditionella spår och är förmodligen omedvetna av sitt agerandes konsekvenser.
7
Diskussion
Vårt syfte, att förstå föräldrars kvalitetsföreställningar har ökat under examensarbetet. Detta underlättar det samspel som krävs för att ge barnet bästa förutsättningar. Förälder och personal bör sträva mot samma mål.
7.1
Föräldrars syn på kvalitet i förskolan
90 % av landets kommuner gör brukarundersökningar via enkäter (Skolverket, 2001). I enkäter får föräldrar tycka till och uttrycka hur nöjda/missnöjda de är med den service som erbjuds. Det som föräldrarna är nöjda med behöver inte nödvändigtvis vara det som vi pedagoger anser vara kvalitet. Därför måste dessa undersökningar vara ett av flera sätt att mäta kvalitet i förskolan. Föräldrarna är inte en homogen grupp, det den ene tycker är kvalitet är inte det för den andre. Föräldrarnas kunskaper om process, struktur och resultat är varierande. Kan man då som förälder uttala sig om något som man inte känner till? Det föräldrarna kan uttala sig om är servicekvaliteten. Varför var det så få av våra
föräldrar som tog upp den i vår undersökning? Vi tror att det kan bero på att föräldern vill svara vad vi (pedagoger) har bidragit med. Dessa svar blir då kategoriserade under
resultatkvalitet eller processkvalitet.
Vår undersökning pekar på att föräldrar främst ser processkvaliteten i fråga om kvalitet på förskolan. De oroar sig för strukturkvaliteten och bli glada när de ser resultatkvalitet. Att processkvaliteten är viktig för föräldrar visar att de vill att barnets lärandeprocess ska hålla hög kvalitet. Det handlar även om personalens välbefinnande så att de kan vara goda pedagoger. Föräldrar blir glada när de kan se resultat av denna process genom att barnet visar sina färdigheter och kunskaper. Detta verkar för oss vara ett sunt synsätt av föräldrar.
7.2
Individ/samhälle
Det pågår en ständig konflikt mellan samhälle och individ. Samhällets kvalitetssyn handlar om att få fungerande medborgare. Det finns färdiga ramar som individen ska hålla sig inom för att få samhället att fungera.
Individen är egocentrisk och vill fatta sina egna beslut. Att få direktiv som bestämmer över dina val i livet gillas inte. Detta behöver inte betyda att individen föredrar ett annat val än samhället utan betydelsen är att valet gjordes av individen.
Sverige blir mer och mer kontrollerat. Vi kan se svensken i ett kollektivsamhälle där vi förespråkar föreningsliv och andra aktiviteter som ”tillsammans är vi starka” känslan. Vi kan även se svensken som mer och mer vill individualiseras. Hon vill välja egen väg. Den vägen behöver inte skilja sig från samhällets väg men beslutet vill fattas av individen. Om vi överför detta till förskolans värld är det lätt att förstå hur viktigt det är att föräldern känner sig medverkande kring barnets utveckling. De individuella utvecklingsplanerna måste skötas professionellt. Låt föräldern få förståelse för läroplanens mål. Samspela med föräldern så att de känner sig delaktiga i barnets skolförberedande utveckling. Vi påstår att de förskolor som är skickligast på att samspela med föräldrarna skulle kunna få högre betyg i kommunernas brukarundersökningar. Detta behöver inte innebära att verksamheten är bättre för barnen utan bara att föräldrarna är nöjdare. Kvaliteten i en verksamhet blir aldrig bättre än kompetensen och inställningen hos dem som arbetar i den.
7.3
Det genuspedagogiska uppdraget
Frågeställningen om föräldrars syn på det genuspedagogiska uppdraget visade klart att de inte hade funderat över det, eller ens kände till att vi hade ett sådant. Vi ser tydligt i svaren hur oförstående och osäkra föräldrar är i sitt tänkande kring genusfrågor. Perssons (2003) aspekter att föräldrars föreställningar förändras långsammare än de omgivande
strukturerna kan lätt översättas i vårt arbete. Även den statliga offentliga utredningen (SOU, 2006:75) visar att även om barn trivs och föräldrar är nöjda behöver inte det betyda att förskolan är jämställd.
Det finns inget alternativ för någon förskola, oavsett inriktning, att välja bort
genusperspektivet på sin verksamhet. Att välja bort genusperspektivet på sin verksamhet är ett direkt tjänstefel, som kan resultera i avstängning.
Målet är att ge pojkar och flickor lika förutsättningar och valmöjligheter. För att tillgodose detta krävs kunskaper om genusordningen på förskolan. Här tror vi framtidens pedagoger måste lägga ner stort arbete.
Ambitionen är att det år 2012 ska finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda (SOU 2006:75). Det hade varit intressant att se om detta kommer att skynda på
arbete att påverka måluppfyllelsen. Detta är frågor som hade varit intressanta att titta vidare på.
Kvalitet är, som vårt arbete visar ett svårt och komplext begrepp att bearbeta och förstå. Beroende på vem som uttalar sig ser kvalitets begrepp olika ut. Med Haugs(2003) tankar har vi lärt oss ett möjligt sätt att kategorisera kvalitet. Det komplexa begreppet kvalitet blir därmed mer hanterbart. Sättet att kategorisera har för oss blivit ett redskap som vi kommer att ha hjälp av vid framtida kvalitetsundersökningar och utvärderingar.
8
Referenser
Carlsson, Bertil (1991) Kvalitativa forskningsmetoder – för medicin och
beteendevetenskap, Almqvist & Wiksell Stockholm.
Ely, Margot ; i samverkan med Margaret, Anzul (1993) Kvalitativ forskningsmetodik i
praktiken cirklar inom cirklar, Studentlitteratur, Lund.
Haug, Peder (2003) Om kvalitet i förskolan – forskning om och utvärdering av förskolan
1998-2001, Skolverket, Stockholm.
Holme, Idar Magne. Solvang, Bernt Krohn (1991) Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Studentlitteratur Lund.
Johansson Gunnel, Åstedt Inga-Britta(1993)Förskolans utveckling - Fakta och
funderingar, Norstedts Tryckeri AB.
Johansson, Inge (1995) Kvalitet i förskolan och under de första skolåren, Liber utbildning Stockholm.
Läroplan för förskolan (1998) Fritzes Stockholm
Maltèn Arne (1998) Kommunikation och konflikthantering – en introduktion, Studentlitteratur Lund.
Myndigheten för skolutveckling((2006) Forskning i fokus, nr.29 Liber Stockholm. Persson, Sven (1994) Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg, Almqvist & Wiksell Stockholm.
Repstad, Paul (1993) Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällskunskap, Studentlitteratur Lund.
Skolverket (2001) BRUK- för kvalitetsarbete i förskola och skola, Stockholm.
Skolverket (2006) Allmänna råd och kommentarer, Kvalitetsredovisning, Stockholm. Statens offentliga utredningar (SOU 2006:75) Jämställd förskola – om betydelsen av
jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete, Edita Sverige AB Stockholm.
Strander Kerstin (1997) Jag är glad att jag gick på dagis, HLS Förlag.
9
Bilaga 1
9.1
Sammanställning av intervjusvar
9.1.1
Vad beskriver föräldrar som kvalitet i förskolan?
Att kontakten med personalen fungerar bra. Förståelse om föräldern behöver ändra tider. Att barnet trivs.
Personal som känner och bryr sig om barnen och som kan tolka deras signaler. Uteverksamhet
Pedagogiken och sättet på vilket man bemöter barnen. Att personalen trivs och är glad.
Personal som kan skapa nära kontakt med barnen.
Sociala samvaron är viktig och att barnen utvecklar sin sociala kompetens. När allt bara funkar.
Fasta rutiner.
Att barnen lär sig nya saker, att de utvecklas. Barnet får en bra grund att skaffa sig vänner på Hela miljön
Plats att röra sig på Utvecklas i egen takt Stor vikt vid den fria leken Vara ute mycket
Att barnet klättrar, cyklar, sparkar fotboll och så´nt som är aktivt Mentalt stimuli
9.1.2
Om du var chef vilka förändringar skulle du då göra?
Förändra lokalerna så att de bättre passar behoven.
Utbilda personalen i hygien, stärka personalens självförtroende, ni är duktiga våga visa det!
Att se till att det finns en grundordning men att det ska finnas många möjligheter att agera på sina impulser. Det måste se ut som ett skrotupplag för att barnen ska bli kreativa. Jobba för att all personal, barn, föräldrar ska våga säga sina åsikter och våga stå för dem. Allt som inte är sekretess kan man diskutera.
Total öppenhet.
Mer uteverksamhet, mindre konflikter, använder sin fantasi, leken anpassas efter mognad när den inte styrs av leksaker.
Måna om personalen. Fatta beslut tillsammans. Mer pedagogisk verksamhet.
Tydligare information av det som sker i förskolan. Bra mat, ekologiskt
Inte för stora barngrupper
Personalen ska brinna för sitt arbete
Personalen ska tycka det är roligt att arbeta med barn Varje barn ska få möjlighet att utvecklas i sin egen takt Låt barnen vara barn
Ta bort skillnaderna mellan utedagis och vanligt dagis Mindre barngrupper
Större kontakt med föräldrarna Lyssna på föräldrarna
Jämn fördelning flickor/pojkar
Funnits barn med skilda ursprung och bakgrunder Personalutbildning för att stimulera varje barns kvalitéer
9.1.3
Vad oroar sig föräldrar för?
Personalbrist och stressad personal. Många vikarier.
Ingen struktur.
Dålig kommunikation mellan förälder – personal.
Vattensäkra skott mellan avdelningar, inget öppet arbetssätt. Stora barngrupper.
Dåliga lokaler, inte behovsanpassade Hög ljudnivå.
Barnen är för lite ute
Missnöje med ledning.(som inte lyssnar till föräldrarna, som lovar för mycket) Ingen tid för reflektion.
Regelverk som inte är anpassat till föräldrars behov. Att lekmiljöerna inte är anpassade till barnens behov. Att personalen inte trivs tillsammans.
Att personalen inte får den uppmuntran de behöver av ledningen. Att ledningen inte ingriper om någon personal hamnat på fel ställe. Att förälder ska säga eller göra något som personalen tycker är fel. Att barnen inte lär sig tillräckligt mycket.
Infektioner och smittor.
Utvecklingssamtal som betygsätter små barn Verksamheten inte individualiserad
Att personalen inte har koll på barnen när de är på gården För lite kulturell mångfald
Att personalen inte lyssnar på barnet
9.1.4
Vad gör föräldrar glada?
Att personalen lägger märke till barnet och ser barnets personlighet.
Att se lyckan i barnets ögon när de klarat något de trodde var oövervinneligt. När barnet trivs och har kul.
När allt fungerar bra.
När barnet är ivrigt att komma iväg till förskolan och skyndar på resten av familjen. Beröm
Motorisk utveckling Barnet tar för sig mer Att barnet har vänner
Bussutflykten som gav barnet upplevelser
När barnet överraskar med att kunna saker han lärt sig på dagis
9.1.5
Finns det något du tycker särskilt illa om?
Fel att låta flickorna ta hand om de små barnen. Man har bestämda roller från början.
Man sätter omedvetet in barnen i fack. Att man behandlar pojkar och flickor olika. Att det begränsar individen.
En pojke som älskar rosa inte får gå i rosa kläder, han är rosatokig det har han varit så länge jag kan minnas.
Förutfattade meningar om att det måste vara på ett visst vis.
Pojkar blir tillsagda att ta av sig scarves från huvudet medan flickorna får lov att ha håret uppsatt
Att det kvinnliga anses som sämre än det manliga
Många kvinnor mår dåligt- hämmade att inte bli accepterade Vad tror du traditionell könsroll betyder?
Det står för mannens och kvinnans roll i samhället. Flickor – mamma – dockor.
Pojkar – pappa – bilar.
Yrkesval, mansdominerade och kvinnodominerade. Löneskillnader.
Hur man ser på sig själv.
Man fastnar i mönster som man egentligen inte tycker är bra, tack vare omgivningens syn på vad som förväntas av dig(pojke/flicka)
Pojkar tillåts att vara högljuddare och skränigare, flickor ska vara gulligulligare. Kvinnor är vårdande och män ettriga.
Trygghet, man vet hur man ska förhålla sig till pojkar respektive flickor. Lättare för barnen att skapa sig en identitet.
Pojkar leker med svärd och krig, flickor leker med dockor och matlagning Mannen står för det fysiska och kvinnan för det empatiska
Att bevisa sitt kön genom sitt agerande Kvinnan är underkastad
