• No results found

Visar Kultur som förändringsinstrument för bättre folkhälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Kultur som förändringsinstrument för bättre folkhälsa"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

50 Socialmedicinsk tidskrift 2/2010

smt

socialmedicinsk tidskrift 2010 årgång 87 nr 2 Redaktion

Bo J A Haglund, redaktör och ansvarig utgivare Emmie Wallin, redaktionssekreterare Jan Halldin, debattredaktör

Socialmedicinsk tidskrifts styrelse/nätverk

Ragnar Westerling ordförande, Peter Allebeck, Preben Berntsen, Anne Hammarström, Stig Larsson, Mar-tin Lindström, Elsy Söderberg, Katarina Wilhelmson.

Kultur som förändringsinstrument för bättre folkhälsa

José Antonio Abreu, polarpristagare år 2009, har i 35 år visat vilken social- och politisk utvecklingskraft som finns inom musiken som kulturyttring. Abreu har byggt upp El Sistema med socialt inriktade musikskolor för fattiga barn i urbana slumom-råden eller på landsbygden i Venezuela. Det är ett kraftfullt exempel på den sociala förändringskraft för bättre hälsa som finns i musiken. Idag ingår mer än 300 000 barn från social låg- och medelklass enligt Abreu i dessa musikskolor för främst klas-sisk musik. Ett exempel från El Sistema är dirigenten Gustavo Dudumel som under några år var ledare för Göteborgssymfonikerna. Musikskolorna är till övervägande del statsfinansierade och utgör en del av Venezuelas sociala program för att bryta fattigdomens cirklar. År 2009 tilldelades Abreau även TED priset, som ges till nya viktiga ideer för mänsklighetens positiva utveckling (Abreau´s TEDTALK:

http://www.ted.com/talks/jose_abreu_on_kids_transformed_by_music.html ). När man ser på kulturupplevelser som de utformats av El Sistema runt musiken är den sociala förändringspotentialen överväldigande. Men, andra kulturupplevelser har samma möjligheter att bortom orden åstadkomma förändring. Det kan gälla an-vändande av konst, dans eller drama. Brister på kulturupplevelser har ogynsamma effekter på hälsa med både kortare medellivslängd och högre sjuklighet. Olle Bygren har i flera svenska studier visat på detta förhållande. Under de senaste åren har stu-dier av betydelsen av kreativt skapande för olika typer av sjukdomar presenterats. Två avhandlingsexempel är Inger Östers: Bild terapi vid bröstcancer. Kvinnors berät-telser i ord och bild (2007) och Karen la Cour: Activities as resources when living with cancer (2008). Båda ger exempel på den hälsofrämjande, salutogena, möjlighet som finns i kulturpplevelser. Bordieu har etablerat kulturellt kapital som överordnat begrepp för kulturens inverka på hälsa. Studier visar att kulturellt kapital utgör en jämbördig förklaring till socialt kapital och ekonomiskt kapital som förklarande meka-nism till hälsa och sjuklighet. Det behövs mer forskning inom detta område.

Bo J A Haglund Redaktör

References

Related documents

Han urskiljer tre former av kapital inom familjen: ekono- miskt och socialt kapital samt humankapi- tal (Coleman 1988). Även om ekonomiskt kapital och humankapital är

93 Resultatet i denna undersökning indikerar således samma resultat, då det framkommer att på det naturvetenskapliga programmet och dess lokala förgreningar återfinns elever

Storbritannien lägger mindre pengar på bidragsområden, se Diagram 4, än de båda andra länderna, trots detta tycks det sociala kapitalet vara högre här än vad det är i

Vi upplever att vi har fått svar på frågeställningarna, vi har fått veta vilka insatser och riktlinjer intervjupersonerna känner till och hur de använder sig av

Based on interviews with three customer-specific teams, two customer unit representatives and product, program, and integration managers at the market leading company in

Genom att ta reda på vilka texter eleverna väljer att läsa utanför skolan och dessutom skapa möjligheter för eleverna att använda sig av deras egna textvärldar i

al.s (2016) studie även att olikheter inte går att förklara med kulturella skillnader, vilket motsäger den teorin. Även om respondenterna upplevde svensk reklam som mindre

Genom olika åtgärder kan sam- hället vidtaga åtgärder, som syftar till att återställa familjeenhetens betydel- se och därigenom också ge den en- skilde ökad