• No results found

Educare 2011:3 : Tema: Tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska i mångkulturella storstadsskolor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Educare 2011:3 : Tema: Tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska i mångkulturella storstadsskolor"

Copied!
286
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EDUCARE

E D U C A R E V E T E N S K A P L I G A S K R I F T E R

Undervisning på svenska och arabiska tar form i ett mångetniskt

område

Berit Wigerfelt

Balansgång mellan två språk. Lärares berättelser om tvåspråkig

undervisning på svenska och arabiska

Berit Wigerfelt och Eva Morgan

”Barnen talar två språk och har två kulturer”

– Föräldraperspektiv på tvåspråkig undervisning

Anna-Lena Tvingstedt

“Vi förstår, du behöver inte översätta”

– Elevperspektiv på tvåspråkig undervisning i den svenska skolan

Anna Sandell

Lärares språkbruk i tvåspråkiga klassrum

Helen Avery

Grammatisk och fonologisk utveckling på svenska och arabiska

vid tvåspråkig undervisning

Eva-Kristina Salameh

Lexikal utveckling på svenska och arabiska vid tvåspråkig

undervisning

Eva-Kristina Salameh

Läs- och kunskapsutveckling hos elever som fått tvåspråkig

undervisning på svenska och arabiska

Anna-Lena Tvingstedt och Eva-Kristina Salameh

Lärande och samhälle, Malmö högskola ISBN: 978-91-7104-422-8, ISSN: 1653-1868 2011: 3 Tema: Tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska i mångkulturella storstadsskolor

EDUC ARE - VETENSKAPLIG A SKRIFTER 20 20 1 1:3 T EMA : T V å SPR å KIG UNDERVISNIN G P å SVENSKA o C h AR ABISKA I M å N GKUL TURELL A S T o RS T ADSSK o L o R

E D U C A R E V E T E N S K A P L I G A S K R I F T E R

2011:3 Tema: Tvåspråkig undervisning på svenska

och arabiska i mångkulturella storstadsskolor

(2)
(3)

EDUCARE

Educare är latin och betyder närmast ”ta sig an” eller ”ha omsorg för”. Educare är

rotord till t.ex. engelskans och franskans education/éducation, vilket på svenska motsvaras av såväl ”(upp)fostran” som av ”långvarig omsorg”. I detta lägger vi ett bildnings- och utbildningsideal som uttrycker människors potential och vilja att ömsesidigt växa, lära och utvecklas.

(4)
(5)

EDUCARE - Vetenskapliga skrifter är en sakkunniggranskad skriftserie som ges ut vid fakulteten Lärande och samhälle vid Malmö högskola sedan hös-ten 2005. Den speglar och artikulerar den mångfald av ämnen och forsk-ningsinriktningar som finns inom utbildningsvetenskap i Malmö. EDUCA-RE är också ett nationellt och nordiskt forum där nyare forskning, aktuella perspektiv på utbildningsvetenskapens ämnen samt utvecklingsarbeten med ett teoretiskt fundament ges plats. Utgivning består av vetenskapliga artiklar skrivna på svenska, danska, norska och engelska. EDUCARE vänder sig till forskare vid lärarutbildningar, studenter vid lärarutbildningar, intresserade lärare vid högskolor, universitet och i det allmänna skolväsendet samt ut-bildningsplanerare.

Författarinstruktion och call for papers finns på EDUCARE:s hemsida: http://www.mah.se/educare

Redaktion: Lotta Bergman (huvudredaktör), Ingegerd Ericsson (huvudredak-tör), Nanny Hartsmar, Lena Lang, Bodil Liljefors Persson, Caroline Ljung-berg

(6)

 Copyright Författarna och Malmö högskola

EDUCARE 2011:3 Tema: Tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska i

mångkulturella storstadsskolor

Titeln ingår i serien EDUCARE, publicerad vid Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Tryck: Holmbergs AB, Malmö, 2011 ISBN: 978-91-7104-422-8 ISSN: 1653-1868 Beställningsadress: www.mah.se/muep Holmbergs AB Box 25 201 20 Malmö Tel. 040-6606660

(7)

Innehåll

Inledning ... 7 Anna-Lena Tvingstedt

Undervisning på svenska och arabiska tar form

i ett mångetniskt område ... 19 Berit Wigerfelt

Balansgång mellan två språk. Lärares berättelser

om tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. ... 53 Berit Wigerfelt och Eva Morgan

”Barnen talar två språk och har två kulturer”

– Föräldraperspektiv på tvåspråkig undervisning ... 81 Anna-Lena Tvingstedt

"Vi förstår, du behöver inte översätta" – Elevperspektiv på tvåspråkig undervisning i den svenska skolan ... 119 Anna Sandell

Lärares språkbruk i tvåspråkiga klassrum ... 145 Helen Avery

Grammatisk och fonologisk utveckling på svenska

och arabiska vid tvåspråkig undervisning ... 177 Eva-Kristina Salameh

Lexikal utveckling på svenska och arabiska

vid tvåspråkig undervisning ... 205 Eva-Kristina Salameh

(8)

Läs- och kunskapsutveckling hos elever som fått tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska ... 227

Anna-Lena Tvingstedt och Eva-Kristina Salameh

Avslutande reflexioner ... 267 Anna-Lena Tvingstedt

(9)

Inledning

Anna-Lena Tvingstedt

Föreliggande temanummer i EDUCARE – Tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska och mångkulturella storstadsskolor – är huvudresulta-tet av de studier som genomförts inom forskningsprojekhuvudresulta-tet ”Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska – förutsättningar och konsekvenser” som finansierats av UVK, Vetenskapsrådets utbildningsve-tenskapliga kommitté.

I media- och samhällsdebatten, inte minst den partipolitiska, finns en stark oro för att svenska elever, i internationell jämförelse, inte håller samma kunskapsmässiga standard som tidigare. Elever med annat modersmål än svenska är överrepresenterade bland elever som inte når målen i grundsko-lan. Andelen elever som inte uppnår behörighet för nationella program i gymnasiet är dubbelt så hög bland dessa elever som genomsnittet (Skolver-ket, 2004). Med låga betyg i grundskolan är inträdet till gymnasiet stängt och risken för arbetslöshet och utanförskap ökar. Ungdomar med migrationsbak-grund är de som drabbas hårdast av en sviktande arbetsmarknad. Att elever med annat modersmål uppvisar sämre skolprestationer än elever som talar majoritetsspråket har också visats i internationella studier (t.ex. OECD/PISA, 2004, 2010). Bilden är entydig även om smärre skillnader mellan länderna kan iakttas.

Mot denna bakgrund har bland annat Skolverket i en rapport påtalat be-hovet av fördjupad kunskap om språkutveckling för elever med annat mo-dersmål. Man söker svar på vad skolan kan göra för att dessa elever ska få möjlighet att lyckas väl i det svenska skolsystemet och ser språkutveckling som en viktig faktor i detta sammanhang. I Skolverkets rapport diskuteras bland annat om modersmålsundervisning kan ha positiv betydelse för elevers skolprestationer (Skolverket, 2008). Ett omfattande skolpolitiskt utveck-lingsarbete med fokus på språkutveckling bedrivs också i mångkulturella skolor i Sverige med målsättningen att möta behoven hos elever med migra-tionsbakgrund och samtidigt svara upp mot de krav på ökad måluppfyllelse som ställs på skolorna.

Skolsituationen i storstäderna skiljer sig markant från övriga landet. I Malmö som är den stad i Sverige med högst andel invånare med

(10)

migrations-bakgrund har mer än hälften av eleverna i grundskolan annat modersmål än svenska. Staden är segregerad och andelen varierar mycket mellan olika stadsdelar. I vissa områden har 75%-100% av eleverna migrationsbakgrund. Skolan har därför ställts inför kravet att utveckla nya metoder och arbetssätt för att möta dessa elever oberoende av deras bakgrund. Språkutveckling är ett nyckelord för stadens skolpolitik. En av de största språkgrupperna är den arabisktalande och flera skolor har utvecklat arbetssätt som innefattar olika modeller av tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Utmärkande är att varje skola utvecklar sina egna modeller anpassade efter de möjligheter och förutsättningar som finns på respektive skola. Mot bakgrund av att många elever i mångkulturella områden inte når de studieresultat som krävs för att kunna studera vidare är undervisning på två språk något man bland annat förväntar sig ska ge bättre resultat. Tankarna bakom detta är att det är lättare för eleverna att erövra kunskap utifrån ett språk som de förmodas förstå.

Utvecklande av arbetsmetoder som bygger på ett ökat användande av elevernas modersmål i undervisningen har stöd såväl i språkpolitiska resolu-tioner (EU 2004/2267) och lagstiftning som i skolans styrdokument och läroplaner. I grundskoleförordningen (SFS 1994:1194) formuleras det på följande sätt.

För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgänges-språk med en eller båda vårdnadshavarna får en kommun anordna de-lar av undervisningen i årskurserna 1-6 på umgängesspråket

(tvåsprå-kig undervisning). (a.a. kap 2, §7)1

Svenska skolmyndigheter har under många år också bedrivit utvecklingsar-bete med denna inriktning (Skolverket, 2002, 2008).

I den politiska debatten ifrågasätts detta med jämna mellanrum och krav på att uteslutande använda svenska i undervisningen, eller att t.o.m. förbjuda eleverna att använda modersmål i skolan, dyker med jämna mellanrum upp i pressen och på den politiska agendan (Hartsmar & Sandström, 2008; Wiger-felt, 2011). Men även i den språklag som antogs av regeringen 2009 i syfte att stärka det svenska språkets ställning, understryks rätten att få utveckla och använda sitt modersmål för alla, oberoende av språklig bakgrund.

(11)

personal uppfattar detta och vilka resultat som nås. I den svenska skolan har enspråkighet och ett bra svenskt språk ofta varit normen (Tallberg Broman m. fl., 2002; Lorenz, 2007). När elevernas svenska avviker från normen, har man försökt kompensera med olika stödjande åtgärder. Dessa åtgärder kan bidra till att stimulera barnens språkutveckling, men samtidigt finns risken för en stigmatisering, där flerspråkigheten markeras som mindre värd.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet var att i en longitudinell studie dokumentera och analysera språk och kunskapsutvecklingen hos ele-ver som erhållit tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska. Vidare var syftet också att söka relatera denna utveckling till den tvåspråkiga undervis-ningens organisation och genomförande, till relevanta bakgrundsvariabler samt till samhällelig kontext. Studien utgör en tvärvetenskaplig praxisnära skolstudie som grundar sig i såväl forskningsfrågor som frågor väckta inom ramen för skolornas praktiska verksamhet. Frågor projektet sökt svar på i ett antal delstudier är:

 Hur organiseras, utformas och utvecklas den tvåspråkiga undervis-ningen på olika skolor och varför?

 Vilka faktorer i skolan och i det omgivande samhället inverkar sty-rande på detta och hur?

 Vilka konsekvenser får den tvåspråkiga undervisningen för skolans arbete och personal?

 Vilka konsekvenser får olika former av tvåspråkig undervisning för elevernas språkliga och kunskapsmässiga utveckling?

 Hur ser föräldrarna på den tvåspråkiga undervisningen och vilka konsekvenser får detta för skolans arbete och elevernas utveckling? Studien som är longitudinell och tvärvetenskaplig involverar forskare med bakgrund inom pedagogik, språkvetenskap och etnologi och fokuserar frågor på samhällsnivå, organisationsnivå, arbetslagsnivå och klassrumsnivå såväl som frågor på individuell elevnivå och föräldranivå. Den övergripande teore-tiska inramningen utgörs av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system-teori (Bronfenbrenner, 1989, 1999; Paquette & Ryan, 2004). Det ekologiska betraktelsesättet utgörs av en modell för hierarkiskt sammanlänkade, växel-verkande ekosystem från makro- till mikro- och individnivå, med en tillhö-rande metodologi som fokuserar individ, process, kontext och tid. För att förstå en individs utveckling måste enligt Bronfenbrenner inte enbart indivi-den, dess när- och samhällsmiljö studeras utan också interaktionen mellan

(12)

nivåerna. Denna yttre referensram har kompletterats med teorier om språk-utveckling och tvåspråkig språk-utveckling (Cummins, 1981, 1994, 2000; Meara, 1996; Pienemann & Håkansson, 1999; Pienemann, 2005) och i viss mån även diskursteori och -analys (Fairclough, 2003).

Enligt den ursprungliga forskningsplanen var avsikten att följa, dokumen-tera och jämföra tre olika modeller för tvåspråkig undervisning som imple-menterades vid tre skolor i två av Malmös etniskt mest blandade stadsdelar. De tre skolorna hade utvecklat olika modeller för tvåspråkig undervisning. Modellerna skilde sig framför allt i tre avseenden – huruvida man arbetade i språkligt homogena eller heterogena klasser, om man arbetade med en fler-språkig klasslärare med arabiska som modersmål eller med ett tvålärarsy-stem där en svensktalande klasslärare och en flerspråkig arabisktalande mo-dersmålslärare undervisade tillsammans, samt om man lärde eleverna läsa på arabiska eller svenska i den första läsundervisningen.

En av skolorna, som var den första som införde tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska, bedrev emellertid verksamheten enbart under ett år, varefter den avbröts och ersattes med utökad studiehandledning på moders-mål i framför allt matematik. Utvecklingen av och processen fram till av-vecklandet av den tvåspråkiga undervisningen vid denna skola har redovisats i en särskild rapport2.

De två andra skolorna låg i ett område med en arabisktalande majoritet och det fanns endast enstaka om ens några enspråkiga svensktalande elever på skolorna. I dessa skolor inleddes den tvåspråkiga undervisningen påföl-jande år. Båda skolorna använde sig av ett tvålärarsystem, där en klasslärare med svenska som modersmål arbetade tillsammans med en flerspråkig ara-bisktalande modersmålslärare, i språkligt homogena klasser där samtliga elever hade arabiska som modersmål. I en av skolorna användes initialt en-bart muntlig arabiska och eleverna lärde sig läsa på svenska. Detta beskrev skolan som ett utökat stöd på modersmål inom klassens ram. På den andra skolan fick eleverna lära sig läsa på arabiska och undervisningen bedrevs övervägande på arabiska under det första läsåret med ett successivt införande av svenska.

Avsikten var att den tvåspråkiga undervisningen skulle bedrivas under elevernas första fem skolår med ett alltmer ökande inslag av undervisning på svenska i högre årskurser. I årskurs 6 skulle de enbart få undervisning på

(13)

svenska på samma sätt som i alla andra klasser och med samma omfattning av stöd på modersmål i forma av modersmålsundervisning och studiehand-ledning som erbjuds alla elever.

Men – och detta kan också ses som ett av studiens resultat – modeller för tvåspråkig undervisning är inte statiska. De utvecklas och förändras över tid beroende på olika omständigheter såväl inom och utanför skolans ram. Detta har visats i internationella studier (Baker, 2006; Cummins, 2000) och det var också fallet i föreliggande studie. Den skola som initialt enbart undervisade eleverna muntligt på arabiska övergick efter det första året till att lära ele-verna läsa på arabiska. De från början olika modellerna för tvåspråkig un-dervisning på dessa två skolor fortsatte att utvecklas under studiens gång (se Wigerfelt, 2011; Wigerfelt & Morgan, 2011) och tenderade efterhand att konvergera och bli alltmer lika.

I föreliggande temanummer redovisas åtta delstudier som genomförts vid de två skolor där det varit möjligt att följa den tvåspråkiga undervisningen och elevernas utveckling under en längre tid. Fokus i studierna ligger vid hur den tvåspråkiga undervisningen utvecklats och genomförts och vilka faktorer som inverkat på dessa processer. Vad gäller elevernas utveckling, har större vikt lagt vid jämförelser mellan elever som fått och elever som inte fått två-språkig undervisning än vid jämförelser mellan elever som fått olika typer av tvåspråkig undervisning.

De sammanhang i vilka vi hämtat vår empiri har studerats ur många per-spektiv med olika vetenskaplig grund och olika teoretiska utgångspunkter, vilket gör frågan om hur begrepp används och definieras vansklig. Området är därutöver politiskt laddat och olika beteckningar har varit gångbara under olika perioder, varefter de utmönstrats och ersatts med andra mera ”korrek-ta”, vilket gör frågan än mer prekär. Vi har valt att ansluta oss till Bunars (2009) synsätt och använder huvudsakligen motsvarade begreppsapparat. Områdena benämner vi mångkulturella eller etniskt blandade områden och skolorna mångkulturella skolor. Eleverna och deras föräldrar benämner vi elever eller föräldrar med migrationsbakgrund (se Bunar, 2009, s 18-21). Eftersom studien rör tvåspråkig undervisning använder vi även beteckningen elever med annat modersmål än svenska, när de språkliga frågorna står i fokus. Vad som är att betrakta som en individs modersmål, förstaspråk eller andraspråk och vem som kan anses vara en-, två- eller flerspråkig och utifrån vilken definition är givetvis en mycket större fråga än vi kunnat hantera inom ramen för denna studie. I den mån vi i texten gör hänvisningar till, eller

(14)

jämförelser med, motsvarande elevgrupper i andra studier använder vi dock respektive författares eller myndighets begrepp.

För rektorer och övriga befattningshavare i ledande funktion använder vi samlingsbeteckningen skolledare. De befann sig i olika positioner inom olika verksamheter och någon hade en överordnad roll i relation till de övriga. Men eftersom de uppvisade stor samsyn i frågorna och några större me-ningsskiljaktigheter inte kunde skönjas får de ofta framträda som grupp un-der denna beteckning.

Lärarna som arbetade i klasserna har vi benämnt klasslärare och moders-målslärare, ibland med tillägget svensktalande klasslärare, respektive fler-språkig eller arabisktalande modersmålslärare. Vi har valt dessa benämning-ar eftersom klasslärbenämning-arna vbenämning-ar anställda på skolorna som klasslärbenämning-are medan modersmålslärarna var anställda som modersmålslärare i en annan organisa-torisk enhet, modersmålsenheten. Då lärarnas språkanvändning varit i fokus har de kortare benämningarna svensktalande lärare och arabisktalande lärare använts.

Arabiska är ett språk präglat av diglossi dvs. det finns två varianter av språket som förekommer samtidigt i samhället men i olika sociala samman-hang (Ferguson, 1959). Det finns dels ett antal talade dialekter som används i vardagen och som skiljer sig åt i olika arabisktalande länder, dels en gemensam standardarabiska som motsvarar skriftspråket. Modersmålslärarna talade själva olika arabiska dialekter men använde enkel standardarabiska i undervisning och läsinlärning, blandat med ett mer talspråksmässigt präglat språk. För en fördjupad framställning av arabiska och diglossi hänvisas till artiklarna av Avery och Salameh i föreliggande temanummer.

Temanumret innehåller åtta artiklar som behandlar olika aspekter av den tvåspråkiga undervisningen och av elevernas utveckling. De rör sig från samhälls- och skolnivå, via arbetslagsnivå och föräldranivå till klassrumsni-vå och elevniklassrumsni-vå och tar upp såväl uppfattningar om som genomförande och konsekvenser av den tvåspråkiga undervisningen. Relaterat till Bronfenbren-ners systemteori rör de sig från makro- till mikro- och individnivå.

Temanumrets fyra första artiklar behandlar huvudsakligen synen på och uppfattningarna om den tvåspråkiga undervisningen, så som detta kom till uttryck bland skolledarna på de berörda skolorna, men också i press och i den lokala politiska debatten, bland de lärare som var involverade i

(15)

verk-skriver dels den språkliga utvecklingen, dels läs- och kunskapsutvecklingen, bland eleverna som deltagit i den tvåspråkiga undervisningen.

Studien är tvärvetenskaplig och de olika delstudierna har genomförts av forskare med olika vetenskaplig hemvist, vilket i viss mån också präglar framställningen i artiklarna. Eftersom dessa huvudsakligen följer den praxis och de konventioner som är rådande inom respektive ämnesfält kan de ibland te sig lite olika. Det är emellertid vår förhoppning att dessa olika bil-der tillsammans skall kunna ge en vidgad syn på vad det kan innebära för en skola att ge sig i kast med den omvälvande uppgiften att utveckla tvåspråkig undervisning när undervisningen tidigare bedrivits enbart på svenska.

I den första och inledande artikeln av Berit Wigerfelt, etnolog och docent i IMER vid Malmö högskola, riktas intresset mot makro- och exonivåerna i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. På dessa nivåer, som eleven inte har en direkt kontakt, med förs diskussioner och fattas beslut som får avgörande betydelse för vad som sker i elevernas närmiljöer och därmed för elevernas utvecklingsmöjligheter. I delstudien beskrivs de olika diskurser om tvåspråkig undervisning som kom till uttryck på olika nivåer; centralt i skolans styrdokument och lokalt i skolplaner och policydokument, men ock-så i den politiska debatten och mediebatten där en stundtals infekterad debatt pågick under flera år, såväl före som i anslutning till starten av den tvåsprå-kiga undervisningen. De skolledare som varit nyckelpersoner och drivande vid införandet av tvåspråkig undervisning i stadsdelen får komma till tals och ge sina bilder av framväxten och utvecklingen av den tvåspråkiga un-dervisningen under de år studien pågick. De har drivits av en önskan att för-bättra situationen för skolornas elever. I artikeln framgår hur de som aktörer varit begränsade inte bara av strukturella ramar utan också i hög grad av de diskursiva ramar som låg för handen.

Berit Wigerfelt har tillsammans med Eva Morgan specialpedagog och projektedare vid Regionalt utvecklingscentrum Malmö högskola, i den andra artikeln angripit frågor som berör flera nivåer, såväl exo- som meso- och mikronivåerna, i Bronfenbrenners teori. I kapitlet ges klasslärarna och mo-dersmålslärarna i studien, som var de som hade att omsätta idéerna om två-språkig undervisningen i praktisk pedagogisk verksamhet i klassrummen, utrymme att beskriva hur de uppfattat, tolkat och genomfört den tvåspråkiga undervisningen i sina klasser. I återkommande intervjuer under studiens gång har de gett sina berättelser om såväl utmaningar som glädjeämnen i arbetet med att utveckla den tvåspråkiga undervisningen. De har beskrivit med vilken bakgrund och med vilka förutsättningar de gick in i arbetet, hur

(16)

de organiserade och genomförde undervisningen i olika årskurser och hur den utvecklades och förändrades under den period studien pågick. Den två-språkiga undervisningen innebar nya lärarroller för både klasslärare och modersmålslärare. De undervisade ofta tillsamman och inte minst det faktum att klassläraren inte förstod när modersmålsläraren undervisade på arabiska, utgjorde en utmaning för båda att hantera.

Den tredje artikeln av Anna-Lena Tvingstedt, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, fokuserar frågor på mikro.- och mesonivå i Bronfenbrenners teori. När en så genomgripande förändring som övergång från undervisning enbart på svenska till tvåspråkig undervisning implementeras i skolan är föräldrarna en viktig part. Stöd från och samverkan med föräldrarna är centralt i den svenska skolan och under-ströks, som framgår av Wigerfelts (2011) och Wigerfelts och Morgans (2011) artiklar, också av skolledare och lärare studien. Föräldrastöd och engagemang framhålls också i forskningen som avgörande för skolframgång. I denna artikel redovisas föräldrarnas synpunkter i en enkät som 87% av föräldrarna i studien besvarade. Utöver information om föräldrarnas språkli-ga och utbildningsmässispråkli-ga bakgrund, barnens läs- och TV-vanor, samt för-äldrarnas engagemang och stöd i skolarbete, gav föräldrarna sin syn på två-språkighet och tvåspråkig undervisning i allmänhet och på den tvåspråkiga undervisning deras barn fick i synnerhet.

Det övergripande syftet med den fjärde artikeln av Anna Sandell, fil dok-tor i pedagogik och verksam vid Skolinspektionen, är att bidra med ett elev-perspektiv på den tvåspråkiga undervisningen, men också på modersmålslä-rarna som undervisade dem och som åtminstone i viss utsträckning delade deras språkliga bakgrund. Delstudien, som fokuserar frågor på mikronivån i klassrum och kamratgrupp i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system-teori, bygger på intervjuer med 9 av 19 elever i en klass som fått tvåspråkig undervisning under sina första fem skolår. Intervjuerna kontextualiserades genom två veckors vistelse i klassen. I tidigare forskning, som inte är relate-rad till tvåspråkig undervisning, framhålls som motiv för att anställa lärare med migrationsbakgrund bl.a. att de kan bidra till elevernas skolframgång, de kan vara identifikationsobjekt och rollmodeller för eleverna och de kan överbrygga klyftan mellan hem och skola och underlätta samarbete med föräldrar med migrationsbakgrund. I artikeln diskuteras, utifrån elevernas

(17)

Helen Avery universitetsadjunkt i arabiska vid Lunds universitet och dok-torand i didaktik vid Högskolan i Jönköping fokuserar i den femte artikeln mikronivån klassrummet. Artikeln bygger på analyser av klassrumsinterak-tion under videoinspelade lekklassrumsinterak-tioner i årskurserna 1 till 4 i skolorna i studien. I artikeln redovisas hur arabiska användes av de flerspråkiga lärarna i under-visningen och hur detta är relaterat till motsvarande undervisningsinnehåll på svenska. Förenklat språkbruk, kodväxling och relationen mellan användning av arabiska och svenska analyserades med avseende på potentiella konse-kvenser för meningsskapande och möjligheter till lärande.

Den sjätte artikeln av Eva-Kristina Salameh, med dr och logoped vid Språkens hus Skånes universitetssjukhus, behandlar elevernas grammatiska och fonologiska utveckling och behandlar således frågor på individnivå i Bronfenbrenners systemteori. Den språkliga utvecklingen hos eleverna i studien som fått tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska, bedömdes longitudinellt på både arabiska och svenska i de tre första årskurserna med hjälp av så kallade tandemtest som ger jämförbara resultat på båda språken. Bedömningen av grammatisk utveckling utgick från Processabilitetsteorin (Pienemann, 2005; Pienemann & Håkansson, 1999) som är en icke språk-specifik teori för andraspråksutveckling. Fonologisk utveckling bedömdes med hjälp av test som mäter fonologisk medvetenhet och förmåga att känna igen och reproducera så kallade non-ord på båda språken.

Även den sjunde artikeln av Eva-Kristina Salameh behandlar elevernas språkliga utveckling, den här gången med fokus på ordförrådets storlek och organisation. Artikeln berör alltså frågor på den nivå Bronfenbrenner be-nämner individnivån. Den lexikala utvecklingen på båda språken bedömdes hos 16 elever i årskurs 4 i en klass som fått tvåspråkig undervisning under hela sin skoltid. Lexikal storlek mättes med hjälp av ett ordförståelsetest på svenska och arabiska och lexikal organisation med hjälp av ett associations-test på båda språken. Motsvarande bedömningar gjordes i en jämförelse-grupp bestående av 33 elever med arabiska som modersmål i samma årskurs, som inte fått tvåspråkig undervisning. Avsikten var förutom att jämföra ord-förrådets storlek i de båda grupperna att också bedöma huruvida och i så fall vilka elever som gjort det så kallade syntagmatisk-paradigmatiska skiftet och därmed hade en mera mogen hierarkisk organisation av sitt ordförråd. Be-dömningsinstrumenten är välkända inom språkforskningen och motsvarande bedömningar har även gjorts i andra studier av flerspråkiga elever med andra modersmål vilket möjliggör vissa ytterligare jämförelser.

I den åttonde och avslutande artikeln av Anna-Lena Tvingstedt och Eva-Kristina Salameh, fokuseras också frågor på individnivå i Bronfenbrenners teori. I artikeln beskrivs läs- och kunskapsutvecklingen hos de elever i

(18)

studi-en som fått tvåspråkig undervisning under hela sin skoltid, fram till det aktu-ella bedömningstillfället. Denna utveckling jämförs med utvecklingen hos motsvarande elevgrupper på de aktuella skolorna, som inte fått tvåspråkig undervisning. Elevernas läsutveckling har primärt dokumenterats genom sådana bedömningsmaterial som använts av skolorna själva, kompletterat med läsprov på båda språken. Det senare i ett försök att jämföra elevernas läsförmåga på svenska och arabiska. Vidare har resultat från nationella prov i årskurs 3 och 5 samlats in och jämförts med resultaten för motsvarande elevgrupper som inte fått tvåspråkig undervisning. Resultat från nationella prov i årskurs 5 föreligger från de två äldsta elevgrupperna där den ena gruppen lärt sig läsa på svenska och den andra lärt sig läsa på arabiska först och därefter på svenska. Nationella prov i årskurs 3 infördes under studiens gång varför resultat dessa endast föreligger för de yngsta eleverna i studien. Artikeln inleds med en kortfattad översikt över forskning om tvåspråkig undervisning och skolframgång, liksom forskning om andra faktorer som påverkar framgång i den svenska skolan. Detta för att belysa områdets kom-plexitet och understryka att studien inte kan ge entydiga svar på frågor om den tvåspråkiga undervisningens konsekvenser för elevernas språkutveckling och skolresultat

(19)

Referenser

Baker, Colin (2006). Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. (4th ed). Clevedon: Multilingual Matters.

Bronfenbrenner, Urie (1989). Ecological systems theory. Annals of Child Development, (6), 187-249.

Bronfenbrenner, Urie (1999). Environments in developmental perspective: Theoretical and operational models. In S. Friedman & T. Wachs (Eds.). Measuring environment across the life span (pp. 3-28). Washington DC: American Psychological Association.

Bunar, Nihad (2009). När marknaden kom till förorten – valfrihet, konkur-rens och symboliskt kapital i mångkulturella skolor. Studentlitteratur: Lund.

Cummins, Jim (1981) Age on arrival and immigrant second language learn-ing in Canada: A reassessment. Applied Llearn-inguistics 11(2), 132-149. Cummins, J. (1994). Knowledge, power and identity in teaching English as a

second language. In Genesee, F. (Ed) Educating Second Language Chil-dren (pp.33-58). Cambridge: Cambridge University Press.

Cummins, Jim (2000). Language Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.

EU (2004/2267). European Parliament resolution on integrating immigrants in Europe through schools and multilingual education (2004/2267 INI.) European Parliament.

Fairclough, Norman (2003). Analysing Discourse. Textual analysis for social research London: Routledge.

Ferguson, Charles (1959). Diglossia. Word, XV, 325-340

Hartsmar, Nanny & Sandström, Maria (2008). The right to inclusion in the learning process: Second language learners working in a technology workshop. Educare 3, 43-82.

Lorenz, Hans (2007) Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av diskurser inom utbildning och politik åren 1973-2006. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet, Pedagogisk institutionen. Meara, Paul (1996). The dimensions of lexical competence. In Brown,

Gilli-an, Malmkjaer, Kirsten & Williams, John (eds) Performance and compe-tence in second language acquisition (pp. 35-53). Cambridge: Cambridge University Press (pp 33-53)

(20)

OECD (2004). PISA. Programme for International Student Assessment. Learning for tomorrows world - first results from PISA 2003. Paris: OECD

OECD (2010). PISA 2009 Results. Overcoming Social Background. Equity in Learning Opportunities and Outcomes. (Vol II) Paris: OECD

Paquette, Dede & Ryan, John (2004). Bronfenbrenner’s Ecological Systems theory. http://pt3.nl.edu/paquetteryanwebquest.pdf.

Pienemann, Mannfred (Ed) (2005). Cross-linguistic aspects of Processability Theory. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins

Pienemann, Mannfred & Håkansson, Gisela (1999). A unified approach towards the development of Swedish as L2: A Processability Account. Studies in Second Language Acquisition, 21, 383-420.

SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartemen-tet, Riksdagen.

SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Riks-dagen.

Skolverket (2002) Flera språk – fler möjligheter – utveckling av moders-målsstödet och modersmålsundervisningen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund. (Dnr: 75 - 2004:545)

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet (Rapport nr 321) Stockholm: Skolverket.

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Skolverket: Stockholm.

Wigerfelt, Berit (2011) Undervisning på svenska och arabiska tar form i ett mångetniskt område. Educare (3). Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Wigerfelt, Berit & Morgan, Eva (2011). Balansgång mellan två språk. Lära-res berättelser om tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Edu-care (3). Malmö: Lärande och samhälle Malmö högskola.

(21)

Undervisning på svenska och arabiska tar form

i ett mångetniskt område

Berit Wigerfelt

This article aims to examine the development of bilingual education in Swedish and Arabic, in a multicultural neighbourhood in Malmo, as seen from the per-spective of some of the school leaders who were involved in the process. What have the school leaders experienced as positive or problematic in the years of bilingual education? How were the various discourses on bilingual education expressed in school practice? In addition to interviews with responsible school leaders, the article analyses various policy documents and language syllabi that provide guidelines for school activities. Another aim is to examine different discourses on language expressed in a media debate about bilingual education in Swedish and Arabic that took place at the time of the project. This media debate had a noticeableimpact on school practice. Even though the school leaders overall expressed positive attitudes towards bilingual education, they were influenced by other discourses as well. For example, they mainly justified bilingual education by the argument that it would improve the pupils’ com-mand of Swedish and that they would hopefully achieve better marks and goal attainment. That the pupils would become bilingual was not put forward as a major aim. Initially, the school leaders were highly positive to the results of bilingual education, but slowly discovered that there were some obstacles. They were consequently obliged to gradually modify the bilingual model which was applied in their schools.

Keywords: Arabic and Swedish, bilingual education, elementary school, school leaders

Berit Wigerfelt, Associate Professor .at International Migration and Ethnic Relations (IMER), Malmö University

(22)

Inledning

Framtidens Malmö formas i den pedagogiska verksamheten. Skolan är den främsta arenan för möten och gränsöverskridanden, ett rum för elevernas personliga växande och den plats där delaktighet grundlägger det demokra-tiska tänkandet. Den skolpolitik vi väljer att föra idag avgör också om målet om full sysselsättning kommer att nås och om vår konkurrenskraft i förhål-lande till andra regioner kommer att bestå. Språkutveckling är nyckelordet för Malmö stads skolpolitik. Det svenska språket intar en särställning då det är grunden för lärande och kommunikation. Modersmålets betydelse för inlärningsprocessen, för elevernas integritet och självförståelse men också som en kompetens i egen rätt, kan emellertid inte nog betonas. Undervisning i och på modersmålet ska därför vara en bärande del av skolans arbete. Vår uppgift är att skapa en pedagogisk verksamhet för alla, anpassad efter ele-vernas olika behov. Därför fokuserar vi på eleele-vernas möjligheter men inser att lika möjligheter kräver olika resurser. Varken ekonomi, etniska faktorer eller familjens studietradition får påverka elevernas kunskapstörst eller stu-dieresultat (Skolplan för Malmö, 2004-04-01).

Enligt skollagen ska det finnas en av kommunfullmäktige antagen skol-plan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Ovanstående text är ett utdrag ur Malmö stads Skolplan som är styrdoku-ment för all pedagogisk verksamhet från förskolan till och med den kommu-nala vuxenutbildningen. Det handlar om visioner för verksamheten och här lyfter man det faktum att de elever som finns i skolverksamheten är de som utgör framtidens Malmö och att skolan därför är så viktig. Att språkutveck-ling anges som ett nyckelord för Malmö stads skolpolitik får ses mot en bak-grund av att Malmö har en speciell skolsituation med en stor andel elever med migrationsbakgrund. I skolplanens representation är det primärt svenska språket som uppges inta en särställning även om modersmålets betydelse också lyfts fram.

Ett av syftena med denna artikel är att låta skolledare som varit nyckel-personer i framväxten av den tvåspråkiga undervisningen på arabiska och svenska, få komma till tals och ge sina bilder av verksamheten. Olika perso-ner inom forskargruppen har utfört de semistrukturerade intervjuerna. Totalt

(23)

även följande dokument använts; Läroplanen (Lpo 94), Malmö stads skol-plan, policydokument från stadsdelen, språkprogram för stadsdelen i fråga, offentliga utredningar och inspektionsrapporter från Skolverket.

I intervjuerna beskrev skolledarna tankarna kring, och framväxten av, tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska inom stadsdelen. Det som skildras är alltså en process som sträcker sig över tre år. Det handlade ytterst om att på bästa sätt försöka organisera en undervisning för det stora antal elever som har arabiska som modersmål.

Skolledarnas möjligheter att försöka få till stånd förändringar till det bätt-re för eleverna begränsas av struktubätt-rella förhållanden (se Guneriussen, 1997). De befann sig i en kontext som bland annat har med segregation och bristande resurser att göra, vilket innebar att det fanns begränsade ramar för vilka insatser de kunde sätta in för att förändra och förbättra situationen för skoleleverna. De kan sägas ha varit utsatta för en större press än skolledare i många andra stadsdelar, inte minst därför att det fanns offentligt negativa förväntningar, samt en stor medial uppmärksamhet, kring skolorna (Wiger-felt, 2011).

Skolcheferna var alla positiva till tvåspråkig undervisning och hade själva på olika sätt agerat för att förverkliga denna, då de såg tvåspråkig undervis-ning som ett sätt att kunna förbättra elevernas resultat. Deras syn på hur undervisningen skulle bedrivas genomgick vissa förändringar under de år verksamheten bedrevs och de hade också konkret förändrat den tvåspråkiga undervisningens utformning under den undersökta perioden. Aktörernas positiva syn på modersmål och tvåspråkig undervisning speglade en veten-skaplig språkdiskurs, gestaltat genom forskning, se exempelvis en forsk-ningsöversikt genomförd av Veli Tuomela på Skolverkets uppdrag (Skolver-ket, 2002; samt Skolver(Skolver-ket, 2008) och en stor mängd officiella dokument. Skolledarnas berättelser ska ses som representationer av verkligheten. De tog initiativ till en omdiskuterad verksamhet och hade intresse av att forskar-gruppen skulle ge sitt stöd till denna. En av nyckelpersonerna ansåg att den tvåspråkiga undervisningen skulle få tyngd först om den följdes av forsk-ning.

Ett annat syfte med denna artikel är att belysa, hur olika språkdiskurser kom till uttryck i en offentlig debatt som fördes i den ledande lokala nyhets-tidningen Sydsvenskan i samband med att en skola i en annan stadsdel i Malmö, försökte införa tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Sammanlagt skrevs sju debattartiklar om denna undervisning 2002, samt nio artiklar under 2004. Samtliga dessa artiklar har beaktats för denna studie då

(24)

de ger en bild av olika lokala språkdiskurser och för att dessa diskurser är påtagligt närvarande på de två skolor som forskargruppen följt.

Denna artikel är inspirerad av Norman Faircolughs kritiska diskursanalys (Fairclough, 1992) Perspektivet i den diskursanalys som Fairclough företrä-der är att den finns en meningsfull verklighet utanför diskurserna. Detta in-nebär att språket anses skapa såväl som avspegla verkligheten. Även om artikeln är inspirerad av diskursanalys i Norman Faricloughs tappning, så görs inte en lingvistisk textanalys, men jag visar ändå på språkets betydelse såsom det framkommer i intervjuer och dokument. I denna studie framträ-der dessutom skilda aktörer på ett sätt som normalt inte görs i diskursanalys. Perspektivet här är att aktörerna har ett handlingsutrymme i strukturen (se Johansson, 2005).

Fairclough, som haft ambitionen att studera språk i en social kontext, har utarbetat en analysmodell bestående av tre olika nivåer: textnivå, den diskur-siva praktikens nivå och den sociala praktikens nivå. Textnivån innebär en analys av textens egenskaper. Texterna som analyseras här är ovan angivna dokjument, tidningsartiklar och intervjuer. Den sociala praktikens nivå hand-lar om det sammanhang som undervisningen utspekar sig i, i detta samman-hang handlar detom tvåspråkig undervisning på två skolor i en socialt utsatt och mångetnisk stadsdel i Malmö. Den sociala praktiken reglerar ytterst vilka diskurser som är möjliga. Den tredje analysnivån är diskursiv praktik som är en form av social praktik, och den är centrl eftersmom den knyter ihop text med social praktik. I den diskursiva praktiken skapas texter och konsumeras. Det är delvis genom diskursiva praktiker i vardagen som social och kulturell reproduktion äger rum. I detta sammanhang är intertextualitet ett viktigt begrepp. Med detta avses att en textförfattare aldrig börjar om från början i skapandet av en text, utan den nya texten byggre på tidigare produ-cerade texter. Detta kan innebära att i nyare texter kan vissa antaganden re-produceras som om de vore på förhand givna. Ett annat närbesläktat begrepp är interdiskursivitet och med detta menas studiet av hur en text bygger på andra redan existerande diskurser (Fairclough, 1992). I denna studie kan vi se hur just olika texter och diskurser om språk interagerar och bygger på varandra.

Med hjälp av bland annat de tidigare nämnda dokumenten så placeras skolledarnas berättelser i en samhällskontext. Det inledande citatet från

(25)

speglar vad som anses önskvärt för verksamheten, gällande barn och ung-dom i stadsdelen.

Sedan några hundra år har en viktig grund för den västerländska nationa-lismen varit ”ett språk, en nation” och språket har varit en stark skiljelinje mellan folk, skriver etnologen Annick Sjögren. Det svenska språket har länge varit en stark symbol för landet och enspråkigheten är starkt rotad. Sjögren frågar om inte det återkommande kravet på ”bra” svenska handlar om en längtan efter ordning i ett Sverige som förändrats på ett omvälvande sätt i både befolkningsstruktur och ideologi (Sjögren, 1996). Flera forskare tolkar situationen idag som att det dominerande draget är att svenskhet görs till norm.(se Runfors, 2003; Gruber, 2007).

I denna studie urskiljs en övergripande diskurs som här kallas för ”natio-nell språkdiskurs”. Denna språkdiskurs ser svenska språket som en mycket viktig beståndsdel i svenskhet. Att komma till Sverige som flykting eller migrant, innebär att du förväntas lära dig svenska för att kunna bli integre-rad. Detta kan ses som en så grundläggande diskurs att den sällan diskuteras eller ifrågasätts. Denna nationella språkdiskurs kan ses som hegemonisk. Denna hegemoni uttrycks tydligt i den av riksdagen antagna beslutet om en samlad svensk språkpolitik där svenskan anges vara huvudspråk (www.sprakradet.se) samt i den svenska språklagen från 2009 (SFS 2009:600). I den sociala praktik som den tvåspråkiga undervisningen utspe-lar sig i kan två mindre diskurser identifieras: ”vetenskaplig språkdiskurs” samt ”motdiskurs”. Den vetenskapliga språkdiskursen lyfter fram modersmål och tvåspråkig undervisning som viktiga för bland annat elevers inlärning. Den har en stark ställning inom språkvetenskaplig forskning, men också inom andra statliga offentliga institutioner och uttrycks i ett flertal statliga offentliga utredningar .

Det som kallas motdiskurs i denna artikel tar sig olika uttryck men kan förenklat sägas förespråka att elever med ett annat modersmål i första hand ska lära sig svenska för att uppnå bättre studieresultat, samt för att integreras i det svenska samhället. Man vänder sig emot idén att dessa elever i den kommunala skolans regi först ska undervisas i sitt modersmål och sedan i svenska. De som förespråkar detta synsätt tar sällan upp argument från språkvetenskaplig forskning. Den vetenskapliga språkdiskursen respektive motdiskursen finns båda närvarande och konkurrerar med varandra på de studerade skolorna, något som tydligt framgår i de intervjuade skolledarnas respektive lärarnas berättelser (se Wigerfelt & Morgan, 2011 i detta tema-nummer).

(26)

Som hjälp för att förstå de förhållanden som råder i skolorna inom stads-delen har Skolverkets inspektionsrapporter från 2006 varit en källa. Inblick i skolornas specifika förhållanden ges också genom den kvalitetsredovisning som rektorerna i de olika skolorna sammanställer varje år. Här beskrivs sko-lans arbete i stort under det gångna året. Verksamhetens måluppfyllelse, betyg och resultat på de nationella proven kommenteras liksom arbetsmiljö med mera. På skola A och B är språkutveckling och språkutvecklande ar-betssätt något som genomsyrar hela verksamheten. Intervjuerna, inspektions-rapporterna, liksom kvalitetsredovisningarna, ger alltså inblick i skola A:s och skola B:s verksamhet. Dessa beskrivningar betraktas som representatio-ner av verkligheten.

Nedan kommer de olika positionerna och diskurserna att belysas genom den offentliga debatt som uppstod kring förslaget om att införa tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska i en Malmöskola. Först ges dock en ram kring de olika diskurserna.

Modersmålsundervisning i Sverige

En allmän hemspråksundervisning infördes i Sverige 1977 och tjänster som hemspråkslärare inrättades. Begreppen hemspråk, hemspråkslärare och hem-språksundervisning ersattes med begreppen modersmål, modersmålsunder-visning och modersmålslärare 1997. Motiven för hemspråksreformen var att stärka etnisk och kulturell identitet samt att stödja en språklig, kunskapsmäs-sig och allmänt kognitiv utveckling för elever med migrationsbakgrund. Undervisningen var ett led i en invandrarpolitik som syftade till integration och ett pluralistiskt samhälle (Hyltenstam och Tuomela, 1996; Skolverket, 2002). I den följande texten kommer benämningen modersmål att användas.

Att staten satsade på modersmålsundervisning under 70-talet var ett led i att motverka att barn med migrationsbakgrund skulle få sämre möjligheter i det svenska samhället än svenska barn. I realiteten har det visat sig att de intentioner som fanns med modersmålsundervisningen inte fått genomslag i praktiken (Tuomela 2002; Municio, 1993; Wigerfelt, 2004).

Modersmålsundervisningen är ett hett ämne som väckt mycket känslor och skapat stor debatt under årens lopp, anser språkforskarna Kenneth

(27)

Hyl-samhället. Modersmålsundervisningen kan uppfattas som den yttersta mani-festationen av ett alltmer heterogent samhälle.

Sverige är en av de stater som sägs ha blivit ett mångkulturellt samhälle. Ett samhälle som har en politik som syftar till att stärka och försvara kultu-rell/etnisk mångfald anses vara mångkulturellt. Sverige kan betraktas som mångkulturellt med tanke på de invandrarpolitiska målen som beslutades av riksdagen 1975. Målen kan sammanfattas i slagorden: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Modersmålsundervisning är ett sätt att stärka den kulturella valfriheten (SOS-Rapport, 1996).

Denna invandrar- och minoritetspolitik har varit avgörande för utveck-lingen på skolområdet. Två principiellt olika motiv låg bakom hemspråksre-formen. Det första gällde stärkande av etnisk eller kulturell identitet. Det andra gällde vikten av att stödja en språklig, kunskapsmässig och allmänt kognitiv utveckling för invandrar- och minoritetselever. I ställningstagandet för modersmålsundervisning spelade det andra motivet en mera framträdan-de roll än framträdan-det första, dvs omsorg om framträdan-den individuella elevens intellektuella och kunskapsmässiga utveckling under skoltiden (Hyltenstam & Tuomela, 1996).

Föreställningarna om vikten av att behärska en bra svenska för att på oli-ka sätt klara sig väl i Sverige har en stark ställning. Problemet som det defi-nieras i denna diskurs är att migranterna och deras barn har bristande kun-skaper i svenska språket och lösningen på detta är att lära sig ”bra” svenska (Runfors & Sjögren, 1996).

Integration – ett flytande begrepp

Några år innan den stadsdel i Malmö som studerats i föreliggande undersök-ning införde tvåspråkig undervisundersök-ning på svenska och arabiska, gjordes ett försök med denna typ av undervisning på kommunal skola i en annan stads-del. I stadsdelen hade en ökande grupp elever flyttat över till andra skolor, och framför allt till friskolor, för barn med annat modersmål än svenska. De flesta av dessa elever övergick till arabiska friskolor. En diskussion om hur man skulle kunna behålla eleverna i stadsdelens skolor fördes på ledningsni-vå i stadsdelen. Så småningom började stadsdelen formulera egna idéer kring tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Frågan togs upp med ord-förande i stadsdelsfullmäktige och ledde till en omfattande debatt såväl poli-tiskt i fullmäktige som i media (Tvingstedt, Drakenberg & Morgan, 2009).

(28)

Skolan startade tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska hösten 2002 i en förskoleklass och två klasser i skolår 1, men avvecklade verksam-heten efter ett års arbete. Den tvåspråkiga undervisningen organiserades i form av temaarbete två dagar i veckan, då de arabisktalande eleverna bildade en egen grupp (ibid).

Syftet med undervisningen formulerades i ett PM rörande utveckling av tvåspråkig undervisning med arabisk inriktning från stadsdelens förvaltning (bilingualundervisning, stadsdelens uttryck):

Målet med bilingualundervisning på arabiska är att göra undervisning-en i kunskapsämnundervisning-en tillgänglig gundervisning-enom att förmedla dundervisning-enna på elever-nas förstaspråk. Genom att undervisningen är förlagd till en vanlig skola får man en naturlig integration och kontakt med det svenska samhället (PM 2001-11-09).

Förslaget om att på försök starta tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska läsåret 2002/2003 togs upp i stadsdelsfullmäktige där den socialde-mokratiska majoriteten tillsammans med stödpartierna ställde sig positiva till förslaget. Den vetenskapliga språkdiskursen representerades av stadsdelens förvaltning samt den socialdemokratiska majoriteten och dess stödpartier. I det PM som formulerades pekades på att eleverna som får tvåspråkig under-visning på att naturligt sätt integreras genom att det på skolan går en bland-ning av elever varav många svenskspråkiga. Noteras bör att målet med den tvåspråkiga undervisningen uppgavs vara att eleverna via arabiskan ska kun-na tillägkun-na sig kunskapsämnekun-na. På så sätt såg man arabiskan som ett medel för att eleverna primärt skulle kunna uppnå bättre studieresultat. Den borger-liga oppositionen var mycket kritisk och reserverade sig. I reservationen skrev man bland annat följande:

En av de viktigaste uppgifterna för politikerna i Malmö stad är att ak-tivt bryta ned den segregation som präglat staden under decennier. En av de viktigaste förutsättningarna för att en sådan politik skall lyckas är emellertid att samtliga invånare i staden, oavsett ursprung, behärs-kar det svenska språket. Med bristfälliga svenskkunskaper riskerar medborgare av utländsk härkomst att alltjämt bli förlorare i kampen om arbete och högre utbildning. Den socialdemokratiska majoriteten vill däremot uppenbarligen öka denna segregation genom att undervi-sa barn på arabiska. Resonemanget är fullkomligt obegripligt! Till vil-ken nytta är det att se till att barnen får godkända betyg om detta sedan

(29)

Den svenska skolan måste till varje pris se till att samtliga elever ges goda språkfärdigheter. Detta gör man inte genom att isolera invand-rarelever och därmed hålla fast vid språkbarriärerna. Tvärtom måste skolan öka undervisningen i svenska språket för de elever som inte har detta språk som sitt modersmål. Skolan får under inga omständigheter bygga upp ett system som i framtiden kan hämma dessa barns möjlig-heter att integreras i samhället. Det behövs en offensiv satsning på svenskundervisning – inte kapitulation inför en uppgift som socialde-mokraterna uppenbarligen ser som omöjlig. Men den socialistiska ma-joriteten har givit upp!

Den borgerliga gruppen reserverar sig sålunda mot beslutet (Reserva-tion 2001-11-25).

Den borgerliga oppositionen resonerar enligt den syn som framträder inom motdiskursen. I reservationen användes också begreppet integration, men i detta fall menade man istället att den tvåspråkiga undervisningen förhindrade elevernas integration i det svenska samhället. I reservationen skrevs att mot-ståndarna istället ökade segregationen med sitt förslag. Lösningen på segre-gationens problem var: ”en offensiv satsning på svenskundervisning”, något som var centralt förekommande bland motdiskursens förespråkare och som närmar sig ett assimilatoriskt synsätt.

En het debatt

Beslutet i stadsdelsfullmäktige om att starta tvåspråkig undervisning i svens-ka och arabissvens-ka gav upphov till en omfattande pressdebatt. Den socialistissvens-ka majoriteten i stadsdelen bestämde sig för att fullfölja beslutet medan den borgerliga gruppen reserverade sig ”med bestämdhet”.

I protest mot beslutet avgick borgerliga politiker från stadens integra-tionsråd och en ledande moderat politiker uttalade att ”man talar svenska i Sverige” (Edlund, 2003).

En del av debatten fördes av personer som på olika sätt var positiva till tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska och därmed anslöt till den vetenskapliga språkdiskursen. Några av de framträdande rösterna i denna debatt var språkforskarna Monica Axelsson, Leena Huss och Jarmo Lainio från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. De hänvisade till tidigare forskning på området och skrev bland annat: ”tvåsprå-kighet är nyckeln till framgång för tvåspråkiga barn”, men betonade också

(30)

att det samtidigt är viktigt att de tvåspråkiga barnen på förskolan och i skolan ska ges: ”rikliga tillfällen att träffa svensktalande barn” (SDS 2002-01-11). På samma linje gick Riitta Eriksson, forskare i internationell pedagogik som studerat finskspråkiga gymnasieprogram i Sverige (SDS 2002-01-11). Ytter-ligare ett inlägg på den positiva sidan kom från Andreas Carlgren, dåvarande generaldirektör för Invandrarverket. Tre stadsdelschefer i Malmö skev också ett inlägg med hänvisning till Thomas och Colliers stora undersökning 1997 (SDS 2002-01-14).

Motdiskursen företräddes av personer som var negativa till tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska i den kommunala skolan. Deras inlägg var ofta mer känslomässigt laddade än inläggen till förmån för den veten-skapliga språkdiskursen, som oftast hänvisade till språkforskning. Ett myck-et tydligt exempel på denna typ av debattartikel skrevs av en författare och en präst som hävdade att tvåspråkighet kan låsa ute barn från framgång och att: ”En sådan tvåspråkighet lägger grunden till en framtid som marginalise-rad, utslagen trasproletär. Därför vore det en katastrof om vissa barn skulle bli undervisade på arabiska”. De två skribenterna hävdade att forskningen kring ”tvåspråkighet och mångfolklighet syftar till att rättfärdiga människo-föraktet” och jämförde i artikeln med rasistisk forskning under 1930-talet (SDS 2002-01-12). En av de mera aktiva debattörerna var skolledare och tillika moderat politiker. Hon skrev bland annat: ”Alla skolans vänner reage-rar och tar avstånd från förslag och experiment av detta slag som försätter barn i en situation som än mer markerar utanförskap och beroende” (SDS 2002-01-25).

Debatten om den tvåspråkiga undervisningen fortsatte även under 2004, inte minst bland Malmö politiker. Klyftan gick i princip mellan ett vänster-block och ett högervänster-block med moderaterna i spetsen. De socialdemokratiska politikerna hänvisade ofta till språkforskning medan moderaterna hävdade att ämnesundervisning på annat språk än svenska är förkastligt och leder till ökat utanförskap (SDS 2004-05-22). Motdiskursen stöddes även av ordfö-randen i Malmö ideella invandrares paraplyorganisation som tyckte att bar-nen borde lära sig sitt modersmål hemma hos föräldrarna samt i mångkultu-rella föreningar eller i privata skolor. Han skrev bland annat: ”Det är det svenska språket som gäller i svenska skolor” (SDS 2004-05-04). Två mode-rata politiker uttryckte i en debattartikel att försöker med arabiska var ett

(31)

borgerliga politikerna till forskning om tvåspråkighet, men då med argumen-tet att denna inte kunde appliceras på Malmös situation.

Debatten om tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska böljade alltså fram och tillbaka under några års tid och var mycket infekterad. Båda sidor hade egentligen samma mål, att eleverna skulle lyckas i skolan och bli integrerade i det svenska samhället. De hade dock olika sätt att se på hur denna integration skulle genomföras. De som resonerade enligt den syn som framträder inom motdiskursen tenderade att ligga närmare begreppet assimi-lation än integration. Lösningen på de problem som pekades på var i stort sett att eleverna borde få mer svenska i skolan.

Begreppet integration som på många sätt har positiva konnotationer i Sverige användes på olika sätt i detta sammanhang och kan benämnas som ”flytande signifikant”, ett begrepp som används inom diskursteorin för ele-ment som är särskilt öppen för tillskrivning av olika betydelser. Det är teck-en som olika diskurser försöker ge innehåll åt på just sitt sätt (Laclau-Mouffe, 2001; Winter-Jörgensen & Phillips, 2000; Jansson, 2007).

Även om samhället officiellt är positiv till pluralism och integration lever assimilationstanken kvar och har en mycket tydligare framtoning än integra-tionstanken, hävdar Hyltenstam och Tuomela (1996). De menar också att mycket som framförs i integrationens namn egentligen är uttryck för assimi-lation

Mycket av den laddade diskussionen om tvåspråkig undervisning handla-de alltså om handla-det mångkulturella samhället och olika synsätt kring hur mi-granters inlemmande i det svenska samhället ska ske.

Den ovan beskrivna offentliga debatten kom att ligga som en bakgrund och påverka den tvåspråkiga undervisningen i svenska och arabiska i de två skolor som följts i denna studie. Nedan följer skolledarnas bilder av denna undervisning men först ges en kontext om den stadsdel som skolorna ligger i med hjälp av Utbildningsinspektionens (numera Skolinspektionen) represen-tationer.

Stadsdelen

Stadsdelen är en del av det s. k miljonprogrammet och har cirka 22 000 in-vånare. Utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och inkomst är i allmänhet låg och många är beroende av försörjningsstöd. Det beräknas att ungefär en tredjedel av barnen i stadsdelen i åldrarna 6-15 år är födda i utlandet.

(32)

Samt-liga skolor har s.k. förberedelseklasser för till Sverige nyligen anlända ele-ver. För många barn i stadsdelen liksom för deras föräldrar, är skolan den viktigaste kontinuerliga kontakten med det svenska språket och samhället (Utbildningsinspektionen Dnr. 53-2004:2788).

De båda skolorna i denna artikel har delvis olika förutsättningar i skolar-betet då deras upptagningsområden skiljer sig åt. Detta kan innebära att den tvåspråkiga undervisningen kan få olika utfall. Skola A:s elever är i stort sett alla födda utomlands eller av föräldrar födda i annat land än Sverige. Många elever har föräldrar som lever under svåra socioekonomiska förhållanden och med en hög arbetslöshet (ibid)

Skola B ligger inom något som kallas ett av Sverige mest socialt belasta-de områbelasta-den. Förvärvsfrekvensen är lägst i hela Sverige där endast ungefär 13 procent av personer i åldrarna 20 till 64 år har arbete. Merparten har mi-grationsbakgrund och 70 procent är födda i ett annat land än Sverige. Flerta-let familjer kommer från krigsdrabbade områden vilket medfört traumatiska upplevelser och sporadisk skolgång för barnen. Många av familjerna är stora och bor trångt (ibid).

Hur stor vikt som läggs vid språkutveckling och vilka satsningar som görs varierar stort inom Malmös stadsdelar. Denna stadsdel hade ett ambi-tiöst språkprogram, fastställt av stadsdelsfullmäktige.

Det är en stor tillgång för barn att få växa upp till en flerspråkig indi-vid. Varje nytt språk öppnar nya kulturella världar, och för barn vars föräldrar inte behärskar svenska är det dessutom en nödvändighet att ha modersmålet gemensamt med föräldrarna. Bristande kunskaper i modersmålet försvårar kontakten med föräldrar och släkt och kan därmed också hämma identitetsutvecklingen. Att inte få möjlighet att utveckla sitt modersmål kan innebära att bli berövad valet att bevara kontakten med sitt ursprung. (…) Det är nödvändigt att barn och unga med annat modersmål än svenska får en mycket god behärskning av svenska eftersom huvuddelen av kunskapsinhämtandet i förskola och skola sker genom undervisning på detta språk. Om modersmålet är välutvecklat påverkar detta andraspråksutvecklingen positivt. Genom att barnet tillägnat sig grundläggande kunskaper i modersmålet har det språkliga erfarenheter att ”bygga” sitt andraspråk på samtidigt som det är lättare att skilja de båda språken åt. (Språkprogram för stadsdelen, Malmö 2003)

(33)

kande av etnisk eller kulturell identitet, samt att modersmålet var viktigt för att stödja kunskapsinhämtande och andraspråksutveckling.

Stadsdelen hade även ett policydokument för barn och unga som när det gällde frågan om integration hade som långsiktigt mål att barn och ungdomar i stadsdelen skulle ha möjligheter till och intresse av att verka i och aktivt delta i samhällslivet. Som prioriterade delmål angavs att ”språkutveckling och lärande” skulle vara en högt placerad utgångspunkt vid all pedago-gisk/didaktisk planering samt att ett interkulturellt synsätt skulle prägla all verksamhet. Dessa mål skulle bland annat uppnås genom att man stödde en positiv identitetsutveckling som vilar på flera kulturella och språkliga grun-der. Andra sätt att uppnå detta var genom att aktivt verka för kunskapsin-hämtandet även via modersmål samt att aktivt verka för läs- och skrivutveck-ling på modersmål. Man skulle också verka för att barn och ungdomar ut-vecklade en funktionell flerspråkighet (Policydokument Barn och Ungdom, Stadsdelen 2006-2008). Både språk- och policyprogrammet i stadsdelen kan sägas vara i linje med den vetenskapliga språkdiskursen och med de tankar som under 1970-talet formulerades kring svensk invandrar- och minoritets-politik. Detta innebar dock inte att dessa program var förankrade hos all personal i stadsdelen.

Satsningar

Stadsdelen hade ett påtagligt dilemma att hantera: trots mycket kraftfulla satsningar från verksamheterna var måluppfyllelsen låg mätt i betyg. Bara häften av eleverna i varje årskull var behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet skrev barn- och ungdomschefen i stadsdelens kvalitetsredovis-ning för skola. Ännu allvarligare såg han på att enbart ungefär en tredjedel av eleverna hade betyg i alla ämnen. Det sista försvårade, eller i vissa fall omöjliggjorde, gymnasiestudier även om eleven hade betyg i de tre behörig-hetsgivande ämnena. Barn- och ungdomschefen menade vidare att förklar-ingar till resultaten delvis måste sökas i sådant som organisationen inte hade kontroll över, såsom segregationen (Kvalitetsredovisning Malmö stad För-skola, Förskoleklass, GrundFör-skola, Särskola och Fritidshem – 2005 Stadsde-len).

Stadsdelen arbetade för att samtliga verksamheter och lärare skulle vara medvetna om språkets betydelse för barnens/elevernas utveckling och man bedrev ett stadsdelsövergripande kompetensutvecklande arbete med

(34)

inrikt-ning mot språkutveckling och lärande. I kvalitetsredovisinrikt-ningen konstatera-des emellertid:

Digniteten av behoven gör dock att viljan att vidta åtgärder utifrån kartlagda behov inte motsvaras av reella förutsättningar att göra detta. Andelen pedagoger är helt enkelt för få i förhållande till behoven… (ibid)

I flertalet skolor inom stadsdelen arbetade man, enligt kvalitetsredovisning-en, också medvetet för att stärka både elevers och föräldrars förståelse för betydelsen av att ha ett väl fungerande modersmål både för att underlätta kunskapsutvecklingen rent generellt men också för utvecklingen av det svenska språket. Man använde sig av olika verktyg för att följa elevernas språkutveckling och sökte olika organisatoriska lösningar för att bättre kunna gruppera elever efter deras behov och förutsättning (ibid).

Trots arbetet med att försöka ge barn och elever den utbildning som de behövde för att uppnå alla uppställda mål kunde man konstatera att resurser-na inte räckte till. Behovet av studiehandledning på modersmålet var exem-pelvis större än resurserna. Genom riktade medel från kommunens satsning ”Välfärd för alla” hade man haft möjlighet att utöka bemanningen i studie-verkstäder och därigenom hade studiehandledningen kunnat öka temporärt. Inom de begränsade ramar och resurser som fanns i stadsdelen, sökte man hitta vägar som förbättrade förhållandena för barn och elever och ökade de-ras chanser att komma vidare inom utbildningssystemet. Barn- ungdomsche-fen kunde dock konstatera:

Trots de stora ansträngningar som samtliga skolor gör genom sina oli-ka språkutvecklande insatser oli-kan vi konstatera att behovet av olioli-ka ty-per av språkstöd till eleverna är mycket större än våra samlade resur-ser medger oss att organiresur-sera. (ibid, s. 9)

Ett sätt att försöka förbättra elevernas resultat var att knyta an till aktuell språkforskning och satsa på klasser med tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Nedan beskrivs utvecklingen av dessa klasser såsom den pre-senterades av de skolledare som varit involverade i verksamheten.

(35)

Visioner om tvåspråkig undervisning

Den dåvarande Barn- och ungdomschefen i stadsdelen var en starkt drivande aktör för att utveckla tvåspråkig undervisning. Han berättade i en intervju 2007, om hur han tillsammans med andra erfarna kollegor i stadsdelen, hade haft visioner om att sätta igång tvåspråkiga klasser. Det startades en kompe-tensutvecklingsgrupp bestående av rektorer och fackliga företrädare och det bjöds in föreläsare för kompetensutveckling samt forskare i tvåspråkighet. Utifrån den kunskap som gruppen samlade på sig, satsade man på att bygga upp tvåspråkiga klasser, även om det fanns motstånd från flera olika håll (intervju 070220).

Han berättade vidare att det kändes naturligt att starta arabiskspråkig un-dervisning i stadsdelen, speciellt på en av skolorna (skola B), som ligger i ett område med en mycket stor andel arabisktalande familjer:

Det är snart svårt att hitta någon som inte har arabisk bakgrund, och att då inte utnyttja ett så stort samhälle, så att säga, och de barnens kulturella gemenskap och framför allt deras språk då i undervisningen verkar ju fullständigt uppåt väggarna. Så det tror jag var en av driv-krafterna där. (ibid)

Tankarna på att starta liknande undervisning vid skola A hade att göra med att där också fanns en stor grupp arabisktalande barn samt en skolledare som visade ett mycket stort intresse för denna typ av undervisning. Barn- och ungdomschefen menade vidare, att han inte trodde på att man enbart kan sätta in dubbelt så mycket resurser i skolorna, och sedan följa samma ar-betsmodell som vanligt som inte visat sig leda till tillfredställande resultat, utan ”det skulle inte bli så mycket bättre resultat”. Lösningen var istället att tänka nytt. Tyvärr, sa han, så finns det ”en stor retorisk enighet om att språk-utveckling är viktigt”, men att arbeta tvåspråkigt finns det långt ifrån enighet om bland skolpersonal på olika nivåer.

Alltså ur mitt perspektiv handlar det om att försöka ge stöd för allt som har med någon sorts vettig kunskapssyn och människosyn att göra. Alltså att jobba tvåspråkigt, det har ju bara med mänskliga rät-tigheter att göra. (ibid)

Drömmen för honom var ett 100-procentigt genomslag för tankemodellen flerspråkig undervisning. Alltså ett systematiskt tänkande kring språk och

Figure

Figur 1. Hur ofta föräldrar till elever på de olika skolorna i genomsnitt bru-
Figur 4. Föräldrarnas attityder till tvåspråkig undervisning. Påståendena a-s
Figur 5. Föräldrarnas syn på den tvåspråkiga undervisningen på de olika skolorna.
Figur 1. Uppnådda PT-nivåer på svenska.
+5

References

Related documents

Other behaviours Include behaviours that are not included in the previous definitions. Out of sight The individual cannot be seen by the observer. Different types of enrichment

Att vårdpersonalen vet n ågonting om patientens förflutna har resultatet i flera av studierna visat vara viktig d å denna information ofta kan bidra till insikt i

Stepanov Institute of Physics, National Academy of Sciences of Belarus, Minsk, Republic of Belarus 90 National Scientific and Educational Centre for Particle and High Energy

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att definiera vilka arbeten som kan anses vara normalt förekommande på arbetsmarknaden och tillkännager

Översättningen har inte bara höjt graden av uttrycklighet genom att ersätta pronomen med substantiv utan också gjort ett fåtal sänkningar genom att tvärtom ersätta ett substantiv

Under 2019 påbörjade Mexiko processen för att ratificera ILO konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter vilket skulle kunna leda till att rättigheterna för denna grupp

Storm water also contributes to discharges of nutrients, resulting in 500 tonnes of nitrogen and 120 tonnes of phosphorus in 2014, which is slightly less than

Av de svårigheter som inte tas upp i läromedlen kan man anta att vissa inte skapar problem för elever med svenska som modersmål eller elever med goda