• No results found

Vi är ett bollplank för våra kollegor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vi är ett bollplank för våra kollegor"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vi är ett bollplank för våra kollegor

Examen och poäng: Förskollärarexamen 210hp Datum för slutseminarium 2019-01-07

Examinator: Erika Lundell Handledare: Peter Lilja

We are a ballboard for our colleagues

Ellen Svensson

Tatiana Ciobanu Isac

(2)

2

Förord

Vi vill speciellt tacka vår fantastiska handledare Peter Lilja på Malmö Universitet för all handledning, tid och tålamod med oss genom vårt arbete.

Vi vill tacka våra informanter för ert engagemang, tiden ni har ägnat oss, för trevligt bemötande och för att ni varit så tillmötesgående i vår research. Tack för att ni delade era historier med oss.

Vi vill också tacka våra familjemedlemmar för allt tålamod och stöd vi fick när vi väl fick lite tid att vara närvarande.

Sist men inte minst är vi tacksamma för det ömsesidiga tålamod och stöd vi visat varandra genom arbetsprocessen. Vi har haft ett välkomponerat samarbete som vi är väldigt stolta över. Vi har delat lika på arbetet.

(3)

3

Abstract

I vår studie undersökte vi hur förskollärare upplever den nya tjänsten av förste förskolläraren. Vi ville därför undersöka närmare vad den kompetensmässiga skillnaden är mellan förskollärare och förste förskollärare, samt hur upplevs deras yrkesmässiga relation till varandra. Vi valde att undersöka vår frågeställning genom intervjuer och tog därför kontakt med olika förskolor för att få en bredare syn om upplevelse mellan förskollärare och förste förskollärare. Resultatet av undersökningen blev att synen på den nya tjänsten togs emot på både positivt och negativt sätt. Förskollärarens syn på den nya tjänsten upplevdes som att förste förskollärare är till för att inspektera verksamheten. Uppsatsen visade att förste förskolläraren är ett stöd och ett bollplank för kollegorna i verksamheten men samtidigt en länk mellan kollegorna och ledningsgruppen i form av chef, rektor och biträdanderektor.

(4)

4

Innehåll

Förord ... 2 Abstract ... 3 Innehåll ... 4 1 Inledning ... 5 1.1.1 Jurisdiktion ... 7 1.1.2 Gränsarbete ... 7

1.2 Syfte och frågeställning ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Yrkesroller ... 9

2.1.1 Jurisdiktion och gränsarbete ... 10

3 Teori ... 11

3.1 Jurisdiktion ... 11

3.2 Gränsarbete ... 12

3.3 Jurisdiktion och gränsarbete i vår studie ... 13

4 Metod ... 14

4.1 Val av metod ... 14

4.2 Urval och genomförande ... 14

4.3 Etik ... 15 5 Analys ... 17 5.1 Jurisdiktion ... 17 5.1.1 Förste förskollärare ... 17 5.1.2 Förskollärare ... 17 5.2 Gränsarbete ... 20 5.2.1 Förste förskollärare ... 20 5.2.2 Förskollärare ... 23 6 Resultatdiskussion ... 24

6.1 Resultatdiskussion i förhållande till praktiken ... 24

6.2 Metoddiskussion ... 25

6.3 Vidare Forskning ... 26

7 Referenser ... 28

(5)

5

1 Inledning

I den svenska förskolan arbetar både förskollärare och barnskötare tillsammans sedan en lång tid tillbaka (Sheridan, Sandberg och Williams, 2015). Ansvarsområdet har skiftat under de senaste åren mellan förskollärare och barnskötare. Gustafsson och Mellgren (2008) skriver att förr i tiden fungerade barnskötare som assistenter till förskollärarna. År 1972 föreslog Barnstugeutredningen att förskollärare och barnskötare skulle arbeta tillsammans och bilda olika arbetslag, de skulle då samarbeta om aktiviteter och arbetsuppgifter, men ansvarsområden mellan yrkesgrupperna var otydliga. Syftet med förändringen var ett nära samarbete med vuxna och ett erfarenhetsutbyte. Senare under årets gång blev tanken mer accepterad med arbetslag och det blev en samarbetsform där förskollärare och barnskötare delar arbetsuppgifter i förskolan med lika mycket ansvar. En förskollärare och en barnskötare arbetar nära tillsammans i det praktiska arbetet med barnen (ibid). Vidare menar Gustafsson och Mellgren (2008) att professionernas yrkeskunskaper inte alltid bevaras inom arbetslaget.

Istället för att använda och utveckla sina specifika yrkeskompetenser och lära av varandra blev konsekvensen att barnskötare och förskollärare utgick från en minsta gemensam kompetensnivå, vilket inte är till gagn för vare sig barn eller vuxna (Sheridan, Sandberg och Williams, 2015, s. 24).

Här enas Gustafsson och Mellgren (2008) med Sheridan, Sandberg och Williams (2015) om att barnskötare och förskollärare bildade ett arbetslag, men att rollerna inte tog vara på varandras kompetenser.

Kuisma och Sandberg (2008) observerade en förskollärares och lärarstudents tolkningar om vad en förskollärares och barnskötares professionalism innebär. Förskollärare som har en akademisk utbildning skulle ha det pedagogiska ansvaret och de didaktiska kunskaperna. Förskollärarens och barnskötarens arbetsuppgifter i verksamheten uppfattades som likvärdigt, vilket innebär att allas yrkeskunskaper samt arbete bedöms likvärdigt (ibid).

Förskollärarrollen innefattar en mängd av olika dagliga arbetsuppgifter i verksamheten där förskolläraren ständigt ska vara insatt i sitt uppdrag och kunna arbeta utifrån ett professionellt handlande. Förskolläraren har som uppdrag att ansvara för både den

(6)

6

pedagogiska och den omsorgsfulla delen av verksamheten (Wallskog, 2011). Enligt ”Uppdragsbeskrivning för barnskötare” (Malmö Stad) har barnskötaren till skillnad från sin kollega förskolläraren inget undervisningsansvar enligt lag eftersom enbart legitimerade lärare får bedriva undervisning. Barnskötare ska ”verka för/tillsammans med arbetslaget för att stimulera barnens utveckling och lärande samt erbjuda barnen trygg omsorg” i sitt uppdrag (Malmö Stad, sidnummer saknas). Barnskötarens roll är att ge barnen en trygg och stimulerande vistelse på förskolan.

År 2013efter en utbildningsreform i skolväsendet med fokus på bland annat förstärkning av lärarprofessionen, infördes tjänsten förste förskollärare (Skolverket, 2013). Enligt Skolverket (2013) ska personen som tilldelas tjänsten eller uppdraget som förstelärare ha en lärarlegitimation och ha arbetat inom pedagogisk verksamhet i minst fyra år. Sammanfattningsvis ska försteläraren skall verka för att framförallt handleda sina kollegor, ta fram läromedel, vara stöd i undervisningsmetoder, ämnesutveckling och ämnesdidaktik (Skolverket, 2015)

Eftersom det råder nationell brist på lärare är syftet med förstelärarreformen att lyfta lärarprofessionen och ge lärare en högre status. Lärarreformen innebär också en insats för att elever ska höja sin måluppfyllelse (Skolverket, 2013). Hjalmarson och Löfdahl Hultman (2015) refererar till Skolverket (2013) genom att belysa aspekter av förstelärare som ett svar på flera brister inom lärarprofessionen. Två av dessa brister är att Sverige sjunkit i Pisa-undersökningen samt att det är brist på lärare.

En utbildningsreform med en ny tjänst innebär en ny jurisdiktionsfördelning för yrkesutövare på förskolan. Vi vill genom vår studie belysa vad den nya tjänsten innebär samt skillnader och likheter för befintliga professioner i förskole-väsendet.

Den svenska förskolan har sedan länge haft en stark rådande arbetslagskultur där förskollärare och barnskötare arbetar vid sidan av varandra och utövar samma arbetsuppgifter. Revideringen har skapat en skillnad mellan de två olika arbetsrollerna genom att förskolläraren fick kliva in mer i verksamheten och vara ansvarig för vissa delar, till skillnad från sin kollega barnskötaren som verkar för omsorgs delen, samt praktiska vardagliga rutiner. Förskollärarens förstärkta roll underbyggs därmed med hjälp av läroplanen där det står att förskolläraren; ansvarar för. Detta har också gjort att barnskötaren har fått en annorlunda arbetsfördelning på sin roll i verksamheten. När förste förskolläraren tjänsten kom till i verksamheten år 2013, blev det en hierarkisk uppdelning

(7)

7

verksamhetsutvecklingen men inte barngruppen (Malmö Stad).

1.1.1 Jurisdiktion

I sin studie ”Professionellt gränsarbete: socionomexemplet” Här tar vi upp tre viktiga begrepp. Det första är aktörsperspektiv som handlar om att analysera det språkliga interaktionsmönster såsom vem som säger vad, var, när, hur och varför. Det andra är kontroll som handlar om att när man har kontroll i en arbetsuppgift kallas det jurisdiktion. Jurisdiktion finns i synnerhet på tre arenor. På arbetsplatser, i media och i det juridiska systemet. Det menas att yrkesgruppen kräver att utföra en viss arbetsuppgift på rätt sätt för att de tycker att det tillhör deras yrkeskompetens. Det tredje begreppet är professionella grupperingars inre relationer som handlar om hur olika delar av grupper hör ihop i samma yrkesgrupp och till varandra (ibid). Kortfattat handlar studien om att använda professionella gränser samt professionellt gränsarbete, med fokus på hur yrkesgrupperna i studien använder språket i ett professionellt territorium och inriktar sig på konkurrensen mellan interprofessionella grupper (Liljegren 2008a).

1.1.2 Gränsarbete

Gränsarbete innebär att man pratar om olika skillnader mellan olika yrkeskategorier. Den svenska förskolan har genom åren blivit barnens inkörsport till det livslånga lärandet och barnens första institution. Förskolan har barnen som fokus, men för att genomföra sitt uppdrag behöver förskolan lite olika arbetsroller som ska organisera och styra. Detta för att förskolan ska kunna garantera ett livslångt lärande för varje enskild individ. I ett historiskt perspektiv har förskolan funnits i över 100 år och gått från att vara en plats för barnförvaring till en institution där barnen får educare, alltså utbildning och omsorg (Wallskog, 2011).

För att alla delar och krav som finns på statlig och kommunal nivå ska uppfyllas och barnomsorgen ska se likvärdig ut på alla förskolor genom landet, har den nya tjänsten förste förskollärare införts sedan 2013. Förskolan har numera också fått en ny yrkesroll där det finns en tydlig skillnad mellan de tre olika yrkesrollerna, där konsekvenserna

(8)

8

yttrar sig i praktiken. Vi vill med vår studie undersöka medarbetarna närmre och deras upplevelser för att kunna identifiera deras gränsarbete, samt att de kan bidra med kunskap om vad som sker i praktiken (ibid).

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om det interna gränsarbetet mellan olika yrkeskategorier inom arbetslaget i förskolan efter införandet av förste förskollärarereformen:

Frågeställningar:

• Vad är den kompetensmässiga skillnaden mellan förste förskollärare och förskollärare?

• Hur upplever informanterna jurisdiktionsuppdelningen av de olika yrkesgrupperna i relation till varandra?

(9)

9

2 Tidigare forskning

Detta kapitel kommer att presentera tidigare forskning som knyter an till vårt tema. Vi har valt att utgå ifrån vetenskapliga artiklar som belyser likheter och nyckelord till vår studie.

2.1 Yrkesroller

Gustafsson och Mellgren (2008) studie har syftet att undersöka förskollärares och barnskötares yrkesroll i förskolan. De diskutera regeringens förskole-proposition Kvalitet

i förskolan i en workshop. I studien framgår bland annat att Lärarförbundet vill skapa

klarhet i arbetslagets olika yrkesroller. Det som förbundet vill beröra är verksamhetens innebörd samt en respons från kommuner, rektorer och andra arbetsgivare. Vidare menar de att skillnaden mellan barnskötare och förskollärare är att barnskötaren ser till barnens omsorg, medan förskolläraren ansvarar för helhetsperspektivet av verksamheten (ibid). Utifrån studiens resultat blir det en tydlighet gällande yrkesroller, en uppdelning av arbete och ansvar, samt en diskussion kring hur det här skulle ske på lokal och central nivå. Förskolans uppdrag innebär att förskollärarens yrkesroll har en djupare utbildning jämfört med barnskötare, vilket man kan koppla samman med förskollärarens ansvar. I Förskolläraren i Gustafsson och Mellgrens (2008) studie förklarar att det finns en olikhet mellan en förskollärare och en barnskötare på en allmän nivå medans en barnskötare inte kan se den skillnaden. Barnskötarens syn i studien på de ovan nämnda handlar om arbetserfarenhet och individuell kompetens. I studien belyses att rektorer och förskollärare är eniga om att det finns skickliga barnskötare, men rektorer anser det finns en viss skillnad i yrkesrollerna och påstår att erfarenhet spelar en stor roll. Det bringar en oklar bild om förskollärare och barnskötare med deras kompetenser, då barnskötare upplever sig ofta ifrågasatta. Somliga barnskötare upplever att viktiga arbetsuppgifter blir fråntagna medan andra upplever att det är skönt att ansvarsuppgifter har minskat. Därav en annan viktig punkt är att barngrupperna är stora anser rektorer, förskollärare och barnskötare (Gustafsson & Mellgren, 2008). Vidare belyser Gustafsson & Mellgren (2008) arbetslagets betydelse för verksamheten. Arbetslaget har som syfte att föregå med gott exempel för barnen rörande samarbete mellan olika människor av olika slag. Barnen tar efter vuxna och gör som vuxna vilket per automatik blir att arbetslaget är deras primära

(10)

10

exempel. Det andra perspektivet på arbetslaget som Gustafsson & Mellgren (2008) tar upp är att alla i arbetslaget ska diskutera fram en arbetsfördelning sig emellan utöver det som finns i uppdragsbeskrivningen, vardagliga rutiner osv. I praktiken sker detta på en låg nivå där förskollärare och barnskötare delar uppgifterna utan att ta hänsyn till varandras utbildning eller kompetenser. Arbetslagsidén idag är mycket annorlunda och komplicerad vilken gör att för en utomstående har svårt att komma in i en verksamhet och förstå direkt vem som är vem och vem som gör vad. Detta kan också bero mycket på att det saknas en konkret struktur i arbetslaget och att det saknas en uttalad hierarki (ibid).

2.1.1 Jurisdiktion och gränsarbete

I Liljegrens (2008a) studie är syftet att förklara och analysera interprofessionellt gränsarbete, hur olika arbetsroller räknas i samma yrkesgrupp och har ett samband med varandra. Dessutom undersöks hur de olika yrkesgrupperna förhåller sig till förändring privat och hur yrkesutövning påverkas i organisationen. Artikeln inriktar sig på att redogöra och undersöka två av de dominerande begrepp som analyseras i yrkesgrupperna. I studien visas att yrkesgrupperna kan ses som en hierarki (ibid).

Liljegren (2008a) förklarar att hierarkin kan ses från två olika dimensioner: position och riktning. Med en högre position i hierarki-trappan finns det ett högre status i yrkesgruppen, ett exempel är att förste förskollärare är en ny tjänst men den har en högre status än en förskollärare (ibid).

En annan studie som berör aspekterna jurisdiktion och gränsarbete är ”Byråkrater, flummare och andra: Om mikropolitiska konstruktioner på socialkontoret” av Andreas Liljegren (2008b). Liljegren (2008b) tar upp aspekten jurisdiktion och förklarar att den handlar om “önskvärt arbete” det vill säga att individen tar önskvärda arbetsuppgifter men och försöker göra sig av med “dirty work”, det vill säga bli av med oönskade arbetsuppgifter. I helhet menar Liljegren (2008b) att jurisdiktion betyder hur stor kontroll ska individen eller gruppen ha över en arbetsuppgift (ibid).

Sammanfattningsvis vill vi med vårt studie lyfta skillnader och gränsarbete mellan olika professioner i samma yrkesgrupp. Vi vill belysa medarbetarnas upplevelser, vilka syn har på de olika rollerna till varandra och hur medarbetarna bedriver gränsarbete i sitt yrkesutövande.

(11)

11

3 Teori

I detta kapitel kommer vi att beskriva teorier och centrala begrepp som vi valt att använda i vår studie. Förste förskolläraren är en ny yrkesroll som vi vill undersöka närmare utifrån ett individ- och grupperspektiv genom att använda oss av jurisdiktion för att få syn på arbetsfördelningen och yrkesgruppernas olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Vidare kommer vi använda oss av gränsarbetesteori för att få mer kunskap och förståelse över hur den nya rollen upplevs av förste förskolläraren själv, samt deras arbetskollegor.

3.1 Jurisdiktion

Lilja (2014) beskriver i sin studie att den centrala uppgiften i ett professionellt projekt är att säkerställa kontrollen i en professionell jurisdiktion. Abbott beskriver i The system of

Profession (1988) att själva kampen mellan yrkesgrupperna och deras jurisdiktion är

grundstenen till framväxten av professionalism. Genom att göra krav på en särskild jurisdiktion vill yrkesgrupperna få uppskattning rörande av sin kunnighet och därmed få rätten till inflytande över det nuvarande uppdraget. Att ha framgång med sin jurisdiktion avgör inte den yrkesgruppen själv eller av konkurrenterna. Enligt Abbott (1988) bör jurisdiktionen förekomma framför ett annat forum. Han beskriver tre olika arenor; en laglig arena, en offentlig och en på arbetsplatsen. I det historiska perspektivet finns det tydliga olikheter mellan USA och Europa, menar Abbott (1988). I USA är det nästan uteslutande allmänhetens åsikter som avgör om en yrkesgrupp kan vinna framgång och därmed uppnå lagligt rätt. Däremot i Europa agerar många gånger staten både som allmänhet och laglig arena inför vilken jurisdiktion ska presenteras. Dessutom tar staten ofta aktiv roll när det handlar om kraven innehåll och för vilka sociala behov jurisdiktionen ska omfatta (ibid).

Liljegren (2008a) beskriver en viktig ståndpunkt med att kompromissa i en verksamhet är den så kallade jurisdiktionen. Definitionen av jurisdiktion kan beskrivas på två sätt, den första handlar om vilken yrkesroll skall ansvar för vilken arbetsuppgift och vilken kontroll en yrkesgrupp har över dessa arbetsuppgifter. För att argumentera sin jurisdiktion går man tillväga på två olika sätt. Dels ska man stå upp och försvara de speciella arbetsuppgifterna och dels ska arbetsuppgifterna bindas samman till en helhet genom att övertyga om att vissa arbetsuppgifter upplevs lika så att de är skapta för en yrkesgrupp.

(12)

12

Att försvara sin jurisdiktion handlar enligt Abbott (1988) om skickligheten att se hur olika företeelser hör ihop och förmågan att se sammanhanget. Han menar att genom att hitta detta samband kan ett antal arbetsuppgifter knytas samman till en enhet som framstår som odelbar och som yrkesgruppen kan ta hand om. Abstraktionen måste vara lagom tydlig. Alltför begränsade sammanhang och klara gränser underlättar kritik och ifrågasättande från andra yrkesgrupper. Diffusa och oklara gränsdragningar ökar också risken för misstro.

3.2 Gränsarbete

Lamont och Molnar (2002) skriver om hur gränsarbetesteorin har använts till samhällsvetenskaplig forskning, i sin presentation skiljer de mellan symbolic and social

boundaries som betyder symboliska och sociala gränser, Liljegren (2008b) förklarar

dessa gränser enligt följande:

Den starkaste sociala kontrollmekanismen kan sägas vara legitimationen där staten via lagstiftning skyddar viss yrkesutövning (Wingfors, 2004). Den symboliska sidan av att utveckla kontrollmekanismer handlar bland annat om att utveckla en ideologi, det vill säga en professionell diskurs som legitimerar gruppens anspråk (Liljegren, 2008b, s. 17). Lamont och Molnar (2002) förklarar detta genom att människor anpassar sig efter förändring genom kategorisering och stereotyper. Lilja (2014) menar att symboliska gränser upprätthålls för att indela/gruppera individer och grupper i olika kategorier där individen har en central roll för att skaffa sig status och ensamrätt över tillgångar/resurser. Genom att skaffa sig kontroll över en professionell jurisdiktion bör yrkesgrupperna engagera sig i gränssättningsarbete som kallas boundary work (Fournier 1999). Det finns olikheter på symboliska och sociala gränsdragningar, enligt Lamont och Molnár (2002) som beskriver den symboliska gränssättningar som ett verktyg och att individen samt gruppen har arbetat hårt och kommit överens om “sanningen” och “verkligheten”. Alltså är de symboliska gränssättningar som används för att klassificera personer eller grupper (ibid).

Fournier (1999) anser att gränssättningsarbete sker genom konkurrerande yrkesgrupper, genom relationer mellan yrkesutövare samt kunder och berörda personer genom yrkesfolk och marknad. En viktig förutsättning för gränssättningsarbete är dock att det finns sakkunniga personer som belyser vikten av profession och kan kontrollera det speciella

(13)

13 relation till utveckling av professionalism.

Vidare tar Lamont och Molnar (2002) upp Collective identity - gruppidentitet som betyder identitet på flera nivåer, det vill säga att gruppidentitet består av processer på intern och extern avgränsningsnivå. Individen måste då skilja sig från andra i gruppen genom att skapa olika gränser.

Vidare tar Lamont och Molnar (2002) upp professionellt gränsarbete som ett problem mellan “särskilda” yrken och ”vanliga” yrken. Författarna menar att orsaken till det professionella gränsarbetet ej bör definieras av individens särskilda kunskap utan snarare av organisationens möjlighet att ge utövare kontroll på olika nivåer så som utvärdering eller utbildning.

3.3 Jurisdiktion och gränsarbete i vår studie

Med hjälp av begreppen jurisdiktion och gränsarbete vill vi närmre undersöka den kompetensmässiga skillnaden mellan olika yrkesgrupper i förskolan och hur jurisdiktionen skapas/upprätthålls mellan de olika yrkesrollerna i förskolans verksamhet. Förskolans organisation grundar sig på ett nära samarbete, vilket innebär att större jurisdiktioner betyder större skillnad mellan de olika rollerna. Vi vill belysa vilka skillnader som upplevs av de olika rollerna.

(14)

14

4 Metod

I detta kapitel kommer vi att förklara vilken metodologisk ansats som vi valt inför vår empiriinsamling och varför vi valt en kvalitativ metod. Vidare kommer vi redogöra för urvalet av respondenter, genomförande och etiska ställningstagande.

4.1 Val av metod

Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ forskningsmetod som grundar sig på kvalitativa intervjuer. En kvalitativ intervju motsvarar att gå djupare i vårt tema och ta reda på respondenternas upplevelser primärt knutna till förste förskollärares tjänst. Vi ansåg att en kvalitativ metod är lämpligast, eftersom vi ville undersöka en ny tjänst i förskoleväsendet som skapar en större hierarkisk uppdelning i förskolans arbetslagskultur. Vi ville även undersöka hur det upplevs och uppfattas av övriga yrkesroller. Vidare har vi valt att tillämpa en semistrukturerad utgångspunkt för att få förståelse i respondenternas upplevelser, erfarenheter, tolkningar och åsikter (Alvehus 2013). En semistrukturerad intervju berör interaktionsformerna mellan en intervjuare och med det menas att intervjun blir öppen jämfört med en strukturerad intervjuform. Vi hade därmed en lista med öppna frågor baserade på vårt syfte och våra frågeställningar.

4.2 Urval och genomförande

Genom att ta kontakt med förskolor i Skåne län där vi haft kontakt sedan tidigare, valde vi att intervjua frivilliga respondenter med olika yrkestitlar. Detta för att få flera infallsvinklar på hur dessa upplever sina respektive tjänster och hur de ser på varandras roller.

Vi valde det som Alvehus (2013) kallar snöbollsurval eftersom vi redan haft kontakt med respondenterna sedan tidigare. Ett snöbollsurval innebär att man väljer att intervjua informanter som man känner sedan tidigare men som rekommenderar nya personer att intervjua vidare. Fördelen med detta urval är att det är en effektiv sökning efter respondenter men risken är att fastna i samma respondentnätverk. Så var det inte i vårt fall då våra förskolor befann sig på olika områden, vilket möjliggjorde olika svar.

(15)

15

Vidare valde vi det strategiska urvalet som innebär att man väljer sina informanter utifrån studiens specifika område (Alvehus 2013). Vi genomförde detta genom att ta kontakt med respondenter med specifika yrkesroller för att ta reda på deras upplevelser av deras respektive tjänster och urvalet beror också på val av metod. Fördelen med detta urval är att komma åt förskolans olika yrkesgrupper som vi ville få information om (Alvehus, 2013).

Vi har valt att intervjua fyra förste förskollärare och två förskollärare. Alvehus (2013) tar upp vikten vid valet av informanter som central för studiens kvalitet, vilket är något som vi hade med oss under hela studien. Vi valde att intervjua förste förskollärare och förskollärare för att säkerställa att svaren kommer från utbildade respondenter just inom detta fält och för att både yrkesrollerna är legitimerade och bekanta på djupare nivå med läroplanen och undervisningsansvaret. Vi valde att avstå att intervjua barnskötare pga den kompetensmässiga skillnaden.

Vi valde att hålla enskilda intervjuer som innebär att forskaren vill ta reda på informantens tankar och åsikter (Johansson, 2013). Varför vi valde enskilda intervjuer berodde på att våra frågor skulle handla om personliga ämnen som var kopplat till informantens yrkesroll medans gruppintervjuer handlar mer om att undersöka gruppens erfarenheter som de har mer gemensamt (Johansson, 2013). Intervjun pågick på informanternas respektive arbetsplats och under arbetstid då detta var det enklaste lösningen.

När vi intervjuade förste förskollärare och förskollärare förekom ljudinspelning för att det skulle bli enklare för oss som intervjuar samtidigt som vi ville hålla intervjun öppen för diskussion vilket underlättas av ljudinspelning (Eidevald, 2017).

4.3 Etik

I vår studie har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Forskningsetiska principerna handlar om individskyddskravet i fyra delar.

Informationskravet innebär att forskaren skall informera informanten om studiens mål och syfte. I vår studie har vi informerat informanterna genom att de fått ta del av frågorna

(16)

16

via e-post innan intervjun. Vi har dessutom använt en samtyckesblankett där det framgick tydligt och detaljerat vilka vi är, vem vår handledare är, i vilket samband gör vi vår studie, vilket syfte har vi med studien och lämnat våra kontaktuppgifter (Johansson, Karlsson, 2013).

Samtyckeskravet innebär att forskaren informerar om att deltagandet i studien är frivillig (Vetenskapsrådet, 2017). I vår studie har vi enbart intervjuat vuxna men vi valde aktivt att ha med samtyckesblanketter där det framgick tydligt att deltagandet är frivilligt och att informanterna kan ta tillbaka sitt samtycke om så önskas utan några konsekvenser. Konfidentialitetskravet innebär att informanterna är och blir anonyma under och efter avslutad studie, det garanterar också att vi inte nämner deras namn eller arbetsplats i vår text (Johansson, Karlsson, 2013; Vetenskapsrådet, 2017). I vår studie informerade vi informanterna att vi inte kommer att nämna några namn eller arbetsplatser i vår text, det framgick tydligt i vår samtyckesblankett.

Nyttjandekravet innebär att det insamlade empiriska materialet inte får användas i annat syfte än i den studien för vilken informanten gav sitt samtycke (Johansson, Karlsson, 2013; Vetenskapsrådet, 2017). I vår studie skickade vi ut en samtyckesblankett via e-post och innan intervjun började framgick att det insamlade empiriska materialet skulle enbart användas i vår studie.

(17)

17

5 Analys

I detta kapitel kommer vi att presentera betydelsefulla delar av våra intervjuer, responsen från förste förskollärare och förskollärare. Vi kommer att dela upp vår empiri i två olika kategorier och koppla samman dessa med våra begrepp jurisdiktion och gränsarbete. Avslutningsvis kommer analysen att presentera våra slutsatser av undersökningen. Vi kommer referera till förste förskollärare eller förskollärare efter deras yrkestitel, och vi kommer inte att använda deras namn, arbetsplats eller kommun så att deras anonymitet garanteras.

5.1 Jurisdiktion

5.1.1 Förste förskollärare

Ett uppdrag där man måste vara lyhörd, man är med barnen men man leder vuxna. Mitt uppdrag är att hjälpa personalen att leda verksamheten framåt men inte med barnen på samma sätt som en förskollärare i barngrupp. Det är ett roligt uppdrag och väldigt omfattande (Förste förskollärare A).

Här berättar en förste förskollärare om hur hen upplever sin roll i arbetslaget. Hen betonar att arbetet framförallt handlar om att arbeta med vuxna och att fungera som ett stöd i ledningen av verksamheten. Förskollärarens roll är att agera som stöd och ledare för verksamheten.

Enligt Liljegren (2008a) så handlar det ovan nämnda om att kompromissa i verksamheten. Förskollärare accepterar att deras tjänst har en lägre position än förste förskollärare och att det är förste förskollärarens indikationer som har en större vikt i detta sammanhanget. Detta vi kan se genom att informanten berättar om lyhördhet och att förste förskolläraren ska försvara sin position eller uppdrag genom att försvara sina arbetsuppgifter. Abbott (1988) däremot förklarar att det finns en kamp för att etablera jurisdiktion mellan yrkesgrupperna. Längre ner kommer vi presentera jurisdiktion utifrån förskollärare perspektivet.

(18)

18

Förste förskolläraren på denna förskolan har varit min mentor det första året. Jag har känt att det har varit en trygghet, hon har varit där för att bolla tankar och diskutera om jag har haft funderingar...hon har också varit ett stöd för reflektioner, planeringar, ifrågasatt och kommit med nya perspektiv och jag har upplevt henne som en positiv inverkan på arbetet och ett ytterligare perspektiv att ta in (Förskollärare A).

Här berättar en förskollärare om hens upplevelse med en förste förskollärare som stöd i den vardagliga verksamheten. Förskolläraren upplever att fördelen med att ha en förste förskollärare som både mentor och stöd i verksamheten, att hen är öppen att ta in nya perspektiv som annars inte fanns där. Abbott (1988) menar att etableringen av jurisdiktion görs genom att uppfylla sina mål i uppdragsbeskrivningen och hålla sig till rollen som mentor av verksamheten. Ett exempel kan vara att förskolläraren vänder sig till förste förskolläraren för att få mer kunskap om nya undervisningsmetoder, men att förste förskolläraren inte bedriver denna undervisning själv.

Nedan kommer vi presentera svar från en annan informant som har en annorlunda syn på förste förskollärare tjänsten och därmed inte ser denna roll som något användbart i hens verksamhet. Vi tolkar detta utifrån två olika perspektiv.

Nej jag hade inte önskat att ha en förste förskollärare. Jag tycker inte att vi behöver förste förskollärare. Det vore bättre om resurserna lades på att minska antalet barn per pedagog så att vi tillsammans i arbetslaget kunde säkerställa att vårt uppdrag genomförs i enlighet med läroplanen. Det brukar sällan bli bra när någon annan som saknar tillräcklig kännedom om barnen ska tala om för pedagogerna hur man ska arbeta. Det som fungerar i en grupp fungerar inte alltid i en annan… (Förskollärare B).

Här berättar en förskollärare att hen inte vill ha någon förste förskollärare i sin verksamhet. Förskollärare är skeptisk till att en förste förskollärare skulle bidra till en bättre verksamhet i deras fall. Respondentens svar skiljer sig från de övriga.

Vi tolkar utifrån Liljegrens (2008a) två perspektiv som är ansvara och försvara sin arbetsuppgift. Exempelvis att förskollärarna ansvarar för en arbetsuppgift men ska samtidigt försvara arbetsuppgiften genom att övertyga övriga att arbetsuppgiften är skapta för denna yrkesgruppen. Med detta menar vi till exempel att i förskollärarens uppdrag ingår att hålla i utvecklingssamtal och detta hänger direkt samman med relevansen av uppgiften. Förskolläraren håller i sitt uppdrag och lämnar inte plats för någon annan att

(19)

19 barnskötare.

Det som förskolläraren beskriver ovan är att hen försvarar sina arbetsuppgifter samtidigt lägger tyngdpunkten på hur en förste förskollärare är ovetande om hur verksamheten fungerar på insidan när hen verkar utanför.

Nedan kommer vi presentera vår tolkning utifrån ett annat perspektiv där förskolläraren upplever och uttrycker frustrationen över en fysisk resursbrist där hen föredrar en verksamhetsförändring i form av mer personal och mindre barngrupper för att kunna hinna med allt som ingår i hens uppdragsbeskrivning. Med hjälp avLiljegren (2008a) kan vi analysera det ovanstående responsen som att det handlar om en fråga kring jurisdiktion där arbetslaget har det övergripande ansvaret, men att det är förskollärare som har det pedagogiska undervisningsansvaret. Detta uppfattar vi som en speciell arbetsuppgift som informanten måste försvara just för att denna binds samman med läroplanen och att bristen på förskollärare inte löser sig genom att ta in förste förskollärare.

Jag är ensam förskollärare på min avdelning tillsammans med två barnskötare. Det pedagogiska ansvaret ligger på mig men vi har exakt samma arbetsuppgifter. Jag har sagt till mina kollegor att om de inte vill ha utvecklingssamtal eller planera aktiviteter så behöver de inte eftersom det inte ligger i deras arbetsbeskrivning och de inte heller har lönen som medföljer utbildningen. Mina kollegor vill gärna ha samma uppgifter som jag och då delar vi lika...Arbetsfördelningen är densamma oavsett utbildning om barnskötarna så önskar. För mig är inte titel eller hierarki viktigt. Vi har ett jobb som ska utföras på bästa sätt och vem som gör vad är oviktigt för mig. Jag tycker däremot att det är viktigt att det finns en förskollärare på varje avdelning eftersom det pedagogiska ansvaret ligger på dem (Förskollärare B).

Här berättar en förskollärare om svårigheter och hinder på utbildningsnivå och kring resursbrist. Förskolläraren menar att på grund av bristen på förskollärare är allvarligt då det enbart förskollärare ska bedriva undervisning och i situation när förskolläraren saknas kan inte detta uppdrag fullföljas.

Vidare befinner hen sig i en situation där hen tar hand om flera aspekter av sitt uppdrag som övrig personal varken har utbildning eller lön till. Ja, hen låter sina barnskötar-kollegor välja om de vill eller inte vill uppfylla samma arbetsuppgifter som en förskollärare har. I detta fall kan man se skillnader mellan förskollärare A och B respons. Det som förskolläraren B beskriver är att hen inte tar någon ledarroll i arbetslaget.

(20)

20

Förskollärare B uttrycker att hen finner sig i en svårare situation jämfört med förskollärare A, en av anledningarna är brist på kompetent personal, vilket spelar roll även om övrig personal tar på sig arbetsuppgifterna som inte finns med i deras uppdragsbeskrivning. Vi analyserar framförallt förskolläraren men i dennes arbetslag ingår barnskötaren också vilket gör att barnskötaren ingår i vår tolkning. I enlighet med Abbott (1988) så kan vi se att förskollärare försvarar sin jurisdiktion genom att finna ett samband mellan de olika arbetsuppgifter och fördela dessa jämnt så att arbetslagen framstår som en helhet och därmed har en helhetskontroll. Detta syns i att också barnskötaren anses ingå i arbetslaget.

Gustafsson och Mellgren (2008) beskriver att arbetslaget ska resonera fram en arbetsfördelning utöver som det finns i uppdragsbeskrivningen. Författarna menar att kunskap eller erfarenhet inte ska spela någon roll i arbetsfördelningen. Utifrån Gustafsson och Mellgren (2008) kvittar det ifall man varit förskollärare i 20 år eller varit barnskötare i ett halvår när arbetsfördelningen ska göras för att alla som jobbar i ett arbetslag fördelar arbetsuppgifterna jämnt.

5.2 Gränsarbete

5.2.1 Förste förskollärare

Vi har blivit väl mottagna på vårt område...kan fortfarande upplevas olika på olika avdelningen, en del var lite avvaktande och trodde att vi skulle inspektera eller döma deras arbete. Det är faktiskt något vi visste om någonstans...man är rädd att en ny kommer in och granskar ens arbete...Vi valde att göra ingång genom att vara närvarande och lyhörda och till en början var det mycket personalbrist så under två till tre månader fick förste förskollärare hoppa in och jobba lite som vikarie, meningen var inte att faktiskt göra det men jag valde medvetet att göra det för att också komma pedagogerna närmare och visa att “jag vet fortfarande hur man byter en blöja”. Vi är till för att hjälpa er inte för att inspektera. Jag tänker också på hur man lägger grunden att närma oss pedagoger och deras verksamhet för att sen göra förändringar, successivt. Det handlar om en rädsla och bästa sätt att bota den är att gå in och jobba och ändå att visa vad mitt uppdrag egentligen är. Men vi kan självklart hoppa in när det är kris med bemanningen. Sen har vi absolut tagit på oss andra uppgifter också som inte finns med i uppdragsbeskrivningen. Det gäller att anpassa sig lite till det man kommer till (Förste förskollärare B).

Här beskriver en förste förskollärare hur hen tillsammans med kollegorna valt att göra ingång i den nya tjänsten, enligt hen så är det en mera otraditionell strategi eftersom det

(21)

21

ganska självklara. Som förste förskolläraren själv uttrycker det, finns det enrädsla och osäkerhet inför en större förändring men samtidigt en bra strategi att närma sig kollegorna på ett annorlunda sätt. Ett annat sätt att se på denna situation är att förskollärarna har en rädsla för konflikt då förste förskolläraren ovan upplevde det som att förskollärarna var avvaktande och trodde att de skulle bli inspekterade. Förskolläraren beskriver detta som en konfliktrisk och därför är förskollärarna rädda att bli inspekterade och därmed bli ifrågasatta om varför de hanterar verksamheten som de gör.

Lamont och Molnar (2002) beskriver att människor anpassar sig till förändring i sitt arbete genom att använda sig av kategorisering och stereotyper. Det tolkar vi som att förskollärarna kategoriserar sina kollegor, förste förskolläraren i ett vi och dem schema. Lilja (2014) beskriver gränsarbete och menar att dessa två olika yrkesgrupper, förskollärare och förste förskollärare, upprätthåller sina gränser genom att sätta individen i centrum det vill säga i vårt fall barngruppen och som dessa två yrkesgrupperna har gemensamt. Samtidigt som förste förskollärare skaffar sig mera status genom att ha ensamrätt över en tillgång och i vårt fall resursen i form av att agera/ta på sig rollen som extra personal och underlättar för verksamheten när det är personalbrist.

...jag som förste förskollärare gjorde min ingång genom att vara närvarande i verksamheten och med barnen där man kände att man behövdes, skapa en relation helt enkelt och vissa att jag finns här för förskollärarens skull… (Förste förskolläraren C). I citatet ovan berättar en annan förste förskollärare om sin strategi om att göra ingång i verksamheten. Hen väljer att stötta sina förskollärarkollegor genom att vara närvarande i verksamheten där hen upplever att behovet finns samtidigt visa att hen finns för eran skull och stöd. Lamont och Molnar (2002) förklarar vidare att människor anpassar sig till förändring genom kategorisering och stereotyper i vårt fall anpassar sig förste förskollärare genom att ta på sig “vikarierollen” och visar för sina kollegor att hen finns där.

Jag ser mitt uppdrag som en stödfunktion för både personal och ledning...se det som finns gemensamt för området, vilka delar behöver utvecklas, vilka skillnader och likheter finns det. Jag har med personalen att göra...Jag kan vara en länk för personalen men jag också stöd för min chef för att hon är inte så nära barngruppen och personalen... Detta, andra året har varit en fördjupning just i närheten och att fungera som ett bollplank (Förste förskollärare D).

(22)

22

Här berättar en förste förskollärare om hens syn på sitt uppdrag och hur det har utvecklats från att det introducerats till hur det fortsätter utvecklas idag. Förste förskolläraren analyserar och stödjer arbetslaget med hjälp av en ny inblick i verksamheten. Lamont och Molnar (2002) tar upp dilemmat mellan “speciella” och ”vanliga” yrken. Det vill säga att förste förskolläraren har det “speciella yrket” för att tjänsten är skapad med syfte att ge möjlighet till lärare att bygga en karriär, medan det “vanliga” yrket är förskolläraren. Det vi däremot inte kan se i vårt material är dilemman mellan “speciella” och “vanliga” yrken, eftersom dessa två yrken har ganska stora skillnader i uppdragsbeskrivningen som också gör att tjänsterna utspelar sig på samma arena men yrkesrollerna har olika syften och uppdrag. Förste förskolläraren jobbar som mellanhand mellan verksamhetpersonalen och chefen, medan förskolläraren jobbar i verksamhet och har ett ansvar för att bedriva undervisning. Det har inte förste förskolläraren. Ännu en anledning till varför vi inte kan se ett dilemma är att dessa olika professioner inte ser på sina uppdrag som “speciella” eller “vanliga”.

...förskolläraren ansvarar för medan förste förskollärare ska du verka för att kvaliteten bibehålls och vi har inte ansvarar för. Verka för att det sker i enlighet med våra styrdokument och läroplan, skollag osv… (Förste förskolläraren A).

Här berättar en förste förskollärare om skillnaden mellan en förste förskollärare och en förskollärare. Det man ser är en tydlig gräns mellan dessa två yrken genom att den ena har ett tydligt ansvar och den andra inte, men att förste förskollärarens tjänst har en högre status i förskoleverksamhet jämfört med förskolläraren. Förste förskollärartjänsten är relativt ny och skapad för att ge möjlighet till förskolläraren att kunna bygga karriär genom att ta ett steg högre upp och bli förste förskollärare. I uppdragsbeskrivningen har de fler arbetsuppgifter än förskolläraren och som personalen beskriver att de är en länk mellan i verksamheten och förskolechefen.

I enlighet med Fournier (1999) blir detta ett gränsarbete genom att en intervjuad förste förskollärare belyser vikten av sin profession och etablerar kontroll över kunskapsområdet. Detta kan vi se tydligare när förste förskolläraren berättar om att det är deras uppdrag att se till så verksamheten utvecklas framåt och att förste förskollärarna leder de vuxna i arbetslaget. Ett exempel är att förskollärare har det pedagogiska ansvaret enligt läroplanen. Styrdokumentet innebär att det är bara förskolläraren som får bedriva undervisning och är understruken av lärarlegitimationen. Förste förskolläraren däremot

(23)

23 uppdragsbeskrivningen uppfylls.

5.2.2 Förskollärare

...det här med tydlighet tycker inte jag det har varit tydligt...jag tycker inte det har alltid varit tydligt vad mitt uppdrag är från första början. När jag var ny så var det inte så tydligt hur arbetet ska utformas och vilka delar skulle jag ansvara för och hur det skulle gå till, men man lär sig väldigt mycket och fort… (Förskollärare A).

Här berättar en förskollärare om svårigheter med att komma in i rollen som förskollärare och svårigheter kring vad som hens uppdrag är och vad förväntas att hen ska göra. Det som en del i processen att komma in i en förskoleverksamhet men samtidigt ska hen börja arbeta i en organisation där förste förskolläraren har en högre status och kan upplevas som en inspektör. Vidare ser vi på detta som ett sätt för förskolläraren att komma in i en verksamhet, förstå vad som förväntas av en och vidare skaffa sig jurisdiktion och skapa gränser. Fournier (1999) kallar detta för gränssättningsarbete. Etableringen av ett gränsarbete hänger samman med att verksamheten har personer som är bekanta med arbetslaget, för att vidare belysa vilka delar ingår i professionen och kunna kontrollera det särskilda kunskapsområdet.

Förskolläraren beskriver att de behöver vända sig till förste förskolläraren, den personen som kan verksamhetens organisation bäst eftersom det är förste förskolläraren som är med i utformningen av ett arbetslag och som har kontroll över verksamheten. Vidare behöver förskolläraren stöd från förste förskolläraren för att jobba vidare på sin etablering av jurisdiktion men också på sitt gränsarbete genom att veta tydligt vad som ingår i ens uppdrag och vad som inte ingår.

(24)

24

6 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie är att undersöka den kompetensmässiga skillnaden mellan förste förskollärare och förskollärare, samt hur de själva upplever jurisdiktionsuppdelningen mellan de två yrkesgrupperna. Vidare skulle vi undersöka hur yrkesrollerna har arbetat fram sin jurisdiktion och gränsupprättshållning. Efter avslutad analys kom vi fram till att rollen förste förskollärare har tagits emot på olika sätt. Synen på och upplevelsen av en ny tjänst i hierarkitrappan skiljer sig mellan våra informanter.

Den största likheten mellan de två yrkesrollerna är att de i grunden har samma utbildning. Förste förskolläraren har än så länge inte en egen utbildning, utan tjänsten finns för att ge lärare överlag möjlighet att bygga en karriär. Detta innebär att alla utbildade förskollärare kan bli förste förskollärare efter att ha skaffat sig erfarenhet i en pedagogisk verksamhet. Den största skillnaden är att förste förskollärare skall verka för att målen från styrdokument uppnås medan förskolläraren har ett tydligt ansvar för att driva undervisning i verksamheten.

En skillnad mellan rollerna är att förste förskolläraren har som uppdrag dels att hjälpa till personalen i verksamheten med att uppfylla de mål som förskolan har, dels det administrativa jobbet såsom boka till utflykter, kontakt med ledningsgruppen och vara en kontaktlänk mellan verksamheten och chefen. En förste förskollärare ska även vara stöd för förskolechefen och personalen. I uppdraget ingår all form av kvalitetsarbete, det vill säga ta fram didaktiskt material, se verksamheten från olika perspektiv och stödja personalen genom att vara med och leda olika diskussioner kring verksamheten och dess utveckling.

6.1 Resultatdiskussion i förhållande till yrkeslivet

Utifrån våra intervjuer kunde man se fördelar för verksamheten som att förste förskollärare bidrar till verksamheten. Delvis handlar det om kvalitetsarbete och administrativa arbetsuppgifter men också att förste förskolläraren är en länk mellan arbetslaget och chefen.

(25)

25

Ännu en fördel med organiseringen av förskoleverksamheten enligt våra observationer under empiriinsamlingen är att förskolläraren har fått behålla sina arbetsuppgifter men samtidigt fått hjälp i form av kompetensutveckling på lokal nivå. Vi kan också se detta genom våra intervjuer då förskollärare uttrycker att förste förskollärare hjälper till i kvalitetsutvecklingen.

Nackdelen är dock att förskollärare upplever brist på personal i egen verksamhet. En konsekvens av detta, som vi kan se, är att verksamheten får anpassa sig till de tillgångar av personal som finns. Vi är dock medvetna om att införandet av förste förskollärare i förskoleverksamhet är relativ ny och att deras tjänst har än så länge inte utvärderats helt.

6.2 Metoddiskussion

Vi utförde en kvalitativ forskningsmetod för att gå in djupare på vårt tema om respondenternas upplevelser, eftersom det skulle handla om personliga frågor valde vi att intervjua varje deltagare separat i enskilda rum (Johansson, 2013). Med hjälp av ljudinspelningen valde vi medvetet att inte anteckna under intervjun eftersom vi ville lyssna aktivt för att kunna ställa väsentliga följdfrågor (Eidevald, 2017).

Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som berör interaktionsformer vilket betyder att man går mer till öppna diskussioner i intervjun. Detta ledde till vår utgångspunkt i respondenternas upplevelser, erfarenheter, åsikter och tolkningar (Alvehus 2013). Transkriberingen har också hjälpt oss att kategorisera informanternas svar och hjälpte att undvika feltolkningar.

De personer som vi ville intervjua hade vi personlig kontakt med sen tidigare. Därför valde vi snöbollsurvalet enligt Alvehus (2013) vilket går ut på att vi väljer att intervjua personer som vi känt sedan tidigare men som sedan rekommenderar vidare flera respondenter. Fördelen med detta urval var att man kunde fastna i respondentens nätverk, men inte i vårt fall då förskolorna befanns på olika områden och det säkerställer att respondenterna svar var olika.

(26)

26

Organisatoriska skillnader är en viktig del som vi insåg påverkat vårt resultat. I Skåne län införde kommunen för mer än ett år sedan tjänsten och många blev tilldelade inom förskolan medans en annan kommun kände att de inte var i stort behov av tjänsten alls. Detta visade hur mycket attraktiv tjänsten som förste förskollärare var på två olika kommuner vilket speglades i våra intervjuer.

Organisatoriska skillnader är också̊ en aspekt som har påverkat resultatet. I en kommun infördes tjänsten för mindre än ett år sedan, där många tillkom i samma befattning medan den andra kommunen har färre förste förskollärare. Men de har varit aktiva i sin tjänst cirka ett år längre. Detta speglas i deltagarnas intervjuer om attityder mot tjänsten, hur de upplever sina ansvarsområden och i berättelser om yrkesidentitet.

Vi är medvetna om att det är en liten studie som ger en liten inblick om hur det ser ut på ett par förskolor i Skåne och under skrivprocessen dyker det upp flera frågor som vi hade velat undersöka vidare. Våra slutsatser kan därför inte generaliseras eller jämföras med hur det ser ut i resten av landet.

6.3 Vidare Forskning

Under studiens gång har flera intressanta frågor dykt upp, nedan kommer vi presentera några som varit mest aktuella. Eftersom förste förskollärartjänsten är relativt ny och har mottagits på olika sätt, hade det varit intressant att undersöka hur tjänsten tas emot på flera förskolor i landet och inte bara i Skåne.

Under utbildningen fick vi reda på att Malmö är en av få kommuner som implementerat tjänsten som förste förskollärare där varje kommunal förskola har tillgång till en förste förskollärare. Vi undrar dock om det finns flera kommuner i landet som har implementerat det. Hur ser deras organisation i så fall ut? Har den nya tjänsten har bidragit med något jämfört med tiden innan. Vidare har vi funderat på vilket resultat skulle det bli om man valde att intervjua barnskötare.

Omorganiseringen av förskolan sker på en högre nivå och förskolepersonalen kan sällan påverka det, något som vidare väckt vårt intresse är motståndet som förste förskollärare mottagit från förskollärare. En tanke vi haft länge under vår skrivprocess och något som vi absolut skulle kunna rekommendera att undersöka vidare med en kvantitativ ansats för

(27)

27

förste förskollärare själva var beredda på att deras tjänst och roll skulle mottagas med blandade känslor. Därav var de beredda på att göra lite annorlunda ingång för att skapa en relation med både barnen och kollegorna.

(28)

28

7 Referenser

Abbott, Andrew Delano (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt

lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Eidevald, Christian (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i

förskolan: hallå, hur gör man?. Andra upplagan Stockholm: Liber

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Fournier, V. 1999. “The Appeal to ‘Proffessionalism’ as a Disciplinary Mechanism”

The Sociological Review 47 (2): 280-307

Förskoleförvaltningen. Vi skapar barnets bästa förskola. Uppdragsbeskrivning för Barnskötare.

Förskoleförvaltningen, februari 2016. Vi skapar barnets bästa förskola. Uppdragsbeskrivning för förste förskollärare.

Förskoleförvaltningen. Vi skapar barnets bästa förskola. Uppdragsbeskrivning för förskollärare.

(29)

29

utvärderingsstudie av en fortbildning initierad av Kommunal och Lärarförbundet.

Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22985

Hjalmarsson, Maria & Löfdahl Hultman, Annica: (2015)”Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten”: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor. Ingår i: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, nr 1, s. 76-94

Johansson, Barbro, Karlsson, MariAnne & Hillén, Sandra (red.) (2013). Att involvera

barn i forskning och utveckling. Johanneshov: MTM

Johansson, Barbro, Karlsson, MarieAnne (2013). Inledning. I: Johansson, Barbro, Karlsson, MariAnne (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Lamont, Michèle, and Virág Molnár. 2002. “ The Study of Boundaries Across the Social Sciences”. Annual Review of Sociology 28:167-95.

Lilja, Peter (2014). Negotiating teacher professionalism: on the symbolic politics of

Sweden's teacher unions. Diss. (sammanfattning) Malmö: Malmö högskola, 2014

Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/17072

Liljegren, Andreas (2008a). Professionellt gränsarbete: socionomexemplet. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2008

Liljegren, Andreas (2008b). Byråkrater, flummare och andra: Om mikropolitriska

konstruktioner på socialkontor. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008

Kuisma, Marja; Sandberg, Anette. (2008) European Early Childhood Education

(30)

30

Sheridan, Sonja, Sandberg, Anette & Williams, Pia (2015). Förskollärarkompetens i

förändring. Johanneshov: MTM

Vem är försteläraren? [Elektronisk resurs]. (2013). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3188

Vad gör försteläraren? [Elektronisk resurs]. (2015). Stockholm: Skolverket

Tillgängligt på Internet https://www.skolverket.se/publikationer?id=3423

Wallskog, Christina (2011). Återerövra yrkesrollen: förskollärares särskilda ansvar. [Ny, rev. och omarb. uppl.] Stockholm: Fortbildning

(31)

31

8 Bilagor

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Examensarbete

vårterminen 2018,

via Malmö Universitet

Studien utför av: Ellen Svensson & Tatiana Ciobanu Isac vid Förskollärarutbildningen

Kontakt information:

Om ni har några frågor efter undersökningen får deltagarna gärna ta kontakt med oss på följande mail

Ellen Svensson Tatiana Ciobanu Isac

Om deltagaren vill ta kontakt med vår handledare på Malmö Högskola: Peter Lilja

Kontaktuppgifter Malmö Universitet: Telefonnummer

Mail: www.mau.se

Information till deltagaren:

Vi heter Tania och Ellen och studerar Förskollärarprogrammet termin sex vid Malmös Universitet vi tar examen Januari 2019.

Vi ska skriva ett examensarbete där vi vill undersöka/belysa den hierarkiska uppdelningen av yrkesroller utifrån ett arbetslagskultur och tradition.

I vår studie har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med öppna frågor relaterade till vårt område om det hierarkiska uppdelning av yrkesroller. Studien kommer

innehålla ljudupptagning.

Etiska övervägande:

Enligt med de etiska riktlinjerna om forskning i från Vetenskapsrådet kommer: • Deltagandet i vår studie är anonymt och frivillig.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

(32)

32

• Varje deltagande har rätt att avbryta sin medverkan utan några negativa påföljder.

• Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

Till deltagaren:

Jag har blivit inbjuden till denna studie som omfattar hur förste förskolläraren, förskollärares och barnskötares yrkesroll urskiljs mellan varandra. Jag har blivit informerad att studien fokuserar på den hierarkiska uppdelningen av dessa yrkesroller. Jag har läst ovanstående informationen och intygar att jag deltar i studien frivilligt. Namn på deltagaren: ____________________________________ Deltagarens signatur: ____________________________________ Datum: ________________________________

Av denna kvalitativa intervju som är utfört av Ellen Svensson och Tatiana Ciobanu Isac här med bekräftar vi som studenter från Malmö Universitet gör ett examensarbete vid Förskollärarutbildning. Vår studie omfattar hur förste förskolläraren, förskollärares och barnskötares yrkesroll urskiljs mellan varandra. Fokus av denna studien hur den hierarkiska uppdelningen av dessa yrkesroller behandlar varandra. Vi ansvarar att denna information har blivit tilldelad till samtliga deltagare i förväg innan intervjun.

________________________ Datum __________________________ __________________________ Studentens namn Studentens namn

__________________________ __________________________ Studentens underskrift Studentens underskrift

References

Related documents

Du som har ett samhällsengagemang och i framtiden vill arbeta för ett hållbart samhälle väljer en utbildning på Mikael Elias gymnasium.. Vi ger dig ett internationellt perspektiv

I början behöver den sjuke och hans eller hennes närstående i första hand tid och möjlighet att prata om sina känslor ‒ när det känns bra för dem att göra det.. Under

Med stöd av erfarenheter från två tidigare projekt (Barnintroduktion i Jämtlands län www.barnintro.se och Begripligt hela vägen), har projektet tagit fram en handbok och

ungdomar från Biskopsgården för sig och ungdomar från Centrum för sig. Det var också en fördel att ungdomarna redan kände varandra, eftersom risken med att intervjua en grupp

Vi ser på så sätt att hänsyn till genus under såväl designprocessen som inom designteamet och hos den enskilda designern skulle kunna bidra till utformning av digitala system

(2010) fann i likhet med ovanstående att mödrar till barn med långvarig psykisk ohälsa kunde uppleva ensamhet, att deras vänner hade övergett dem och att de hade mindre tid till

Här menar respondenten att det gäller att istället försöka lyfta fram andra saker som att tröjan är mjuk och skön och försöka svara lika till både pojkar och flickor och

Upptill så har du ett par andra barn som ligger i gråzonen då innebär det att du har flertalet barn med samma personalstyrka som du ska räcka till och vara till för att se