• No results found

Miljöskuld - från teori till praktisk tillämpning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Miljöskuld - från teori till praktisk tillämpning"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MILJÖSKULD

– FRÅN TEORI TILL PRAKTISK TILLÄMPNING

AN ENVIRONMENTAL DEBT

- FROM THEORY TO PRACTICAL APPLICATION

C-uppsats i miljövetenskap Johanna Svensson Handledare Fredrik Björk

(2)

SAMMANFATTNING

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer. Innebörden av begreppet miljöskuld är å ena sidan starkt kopplat till gällande lagstiftning men är samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på vilken ambitionsnivå och vilka värderingar som läggs bakom det. I ett hållbarhetsperspektiv kan miljöskulden vara ett verktyg för att nå en mer hållbar utveckling genom att man ser till att avsätta pengar för att återställa föroreningar.

(3)

ABSTRACT

In the early 1990’s Arne Jernelöv developed the concept of "miljöskuld" - the costs of restoring environmental damages which in technical-economical terms are restorable. The country of Sweden are working actively with this kind of environmental debts in both the public and private sector, influenced by the law and national goals for the quality of Swedish environment. A company was in need of finding a way of working to estimate these kinds of environmental debts. The purpose of this report has been to take a closer look into the concept of "miljöskuld", its relation to sustainable development and how it is appliable in the company. The study is based on action research, literary studies and a couple of interviews. In one way the concept of "miljöskuld" has a strong connection to the law but there is also an open approach according to which values and ambitions that is put into the belief. In a persistent perspective the environmental debt can work as an apparatus to reach a more sustainable development trough allocating capital with the purpose to restore pollutions.

(4)

FÖRORD

När jag fick möjligheten att delta i ett projekt för att få en praktisk del i min uppsats, tackade jag direkt ja. Att få delta i ett praktiskt i ett projekt ger en stor inblick i hur man faktiskt arbetar i ett bolag med miljöfrågor som inte alltid är så enkla. Jag vill därför tacka min handledare och projektgruppen i bolaget för att de gav mig möjligheten och stort förtroende att vara en del i projektet. Jag vill även rikta ett stor tack till min handledare på Malmö högskola, Fredrik Björk, som varit ett stort stöd.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ___________________________________________________________________________ 5 1.1 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING___________________________________________________ 6 1.2 DISPOSITION_______________________________________________________________________ 6 2. METOD ______________________________________________________________________________ 7 2.1 VAD ÄR AKTIONSFORSKNING? ________________________________________________________ 7 2.2 AKTIONEN I DENNA STUDIE __________________________________________________________ 8 2.3 INTERVJUER______________________________________________________________________ 10 2.4 LITTERATURSTUDIER ______________________________________________________________ 11 3. MILJÖSKULD OCH HÅLLBAR UTVECKLING SOM TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ________________ 12 3.1 MILJÖSKULD – URSPRUNGET________________________________________________________ 12 3.2 MILJÖSKULD I HÅLLBARHETSPERSPEKTIV_____________________________________________ 13 3.3 MILJÖREDOVISNING________________________________________________________________ 16 3.4 KRITIK MOT MILJÖSKULDSBEGREPPET________________________________________________ 17 3.4 HÅLLBAR UTVECKLING_____________________________________________________________ 18 3.5 TVÅ FORSKNINGSPERSPEKTIV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING________________________________ 18 3.6 KRITIK MOT BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING _______________________________________ 19 4. VAD LIGGER BAKOM ARBETET MED MILJÖSKULDER I SVERIGE? ____________________________ 21 4.1 MILJÖKVALITETSMÅLET – ”GIFTFRI MILJÖ”____________________________________________ 21 4.2 MIFO (METOD FÖR INVENTERING AV FÖRORENADE OMRÅDEN)___________________________ 23 4.3 LAGSTIFTNING____________________________________________________________________ 24 5. MILJÖSKULD – I PRAKTISK TILLÄMPNING________________________________________________ 27 5.1 DET HÄR ÄR PROJEKTET ___________________________________________________________ 27 5.2 PROJEKTGRUPPEN OCH PROJEKTMÖTEN _____________________________________________ 28 5.3 PROJEKTETS AVGRÄNSNINGAR______________________________________________________ 29 5.4 TYPANLÄGGNINGAR_______________________________________________________________ 30 5.5 RUTINEN (BILAGA 3)_______________________________________________________________ 30 5.6 ARBETSMODELL (BILAGA 4)_________________________________________________________ 31 5.7 UTBILDNINGEN____________________________________________________________________ 32 5.8 VÄGLEDNING FÖR FÖRORENAD MARK (BILAGA 5) ______________________________________ 33 5.9 HUR SKA MODELLEN ANVÄNDAS I VERKSAMHETEN?_____________________________________ 33 5.10 VAD ANSER PROJEKTGRUPPEN OM DEN FRAMTAGNA MODELLEN? _______________________ 33 5.11 SVÅRIGHETER OCH VIDARE ARBETE_________________________________________________ 34 5.12 VAD HÄNDER EFTER PROJEKTET AVSLUTATS?________________________________________ 35 5.13 VILKA TANKAR FINNS KRING MILJÖSKULDSBEGREPPET INOM BOLAGET?__________________ 35 6. MILJÖSKULD INNEBÄR… ______________________________________________________________ 40 6.1 ÄR MILJÖSKULD ETT RÄTTVISANDE BEGREPP?_________________________________________ 40 6.2 MILJÖSKULD OCH HÅLLBAR UTVECKLING_____________________________________________ 40 6.3 MILJÖSKULD I PRAKTISK TILLÄMPNING _______________________________________________ 42 6.4 MILJÖSKULD – ATT SÄTTA PRIS PÅ MILJÖN?___________________________________________ 43 7. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE __________________________ 45 7.1 FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE_____________________________________________________ 46 8. REFERENSER ________________________________________________________________________ 47

(6)

1. INLEDNING

”Om vi ser naturen som något lånat från våra barn är det naturligt att tänka sig att vi också återlämnar det vi lånat ut i ursprungligt skick eller tillsammans med resurser att återställa det lånade i ursprungligt skick. Detta kan sägas vara den filosofiska grundtanken bakom begreppet miljöskuld.” (SOU 1992:58, s.40)

Arne Jernelöv utvecklade begreppet miljöskuld i början på 1990-talet. Jernelövs definition av begreppet lyder: återställandekostnad för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. (SOU 1992:58)

Idag sker ett arbete med miljöskulder både inom statliga myndigheter och inom den privata sektorn. Bakom arbetet ligger bland annat det nationella miljömålet giftfri miljö som innefattar delmål för förorenad mark där man ofta kan finna föroreningar som innebär miljöskulder. En annan bakomliggande faktor till arbetet med miljöskulder inom företagsvärlden är att få vetskap om vilka miljöskulder som finns inom verksamheten för den ekonomiska redovisningen, som i sin tur ger en indikation till aktieägarna om vilka risker som finns i företaget i form av eventuella framtida kostnader för efterbehandling.

Inom ett energibolag finns ett behov av att finna en metod för att underlätta identifiering och uppskattning av dess miljöskulder för att få en mer tillförlitlig rapportering till koncernen och den ekonomiska redovisningen. Genom att försöka finna ett gemensamt arbetssätt vill man underlätta för berörd personal att uppskatta och hantera rapportering av miljöskulder i det avsedda systemet. Förhoppningen med ett gemensamt arbetssätt är att höja kvalitén och bidra till likvärdiga uppskattningar inom bolaget. För att arbeta fram en metod har bolaget tillsatt en projektgrupp som med viss hjälp av sakkunniga från WSP1 och SAKAB2 under några månader ska arbeta med framtagande av en rutin. Rutinen skall ha anknytning till koncernens riktlinjer och den ska med fördel också fylla en funktion vid förvärv inom bolaget. Implementering av rutinen sker inom projektets ramar i form av teori- och fältutbildning av bolagets miljösamordnare.

1 Konsultföretag inom samhälle och miljö 2 Behandlare av farligt avfall

(7)

1.1 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Syftet med arbetet är att undersöka vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Genom litteraturstudier, aktionsforskning och intervjuer söker jag svar på den övergripande frågeställningen och underfrågorna:

Vad innebär begreppet miljöskuld, hur förhåller det sig till hållbar utveckling och hur bedrivs praktiskt arbete med miljöskulder i energibolaget?

- Vad ligger bakom arbetet med miljöskulder i Sverige? - Är miljöskuld ett sätt att sätta pris på miljön?

1.2 DISPOSITION

Det inledande kapitlet innehåller en introduktion, uppsatsens syfte och problemställning samt avgränsning. I kapitel två presenteras metoden för uppsatsen. Det tredje kapitlet innehåller de teoretiska ramarna för studien, därefter presenteras bakgrunden i kapitel fyra. Vidare i kapitel fem presenteras den praktiska delen i arbetet innehållande en beskrivning av projektet, tillvägagångssätt och resultatet från intervjuerna. I det sjätte kapitlet analyseras det tidigare presenterade materialet. Sedan följer en avslutande diskussion och förslag på fortsatt arbete i det sjunde kapitlet. Avslutningsvis redovisas referenserna som följs av rapportens bilagor.

(8)

2. METOD

Undersökningsmetoden för denna studie är för den teoretiska delen främst litteraturstudier medan den praktiska delen består av aktionsforskning. Aktionsforskningen följer hela den praktiska processen från genomförande till analys.

2.1 VAD ÄR AKTIONSFORSKNING?

”Termen aktionsforskning används främst när man påverkar och undersöker ett skeende i en organisation eller i samhället.” (Wallén, 2003, s.112)

Aktionsforskning kan också beskrivas som en ansats med utgångspunkt i praktiken, som verkar för ett samarbete mellan forskare och praktiker samt för en forskning som leder till förändring. Det handlar om att utveckla och förändra verksamheten men samtidigt att skaffa sig kunskap om hur förändring går till och vad som händer under arbetets gång. Det centrala är att ställa frågor till praktiken, iscensätta en handling följa processen och reflektera över vad som sker där. Handlingen leder till förståelse. I metoden ställer praktikern frågorna och agerar för en förändring. (Rönnerman, 2004)

Wallén menar att aktionsforskning kan vara nödvändig att använda för att kunna studera ett fenomen i en realistisk situation och för att uppnå ett bra resultat. Därför används metoden när man vill följa ett förlopp eller process mer ingående. Under vissa förhållanden krävs också medverkan för att få kännedom om en del fenomen som exempelvis kan vara förtrogenhetskunskap, outtalad praxis och organisationsklimat. (Wallén, 2003)

Från insamling till analys

Aktionsforskningen används både för datainsamling och för analys, det vill säga att den är en metod som används i hela processen. Genomförandet blir ett sätt att bedriva själva undersökningen. Aktionsforskningen är speciell i sin form och det är därför viktigt att beskriva och reflektera över forskningsprocessen. Wallén menar att aktionsforskning är en läroprocess där de viktigaste resultaten är utökade erfarenheter hos dem som deltar. (Wallén, 2003)

(9)

Metodens problematik

Det kan finnas viss problematik med aktionsforskning, det kan bland annat vara etiska problem. I rollen som forskare bör man kunna växla mellan nära förtrogenhet och kritisk överblick och distans till undersökningen och organisationen. Därför är det viktigt att reflektera över sitt förhållningssätt till intressekonflikter och etiska problem. Forskaren måste vara oberoende av uppdragsgivaren och vara lojal mot kunskapen och kunna granska även det egna synsättet. Metoden kan uppfattas som att forskaren går in i tillämpningar, vilket har en poäng då forskaren använder aktionen som kunskapskälla. (Wallén, 2003) Detta diskuteras nedan i stycket Min roll i projektet.

Tillämpning av metoden

I tillämpningen av metoden kan man se till olika ingående moment, som är: planera – agera – observera – reflektera (Rönnerman, 2004), vilka inte behöver ses som ett linjärt samband.

2.2 AKTIONEN I DENNA STUDIE

Aktionen i denna studie har bestått i deltagande i en projektgrupp för framtagande av arbetsmodell, rutin och utbildning för hantering av uppskattning av miljöskulder i ett energibolag. Deltagandet har inneburit medverkan på projektmöten och i praktiskt arbete med modellen. Under dessa projektmöten har tillvägagångssättet om hur utformningen av en arbetsmodell och rutin diskuterats och utvecklats. Projektgruppen har bestått av en projektledare från ledningsnivå, två miljösamordnare som arbetar på områden med små- respektive storskaliga anläggningar samt jag som examensarbetare. I projektet har även sakkunnig från konsultföretaget WSP, avfallsbolaget SAKAB samt en representant från koncernen deltagit i viss utsträckning. För att komma fram till ett enkelt men ändå relativt kvalitativt verktyg har olika förslag diskuterats och under projektets gång lett fram till ett förslag på arbetssätt, en rutin samt ett vägledande dokument. För att få lite tyngd bakom det valda verktyget/modellen har gruppen bland annat tittat på tidigare utförda undersökningar, både på egna anläggningar och på genomförda undersökningar i olika län. Utöver det har provtagningar genomförts på utvalda anläggningar som ansetts representativa för bolaget i syfte att kunna ligga till grund för schablonberäkningar. För att kunna ringa in bolagets största behov utifrån anläggningsbeståndet har vissa avgränsningar varit nödvändiga. Övergripande avgränsning är till oljeföroreningar i mark på mindre produktionsanläggningar.

(10)

Min roll i projektet

Jag har varit en del i projektgruppen och därför deltagit i projektets alla steg från början till slut. Det innebär att jag har varit med från tanke, praktisk utformning av modell och rutin till utbildning av berörd personal. I och med detta har jag varit en del i projektet och samtidigt studerat det. När jag var mitt uppe i projektet var inifrånperspektivet starkare än det teoretiska och när projektet började avklinga fick det teoretiska perspektivet en starkare roll. Under projektets gång har jag varit den som stått för litteraturstudier av lagar och metoder samt arbetat mycket med den praktiska utformningen av materialet som projektet resulterat i, självklart i samråd med de andra deltagarna i projektgruppen. I projektet har också ingått praktiska delar i fält vilka bland annat inneburit besök på några anläggningar och medverkande vid provtagningar.

I ett aktionsforskningsperspektiv har jag i och med mitt deltagande kunnat delta och upptäcka hur man arbetar med miljöskulder i ett företag samt vilka svårigheter som kan finnas kring detta. Om jag inte deltagit hade jag gått miste om de diskussioner som förts för att komma fram till en lämplig arbetsmodell och vilka både teoretiska och praktiska problem som man kan stöta på. Detta kan återkopplas till både Rönnerman och Wallins resonemang om att det är svårt att skilja mellan forskning och verksamhet, men att det ger viktig kunskap och information.

För att följa processen har jag dels använt mig av dokumentstudier, mötesanteckningar som jag själv tagit, projektledarens mötesanteckningar samt andra upplevelser och erfarenheter. Till att börja med arbetade jag mycket på bolagets kontor och hade kontakt med handledare och projektledare, vilket blev mer sporadiskt i slutet av projektet då jag gick in i skrivprocessen. På företaget samlade jag information och arbetade med själva utformningen av materialet.

Att få delta i ett projekt har bidragit till att jag fått ökad kunskap om praktiskt miljöarbete i ett företag. Den ökade kunskapen och möjlighet till observationer har jag sedan haft användning för genom att ställa det i ett större sammanhang, i förhållande till begreppet miljöskuld, dess problematik och andra vidare perspektiv.

(11)

I olika kapitel i uppsatsen skulle man kunna se min delade roll i projektet, som praktiker och teoretiker. I kapitel fem intar jag ett praktikerperspektiv där projektet beskrivs, däremot intar jag ett teoretikerperspektiv den efterföljande analysen i kapitel sex.

2.3 INTERVJUER

I slutskedet på uppsatsarbetet genomförde jag två mindre intervjuer som berörde miljöskuldsbegreppet med tre personer inom energibolaget. En muntlig gruppintervju på drygt 20 minuter genomfördes med två deltagare i projektgruppen och den andra via mail-växling med en representant från koncernen. Syftet med intervjuerna var att få ett kompletterande material till diskussionen kring begreppet miljöskuld och få företagets perspektiv på miljöskuldsbegreppet.

Den första intervjun byggde på några tematiska frågor för att kunna hålla en mer öppen diskussion istället för att styra för mycket med angivna frågor. Dessa sammanställdes i en intervjuguide (bilaga 1) i förväg. (Kvale, 1997) Dock var ett antal följdfrågor förberedda om diskussionen skulle avstanna eller driva iväg åt oönskat håll. Vid intervjutillfället användes de flesta frågorna för att det föll sig naturligt i situationen. Vi den andra intervjun som genomfördes via mail användes vid första mail-växlingen ett antal frågor som hade stor likhet med de i första intervjun, dessa följdes upp med några följdfrågor för att få kompletterande svar (bilaga 2).

Den muntliga intervjun spelades in med hjälp av en Mp3-spelare vid intervjutillfället och transkriberades därefter i sin helhet för att utgöra empiriskt underlag till denna uppsats. Den andra intervjun sammanställdes i ett dokument och de skriftliga svaren analyserades utifrån det. Jag kan se en viss begränsning i att göra en intervju via mail då jag man går miste om röstvariationer och kroppsspråk samt möjligheten att ställa följdfrågor direkt. Dessutom tror jag att frågorna besvaras mer kortfattat utan utsvävningar, vilket både kan ha fördelar och nackdelar. Eftersom uppsatsen kommer att vara avidentifierad från bolaget kommer självklart intervjupersonerna vara anonyma och i intervjuguiderna har företagets namn ersatts med ____. Intervjupersonerna informerades om anonymiteten både innan och vid intervjutillfället. De berörda personerna fick även möjlighet att läsa det avsnitt där resultatet från intervjuerna presenteras innan uppsatsen färdigställdes, för att få möjlighet att ge sitt medgivande på att jag förstått dem rätt och uppgifterna som används överensstämmer med deras uppfattning.

(12)

2.4 LITTERATURSTUDIER

Litteraturstudier ligger främst till grund för teorikapitlet och kapitlet som behandlar bakgrunden. Syftet med litteraturstudierna var att finna relevant information för att bygga upp teorin, få en bild av miljöskuldsbegreppet och hur arbete kring det bedrivs. En viktig källa har varit SOU 1992:58, Miljöskulden, en rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör, i vilken Arne Jernelöv introducerar begreppet miljöskuld. Till litteraturstudierna har både tryckta källor i bokform och andra texter i form av rapporter och lagstiftning studerats och används. Även elektroniska källor ingår som referensmaterial, till exempel Miljömålsportalen och Naturvårdsverkets hemsida, dessa ger aktuell och relativt uppdaterad information som är svår att finna i tryckt form. Även metodkapitlet har inneburit litteraturstudier, främst har Göran Walléns Vetenskapsteori och forskningsmetodik och Karin Rönnerman (red.) Aktionsforskning i praktiken – erfarenheter och reflektioner använts för att beskriva den valda metoden, aktionsforskning.

(13)

3. MILJÖSKULD OCH HÅLLBAR UTVECKLING SOM TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Den teoretiska utgångspunkten i denna uppsats är begreppen miljöskuld och hållbar utveckling. I detta kapitel kommer olika resonemang kring begreppen beröras. Vad innebär egentligen begreppen, vad har de för ursprung och hur används de?

3.1 MILJÖSKULD – URSPRUNGET

Arne Jernelöv introducerade begreppet miljöskuld i början på 1990-talet och definitionen lyder:

”...återställandekostnad för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ’reparationsinsatser’.” (SOU 1992:58, s.11)

Definitionen lanserades 1992 i rapporten, Miljöskulden – en rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör, som gavs ut av Miljövårdsberedningen med Arne Jernelöv som författare. Arne Jernelöv är professor emeritus och när rapporten skrevs var han verksam vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) i Stockolm. Han var då även ledamot av Miljövårdsberedningen (SOU 1992:58) som är regeringens råd i miljöfrågor sedan 1968. En av Miljörådsberedningens viktigaste uppgifter är att ge råd till regeringen i aktuella eller framtidsfrågor med miljöanknytning. (Miljövårdsberedningen [MVB], 2008)

I rapporten lyfter Jernelöv fram att förorening och ingrepp i miljön leder till framtida försämrade förutsättningar för hög produktion och materiell levnadsstandard. I kontexten liknar miljöskulden en finansiell skuld som ska förräntas och betalas av i framtiden. Syftet med rapporten var bland annat att lyfta fram hur miljöskulden kommer att utvecklas om beslutade åtgärder genomförs men inga ytterligare tillkommer med ett tidsperspektiv på ungefär tre decennier. I rapporten tillämpas ett pragmatiskt synsätt som innebär att en skiss görs av framtiden som grundar sig på författarens bedömning av vad som händer om de politiska förutsättningarna förblir och att tillämpningen av reglerna inte förändras. (SOU 1992:58)

(14)

Kostnader för återställning

I rapporten förs en diskussion om hur kostnader för återställande ska beräknas. Jernelöv menar att kostnadsuppskattningarna är av mycket olika precision. I vissa fall har jämförbara saneringar genomförts och antalet objekt är känt medan i andra fall är återställningskostnader och antal enheter grova uppskattningar. Ett uttryck för ambitionen av precisionsnivån uttrycks:

”Rätt antal nollor och en signifikant siffra” (SOU 1992:58, s.13)

Åtgärder kan vara av skiftande karaktär. Det kan vara åtgärder med begränsad varaktighet (ex kalkning av sjöar) till slutlig sanering. Vid åtgärder med begränsad varaktighet uppskattas en årskostnad varefter miljöskulden anges som det kapital som genererar den ränta som täcker årskostnaden. När Jernelöv gjort en beräkning av Sveriges totala miljöskuld har han delat upp miljöskulden i globala och territoriella miljöproblem. Sett till de territoriella miljöproblemen anses skulden som Sveriges, trots att det kan vara andra länder som kan ha gjort utsläpp som orsakat skadan. (SOU 1992:58)

Miljöskuld på kommunal- och företagsnivå

I ovannämnda rapport har räknats på Sveriges totala miljöskuld vilka är summan av kommunerna och länens miljöskulder tillsammans. Företagens miljöskulder räknas däremot inte till den nationella. I en kompletterande rapport, Mer om miljöskulden (1993), fortsätter Jernelöv bland annat diskussionen kring kommuners och företags miljöskuld. Många poster i landets och kommunerna miljöskuld är visserligen företags, men de delar av den nationella miljöskulden som kan hänföras till ett företags egendom eller ansvar utgör företagets egen miljöskuld. Jernelövs metod för att beräkna miljöskuld är avsedd att kunna användas både i kommuner och i enskilda företag. (MVB 1993:3)

3.2 MILJÖSKULD I HÅLLBARHETSPERSPEKTIV

Jernelöv lyfter också fram vikten av att diskutera miljöskuldens utveckling genom att ställa frågan om vi betalar av eller om vi lånar? I rapporten skriver han klart och tydligt att vi i Sverige lånar av efterkommande generationer, trots redan vidtagna åtgärder. Han gör vidare en direkt koppling till hållbarhetsbegreppet och menar att det bärande moraliska argumentet för miljövård är att visa hänsyn till kommande generationer. (SOU 1992:58)

(15)

Fokus i den första rapporten ligger på försurning, jordbrukens kadmium- och humushalt, marin eutrofiering, klororganiska ämnen samt biologisk mångfald. Dessa kan liknas med de nationella miljökvalitetsmålen, som vid den tiden inte var antagna. De svenska miljömålen antogs i april 1999, då var de 15 stycken och kompletterades 2005 med ett 16:e. Dessa mål syftar främst på en ekologisk hållbar utveckling. (Miljömålsportalen, 2008a) Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas arbete för hållbar utveckling idag är starkt knutet till miljökvalitetsmålen. När det gäller miljöskulder ligger stort fokus på förorenade områden, som faller under miljömålet giftfri miljö. Med förorenade områden avses ett område, deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat att halterna överskrider lokal/regional bakgrundshalt, ett område som är förorenat av en eller flera punktkällor. (Naturvårdsverket [NVV], 1999)

”Miljöskuld som återställningsbehov i perspektivet hållbar utveckling” (Ljungdahl, 1999, s.139)

Fredrik Ljungdahl har i sin avhandling om miljöredovisning bland annat analyserat begreppet miljöskuld som återställningsbehov i perspektivet hållbar utveckling. Miljöskuld har som redovisningsbegrepp förekommit i samhällsdebatten under senare år. Liksom andra begrepp lägger olika aktörer olika värderingar i begreppet miljöskuld. Vilket perspektiv som används påverkar också omfattningen av en viss aktörs miljöskuld. (Ljungdahl, 1999)

Till följd av bland annat FN:s miljöhandlingsprogram Agenda 21 och idén om en ekologisk hållbar utveckling har diskuterats och gjorts försök till att göra en beräkning av samhällets miljöskuld. Detta har genomförts i ett antal kommuner där man även redovisar så kallat miljökapital och definierar miljöskuld som de

”åtgärder som potentiellt behövs för att återställa naturen i kommunen till något slags ursprungligt tillstånd.” (Ljungdahl, 1999, s.138)

Inte bara kommunala verksamheter har börjat kartlägga sina miljöskulder utan även företag. I företagsvärlden utförs nästan alltid miljörevisioner eller undersökningar vid förvärv för att upptäcka dolda miljösynder som köparen kan bli ansvarig för. (Ljungdahl, 1999)

(16)

I kommuner beräknas beloppet på miljöskulden ofta från en bred definition av begreppet. Beräkningarna blir ofta komplicerade på grund av antaganden med olika rimlighetsgrad. En orsak till osäkerheten kan vara till vilket ursprungligt naturtillstånd som bör eftersträvas. I dessa sammanhang betyder miljöskuld det långsiktiga återställningsbehovet, oberoende av vem som skall bekosta åtgärden och vilka som är juridiskt skyldiga till att återställa. Ser man miljöskulden i ett långsiktigt perspektiv är den en form av indikator på vad nuvarande generation lämnar över till nästkommande och står i skuld till dem. Begreppet kan i detta sammanhang vara ett mycket värdeladdat begrepp och skulden påvisar om vi idag lever på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt eller om vi lever på kommande generationers bekostnad. Detta är också är en grundtanke bakom hållbarhetsbegreppet, att vi inte ska förbruka mer resurser än vad naturen kan återskapa för att tillgodose kommande generationers behov. (Ljungdahl, 1999) Det sista resonemanget kan liknas vid det som Jernelöv för om vi lever på kommande generations bekostnad.

Beräkning av miljöskulden i form av återställningsbehov kan även appliceras på enskilda företag, vilket även var Jernelövs tanke. Dock finns i företag ett par aspekter som kan göra en beräkning svårare samt begränsa användningen av resultatet. Dessa aspekter kan vara omfattningen av företagets juridiska miljöansvar och återigen en osäkerhet kring vad som är lämpliga åtgärder ur både ekonomisk och ekologisk synpunkt. Men att beräkna miljöskulden med utgångspunkt i återställningsbehoven kan vara intressant då flera företag genom sina mijöpolicies och miljöredovisningar hävdar att de seriöst arbetar för att uppnå en mer hållbar utveckling. I sammanhanget visar miljöskulden vad som behöver åtgärdas för att komma närmre en hållbar utveckling. Företag bör i alla fall undvika att öka sin miljöskuld genom att fortsätta belasta miljön med dess verksamhet. (Ljungdahl, 1999)

Redovisning av miljöskulder i börsbolag

Miljöskulder redovisas i börsbolagens års- och miljöredovisningar, men de framgår inte alltid tydligt då de sällan särredovisas. Olika företag redovisar också miljöskulderna på sitt eget sätt med egna beräkningsgrunder och definitioner. Företag kan ha olika inriktningar och ibland kan till exempel eventuella saneringsbehov som framkommit i kartläggningar i bolaget ligga till grund medan andra tar ett bredare grepp och tar med till exempel miljörelaterade skadeståndsanspråk. Sen finns det de som har en skarpare syn på miljöansvarets omfattning och förekomsten av miljöskulder. Återigen kommer Ljungdahl tillbaka till problematiken med miljöskuldsbegreppets definition och denna gång i redovisningssyfte och menar på att

(17)

trots att det går att definiera och avgränsa begreppet är det inte lätt att tolka och tillämpa i praktiken. (Ljungdahl, 1999)

3.3 MILJÖREDOVISNING

I och med större uppmärksamhet av det försämrade miljötillståndet ökar viljan att påverka företag och organisationer. Olika intressenter såsom kunder, leverantörer, miljöorganisationer, politiker och aktieägare ställer nya och högre krav på företag. Företagen å sin sida vinner konkurrensfördelar genom att arbeta för ett bättre miljötillstånd och genom att förmedla det till omvärlden, genom exempelvis miljöredovisning. Jakobsson & Jakobsson (1998) menar att detta gör att företagets mer traditionella huvudsyfte att göra en monetär vinst får större chans att uppfyllas.

Varför miljöredovisning?

Syftet med miljöredovisning är, enligt Jakobsson & Jakobsson (1998), att förmedla företagets miljöarbete till deras intressenter för att få konkurrensfördelar och monetär vinst. Miljöredovisningen kan även användas för intern benchmarking och inspirationskälla, för att skapa tilltro och förtroende och för att vara steget före konkurrenten. Miljöredovisningen kan även fungera som trygghets- och förtroendeskapare hos finansiella intressenter. En viktig del i miljöredovisning som riktar sig till finansiella intressenter är att med hjälp av den finansiella informationen ge bland annat finansanalytiker tryggheten att våga lägga pengar i företag. Placerare vill ha informationen om ett företag får monetära vinster. Om företaget är förberett på eventuella lagändringar som påverkar företaget kan vara en relevant fråga från aktieägare. Även försäkringsbolag, banker och investerare kan ha intresse i ett företags miljöredovisning. Ytterligare ett skäl till miljöredovisning kan vara för att god miljökommunikation betalar sig.

Miljöredovisning och hållbar utveckling

”Om vi tar hållbar utveckling på allvar – så är miljöfrågor ett ansvar för alla och då inkluderas företag.” (Bergström S, Catasús B, Ljungdahl F., 2002, s.10)

Citerade författare menar att miljöredovisning i allra högsta grad har med hållbar utveckling att göra och att miljöredovisning skapar förutsättningar för en mer hållbar utveckling. Deras

(18)

grundidé är att miljöredovisning är ett sätt att hålla reda på hushållningen inom ett företag, men att det även finns andra anledningar till miljöredovisning och miljöengagemang. (Bergström S, Catasús B, Ljungdahl F., 2002)

3.4 KRITIK MOT MILJÖSKULDSBEGREPPET

Som vi sett ovan finns det problematik kring miljöskuldsbegreppet som berör dess definition, omfattning och tolkningsmöjlighet. Redan Jernelöv såg i samband med sin introduktion av begreppet begränsningar. En av dem innebär att för det som inte är möjligt att återställa kan ingen kostnad för att återställa beräknas. (SOU 1992:58) Han ställer även frågan:

”Återställande till vilken situation?” (SOU 1992:58, s.12)

Han besvarar det med att någon tidsgräns inte identifierats utan att återställningsbehovet skall beräknas utifrån uthållig produktionsnivå för areella näringar och artdiversitet. Vidare resonerar han att ambitionsnivån har stor betydelse för beräkning av kostnader för återställande eller omhändertagande. (SOU 1992:58)

Ljungdahl påtalar också viss kritik mot begreppet och dess användning, som nämnts ovan. På samma sätt som Jernelöv ser han problematik i avgränsningen och utelämnande av oåterställbara skador ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.

Även miljöekonomerna Brännlund och Kirström (1998) lyfter fram kritik mot miljöskuldsbegreppet som också rör sig om vad som är rimligt att återställa miljön till och hur det icke återställbara ska hanteras. De menar att när man stöter på fall när kostnaderna för återställning är orimligt tappar miljöskuld sin egentliga mening. Miljöskuld innefattar bara återställbara skador, vilket innebär att riktigt allvarliga miljöproblem faller utanför ramarna. Det råder även, som sagt, oklarheter och det finns olika uppfattningar om till vilken nivå man skall återställa miljökvaliteten. Brännlund och Kirström sammanfattar att miljöskulden ger en begränsad bild hur vi ska utnyttja de gemensamma resurserna men att den fortfarande kan ge intressant information.

(19)

3.4 HÅLLBAR UTVECKLING

1987 kom rapporten Vår gemensamma framtid, där begreppet hållbar utveckling presenterades och fick stort genomslag. Här framhölls att det finns en stark koppling mellan miljö- och utvecklingsfrågor, trots att de ofta behandlats var för sig. Det fanns ett behov av att i det moderna industrisamhället lyfta in miljöhänsyn. Definitionen av hållbar utveckling lyder:

”utveckling som möter dagens behov utan att förstöra förutsättningar för kommande generationer att lösa sina behov” (Corell & Söderberg, 2005, s.28)

Hållbar utveckling blev en vision som världssamfundet enats kring. En vision som visar riktningen och ger energi till förändringsprocessen, men den påvisar inte vad det är som ska göras eller hur det ska ske. Hållbar utveckling är ett mångdimensionellt begrepp och dimensionerna som begreppet omfattar är sociala, ekonomiska och ekologiska, vilket innebär att hänsyn skall tas till alla tre. I själva definitionen framhävs dessutom generationsperspektivet. Genom att alla aspekter skall vägas in så kanske vi inte får optimala lösningar för just miljötillståndet för att det likväl skall vara ekonomiskt rimligt och inte påverka människors vardag negativt. (Corell & Söderberg, 2005)

3.5 TVÅ FORSKNINGSPERSPEKTIV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING

Ekologisk modernisering

Den så kallade ekologiska moderniseringen är en föreställning som har en stark position i hållbarhetsdebatten. I och med det stora genomslaget Bruntlandsrapporten fick i slutet av 1980-talet, menar anhängare av perspektivet, att hållbar utveckling kommit att bli något av en barrikad mot den radikala miljö- och moderniseringskritiken. Synsättet inom ekologisk modernisering har en antropocentrisk utgångspunkt, där människan sätts i främsta rummet och naturvärdena ses i relation till hennes behov och värden. Miljöskydd väger inte särskilt tungt inom tankesättet vilket innebär att miljövärden hela tiden vägs mot en ekonomisk tillväxt. Inom ekologisk modernisering finns inga absoluta gränser att skydda miljön. Inriktningen ekologisk modernisering har en effektivitetsinriktning med teknik- och marknadsfokusering, där miljöperspektivet i hållbarhetsbegreppet betonas. Synen på miljöskydd är att det ger upphov till nya affärsmöjligheter genom att utvecklingen går framåt när det gäller produktteknik och produkter. Här anses alltså att miljö kan ge nya affärsmöjligheter och mellan miljöskydd och ekonomisk tillväxt antar man att ett

(20)

plussummeförhållande råder eller kommer att råda. Tankesättet ser inte kapitalismen som ett problem eller hinder för en mer hållbar utveckling. (Olsson, 2005a)

Ekologism

Ekologismen finns inom den radikala miljörörelsen, i grön politisk teori och bland enskilda debattörer och forskare. Inom tankesättet råder en grundläggande civilisationskritik av det moderna industrisamhället och har därför likheter med post-modernistisk kritik mot ekologisk modernisering. Inom ekologismen används sällan begreppet hållbar utveckling, men tankesättet är i högsta grad relevant och viktig för diskussionen för hållbar utveckling. En anledning till att begreppet inte används är att inom ekologismen uppfattas det som en täckmantel för ”business as usual”, vilket de inte vill förknippas med. Utgångspunkten inom ekologismen är ekocentrisk, vilket innebär att naturen sätts i främsta rummet och har ett eget värde frånskilt från vilken nytta den har för människan. Ytterligare en betydelsefull sida inom tankesättet är idén om att alla livsformer har ett inre värde som är oberoende av människans skiftande värden och behov. Ekologismen tror inte att institutionerna i det moderna samhället leder till någon lösning men tror att ekologiska principer och hänsyn leder till nya institutionella lösningar. (Olsson, 2005a)

Ekologisk modernisering vs ekologism

I den ekonomiska aspekten av hållbarhet råder skilda uppfattningar hos de olika tankeinriktningarna. Inom ekologisk modernisering ser man till att miljö- och ekonomivärden är ömsesidigt förstärkande och att en grön tillväxt är möjlig och sannolik. Ekologismen menar däremot att det finns gränser för den ekonomiska tillväxten och att det finns en spänning och konflikt mellan miljö- och ekonomivärden. Spänningar och konflikter som anses ha vuxit i och med att miljö- och utvecklingsproblemen anses ökat. (Olsson, 2005a)

3.6 KRITIK MOT BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING

Begreppet fick stor slagkraft vilket kan bero på att det var ett sätt att överbrygga spänningen mellan naturresurshållning och ekonomisk tillväxt. En anan anledning kan var dess otydlighet och många möjligheter att tolkas. Tolkningsmöjligheten har även lett till att det mötts av viss kritik, vissa hävdade att det kom att betyda allt och inget, medan andra ansåg att det på grund av det var användbart i politiska sammanhang. För att göra begreppet användbart i den situation vi befinner oss, internationell, nationell, regional eller lokal, gäller det att anpassa

(21)

tillämpningen av begreppet till de villkor som råder i den situationen. (Corell & Söderberg, 2005)

Ur ett miljöperspektiv har hållbar utveckling kritiserats för att det försvagar miljöfrågans tyngd i och med att fokus flyttas från tillståndet i naturen till att omfatta tillståndet i samhället och till slut bli kraftlöst och genomsyra all politik. Ifrån den synvinkeln har miljöfrågan tappat sin kraft. Istället kan den kritiken ses från ett annat håll och då tros inte miljöfrågan få någon lösning om man inte ser till att den är mångdimensionell. (Corell & Söderberg, 2005) Vidare tar de upp problematiken runt hur olika aktörer ser och använder sig av begreppet och de framhåller att det beror på vilket sätt de ser på naturen, människan och samhället samt förhållandet mellan marknad och politik.

I Hållbar utveckling underifrån?, diskuterar Olsson (2005b) det mångdimensionella hållbarhetsbegreppets svårigheter. Han menar att det är en svår avvägning mellan de olika dimensionerna och sätter det i ett globalt perspektiv. Vidare berör han begreppets öppna karaktär vilket kan innebära att olika aktörer värderar de olika dimensionerna på olika sätt.

Även de som arbetar med miljöredovisning, Bergström, Catasús och Ljungdahl (2002), framhåller viss kritik av hållbarhetsbegreppet. Deras kritik riktar sig mot dess mångsidighet den breda tolkningsfrihet, vilket gör att det kan angripas på så många olika sätt att det blir svårt att förstå vad hållbar utveckling består av.

(22)

4. VAD LIGGER BAKOM ARBETET MED MILJÖSKULDER I SVERIGE?

Idag arbetar både offentlig och privat sektor med miljöskulder, vilka i stor utsträckning kopplas samman med förorenade områden. Bakom arbetet finns olika målsättningar och regelverk från svenska myndigheter i form av miljökvalitetsmål och lagstiftning. Dessa kommer att presenteras i detta kapitel där även Naturvårdsverkets metod för att riskbedöma förorenade områden kommer att tas upp.

4.1 MILJÖKVALITETSMÅLET – ”GIFTFRI MILJÖ”

I Sverige finns 16 miljökvalitetsmål som är antagna av riksdagen och de beskriver den önskvärda kvaliteten och tillståndet för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som ur ekologiskt perspektiv är hållbara på lång sikt. Målen fungerar som riktmärken för hela det svenska miljöarbetet vars övergripande mål innebär en strävan att lösa de största miljöproblemen till nästa generation. (Miljömålsportalen, 2008a) Det övergripande ansvaret för att uppnå målen har Naturvårdsverket och målen utgör utgångspunkten för arbetet att uppnå hållbar utveckling. Bakom arbetet med förorenad mark i samhället ligger ett av de 16 miljömålen – giftfri miljö:

”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska

mångfalden.” (Miljömålsportalen, 2006)

Idag saknas fortfarande mycket kunskap om kemikaliers och föroreningars egenskaper och hur de påverkar människa och miljö. Man vet dock att vissa ämnen har negativa effekter både på människors hälsa och på miljön. I målet giftfri miljö finns två delmål som berör förorenade områden och tydliggör målsättningarna för dem. Det första är delmål 6, 2010. Efterbehandling av förorenade områden:

”Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.” (Miljömålsportalen, 2006)

(23)

Det andra är delmål 7, 2005-2010/2050. Efterbehandling av förorenade områden:

”Åtgärder skall under åren 2005—2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050.” (Miljömålsportalen, 2006)

Måluppfyllelse

Det övergripande målet för giftfri miljö tror inte Miljömålsrådet kommer vara möjligt att nå. (Miljömålsportalen, 2007) Även delmål sex har bedöms att det inte kommer att uppnås i tid. Det finns idag ett tretiotal områden som innebär akuta risker för människa och miljön, dessa är kända och kommer troligtvis vara helt eller delvis åtgärdade till år 2010. Dock tros inte alla områden hinnas med och dessutom är chansen stor att nya riskområden kommer att hittas vartefter inventeringsarbetet fortskrider. (Miljömålsportalen, 2008b) Delmål sju däremot har bedömts vara möjligt att uppnå i alla fall för den del som gäller 2050.

Den huvudsakliga anledningen till att målen inte kommer att uppfyllas är på grund av komplexiteten för det relativt nya området efterbehandling. Om målen ska kunna nås måste takten på saneringen öka och finansieras både statligt och privat. Utöver det behöver också kunskapen öka kring förorenade områden. Om dessa förutsättningar uppfylls kommer troligen de områden som utgör störst risk vara åtgärdade till år 2050. Uppskattningsvis finns det i landet ungefär 1500 områden som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa och miljön, och ungefär 15 000 områden som kan utgöra stora risker. Omkring hälften av dessa områden har riskklassats under inventeringsarbetet i landet. Risklassningen ger en hjälp för att kunna prioritera vilka områden som i första hand skall undersökas och åtgärdas. (Miljömålsportalen, 2008b)

Näringslivet spelar en stor roll i arbetet för en bättre miljö och svenska företag ligger ganska långt fram vad det gäller miljömedvetenhet. Miljöfrågorna har och kommer troligen att ha betydelse för företagens tillväxt. De senaste åren har miljöarbetet även blivit ett viktigt konkurrensmedel. (Miljömålsportalen, 2006)

Ansvariga myndigheter

Kemikalieinspektionen är miljömålsansvarig myndighet för miljömålet giftfri miljö. De har i uppgift att utveckla lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet i samarbete med organisationer

(24)

och företag inom en viss samhällssektor. Den ansvariga myndigheten har även till uppgift att samla data, redovisa måluppfyllelse, föreslå kompletterande insatser och allmänt verka för att miljökvalitetsmålen nås. (Miljömålsportalen, 2008c)

På regional nivå är det Länsstyrelsen som arbetar övergripande med bland annat undersökningar och utredningar, tillsyn och bidragshantering. Länsstyrelsens uppgift innefattar det viktiga arbetet med att identifiera, inventera och riskklassa potentiellt förorenade områden.

Kommunen arbetar framför allt med egna tillsynsobjekt. Ett tillsynsärende på den kommunala nivån grundar sig ofta i att en verksamhetsutövare på eget initiativ utfört en markundersökning. Verksamhetsutövarna gör ofta det för att göra en bedömning av miljörisken, för att sedan i miljöredovisningen ta med sina miljöskulder i form av kostnaden för att återställa ett förorenat område. (NVV, 2007a)

Hur kan tillsynsmyndigheterna påverka företagen?

Tillsynsmyndigheter ansvarar för att ställa krav på sanering och efterbehandling av förorenade områden där det finns ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare. (NVV, 2007b) På det viset påverkas företagen av tillståndsmyndigheternas miljömålsarbete med förorenade områden, företag kan bli förelagda att vidta åtgärder som inventering och sanering. Därför behöver företag också verktyg för att arbeta med dessa frågor. MIFO (som förklaras nedan) används flitig bland Länsstyrelserna, en metod som ger en bedömning av risk och ett inventerat objekt tilldelas en riskklass. Naturvårdsverket definierar risk som en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, där sannolikheten innebär spridningsförutsättningarna och konsekvensernas farlighet, föroreningsnivå och känslighet och skyddsvärde. (NVV, 1999) MIFO ger inte några uppgifter om kostnader.

4.2 MIFO (METOD FÖR INVENTERING AV FÖRORENADE OMRÅDEN)

MIFO är en inventeringsmetod framtagen av Naturvårdsverket för att göra riskbedömningar med rimlig säkerhet för förorenade områden och används av många länsstyrelser och kommuner i landet. MIFO beskriver ett inventeringsförfarande i två faser som kan genomföras till en relativt låg kostnad. När modellen används av annan huvudman än stat och kommun, det vill säga bland annat företag, är det önskvärt att arbetena sker med stor

(25)

öppenhet. Myndigheter och andra intressenter som berörs bör ges möjligheter att delta i arbetet eller informeras samt delges resultatet.(NVV, 1999)

Vad går metoden ut på?

MIFO-metoden bygger på kart- och arkivstudier samt översiktliga undersökningar med provtagning i olika medier på utvalda platser. Metoden är indelad i två faser. Fas ett innebär en orienterande studie där befintliga data samlas in om objektet som sedan bedöms med hänsyn till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt områdets känslighet och skyddsvärde. Den första fasen avslutas med en riskbedömning och objekt placeras in i en av fyra riskklasser, från liten risk till mycket stor risk. Riskklassningen i fas ett innebär att vissa objekt riskklassas utan fältundersökningar och analyser. Efter riskklassningen görs en utvärdering om vilka objekt man ska gå vidare med i fas två. I fas två görs en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Detta innebär att utvärderingen i fas ett kompletteras med nya uppgifter från undersökningen i fas två och en ny riskklassning görs. Klassningen i fas två ger ofta en säkrare uppfattning om föroreningsbilden. (NVV, 1999)

4.3 LAGSTIFTNING

Miljöbalken

Den svenska miljölagstiftningen finns främst i Miljöbalken (MB). Övergripande för denna lagstiftning är de inledande hänsynsreglerna. Dessa är generella regler som i högsta grad kan tillämpas när det gäller förorenade områden, till exempel är försiktighetsprincipen och förorenaren betalar viktiga. Vidare finns mera specifika regler för förorenade områden i MB 10 kap. som numer heter ”Verksamheter som orsakar miljöskador”. Dock finns det även andra delar av balken och förordningar som berör området. (Länsstyrelsen Västra Götaland [LVG], 2005)

10 kap. berör det ansvar som förorenaren har gentemot det allmänna att avhjälpa skador som uppkommit av dennes verksamhet. Reglerna kan tillämpas på mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar som är förorenade och där det finns en risk för skador eller olägenheter för människor och miljön vilket framgår av den första paragrafen. För att 10 kap. ska vara tillämpligt måste marken, sedimenten, vattnet byggnaden eller anläggningen konstaterats vara förorenad. När det gäller den efterföljande bedömningen av föroreningens

(26)

skadlighet för människor eller miljön, räcker det att påvisa en risk för sådan skada. (NVV, 2003)

Ansvar

Miljöbalken delar upp ansvaret för utredning och efterbehandling i två grupper, verksamhetsutövare och fastighetsägare. I första hand är det verksamhetsutövaren som är ansvarig för utredning och efterbehandling av förorenade områden som framgår av 10 kap. 2 §. (NVV, 2003) Det vill säga att den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en förorening eller allvarlig miljöskada ansvarar för att avhjälpa skadan, som kan liknas med förorenaren betalar. Detta behandlas i 4 § där också kostnadsansvaret tas upp och kopplas till skälighetsregeln. Här påvisas att den ansvarige för avhjälpande i skälig omfattning utföra eller bekosta det avhjälpande som behövs. (SFS 1998:808)

Vidare i 10 kap (8 §) berörs den så kallade utredningsskyldigheten och den följer ansvarsbedömningen. MB 10 kap. kan endast användas, som tidigare nämnt, då det är konstaterat att det finns en förorening och att denna kan innebära skada på människa och miljö. När det gäller det senaste räcker det att det finns en risk för skada, vilket tillsynsmyndigheten kan använda för att genom föreläggande kräva en undersökning av området. Om man inte konstaterat föroreningar utan endast befarar att de finns, är tillsynsmyndigheten hänvisad till de allmänna reglerna i 26 kap. 21-22 §§ om utredningsansvar för pågående verksamhet. (LVG, 2005)

Skyldigheter

Den som äger och brukar en fastighet har även vissa skyldigheter att rapportera till tillsynsmyndigheterna när det gäller det praktiska arbetet kring miljöskulder. En av dessa skyldigheter är upplysningsskyldigheten som innebär att den som äger eller en brukar en fastighet måste underrätta tillsynsmyndigheten om man påträffar en förorening, som framgår av MB 10 kap. 11 §. En annan skyldighet är att innan en efterbehandlingsåtgärd vidtas ska det anmälas till berörd tillsynsmyndighet, vilket framgår i 28 §, Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899).

(27)

Ekonomisk lagstiftning

Utöver miljölagstiftningen kan även ekonomisk lagstiftning beröra miljöskulder, främst handlar det om årsredovisningslagen, SFS 1995:1554. Enligt 6 kap. 1 § är företag som bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet skyldiga att i årsredovisningens förvaltningsberättelse lämna viss miljöinformation. (Bergström S, Catasús B, Ljungdahl F., 2002)

(28)

5. MILJÖSKULD – I PRAKTISK TILLÄMPNING

Det här kapitlet beskriver projektet jag deltagit i rörande miljöskulder i ett energibolag och det bygger på erfarenheter, dokument, anteckningar och intervjuer. Projektets syfte var att finna en modell och ta fram en rutin för att underlätta identifiering och beräkning av miljöskulder samt att genom utbildning höja kompetensen hos bolagets miljösamordnare. Projektet har varit en form av pilotprojekt och förhoppningen är att det kommer att vidareutvecklas med tiden.

5.1 DET HÄR ÄR PROJEKTET

Projektdirektivet

Bakgrunden till projektet är att bolaget vill införa ett gemensamt arbetssätt för bedömning av miljöskulder och därmed underlätta för bolagets miljösamordnare att göra denna bedömning inom verksamheten samt vid förvärv. Att finna ett systematiskt sätt att arbeta med miljöskulder väntas ge högre kvalitet samt mer likvärdiga bedömningar inom bolaget. Kvaliteten på bedömningarna är viktigt eftersom de ligger till grund för inrapportering av miljöskulder till koncernen och den ekonomiska redovisningen.

I direktivet anges projektets mål, vilka är:

• Ta fram rutin för identifiering och beräkning av miljöskulder

• Genomföra fältutbildning för samtliga miljösamordnare inom bolaget

Möjligheter och risker

Projektets möjligheter och risker diskuterades fram i projektgruppen och presenterades i projektbeskrivningen.

De främsta möjligheterna som projektet innebär bedöms vara:

• Kostnadseffektiv bedömning av miljöskulder. Undvika att behöva göra kostsamma provtagningar i övriga anläggningar.

• Få ett verktyg att kartlägga verksamhetens miljöskulder på ett tillförlitligt sätt vilket ger bolaget bättre kontroll på kostnader samt underlättar vid rapportering.

(29)

• Få ett verktyg vid bedömning av due diligence3 vid förvärv.

• Möjlighet att provta fem anläggningar som i annat fall ändå hade behövt provtas.

• Ökar kompetensen hos miljösamordnarna i bolaget.

Nyckelrisker för projektet bedöms vara att:

• Schablonberäkningar riskerar att bli ”fyrkantiga” och i vissa fall måste ytterligare kriterier vägas in för att göra en relevant uppskattning.

• Bolaget blir tvunget att registrera en ohanterlig mängd mindre anläggningar som misstänks ha miljöskulder.

• Projektet har avgränsats till enbart produktionsanläggningar vilket gör att stöd saknas för grävningsarbeten i distributionsanläggningar.

• Projektet är främst inriktat på förorening från olja eftersom det är det mest vanliga i bolagets verksamhet. Övriga föroreningar får bedömas beroende på tidigare verksamhet.

5.2 PROJEKTGRUPPEN OCH PROJEKTMÖTEN

Projektet har bedrivits i en projektgrupp som bestått av en projektledare, en representant från småskalig verksamhet respektive en från storskalig verksamhet samt jag som examensarbetare. Gruppen har träffats vid ett antal tillfällen under projektets gång för att arbeta fram en rutin och en arbetsmodell för bedömning av miljöskulder. Vid det första mötet diskuterades hur man skulle angripa projektet och hur man ska gå tillväga för att finna ett gemensamt angreppssätt.

Vid andra tillfället deltog representanter från både WSP och SAKAB för att ge en bättre inblick i problematiken. Det gav också möjligheten att ta del av deras kunskap och erfarenheter samt att få praktisk information om provtagning och efterbehandling. Under nästkommande möte arbetade vi mer konkret med modellen. Som utgångspunkt använde gruppen främst delar av Naturvårdsverkets inventeringsmetod MIFO. Genom att plocka ut de mest relevanta och viktigaste frågorna och anpassa dem till bolaget skulle tillräcklig information erhållas för att kunna göra en rimlig bedömning av miljöskulden med syfte att

(30)

underlätta en kostnadsuppskattning. Därefter arbetade delar av gruppen vidare med utformning och justering av frågor för att anpassa dessa till bolagets behov. Parallellt pågick också arbete med att se över anläggningarna i verksamheten och plocka ut de som är representativa så kallade typanläggningar. Under följande projektmöten medverkade representanter från WSP, SAKAB och en representant från koncernen i olika utsträckning. Detta för att bidra med kunskap, hjälpa till med vissa riktlinjer samt att stötta i framtagningen av utbildning.

Diskussionerna under mötena har lett fram till avgränsningar, utformning av rutin och arbetsmodell samt utformning av utbildning. Erfarenheter från projektgruppens deltagare som arbetar ute i verksamheten har varit till stor nytta för att finna brännpunkter.

Medverkande vid provborrning

Under projektets gång blev det även aktuellt med några praktiska inslag. För att få konkreta exempel över hur föroreningsbilden kan se ut vid representativa anläggningar hos bolaget genomfördes provtagningar vid ett par stycken innan utbildningstillfället. Projektgruppen deltog vid detta tillfälle i utbildningssyfte, för att se hur det praktiskt går till samt för att kunna se hur man ska lägga upp utbildningen för övriga miljösamordnare. Vid detta provtillfälle fick projektgruppen dessutom mycket lärdomar om vilka praktiska problem som kan dyka upp (se exempel i 5.11).

5.3 PROJEKTETS AVGRÄNSNINGAR

För att kunna hantera projektet inom bolagets breda och spridda verksamhet behövdes ett antal avgränsningar göras. Dessa diskuterades fram och tillbaka under projektmötena varefter gruppen kom fram till att fokus skulle ligga på oljeföroreningar i mark på mindre produktionsanläggningar. Motiven för avgränsningen var att gruppen ansåg att dessa var de främst förekommande anläggningar, många till antalet och där behovet av stöd för beräkning var störst. Genom att göra denna ganska snäva avgränsning riskeras att vissa former av miljöskulder inte räknas med i denna omgång, vilket även framgår i beskrivningen av riskerna med projektet. Risken att missa någon större förorening är dock liten eftersom ett flertal av de större produktionsanläggningarna redan inventerats och dokumenterats väl.

(31)

Påfyllnad av olja bedöms utgöra den största risken för uppkomst av mindre föroreningar vid bolagets verksamhet varför påfyllningsfrekvensen är viktig att ta hänsyn till. Dock skall ej negligeras att det kan förekomma andra föroreningar som till exempel kan ha orsakats av tidigare verksamheter på äldre anläggningar eller nyare byggda på gamla industriområden.

5.4 TYPANLÄGGNINGAR

I projektgruppen kom man tidigt fram till att utgångspunkten för bedömningarna skulle vara ett antal typanläggningar, det vill säga anläggningar som är representativa för bolagets verksamhet. Typanläggningarna har under projektets gång ändrats lite, men från första början har ålder, bränsle samt antal påfyllningar varit uppgifter som varit intressanta för att få en uppfattning om risken för föroreningar. För att få en grund att utgå valdes att genomföra provtagningar på ett antal anläggningar som ansågs utgöra så kallade typanläggningar. Resultatet från dessa provtagningar ska sedan ligga till grund för att kunna bedöma och jämföra andra liknande anläggningar.

Tanken är att antalet jämförelseobjekt efterhand skall fyllas på med resultatet från anläggningar där man genomfört provtagningar av en eller annan anledning, exempelvis vid exploatering eller försäljning. Information om typanläggningarna finns tillgänglig i databanken. Där beskrivs de med bland annat ålder, typ av bränsle, storlek, om där är hårdgjord yta och så vidare samt att resultaten från de genomförda provtagningarna redovisas. I beskrivningen av typanläggningarna finns även en summa för eventuell miljöskuld samt vad den får för ekonomisk konsekvens. Tanken är att antalet typanläggningar efterhand skall öka utifrån anläggningar där man skall genomföra provtagningar av en eller annan anledning, exempelvis vid exploatering eller försäljning.

5.5 RUTINEN (BILAGA 3)

Rutinen är ett dokument som påvisar hur man inom bolaget ska hantera miljöskulder. Den innehåller hänvisning till den framtagna arbetsmodellen, hur den ska kunna användas vid förvärv och försäljning av anläggningar, hur rapporteringen ska ske till koncernen samt vilka lagar och krav som skall följas och tas hänsyn till. Rutinen följer de avgränsningar som gjorts, det vill säga till oljeföroreningar.

(32)

5.6 ARBETSMODELL (BILAGA 4)

Den framtagna modellen kan delvis ses som en av förenklad version av Naturvårdsverkets MIFO. Modellen är tänkt att vara ett självinstruerande formulär och ska fyllas i av miljösamordnaren i samråd med anläggningsansvarig, som tros ha mycket kunskap om anläggningen. Modellen är utformad i Microsoft Excel och består av ett antal flikar:

Flik 1: Arbetsflöde

Innehåller instruktioner om hur modellen ska användas, beskriver vad som ska fyllas i under respektive flik samt när myndigheter ska kontaktas.

Flik 2: Bakgrundsfakta

Under denna flik fylls grundläggande information om anläggningen i och övergripande information om eventuell förorening. Om ingen misstanke om förorening finns behöver man inte gå vidare.

Flik 3: Misstänkt förorening

Finns en synlig förorening eller stark misstanke om förorening, en fråga som ställts i föregående steg, fylls även denna sida i. Vilken ska ge en lite fördjupad överblick över föroreningsbilden. Utifrån denna ska miljösamordnarna få hjälp med att prioritera eventuell åtgärd utifrån risker den kan ha för människa, miljö, varumärke och så vidare.

Flik 4: Beskrivning av typanläggningar

Under denna sida finns ett antal typanläggningar beskrivna med uppgifter som ska göra dem jämförbara med andra anläggningar och ge en uppfattning om föroreningsbilden och storleken på dess miljöskuld. Här jämför man sin egen anläggning och ser om det finns likheter med någon av typanläggningarna och gör utifrån dem en bedömning av miljöskuldens storlek.

(33)

Flik 5: Beräkning av kostnader

Om inte anläggningen passar in under någon av beskrivna typanläggningar kan man här göra en egen beräkning av miljöskulden. Till hjälp finns schablonkostnader för olika moment som kostnader för provtagning, schaktning och efterbehandlingar. För att kunna genomföra beräkningen krävs att man gjort en uppskattning på hur stor volym förorenade massor det rör sig om.

5.7 UTBILDNINGEN

Två dagars utbildning planerades inom projektets ramar för samtliga miljösamordnare i bolaget. Dag ett skulle ägnas åt teoretisk utbildning och dag två åt utbildning i fält. Under första passet av den teoretiska utbildningen hölls en kort information från koncernrepresentanten, som tidigare deltagit vid något tillfälle i projektet. Därefter diskuterades modellen, där det hölls en öppen diskussion för samtliga deltagare. Projektgruppen valde att hålla en öppen diskussion för att ge de berörda en chans att påverka och tycka till om arbetssättet innan det fastslås. Eftermiddagen inleddes med en kort resumé av erfarenheter och tips upp vilka främst framkommit under projektets gång. Dessa praktiska erfarenheter har sammanställts i en checklista för provtagning och tillsammans med bland annat riktvärden för föroreningar har samlats i ett vägledande dokument, vilket kommer att vara ett stöd för miljösamordnarna i deras arbete. Utbildningen fortsatte med en öppen föreläsning av representanten från WSP som bland annat behandlade lagstiftning och rapportering till tillsynsmyndigheter. Dessutom togs rättsfall och andra konkreta exempel på tidigare utförda fall. Dagen avslutades med en diskussion för att fastslå rutinen.

Fältutbildningen genomfördes dag två, då en av typanläggningarna besöktes och provborrning samt grundvattenprovtagning genomfördes. I samband med detta informerade SAKAB och WSP om de praktiska delarna vid provtagningen och tillvägagångssätt för mark- och grundvattenprover. Eftermiddagspasset spenderades på SAKAB:s anläggning utanför Kumla där de omhändertar och behandlar farligt avfall. De informerade om sin verksamhet och olika metoder av efterbehandling av förorenade jordmassor samt typexempel presenterades. Dagen avslutades med en rundvandring på anläggningen för att se hur bland annat förorenad mark tas omhand.

(34)

5.8 VÄGLEDNING FÖR FÖRORENAD MARK (BILAGA 5)

Inom projektet har även ett dokument för vägledning tagits fram. Detta har i syfte att vara ett stöd och kunskapsbank för miljösamordnarna. I detta dokument finns lite riktlinjer för hur föroreningar ska hanteras, en checklista för det praktiska vid provtagning samt lite begreppsförklaringar och riktvärden för att kunna tolka analysresultaten. Dessutom innehåller det en kort sammanfattning av Naturvårdsverkets metod för inventering av förorenade områden. Vägledningen kommer att finnas tillgänglig på samma plats som rutinen och modellen.

5.9 HUR SKA MODELLEN ANVÄNDAS I VERKSAMHETEN?

Modellen skall vara ett hjälpmedel för miljösamordnarna och ligga till grund för att göra en bedömning av miljöskulder på deras egna områden och på de anläggningar där det finns stark misstanke om att det finns föroreningar. På varje anläggning där man använder eller har använt olja ska ett formulär fyllas i. Det blir ett engångsarbete för miljösamordnaren att fylla i den första sidan i formuläret, vilken sedan arkiveras på lämpligt sätt. Den fortsatta informationen om föroreningsbilden kan förändras och fyllas i när det finns behov av att göra en kartläggning av föroreningen. Förhoppningen är att detta skall kunna genomföras på berörda anläggningar inom ett år. Presentation av och diskussion kring modellen genomfördes vid utbildningstillfället för ett antal miljösamordnare, men samtliga var ej närvarande så informationen måste vidarebefordras till dem som ej var där. Modellen skall ”färdigställas” i sin nuvarande form och börja användas. När det gäller rutinen skall den färdigställas och godkännas av ledningen så att det blir ett giltigt dokument som kan styra bolagets arbete med miljöskulder.

5.10 VAD ANSER PROJEKTGRUPPEN OM DEN FRAMTAGNA MODELLEN?

Som avslutande del i den intervju som genomfördes med de två deltagarna från projektgruppen diskuterades vad som gör vår modell till en bra modell. Stor samstämmighet rådde i gruppen och fördelarna med modellen ansågs vara att det ger möjlighet till att hantera det stora antalet anläggningar utan att behöva genomföra mätningar på varje, vilket inte hade varit praktiskt genomförbart. Intervjuperson två anser att den bygger upp en viktig kunskap som gör att miljöskulderna inom bolaget kan uppskattas på ett bättre sätt än för bara ett halvår sedan. Dessutom menar personen att den visar att bolaget har tänkt och att det nu finns

References

Related documents

Förslaget innehåller ett miljardbidrag till tolv moderatledda kommuner i landet för den händelse att skatteutjämningssystemet skulle ha ”eventuella effekter på tillväx- ten”

För att utröna bärigheten av de idéer som legat till grund för praktisk tillämpning av den upptäckt som gjorts beträffande frysförlopp har två installationer iordning­..

Sammanfattningsvis kan det framföras att det finns mycket som talar för att Göteborgs Stad har sådan kontroll över Göta Lejon att kontrollkriteriet är uppfyllt ± åtminstone i

Vidare presenteras och redogörs för den modell som används för att fastställa priserna på internprestationer mellan de olika affärsområdena inom koncernen.. Avsnittet bygger

Säljarna ville ha det som det var och låta textgranskaren skriva deras texter. Det är i och för sig inte så konstigt, värre är att ledningen tänker ”straffa ” de säljare som

Kontroller totalt Godkända Mindre allvarliga brister Allvarliga brister Utan allvarlig anm.. 262 31 127

Studiemedel avskrivs i regel vid dödsfall liksom den skuld som inte hinner betalas före 66 års ålder.. När du började studera vid universitet/högskola, seminarium eller

Detta kan vara positivt när olika perspektiv leder till helhetsperspektiv i klientärenden, men det kan även vara negativt när de inte har en förståelse för varandras roller, eller