Malmö högskola Lärande och Samhälle
Uppsats
15 hpHur påverkas elevers resultat av att
familjen flyttar under grundskoletiden?
How does the moving of the family affect student´s outcome in the swedish secondary school?
Claes Andersson
Utbildningsvetenskap, baskurs 30 hp Slutseminarium 2011-08-31
Examinator: Haukur Viggosson
Sammanfattning
Mitt syfte med detta arbete har varit att belysa det problem som det kan innebära för en skola att hantera elever som flyttat in under grundskoletiden och undersöka hur dessa elevers resultat påverkas av det faktum att de har flyttat in från en annan skola.
Den teori jag har använt är huvudsakligen systemteorin som den beskrivs i Peter Senges ”Den femte disciplinen”. Jag valde denna teori eftersom frågeställningen i detta arbete förutsätter att man intar ett övergripande perspektiv på frågor som rör hela den svenska grundskolan – hela systemet.
I undersökningen används till största delen statistiska metoder för att ta fram och analysera hur stor andel av eleverna i tre svenska grundskolor i en kommun som har flyttat under sin
grundskoletid och hur det har påverkat deras resultat, mätt som meritvärde i slutet av årskurs nio. Undersökningen visar att deras resultat, mätt som genomsnittet av meritvärdena i årskurs nio är signifikant lägre än genomsnittet för den aktuella årskullen. Mer studier kommer att behövas för att säkerställa reliabiliteten i undersökningsresultatet och framför allt för att kunna diskutera lämpliga åtgärder för att hantera dessa resultat.
Nyckelord: Elevflytt, elevers resultat, flyttande elever, skola som system, meritvärde, påverkan på elevers resultat
Innehållsförteckning
Hur påverkas elevers resultat av att familjen flyttar under grundskoletiden? 1
How does the moving of the family affect student´s outcome in the swedish secondary school? 1
Sammanfattning 2
Inledning 4
Syfte och frågeställningar 7
Orientering i forskningsområdet, teoretiskt perspektiv och begreppsdefinitioner. 8
Den femte disciplinen – systemet som helhet 9
Systemteori 9
Systemteori översatt till kommunal grundskola 10
Systemteori applicerat på flyttande elever 11
Begreppsdefinitioner 11
Metod 12
Tillvägagångssätt 13
Urval 14
Bearbetning av materialet 14
Presentation av datamaterialet 15
Genomsnittliga meritvärden, skola E 15
Genomsnittliga meritvärden, skola V (och skola B 1-6) 16
Antal och andel inflyttade elever 16
Analys av datamaterialet 17
Diskussion 19
Möjliga framtida frågeställningar/ forskningsfrågor 21
Referenser 23
Tack 24
Bilaga 1 Resultatsammanställning 25
Bilaga 2 Inflyttade elever - Exempel på elevblad 28
Bilaga 3 Elever som flyttat ut – Exempel på datablad från en skola, en årskull 29
Inledning
Förordningen om kvalitetsredovisning i skolan kom 1997. Sedan dess har kvalitetsarbetet i skolor utvecklats mycket. Inte minst under senare år har många skolor och kommuner konstruerat system som är starka och som har beredskap för att hantera de flesta händelser under elevens 9-10 år i grundskolans system. Rutiner för övergångar, elever i behov av särskilt stöd och
kompetensutveckling är det normala. När det gäller långsiktig uppföljning av resultat och elevers kunskaper har förbättringar skett på de flesta håll även om Skolinspektionen ofta ändå påtalar brister i just uppföljning av elevresultat. (Skolinspektionens rapport – Regelbunden tillsyn 2009). Nu försvinner kravet på kvalitetsredovisning men troligen blir konsekvensen av de nya
skrivningarna i skollagen att kraven på ett verkligt fungerande kvalitetsarbete i realiteten skärps. Ett bra kvalitetsarbete är en nödvändighet i en skola för att säkerställa goda resultat men det är troligen inte helt tillräckligt
Men elevresultat, mätt som andel behöriga till gymnasieskolan, har inte förbättrats under 2000-talet och det har sannolikt flera olika orsaker. I detta arbete kommer jag att försöka kasta ljus över ett förhållande, en möjlig orsak till försämrade elevresultat som inte hittills varit så
uppmärksammat som förklaring men som i sig själv rymmer flera komplexa samband. Av praktiska skäl har jag valt att mäta elevresultat som meritvärde. Nationellt har detta faktiskt ökat något men det är oklart om det egentligen avspeglar ökade kunskaper generellt hos elever eller om bedömningarna har ändrats.
I en del kommuner förefaller det att vara en relativt vanligt förekommande företeelse att elever inte tillbringar hela sin grundskoletid i ett och samma system dvs. i samma F-9 skola eller i skolor som normalt sett överlämnar elever mellan varandra. Jag avser här till exempel en eller flera F-5 skolor som lämnar över alla sina elever till en viss 6-9 skola. De utgör i denna undersökning ett system.
I en del av dessa kommuner är det också relativt vanligt förekommande att elevers flyttande nämns som en del av analysen i det systematiska kvalitetsarbetet, av vad som påverkat ett visst (negativt) betygsresultat i slutet av grundskolan. En skolledare eller att arbetslag kan då skriva att en bidragande och ibland övervägande orsak till att eleven inte blivit behörig till nationellt
program på gymnasiet eller fått låga meritvärde i största allmänhet har varit att eleven har flyttat in till skolan och/eller kommunen relativt sent under grundskoletiden.
I vissa fall har kanske eleven gått några år i kommunens skola, varit borta några år och sen kommit tillbaka men det vanligaste brukar ändå vara i dessa fall att eleven har kommit från någon annan kommun och att något avlämnandeförfarande av något värde från denna kommun (eller friskola) inte blivit av.
I kvalitetsredovisningen blir då detta ett mer eller mindre legitimt sätt att förklara (försvara) att just denna elev inte nått kunskapsmålen och därför saknar betyg i ämnet. I en del skolor verkar det kunna vara så att en majoritet av eleverna som inte nått kunskapsmålen tillhör kategorin inflyttade elever.
Den skola som haft eleven under de tidiga åren av grundskolan tar självklart inget ansvar för betygsresultaten för en elev som slutat för kanske flera år sedan. Och när den skola som eleven verkligen slutar nian i, inte heller anser sig kunna ta något ansvar för de bristande resultaten så blir just avsaknaden av ansvarstagande ett problem.
Jag har upplevt att det är relativt vanligt förekommande att skolledare nämner i sina analyser av elevernas kunskapsutveckling och betygsresultat att eleven har flyttat under sin grundskoletid. Ofta används det då också som en förklaringsmodell till att ett resultat har blivit mindre bra. Jag bedömer att den analysen ofta också är rimlig eftersom en skola som har arbetat i ett F-9 perspektiv med kontinuerlig uppföljning och med väl motiverade åtgärder utifrån uppföljningsresultaten inte haft full möjlighet att kunna påverka den flyttande elevens kunskapsutveckling.
Den avlämnande skolan skriver av naturliga skäl inga kommentarer till en elevs kunskapsresultat i årskurs nio när eleven sedan flera år inte är deras och vad jag har sett i kvalitetsredovisningar så är det heller aldrig någon som frågar efter insatser som gjorts i en annan skolorganisation. Ansvarstagandet för den flyttande elevens resultat blir på det sättet svagt eller obefintligt.
Min hypotes var att dessa flyttande elever är överrepresenterade i statistiken över elever som har låga meritvärden eller är obehöriga till nationella program på gymnasiet. När denna hypotes nu bekräftas av undersökningen blir det intressant att närmare fundera på vad som eventuellt kan göras för att förbättra situationen för dessa elever. Det kan rentav vara så att detta är en fråga av nationellt intresse. I så fall något som ännu inte har varit särskilt uppmärksammat i den nationella debatten om skolan. Därför kan det även på det sättet vara ett intressant område att studera. Detta var mina utgångspunkter för detta arbete.
Man kan möjligen invända mot denna studie att det är ett ganska "enkelt" ämne, snudd på banalt. Men eftersom inte företeelsen flyttande elevers resultat verkar vara särskilt väl undersökt eller diskuterad så finner jag att det ändå kan vara på sin plats att intressera sig för det. Och som det sägs i Varför vetenskap? "Orättvist, klandras ibland vetenskapliga discipliner där empiriska data framstår som tydligare än inom andra områden, för att sakna vetenskapliga problem" (Bjereld, U. m.fl. 2009, s.41 ). Med tanke på att mitt resultat nu visar på en sådan trend uppstår en rad med andra vetenskapliga problem som jag skissar mot slutet av denna rapport. Området flyttande elever kan åtminstone komma att utvecklas till ett verkligt vetenskapligt problem så småningom.
Jag har försökt att under arbetets gång tillämpa systemteori på de perspektiv jag använder mig av och i diskussionsavsnittet refererar jag vid några tillfällen till denna teori. (Senge 1997) Detta teoretiska perspektivet är det som jag har funnit mest adekvat och mest applicerbart på de komplexa samband som uppstår när elever flyttar och också det perspektiv som personer i ansvarig ställning eventuellt skulle kunna anlägga för att leta efter lösningar och angreppssätt när man söker efter dessa lösningar. Med ett sådant mera heltäckande perspektiv – ett
systemperspektiv – skulle man kunna tänka sig att det blir lättare att hitta lösningar på, till exempel den centrala frågan om ansvarsutkrävande.
Det är således intressant att undersöka, först och främst, om det verkligen förhåller sig så att elevers resultat påverkas av om de har flyttat under grundskoletiden. För att ta reda på detta tog jag kontakt med en mindre sydsvensk kommun vars elever under de senaste åren haft resultat som legat under genomsnittet i Sverige.
Syfte och frågeställningar
Undersökningen har alltså som syfte att ta reda på om elevers resultat påverkas av att byta skola under grundskoletiden.
Denna undersökning koncentreras mot en skånsk kommun med drygt 15 000 invånare med fyra kommunala grundskolor och en friskola. Kommunen tillhör kategorin “pendlarkommuner” enligt SCB:s indelning av de svenska kommunerna
Problemställningen handlar alltså om att undersöka hur utbrett fenomenet med flyttande elever
egentligen är och om det verkligen är så att (in-)flyttande elever är överrepresenterade i statistiken över elever som misslyckas med sina resultat i slutet av årskurs nio.
I en förlängning kan det också bli fråga om att diskutera hur en skola och en skolledare kan förhålla sig till detta fenomen och vad som eventuellt kan göras för att minska de negativa verkningarna för de flyttande elevernas resultat. På en högre nivå, förvaltningsnivå och nationell nivå måste det också vara av stor betydelse att diskussionen förs om vem som har ansvaret för de flyttande elevernas resultat. Till sist måste detta beslutas och det är troligt att det är det som blir själva kärnfrågan i resonemangen så småningom. Men det går bortom syftet för denna studie. I denna undersökning används alltså statistik från en mindre kommun i Skåne som gäller betygsresultaten från åren 2007, 2008 och 2009 och undersökningen gäller frågan om i vilken utsträckning dessa elever fanns med på klasslistorna i första klass från åren 1998, 1999 respektive 2000.
Det kommer då att finnas ett antal elever som inte finns med på dessa klasslistor från första klass. Det är alltså dessa som någon gång under sin grundskoletid flyttat in till kommunen. Min hypotes var från början att det skulle handla om ett drygt 10-tal elever, kanske så många som 20 eller 25 av totalt cirka 150 i en årskull i denna kommun
Jämförelsen gäller då alltså de (in-)flyttande elevernas resultat jämfört med övriga elever i samma årskulls resultat.
Orientering i forskningsområdet, teoretiskt perspektiv och
begreppsdefinitioner.
Jag har sökt efter liknande undersökningar i Sverige utan att kunna finna något. Det som mest dyker upp vid enkla internetsökningar och bibliotekssökningar som liknande frågor är de ekonomiska konsekvenserna av att elever flyttar och frågor som har att göra med rätten till skolskjutsar och skolmat för elever som är bosatta växelvis hos sina båda föräldrar. Hur dessa elevers resultat påverkas förefaller inte alls undersökt i Sverige.
Jag har tyckt att det har varit svårt att finna en teoretisk ram inom den litteratur vi har haft i denna delkurs och i delkurs ett. Teori definieras i "Varför vetenskap?" (Bjereld m.fl. 2003 s 75) som att "i puritansk mening är teori en utsaga om vissa definierade fenomens orsaksrelationer till varandra"
Och om jag nu hittills har gått bet på att finna några sådana orsaksrelationer mellan till exempel elevers flyttande och skolresultat så känns det ännu som att teori om detta än så länge saknas i Sverige. Att leta utomlands har jag också försökt men det är möjligt att jag inte riktigt haft tillgång till alla databaser och kanske inte haft tillräckligt stöd från någon tillräckligt erfaren bibliotekarie.
Normativt (Bjereld m.fl. 2003 s. 77) kan man säga att det verkar troligt att elevers flyttande har ett negativt bidrag till kunskapsutvecklingen men det skulle kunna vara precis tvärtom också. Min studie försöker bidra med en deskriptiv teori om detta.
I Skolutvecklingens många ansikten (Berg m.fl. 2003) beskrivs ett antal olika perspektiv på den lokala skolans olika möjligheter att förbättra sin verksamhet. Av dessa är det kanske Blossings teorier som ligger närmast till hands att kunna användas för att förbättra arbetet kring flyttande elever. Blossings tankar om infrastruktur och kommunikationssystem skulle mycket väl kunna utvidgas till att omfatta även större system där flera skolor ingår. Skolor som inte nödvändigtvis finns i samma "system" mer än att de vid något tillfälle utbyter elever med varandra.
I min hypotes när det gäller flyttande elever ligger ju att dessa elever på ett eller annat sätt
påverkas av sin flytt, deras lärande blir i någon mening inte vad det borde ha varit och det är detta som leder till de försämrade resultaten. Man kan invända att en flytt också borde kunna innebära stimulans och nya intryck och förbättrat lärande men när det gäller själva lärprocesserna så är det
olika grader av samspel mellan den lärande och omgivningen som leder till ett effektivt lärande (Illeris 2006). Knud Illeris talar om ”lärandets sociala inbäddning” och syftar på både samspelet med skolans personal och med andra lärande i omgivningen. Det är lätt att tänka sig att dessa sociala faktorer påverkas kraftigt av att flytta i, säg 10-årsåldern. Bara vetskapen om att man snart kommer att flytta och kanske flytta igen kan antagligen påverka detta. Det finns troligen en rik sådan påverkan på det direkta lärandet och det kan vara konsekvenser av det som leder till försämrade resultat. Just det ligger utanför det område som jag undersöker i denna studie men när jag i en framtid arbetar vidare med orsakerna till och kopplingar mellan försämrade elevresultat och flyttande så är det troligt att sådana rena lärandeaspekter som Illeris behandlar har en central roll. I denna undersökning är det ju fokus på skolan som organisation, skolan som system, och hur olika sätt att se på kunskap och lärande inom detta system eventuellt påverkar elevers lärande och resultat. Och just detta talar Illeris mycket lite om.
Tankar som jag tror kommer att visa sig applicerbara på mitt problemområde (flyttande elever) kommer däremot till stor del från systemteorin i till exempel "The fifth discipline". (Senge 2006). Om man tänker sig svenska grundskolan som ett enda system så är det ju just denna hela bild och de mönster som framträder när man försöker se hela bilden som kan komma att vara av stor betydelse för att förstå de fenomen som påverkar elevers flyttande och elevers resultat. Vissa mönster återkommer, påpekar Senge och det är något som jag ska få anledning att återkomma till i en analys och diskussion.
Den femte disciplinen – systemet som helhet
Senge skriver 1995 i Den femte disciplinen om de fem disciplinerna som en förutsättning för framgångsrikt organisationslärande. Dessa är:
Personligt mästerskap - Tankemodeller - Gemensamma visioner – Teamlärande - Systemtänkande .
Med ”discipliner” avser Senge människors förändring av handlande och gemensamma
handlingsmönster. Systemtänkandet är den femte disciplinen och integrerar de övriga fyra. I det följande ska vi tillämpa systemtänkande och systemteori.
Systemteori
Enligt systemteorin (Senge 1997) är det nödvändigt att ta hänsyn till alla delar av ett system för att kunna förstå hur olika komponenter i ett system påverkar varandra. Senge illustrerar detta med
flera exempel där produktion, försäljning, konsumenter och offentliga delar påverkar varandra, ibland på sätt som är svåra att förutsäga om man inte analyserar alla delar i systemet.
Systemteori översatt till kommunal grundskola
Om man betraktar en skola som ett system så är det orsakssambanden mellan elevers resultat och de inblandade personernas agerande som är och bör vara i centrum av en analys. Vad gjorde vi? Vad ledde det till? Hur kan vi göra annorlunda? Hur har personalen förstått styrdokumenten? Detta är självklart av betydelse för utvecklandet av just detta lilla system och ett rimligt ansvarstagande. Det utvecklar troligen också det personliga mästerskapet för de ingående
individerna. Men för att kunna analysera orsakerna till en skolas resultat räcker det absolut inte att bara betrakta den enskilda skolan som ett system.
Om det istället är kommunen som är systemet så kommer också andra viktiga aktörers agerande in. Jag kommer i denna framställning inte att analysera friskolor och friskolekoncerner som system. Däremot är de naturligtvis systempåverkare.
För en kommunal grundskola kan följande frågor vara av stor betydelse;
• Vilken ideologi har den politiska ledningen i denna kommun och vilka mål sätter den därför upp?
• Hur ser de ekonomiska prioriteringarna ut i denna kommun? • Hur tas elever in?
Men kommunen agerar inte isolerat. De politiska partierna har riksorganisationer, statsbidragen har viss styrande effekt och kommunen lyder under ett antal styrdokument och lagar som är lika för alla kommuner. Grannkommunernas organisationer påverkar också och ibland finns det rena samarbetsavtal mellan kommuner. Informella kontakter och strukturer påverkar. En kommuns utvecklingshistoria är ofta av stor betydelse när det gäller vad som är möjligt att förbättra. (Berg m.fl. 2003). Även min egen erfarenhet från arbete med nationell och kommunal skolutveckling säger mig att så är fallet.
Peter Senge skriver i den femte disciplinen ”Kärnan i systemtänkande är att känna igen de sammanhängande mönster som finns dolda i verksamhetens komplicerade strukturer där andra bara ser enskilda händelser i mängderna av detaljer, händelser och strömningar som förekommer. Förmågan att se både skogen och träden är avgörande.”
Systemteori applicerat på flyttande elever
Använder man systemteori på det aktuella fallet med elever i en medelstor kommun så är min bedömning att de ingående delar som måste tas med i en analys är kommuners ekonomi, kommuners tillgång till kompetens, föräldrarnas utbildningsnivå och kompetensen hos enskilda skolledare och lärare
Begreppsdefinitioner
Jag kommer i denna studie att använda ett par begrepp genomgående och jag väljer att definiera dessa så här:
Flyttande elev = En elev som har flyttat och bytt skola minst en gång under sin grundskoletid. Resultat = Meritvärde efter årskurs nio
Metod
Eftersom undersökningens syfte var att försöka utröna huruvida det verkligen förhöll sig så att elever som flyttat hade sämre resultat än de som tillbringat alla sina grundskoleår i samma system var jag alltså tvungen att ta reda på vilka elever som tillkommit på klasslistorna under de nio åren, beräkna deras meritvärde och ställa det mot de övriga elevernas. Eftersom det också förekommit en viss betygsinflation under denna period har jag också valt att jämföra med riksgenomsnittet för meritvärdena under de aktuella åren.
Jag har i första hand använt mig av befintlig statistik, klasslistor och skrivet material från den aktuella kommunen. I andra hand av uppgifter kring de flyttande eleverna som kanslister och skolledning har personlig kännedom om. I tredje hand har jag även kontaktat Statistiska Centralbyrån för att utröna vad de skulle kunna hjälpa mig med. Men eftersom det jag behövde också innefattade namngivna elever blev det svårt för SCB att lämna ut några uppgifter. Det krävdes då en särskild etisk prövning som föreföll ganska omfattande. Ska jag arbeta vidare med fler undersökningar liknande karaktär kommer det att vara nödvändigt att arbeta mer effektivt med det statistiska materialet och då kan det nog bli nödvändigt att arbeta med den befintliga statistiken från SCB på något sätt.
Nu blev det istället ett helt manuellt, och mycket tidsödande arbete där jag läste klasslistor mot betygskataloger nio år senare och letade efter elevernas namn.
Jag hade räknat med att stöta på en del problem med att få ut materialet och att det skulle dyka upp en del tolkningsproblem. Men de svårigheter som uppstod var till största delen sådant som jag inte hade förutsett.
Det visade sig att en del elever verkade vara inflyttade till skolan eftersom de fanns med i betygskatalogen i skolår nio men inte på klasslistan i årskurs 1. De föreföll alltså vara inflyttade men jag upptäckte att en del av dem fanns med på andra klasslistor. Det handlade alltså om elever som antingen hoppat över en årskurs eller gått om ett år. I analys- och diskussionsavsnitten nedan kommer jag att kommentera detta lite närmare.
I det skriftliga materialet räknade jag med att det inte skulle finnas några formella fel utan att de uppgifter som finns arkiverade också skulle stämma med verkligheten. När det däremot gällde hur väl kanslister och skolledning minns vilka elever som flyttat in och när detta skedde finns säkert anledning att anta att de kan minnas fel eller ha något skäl att lämna fel uppgifter. Jag hade möjligtvis kunna minska dessa möjliga felkällor genom att ställa uppgift mot uppgift om det skulle bli uppenbart att någon av dem inte skulle stämma. Detta visade sig dock inte vara något direkt problem som dök upp heller.
Sammantaget måste jag då konstatera att felkällorna varit ganska få och obetydliga i detta arbete hittills. De uppgifter jag har velat få ut har gått att få ut, bortsett från att en skola inte kom med. Och bearbetningen av uppgifterna har också gått att göra på det sätt jag planerade även om det då alltså dök upp några små svårigheter.
Tillvägagångssätt
Jag kontaktade de fyra aktuella skolorna och bad att få ut klasslistorna på de som började första klass under läsåren 1998/99, 1999/00 och 2000/2001 och betygskatalogerna från årskurs 9 för motsvarande klasser nio år senare, alltså 2007, 2008 och 2009.
Genom att motläsa betygskatalogerna mot klasslistorna kunde jag då enkelt avgöra vilka elever som försvunnit från klassen och vilka som kommit till.
Det hade varit intressant att försöka spåra vart de utflyttande eleverna tagit vägen och vilket betygsresultat de fått men det hade varit alltför arbetskrävande. Istället koncentrerade jag mig på de elever som kommit till och gjorde en särskild lista over dem som jag senare kunde jämföra med de övriga elevernas resultat.
På den skolan som var en renodlad F-9 skola var detta förhållandevis enkelt men på den skolan som bestod av två separata F-5 skolor och ett fristående högstadium (6-9) var det något mera komplext eftersom den ena F-5-delen var en del av högstadiet medan eleverna från den andra F-5 skolan kom till utifrån så att saga och I en del av årskullarna så blandades eleverna men inte I en annan.
På den fjärde skolan som också var en F-9 skola så fick jag inte in tillräckligt med material för att kunna genomföra undersökningen på den skolan.
Urval
Jag valde att genomföra undersökningen i just denna kommun eftersom jag fått indikationer härifrån om att fenomenet flyttande elever var relativt vanligt och ofta förenat med en eller annan svårighet.
Det senaste året jag hade tillgång till betygskatalogen var vid undersökningens start 2009 och räknat bakåt så skulle jag då begära klasslistorna från läsåret 2000/2001. För att öka
undersökningens värde skulle jag behöva presentera data från så många årskullar som möjligt men eftersom tiden var begränsad så valde jag att inte arbeta med alla årskurser från vilka data fanns tillgängligt utan begränsa mig till tre årskullar. Detta skulle också visa sig vara tillräckligt för att få det jag eftersträvade; en indikation på om min hypotes var korrekt eller åtminstone rimlig
Bearbetning av materialet En sammanställning av det totala resultatet bifogas i bilaga 1
Hela källmaterialet finns ännu så länge bara tillgängligt i pappersformat och bifogas inte till denna rapport.
Jag har valt att presentera de inflyttade elevernas respektive hela klassens genomsnittliga
meritvärde klassvis för de tre åren och på de två olika skolorna: Detta gör det möjligt att snabbt se att det finns en faktisk skillnad. Detta kunde också ha gjorts på andra sätt. Jag övervägde till exempel att också jämföra med det genomsnittliga meritvärdet för de som varit i klassen i nio år. Den skillnaden hade då naturligtvis varit betydligt större.
Jag har i källmaterialet använt elevernas namn och eftersom jag anser att det kan vara integritetskränkande att publicera namnen så har jag strukit namnen i denna publikation. Undantag dock för några elevers förnamn som finns med i bilagorna 2 och 3 för att kunna ge en uppfattning om könsfördelningen.
Eftersom materialet är förhållandevis litet spelar enstaka elevers resultat i vissa fall stor roll för klassens genomsnittliga meritvärde. Jag prövade i skola E:s resultat att också använda
medianvärdena för att se om jag fick väsentligt annorlunda resultat på det sättet. Det visade sig då, att i de flesta klasserna blev skillnaderna mindre mellan de inflyttade elevernas resultat och
klassen som helhet. Men i ett par av klasserna blev skillnaderna i stället större och för de tre åren som helhet var skillnaden inte tillräckligt stor bedömde jag för att jag också i sammanställningen skulle presentera resultatet utifrån medianvärden.
Eftersom det var lätt att göra så listade jag också de utflyttade elevernas namn och detta material finns också tillgängligt för eventuell senare bearbetning. I bilaga tre finns ett exempel från en skola och en årskull hur en sådan lista ser ut. Totalt finns det alltså 9 sådana listor och det
exempel jag bifogar är typiskt när det gäller antalet utflyttade. Det är alltså en relativt omfattande utflyttning också. I exempelkullen har 21 elever av de 52 som började i årskurs 1 på skola E flyttat ut någon gång under grundskoletiden. En välgrundad gissning är att många av utflyttarna går till kommunens friskola som då var en 6-9 skola. (Nu 5-9). Hade dessa varit kvar i klasserna hade skillnaden mellan inflyttande elevers resultat gentemot hela årskullens resultat varit ännu större.
Presentation av datamaterialet
Genomsnittliga meritvärden, skola E
En enkel jämförelse mellan de genomsnittliga meritvärdena för de flyttande eleverna i kommunen och meritvärdena i kommunen som helhet och i riket under åren 2007-2009
Inflyttade elever Hela årskullen Riket
2007 175 180 207
2008 196 191 209
2009 174 203 209
Alla tre åren 181 191 208
Det skiljer alltså i genomsnitt 10 meritpoäng på skola E mellan inflyttade elever och klassens genomsnitt. Det ger en avvikelse på cirka 6% vilket är statistiskt signifikant det vill säga, inte beroende på ren slump.
Det höga genomsnittliga meritvärdet för de inflyttade eleverna 2008 kommenteras i analysavsnittet nedan.
Genomsnittliga meritvärden, skola V (och skola B 1-‐6)
Inflyttade elever Hela årskullen Riket
2007 168 186 207
2008 145 184 209
2009 127 186 209
Alla tre åren 146 185 208
Här skiljer alltså hela 39 meritpoäng mellan de inflyttade eleverna och genomsnittet för alla eleverna under de tre åren. Detta utgör en skillnad på ca 27%. På skola V finns i alla tre
årgångarna ett antal elever som har mycket låga meritpoäng och av dem några i varje årskull – i synnerhet de som slutade nian 2009 - som kan antas tillhöra kategorin ”sent anlända” från utlandet. Konsekvenserna av detta för jag ett resonemang om i det nedanstående analyserande avsnittet.
Antal och andel inflyttade elever
Antal Andel Skola E 2007 12 33% Skola E 2008 10 19% Skola E 2009 17 27% Skola V-B 2007 23 24% Skola V-B 2008 12 16% Skola V-B 2009 30 36% Totalt 104 26%
Av totalt 404 elever i de undersökta klasserna var det alltså 104 (26%) som inte hade gått i klassen eller skolan under alla nio åren. Till kategorin inflyttade tillhör inte de elever som kommit till på klasslistan beroende på omgång eller att de hoppat över en årskurs.
Analys av datamaterialet
Jag har funnit att det verkligen finns en statistiskt signifikant skillnad i elevernas resultat beroende på om de tillhör kategorin inflyttade eller inte.
I skola E:s resultat från 2008 ser det dock ut som om de inflyttade eleverna har högre
genomsnittliga meritvärden än klassen som helhet. Det beror till stor del på att i denna årskull finns en klass, Munin 9, som hade ovanligt höga meritvärden men också några elever som var inflyttade i en annan bemärkelse. De hade nämligen gått om en årskurs och hade samtliga låga eller mycket låga meritvärden. Dessa ingår inte i kategorin inflyttade i tabellen ovan eller i bilagan. De inflyttade eleverna hade dock höga meritvärden i just denna grupp och det skulle kunna bero på en tillfällighet eller att en grupp elever har gynnats av varandras närvaro just här. För att ta reda på det skulle jag behöva gå tillbaka till denna klass lärare och ställa följdfrågor.
Just denna kategori elever, de som gått om eller hoppat över en årskurs är också en möjlig felkälla i de övriga årskullarna. Just för den som låg ” i mitten” är det enkelt att se om de kom ifrån någon av de andra två. Men för de övriga (startår 1998 eller 2000) kan det ha smugit sig in någon omgångare eller elev som hoppat över en årskurs. Detta har jag inte haft möjlighet att kontrollera inom ramen för det tillgängliga materialet.
Jag har valt att jämföra de inflyttade elevernas meritvärden med hela klassens genomsnittliga meritvärde. Ett annat alternativ som hade gett en större skillnad hade naturligtvis varit att jämföra med gruppen som tillbringat alla sina nio år i grundskolan i samma klass. Men de uppgifterna är lite mer svåråtkomliga – jag hade fått beräkna dem manuellt- och eftersom jag också gärna vill hitta en metod som är rimligt enkel att arbeta efter har jag ändå valt att jämföra med hela årskullen. Dessa uppgifter finns lätt tillgängliga på www.skolverket.se i Siris och Salsa.
På skola V finns i alla tre årgångarna ett antal elever som har mycket låga meritpoäng och av dem några i varje årskull – i synnerhet de som slutade nian 2009 som kan antas tillhöra kategorin ”sent anlända” från utlandet. Denna kategori är naturligtvis mycket viktig att föra till goda
grundkunskaper i den svenska skolan men faller något utanför det fokusområde som jag haft i denna studie. Om eleven anländer till Sverige under högstadietiden kan det vara en omöjlig uppgift för en skola att utbilda eleven till godkända betyg och elevens uteblivna betyg är då inget
mått på en skolas eller en kommuns kvalitet. Det finns inte möjlighet att särskilja ”sent anlända” på något statistiskt säkert sätt men även om jag undantar en grupp elever med under 40
meritpoäng och som har haft annat modersmål än svenska från gruppen inflyttade så kvarstår ändå en tydlig skillnad mellan inflyttade elevers resultat och hela årskullen.
Tyvärr hade jag inte tillgång till klasslistorna och betygskatalogerna från den fjärde kommunala grundskolan i min kommun, skola J. Vid samtal med skolledningen där har jag dock fått uppfattningen att även de noterat problemet med inflyttande elevers sämre resultat.
De inflyttade eleverna saknar också betyg i ett eller flera ämnen i större utsträckning än de övriga eleverna i årskullen och dessa uppgifter finns tillgängliga i mina datafiler men jag har valt att inte särredovisa dessa i denna rapport. Dessa uppgifter utgör ju egentligen bara ett annat sätt att redovisa betygen och jag bedömer att det i detta läge inte har något särskilt intresse. Det förefaller inte heller vara så att något eller några särskilda ämnesbetyg skulle fattas i större utsträckning än några andra.
De elever som flyttat ut från den ena skolan återfinns inte i undersökningen i någon högre grad på någon annan skola i kommunen. Det förefaller alltså som att de lämnat kommunens organisation helt. Det finns en liten 6-9 friskola i kommunen och de har troligen tagit emot en del. Det finns också kommunala skolor och friskolor i närbelägna kommuner som det är förhållandevis enkelt att åka kollektivt till. En del av utflyttarna har sannolikt gått dit och en del av inflyttarna är sannolikt därifrån men om detta vet jag inte säkert besked. Men det står i alla fall klart att omflyttningen mellan de kommunala skolorna står för en mycket liten del av flyttandet för de tre årskullarna som undersökts.
Diskussion
Det visade sig alltså att eleverna som flyttat in under grundskoletiden hade signifikant sämre resultat än genomsnittet i årskullen vilket ju också var min hypotes. Och hade jag gjort jämförelsen mellan inflyttade elever direkt mot den andra gruppen (de som inte flyttat) hade skillnaderna varit ännu tydligare. Det föreligger alltså i dessa tre årskullar ett sådant bekymmer med elevernas resultat som skolledare också har rapporterat i sina kvalitetsredovisningar. Detta är en indikation på att detta kan vara ett problem som verkligen är något för denna kommun att uppmärksamma och åtgärda. Dock är resultaten från bara tre årskullar ett något för litet material att dra helt säkra slutsatser utifrån.
Det kan dock vara så att detta resultat inte alls är begränsat till denna kommun utan är faktiskt ett mera generellt problem som skolor i Sverige har.
Det är naturligtvis inte så att de inflyttade elevernas sämre resultat har en enda och enkel
förklaring. Tvärtom ligger det säkert ett stort antal faktorer bakom dessa och orsakssambanden är komplexa. När man ska närma sig frågan vilka åtgärder för att stödja dessa elever på individuell nivå som lämpligen bör vidtas måste man utreda varje elevs situation. Detta har i de flesta fall säkert också gjorts. Om detta säger denna undersökning ingenting och får lämnas därhän i det följande resonemanget. Det handlar i stället om vad som kan och eventuellt bör göras på systemnivå om det som indikeras i denna undersökning skulle vara ett mera generellt fenomen. Men för de kommuner som nu har ett bra uppföljningssystem över elevernas kunskapsutveckling, och det är de flesta numera, så är det naturligt att elever som inte finns i systemet vid de viktiga uppföljningstillfällena når sämre resultat. De nås ju aldrig av några bra stödinsatser eftersom de inte är på plats. För dem finns det ingen ”röd tråd” F-9 och ingen direkt ansvarig för att
uppmärksamma dem. I alla fall inte förrän det är för sent.
Jag nämnde redan i inledningen att det i viss mån kan handla om att reda ut ansvarsfrågan. Vem har ansvar för att dessa (in-)flyttande elever får möjlighet att nå lika goda resultat som de övriga eleverna? Är det den/de avlämnande skolorna eller är det den mottagande? Det beror så klart på när eleverna flyttar men mitt svar måste ändå bli det svåra; alla de inblandade skolorna har det ansvaret. Alla skolledarna har det ansvaret. Alla skolförvaltningarna och nämnderna och styrelserna som har haft eleven någon del av de nio (tio) grundskoleåren har det ansvaret.
Frågan blir då också hur detta ansvar ska kunna utkrävas när resultaten presenteras och analyseras flera år efteråt i en annan organisation någon annanstans i Sverige?
Senge (1997) menar att det är nödvändigt att ta hänsyn till alla delar av ett system för att kunna förstå hur olika komponenter i ett system påverkar varandra. I detta fall är det troligt att det är så att flyttströmmarna mellan kommunerna i vissa fall faktiskt är så här pass omfattande och att en icke försumbar del av de “dåliga” resultaten beror på gruppen flyttande elever. Hade man kunnat få denna grupp att prestera på samma nivå som “de stannande” så hade meritvärdena för en årskull höjts med ibland 10-tals poäng och behörigheten till nationella program på gymnasiet hade kunnat ökas med några procentenheter.
För mig blir det tydligt, om den indikation vi nu har skulle gälla även mera generellt, att detta faktiskt är ett så pass utslagsgivande fenomen att det utgör en viktig fråga på systemnivå. Och då är det systemet Sveriges skolor som vi måste betrakta. Det blir också naturligt att se det som en nationell fråga eftersom det handlar om kommunöverskridande ansvarsutkrävande att det är på den nationella nivån som lösningarna måste sökas. Om vi skulle kunna öka andelen elever som blir behöriga till nationella program med säg 3%-enheter utan att ta omvägen via IV (nu introduktionsprogram) skulle det vara ett verkligt genombrott. Resultaten från denna enda kommun indikerar att det skulle kunna vara möjligt.
De övriga delarna i teorin om den lärande organisationen handlar ju bland annat om
tankemodeller och gemensamma visioner. Och tankarna runt fenomenet flyttande elever kan säkert lätt påverkas. Dels är ju företeelsen ännu inte så diskuterad och befäst och dels så är det inget som är direkt kontroversiellt. Alla vill säkert vara med och tänka hur detta skulle kunna arbetas med på ett konstruktivt sätt och de tankemodeller som redan existerar är säkert relativt lättpåverkade i och med det. En gemensam vision för hur flyttande elever ska hanteras och stödjas kan också komma att behövas och egentligen behöver det nog inte vara så väldigt svårt av samma skäl som ovan. Det finns ingen prestige eller ens särskilt mycket ansträngd ekonomi i denna fråga så det skulle på några års sikt säkert vara möjligt att formulera och sprida en sådan idé som skulle omfatta många eller alla kommuner och även andra huvudmän. På det sättet skulle möjligheterna att åstadkomma en bra utveckling för flyttande elevers resultat se ganska goda ut. Men det kräver naturligtvis då, som sagt, mer undersökning av sakförhållandena och en bred diskussion om lämpliga (nationella) åtgärder. Senges teorier passar utmärkt som referensram för sådana diskussioner.
Det räcker naturligtvis inte, som tidigare nämnts, med en enda enkel undersökning i några få årskullar i en liten kommun för att veta med säkerhet hur omfattande detta fenomen verkligen är. Jag föreställer mig att en undersökning som skulle kunna prestera några statistiskt säkra svar måste omfatta minst 10 kommuner varav minst någon verkligt stor kommun. Det är alltså mera ett material som kan ligga till grund för en eller flera doktorsavhandlingar eller i alla fall
heltidsarbete under en längre tid för forskare på ett lärosäte, en skolmyndighet eller en eller flera statistiker på SCB eller Skolverket.
Möjliga framtida frågeställningar/ forskningsfrågor
Följdfrågor som jag vid någon punkt under arbetet funderat över och som jag tror att jag kommer att intressera mig för i eventuellt kommande studier kan komma att bli:
Spelar det någon roll för resultaten hur sent eller tidigt under grundskoletiden som eleven kommer?
Har elever som flyttat inom kommunen bättre resultat än de som kommer från en annan kommun?
Av vilka anledningar har familjen flyttat? Kommer de från något annat land så att
språksvårigheter och/eller kultursvårigheter spelar en roll för resultaten? Ja detta verkar uppenbart för de elever som anlänt verkligt ”sent” under grundskoletiden. I den nationella Salsastatistiken kompenserar man för elever som är utrikes födda men det skulle också vara av värde att lägga in någon parameter som kompenserar för sent anländ också. I någon av skolan V:s årskullar är det mycket tydligt att dessa elever har mycket låga meritvärden. Det kan ju rent teoretiskt vara så att en elev skrivs in i klassen dagen innan slutbetyget ska skrivas ut och då kan ju resultatet bara bli ett. Just denna kategori elever går dock något vid sidan av min undersökning
Efterhand som jag arbetat med och funderat mer på frågeställningen och pratat med andra om den så har det dykt upp intressanta följdfrågor och/eller möjligheter att fördjupa frågeställningarna. Här nedan har jag sparat ytterligare några av dessa som jag funnit intressanta men inte möjliga att hantera inom ramen för undersökningen.
I vilken årskurs flyttade eleven in? – Detta har troligen stor betydelse men det är inte säkert att det låter sig enkelt utredas. Då måste jag kanske gå igenom alla klasslistor från åren 1998 till 2009 och det är ett för stort material i detta skede bedömer jag. Jag kan i en framtid komma att ställa frågan till respektive kanslist eller skolledare.
Påverkas meritvärdet mera av sen eller tidig flyttning? – Ett antagande är att sen inflyttning på ett mera påtagligt sätt påverkar resultaten. Det baserar jag på den retorik jag sett användas i kvalitetsredovisningarna. Inflyttning som skett före starten av högstadiet kommenteras mera sällan utan det är just de “sena” inflyttningarna (under sjuan men framför allt i åttan och nian) som kommenteras.
Varifrån har eleverna flyttat in? – Detta kan säkert ha viss betydelse men det beror på hur mycket tid jag har framöver om jag kan hinna intressera mig för detta. Det framgår inte av denna rapport men det är uppgifter som går att ta fram. Om jag vill närma mig den viktiga frågan om ansvarstagandet och ansvarsutkrävandet så kan detta komma att vara en viktig parameter. Det kan i en del fall också handla om elever som har fått familjehemsplacering i kommunen och därför bytt skola.
Genusperspektiv? - Gäller det förmodat försämrade resultatet i högre grad pojkar än flickor? Eller är det möjligtvis tvärtom? Kanske är mitt material i denna första studie för litet för att dra några egentliga slutsatser om just detta. Men kanske kan en trend anas, det verkar vara något fler flickor som har flyttat in och eftersom flickornas resultat i denna kommun såväl som i riket generellt är högre så förstärks snarare tendensen att flytten har påverkat (flickornas) resultat. Vad detta i så fall skulle bero på går inte alls att förklara utifrån det lilla material som finns
tillgängligt. men det kan vara en intressant fråga att fördjupa sig i framtiden.
Hur många har flyttat ut? (Och vart?) – Detta är också intressant, särskilt för den vidare frågan om flyttande elever som ett nationellt fenomen. I denna studie är detta en frågeställning som jag inte hunnit besvara. Men jag har självklart sparat uppgifterna och avser att kunna komma tillbaka till dem vid ett senare tillfälle. I bilaga 3 finns ett exempel från en skola och en årskull på hur detta såg ut helt stickprovsmässigt.
Kan den nya läroplanen, Lgr 11 och de nya kursplanerna komma att påverka situationen för flyttande elever? - Om detta är det naturligtvis alldeles för tidigt att säga något nu. Lgr 11 har ännu inte börjat praktiseras. Men det kan vara en intressant fråga att arbeta med i ett senare skede. Det ännu gällande systemet har ju kritiserats för att vara svårarbetat och svårförståeligt. (Davidsson, 2007)
Referenser
Berg G, Scherp H-Å, Skolutvecklingens många ansikten, Myndigheten för skolutveckling, 2003 Bjereld, U, Demker M, Hinnfors J, Varför vetenskap? Studentlitteratur 2009
Bryman A, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber 2002
Davidson, L, Betänkandet av Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan, (SOU 2007:28) Fritzes, 2007
Goodson, I, Hargreaves A, Professional Knowledge, Professional Lives, Open University Press, USA, 2003
Hargreaves A, Hållbart ledarskap i skolan, Studentlitteratur 2006
Hargreaves A, Läraren i det postmoderna samhället, Studentlitteratur 1998 Illeris, Knud, Lärande, Studentlitteratur 2006
Senge P, The Fifth Discipline, The Art and Practice of the Learning Organization, Doubleday, USA, 2006
Skolinspektionens rapport
-
Regelbunden tillsyn 2009Dnr 40-2010:3711http://www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-tillsyn/statistik/statistik2009/statistik-rapport-2009.pdf
Ärlestig H, Communication between principals and teachers in successful schools, Umeå universitet 2008
Tack
Tack till skolorna i den aktuella kommunen och särskilt då skolledningarna och kanslisterna som mycket tjänstvilligt plockat fram de begärda uppgifterna och diskuterat möjliga upplägg och problem.
Bilaga 1 Resultatsammanställning
Skola V
(Skola B ingår (F-6)) Mv=MeritvärdeMv Mv inflyttade Antal elever Antal inflyttade Saknade betyg
Klassen startade 98/99 Betyg i åk 9 2007 9a 150 24 6 4,3 9b 159 20 5 3 9c 213 25 7 0,2 9d 134 25 5 3,6 Totalt detta år 186 167,6 94 23 Klassen startade 99/00 Betyg i åk 9 2008 9a 114 29 5 8,4
9b fanns inte detta år
9c 133 23 2 8,5
9d 188 24 5 2,2
Klassen startade 00/01 Betyg i åk 9 2009 9a 141 22 11 4,6 9b 132 21 5 5,8 9c 115 20 7 6,8 9d 112 21 7 7,2 Totalt detta år 186 126,7 84 30
Saknade betyg - avser genomsnittligt antal saknade betyg för de inflyttade
Skola E
Sammanställning av resultaten
Mv=MeritvärdeMv inflyttade Antal inflyttade N Saknade betyg Mv, alla
Klassen startade 98/99 Betyg i åk 9 2007 Hugin 148 6 18 2,7 Munin 202 6 18 1,1 Totalt detta år 175 12 36 180 Klassen startade 99/00 Betyg i åk 9 2008 Hugin 164 4 25 3,1 Munin 217 6 27 0 Totalt detta år 196 10 52 191 Klassen startade 00/01 Betyg i åk 9 2009 Hugin 193 3 22 4 Munin 142 5 20 6 Ask 185 9 20 1,2 Totalt detta år 174 17 62 203
Saknade betyg - avser genomsnittligt antal saknade betyg hos de inflyttade eleverna respektive hela klassen Mv - avser hela årskullens genomsnittliga meritvärde N = Antal elever i klassen totalt
Bilaga 2
Inflyttade elever - Exempel på elevblad
Skola E
Födda-91
Inflyttade
Meritpoäng
Antal saknade betygHugin 9 T 180 1 R 135 4 P 115 5 M 175 E 120 5 E 165 2 Medel Hugin 148 Munin 9 J 245 E 175 2 A 270 T 125 5 T 195 L* 260 Medel Munin 202 Medel 9 175 1
Bilaga 3
Elever som flyttat ut – Exempel på datablad från en skola, en årskull
