SAMHÄLLE – KULTUR – IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåKarriärval i en kollektivistisk kultur
Framträdande påverkansfaktorer i sex turkiska universitetsstudenters karriärval
Career choices in a collectivist culture
Prominent factors influencing six Turkish university students’ career choices
Daniel Wicksén
Studie- och yrkesvägledarexamen, 180 hp Examinator: Lisa Ringblom Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03 Handledare: Elin Ennerberg
3
Mänsklighetens fiende är okunnighet; okunnighetens fiende är utbildning. İnsanlığın düşmanı cehalet; cehaletin düşmanı eğitimdir. ~ Mustafa Kemal Atatürk (1881-193∞)
4
Sammanfattning
Tidigare forskning visar att karriärval påverkas i och av olika kulturer på olika sätt. Samhällen präglas av ett individualistiskt och kollektivistiskt kulturellt tänkande, vilket även det har förmåga att påverka karriärval på olika sätt. Enligt flera forskare finns ett behov av att som vägledare vara medveten om hur karriärval påverkas i och av andra kulturer. Hur karriärval påverkas i och av andra kulturer är dock kunskap som saknats på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Det här är problematiskt, eftersom det utan denna kunskap finns en överhängande risk för att som vägledare påverka vägledningsprocessen med det egna kulturella tänkandet.
Med sikte mot att som vägledare i ett västerländskt land och med ett eventuellt individualistiskt kulturellt tänkande löpa mindre risk för att påverka väglednings-processen, undersöker examensarbetet karriärval i en kollektivistisk kultur. Det icke västerländska land med en kollektivistisk kultur som undersöks är Turkiet.
Studiens syfte är att redogöra för hur turkiska universitetsstudenters karriärval påverkats av och kan förstås utifrån Turkiets kollektivistiska kultur. Frågeställningarna som behandlas för att uppfylla syftet är: Vilka påverkansfaktorer framträder i turkiska universitetsstudenters karriärval? Hur kan framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval förstås mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur?
Studien bygger på en kvalitativ metod och på sex intervjuer. Teoretiska begrepp som kulturella värden, habitus, kapital, handlingshorisont och position används för att analysera resultatet. Resultatet visar bland annat att familjen och tankar om en framtida ekonomi är framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval. Mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur, kan dessa framträdande faktorer förstås genom individers skäl till att utföra kulturella värden i karriärvalen.
5
Abstract
Previous research shows that career choices are influenced in and by different cultures in different ways. In addition, societies are characterized by an individualistic and collectivistic thinking, which also could influence career choices in different ways. According to several researchers, there is a need as a career counselor to be aware of how career choices are influenced in and by other cultures. How career choices are influenced in and by other cultures, however, is knowledge that has been missing throughout the Program of Study and Career Guidance. This is problematic, because without this knowledge, there is an imminent risk of influencing the career guidance process with the counselor’s own cultural thinking.
With a starting point of being less of a risk to influence the career guidance process as a career counselor in a Western country and with a possible individualistic cultural thinking, this final thesis examines career choices in a collectivist culture. The non-Western country with a collectivist culture that is being examined is Turkey.
The aim of the study is to give an account of how Turkish university students’ career choices have been influenced by, and can be understood based on, Turkey’s collectivist culture. The questions addressed to fulfill the aim of this study are: What are the prominent factors influencing Turkish university students’ career choices? How can prominent factors influencing Turkish university students’ career choices be understood in the light of Turkey’s collectivist culture?
The study is based on a qualitative method and on six interviews. Theoretical concepts as cultural values, habitus, capital, horizon of action and position are used to analyze the result. The result shows, among other things, that the family and thoughts about a future economy are prominent factors influencing Turkish university students’ career choices. In the light of Turkey’s collectivist culture, these prominent factors can be understood by individuals’ reasons for carrying out cultural values in their career choices.
6
Förord
Jag vill rikta tack till er som konkret bidragit till mitt examensarbete. First, a big thank you to my respondents: Thank you for participating with your invaluable time and for being interviewed. This final thesis would not have been possible to accomplish without your participation. Also, a big thank you to my Burak for your patience, support, and encouragement throughout this final thesis: Yollarımızın buluştuğu için minnettarım. Sen benim günlerimi kolaylaştıransın ve seni çok seviyorum, sultanım. Ett särskilt tack även till Elin Ennerberg för konstruktiv handledning och för intressanta diskussioner.
Jag vill även rikta tack till er som på andra sätt har bidragit till mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Först ett varmt tack till min far, Thomas, till min mor, Eva-Marie, och till min syster, Emmy, för er förståelse och stöttning under utbildningen. Jag älskar er gränslöst. Ett stort tack också till mina vänner som tvingat mig iväg på olika aktiviteter för att ibland, helt behövligt, pausa i skolarbetet. Ni vet vilka ni är. Särskilt tack till Emelie och Matilda för vår vänskap, för personliga insikter och för att ert hem alltid står öppet. Tack inte minst till mina studiekamrater som bidragit till både yrkesmässig och personlig utveckling. Särskilt tack till Hanna och Gabriella som blivit goda vänner. Tack för gott samarbete, samtal, lärdomar och skratt. Tack även till lärarna på studie- och yrkesvägledarprogrammet för er professionella undervisning.
Jag vill avslutningsvis skicka med mig själv en viktig påminnelse; du har fått din revansch från grundskolan – det finns inget mer att bevisa. Sänk kraven på dig själv. “Look at the stars, look how they shine for you” (Yellow, Coldplay).
Nu är tid för nya äventyr!
Daniel Wicksén Varberg, i maj 2020
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Syfte och frågeställningar ... 10
1.2 Avgränsningar ... 11
1.3 Begreppsdefinitioner ... 11
1.4 Disposition ... 12
2. Bakgrund ... 14
2.1 Republiken Turkiet ... 14
2.2 Turkiets ekonomi och arbetsmarknad ... 14
2.3 Högre utbildning i Turkiet ... 15
3. Tidigare forskning ... 17
3.1 Påverkansfaktorer i turkisk högre utbildning ... 17
3.2 Kollektivism och individualism ... 17
3.3 Karriärbeslutsfattande i kollektivistiska kulturer ... 18
3.4 Sammanfattning ... 19 4. Teoretisk referensram ... 20 4.1 Kulturella värden ... 20 4.2 Careership Theory ... 21 4.3 Sammanfattning ... 22 5. Metod ... 23 5.1 Metodval ... 23 5.2 Urval ... 24 5.2.1 Presentation av intervjupersoner ... 25 5.3 Datainsamling ... 26
5.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 26
5.5 Analysmetod ... 27
8
6. Resultat ... 29
6.1 Framträdande påverkansfaktorer ... 29
6.1.1 Familjen ... 29
6.1.2 Tankar om en framtida ekonomi ... 30
6.1.3 Utbildningsinstitutioner med hög status ... 31
6.1.4 Respektabilitet, prestige- och ärofylldhet... 32
6.2 Sammanfattning ... 32 7. Analys ... 33 8. Diskussion ... 37 8.1 Resultatdiskussion ... 37 8.2 Metoddiskussion ... 38 8.3 Teoridiskussion ... 40 8.4 Vidare forskning ... 42 8.5 Slutord ... 42 Referenslista ... 44
Bilaga 1. Digitalt urvalsformulär ... 48
Bilaga 2. Intervjuguide ... 49
9
1. Inledning
Under den treåriga utbildningen till studie- och yrkesvägledare har flera karriärteorier behandlats, men främst teorier skapade utifrån ett västerländskt perspektiv. Det här har resulterat i att kunskap om karriärval ur ett icke västerländskt perspektiv har saknats. Arulmani (2011) menar dock att det finns ett stort behov av att som vägledare ha kunskap om karriärteorier som håller över kulturella gränser, eftersom olika kulturer präglar synen på arbete och karriär. På grund av det sistnämnda menar Arulmani (2011) att det även finns ett behov av att som vägledare vara medveten om hur karriärval påverkas i och av olika kulturer. Det här eftersom kulturer har förmåga att påverka karriärval på olika sätt. Idag rör sig människor både frivilligt och ofrivilligt över hela världen. Det betyder att studie- och yrkesvägledare i olika länder sannolikt möter människor i sitt arbete som kommer från olika delar av världen. Enligt Launikari och Puukari (2005) har studie- och yrkesvägledningen kommit till att dominera inom västvärlden, där den västerländska kulturen präglas av individualism. Vidare menar Launikari och Puukari (2005) att det kulturellt västerländska tänkandet skiljer sig från det kulturellt icke västerländska tänkandet, såtillvida att västerlänningar inte har samma holistiska perspektiv på världen som icke västerlänningar ofta har. Sett till olika kulturella tänkanden och till att vägledaren har en viss makt i vägledningssamtal, finns därmed en överhängande risk för att vägledningsprocessen påverkas (Launikari & Puukari 2005). För att som vägledare sträva efter att inte färga vägledningsprocessen med det egna kulturella tänkandet, fordras därför kunskap om andra kulturella tänkanden (Launikari & Puukari 2005).
I och med att studie- och yrkesvägledningen kommit till att dominera inom västvärlden där den västerländska kulturen präglas av individualism, är det lämpligt att studera ett icke västerländskt land med en mindre utpräglad individualistisk kultur. Det här för att som vägledare i ett västerländskt land och i en individualistisk kultur tillägna sig kunskap om andra kulturella tänkanden – inte minst med tanke på risken att som vägledare påverka vägledningsprocessen med det egna kulturella tänkandet. Det finns emellertid flera länder med en kollektivistisk kultur (Lee, Beckert & Goodrich 2010), vilket betyder att flera länder hade kunnat bli föremål för att närmare studeras. Just i Turkiet finns dock ett uttalat behov av att undersöka faktorer som påverkar karriärval och högre utbildning i landet (Bülbül 2017), vilket är den främsta anledningen till att Turkiet valts att studera.
10
Turkiet är beläget i Asien, även om en del av landet [del av Istanbul] själv räknar sig till Europa (Utrikespolitiska Institutet 2019b). I och med Osmanska rikets fall fick västvärlden ett större inflytande i det moderna Turkiet. På grund av det här lever spår från olika kulturer kvar, vilket resulterar i att den turkiska kulturen inte är helt enkel att definiera (Bülbül 2017). Å ena sidan finns de som anser att såväl individualistiska som kollektivistiska värden är dynamiskt existerande i den turkiska kulturen och att kulturen därför inte bör stämplas vare sig individualistisk eller kollektivistisk (Kuşdil & Kağıtçıbaşı 2000). Å andra sidan finns de som menar att Turkiets moderna kultur ännu bygger på kollektivistiska värden i hög grad (Pellegrini & Scandura 2006; Aycan 2008; Roberts & Komives 2016; Gurbuz, Costigan & Teke 2018). Sett till den senare forskningen tar examensarbetet avstamp i att den turkiska kulturen är kollektivistisk. Samtidigt förnekas inte att individualistiska värden existerar i den turkiska kulturen.
Sammanfattningsvis finns ett behov av att som vägledare vara medveten om hur karriärval formas i och av olika kulturer, eftersom kulturer har förmåga att påverka karriärval på olika sätt (Arulmani 2011). Den treåriga utbildningen till studie- och yrkesvägledare har inte bidragit till kunskap om karriärval i ett icke västerländskt perspektiv. Det här är problematiskt sett till att Launikari och Puukari (2005) menar att det på grund av olika kulturella tänkanden och vägledarens makt i vägledningssamtal, finns en överhängande risk för att vägledningsprocessen påverkas. Genom att som vägledare tillägna sig kunskap om andra kulturella tänkanden, löper vägledaren mindre risk för att påverka vägledningsprocessen med det egna kulturella tänkandet (Launikari & Puukari 2005). Allt sammantaget finns fog för att som vägledare i ett västerländskt land och i en individualistisk kultur tillägna sig kunskap om hur karriärval påverkas i och av en kollektivistisk kultur. Examensarbetet fokuserar således Turkiet – ett icke västerländskt land, vars kultur bygger på kollektivistiska värden och där det i landet finns ett uttalat behov av att undersöka faktorer som påverkar karriärval.
1.1 Syfte och frågeställningar
Med sikte mot att som vägledare i ett västerländskt land och med ett eventuellt individualistiskt kulturellt tänkande löpa mindre risk för att påverka väglednings-processen, undersöker examensarbetet karriärval i en kollektivistisk kultur. Studiens syfte är att redogöra för hur turkiska universitetsstudenters karriärval påverkats av och kan
11
förstås utifrån Turkiets kollektivistiska kultur. Frågeställningarna som behandlas för att uppfylla syftet är:
• Vilka påverkansfaktorer framträder i turkiska universitetsstudenters karriärval?
• Hur kan framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriär-val förstås mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur?
1.2 Avgränsningar
Examensarbetet är avgränsat till att omfatta framträdande påverkansfaktorer i sex turkiska universitetsstudenters [tre kvinnors och tre mäns] karriärval, samt hur dessa framträdande påverkansfaktorer kan förstås utifrån Turkiets kollektivistiska kultur. För att avgränsa studien ytterligare avser ”framträdande påverkansfaktorer” de faktorer i karriärvalen som delas av två eller fler intervjupersoner. Samtliga påverkansfaktorer skrivs således inte fram i resultatkapitlet, utan ett urval har gjorts baserat på denna premiss liksom efter examensarbetets syfte och frågeställningar. Frågeställningarna analyseras och besvaras utifrån två teoretiska utgångspunkter: 1) Kulturella värden och 2) Careership Theory.
1.3 Begreppsdefinitioner
Kollektivistisk och individualistisk kultur
Enligt Lee, Beckert och Goodrich (2010) kännetecknas en kollektivistisk kultur av att människor i ett samhälle värderar behoven hos en grupp högre än individens egna. Tvärtom kännetecknas en individualistisk kultur av att ett samhälles människor värderar sina egna behov högre än gruppens egna (Lee, Beckert & Goodrich 2010). En individualistisk kultur vilar på värdena autonomi och frihet. En kollektivistisk kultur vilar på värdena gemenskap [med familj och vänner], harmoni liksom konsensus (Lee, Beckert & Goodrich 2010).
12 Individualistiska
och kollektivistiska kulturella värden
Enligt Vigoda-Gadot och Grimland (2008) är individualistiska och kollektivistiska kulturella värden uppfattningar, attityder samt beteenden som har förmåga att påverka exempelvis karriärval. Individualistiska kulturella värden kännetecknas av individens vinster framför kollektivets, medan kollektivistiska kulturella värden kännetecknas av kollektivets vinster framför individens (Vigoda-Gadot & Grimland 2008).
Turkiska
universitetsstudenters karriärval
syftar på de karriärval som intervjupersonerna berättar om. Således är ”turkiska universitetsstudenters karriärval” inte en representativ term annat än för deltagande intervjupersoner.
Påverkansfaktorer syftar på de faktorer som påverkat intervjupersonernas karriärval. Påverkansfaktorer i karriärval som delas av två eller fler intervjupersoner är i examensarbetet att betrakta som ”framträdande”.
1.4 Disposition
I kapitel 2 presenteras bakgrunden. Först introduceras republiken Turkiet. Därefter beskrivs kortfattat Turkiets ekonomi, arbetsmarknad och högre utbildning.
Kapitel 3 sammanfattar tidigare forskning. Kapitlet inleds med faktorer som enligt tidigare forskning påverkar karriärval och tillgången till högre utbildning i Turkiet. En beskrivning av individualism och kollektivism följer därefter. Vidare redogörs generellt för skillnader mellan karriärbeslutsfattande i individualistiska och kollektivistiska kulturer. Kapitlet avslutas med en sammanfattning, där tidigare forskning och dess relevans förs i relation till problemställningen.
I kapitel 4 presenteras den teoretiska referensramen som utgörs av två teoretiska utgångspunkter: 1) Kulturella värden och 2) Careership Theory. Kapitlet avslutas med en sammanfattning, där även val av teoretiskt angreppssätt motiveras.
Kapitel 5 sammanfattar metodval, urval, datainsamling, analysmetod och forsknings-etiska principer. Kapitlet lyfter även reliabilitet, validitet och generaliserbarhet, eftersom studien tagit dessa begrepp i beaktning.
I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval.
13
Kapitel 7 fokuserar analysen av resultatet. Tidigare forskning används som stöd åt förekomna resonemang. Kapitlet avslutas med en sammanfattning, varpå slutsatser dras.
I kapitel 8 diskuteras resultatet, metoden och den teoretiska referensramen kritiskt. Därefter ges förslag på vidare forskning. Kapitlet avslutas med ett slutord.
14
2. Bakgrund
Nedan presenteras en bakgrund för att läsaren bättre ska förstå analysen och den kontext i vilken intervjupersonerna gjort sina karriärval. Först introduceras republiken Turkiet. Därefter beskrivs kortfattat Turkiets ekonomi, arbetsmarknad och högre utbildning.
2.1 Republiken Turkiet
I samband med att Osmanska riket upplöstes efter första världskriget, upprättades republiken Turkiet år 1923 med Mustafa Kemal Atatürk som dess första president (Utrikespolitiska Institutet 2019a). Turkiet är ett land i tredje världen som är beläget i Asien, även om en del av landet [del av Istanbul] själv räknar sig till Europa (Utrikespolitiska Institutet 2019b). Sedan republikens upprättande har Turkiet blivit alltmer integrerat med västvärlden; Turkiet är exempelvis medlem i Europarådet och har sedan 1987 förhandlat om medlemskap i Europeiska unionen (Bülbül 2017; Utrikespolitiska Institutet 2020a). Landets invånare uppgår till drygt 82 miljoner och befolkningen ökar stadigt för varje år. Tätast befolkade områden är Marmara-regionen inklusive Istanbul, samt kusterna i väst och söder. Glest befolkade områden är inlandet öster om huvudstaden Ankara (Utrikespolitiska Institutet 2019c).
2.2 Turkiets ekonomi och arbetsmarknad
Sedan 1990-talet har Turkiet genomgått en snabb ekonomisk utveckling och landets ekonomi räknas idag till världens 20 största (Utrikespolitiska Institutet 2020b). Trots det här har sakkunniga länge oroat sig för Turkiets ekonomi, eftersom landet lever över sina tillgångar. Vidare är de östra områdena av Turkiet fortfarande betydligt fattigare än de västra (Utrikespolitiska Institutet 2019d). Inkomstklyftorna är dessutom stora inom landet och de fortsätter att växa. I försök om att jämna ut klyftorna har en minimilön fastställts av staten. Minimilönen [brutto] år 2020 är fastslagen till 2 943,00 turkisk lira, vilket motsvarar cirka 4628 svenska kronor (Türkiye İş Kurumu 2020; Forex 2020). Personer
15
som är gifta och har flera barn har en något högre minimilön, men i förhållande till levnadskostnaderna är lönen knapp (Utrikespolitiska Institutet 2019d).
Det råder konkurrens om många arbeten i Turkiet, vilket bidrar till arbetslösheten i landet (Utrikespolitiska Institutet 2019d). Personer som varit anställda i minst fyra månader och blir arbetslösa har rätt till daglig arbetslösersättning. Ersättningen utgår med 40 % av den arbetslösas dagliga bruttoinkomst (Türkiye İş Kurumu 2020). Det här innebär att efter beräknad ersättning och skatter, utbetalas 1 168,27 turkisk lira till den som haft minimilönen liksom varit anställd i minst fyra månader (Türkiye İş Kurumu 2020). 1 168,27 turkisk lira motsvarar cirka 1837 svenska kronor (Forex 2020). Vidare är arbetslösheten något högre för kvinnor än för män – även om den verkliga skillnaden tros vara större, vilket beror på att arbetsgivare inte alltid registrerar sina anställda (Utrikespolitiska Institutet 2019d). Den registrerade arbetslösheten uppgår däremot till omkring 10 procent, men siffran förväntas vara högre då det samtidigt finns en stor informell sektor i landet (Utrikespolitiska Institutet 2019d). Sektorn innefattar produktion av tjänster och varor som inte registreras hos myndigheterna, vilket i sin tur resulterar i att den turkiska staten går miste om skattepengar. Den informella sektorn har minskat under 2000-talet, men miljontals människor är fortfarande beroende av den informella sektorn för att sitt levebröds skull (Utrikespolitiska Institutet 2020b).
2.3 Högre utbildning i Turkiet
Parallellt med den högre utbildningens utveckling i världen har den högre utbildningen, antalet universitetsstudenter och utbildningsinstitutioner i Turkiet ökat för varje år sedan 1980-talet (Bülbül 2017). Utbildning i landet värderas högt, eftersom det anses ge individer långsiktiga och framtida möjligheter (Bülbül 2017). Jämfört med de flesta europeiska länder är dock utbildningsnivån relativt låg (Utrikespolitiska Institutet 2019e). Vidare anses högre utbildning vara nödvändig för att få tillgång till vissa yrkesområden, ha social status och förvärva förmågan att förverkliga sig själv. Högre utbildning i Turkiet spelar även en viktig roll i fördelningen av jämställdhet och social rättvisa (Bülbül 2017).
Högre sociala klasser är mer representerade inom den högre utbildningen i Turkiet (Bülbül 2017). Skillnader mellan universitetsstudenters kön, socioekonomiska status, geografiska region och tidigare skolform leder ofta till ojämlikheter i utbildnings-systemet. Dessa ojämlikheter blir alltmer uppenbara i övergången från gymnasium till
16
universitet och leder till att barn i familjer med goda inkomster är bättre förberedda för högre utbildning än barn i familjer med låga inkomster (Bülbül 2017). Det är inte ovanligt att familjer med låga inkomster försöker öka sina barns chanser till högre utbildning genom långsiktiga utbildningsplaner (Bülbül 2017). På grund av det här har föräldrar ofta gjort alla uppoffringar för att få sina barn att dra nytta av högre utbildning (Bülbül 2017). I Turkiet finns både statliga och privata [stiftelsedrivna] universitet. Enligt Europeiska kommissionen (2019) finns 130 statliga och 72 privata [stiftelsedrivna] universitet i landet. En handfull av universiteten i Ankara och Istanbul är mer ansedda än landets övriga. Statliga universitet är avgiftsfria, men studenterna betalar för sina läromedel (Utrikespolitiska Institutet 2019e). Vidare råder obalans mellan utbildningars utbud och efterfrågan i Turkiet, vilket har lett till konkurrenskraftiga program – framförallt program som leder till läkar-, tandläkar- och veterinäryrket (Bülbül 2017). En ökad efterfrågan på utbildning i Turkiet har resulterat i en hård konkurrens om platserna vid universiteten och därför spärras antagningen genom ett inträdesprov (Utrikespolitiska Institutet 2019e). Resultatet från inträdesprovet är för de flesta studenter så kallat high stake – det vill säga att resultatet är av stor betydelse för tillgången till högre utbildning och för framtida karriär (Bülbül 2017). Trots att det finns en möjlighet att förbättra sitt resultat [dock en gång per år] väljer många att studera; främst beroende på att förberedelserna är långa och uppfattas stressiga, men även för att ytterligare försök inte lämnar några garantier åt förbättringar. I och med att många väljer att studera, trots möjligheten att förbättra sitt resultat, finns en överhängande risk för att individer kompromissar med sina intressen eller förmågor och därmed väljer något som inte intresserar dem (Bülbül 2017).
17
3. Tidigare forskning
Nedan sammanfattas tidigare forskning som har relevans för studien och som kommer att användas för att tydliggöra förekomna resonemang i analysen.
3.1 Påverkansfaktorer i turkisk högre utbildning
Bülbül (2017) har mot bakgrund av betydelsen av utbildning i Turkiet undersökt faktorer som påverkar karriärval och tillgången till högre utbildning i landet. Socioekonomiska och sociokulturella faktorer – särskilt föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå – är avgörande faktorer, eftersom de påverkar både utbildningsmöjligheter, utbildnings-preferenser och hur individer uppfattar sig själva liksom sin utbildning (Bülbül 2017). Socioekonomiskt ursprung, tidigare skolform, kvalitén på tidigare utbildning, geografisk region och föräldrarnas utbildningsstatus är andra faktorer som påverkar karriärval liksom tillgången till högre utbildning i Turkiet (Bülbül 2017). Även Sultana och Watts (2008) skriver om hur karriärval liksom tillgången till högre utbildning påverkas av socio-ekonomiska faktorer. Enligt dem finns flera särskilt socioekonomiskt utsatta områden i Turkiet – främst i landets östra delar. I särskilt socioekonomiskt utsatta områden finns en överhängande risk för att karriär inriktas på ekonomisk överlevnad snarare än på självutveckling och identitetskonstruktion (Sultana & Watts 2008).
3.2 Kollektivism och individualism
Frågan om ett samhälle ska betraktas som individualistiskt eller kollektivistiskt baseras på graden av individualistiska och kollektivistiska värden som delas av en majoritet av samhällets medlemmar (Robert & Wasti 2002). Efter Osmanska rikets fall fick västvärlden ett större inflytande i det moderna Turkiet och på grund av det lever spår från olika kulturer kvar i landet (Bülbül 2017). Kuşdil och Kağıtçıbaşı (2000) menar att den turkiska kulturen varken bör stämplas kollektivistisk eller individualistisk. Det här med hänvisning till att både kollektivism och individualism är dynamiskt existerande värden i
18
den turkiska kulturen, då den yngre generationen är mer individualistisk än den äldre. Senare forskning menar dock att den moderna turkiska kulturen ännu bygger på kollektivistiska värden i hög grad (Pellegrini & Scandura 2006; Aycan 2008; Roberts & Komives 2016; Gurbuz, Costigan & Teke 2018).
Enligt Lee, Beckert och Goodrich (2010) är flera samhällen i västerländska länder att betrakta som individualistiska, medan flera samhällen i österländska länder är att betrakta som kollektivistiska. Individualistiska samhällen kännetecknas av att individen står i fokus och av att individen ofta är oberoende kollektivet. Individer i individualistiska samhällen ansvarar dessutom i stor utsträckning för sitt eget liv (Lee, Beckert & Goodrich 2010). Tvärtemot individualistiska samhällen, kännetecknas kollektivistiska samhällen av att kollektivet står i fokus och av att individer ofta är beroende av kollektivet. Individer i kollektivistiska samhällen hjälps ofta åt och det finns därför oftast en stark gemenskap, dit även släkten räknas till närfamiljen (Lee, Beckert & Goodrich 2010).
3.3 Karriärbeslutsfattande i kollektivistiska kulturer
Karakitapoğlu-Aygün och Sayım (2007) har studerat kulturella och relationella faktorer i turkiska karriärval. De menar att ett gemensamt drag för kollektivistiska länder som Turkiet är att det finns en gemensam syn på familjens sociala betydelse. Familjen i kollektivistiska länder är inte sällan den bärande enheten genom vilken karriärbeslut fattas. Att vara beroende av någon är ett fenomen som i individualistiska kulturer ses som något negativt, men som är en naturlig del av många kollektivistiska kulturer. Den individualistiska kulturen präglas av autonomi och därför är familjens delaktighet i karriärbeslut sällan välkommet. I kollektivistiska kulturer är familjen däremot ofta delaktig i karriärvalen, vilket beror på att individer ofta är starkt sammankopplade med familjen och/eller släktskapsgrupper (Karakitapoğlu-Aygün & Sayım 2007).
Robert och Komives (2016) som studerat karriärval i kollektivistiska kulturer från bland annat Asien, har i likhet med Karakitapoğlu-Aygün och Sayım (2007), funnit familjen som en naturlig del av karriärbeslutsfattandet. De menar dock att karriärbeslut – i synnerhet karriärbeslut som leder till en prestigefylld karriär – hänger ihop med en upplevd skyldighet gentemot familjen som upprätthåller självförtroende hos individen liksom respektabilitet i samhället.
19
Güss (2004) har studerat hur beslutsfattande skiljer åt i individualistiska och kollektivistiska kulturer. I en modell beskriver Güss (2004) att människor i individualistiska kulturer försöker förhindra friktion i sitt beslutsfattande. Individen anstränger sig således för att kontrollera valsituationen genom utforskning och informationssökning. Dessa individer är vidare prestationsinriktade och därför villiga att ta risker. I densamma modell beskriver Güss (2004) att människor i kollektivistiska kulturer är känsliga för sociala konsekvenser av sina handlingar. I osäkra och komplexa valsituationer ägnar därför individen mycket tid åt att överlägga sociala konsekvenser av sitt beslutsfattande. De värdesätter vidare säkerhet, vilket leder till att människor i kollektivistiska kulturer är mindre benägna att ta risker (Güss 2004).
3.4 Sammanfattning
I Turkiet påverkas karriärval av flertalet faktorer. Familjen, socioekonomiska och sociokulturella faktorer är dock gemensamma i den tidigare forskning som presenterats. Vidare finns olika syn på Turkiets kultur: Viss forskning pekar på att individualism och kollektivism är dynamiskt existerande värden i den turkiska kulturen. Annan forskning pekar på att den turkiska kulturen ännu bygger på kollektivistiska värden i hög grad. I kollektivistiska och individualistiska kulturer är individer olika beroende av varandra. I dessa olika kulturer skiljer sig även karriärbeslutsfattande från varandra.
Tidigare forskning som ovan presenteras är relevant för problemställningen och svarar väl mot syfte liksom frågeställningar: Dels belyser den tidigare forskningen påverkans-faktorer i turkisk högre utbildning, dels belyser den tidigare forskningen hur karriärbeslut fattas i kollektivistiska [och individualistiska] kulturer. Den tidigare forskningen som ovan presenterats kan allmänt användas för att förstå karriärval i en kollektivistisk kultur och mer specifikt användas för att förstå framträdande påverkansfaktorer mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur. Således är den tidigare forskningen också användbar när det senare kommer till att diskutera resultatet.
20
4. Teoretisk referensram
Nedan presenteras den teoretiska referensramen som består av två utgångspunkter: 1) Kulturella värden och 2) Careership Theory. Referensramen sammanfattar de centrala huvuddragen i respektive utgångspunkt och är således ingen fullständig beskrivning. Referensramen diskuteras i relation till resultatet i kapitel 8.3, Teoridiskussion.
4.1 Kulturella värden
Nedan redogörs för några forskare som studerat hur kulturella värden skiljer sig åt mellan individualistiska och kollektivistiska kulturer.
Vigoda-Gadot och Grimland (2008) menar att människor utför olika grad av individualistiska och kollektivistiska kulturella värden i samband med ett karriärbeslut. Individualistiska kulturella värden i karriärval kännetecknas av den enskilda individens vinster med karriärbeslutsfattandet framför kollektivets. Kollektivistiska kulturella värden i karriärval kännetecknas tvärtom av kollektivets vinster med karriärbesluts-fattandet framför den enskilda individens. Mer specifikt kan de två dimensionerna av kulturella värden [individualism och kollektivism] handla om exempelvis ekonomiska vinster som i första hand är tänkt att gynna antingen en enskild individ eller ett kollektiv. Individualistiska och kollektivistiska kulturella värden har i stor utsträckning använts för att utforska karriärval i olika kulturer. Det här eftersom dessa kulturella värden påverkar individers uppfattningar, attityder samt beteenden i samband med ett karriärbeslut på olika sätt i olika kulturer (Vigoda-Gadot & Grimland (2008).
Att samhällen bygger på olika kulturella värden och att dessa kulturella värden påverkar karriärbeslut är flera forskare eniga om. Lee, Beckert och Goodrich (2010) menar att människor i individualistiska kulturer ofta är föga beroende av varandra och att de därför fokuserar personliga mål. Människor i kollektivistiska kulturer är däremot ofta beroende av varandra och fokuserar således gruppmål. Personliga mål, det vill säga den enskilda individens målsättningar oberoende gruppen, är exempel på ett individualistiskt kulturellt värde. Gruppmål, det vill säga gruppens målsättningar där gruppen är beroende av den enskilda individen, är exempel på ett kollektivistiskt kulturellt värde. Personliga
21
mål eller gruppmål tar sig ofta uttryck i form av strategiska val, vilket bidrar till att uppnå ett specifikt mål (Lee, Beckert & Goodrich 2010).
Sovet och Metz (2014) menar att människor i individualistiska och kollektivistiska samhällen fattar karriärbeslut med olika utgångspunkter; människor som lever i individualistiska samhällen väljer vanligtvis karriär efter mer subjektiva intressen, medan människor som lever i kollektivistiska samhällen vanligtvis väljer karriär efter mer objektiva intressen. Subjektiva intressen är exempel på ett individualistiskt kulturellt värde och kännetecknas av intressen som anses gynnsamma för den enskilda individen. Objektiva intressen är exempel på ett kollektivistiskt kulturellt värde och kännetecknas av intressen som anses gynnsamma för fler än enbart den enskilda individen. Karriärval som väljs efter mer objektiva intressen kan förklaras av kulturella värderingar samt sociala normer – till exempel hur närheten ser på karriär i allmänhet och på olika karriärer i synnerhet (Sovet & Metz 2014).
4.2 Careership Theory
Careership Theory är en sociologisk teori som utvecklades från Pierre Bourdieus terminologi av Hodkinson och Sparkes (1997). Teorin bygger på följande dimensioner:
För det första förutsätter teorin att människor inte fattar karriärbeslut som fria individer [agenter] utan är pragmatiskt-rationella beslutsfattare som påverkas av samspelet mellan andra människor, dess handlingar och den existerande miljön (Hodkinson & Sparkes 1997). Individen fattar karriärbeslut utifrån habitus; det vill säga utifrån individens preferenser, idéer eller övertygelser som utvecklas mot bakgrund av tidigare erfarenheter, sociala och kulturella sammanhang (Hodkinson & Sparkes 1997; Bourdieu 2010).
För det andra menar teorin att karriärbeslut påverkas inom sociala fält (Hodkinson & Sparkes 1997). Bourdieu (2010) beskriver sociala fält som olika sfärer i ett samhälle där konkurrens om inflytande och makt kan urskiljas. Människor har inom de sociala fälten olika resurser och förutsättningar: kapital (Hodkinson & Sparkes 1997). Kapitalformerna [ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital] i Careership är identiska med Bourdieu (2010) som menar att de påverkar individens resurser, förutsättningar och positioner i samhället. Medan ekonomiskt kapital beskrivs som tillgångar i form av pengar och värdepapper, beskrivs socialt kapital utgöras av kontakter samt nätverk (Bourdieu 2010). Den kultur individen anammar, till exempel utbildning, på vilket sätt
22
individen talar och för sig, vilken musik som uppskattas eller vilken litteratur som läses – beskrivs som kulturellt kapital (Bourdieu 2010). Symboliskt kapital är till skillnad från övriga kapitalformer ingen egen kapitalform, utan blir det först när och om de övriga kapitalformerna ges legitimitet av omgivningen (Bourdieu 2010). Vidare menar Hodkinson och Sparkes (1997) att kapitalformerna omsätts av individerna på de sociala fälten. Beroende på ett mer eller mindre starkt kapital kan människor förflytta sig inom och mellan de sociala fälten (Hodkinson & Sparkes 1997). Således kan människors karriärmässiga positioner förstås utifrån dessa kapitalformer.
För det tredje hävdar teorin att människor har och fattar karriärbeslut utifrån en handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997). Handlingshorisonten påverkas av individens habitus och kapital, vilket utgör grunden till de beslut som fattas. Genom handlingshorisonten ser individen olika alternativ och möjligheter.
4.3 Sammanfattning
Den utgångspunkt som beträffar kulturella värden förklarar hur det kollektivistiska karriärbeslutsfattandet skiljer sig från det individualistiska och hur de olika värdena påverkar en människas karriärbeslut. Careership Theory har ett tydligt aktör- och strukturperspektiv, vilket innebär att teorin kan förklara individen i samhället. Careership, genom dess begrepp, tar även hänsyn till inre och yttre faktorer som påverkar en människas karriärval. De teoretiska utgångspunkterna är båda relevanta för studien, eftersom de kan användas till att förklara hur framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval kan förstås mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur. De teoretiska utgångspunkterna kompletterar dessutom varandra väl: Careership förklarar individen i samhället, medan de kulturella värdena mer specifikt kan förklara framträdande påverkansfaktorer mot bakgrund av den turkiska kulturen.
23
5. Metod
Nedan presenteras samt motiveras metodval, urval, datainsamling, analysmetod och forskningsetiska principer. Kapitlet lyfter även reliabilitet, validitet och generaliserbarhet, eftersom studien tagit dessa begrepp i beaktning. I kapitel 8.2, Metoddiskussion, förs en kritisk reflektion kring metodvalet och dess konsekvenser för undersökningen.
5.1 Metodval
Den här studien har varken styrts av begrepp eller teorier, vilket är kännetecken för ett deduktivt upplägg (Larsen 2018). Studien har dock inte framskridit utan några som helst teoretiska utgångspunkter, som är kännetecken för ett induktivt upplägg (Larsen 2018). För att förklara resultatet har den här studien växlat mellan teori och empiri, vilket tyder på att ett abduktivt upplägg (Larsen 2018) legat till grund för studien. Jag ansåg det här upplägget vara mer lämpligt, eftersom forskaren blir mindre låst vid ett förklaringssätt.
Syftet med den här studien fastställdes till att redogöra för hur turkiska universitets-studenters karriärval påverkats av och kan förstås utifrån Turkiets kollektivistiska kultur. Med stöd från några av Larsens (2018) kriterier vid metodval valdes en kvalitativ metod framför en kvantitativ. Dels valdes en kvalitativ metod eftersom avsikten inte var att få breda upplysningar om många enheter, som liknar en kvantitativ metod (Larsen 2018). Avsikten var snarare att få flera djupa upplysningar om få enheter, som vid kvalitativ metod (Larsen 2018). Dels valdes en kvalitativ metod efter ett lämpligt sätt att presentera det insamlade materialet på – nämligen i form av citat.
Kvalitativa intervjuer valdes mot bakgrund av att en kvalitativ metod hade fastställts. Fördelen med intervjuer är att svaren ofta blir fylliga, detaljerade och utvecklande. Dessutom möjliggör kvalitativa intervjuer för forskaren att ställa uppföljningsfrågor, vilket stärker validiteten (Larsen 2018). Vidare leder intervjuer som metod många gånger till att forskaren får en bättre förståelse för det som studeras, vilket är en annan fördel. En god förståelse för det som studeras är nämligen ”nödvändigt för att förklara de rön som man har kommit fram till” (Larsen 2018, 36). En ytterligare fördel med en kvalitativ
24
metod är att såväl forskaren som intervjupersonerna har möjlighet att reda ut frågetecken eller missförstånd under pågående intervju.
I betänkandet av en kvalitativ metod har även konsekvenserna med metoden överlagts. Larsen (2018, 37) menar att det ofta är ”mer tidskrävande att behandla [kvalitativ] data i efterhand, eftersom det inte finns några färdiga svarskategorier som har kryssats för”. Med hänsyn till bland annat den tidskrävande transkriberingen, till det faktum att examensarbetet skrivits enskilt och till att ambitionen med examensarbetet varit hög, avgränsades studien till att omfatta minimum sex intervjuer. Vidare har kontrolleffekten (Larsen 2018) tagits i beaktning, vilken innebär att intervjuaren har förmåga att påverka intervjuresultatet genom subjektiva tolkningar.
5.2 Urval
Utifrån syftet med examensarbetet beslutades att [turkiska] universitetsstudenter skulle utgöra urvalet. Det här eftersom universitetsstudenter är en grupp som kan se tillbaka på sina tidigare utbildningsval och samtidigt inte befinner sig i arbetslivet. I samband med urvalet användes ett digitalt urvalsformulär med urvalskriterier [se bilaga 1] som delades i Turkiet med hjälp av snöbollsmetoden (Larsen 2018), vilket innebär att forskaren finner deltagare genom sitt nätverk. ”Forskarens nätverk” utgjordes av vänner i Turkiet som hjälpte till att dela det digitala urvalsformuläret i landet för att finna deltagare. Urvals-kriterierna var kön, geografiskt läge, uppfattad klassbakgrund samt typen av tidigare gymnasieform och nuvarande universitetsform. Kriterierna valdes mot bakgrund av tidigare forskning som visar att omnämnda urvalskriterier påverkar karriärval i Turkiet. Det digitala urvalsformuläret hade två syften: Dels var syftet att främja ett urval genom självselektion (Larsen 2018), vilket innebär att deltagarna uttrycker en önskan om att själva vilja delta i undersökningen. Dels var syftet att uppnå ett varierat urval genom ett godtyckligt urval (Larsen 2018), det vill säga att forskaren själv väljer ut deltagarna för det här eller för andra ändamål. Intervjupersonerna anmälde intresse via det digitala urvalsformuläret som delades i olika regioner runtom Turkiet. Inom tidsramen för när urvalsformuläret var aktivt, anmälde 27 personer intresse, varav 6 personer kontaktades för en intervju. Intervjupersonerna selekterades av mig som författare till examensarbetet. Selektionen grundade sig på en jämförelse mellan de intervjupersoner som uppvisade störst variation mellan urvalskriterierna.
25
5.2.1 Presentation av intervjupersoner
Nedan presenteras de sex intervjupersoner som efter selektionen kontaktades för en intervju. Intervjupersonerna har tilldelats pseudonymer för att värna om integriteten.
PSEUDONYM PRESENTATION
Murat: Man, 26 år. Murat växte upp i ett mindre samhälle utanför en större stad i östra Turkiet. Tidigt började familjen spara ihop pengar för att kunna skicka Murat till Istanbul där han kom till att studera vid en statlig gymnasieskola. Murat identifierar sig med arbetarklassen. Föräldrarna är farmare och brukar sin egen jord. Murat beskriver familjens ekonomi varierande på grund av varierande inkomster från farmen. Föräldrarna har inte tidigare studerat och kan vare sig läsa eller skriva. Idag studerar Murat till advokat vid ett statligt universitet med hög status i Istanbul.
Ömer: Man, 22 år. Ömer växte upp i staden Istanbul och studerade vid två olika privata gymnasieskolor. Ömer identifierar sig med medelklassen och beskriver familjens ekonomi som god. Modern är hemmafru och fadern driver en större matbutik. Fadern har ingen utbildning utöver grundskolan, men modern har en universitets-examen. Idag bor Ömer kvar i Istanbul och studerar där till advokat vid ett privat universitet med hög status.
Caner: Man, 25 år. Caner växte upp något utanför Turkiets tredje största stad, Izmir, och studerade vid en statlig gymnasieskola. Caner identifierar sig med den övre medelklassen. Caner beskriver familjens ekonomi som god. Båda föräldrarna studerar, forskar och undervisar vid olika universitet i Izmir. Idag bor Caner i centrala Izmir och studerar där till tandläkare vid ett statligt universitet.
Dilara: Kvinna, 22 år. Dilara växte upp i staden Istanbul och studerade vid en statlig gymnasieskola. Dilara identifierar sig med överklassen. Dilara beskriver familjens ekonomi som god och inte slösaktig. Föräldrarna har ingen utbildning utöver grundskolan. Modern är hemmafru och fadern är entreprenör inom husbygge-branschen. Idag bor Dilara kvar i Istanbul och studerar där ett teknikinriktat program vid ett privat universitet med hög status.
Miray: Kvinna, 26 år. Miray växte upp i en större stad i sydöstra Turkiet. Miray studerade vid en statlig gymnasieskola med hög status i uppväxtstaden. Miray identifierar sig med medelklassen. Miray beskriver familjens ekonomi som god, men genomsnittlig. Modern är hemmafru och har ingen utbildning. Fadern har däremot en tvåårig universitetsutbildning och arbetar som tjänsteman i en förvaltning. Miray är idag utbytesstudent i ett europeiskt land och studerar ett samhällsinriktat program vid ett statligt universitet med hög status.
Fatma: Kvinna, 23 år. Fatma växte upp utanför en större stad i nordöstra Turkiet. Fatma studerade vid en statlig gymnasieskola i uppväxtstaden. Fatma identifierar sig med arbetarklassen. Fatma beskriver familjens ekonomi som okej. Föräldrarna har ingen utbildning. På somrarna försörjer sig familjen genom att assistera sina grannar med gårdsarbete. Om vintrarna arbetar fadern på en rekreationsanläggning. Fatma bor idag kvar i uppväxtstaden, men studerar ett turism-inriktat program vid ett statligt universitet i den närliggande större staden.
26
5.3 Datainsamling
Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer (Larsen 2018), vilket valdes mot bakgrund av att det fanns intervjufrågor som ibland var mer eller mindre nödvändiga att diskutera för att kunna besvara frågeställningarna. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuguiden [se bilaga 2] innehåller färdigformulerade frågor, men att ordnings-följden är flexibel och ger utrymme för forskaren att ställa uppföljningsfrågor under pågående intervju (Larsen 2018). Med tanke på avståndet mellan Sverige och Turkiet, spelades intervjuerna in efter godkännande av intervjupersonerna. Varje intervju spelades in via kommunikationsverktyget Skype och varade omkring 30 till 40 minuter. Under pågående intervju togs egna anteckningar, vilka fördes in i en datamatris som var uppdelad efter de olika intervjufrågorna och intervjupersonerna. Varje enskild intervju transkriberades av mig som författare till examensarbetet. Därefter fylldes datamatrisen på med data från det transkriberade materialet.
5.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
I skrivandeprocessen har begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet beaktats i studien. Det här eftersom ambitionen med examensarbetet har varit att eftersträva ett så trovärdigt resultat som möjligt. Nedan redogörs för dessa begrepp.
Johannessen, Tufte och Christoffersen (2020) menar att tillförlitligheten är en grundläggande frågeställning i all forskning som benämns reliabilitet. Reliabilitet avser ”noggrannheten i de data som undersökningen rymmer, vilken typ av data som har använts, hur de har samlats in och hur de har bearbetats” (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020, 25). För att stärka reliabiliteten i den här studien spelades intervjuerna in och transkriberades på intervjuernas originalspråk som var engelska. Transkriberingen kompletterades med känslouttryck. Ett sätt att pröva datas reliabilitet är att utföra samma eller en liknande studie (Johannessen, Tufte & Christoffersen (2020).
En vanlig definition av validitet i kvalitativa studier är frågan om en studie undersöker det som var avsikten (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020). För att i examensarbetet undersöka det som var avsikten, lades därför stor vikt vid exempelvis urval och utformandet av frågor i intervjuguiden. För att intervjupersonerna dessutom skulle framstå trovärdiga och lämpliga för studiens syfte, skrevs en sammanfattande
27
presentation av dem fram. Vidare är hög validitet eftersträvansvärt, men det ska emellertid inte uppfattas som något absolut – det vill säga att resultat antingen är giltiga eller inte är det. Hög validitet ska snarare betraktas som ett kvalitetskrav som i stort eller ungefärligt kan vara uppfyllt (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020).
Denscombe (2018) menar att kvalitativ forskning har en tendens att basera sig på intensiva studier av relativt få enheter, vilket kan ge upphov till frågor kring huruvida resultatet är representativt och sannolikt. Resultat i mindre kvalitativa undersökningar kritiseras ofta för att inte vara överförbara (Denscombe 2018). Resultaten i det här examensarbetet bygger på en mindre kvalitativ studie. Ur ett statistiskt perspektiv kan det vara befogat att kritisera resultat i en mindre kvalitativ undersökning, eftersom det är svårare att generalisera (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020). Att det är svårare att generalisera betyder dock inte att det här är omöjligt – så länge det görs utifrån frågan i vilken utsträckning resultaten skulle kunna överföras till andra fall (Denscombe 2018). Examensarbetet har beaktat frågan om i vilken utsträckning resultaten kan överföras.
5.5 Analysmetod
En innehållsanalys (Larsen 2018) valdes till analysmetod mot bakgrund av studiens syfte och insamlade data. I enlighet med en innehållsanalys kodades, grupperades samt kategoriserades insamlade data i en datamatris för att kunna identifiera mönster, likheter och skillnader (Larsen 2018). I samband med kodningen gjordes en datareduktion (Larsen 2018), vilket innebär att data som inte låg inom ramen för problemformuleringen uteslöts för att kunna vidmakthålla studiens fokus. Med tanke på att frågorna i intervjuguiden redan hade kategoriserats efter olika teman, förutsattes även att data från transkriberingen kunde delas upp i olika utsagor och senare kategoriseras. Utförandet har likheter med en delanalys (Larsen 2018), vilket användes för att finna de rön liksom mönster som ansågs kunna besvara frågeställningarna. När det kommer till analysen har förekomna resonemang primärt tagit avstamp i den teoretiska referensramen och i de mönster, likheter samt skillnader som utlästes från det empiriska materialet. Tidigare forskning har stundom använts i analysen för att stärka förekomna resonemang.
28
5.6 Forskningsetiska principer
Studien har genom en muntlig samtyckesblankett [se bilaga 3] tagit hänsyn till det grundläggande individskyddskravet och därmed dess fyra allmänna huvudkrav, vilka Vetenskapsrådet (2017) anger som forskningsetiska principer vid god forskningssed.
I enlighet med informationskravet (Vetenskapsrådet 2017) blev intervjupersonerna informerade om studiens syfte. Intervjupersonerna blev även informerade om att deltagandet var frivilligt med fullständig rätt till att enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2017) avbryta sin medverkan utan att uppge orsak. I enlighet med nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017) informerades intervjupersonerna om att deras medverkan inte kommer användas i något annat syfte än för det angivna. För att efterleva konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2017) avkodades intervjupersonernas namn genom tilldelandet av pseudonymer. Vidare informerades intervjupersonerna om att ett godkänt examensarbete publiceras på Malmö University Electronic Publishing.
29
6. Resultat
Nedan presenteras resultatet. Kapitlet inleds med en presentation av de intervjupersoner som deltagit i studien och avslutas med en sammanfattning av framträdande påverkans-faktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval. Resultatet diskuteras kritiskt i kapitel 8.1, Resultatdiskussion.
6.1 Framträdande påverkansfaktorer
Som tidigare nämnt har framträdande påverkansfaktorer avgränsats till faktorer som delas av två eller fler intervjupersoner. Det kan ändå nämnas att vänner och lärare är faktorer som påverkat framförallt Mirays karriärval.
6.1.1 Familjen
När intervjupersonerna talar om vilka faktorer de tror har påverkat karriärvalet framträder familjen som en gemensam nämnare. Intervjupersonerna talar dock om familjen som en påverkansfaktor på olika sätt. Murat beskriver att han har fått stöd från familjen och att det är tack vare dem som han studerar. Föreställningen om att utbildning leder till ett bättre liv och viljan att hjälpa familjen är primära faktorer som påverkat karriärvalet:
Murat: I believe education in my life was affected by my family… I’ve got a chance to
educate because of my parents. I’m very thankful. My family always helped me. They always stayed with me, supported me. I’ve got the best education in my family.
Intervjuare: Okay… sounds like your family supported you a lot… You said that ehm…
that your education was affected by your family. Can you please explain a little bit more about what you meant?
Murat: Yes, you know… my parents are poor, but they always supported me. They saved
money so I could to study […] I choose to became a lawyer, because I wanted to have a better life and to help my family. I wanted to make them proud. It affected me to choose to became a lawyer, I think.
Utifrån ovanstående citat kan sägas att Murats karriärval har fattats ensamt med hänsyn till familjen som utgångspunkt: Murat har observerat sin bakgrund, där familjen ingår. Hans karriärval har påverkats av denna observation och karriären har senare valts med hänsyn till familjen. Beslutsfattandet skiljer sig från Ömers och Dilaras:
30
Ömer: I think my family affected me in my career choice… My parents asked me to study
something. I wanted to study too, but I think they ehm… affected my choice as they recommended me some programs.
Dilara: My father affected me so much! We made the choice together. I… ehm…(skratt)...
ona güveniyorum [jag litar på honom] because he knows me and what could fit for me.
I både Ömers och Dilaras karriärval deltog familjen aktivt, vilket bidrog till att karriärvalen fattades gemensamt utifrån familjen som utgångspunkt: Ömer och Dilara har handlat efter familjens rekommendationer, varefter karriärvalen har påverkats utifrån familjen. Distinktionen som görs mellan hänsyn till och utifrån familjen, avser att uppmärksamma läsaren på att familjen framträder som en påverkansfaktor på olika sätt. Murats familj har varit mer opartisk än Ömers och Dilaras familjer, vilket bidragit till att han kunnat vara mer autonom i sitt karriärval än de andra som varit mindre autonoma.
6.1.2 Tankar om en framtida ekonomi
En annan framträdande påverkansfaktor i intervjupersonernas karriärval är tankar om en framtida ekonomi. Denna påverkansfaktor framträder på olika sätt i flera av intervjuerna och kan härledas till vem eller vilka som intervjupersonerna anser ska gynnas av en framtida ekonomi. Caner talar främst om ekonomi i termer av att det ska gynna honom själv. Först beskriver Caner skämtsamt och med endast ett fåtal ord att hans karriärval har påverkats av föreställningen om en framtida, hög lön:”(skratt) I chose my career because I knew that dentistry pays good money!” Kort därefter utvecklar Caner sitt resonemang:
Caner: (skratt) I’m joking… Well, maybe a high salary wasn’t the most important factor
when I chose my career, but it affected my choice. Of course! I mean, how can I build myself a good future without enough money? […] Dentistry pays good money and money is needed in my future. That’s why I chose it.
Caner beskriver en medvetenhet kring att tandläkaryrket betalar sig. Han menar därför att denna medvetenhet har påverkat karriärvalet, även om han samtidigt framhåller att det kanske inte var den viktigaste faktorn. Murat och Fatma talar likt Caner om ekonomi i termer av att det ska gynna dem själva, men inte enbart:
Murat: I was a farmer boy and my family is so poor […] I wanted to have a happy life and
earn good money, because I want to help my family and future kids. That’s why I choose to became a lawyer because… I believe you can change anything with just a good education.
Fatma: My parents supported me to be well educated […] My mother didn’t have the chance
to study because she came from a poor region… My mother wanted me to succeed and to be financially independent, so I chose this [ett samhällsinriktat program som leder till ett statusyrke] because it will help me… It will even help my family in future and my relatives.
31
Sett till ovanstående citat kan sägas att Murat och Fatma även talar om att ekonomi ska gynna såväl en redan befintlig familj som en framtida familj, liksom övriga släktingar.
6.1.3 Utbildningsinstitutioner med hög status
Ännu en framträdande påverkansfaktor i intervjupersonernas karriärval är utbildnings-institutioner med hög status. Denna faktor konstrueras kring att utbildning anses viktig. Eftersom utbildning anses viktig blir utbildningsinstitutioner med hög status något eftersträvansvärt som har påverkat karriärvalen. Det förekommer att dessa utbildnings-institutioner med hög status delvis har styrt valet av utbildning istället för tvärtom; att valet av utbildning styrt eller kanske snarare resulterat i en viss utbildningsinstitution. Miray beskriver hur hon aktivt letade efter ”bra universitet” för att med det här som utgångspunkt välja en utbildning:
Miray: I wanted to study at a good university, so I made a little research about this […] One
of the universities had my attention because they offered [programmet som Miray studerar]. It was an easy choice, because the university was really good and the program interested me at the same time.
Det kan sägas att Miray valde utbildning av två anledningar: 1) dels av intresse, men dels 2) till följd av universitetets status. I likhet med Miray framhåller även Caner att han initialt eftersökte ett ”bra universitet” med förhoppningen att kunna studera till läkare:
Caner: Education is obviously important. That’s why I tried to look for a good university
when I decided what to study […] The best universities are in Ankara or in Istanbul, but I couldn’t to go in there. You know… my points were not enough to become a doctor, so I tried to find another good university where I could to choose something similar.
Intervjuare: Hm… Okay, so if I got this right… You still had the opportunity to become a
doctor if you had chosen, let’s say, « a less good university ». But instead of choosing this alternative, you chose another career. How come?
Caner: …Yes, because for me, I think it’s better to choose a career in a good university rather
than to choose a career in a bad university.
Intervjuare: Okay. Well, thank you. Hm… In Turkey, you have the right to re-write the
entrance exam every year. Correct?
Caner: That’s correct, but I didn’t want to wait.
Caner beskriver att resultatet från inträdesprovet var otillräckligt. Istället för att söka till läkarprogrammet vid andra ”mindre bra” universitet eller hoppas på ett bättre resultat från inträdesprovet nästkommande år, vände sig Caner till andra universitet med hög status för att kunna studera en annan utbildning som var i linje med läkarprogrammet.
32
6.1.4 Respektabilitet, prestige- och ärofylldhet
En ytterligare framträdande påverkansfaktor i intervjupersonernas karriärval är mönster av respektabilitet, prestige- och ärofylldhet. Dessa mönster konstrueras kring att karriärvalet anses ha stor betydelse för goda framtidsutsikter:
Dilara: To choose a respectful career and to have a prestigious profession was important. My
future work defines how my future will be like […] I chose a prestigious education because you can have more opportunities and become more respected.
Ömer: Education is important. It was important for me to maintain a good position and to
have ehm… saygın [respektabel] profession that suits my skills […] Law is very respectable and honourable studies… My parents think so too… I believe it affected my thinking.
Det kan utifrån ovanstående citat sägas att intervjupersonerna har en föreställning om att specifika studier leder till fler jobbmöjligheter, till bibehållandet av respektabilitet och till en god position i det framtida yrkeslivet.
6.2 Sammanfattning
Familjen, tankar om en framtida ekonomi, utbildningsinstitutioner med hög status samt mönster av respektabilitet, prestige- och ärofylldhet är framträdande påverkansfaktor i turkiska universitetsstudenters karriärval. Det kan sägas att karriärvalen är en produkt av faktorer som anses viktiga för den enskilda individen. Produkten av faktorer som anses viktiga för den enskilda individen resulterar i att hen betänker olika saker när hen väljer karriär. Ur denna produkt avspeglar sig omnämnda påverkansfaktorer.
33
7. Analys
Sett till resultatet är familjen, tankar om en framtida ekonomi, utbildningsinstitutioner med hög status samt mönster av respektabilitet, prestige- och ärofylldhet framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval. Med avstamp i den teoretiska referensramen och med tydliggöranden från tidigare forskning, ges möjliga förklaringar till hur framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval kan förstås mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur.
Utifrån resultatet kan sägas att Murat växte upp i ett mindre samhälle utanför en större stad i östra Turkiet. Murat identifierar sig med arbetarklassen och familjens ekonomi varierar på grund av varierande inkomster från farmen, där föräldrarna arbetar. Ömer och Dilara växte båda upp i storstaden Istanbul. De identifierar sig med de högre sociala klasserna och de beskriver att deras familjer har en god ekonomi. Murat valde att studera till advokat för att delvis kunna hjälpa familjen ekonomiskt. Sistnämnda, tillika familjens ekonomiska ställning, bidrog till att Murat valde karriär med hänsyn till familjen som utgångspunkt. Ömer och Dilara beskriver hur de handlat efter familjernas rekommendationer, vilket tyder på att de valde karriär utifrån familjen som utgångspunkt.
Genom att studera Murats, Ömers och Dilaras bakgrund likt ovan kan de olika utgångs-punkterna i karriärvalen förklara hur det kommer sig att familjen som en påverkansfaktor framträder på olika sätt. En bit av en förklaring till det här kan sökas i diskurser om habitus, kapital, position och handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997; Bourdieu 2010): Murat, Ömer och Dilara har olika klassbakgrunder som format deras habitus. Deras familjer har även olika resurser i form av kulturellt kapital. Vissa personer, såsom Ömer och Dilara, har dessutom redan ett nedärvt ekonomiskt kapital som ger dem en viss position. Andra personer, såsom Murat, har inget nedärvt ekonomiskt kapital, utan förvärvar istället familjens [ekonomiska] kapital som används för att nå en högre position. Vidare kan hållas för sannolikt att välja karriär med hänsyn till familjen är ett mer naturligt alternativ i Murats handlingshorisont än i Ömers och Dilaras. Det här eftersom karriärvalet för Murat inte enbart handlar om individuell positionering, utan också om en slags skuld att betala tillbaka till sina föräldrar – eftersom det var genom familjens ekonomiska kapital som han en gång fick tillgång till det sociala fältet: utbildningsfältet.
34
Allt sammantaget är det sannolikt att Murats, Ömers och Dilaras olika positioner, som manifesteras genom deras bakgrunder liksom deras familjers resurser i form av kapital, är bidragande orsaker till att familjen som en påverkansfaktor framträder på olika sätt.
Vigoda-Gadot och Grimland (2008) framhåller att olika kulturella värden [individualism och kollektivism] påverkar individers uppfattningar, attityder samt beteenden i samband med ett karriärbeslut. Enligt Sovet och Metz (2014) är objektiva intressen, såsom familjens, vanligt förekommande i kollektivistiska kulturer. Sett till de kulturella värden som bland annat har förmåga att påverka beteenden i karriärbeslut (Vigoda-Gadot & Grimland 2008), kan sägas att Ömer och Dilaras karriärmässiga beteende påverkades till följd av familjernas aktiva deltagande i karriärbesluten. På grund av familjernas aktiva deltagande kan tänkas att Ömers och Dilaras karriärval föranleddes av familjens objektiva intressen, eftersom de handlade efter familjens rekommendationer: [Jmf. Ömer: ”I think they [familjen] ehm… affected my choice as they recommended me some programs”; Dilara: “My father affected me so much! We made the choice together. I…ehm…(skratt)… ona güveniyorum [jag litar på honom] because he knows me and what could fit for me”]. Familjernas aktiva deltagande i karriärbesluten och handlandet efter familjernas rekommendationer kan vidare förstås mot bakgrund av att det i Turkiet finns en gemensam syn på familjens sociala betydelse, där familjen är den bärande enheten genom vilka beslut fattas (Karakitapoğlu-Aygün & Sayım 2007).
Utifrån resultatet kan sägas att intervjupersonerna värderar utbildning högt, eftersom utbildning framstår som något synnerligen viktigt. I exempelvis Caners och Mirays fall är utbildning så pass viktigt att deras karriärval föranletts av utbildningsinstitutioner med hög status. Det här kan förklaras av att utbildning i Turkiet generellt värderas högt – inte minst för att utbildning anses ge tillträde till vissa yrkesområden, ha social status och förvärva förmågan att kunna förverkliga sig själv (Bülbül 2017). Vidare förväntas utbildning bland annat leda till fler möjligheter, till respektabilitet och till förmågan att bibehålla en bra position i samhället: [Jmf. Ömer: “Education is important… It was important for me to maintain a good position and to have ehm… saygın [respektabel] profession. Law is very respectable and honourable studies… My parents think so too”; Dilara: “To choose a respectful career and to have a prestigious profession was important. I chose a prestigious education because you can have more opportunities and become more respected”]. Det är ur förväntningar på vad utbildning kan bidra med i framtiden som påverkansfaktorn mönster av respektabilitet, prestige- och ärofylldhet framträder. Roberts och Komives (2016) menar att karriärbeslut som leder till en prestigefylld karriär
