Hur tolkar förskollärarna barns lärande och inflytande när det gäller användandet av datorplattan i förskolan?

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn–unga–samhälle

Examensarbete i Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå

Hur tolkar förskollärarna barns lärande och inflytande när det gäller användandet av datorplattan i förskolan?

En studie om förskollärarnas sociala representationer.

How to interpret preschool children's learning and influence when it comes to the use of computer plate in preschool?

A study of preschool teachers social representations.

Sofie Andersson

Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Jonas Qvarsebo

Slutseminarium 2016-06-07 Handledare: Thom Axelsson

2

Sammanfattning

I denna studie undersöker jag hur de sociala representationer som förskollärarna har om datorplattan påverkar hur den används i den pedagogiska praktiken för barnen.

Förskollärarnas uppgift är att sträva efter de målen som står i läroplanen, men hur man når målen beror på hur förskollärarna tolkar dess innehåll. Förskollärarnas föreställningar kan påverka vilka kunskaper och erfarenheter som barn får ta del av när det gäller datorplattan. Förskollärarna ska lägga grunden till de kunskaper som barnen behöver för att de ska kunna bli självständiga individer i samhället. Datorplattan är en del i detta och därför är

förskollärarnas föreställningar kring den ett relevant ämne att undersöka.

Undersökningen baseras på fyra intervjuer med förskollärare från två förskolor. Syftet med intervjuerna var att synliggöra de föreställningar som förskollärarna har när det gäller lärande och barnens inflytande kopplat till datorplattan och om förskollärarna anser att det finns något negativt med barnens användande av den. Studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån pedagogerna. Det visade sig att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa kopplas till våldsspel, spelberoende och tidsfördriv.

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1. Inledning s. 4

1.1 Syfte och frågeställningar s. 5

2. Tidigare forskning s. 6

2.1 Datorplattan och barns lärande s. 6 2.2 När vuxna tolkar barns inflytande i relation till IKT s. 7 2.3 Användandet av IKT i förskolan s. 8

3. Teorigenomgång s. 11 4. Metod s. 13 4.1 Urval s. 13 4.2 Intervjuerna s. 14 4.3 Undersökningens tillförlitlighet s. 14 4.4 Forskningsetiska aspekter s. 15

5. Resultat och analys s. 16 5.1 Sammanfattning av avdelning Blåklinten och Jupiter s. 16

5.1.1 Förskollärarnas syn på vad datorplattan tillför barns lärande s. 16 5.1.2 När barn ges inflytande över datorplattan s. 19 5.1.3 Nackdelar med barns tidiga användning av informations- och

kommunikationsteknik (IKT) s. 22

6. Diskussion och slutsats s. 25 6.1 Slutsats s. 28

6.2 Förslag på vidare forskning s. 30

7. Litteratur och källförteckning s. 31 Bilagor s. 34

4

1. Inledning

Ett av läroplanens övergripande uppdrag är att verksamheten ska ligga till grund för barns livslånga lärande (98, rev 2010).

”Förskolan ska sträva efter att varje barn

- Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa/…/

- Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”(Lpfö, 98 rev 2010 s 10).

Detta innebär att olika medier och digital teknik bör vara naturliga redskap för barnens lärande och utveckling redan i förskolan. Många kommuner har satsat på ett tekniklyft på förskolor som innebär att ny teknik finns på förskolor runt om i Sverige, där ibland många datorplattor.

EU lyfter fram digital kompetens som en av de ”åtta nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande”(Europaparlamentet, 2006). Digital kompetens står för att man kan använda

informationssamhällets teknik på ett säkert och kritiskt sätt som till exempel i arbetslivet, för kommunikationsändamål och på fritiden.

”

I mediepedagogiken är IKT en självklarhet enligt Lundgren Öhman (2014). Enligt henne är syftet med mediepedagogik att barn ska få förståelse för den omvärld de lever i genom att de själv får tänka och reflektera över saker som de gjort. Genom att barnen får använda sig av flera olika språk och verktyg menar Lundgren Öhman (2014) att man lättare kan stödja olika barns behov och lärande och till och med kunna utmana dem lite extra, den så kallade proximala utvecklingszonen som härstammar ifrån Vygotskijs lärandeteori.

Hur förskollärarna tolkar läroplanen har betydelse för vilka kunskaper och erfarenheter barnen får ta del av och på vilket sätt man tillför barnen inflytande över vad datorplattan används till. Därför finns det skäl att undersöka vilka föreställningar som förskollärarna har kring barns användande av datorplattan och hur dessa påverkar om datorplattan ses som ett naturligt

5

verktyg i barnens lärande eller som underhållnings verktyg för barnen. I tidigare forskning nämns att det varit svårt för pedagogerna att omsätta de politiska visionerna om barns tillgång till datorer i förskolan eftersom pedagogerna inte har haft tillräckliga kunskaper om hur verktyget kan användas till barnen och hur man ska integrera datorn i förskoleverksamheten. Jag kommer att använda mig av teorin sociala representationer för att kunna analysera och beskriva vilka synsätt och tolkningar som framträder i min studie.

Med datorplatta menar jag det man i dagligt tal brukar kalla för surfplatta, Ipad, pekplatta med mera. Jag har valt att använda ordet datorplatta eftersom man kan använda den inom många områden och inte bara till att surfa med, något som Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet också har påtalat i en artikel i Svenska Dagbladet (2012).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar förskollärarna har när det gäller barns användning av datorplattan och vilket inflytande de ges i projektet/temat som pågår i

verksamheten.

Studiens frågeställningar:

 Vad anser förskollärarna att barnen lär sig genom att använda datorplattan?

 Hur tolkar förskollärarna barnens inflytande när det gäller datorplattornas användning i projektet/temat?

 Anser förskollärarna att det finns någon nackdel med barns tidiga användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT)?

6

2. Tidigare forskning

I följande avsnitt redogör jag för de olika forskningsfält som har att göra med barns tidiga användning av digitala verktyg och hur dessa används i den dagliga förskoleverksamheten.

2.1 Datorplattan och barns lärande

Forskningen visar att barnen är beroende av de vuxna eftersom de behöver stöd för att utveckla fler kunskaper om hur och vad man kan använda den digitala tekniken till.

I Klerfelts (2007) avhandling Barns multimediala berättande menar hon att genom att återge barnets berättelse och använda sig av barnets teckningar i det ”multimediala skapandet” visar pedagogerna barnen att man även kan få in de språkliga och fysiska på andra sätt än på det vanliga traditionella, vilket ökar barnets tekniska kunskaper. När barnen får använda sig av mediakulturen tillsammans med de traditionella sagoberättelserna i sitt skapande så kan deras lekar bli synliga i deras berättelser. Framför datorskärmen kan pedagogerna stödja barnens lärande genom att använda sig av både det verbala språket och gester, detta skapar ett interaktivt samspel mellan barnen och pedagogerna (a.a. s 102).

Under år 2015 så genomfördes ett danskt forskningsprojekt ”Forskning i og praksisnær

afdækning af digitale redskabers betydning for børns udvikling, trivsel og læring.” Forskarna i detta projektet poängterar vikten av att använda digitala verktyg i ett pedagogiskt

sammanhang, då pedagogerna observerar det barnen visar intresse för, man utforskar och reflekterar om det tillsammans (Schrøder m.fl., 2015). De menar att den digitala tekniken kan vara ett användbart stöd i det mesta av barns lärande. Forskarna menar också att de digitala verktygen har en attraktionskraft på oss människor och denna kallar forskarna ”wow-effekten, ” det är samspelet mellan datorn och användaren och det snabba gensvaret som är en del av effekten (a.a. s 5). Den digitala ”wow-effekten” kan väcka barns nyfikenhet och lust att lära (a.a. s 5). Denna attraktionskraft ser vi tydligt ute i samhället både när det gäller våra mobiltelefoner och datorplattor.

7

2.2 När vuxna tolkar barns inflytande i relation till IKT

Arnér (2009) tolkar begreppet inflytande som att barn ska ha möjlighet att påverka sin vardag, därför måste förskollärare planera aktiviteterna i förskolan efter barnens intresse, erfarenheter och ibland vara beredda på att kunna förändra planeringen så att det passar barnen bättre.

I Ljung-Djärf (2004) studie Spelet runt datorn erbjuds inte barnen så stort inflytande när det gäller datoranvändningen, det finns ofta förhållningsregler om hur och när datorn får

användas. Man kan även i denna studie se att barnen måste få tillåtelse av pedagogerna om att få använda datorn, men om barnen skulle vara stökiga och busiga så blir datoranvändningen en typ av disciplinering eftersom detta påverkar om man får tillåtelse eller inte (a.a.). När det gäller datorplattor i förskolan så finns det ofta regler som till exempel när den får användas, att man måste sitta ner när man har den eftersom det är en ömtålig sak men även att man måste fråga först innan man tar datorplattan.

Kjällanders (2011) forskningsrapport ”AppKnapp – Peka, lek och lär i förskolan” ser man att barn får större handlingsutrymme när de får använda de digitala verktygen i förskolan. Inte bara för att de är uppväxta med det digitala som modersmål utan för att förskollärarna själv blir utforskande när de följer barnens intresse när det gäller det digitala ”gränssnittet”(a.a. s 1-2). Detta påverkar relationen mellan barn och vuxna där rollerna både kan bli ”ombytta” eller ”horisontella”(a.a. s 5). Det digitala gränssnittet utforskas tillsammans samtidigt lär man av varandra. Med gränssnitt menar Kjällander (2011) inte bara när barnet interagerar med den digitala plattan, utan allt som inkluderar och påverkar barnens lärande, då även i interaktion med andra. De digitala verktygen verkar ge barnen större inflytande över sitt eget lärande.

Walldén Hillström (2014) menar I samspel med surfplattor att förskolans användning av teknologin begränsas av för få surfplattor på avdelningen. Detta begränsar även barnens tillgång till digitala aktiviteter och att det kan bli mer konflikter eftersom det kanske finns några barn som vill sitta med den samtidigt (a.a.). I förskolorna är det vanligt att man går efter turordning när det gäller barns användning av datorplattan, eftersom det finns så få

8

datorplattan, vilket gör att många barn samtidigt kan titta på samma saker eller spela spel tillsammans med mera.

Klerfelt (2007) skriver om att förskollärarna måste vara nyfikna på barnens mediakultur och att de på ett flexibelt sätt kan föra in den i den traditionella verksamheten. Hon tar upp ”mediational means” som ett sett att se på de digitala resurserna, då barnen ges inflytande till dem eller om lärarna ser det som sina (a.a. s 37).

2.3 Användandet av IKT i förskolan

IKT har blivit allt vanligare verktyg i förskolans verksamhet. Ljung-Djärf menar att man i förskolans läroplan framhåller vikten av barns ”tillgång till datorer” som ”en fråga om likvärdighet, rättvisa och demokrati” (1998, refererad i Djärf, 2004 s 81-82). Ljung-Djärf (2004) menar att det inte kan ha varit lätt att för personalen i förskolan att omsätta dessa politiska visioner i förskolans praktiska verksamhet. Hon menar på att förskolepersonalen saknar tillräckliga kunskaper inom området och att det även fanns en osäkerhet om hur datorn skulle kunna integreras i förskoleverksamheten utan att ta plats från andra aktiviteter i

verksamheten (a.a.). ”Förskolepersonalens antaganden, kunskaper och attityder konstituerar villkoren för hur tekniken görs tillgänglig för barnen”(a.a. s 82). Hur IKT används i förskolan verkar ha att göra med hur människorna i den specifika verksamheten ser på teknologins betydelse, men även på vilka erfarenheter och kunskaper pedagogerna har när det gäller de digitala verktygen.

I Ljung-Djärf studie (2004) tycker pedagogerna att det är bra att barnen får datorvana redan i förskolan eftersom de blickar framåt och tänker på barnens framtid, både när de gäller skola och arbetsliv. Andra aspekter på datoranvändandet var att barnen höll sig sysselsatta och att de lärde sig (a.a.). Ett problem som pedagogerna nämner när det gäller datoranvändningen är att den möjligtvis kan inkräkta på andra aktiviteter i verksamheten (a.a.). Pedagogerna i studien nämner inte datoranvändandet som något som berikar förskoleverksamheten, de beskriver användandet mer som ”förströelse, tidsfördriv och en möjlighet att få lite lugn och ro i en stundtals hektisk förskolevardag”(a.a. s 72).

9

I det danska forskningsprojektet har man funnit fyra sätt att kunna stödja barnen med de digitala verktygen, som ett första att pedagogen först visar hur barnet ska använda det digitala verktyget, som ett andra att stödja barnen när de använder det digitala verktyget och för det tredje att finnas till hands eller bara vara frånvarande och låta barnet själv bestämma hur verktyget ska användas, då detta kan ske tillsammans med andra kamrater (Schrøder m.fl., 2015).

När det gäller barns lärande inom digitala verktyg, då främst med datorplattan som

utgångspunkt, så visar forskningen att barnen idag är uppväxta med det digitala som ett av deras naturliga kulturella verktyg. Redan i tidig ålder har barnen en del kunskaper om hur verktyget fungerar när de kommer till förskolan.

Prensky (2001, s 1) tar upp begreppet ”digital natives” som en beteckning för de barn och ungdomar som är uppväxta med digital teknik i sin vardag. Han benämner den äldre generationen som ”digital immigrants” eftersom de har fått lära sig använda digital teknik senare i livet. Detta kan innebära en utmaning för pedagoger och lärare. Prensky (2001) menar att vi som pedagoger måste acceptera att vi inte alltid vet allting om den nya digitala världen men att vi kan ta del av barnens kunskaper och utforska tekniken tillsammans.

Ljung-Djärf (2004) påpekar att det finns olika föreställningar om datorn när det gäller barnens användning av den på fritiden eller i skolan. När det gäller barnens användning av

datorplattan på fritiden så kopplas datoranvändandet oftast samman med ”risker” och ”problem” till exempel för mycket stillasittande och att datorspel gör barn våldsbenägna (s 92). När det gäller skolan är föreställningarna mer positiva som till exempel datorn kan förbättra undervisningsformerna och ses som ett redskap för lärandet (a.a.). I de olika grupp konstellationer som vi ingår i skapar man i interaktion med varandra kollektiva föreställningar som påverkar oss om hur vi förhåller oss till olika saker. Detta kan göra att vi tycker att vårt sätt är det bästa när det till exempel gäller hur man ska använda datorplattan.

Jag kommer att använda teorin sociala representationer vilket inte verkar vara vanligt när det gäller forskningar om digitala verktyg för barn i förskolan. Teorin använder jag för att försöka ta reda på om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper idag inom IKT för att kunna utmana barnen och om datorplattan ses som ett integrerat verktyg som finns med i olika aktiviteter för att stimulera barns lärande. Tar förskollärarna tillvara på barnens mediakultur

10

eller ser de något negativt i detta. Jag tror att förskollärarnas syn på det digitala verktyget påverkar hur den kommer att användas i verksamheten och det är denna lucka jag vill fylla.

11

3. Teorigenomgång

I följande avsnitt behandlas teorin om sociala representationer, som jag har valt att använda i min analys av intervjuerna och anledningen till varför jag valt att använda mig av den.

Det är fransmannen Serge Moscovici som gett upphov till teorin om sociala representationer (Chaib & Orfali, 1995). Teorin utgår ifrån:

”Vår föreställning om världen runt omkring oss betingas av de symboliska erfarenheter om vardagslivet som vi formar i den sociala interaktionen med andra människor. Teorin handlar i korthet om hur olika subjekt sinsemellan bildar en kollektiv föreställning om verkligheten runt omkring dem. Denna föreställning, eller representation, utvecklar de tillsammans till en form av vardagskunskap (»common sense»)som håller dem samman och hjälper dem att få orientering i den sociala tillvaron”(a.a. s 15-16).

Enligt Moscovici kommer våra sociala representationer från vårt samhälle i stort, där politik och vetenskap skapar förändringar och skillnader i samhället som sedan påverkar vår vardag och vår vardagskunskap, massmedia har en viktig del i spridningen av sociala representationer (a.a.). Förskoleverksamheten och pedagogerna påverkas också av politiska beslut och av nya vetenskapliga rön som förändrar de representationer vi bär på.

Det symboliska erfarenheterna handlar om våra kulturella, historiska och sociala synsätt (Granbom, 2011). När vi ingår i en social grupp till exempel arbetslaget i förskolan skapar man i interaktion kollektiva föreställningar om sin dagliga verklighet, man kan säga ett slags samförstånd mellan medlemmarna i gruppen när det gäller idéer, uppfattningar, arbetssätt och synsätt. Dessa sociala representationer kan till exempel påverka hur gruppen ser på barns användande av datorplattan. Vilka tankar, idéer och tidigare kunskaper som arbetslaget delar om ett specifikt objekt har betydelse för hur detta objekt kommer att användas, oberoende av objektet (Granbom, 2011).

”Begreppet sociala representationer har sitt ursprung i Emile Durkheims begrepp kollektiva representationer”(Granbom, 2011 s 54). Skillnaden mellan den kollektiva och den sociala representations teorin är enligt Markova och Moscovici att både de kollektiva och de

individuella tankarna ingår i sociala representationer (1998, refererad i Granbom, 2011). De individuella representationerna enligt Emile står för den ”enskilde individens medvetande och de kollektiva på samhället som helhet”(a.a. s 54-55). Enligt Emile delas de kollektiva

12

representationerna av alla i gruppen (a.a.). Dessa stärker banden mellan gruppmedlemmarna (a.a.). De kollektiva representationerna anses vara ”stabila vid överföring och reproduktion” medan de individuella lättare förändras, att de är stabila innebär att de förs vidare till nästa generation (a.a. s 54). Durkheim tar upp språket som en viktig faktor för bevarandet av det kollektiva i våra relationer (a.a.).

Gamla representationer kan förändras genom att vi kommunicerar och interagerar med andra människor i olika möten (Granbom, 2011). De som delar samma representationer förstår också saker utifrån samma synsätt. Våra vardagskunskaper blandas med vetenskapliga kunskaper som vi använder i olika sammanhang (a.a.).

I studien är min utgångspunkt således att förskollärarna i sitt dagliga arbete utvecklar föreställningar om hur och varför datorplattan ska användas i verksamheten. Detta påverkar på vilket sätt datorplattan används för att stimulera lärandet och vad barnen får möjlighet att lära sig men också hur barnen ges inflytande i projektet/temat, som till exempel om man tar till vara vad barnen visar intresse och behov av i det pågående temat. Jag kommer att använda mig av teorin sociala representationer som ett verktyg för att kunna beskriva och analysera den mening förskollärarna i intervjuerna tilldelar objektet i studien. Alltså vilka

föreställningar det finns när det gäller barns användning och hur de tillförs inflytande när det gäller datorplattans användning i förskolan och hur datorplattan integreras i verksamheten.

13

4. Metod

I denna studie används kvalitativ metod, då jag utfört semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika förskolor. Detta för att samla in material som sedan analyseras med hjälp av teorin sociala representationer för att se vilka representationer som synliggörs i arbetsgruppen när det gäller datorplattan som stöd för barns lärande, barnens inflytande i projektet/temat och synen på IKT som ett användbart verktyg i förskolan. Anledningen till att jag valde att intervjua förskollärarna enskilt och inte i fokusgrupper var för att inte förlora de individuella åsikterna som kanske avviker mot de kollektiva. Detta är en av nackdelarna som Alvehus tar upp när det gäller fokusgrupper (2013).

Att jag valde att använda mig av en semistrukturerad intervju var för att inte påverka respondentens svar utan använda mig mer av öppna frågor för att ta reda på respondentens egen historia kring frågorna och ha möjlighet till att ställa följdfrågor (Alvehus, 2013). Under intervjuerna så användes ljudinspelning eftersom jag ville ha möjlighet att lyssna på

intervjuerna i efterhand så att respondenternas svar blir korrekta vid transkriberingen. Alvehus (2013) menar att en ljudinspelning kan upplevas som en trygghet för respondenten eftersom hon vet att det hon sagt i intervjun kommer att uppfattas korrekt. Nackdelen med

ljudinspelning är att den kan upplevas som en begränsning för respondenten när det gäller hur öppen han eller hon vågar vara i svaren (a.a.).

4.1 Urval

De två förskolorna som medverkar i min studie ligger i samma kommun och har liknande pedagogisk inriktning. Detta valdes medvetet för att se om det fanns en stor skillnad på de sociala föreställningarna i de båda förskolorna, trots att de ligger i samma kommun. Jag har valt ut en av de äldre barngruppsavdelningarna på båda förskolorna. På dessa två barn- avdelningar arbetade två stycken förskollärare i varje grupp och det är dessa fyra som har blivit intervjuade. Att jag valde två förskollärare från samma grupp är just för att synliggöra de olika sociala representationer som kan finnas i arbetsgruppen, när det gäller mitt syfte med studien. Fiktiva namn kommer att användas på pedagoger och förskolor i studien.

14

På förskoleavdelningen Blåklinten går det tjugoen barn och förskollärarna som arbetar där är Mette som är i fyrtio års åldern och som gick ut förskollärarutbildningen år 1997 och Tove som närmar sig sextio, gick ut år 1988. Mettes och Toves IKT utbildning består av att en IKT ansvarig i kommunen gett en grundutbildning på ca två timmar i hur man kan använda datorplattan till barnen, då de bland annat fick förslag på olika lärande program som man kan använda till barnen.

På förskoleavdelning Jupiter går det tjugosex barn och förskollärarna som arbetar där är Sara som närmar sig fyrtio års åldern och Ylva som närmar sig sextio års åldern. Sara gick ut förskollärarutbildningen år 2008 och Ylva år 2002. Sara har fått en mindre utbildning av en IKT ansvarig i kommunen om datorplattan rent allmänt till exempel om applikationer och hur man laddar ner och kan låsa datorplattan. Ylva har inte fått någon IKT utbildning via

förskolan utan har själv skaffat sig sina kunskaper.

4.2 Intervjuerna

När jag intervjuade förskollärarna på Blåklinten satt jag enskilt med var och en i ett rum på förskolan där vi kunde vara själva utan att bli störda. På Jupiter så fick jag göra intervjuerna med förskollärarna i deras planeringstid eftersom de annars inte hade möjlighet eller tid att ställa upp på intervju. Detta innebar att båda förskollärarna befann sig i rummet medan jag intervjuade dem en och en. Jag är medveten om att förskollärarna kan ha blivit påverkade av varandras svar men också att de kan ha blivit störda av de andra personerna i rummet. Intervjuerna med förskollärarna tog mellan fyrtio min och upp till en timme. Ingen av förskollärarna verkade bli störda av att de blev ljudinspelade. Dagen efter så transkriberades alla intervjuerna, därefter läste jag igenom allt material flera gånger och sorterade ut de delar som skulle kunna vara med i min analys. Därefter så delades dessa delar in i tre olika teman efter studiens frågeställningar.

4.3 Undersökningens tillförlitlighet

Jag är medveten om att resultatet från mina intervjuer inte kan representera alla förskolor eftersom min studie är gjord på en liten undersökning, där två olika förskolor medverkade. Hade jag gjort en större undersökning där jag intervjuat fler förskollärare ifrån flera olika äldre barns avdelningar ifrån flera förskolor så hade studien varit mer tillförlitlig. I min studie

15

försökte jag inte i heller nå ett stort generaliserande resultat. Meningen med mitt arbete var att försöka se vilka tankar och idéer som förskollärarna har när det gäller vilka applikationer de lägger in till barnen på datorplattan. Genom att använda mig av enskilda intervjuer så kan jag lättare få syn på de individuella representationerna som annars kan komma lite i skymundan med de kollektiva åsikterna i fokusgrupper.

4.4 Forskningsetiska aspekter

Det är viktigt att man tänker på de forskningsetiska aspekterna när man genomför en forskningsstudie inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område. Vetenskapsrådet har utformat fyra huvudkrav, dessa är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Patel & Davidson, 2011).

När det gäller informationskravet så skrevs ett informationsbrev om min studie och syftet med den som jag personligen överlämnade till förskolecheferna och berättade om min

forskningsstudie. Brevet kopierades av förskolechefen som sedan gav informationen till förskollärarna. Förskolechefen från den ena förskolan ringde upp mig och berättade vilka förskollärare som gett samtycke till undersökningen. Den andra förskolan ringde jag själv upp och fick även deras samtyckande. I brevet togs även konfidentialitetskravet upp om att

förskolan och förskollärarna skulle förbli anonyma i min undersökning, därför kommer jag att använda fiktiva namn. I informationsbrevet nämndes även det här med nyttjandekravet där jag tog upp att allt material jag samlat in som ljudinspelningarna och anteckningarna kommer att förstöras direkt när min studie blivit godkänd. Jag informerade också om vilka som kom att ta del av materialet och att jag förvarar materialet på en säker plats där inga obehöriga kan ta del av materialet.

16

5.

Resultat och analys

I detta kapitel redovisar jag först en kort sammanfattning om förskollärarnas syn på vad datorplattan tillför barns lärande. Utifrån intervjumaterialet har jag sedan valt ut fjorton exempel som jag delat upp i tre temaområden där jag börjar med förskollärarnas syn på vad datorplattan tillför barns lärande därefter hur barn ges inflytande över datorplattans

användning i projektet/temat och till sist nackdelar med barns tidiga användning av

informations- och kommunikations teknik (IKT). Dessa teman analyserar jag med hjälp av teorin om sociala representationer.

5.1 Sammanfattning av avdelning Blåklinten och Jupiter

På blåklinten som är en storbarnsavdelning har man två datorplattor, en till barnen och en till personalen. På avdelningen finns även en activeboard som det går att koppla datorplattan till, denna kan man använda till mycket som till exempel om många barn visar intresse för något så kan man visa det på storbild för barnen och berätta om det för dem. De två förskollärarnas syn på datorplattan är att den ligger i tiden nu, den är alltså en del av vår kultur.

Förskollärarna ser det som ett bra läroverktyg som man kan använda inom de flesta ämnesområden med barnen.

På Jupiter som också är en storbarnsavdelning har man en activeboard och två datorplattor varav den ena används av barnen. Förskollärarna tar upp att det måste finnas ett lärande syfte när det gäller vad barnen får göra på datorplattan. De tar upp att datorplattan används som ett komplement till det de håller på med, detta för att få in många olika lärandesituationer. Förskollärarna tänker mycket på datorplattans användning och innehåll för att de vill få in hela läroplanen.

5.1.1 Förskollärarnas syn på vad datorplattan tillför barns lärande

När jag frågade förskollärarna om hur deras internutbildning om datorplattan hjälpt dem att stödja barnen i deras användning av datorplattan, så svarade de så här.

17

Exempel 1. Blåklinten

Tove: ”Ja vet faktiskt inte, idag är det ju så att alla barn kan ju det själv egentligen, det är mer att man får ha koll på vad det är för något de använder, alltså vilka program och appar och sånt.”/…/

Mette: ”Idag har nästan alla barn en egen Ipad som de sitter med, så ibland kan vi känna att det kanske inte är det vi behöver lägga tid på här på förskolan eftersom de får så mycket av det hemma. Detta har man märkt en stor skillnad på de senaste åren.”

Av svaren framgår att båda förskollärarna anser att nästan alla barn har bra kunskaper om hur datorplattan fungerar. De uppmärksammar alltså vilken mediakultur barnen har med sig hemifrån och får utgå ifrån deras kunskaper för att utmana barnen i nya lärande situationer med datorplattan som läroverktyg. Deras kollektiva vardagskunskap har bildats genom deras arbetslivserfarenhet med barnen i gruppen. De sociala representationerna av barn har

förändrats idag både genom politiken och vetenskapen, vi ser idag barn som kompetenta. Man hör att Mette har sett en stor skillnad när det gäller barns kunskaper om datorplattor nu och förr, detta kan troligtvis bero på att datorplattan har blivit ett vardagsverktyg i nästan alla hem. Politiska beslut har även påverkat läroplanen när det gäller små barns användande av digitala hjälpmedel, det kopplas till barnens framtid men är även viktigt för samhällsutvecklingen.

Exempel 2. Jupiter

Ylva: ”Jag har haft stor nytta av dem, alltså det är att ge och ta av barnen, de lär ju en lite och de ställer ju utmaningar så man måste ta reda på svaren./…/ När man har tema arbete så kan man knyta in det med någon speciell app till temat, så hela tiden är lärplattan ett komplement.”/…/

Sara: ”Jag har fått tips på bra appar, jag kan själv leta på nätet och ladda ner en app och radera dem. Jag vet hur man hanterar lärplattan och appar.”

Ylvas svar visar att det inte bara är hon som lär barnen utan att det även ibland är ombytta roller. Barnen utmanar förskollärarna med frågor som de sedan tillsammans kan ta reda på svaren till med hjälp av datorplattan. Ylvas svar visar att datorplattan är en del i verksamheten och används som ett komplement i olika pedagogiska sammanhang. Förskollärarnas

kollektiva representation är att de båda tycker att det är viktigt med utbildning inom IKT för att kunna utmana barnen. Barnen och förskollärarna har olika kulturella erfarenheter när det gäller datorplattorna, för att kunna mötas på en mer jämlik plattform krävs det att

18

förskollärarna tar in nya kunskaper om IKT för att möta barnens mediakultur och behov. Man skulle kunna säga att på detta sätt kan de vuxnas vardagskunskaper om datorplattan och barnens vardagskunskaper bidra till varandras lärande.

Exempel 3. Blåklinten

När det gäller förskollärarnas tolkning av vad barnen lär sig genom att använda datorplattan så är det mycket när det gäller olika ämneskunskaper.

Mette: ” De kan ju lära sig allt/…/ som logiskt tänkande, skriva och läsa. De kan lära sig allt genom en platta men det gäller att jag som pedagog visar och instruerar dem i det.”

Tove: ” Det är lite beroende hur man använder den, men man kan lära sig jättemycket./…/ Du kan lära dig bokstäver och du kan i princip lära dig läsa på lärplattan. Ja även siffror, jag menar att de kan lära sig allt där. Den är ju här för att stanna. Det är ju ett läro, vad ska man säga de kommer att använda sig av den senare i skolan. De är också väldigt intresserade av att använda sig av den, ibland kan de mer än sina föräldrar fast de är rätt så unga.”/…/

Här kan man se att både Mette och Tove delar samma kollektiva föreställningar när det gäller datorplattans breda användningsområde, de delar alltså samma vardagskunskaper det som man inom social representationer benämner common sense. Tove ser att barnen har ett stort intresse av att använda datorplattan och som förskollärare tolkar man då att datorplattan är ett viktigt lärande verktyg för barnen. Inom utbildningsvetenskapen poängterar man just barns intresse som en av de viktigaste utgångspunkter när det gäller barns möjligheter till lärande. Mette tar upp att barnen behöver pedagogers stöd för att kunna utveckla fler ämneskunskaper med hjälp av datorplattan.

Exempel 4: Jupiter

Ylva: ”Det är jättemycket, finmotoriken, koncentration, matematik och det språkliga. Glädjen att lära andra. Den synliggör barnens lärprocesser. Det beror helt på vilken app jag plockar fram. Sedan är de delaktiga i det vi dokumenterar.”

Sara: ”De lär sig bokstäverna, räkna, turtagning, hela läroplanen är nog det rätta svaret.”/…/

19

Moscovici menar att sociala representationer kommer ifrån vårt samhälle genom politik och vetenskap. Det är politiska beslut som påverkar vår läroplan, så även när det gäller barns kunskaper om media och teknik. Men vad barnen sedan får lära sig på datorplattan, beror på vad pedagogerna tillåter barnen att göra och uppleva med hjälp av datorplattan.

5.1.2 När barn ges inflytande över datorplattan

Exempel 5. Blåklinten

När jag tog upp frågan om datorplattorna alltid finns tillgänglig så att barnen själva kan gå och ta den så fick jag de här svaren.

Mette: ”Vi har det lite styrt kanske, sen kan den ibland ligga på laddning, men jag tycker ändå att vi har den tillgänglig för det mesta. Ibland kan det vara så att barn kommer och frågar tre gånger på en dag om de får sitta med Ipaden. Då får man säga att du har haft den en gång i dag så det får räcka.”/…/

Tove: ”Det är den ju egentligen inte, för det är när tillfällen ges tycker jag. Alltså den kan inte vara där vi är hela tiden eftersom vi håller på med andra saker också. Oftast är det efter vilan som barnen själva får välja aktivitet. Om det är många så får de skriva sitt namn på en lapp och så går vi i ordning och så har vi oftast en sån här timer, hur länge de får sitta.”/…/

Här ser man att pedagogernas individuella förställningar skiljer sig lite åt när det gäller barnens tillgänglighet till datorplattan. Mette anser att datorplattan för det mesta är tillgänglig för barnen medan Tove säger tvärtom. Men som jag tolkar svaren så är barnens tillgång till datorplattan ganska styrd av förskollärarna, detta kan bero på att förskollärarna vill att alla barn ska få möjlighet att använda datorplattan.

Exempel 6. Jupiter

Förskollärarna på förskolan Jupiter tar upp barnens inflytande så här när det gäller hur de tillvaratar barnens tidigare kunskaper av datorplattan.

Ylva: ”Ja det gör vi, men det är inget vanligt förekommande utan det är snarare tvärtom att det är föräldrarna som frågar oss om vad för spel ni spelar just nu. De spelen de kommer med hemifrån kan vara sådant vi inte tycker är så pedagogiska liksom, vi har inte riktigt samma syfte, vi har mer lärande syfte och dem mer underhållande syfte.”/…/

20

Sara: ”Vi utgår ifrån dem, det är det man brukar bygga på. Har barnen ingen Ipad då vet de inte alls hur man gör.”/…/

Ylvas jämförelse mellan hem och förskola är att de har spel som gynnar barnens lärande men att spelen hemma är mer till underhållning. Detta kan man koppla till förskollärarens

profession där de didaktiska frågorna alltid ska vara med. Sara påpekar att man bygger vidare på barnens kunskaper, vilket är ett typiskt sätt att jobba på inom förskolan. Sara tar även upp att alla barn inte har en Ipad där hemma. Detta tolkar jag som om Sara menar att förskolan här kan kompensera dessa barn så att de får en likvärdig kunskap om datorplattan som övriga barn.

Exempel: 7. Blåklinten

Förskollärarnas upplevelse av hur barnen ges inflytande i projektet/temat.

Mette: ”Ja om vi nu tar med vårt rymd tema, så är det jättemånga gånger som de kommer och säger, kan vi inte titta på det igen när rymdfärjan åker ut i rymden eller när godiset svävar i rymden./…/ Och sånt kan jag aldrig visa på samma sätt.” När det gäller om barnen tar med temat de arbetat med i leken så svarade Mette så här: ”Ja, de har ju gjort egna rymdraketer som de leker med, de har gjort planeter som hänger i taket.”

Tove: ”Om det avspeglas vad de vill göra på lärplattan? Nej, det tycker jag nog inte men det kan avspegla sig på andra sätt. Det skulle i så fall vara om man skulle vilja leta fakta eller se bilder om rymdraketer eller vad det nu skulle vara för någonting.” När det gäller hur temat avspeglades i barnens lek så svarade Tove så här: ”Ja, det tycker jag faktiskt att det har gjort. Temat startade på grund av att ett barn visade intresse för rymden.”

I temaarbetet som förskollärarna haft med barnen så kan man se att barnen fått mycket inflytande i detta. Här kan man se att arbetslaget har samma kollektiva tankar och idéer när det gäller att ta till vara det barnen visar intresse för när de skapat temat. Förskollärarna delar alltså samma vardagskunskap som jag tolkar kan komma ifrån förskolans läroplan och ifrån deras erfarenheter och kunskaper om hur barn tar till sig kunskaper på bästa sätt.

21

Exempel 8. Jupiter

Ylva: ”Absolut, det senaste vi gjort på lärplattan är programmering och

programmeringslekar leker barnen jättemycket i den fria leken. Här kan man se om man vunnit något, har du kommit så långt att du ser det i deras fria tid, det är då du ser om de knutit an sin kunskap. Då har man nått sitt mål, för då har de förstått uppgiften.”

Ylvas tankar och hur hon ser på barns lärande kan jag koppla till både vetenskap och politik eftersom läroplanen för förskolan styrs av både vetenskap och politik. Hennes sociala representationer när det gäller detta ämne kan alltså kopplas till samhället och till hennes förskollärarutbildning.

Exempel 9. Blåklinten

Förskollärarnas upplevelser om hur de själva tar till vara barnens intresse och behov i det pågående projektet/temat.

Mette: ”Ja, det kan vara frågor som kommer upp, jag kan ju inte allt. Det kan vara likadant när vi är ute att de kommer på någonting och så ställer de en fråga, då man kanske svarar att jag inte vet, då får vi forska på det när vi kommer hem.”

Tove: ”Ja, det är klart vi kan, för det blir ju ofta att man använder den om det är något de frågar om och man tar reda på det direkt. Har vi något barn som behöver lite extra utmaningar, då ser man till att han får det.”

Jag tolkar dessa svar som att barnens intresse och behov står i centrum och att det är därför de har stort inflytande över vad datorplattan används till i temat. Jag ser också att förskollärarna har behov av datorplattan för att snabbt kunna svara på barnens frågor.

Exempel 10. Jupiter

Ylva: ”Håller de på med något så leker de ju något visst, det kan vara att de håller på med insekter och då får man googla kunskaper om det. Sen är man kanske intresserad av rymden och då tar man ju tillvara på det, kanske hitta någon app som passar till det. Det är så man bygger upp ett tema överhuvudtaget.”

I Ylvas svar kan man se att de använder datorplattan mycket när barnen har frågor om något specifikt och att de även väljer ut applikationer efter barnens intresse. Genom att barnen får utforska det de är intresserade av får barnen inflytande över sitt eget lärande.

22

5.1.3 Nackdelar med barns tidiga användning av informations- och

kommunikationsteknik (IKT)

Exempel: 11. Blåklinten

Mette: ”Det man är lite orolig för är vilka spel man tillåter att de spelar som till exempel våldsspel, vi kan ibland ha barn som berättar att de brukar spela vissa spel hemma, som jag inte tycker är så lämpliga. Men då är det en diskussion man kan ta med föräldrarna. Tyvärr är det nog många som använder den som en barnpassning.”/…/

Tove: ”Här är inga problem tycker jag, det kan ju vara så att man får för mycket information nu så är allt gammalt när man kommer till skolan./…/ Jag kan tänka så att hur ska det bli sen då, för de tar ju in så otroligt mycket. Skolan måste på något sätt förändras, det är väl bara jag som tänker så här. För jag tänker att det måste förändras för att hänga med på något sätt, ibland är den lite föråldrad. Det är ju så strikt också på något sätt här lever vi mer fritt och jag tror att det skulle kunna vara möjligt att göra det i skolan också.”

Mette ser inga nackdelar med IKT i förskolan men är lite bekymrad över vad barnen tillåts att spela hemma på datorplattan. Detta skulle man kunna tolka som att Mette och vissa av

barnens föräldrar inte delar samma syn på hur våldsspel påverkar barnen. De kanske inte delar samma symboliska föreställningar när det gäller datorspelen. Ibland krockar

förskoleverksamhetens föreställningar med föräldrarnas. När Mette tar diskussionen med föräldrarna är det för att försöka påverka föräldrarnas synsätt på våldsspel. Individuella representationer är lättare att förändra än kollektiva (Granbom, 2011). Man kan se att Tove tycker att förskolans arbetssätt när det gäller barnen är bättre än skolans, detta kan man koppla till att våra sociala representationer kan avgränsa oss från andra grupper eftersom vi inte delar samma representationer, alltså tolkar vi deras handlingar utifrån vårat eget synsätt. Man kan även tolka det som att skolan och förskolan skulle behöva ta del av varandras representationer för att kunna utveckla ett bättre lärande för barnen.

Exempel 12. Jupiter

Ylva: ”Det ända hindret skapar du själv genom att vissa barn bara vill spela sådana spel som de är vana vid. När vi erbjuder något nytt som de tycker är jobbigt, då kan de se det som ett hinder för att de upplever det svårt och då går de för då blir det ointressant./…/ Det är inte alla barn som gillar att bli styrda om de tycker att utmaningen är jobbig.”

23

Sara: ”Används den på fel sätt, så tycker jag inte att det är bra. Det är viktigare att de leker och kommunicerar med varandra och lär sig än att de spelar spel där man skjuter på varandra. Sådana spel kanske man inte ska spela när man är liten, inte särskilt utvecklande./…/ Man kan ju också fastna i ett spel och bli spelberoende. Så som vi använder den tycker jag är bra. Sen tycker jag också att man inte ska spela för länge, man ska inte spela hela dagarna.”

Barnen kan vara vana vid underhållningsspel hemifrån som kanske inte innebär så mycket utmaningar, de kan till exempel haft samma spel länge, då blir de ju experter på spelet. När de kommer till förskolan så byter man applikationer lite oftare för att utmana barnen, vilket alla inte uppskattar eftersom de tycker det är jobbigt. Det kan man tolka som att barnet inte uppskattar att degraderas från expert till novis. Barnen bär ju på sina sociala representationer som formats i den sociala interaktionen med familjemedlemmarna. Sara har egna tankar och erfarenheter när det gäller vilka spel hon tycker är lämpliga för barnen, men man kan även se att Sara har påverkats i den kulturella verksamheten som hon befinner sig i eftersom hon tycker att spel ska vara utvecklande.

Exempel 13. Blåklinten

Båda förskolorna upplever att datorplattan ingår som en del i den pedagogiska verksamheten och upplever den som en tillgång som de inte kan vara utan.

Mette: ”Den är en del i verksamheten, det tycker jag. Den finns med hela tiden skulle jag vilja säga, utan den så klarar vi oss inte.”

Tove: ”Den är en tillgång. Tidsfördriv, nä det ska det egentligen inte vara, det kanske händer någon gång att det är tidsfördriv. Det är en svår fråga för kanske det är ett tidsfördriv för ungarna. Ibland kan jag se det som ett tidsfördriv när man har en app som man har haft länge och där alla vet exakt hur man gör.”

Här ser man att arbetskollegorna ser datorplattan som ett väldigt bra verktyg i verksamheten. Tove tänker sig in i barnens situation, då hon tänker att de kan känna det som ett tidsfördriv om förskollärarna inte byter applikationer så ofta. Samhällets explosionsartade utveckling när det gäller digitala hjälpmedel påverkar alla inte minst förskolan.

24

Exempel 14. Jupiter

Ylva: ”Den är absolut en del i verksamheten eftersom vi knyter an den till det tema som vi jobbar med här och nu.”

Sara: ”Den är en del i verksamheten, vi använder den till allt, det finns ju ett syfte hur vi använder den och sen följer vi det.

Man kan se att det här arbetslaget har samma synsätt på objektet och om hur de vill att den ska användas i verksamheten, både när det gäller barnens användande och pedagogernas användande av den.

25

6. Diskussion och slutsats

I den här studien så kan man se att de sociala representationerna skiljer sig en del åt mellan de olika förskolorna, trots att det var förskolor från samma kommun och med liknande

inriktning. I intervjuerna med förskollärarna kom även deras individuella tankar fram. Dessa individuella tankar hade kanske gått förlorade i en fokusgrupp. Den här studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån

pedagogerna. Det visade sig också att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa erfarenheterna som förskollärarna har när det gäller barns tidiga användning av IKT kopplas till våldsspel, spelberoende eller tidsfördriv om samma applikationer funnits länge på datorplattan.

Förskolan har i uppdrag att introducera användning av ny teknik i förskolan både när man tänker på förskolans läroplan men även när man tänker på att digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser som man kopplar till livslångt lärande. Hur IKT används i förskolan verkar att ha att göra med hur förskollärarna som arbetar i verksamheten ser på teknikens betydelse därför kan vi i arbetsgruppen behöva prata med varandra om hur vi tolkar vårt uppdrag och vilka sociala representationer vi bär på i arbetsgruppen.

Man kan se att förskollärarna på Blåklinten och Jupiter anser att datorplattan är en del av vår nuvarande kultur och som därför är ett naturligt verktyg i förskoleverksamheten. Detta kan man koppla till att samhället på ganska kort tid har förändrats när det gäller datorplattan, i dag finns den i nästan alla hem. Enligt Moscovici påverkas vår vardagskunskap av förändringar i samhället (Chaib & Orfali, 1995). Båda förskolorna upplever datorplattan som en tillgång i verksamheten som de inte skulle vilja vara utan. När det gäller hur förskollärarnas

förkunskaper om datorplattan har betydelse för deras möjlighet att stödja barnen skiljer sig Blåklintens svar ifrån Jupiters. På Blåklinten menar man att förskolebarnen redan har mycket kunskaper om hur datorplattan fungerar och ska användas eftersom de använder den så mycket hemma och att man därför inte behöver lägga så stor vikt vid just det i förskolan, det

26

är något de lagt märke till under de senaste åren. Förskollärna har alltså uppmärksammat barnens mediakultur och ser de som kompetenta användare, även Prensky (2001) skriver om barnen som digital natives alltså de barn och ungdomar som har växt upp med den digitala tekniken. Enligt honom är det viktigt att vi tar del av barnens kunskaper och utforskar tekniken tillsammans, det blir ett sätt att mötas och där vi kan ta del av varandras kunskaper. Förskollärarna på Jupiter tycker att det är viktigt att man har kunskaper inom IKT för att kunna utmana barnen. De menar också att barnen utmanar dem med frågor som de med datorplattans hjälp lätt kan ta reda på. Här ser man att datorplattan underlättar förskollärarnas vardag men också bidrar till att barnen får den kunskap som de efterfrågar. Ylva ser också att det i lärandet ibland blir ombytta roller, när det gäller barnen och förskollärarna. Kjällander (2011) tar också upp det här med att de digitala verktygen ger barnen större

handlingsutrymme eftersom de är uppväxta med dem. Detta gör att när förskollärarna forskar tillsammans med barnen kan rollerna bli ombytta eller horisontella när vi lär av varandra. Man kan faktiskt säga att man genom att ta vara på barnens digitala kompetens så ger man dem mer inflytande över sitt eget lärande.

Förskollärarna på Blåklinten och Jupiter tycker att datorplattan har ett brett

användningsområde när det gäller många olika ämnesområden. De tar upp att barnen lär sig till exempel ”finmotoriken, skriva, räkna, koncentration” och att den ”synliggör barnens lärande processor” med mera. Sara som är en av förskollärarna på Jupiter säger att man kan få in ”hela läroplanen” när det gäller barnens lärande på datorplattan. Det danska

forskningsprojektet tar också upp det här med att den digitala tekniken kan vara ett bra stöd till barnen i deras lärande (Schrøder m.fl., 2015). Tove tar upp det här med

framtidsperspektivet när det gäller barnens användning av datorplattan, när hon kopplar det till att de kommer att använda sig av den i skolan. De politiska beslut som påverkar förskolans läroplan när det gäller barns användande av digital teknik är också kopplat till barnens

framtid. Att barnen får digital kompetens är även viktigt för samhällsutvecklingen. Tove på förskolan Blåklinten tar upp det här med att barnen har ett stort intresse av datorplattan, denna attraktionskraft kallar de danska forskarna wow-effekten och den spelar en viktig roll för barnens lust att lära. Inom utbildningsvetenskapen ser man just barns intresse som en viktig utgångspunkt för barns lärande. Alla förskollärarna verkar överens om att barnen behöver stöd av de vuxna för att utveckla fler kunskaper med hjälp av datorplattan.

27

När det gäller barns tillgång till datorplattan så verkar det vara styrt eftersom barnen måste fråga pedagogerna om lov först. Förskolorna har bara en datorplatta till barngruppen därför får barnen skriva upp sig, så går man efter den ordningen. Walldén Hillstöm (2014) tar också upp det här med att det finns för få surfplattor på förskolan. Tove säger att ”det är när tillfällen ges” som barnen kan få lov att använda datorplattan eftersom de ibland håller på med andra saker. I Ljung-Djärf (2004)studie såg man också att barnen måste få tillåtelse för att få använda datorn. Ylva tycker inte alltid att de spel barnen spelar hemma är så pedagogiska eftersom det oftast är underhållnings spel och i förskolan vill man oftast ha ett lärande syfte när man håller i något med barnen. Ljung-Djärf (2004) tar upp att när barn använder datorn på skolan så ser man det mer positivt än när barnen har den på fritiden. Sara menar att man alltid utgår ifrån barnens kunskaper och att alla barn inte har kunskaper om datorplattan. Att man bygger vidare på barnens kunskaper gör att man kan stötta barnen på den nivå som de befinner sig på. För de barn som inte har datorplattor hemma så är det bra att det finns på förskolan för att de ska få samma möjligheter som andra barn. Ljung-Djärf (2004) skriver att barns ”tillgång till datorer” är ”en fråga om likvärdighet, rättvisa och demokrati” enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (s 81-82). I min studie så kan man se att barnen ges mer inflytande över datorplattorna i projektet/temat. För det första utgår man ifrån något som intresserar barnen när man väljer tema. För det andra så kan barnen söka fakta om sådant som intresserar dem eller kan de se samma filmer flera gånger om det är något de tycker är kul eller intressant. Ett sådant arbetssätt ger barnen inflytande enligt Arnér (2009). I båda förskolorna har man uppmärksammat att intressanta projekt/teman kommer tillbaka i leken. Ylva lyfter fram att ser man detta i leken så har barnen förstått och ”knutit an sin kunskap,” då har man som förskollärare ”nått sitt mål.” Förskollärarna på Blåklinten och Jupiter ger barnen inflytande genom att följa deras intresse och behov i temat.

När det gäller nackdelarna med barnen tidiga användning av datorplattan så kan man se att förskollärarna står för olika individuella representationer, Mette är lite orolig för vissa spel som barnen använder där hemma eftersom hon inte alltid tycker att de är så lämpliga för barnen. Ljung-Djärf (2004) forskning visar att barnens datoranvändande på fritiden ofta kopplas till olika faror som till exempel att de blir våldsbenägna. Här kan man se att förskolans kultur skiljer sig från barnets hemkultur, man bär alltså på olika sociala

28

hur det ska gå när barnen börja skolan eftersom de redan nu tar till sig mycket kunskaper. När barnen börjar skolan kan de känna att det blir upprepningar av tidigare kunskaper, här menar Tove att skolan måste förändras på något sätt, att skolan behöver bli lite friare och följa barnens intresse när det gäller lärandet. Man ser att Tove tycker att förskolans arbetssätt är flexiblare än skolans, detta kan bero på att förskolan och skolans kulturella bakgrunder skiljer sig åt. Ylva tar upp det här med att en del barn bara vill spela sådant de är bekanta med eftersom de tycker att de nya utmaningarna blir för jobbiga för dem. Barn är olika och det ser man Ylva reflekterar över, vissa ger upp om utmaningarna blir för svåra jämfört med deras tidigare vardagserfarenheter. Dessa barn kan behöva stöd när de möter nya utmaningar. Om barnen spelar spel som inte är utvecklande för dem så menar Sara att de hellre kan göra något annat som är bättre för dem så att de kan utvecklas vidare. Här kan man se att de

representationer som Sara bär kommer ifrån hennes yrkeskompetens och i från förskolekulturen som hon arbetar i. Alla förskollärarna ser på datorplattan som viktigt läroverktyg i verksamheten, men Tove reflekterar över att det faktiskt ibland kan bli ett tidsfördriv för barnen om de haft kvar samma applikationer länge eftersom då är de spelen ingen utmaning för dem längre, vilket hon har rätt i. Här skiljer sig Ljung-Djärfs (2004) studie sig från min eftersom pedagogerna i hennes studie inte nämner dator användandet som något som berikar förskoleverksamheten utan mer talar om den som ett tidsfördriv. Detta kan bero på att datorplattorna är ett lättare verktyg för pedagoger och barn att använda än vad datorerna var.

6.1 Slutsats

Den första frågeställningen när det gäller barnens lärande, så visade det sig att Blåklinten och Jupiters förskollärare såg lite olika på hur barnen är i behov av stöd när det gäller

användningen av datorplattan. Förskollärarna på Blåklinten ansåg att nästan alla barn idag har grundläggande kunskaper om hur man använder en datorplatta, eftersom de flesta har en datorplatta hemma, de anser därför att man inte behöver lägga så mycket tid på just det i förskolan. Man får istället utmana barnen med andra saker på datorplattan. Förskollärarna på Jupiter tycker det är viktigt att man själv har kunskaper om datorplattan för att kunna lära barnen nya saker och för att kunna utmana barnen. En av förskollärarna påstod också att alla barn inte har en datorplatta hemma därför är det viktigt att utgå ifrån vad barnet redan kan.

29

Man kan se att båda förskolorna delar samma kollektiva tankar om vad barnen lär sig på datorplattan, de menar att de nästan kan lära sig allt som till exempel skriva, räkna, synliggöra barns lärprocesser, glädjen att lära andra med mera, men det krävs att det finns en pedagog som kan visa och instruera dem. Både Blåklintens och Jupiters förskollärare tyckte att datorplatta även var en tillgång till dem själva när barnen till exempel kommer med frågor som de inte riktigt kan svaret på. En av Blåklintens förskollärare säger att barnen är väldigt intresserade av datorplattan, därför blir datorplattan ett betydelsefullt verktyg till barnens lärande.

Den andra frågeställningen som är hur förskollärarna tolkar barnens inflytande när det gäller datorplattans användning i projektet/temat så visade det sig att barnen har mycket stort inflytande eftersom förskollärarna utgår ifrån vad barnen är intresserade av när de väljer ett tema och sedan följer barnens intresse, initiativ och behov i temat. På Blåklinten så tog förskollärarna upp att barnen fick söka fakta om sådant de är intresserade av eller se filmer som de tyckte var intressanta när det gäller det temaarbete som verksamheten håller på med. Förskollärarna på Jupiter väljer ut applikationer till det pågåendet temat eftersom de har ett lärande syfte om vad de vill att barnen ska utveckla för kunskaper. På båda förskolorna krävs det att barnen har en kommunikation med pedagogerna först för att kunna få använda

datorplattan. Därför anser förskollärarna att användandet av datorplattan är styrd av

pedagogerna. Barnen får inte så mycket inflytande på Jupiter när det gäller att tillvarata deras tidigare kunskaper av spel eftersom de spelen inte har samma syfte som förskolan.

Den sista frågeställningen som är om förskollärarna anser att det finns någon nackdel med barnens tidiga användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) så tar Mette och Sara som jobbar på olika förskolor upp ungefär samma saker, som att barn inte alltid spelar så lämpliga spel hemma och oroar sig för hur våldsspel påverkar barnen och tycker därför att barnen ska spela sådant som är mer lämpligt och utvecklande för dem. Sara tar även upp att barn kan bli spelberoende. Enligt Ylva kan vissa barn som varit vana att spela samma spel under en längre tid ha svårt att acceptera det nya spelet eller den nya applikationen eftersom det blir en större utmaning för dem. Tove tror att skolan behöver förändra sitt arbetssätt eftersom barnen som kommer till skolan redan bär på många kunskaper som de tagit till sig i förskolan så risken finns att det annars bara blir upprepningar av det barnen redan kan. Tove tar även upp att datorplattan kan bli ett tidsfördriv för barnen om man haft samma applikationer för länge.

30

6.2 Förslag på vidare forskning

Tidigare forskning och även min studie visar att barnen är beroende av de vuxna när det gäller att utveckla fler kunskaper om hur den digitala tekniken kan användas inom olika områden. I min studie ser man att barnen redan i förskolan har bra kunskaper om datorplattan men också att de genom den som ett komplement i sitt lärande har tillägnat sig fler kunskaper än de gjort tidigare. Därför hade det varit intressant att göra en studie där man jämför förskolans och grundskolans sociala representationer när det gäller hur man bygger vidare på barnens nuvarande kunskaper. Här tänker jag liksom Tove på om skolan skulle kunna ta tillvara vad barnen visar intresse för även i skolan. Men även om skolan kunde vara mer flexibel för barns olikheter, då man kanske lär sig saker på olika sätt. Kanske hade forskningen visat att

förskolan och skolan har behov av att ta del av varandras vardagskunskaper när det gäller olika arbetssätt för barnen.

31

7. Litteratur och källförteckning

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta (1995). Inledning, sid. 15-16, i Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta (red). Sociala representationer: om vardagsvetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos

Christensen Ole, Laibach Smidt Søren og Støvelbæk Frank (2015). Leg og læring skal gå

hånd i hånd – digitale redskaber skal understøtte en eksperimenterende tilgang, hvor barnet får udfoldet alle kompetencer Professionshøjskolen UCC

http://www.emu.dk/sites/default/files/Delprojekt%202%20-%20Leg%20og%20l%C3%A6ring%20skal%20g%C3%A5%20h%C3%A5nd%20i%20h%C3 %A5nd.pdf (2016-05-15)

Europaparlamentets och -rådets rekommendation av den 18 december 2006 om

nyckelkompetenser för livslångt lärande.(2006/962/EG) In: Europeiska unionens officiella

tidning 30.12.2006. Tillgängligt som pdf-fil:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF (2016-05-15)

Granbom, Ingrid (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala

representationer av förskolan som pedagogisk praktik. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2011.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16103

Karlsson, Anna-Malin (2012). Därför bör man inte säga surfplatta, Svenska Dagbladet, kultur.

32

Kjällander, S. (2011. Designs for learning in an extended digital environment. Case studies of social interaction in the Social Science classroom. Doktorsavhandling. Stockholm:

Stockholms Universitet.

Kjällander, Susanne. (2012). Appknapp– Peka, lek & lär i förskolan.

Tillgänglig på internet: http://appknapp.se/slutrapport/SV_rapport_appknapp_slutversion.pdf

(2016-05-15)

Klerfelt, A., (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediekultur och

pedagogisk praktik. Göteborg studies in educational Sciences, 256. Göteborgs

universitet.

Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Diss. Lund: Univ, 2004

http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_486/soc_486.pdf (2016-05-15)

Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Prensky, M. (2001). Digital natives, digital immigrants. On the Horizon 9 (5) 1-6.

Schrøder Vibeke, Frøkjær Thorleif & Søndergaard Steen (2015) Alle har ret til at være en del

af et fællesskab digitale redskaber skal understøtte at vi når alle børn, og de får tilpasse udfordringer. Professionshøjskolen UCC

http://www.emu.dk/sites/default/files/Delrapport1-Ret%20til%20del%20af%20f%C3%A6llesskab.pdf (2016-05-15)

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Thestrup Klaus, Pilegård Andersen Maren, Jessen Carsten, Knudsen Jacob, & Sandvik Kjetil (2015).DANNELSE I EN DIGITAL OG GLOBAL VERDEN – digitale redskaber skal

33

http://www.emu.dk/sites/default/files/Delrapport%203-Dannelse%20i%20digitalverden.pdf (2016-05-15)

Walldén Hillstöm, K. (2014). I samspel med surfplattor: Om barns digitala kompetenser

och tillträde till digitala aktiviteter i förskola (Licentiatuppsats). Pedagogisk

forskning i Uppsala 167. Elanders: Sverige.

34

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej mitt namn är Sofie Andersson, jag läser till förskollärare på Malmö lärarhögskola. Mitt syfte med studien är att undersöka vad barn lär sig genom att använda datorplattan, om de ges inflytande i projekt eller tema och om det finns några nackdelar med barns tidiga användning av informations- och kommunikationsteknik. Metoden jag tänkt använda är kvalitativ

eftersom det är en mindre studie och att jag kommer att utgå ifrån två förskolor där jag kommer intervjua och ljudinspela förskollärarna enskilt. I mitt examensarbete kommer förskollärarna och förskolan jag varit på att förbli anonyma. All information jag samlat ihop kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s. att inga utomstående får ta del av uppgifterna och att ingen enskild individ kan identifieras när jag presenterar resultatet. De som kommer att ta del av mitt material är jag själv, min handledare, opponenterna och examinatorn. När mitt examensarbete är klart kommer allt material jag samlat ihop ifrån intervjuerna och

ljudinspelningar att förstöras. Hade varit tacksam om så många förskollärare på en av de äldre barnavdelningarna vill medverka och i så fall meddela förskolechefen om vilka som vill delta. Min studie kommer inte bara att gynna mitt arbete utan även er förskollärare där ni kan se och utvecklas mer inom det jag forskat kring. Förskollärarna i studien får lov att ångra sig om de inte vill vara med i den, då kan de bara kontakta mig på mitt mobilnummer som är:

0761410772.

35

Bilaga 2

Intervjufrågor

Namn: Ålder:

1. Vilket år tog du din förskollärarexamen?

2. Har du fått någon utbildning i informations- och kommunikationsteknik (IKT)? 3. Vad har du haft för nytta av utbildningen när det gäller att stödja barnen i deras

användning av datorplattor? Ge exempel

4. Vad anser du att datorplattan tillfört förskoleverksamheten när det gäller barnens användande av den?

5. Är datorplattan alltid tillgänglig för barnen i verksamheten och i så fall varför/varför inte?

6. Hur jobbar ni för att få barnen att utveckla fler kunskaper om hur man kan använda datorplattan?

7. Hur tar ni tillvara barnens tidigare kunskaper av datorplattan?

8. Anser du att datorplattan är en del i verksamheten eller endast ett tidsfördriv för barnen? Förklara

9. Vad har ni för pågående projekt/tema just nu? Finns datortorplattan med i detta för barnen och i så fall på vilket sätt?

10. Vad tycker du barnen lär sig genom att använda datorplattan?

11. Upplever ni att projektet/temat avspeglas i vad barnen vill göra på datorplattan och i leken? Ge exempel

12. Kan ni tillvara ta det barnen visar intresse eller behov av i det pågående projektet/temat med hjälp av datorplattan? Berätta hur

13. Ser du några problem med barns tidiga användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT)? Berätta