Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Två filmer om medeltiden
- kunskap, förståelse och historiemedvetande
Two movies about The Middle Ages- knowledge, comprehension and historic consciousness
Av: Sandra Andersson Martina Gunnarsson
Lärarexamen 180 poäng Handledare: Per Eliasson Historievetenskap och lärande Examinator: Irene Andersson HT 2005
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag.
Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande.
Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande.
Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden;
Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och
historiemedvetande.
Sökord: historisk spelfilm, historiemedvetande, pedagogiska redskap, film i skolan, medeltiden
Abstract
The purpose of this work is to discuss historic Hollywood movies in relation to the teaching of history in Swedish Schools today.
Hollywood movies are in today’s society a part of the student’s everyday life and historians have increasingly come to discuss how history is used in these movies and how this affects our historic consciousness.
Movies can be seen as pedagogical tools, an experience that will lead to an interest and a search for knowledge. What this paper strives to examine is if you can learn anything about the past by watching historic Hollywood movies and in extent if it can serve to develop student’s historic consciousness.
Taking its beginning in a project about two movies dealing with the Middle Ages, Robin Hood-
Prince of Thieves and A Knight’s tale, this paper discusses basic knowledge, comprehension and
historic consciousness.
Keywords: Historic Hollywood movies, historic consciousness, pedagogical tools, movies in
Innehållsförteckning
1. Inledning ...3
2. Syfte och problemformulering ...4
3. Metod...5
3.1 Undersökning ...5
3.2 Filmerna; En riddares historia och Robin Hood: Prince of Thieves. ...8
3.3 Begreppsförklaring...10
4. Forskningsläge...11
5. Film och historia...12
5.1 Spelfilm i allmänhet ...12
5.2 Historisk film...14
5.3 Vad gör spelfilmer historiska? ...16
5.4 Historiemedvetande...17
6. Två filmer om medeltiden - kunskap, förståelse och historiemedvetande...19
6.1 Karaktärerna ...19
6.2 Fattiga och rika...20
6.3 Miljön...22
6.4 Det handlar om detaljer ...23
6.5 Vad vill filmerna säga? ...24
6.6 Är filmerna trovärdiga?...25
6.7 Nutidskopplingen ...27
6.8 Elevernas lärande i detta projekt………28
7. Diskussion ...31
8. Käll- och Litteraturförteckning ...37
Bilagor
(1) Enkätundersökning (2) Tankar om film
1. Inledning
“Hollywood på väg att bli vår viktigaste historielärare” är titeln på en artikel skriven av Pelle
Snickars i Svenska dagbladet den 13 maj 2004.1 Denna titel säger åtskilligt om den diskussion som förs kring historia och media idag. Det Pelle Snickars här syftar på är givetvis den stora roll som filmer producerade i Hollywood har i vår vardag. Skolan är en del av vardagen och inte heller där kan vi längre undgå att komma i kontakt med dessa filmer. Som blivande historielärare är filmernas intrång i elevers kunskapsvärld något vi inte kan ignorera. Det vi borde göra är att försöka komma till insikt om hur detta nya medium kan vara till fördel för oss i vårt pedagogiska arbete.
När vi som historielärare stiger in i klassrummet för att förmedla antiken måste vi brottas med de föreställningar eleverna fått genom den uppsjö av historiska spelfilmer som utspelar sig under antiken. Men kanske borde vi inte se det negativa i spelfilmens intrång i klassrummet utan lära oss att nyttja dessa filmer och de impulser de ger, ge oss och eleverna en gemensam referensram att starta från.
För att kunna använda historiska spelfilmer i vår historieundervisning måste vi ha kunskap; kunskap om vad i filmerna eleverna tar till sig, om de tar till sig något, och vetskap om vad film kan och inte kan bidra med. Det är först med sådan kunskap i bagaget som historisk spelfilm kan bli ett fungerande verktyg för historieläraren och inte endast underhållning.
2. Syfte och problemformulering
Syftet med detta arbete är att belysa användandet av och förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan.
Tidigare har diskuterats behållningen av historiska romaner i undervisning och betydelsen av dessa för människors historiemedvetande. Detta gör Eva Queckfeldt bland annat i sin artikel ”Det var en gång... Om historiska romaner och romaner som blivit historiska”.
De frågor som hon diskuterar i sin artikel anser vi vara högst relevanta för vårt arbete: Kan man använda historiska romaner för att utveckla historiemedvetandet? Kan man lära sig något om det förflutna genom att läsa en historisk roman?
Vilken kunskap om det historievetenskapliga hantverket kan man få genom att läsa skönlitteratur?2
Även om syftet här var att undersöka historiska romaner och inte film, landar vi i samma frågeställningar. Anledningen till att vi valt film istället för böcker är att vi upplever att elever idag har ett större intresse av att se på film än att läsa en bok. Som författaren Gore Vidal
hävdade för ett antal år sedan tillhör litteraturen 1800-talet medan filmen är 1900-talets viktigaste förmedlare av både historiska och samtida budskap.3
På senare år har det spelats in allt fler historiska spelfilmer, vilket stödjer vår tanke på att det finns ett stort intresse och en bred publik för dessa filmer. 1998 års Oscarsgala illustrerar detta väl då samtliga filmer i kategorin bästa film var historiska; Elizabeth, Shakespeare in Love, Livet är
underbart, Rädda mening Ryan och Den tunna röda linjen.4
Vår frågeställning är som följer;
• Kan man lära sig något om det förflutna genom att se historiska spelfilmer och i så fall
vad?
Vi hoppas att med denna fråga kunna utröna vad det är elever lägger märke till och ser som viktigt i filmer, och på så vis komma fram till om historiska filmer är ett användbart pedagogiskt redskap i dagens historieundervisning.
Detta är dock inte tillräckligt. Därför blir vår följdfråga;
• Kan man använda historiska spelfilmer för att utveckla historiemedvetandet?
2 Queckfeldt, Eva i Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 74 3 Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 125
Med denna fråga vill vi undersöka om visandet av historiska filmer i undervisningen kan bidra till mer än relevanta faktakunskaper, ett medvetande om kopplingen mellan dåtid och nutid och hur vi konstruerar den bild vi har av det förflutna. Kan eleverna se någon koppling mellan dagens samhällssyn och den framställning som görs av det förflutna i historiska filmer? Att nå till denna förståelse anser vi är en av nycklarna till att kunna reflektera över och utveckla sitt eget
historiemedvetande. Det kan självfallet visa sig att den här förståelsen ej kan uppnås och att se historisk film inte leder till någon högre grad av medvetenhet, det är möjligt att filmerna inte ens kan tillgodose inlärning av faktakunskap. Oavsett resultatet har vi lärt oss något om historisk spelfilm som ett pedagogiskt redskap.
3. Metod
3.1 Undersökning
För att på ett tillfredställande sätt kunna besvara vår frågeställning valde vi att göra två skilda undersökningar, dock med samma klasser för att få en kontinuitet och därmed öka värdet på undersökningen. Detta ger en möjlighet att följa elevernas tankegång under projektet och se en förändring.
Vi kunde ha valt att genomföra ett fåtal intervjuer istället för att i skriftlig form undersöka två hela klasser. Vi anser dock att filmupplevelser är individuella och av ett fåtal intervjuer skulle vi inte kunna säga något om hur elever i allmänhet upplever film. Vi skulle på detta sätt inte kunna se några mönster eller tendenser som vi kan lägga på eleverna som grupp. Vi anser
överhuvudtaget inte att intervjuer hade varit den mest givande undersökningsmetod för detta projekt. I skrivandet kommer eleverna naturligt in på det som berört dem mest och utvecklar sina åsikter. I en intervju är risken större, bedömer vi, att vi genom ständiga följdfrågar leder eleverna in på diskussioner de själva inte utvecklat.
Vårt urval av klasser var strategiskt, som Jan Trost skriver i sin bok Enkätboken; ett urval baserat på en vilja att få variation i svaren och val av ett antal variabler som har teoretisk betydelse för undersökningen.5 Vi valde att genomföra undersökningen i en högstadieklass och en
gymnasieklass dels för att kunna göra denna undersökning av värde oavsett om man är
gymnasielärare eller högstadielärare, och dels för att kunna se om det finns någon skillnad mellan de olika stadierna. Vi vill här nämna att högstadieklass och gymnasieklass är de benämningarna
eleverna och lärarna på de aktuella skolor själva använder och därför kommer även vi att benämna klasserna på detta vis.
I högstadieklassen har 18 elever deltagit i undersökningen och i gymnasieklassen 21 elever. Vi har inte haft något medvetet genusperspektiv i detta arbete vilket gör antalet män respektive kvinnor i klasserna mindre relevant. Anledning till att detta projekt inte genomförs med ett genusperspektiv är att det hade varit att spänna över för mycket. Film och historiemedvetande som forskningsområde är relativt nytt och för att få en grundläggande kunskap i de aspekter vi har velat undersöka anser vi att vi måste lägga vår egen kunskapsgrund med eleverna som grupp. Att ta in ytterligare aspekter, så som ett genusperspektiv, är något vi ser som väldigt intressant, men förtjänar djupare studier än vad detta projekt skulle kunna erbjuda. Det kan dock vara bra att veta att fördelningen av män och kvinnor i klasserna var relativt jämn. Högstadieklassen bestod av elva pojkar och sju flickor, och gymnasieklassen bestod av åtta pojkar och tretton flickor. Båda skolorna ligger i relativt lugna områden och uppfattas av oss som representativa för våra praktiskskolor ifråga om storlek på klasserna och sammansättning. Antalet elever med utländsk härkomst i klasserna vi har undersökt är lågt, de få invandrarelever som finns representerade i klasserna har goda svenskkunskaper och har på intet sätt urskilt sig från klasserna i helhet. Vårt första steg i detta projekt var att gå ut med en enkätundersökning (se bilaga 1) i de båda klasserna för att kunna mäta intresset och förhållningssättet till historisk film på ett allmänt plan. Vad vi var intresserade av att utröna här var i vilken utsträckning eleverna tittar på historisk spelfilm, både hemma och i skolan, om de sett några av senare års historiska storfilmer och ifall de har något minne av vad dessa i så fall handlade om. Detta för att få en bild av vad elever lägger märke till och vad som blir det besående intrycket av filmerna som de sett. Vi ville även undersöka hur pass trovärdigt de anser olika aspekter av historiska spelfilm är ifråga om exempelvis kläder, miljöer, samhället och synen på fattiga och rika.
De fyra filmer som vi bad eleverna att kommentera närmare är; Robin Hood: Prince of Thieves (1991), En riddares historia (2001), Elizabeth (1998) och Schindlers List (1993). De första två filmerna som vi valde är grunden för vår andra undersökning, och därför är det av intresse att se om eleverna varit i kontakt med dessa tidigare. Elizabeth togs med för att det är en av få
historiska filmer som behandlar en kvinnlig regent. Schindlers List framstod som ett självklart filmval eftersom det är en av de filmer som vi tror elever oftast kommer i kontakt med i
historieundervisningen. Peter Aronsson skriver exempelvis i sin bok Historiebruk- att använda
det förflutna om hur Förintelsen har blivit en gemensam ram för stora delar av västvärldens
minnespolitik med minnesmärken, statyer och utbildningsprogram. Schindlers List blir en gemensam referensram för diskussion om Förintelsen.6
I vår andra undersökning som är kvalitativ ligger huvuddelen av vårt resultat. Denna
undersökning (se bilaga 2) undersöker om elevernas tankar och förståelse av historia förändras av att se historiska spelfilmer och om filmerna bidrar till att skapa ett historiemedvetande där bilden av historia sätts i relation till vår samtid.
Vi valde ut två filmer som båda behandlar den historiska perioden medeltiden, på två vitt skilda sätt. Anledningen till att vi valde just medeltiden som epok är att detta stämde väl in med den historieundervisning som genomförts ute på våra praktikskolor; en samhällsklass i årskurs 2 på gymnasiet på Olympiaskolan i Helsingborg och en årskurs 9 på Kungsgårdsskolan i Ängelholm. Både klasserna var alltså väl bekanta med epoken sedan tidigare.
Varför har vi då valt just dessa två filmer i det utbud som finns av medeltida spelfilmer?
Vår första film En riddares historia utspelar sig i en iscensatt historisk verklighet där medeltiden egentligen inte är något annat än “windowdressing” där nutida inslag och kopplingar görs friskt. Exempel på detta är “världsmästerskap i torneringsspel”, “vågen” på läktarna under tornerspelen, nutidsinspirerade kläder med urringningar och genomskinligt tyg, samt modern musik och dans. Den andra filmen Robin Hood: Prince of Thives blir något av en kontrast mot den första,
eftersom den ses som historiskt korrekt i alla fall i fråga om vissa detaljer. Dick Harrison,
professor i historia, menar att detta är en relativt bra film som ger en realistisk medeltidsskildring, åtminstone vad beträffar yttre rekvisita.7
Genom att visa dessa två filmer som skiljer sig ifråga om sätt att skildra medeltiden och knyta an till nutiden hoppas vi att eleverna stimuleras till att reflektera över såväl den historiska epoken medeltiden som vår konstruktion av den.
Hur upplever eleverna historiska filmer? För att ta reda på detta fick eleverna först och främst, innan de sett någon av filmerna, enskilt skriva ner sina tankar kring historiska filmer som genre (se bilaga 2, del I).
6 Aronsson, Peter 2004 sid. 47ff. 7 Harrison, Dick 2000 sid. 110
Därefter tog klasserna itu med att se filmerna, med oss närvarande som förde anteckningar i de fall där eleverna reagerade på något speciellt, vad de kommenterade och så vidare. Efter att klasserna sett de båda filmerna var det dags för eleverna att återigen skriva ner några tankar, denna gång kring dessa specifika filmer och jämföra dem (se bilaga 2, del II).
För att kunna bedöma vad eleverna fått ut av detta projekt, utan att endast vi gör den bedömningen åt dem, fick eleverna till sist ta sina två tidigare svarspapper och jämföra sitt resonemang. Förutom att vi går igenom elevernas tankar och funderingar, kunde de på detta sätt själva reflektera över sitt eget lärande (se bilaga 2, del III).
Det bör här poängteras att vi på intet sätt velat leda eleverna i de diskussioner och tankar de haft. Syftet med detta arbete är att undersöka vad filmerna i sig kan bidra med i
historieundervisningen, därför vill vi inte styra eleverna in i diskussioner som inte kommer ur dem själva. Detta kan givetvis sänka behållningen av att visa filmer i klassrummet då efterarbetet är en viktig del av genomförandet. Detta är dock en annan diskussion.
Ett problem med denna undersökning är givetvis att den inte kan ha exakt samma utgångspunkt i båda klasserna. Jan Trost talar i sin bok om standardisering; i vilken grad frågorna och
situationen är exakt likadan för alla som deltar.8
I denna undersökning har det varit svårt att uppnå en hög grad av standardisering. Även om vi i högsta möjliga grad gav eleverna samma utgångspunkt genom att göra en introduktion till medeltiden som historisk epok där vi tog upp samma aspekter (korståg, kyrkan, jordbruk, adel, feodalism, handel, städer, kvinnor, fattiga osv.), har klasserna sedan tidigare olika
bakgrundskunskaper. Vi delade ut samma frågeställningar till eleverna men ibland krävdes förklaringar eller omformuleringar när frågorna skulle besvaras, vilket gör att frågorna kan ha uppfattats väldigt olika. Eftersom denna undersökning ej byggde på ikryssning utan fritt
resonerande måste vi även ta hänsyn till intresse, humör och vilja hos eleverna. Att besvara dessa frågor en måndagsmorgon eller en fredag eftermiddag kan påverka resultatet på många sätt och vi kan inte förvänta oss att dessa förhållanden är samma i de båda klasserna. I slutändan har vi ändå valt att genomföra denna undersökning då vi anser att den ger såpass mycket mer än en
kvantitativ och mer standardiserad undersökning.
3.2 Filmerna; En riddares historia och Robin Hood: Prince of Thieves.
En riddares historia (2001) skall utspelas på 1300-talet, och är berättelsen om en väpnare vid
namn William (Heath Ledger) som med lite tur får möjligheten att bli riddare. I samband med husbondens oväntade död föds tanken på att utge sig för att vara adlig och delta i de tornerspel som hålls runtom i Europa. Med hjälp av en skrupelfri författare, sina två vänner och en kvinnlig smed förfalskar William de nödvändiga adelsbevis som krävs för att delta. William visar sig vara en skicklig riddare och får både fienden och vänner på torneringarna. Viktigast är kanske att han möter kärleken i form av den unga adelskvinnan Jocelyn (Shannyn Sossamon), något som det visar sig han har gemensamt med sin största motståndare i riddarspelen. Allt detta ställs på sin spets under världsmästerskapen i tornerspel i London, där Williams allt annat än adliga förflutna hotar att avsluta hans karriär som riddare.
En riddares historia rör sig egentligen i en betydligt ovissare historisk period än omslaget till
dvdn anger. Handlingen är sagd att vara förlagd till 1300-talet men det finns egentligen inget som anger detta i filmen. Filmen har en rad moderna inslag som nämnts ovan.
Robin Hood: Prince of Thieves (1991) tar sin början i Jerusalem i slutet på 1100-talet där den
adliga Robin av Locksley (Kevin Costner) rymmer från ett fängelse med sin nyfunna moriska vän Azeem (Morgan Freeman). Robin återvänder till England, där han möts av en korrupt sheriff, ödelagt hem och hungersnöd i landet. Av ett sammanträffande kommer Robin i kontakt med de fredlösa i Sherwoodskogen, och blir deras ledare i en kamp att beslagta sheriffens mutor. Detta gör Robin populär bland folket och betydligt mindre populär hos sheriffen och hans hjälpreda häxan Mortianna. Folket får lida för Robins plundringar och fler och fler flyr till skogen.
Oundvikligen sker en sammandrabbning och det blir upp till Robin att försöka återvinna folkets frihet såväl som att rädda lady Marion (Mary Elizabeth Mastrantonio), som av en händelse ska giftas bort med sheriffen fastän hon är förälskad i Robin.
3.3 Begreppsförklaring
Med vår frågeställning och vårt syfte etablerat kan det vara bra att förklara vad vi menar med de begrepp vi använder oss av.
Med historisk spelfilm menar vi den kategori filmer som är “blockbusters”, amerikanska storfilmer, som utspelar sig i en historisk miljö. Detta är förvisso ingen enhetlig kategori. Det finns mer eller mindre framgångsrika “blockbusters“, och mer eller mindre historiska filmer. Som Pelle Snickars och Cecilia Trenter påpekar i sin introduktion till boken Det förflutna som film och
vice versa produceras mängder med spelfilm som utspelar sig i en iscensatt historisk verklighet.
Det finns dock även mer seriösa historiska spelfilmer där man försöker vinnlägga sig om att vara korrekt i iscensättningen av historiska förlopp och detaljer, och där persongestaltningar ter sig historiskt trovärdiga.9 I vår undersökning är båda dessa kategorier av historisk spelfilm
representerade.
När vi använder begreppet historiemedvetande syftar vi på den definition som Bernhard Eric Jensen har utvecklat där han menar att historiemedvetande är ett samspel mellan människors dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan.10
Vad vi undersöker är om man genom att se historisk film kan utveckla ett historiemedvetande som gör att eleverna inser att de filmer de ser är historiska dokument på två sätt; dels är det givetvis en framställning av den historiska perioden filmen behandlar, men filmen i sig är även ett historiskt dokument av sin tid. Detta är det vi kommer att fokusera på inom det stora område som benämns som historiemedvetande.
Pelle Snickars och Cecilia Trenter påpekar att filmerna ofta säger en del om de mediala
omständigheter de producerats under och om filmernas egen samtid samt socio-politiska kontext. Det tas även upp att det finns forskare som till och med hävdar att historiska spelfilmer
egentligen främst handlar om sin egen samtid. Ett exempel på detta som nämns i boken är den historiska filmen Kolberg som var en propaganda film producerad i Tyskland 1944 men idag inte förknippas med att den handlade om det tyska befrielsekriget mot Napoleon, utan ses som ett tidsdokument över nazismen.11
9 Trenter, Cecilia (red.) och Snickars, Pelle 2004 sid. 19
10 Karlegärd, Christer och Karlsson, Klas-Göran (red.) 1997 sid. 58 11 Trenter, Cecilia (red.) och Snickars, Pelle 2004 sid. 21
4. Forskningsläge
Detta är ett ämne där huvuddelen av forskningsmaterialet är relativt nyskrivet, forskningsområdet i sig är tämligen nytt. En bok vi har haft stor nytta av är Ulf Zanders (red.) och Klas-Göran Karlssons Historien är nu; en samling artiklar av olika forskare som behandlar ämnet
historiedidaktik. Artiklar i denna bok som har varit av speciellt intresse för oss är ”Det var en gång..., en diskussion kring historiska romaner” skrivet av Eva Queckfeldt och ”Det förflutna på vita duken” av Ulf Zander.
I ”Det var en gång..., en diskussion kring historiska romaner” behandlar Eva Queckfeldt hur historiska romaner möjligtvis kan bidra till kunskap och forma historiemedvetande. Hon finner i sin undersökning att det som skapas är en kunskap om att det funnits ett ”då”, frågan är vad och hur mycket man kan lära sig utifrån det. Det Eva Queckfeldt poängterar särkilt är att böckerna väcker ett intresse som leder till ett sökande efter faktisk kunskap.12
En andra bok som vi har använt oss av är Det förflutna som film och vice versa av Pelle Snickars och Cecilia Trenter (red.), som i en rad artiklar diskuterar förhållandet mellan historia och media. Boken Historiebruk- att använda det förflutna av Peter Aronsson har varit till stor hjälp för oss då han diskuterar behållningen av upplevelser, i form av exempelvis film, som ett pedagogiskt redskap i historieundervisningen. Peter Aronson hävdar att kunskap inte nödvändigtvis behöver vara ren faktakunskap utan även kan röra sig om ett lärande som relaterar känsla, värderingar och kunskap till varandra.13 Peter Aronson behandlar dock även nackdelarna med film som ett
pedagogiskt redskap och skriver om hur straka upplevelser kan hindra inlärningen eftersom eleverna fastnar i upplevelsen.14
Svenska filminstitutet har på sin hemsida en rad artiklar utgivna i samarbete med Skolverket som behandlar film i skolan och skolbio som varit användbara.
Stommen i vårt arbete är dock den undersökning vi genomfört med eleverna, till vilken vi har försökt relatera det forskningsmaterial som finns, och de filmer vi behandlat. Vid bearbetning av filmen Robin Hood: Prince of Thieves har boken Mannen från Barnsdale, skriven av historikern Dick Harrison, varit till stor nytta för oss vad gällande hans diskussion kring legenden Robin Hood i förhållande till filmen samt historisk korrekthet vad gällande medeltiden.
12 Queckfeldt, Eva i Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 85 13 Aronsson, Peter. 2004 sid. 104f.
5. Film och historia
Innan vi går in på vad eleverna tyckt och tänkt om de filmer vi har visat i vårt projekt måste vi ta vår utgångspunkt i vad eleverna har för relation till spelfilmer i allmänhet och historiska filmer i synnerhet. Det är här vår enkätundersökning är till hjälp. Den ger en bild av i vilken utsträckning spelfilm är en del av elevernas vardag och undervisning, hur filmerna används, och ger oss en bild av elevernas tidigare erfarenheter av filmerna vi kommer att behandla.
5.1 Spelfilm i allmänhet
Spelfilm överhuvudtaget, inte specifikt historisk film, är något som det stora flertalet av våra elever ser minst en gång i veckan, både på högstadiet och gymnasiet. 83 % av eleverna på högstadiet uppger att de ser på film ungefär 1-3 gånger i veckan. Motsvarande siffra på gymnasiet är 57 %, där ser hela 24 % på film så mycket som 4-7 gånger i veckan.
Denna skillnad kan vara intressant att poängtera eftersom ingen på högstadiet uppger att de ser på film mer än tre gånger i veckan.
När det gäller att se film i skolan är filmvalet på högstadiet övervägande faktafilm, ej spelfilm. Film ses dock minst 3-5 gånger per termin och hela 44 % uppger att de ser film i skolan så mycket som 10 gånger eller mer per termin. De ämnen där film används i undervisningen är främst historia, det är samtliga högstadieelever är eniga om. Även i samhällskunskapen och på svenskan ses film.
På gymnasiet ses lika delar faktafilm och spelfilm, men film ses inte lika ofta. 85 % uppger att de ser film i skolan 3-5 gånger per termin. Gymnasieeleverna uppger att de ser film främst i
språkundervisningen, de poängterar att det ofta rör sig om korta snuttar av film.
En intressant fråga är hur de filmer, eller snuttar, som ses behandlas i undervisningen eftersom detta hänger samman med vilken inställning eleverna har till film i skolan.
Nedan följer resultat vi fick när vi lät eleverna kryssa i så många alternativ som de tycket stämde överens med hur de behandlar de filmer de ser i undervisningen.
Tabell 1: Behandling av film i skolan i procent. 15 Högstadiet: Gymnasiet: Diskussion: 61 % 95 % Redovisning: 33 % 81 % Del av prov: 0 % 0 % Frågor: 33 % 57 % Annat: 0 % 0 % Behandlas ej: 44 % 0 %
Vad vi kan läsa ut av detta är att diskussion, redovisning och frågor om filmen är de vanligaste behandlingssätten på både högstadiet och gymnasiet. En uppenbar skillnad är att ingen av eleverna på gymnasiet upplever att de ser filmer utan att behandla dem medan hela 44 % på högstadiet anser sig ha varit med om detta.
Ett alternativ vi inte hade med, och som påpekades, är att det faktiskt händer att filmen
behandlas/diskuteras innan den ses. Att behandla film rör sig alltså inte endast om ett efterarbete utan även ett förarbete.
Är eleverna då nöjda med hur mycket de ser på film i skolan? 22 % av eleverna på högstadiet vill se mer film, medan övriga 78 % är helt nöjda med hur mycket film som ses. Ingen har dock svarat att de ser för mycket.
Denna uppfattning delas av gymnasieeleverna som dock starkare trycker på att de vill se mer film än vad de gör nu. Hela 81 % vill se mer.
Just detta kan vara intressant att notera med tanke på den attityd som stundtals mött oss av vissa lärare under detta projekt där film ses som något elever vill göra för att slippa undan att jobba. Resultat från gymnasieskolan visar tydligt att all filmvisning på något vis kräver en behandling och arbete. Ändå är det just denna grupp som väldigt tydligt poängterar att de vill se mer film. Högstadieeleverna som i hög grad var nöjda med hur mycket film de får se i skolan var också de som ej konsekvent behandlade filmerna.
5.2 Historisk film
Det som kan anses vara nödvändigt att ha med sig i bagaget i detta projekt är kunskap om i vilken utsträckning eleverna tidigare kommit i kontakt med historiska filmer, storfilmer i allmänhet och de både filmer som används i vårat projekt i synnerhet.
Eftersom Robin Hood: Prince of Thieves är en välkänd film för vår generation, något av en klassiker när det gäller filmer som utspelar på medeltiden, misstänkte vi att en stor del av
eleverna sett denna film tidigare. Även En Riddares historia, som är en relativt ny film, ansåg vi det sannolikt att eleverna varit i kontakt med.
Schindlers List är en storfilm som har spelat in över 321 miljoner dollar.16 Förutom detta är det en
film som vi när vi varit ute på praktik uppfattar som vanlig i historieundervisningen om andra världskriget. Alltså bör även detta vara en välkänd film för eleverna.
Elizabeth är om möjligt den film vi var tveksamma till att eleverna sett på grund av att den inte
spelat in lika stora summer. Den är exempelvis ej med på listan av filmer som spelat in över 200 miljoner dollar.17 Detta gör dock filmen till en utmärkt barometer för oss. Har eleverna kommit i
kontakt med även de mindre kända historiska spelfilmerna?
Nedan följer en tabell över hur många procent som har sett respektive filmer. Tabell 2: Sedda filmer i procent. 18
Högstadiet Gymnasiet Elizabeth 0 % 24 % Robin Hood 28 % 67 % En riddares historia 39 % 57 % Schindlers List 0 % 76 % Ingen av filmerna 50 % 0 %
Av detta kan vi läsa ut att de äldre eleverna ha kommit i kontakt med även den något mindre kända Elisabeth medan ingen av högstadieeleverna kan minnas att de har sett den.
16 "http://www.imdb.com/boxoffice/alltimegross?region=world-wide" 20051205 17 "http://www.imdb.com/boxoffice/alltimegross?region=world-wide" 20051205
Vi finner det dock möjligt att dra slutsatsen att det inte är en av de mer minnesvärda historiska filmerna eleverna har sett. Av de fem elever som sett Elizabeth kunde endast tre av dem dra sig till minnes något om filmen.
Som en av eleverna själv skrev: “Minns nästan ingenting, såg den för jätte länge sedan.”
De som minns något av filmen verkar bara komma ihåg helheten i filmen så som att den utspelar sig i England och handlar om drottningens liv. Ingen kan dra sig till minnes mer specifika
händelser eller detaljerna i drottningens liv.
Robin Hood: Prince of Thieves har betydligt fler sett tidigare och åsikterna om filmen går brett
isär. Kommentarerna spänner över allt från “Jag skulle kunna räkna upp hela filmen om jag hade
plats” till “Irriterande amerikansk dialekt av bland annat Freeman och Costner. Överdrivet orealistisk”. Att filmen är överdriven, speciellt ifråga om våld är en åsikt som kommer fram ännu
tydligare vid mer ingående diskussion av filmen, vilket vi återkommer till senare i texten. Saker eleverna speciellt minns från filmen är att man tar från de rika och ger till de fattiga, den arabiska krigarvännen, kärlekshistorien och den felaktiga dialekten.
En riddares historia, den nyaste filmen på vår lista, är också den eleverna minns mest av. Det de
minns av filmen är huvudrollsinnehaven (Heath Ledger), vilken enligt flera utsagor är “En
pudding” och “jättefin“ samt rustningar, riddarspel, musiken och kärlekshistorien.
Typiska uttalande är: “Ball pop-tolkning av medeltiden. Rolig och väldigt oseriös, mycket bra
film” och “Jag minns att han var snygg och slogs för en prinsessa. Och typ det var en tjej som gjorde smide, hans svärd.”
Här syns det tydligt att eleverna minns många saker från filmen, men i efterhand glöms de korrekta detaljerna bort. Smeden tillverkade exempelvis riddarens rustning, inte svärdet och prinsessan flera skriver om var inte alls en prinsessa. Att vissa detaljer försvinner eller görs om när de ska återkallas ur minnet är något som Peter Aronsson berör. Han menar att man fogar in sina upplevelser i nya berättelser och glömmer bort vissa delar. Nya versioner mer eller mindre personliga, mer eller mindre gemensamma, uppstår när boken läses, [eller i vårt fall när filmen
ses].19
Elevers upplevelser av skådespelare i filmer, som exempelvis ovan där Heath Ledger omnämns som en pudding bör, enligt Eva Bergqvist som skrivit en avhandling om filmupplevelser i
samarbete med Svenska filminstitutet, inte förringas eller skrattas bort. Det är viktigt att acceptera
och intressera sig för elevernas svärmerier kring skådespelarna eftersom detta lägger grunden för ett gott klassrumsklimat och därmed en fungerande undervisning.20
Schindlers List, som inte setts av någon på högstadiet hade setts av så mycket som 76 % av
gymnasieeleverna. Att detta är en film som ofta visas i skolsammanhang kommer väldigt tydligt fram då så mycket som 67 % av eleverna uppger att de sett filmen i skolan under högstadietiden. Av detta drar vi slutsatsen att högstadieeleverna i vår undersökning inte kommit till andra världskriget ännu och hade undersökningen genomförts i slutet av vårterminen hade resultatet mer stor sannolikhet varit annorlunda. Att filmen visas i skolsammanhang färgar de saker som eleverna minns, det eleverna har skrivit referera till historiska händelser, inte i lika hög grad relationer mellan människor och allmänna detaljer.
Överlag är eleverna positiva till filmen och ser den som ambitiös och historisk korrekt. Något som nämns upprepade gånger är att eleverna minns flickan i den röda kappan. Som en av
eleverna skriver; “En liten flicka som är det enda i filmen som har färg, tror det är en röd kappa
eller något”. Det framgår dock även att alla inte är lika positivt inställda till filmen och minns
inte vad den handlade om; “Kommer inte ihåg så mycket om filmen men handlade delvis om
förintelsen, den var lång”. Att filmen är bra men för lång är en återkommande åsikt.
5.3 Vad gör spelfilmer historiska?
Gemensamt för både högstadiet och gymnasieelever när de i projektets början fick frågan om vad som gör en spelfilm historisk (bilaga 2, del I) är att det som spelar störst roll är kläder, vapen, miljön, beteendet och språket. En tendens bland gymnasieeleverna är även att det i filmerna skall finnas trovärdiga skådespelare. Dessa saker ses som avgörande för hur historisk en film är. Viktigt för högstadieeleverna är att handlingen i filmen kopplas till någon historisk händelse, ett krig eller en kung eller kanske något som har förändrat eller avgjort något i historien.
Kommentarer som högstadieeleverna har gjort är; ”Kläderna, språket och om det bara var män
som styrde. Kvinnorna fick ju inte bestämma förr. Ofta om de är på landet är det en historisk film, och ”Till exempel om man tänker på handlingen i Snövit, så kan man förstå att det är en historisk film eftersom det inte är så vanligt med gruvor och så nuförtiden”. Det finns dock
elever som starkt motsätter sig att tecknade filmer som Disney kan vara historiska filmer, det är saga inte verklighet.
Om högstadieeleverna tryckte på att det skall finnas en historisk händelse med i filmen påpekade gymnasieeleverna att det måste finnas en korrekt historisk händelse med. Den historiska
händelsen (krig, kungar etc.) måste av eleverna uppfattas som sann och äkta för att hela filmen ska kännas historisk.
5.4 Historiemedvetande
Vad som menas med historiemedvetande och dess betydelse i historieundervisning kan läggas på flera plan. Detta gör det även till ett svårt ämne att undersöka. Vi kan tala om historiemedvetande som ett sätt att förstå nuet och på så sätt även förstå framtiden. Att Sverige varit en stormakt är en del av vårt “då” som hänger samman med nuet och det vi kommer bli i framtiden. Vi kan även tala om historiemedvetande som en insikt att vi kontinuerligt producerar historia, att den skapas av oss. Nära sammankopplat med detta är, hävdar vi, förmågan att vara kritisk till de
historiebeskrivningar vi möter överallt i dagens samhälle, inte minst inom filmindustrin. Den aspekt av historiemedvetande vi kommer att diskutera vidare i detta arbete är den möjliga insikt eleverna kan nå ifråga om relationen mellan konstruktion av dåtid och nutid; att en
historisk spelfilm är ett dokument såväl över sin samtid som den historiska period som behandlas. Att historiska filmer har potentialen att i hög grad forma och förändrar vårt historiemedvetande har blivit en viktig del av diskussionen kring historiemedvetande och enligt oss inte minst viktigt för de unga vi möter i skolan som är uppväxta med film och tv i vardagen.
Pelle Snickars skriver i sin artikel “Hollywood på väg att bli vår viktigaste historielärare” att framställningar av historiska händelser i rörlig bildform på film, i tv och i digitala medier utan tvekan blivit allt viktigare för allmänhetens föreställningar om det förflutna,. Han skriver även att medialt historiebruk och mediala historiekulturer framstår som alltmer centrala för samtidens spirande historieintresse.21
Det finns de som går ännu längre i denna diskussion och menar, så som historieprofessorn Robert Rosenstone, att filmmediet medför ett paradigmskifte för historiemedvetandet:
Film changes the rules of the historical game[...] This new historical past on film is potentially much more
complex than any written text, for on the screen, several things can occur simultaneously- image, sound, language, even text- elements that support and work against each other to render a realm of meaning as different from written history as written was from oral history. So different that it allows us to speculate that
this visual media may represent a major shift in consciousness abort how we think abort our past 22
Det historiemedvetande eleverna skapar genom film skiljer sig alltså enligt Robert Rosenstone från det de får genom den skriva historien.
Pelle Snickars fortsätter i sin artikel med att säga att historien numera kommer till oss i en allt mer sofistikerad, medierad form:
I biomörkret stimulerar filmen historisk närvaro på de mest raffinerade sätt. Som åskådare är man inte längre en tidsresenär som bara bevittnar det förflutna. Fastmer befinner man sig i historien; innanför Trojas murar, på ett av tusentals renderade segelfartyg - eller i en väldig trähäst.23
Vi blir alltså del av den historiska handlingen på ett annat sätt än tidigare och i takt med att tekniken blir allt mer avancerad förstärks detta ytterligare. Möjlighen att använda surroundljud, avancerade kameravinklar och dataanimering placera oss mitt i filmen.
Med denna nya inlevelseförmåga i historien, detta medium som placerar oss rakt i händelsernas centrum, blir det inte mindre viktigt att vara medveten om konstruktionen av historia.
Det vi ser på vita duken är inte endast, eller ens främst, en historisk skildring. Det är en bild av vår nutid. Som Ulf Zander skriver i en av sina artiklar skildrar så gott som alla filmer direkt eller indirekt sin egen samtid. Filmerna säger lika mycket om den tid då filmen tillkom som den period som handlingen är förlagd till. Enligt Zander är detta en åsikt som bland vissa sträcker sig så långt att man hävdar att filmer i historiska miljöer alltid handlar om det nuvarande, oavsett hur mycket resurser som spenderas på at tillföra historisk autenticitet i form av miljöbeskrivningar, kostymer och rekvisita.24
Flera berättelser, och troligen flera historiemedvetanden, kan existera parallellt hävdar Aronsson. Detta gäller om man med historiemedvetande inte menar absolut kunskap om det förflutna utan hur vi tänker oss sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden.25
22 Aronsson, Peter i Trenter, Cecilia (red.) och Snickars, Pelle 2004 sid. 59f 23 Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 126
24 Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 137 25 Aronsson, Peter. 2004 sid. 77
6. Två filmer om medeltiden - kunskap, förståelse och historiemedvetande.
6.1 Karaktärerna
Ett mönster vi funnit är att den kvinnliga smeden i En riddares historia är en av de karaktärer som fått störst uppmärksamhet av eleverna, och detta var något de sökte korrekta fakta till efter att ha sett filmen. I vår enkätundersökning före visning av filmerna framgick det att eleverna tror att bilden av kvinnor i historiska spelfilmer är relativt sann. Trots detta var just kvinnorollen och kvinnan som yrkesarbetande det som ifrågasatts. Detta stimulerade en diskussion kring de verkliga förhållandena för kvinnor under medeltiden. Det faktum att kvinnorna i En riddares
historia fritt kunde välja make, ha urringade klänningar och hårförlängningar blev ett hett
diskussionsämne, där många elever ställde sig kritiska. Utrop som “Eller hur?!” så fort
hjältinnan visade sig i nya kläder och “Kolla hon är punkare” förekom upprepade gånger. Som en av eleverna skrev senare mer konkret; ”Kvinnans roll i filmen var större än jag tror den var i
verkligheten”. Detta är en diskussion som Dick Harrison för i sin redovisning av Robin Hood: Prince of Thieves i boken Mannen från Barnsdale. Han menar att det krävs en stark kvinna i
filmen. Under första halvan av filmen är det Marion som är den som står för kvinnomakten, men allteftersom förändras hon till att bli den romantiska hjältinnan i behov av en räddande hjälte. Då behövs en ny stark kvinna och den som då träder fram är Fanny (Lille Johns fru) som i filmens första del är en av offren, men i andra delen av filmen blir den kämpande kvinnan som kan slåss lika bra som männen.26
Eleverna har och andra sidan inte reagerat något nämnvärt på kvinnorollerna som framställs i
Robin Hood: Prince of Thieves. De anser att kvinnorollerna här känns mer trovärdig och
verklighetstrogen än i En riddares historia. Den kvinna som totalt stjäl föreställningen i Robin
Hood: Prince of Thieves är häxan Mortianna, något som eleverna är överens om med Dick
Harrison, som menar att man efter ett par månader inte kommer ihåg någon av de andra kvinnliga gestalterna. Det är Mortianna, hennes skurkroll och vidrighet som stannar kvar i ens minne.27
Ett intressant mönster är att den faktiska huvudrollsinnehavaren, i båda filmerna manlig, förutom spridda kommentarer kring utseende och badscener lämnas åt sitt öde.
26 Harrison, Dick. 2004 sid. 295f. 27 Harrison, Dick. 2004 sid. 296
Eleverna fäster inget intresse vid huvudrollsinnehavaren i sig, även om förhållandena för riddare, adelsmän och bönder berörs i det stora hela. Eleverna visar sympati för de fattiga bönderna, funderar över hur man blir adelsman och hur det är att vara riddare. Det faktum att
huvudrollsinnehavaren är riddare eller adelsman reflekteras ej över.
De män som kommer i fokus i båda filmerna är nästan uteslutande birollsinnehavarna. Sheriffen och muslimen i Robin Hood: Prince of Thieves diskuteras och analyseras flitigt. Sheriffen är inte nödvändigtvis populär men är extremt tacksam att fokusera på, vilket vi märkte inte minst i slutet av filmen där högstadieklassen förenades i ett uppsluppet “Men kom igen och dö då!!!”.
Intresset för den historiska korrektheten i sheriffens roll är dock låg. Möjligtvis ses han som för komisk för att verkligen reflektera över. Sheriffen uppfattas endast som en komisk ventil och samma sak kan sägas om författaren och väpnaren i En riddares Historia. Under själva filmvisningen var det dessa karaktärer som engagerade. Humorns vikt som intresseväckare i pedagogisk mening är något som Peter Aronsson betonar i sin diskussion kring upplevelser. Humor, chock, berättande, estetiskt mångsinnliga tilltal är en viktig del av att skapa upplevelser, vilket han ser som vägen fram mot riktig kunskap.28
Den muslimska krigaren, Azeem, i Robin Hood: Prince of Thieves är en karaktär som uppfattades som “häftig”. Här ledde intresset dock vidare till en diskussion om korstågen, sannolikheten att denna man följer med till England samt den överlägsna krigsteknik Azeem använde. Azeem står i mångt och mycket för ny kunskap; att kunna räkna, kikaren och krutet. Just repliken “hur
lyckades ert folk någonsin inta Jerusalem?” blev föremål för diskussion kring vilka kunskaper
européerna hade jämfört med araberna.
6.2 Fattiga och rika
Det härskande skiktet i det medeltida samhället, adel och kungligheter, är representerade i båda filmerna. Främst hos högstadieeleverna fanns ett intresse för att lägga historien tillrätta ifråga om kungarna. Att kunna fastställa årtal och identifiera kungen utifrån detta, inte minst komma fram till om samma kung finns representera i båda filmerna, är en diskussion som återkommer hos flera av eleverna. Som en elev skriver; ”Jag undrar var prins John tog vägen. Han brukar vara
med i Robin Hood” och en annan elev; ”Båda filmerna skildrar samma tid, Richard Lejonhjärta är med i båda filmerna”.
Nu är det så att det rör sig om två olika tidsperioder och två vitt skilda kungar, eller snarare en kung och en prins, men sökandet efter gemensamma nämnare och årtal bör inte av denna anledning förringas. Intresset att söka kunskap och korrekthet berörs inte av detta.
Det fanns även bland eleverna ett intresse för de sociala förhållandena mellan fattiga och rika, ett mönster som blir ännu tydligare bland gymnasieeleverna. Det framgår bland gymnasieeleverna en viss kritik mot hur karaktärerna framställs i filmerna. Det skrivs till exempel; ”Jag tycker att
båda filmerna romantiserar dåtidens kungar och prinsar, de speglas som oerhört sympatiska, vilket är långt ifrån hela sanningen”.
I fråga om kungens beteende förs diskussionen bland högstadieeleverna snarare inom ramen för filmerna, ett typiskt exempel är; ”Skillnaden är att i En riddares historia är prinsen som satt på
tronen god, men i Robin Hood är han som har makten ond”.
Om vi tittar tillbaka på vår enkätundersökning stämmer diskussionen bland högstadieeleverna väl överens med vad de har skrivit där; 89 % håller med eller delvis med om att rika och fattiga och kungens makt skildras på ett korrekt sätt i historiska filmer. Bland gymnasieeleverna är
motsvarande siffra 81 %, vilket är intressant med tanke på det är just rika och fattiga och kungens makt som gymnasieeleverna ställer sig mest frågande till.
Både högstadie och gymnasieelever poängterar att Robin Hood: Prince of Thieves visar bondesamhället och de fattiga medan En riddares historia snarare utspelar sig i den rikare adelsmiljön i samband med tornerspel. En gymnasieelev skriver; ”I En riddares historia får man
se mer av hur de rika levde medan man I Robin Hood får se de fattiga”. En högstadieelev
uttrycker även samma åsikt; ”Jag tycker att medeltiden skildras på två mycket olika sätt. I en
riddares historia är det kända och ofta i stora städer där man fick se hur det var att vara en riddare, men även om hur det var att vara rik. I Robin Hood visar de hur det var att vara laglös och fattig, långt ifrån adel och riddare”.
Detta är ett klart mönster hos eleverna, det är just denna framställning av sociala förhållanden som skiljer filmerna åt. Det är inte så att det ena ses som mer eller mindre trovärdigt än det andra, det är en ren observation av skillnaden.
Om det framgår kritik mot hur adeln skildras förs samma diskussion som om kungarna; det ifrågasätts om dessa var så “snälla” som de verkar. Både högstadie och gymnasieelever acceptera den bild vi får av de fattigas förhållande utan kritik.
Detta är intressant med tanke på att motivet för att framställa kungar och adel som vänligare än de är, enligt eleverna, är att göra dessa personer med makt mer sympatiska. Att förhållandena för fattiga skulle överdrivas i syfte att göra det samma finns det inga funderingar kring.
6.3 Miljön
Ett mönster som är väldigt tydligt både bland högstadie och gymnasieelever är att det i deras tankar om vad som gör en film historisk framgår att miljön är väldigt viktig. Det finns även en tillit till att detta skildras historiskt korrekt enligt enkätundersökningen. 89 % av
högstadieeleverna håller med eller delvis med om detta. På gymnasiet är siffran 95 %.
Eleverna kommenterar i sina nedskrivna tankar exempelvis att miljön är väldigt olika i de båda filmerna, även om det utspelar sig under samma epok.
En gymnasieelev gör reflektionen; ”I Robin Hood är medeltiden inget annat än en problematisk
och jobbig tid. Plus att det regnar hela tiden, vilket gör att allting verkar mycket tyngre och jobbigare”.
Vädret i Robin Hood: Prince of Thieves omnämns vid flera tillfällen och beskrivs som grått och trist. I En riddares historia menar eleverna att så länge handlingen är förlagd till Frankrike är det sol och glatt men så fort man kommer till England så blir det regn.
Den gråhet och tristhet som eleverna uppfattar i Robin Hood: Prince of Thieves ger filmen en ökad känsla av trovärdighet. Detta finner vi intressant med tanke på den bild som finns av medeltiden som “the dark ages” vilket kan vara en bidragande orsak till att miljön i Robin Hood:
Prince of Thieves känns mer trovärdig.
En gymnasieelev skriver; ”Robin Hood känns mer trovärdig när man tänker på hur saker faktiskt
såg ut på medeltiden, själva storyn känns dock inte särskilt trovärdig”.
Filmen innehåller både felaktigheter och korrekta skildringar av miljön, som Dick Harrison skriver är det dock lätt att tro på den smutsiga bilden av medeltiden som visas i filmen.29
Högstadieeleverna visar ifråga om diskussioner kring miljöns trovärdighet en tendens inte titta på miljön i stort utan det lilla. Kommentarer som; ”Allting var som jag tänkte från början förutom
att London såg ut som en stad från 1800-talet och inte en borg med murar och vallgravar” är
vanliga.
Just Sherwoodskogen har inte för högstadieeleverna hållit måttet; ”Jag tycker att
Sherwoodskogen var annorlunda än vad jag trodde från början. Det var som en liten by i slutet av filmen”.
6.4 Det handlar om detaljer
Det tydligaste mönstret av alla vi har funnit i denna undersökning är elevernas tendens att fastna vid detaljer av alla de slag. Detta är tydligt både på högstadiet och gymnasiet men
gymnasieeleverna är mer skarpa i sin kritik och håller i större utsträckning fast vid denna diskussion. En detaljdiskussion ledde ofta vidare till en annan.
Att det är lätt att fastna i detaljer och kritik mot just detta sätt att se och behandla filmer är något som lyftas fram i litteraturen och vi instämmer delvis i dessa åsikter.
I boken Historien är nu påpekar Ulf Zander att en film som är historisk korrekt i fråga om detaljer som kläder, musik och föremål inte garanterar att det blir en bra historisk film. Likaså utesluter inte felaktigheter i uniformer, föremål m.m. att det är en bra historisk film.30
Historikern Jan Aberth talar vidare om “a core authenticity”, att frammanna en känsla av
periodens atmosfär.31 I detta hänseende spelar den historiska korrektheten mindre roll, det handlar
inte om att visa exakt hur slaget gick till utan att visa hur det var att leva under denna perioden. Detta är dock inte en punkt eleverna har nått. Är detaljerna felaktiga poängteras detta tydligt och filmen förlorar gradvis trovärdighet.
Saker eleverna särkskilt lagt märke till är detaljer i människors utseende och kläder. Det har ovan nämnts kritik mot hur den kvinnliga huvudpersonen i En riddares historia klädde sig och denna diskussion utvecklas vidare till att innefatta exempelvis smink.
Eleverna på gymnasiet kände att denna kvinna var väldigt moderniserad; inför varje scen hade hon nya sminkningar, kläder, hattar och håruppsättningar. Detta utvecklades till en diskussion kring när man började använda smink, och då särskilt mascara, något de kvinnliga eleverna ansåg inte kändes troligt vid denna tid.
En annan fråga relaterad till utseende var tänderna, där eleverna undrade hur
huvudrollsinnehavarnas tänder och utseende alltid var fräscha och rena medan de fattiga alltid var smutsiga i båda filmerna. Som en av eleverna på gymnasiet skrev; ”En sak som jag alltid har
undrat över i sådana här filmer är hur människorna som är hjältar kan ha så välvårdat hår då
30 Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 131f. 31 Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 137
det inte fanns något schampo och hur deras tänder kan vara så vita då det inte heller fanns tandkräm”.
En vidare diskussion involverade William i En riddares historia; hur hans hår kunde gå från dreadlocks till få långt hår direkt. En elev menar att detta inte kan stämmer. Då poängterade en annan elever särskilt att det går att få ut dreadlocks om man är jätteförsiktig och använder en massa balsam och hårinpackning. Men det hade man ju inte då alltså borde det inte gått.
En annan detalj som kom upp är hur Robin med följe rymmer från det fängelset i Jerusalem; de flyr sin fångenskap genom kloakerna och upp genom en brunn. Frågan eleverna ställde sig här var inte om det är sannolikt att man kunde fly från ett sådant här fängelse utan om det faktiskt fanns brunnslock vid denna tid.
Bland gymnasieeleverna var troligtvis den absolut största irritationsdetaljen i Robin Hood: Prince
of Thieves Kevin Costners amerikanska dialekten. En engelsk frihetskämpe borde absolut inte ha
amerikansk dialekt menade eleverna, något som många elever nämnde redan i
enkätundersökningen och som förstärktes vid diskussionen kring filmen. Det verkade nästan omöjligt att se förbi detta och när de blev ombedda att gå vidare i diskussionen blev svaret ganska bestämt att det inte går att se förbi en sådan sak, när en film ska utspela sig i England.
Dialekten var något som högstadieeleverna inte alls fäste sig vid. Där var mönstret snarare, bland pojkarna, att Robin Hood inte hade gröna kläder på sig. En utav pojkarna skriver; ”Men Robin
Hood var ju inte grönklädd som man alltid har trott!” Detta var något av en besvikelse. Om
eleverna genom detta uppfattar filmen som mindre trovärdig framgår inte, men det var en detalj de fäste sig vid.
Det kan vara intressant att nämna att eleverna här plockade upp en detalj som även diskuterats av Dick Harrison där han påpekar att de gröna uniformerna har funnits med i Robin Hood legenden ända sedan senmedeltiden, och är inte ett tillägg från tidigare Hollywoodfilmer.32
6.5 Vad vill filmerna säga?
Ett tydligt mönster på både högstadiet och gymnasiet är att eleverna uppfattar att syftet med filmerna är att förmedla förhållandet mellan fattiga och rika, att man ska tro på sig själv och att man kan förändra sitt öde samt att alla är lika värda. Detta gäller båda filmerna, det finns dock en
viss skillnad där man menar att En riddares historia mer handlar om självuppfyllande och Robin
Hood: Prince of Thieves handlar om sociala förhållanden.
Som en högstadieelev skriver; ”Jag tycker att budskapet i En riddares historia var att man kan
ändra sitt öde om man vill, i den andra frihet är något som alla borde ha”.
Det finns en tendens bland de kvinnliga eleverna, främst på högstadiet, att även se kärlek och familj som en del av budskapet; man ska kämpa för kärleken och även fattiga människor har familj. Även pappan i En riddares historia tas upp i samband med detta; att ge sina barn
möjligheter och frihet att förverkliga sig själv. Även de kvinnliga eleverna på gymnasiet såg detta som en viktig del av filmen men fick mothugg av sina manliga klasskamrater som mest fann pappan irriterande då han grät i varje scen.
Eleverna på både högstadiet och gymnasiet nämner även att det finns rent kunskapsmässiga och historiska poänger som filmen vill förmedla, som böndernas förhållande och skatter. En
högstadieelev nämner; ”Jag tror filmen vill förmedla att alla är lika mycket värda och att det var
extremt mot bönderna med skatter och falska anklagelser, och en annan skriver; ”Filmen vill visa hur det var förr i tiden”.
Ett mönster vi kan se bland gymnasieeleverna är att syftet med filmerna är att lära publiken mer om medeltiden på ett mer lättgängligt sätt. En elev skriver; ”Med hjälp av humor så fångar de
publiken och får fram sitt budskap”.
Det finns dock även bland gymnasieeleverna en mer negativ syn på syftet med dessa filmer där de menar att syftet är att bara underhålla och att tjäna pengar. Ett av de mer extrema uttalande torde vara; ”Filmerna har inget syfte, möjligtvis då att blåsa en på pengar när man hyr dem”.
6.6 Är filmerna trovärdiga?
I fråga om filmernas trovärdighet delar sig högstadieeleverna i två läger. En grupp ser En
riddares historia som den mindre trovärdiga av filmerna eftersom det finns så många moderna
detaljer i den, medan den andra gruppen ser Robin Hood: Prince of Thieves som den mindre trovärdiga då det är för mycket våld i filmen. Medeltiden beskrivs ofta som en våldsam epok med fler mord än under påföljande sekler. Det verkliga förhållandet är svårt att kontrollera, men många av de studier som har gjorts tycks stödja uppfattningen, skriver Dick Harrison i sin bok
Europa i världen- Medeltiden33. I sin bok om Robin Hood är han dock kritisk mot att man i
filmen Robin Hood: Prince of Thieves speciellt i slutscenen är väldigt våldsam.34
Att medeltiden var en våldsam period är något vi tagit upp med eleverna i vår genomgång av medeltiden, men ändå är det orealistiska våldet en kritik som högstadieeleverna riktar mot båda filmerna; ”Det kan ha hänt, men jag tycker det ät lite för överdrivet ibland. Till exempel att
ibland så kan Robin Hood pricka lite överdrivet bra, och ibland kan han i En riddares historia få lite väl överdrivna smällar men klarar sig ändå”.
Just att Robin Hood: Prince of Thieves är så våldsam minskar filmens trovärdighet men eleverna är överens om att miljön, kläder, beteende och detaljer är mer korrekta i denna film. Kritik riktas dock mot att filmen handlar om en legend som man inte kan vara säker på har funnits.
Förutom de moderna detaljer som musik, kläder och dans i En riddares historia ställde sig högstadieeleverna kritiska mot människors beteende i denna film som inte stämmer överens med deras bild av medeltiden.
På gymnasiet ansåg eleverna att ingen av filmerna var särskilt trovärdiga, men mellan de båda är
Robin Hood: Prince of Thieves i sådana fall den som var mest trovärdig. En elev skriver; ”En riddares historia är någon slags pop-version av medeltiden och även om det kan vara roligt med en film som inte är precis som alla andra, så gör det inte precis filmen mer verklighetstrogen. Robin Hood förstörs lite av att de inte kan prata brittisk engelska, i en tid då inte Amerika ens var upptäckt”.
Ett klart mönster bland gymnasieeleverna är att de valde bort att diskutera En riddares historias korrekthet i mångt och mycket, eleverna kände inte det var lönt att diskutera för det var så uppenbart ohistoriskt. I Robin Hood: Prince of Thieves riktades kritik mot exempelvis
karaktärernas sociala ställning, som en elev skriver; ”Jag tror inte att en mörk man skulle smälta
så bra in i en grupp med engelsmän på medeltiden. De olika folkslagen var inte vänner. I verkligheten tror jag inte heller att lady Marion hade fått gifta sig med Robin Hood utan godkännande från sin släkt”.
Intresset och tendensen att fokusera på detaljer är även här tydligt bland gymnasieeleverna, där de tar upp saker som dialekter och användandet av klockan.
33 Harrison, Dick 2000 sid. 90 34 Harrison, Dick. 2000 sid. 110
6.7 Nutidskopplingen
I texten ovan har eleverna diskuterat syftet med filmerna och även om reflektioner som att “man hade skatt då också” görs, gör eleverna aldrig kopplingen att syftet med den historiska spelfilmen kan vara att belysa nutida förhållanden. Filmerna är för dem fortfarande i huvudsak historiska filmer. Samma problem kan vi se i elevernas resonemang kring de nutidskopplingar som finns i filmerna. Eleverna har lätt att plocka upp saker som hör hemma i vår samtid, inte i medeltiden, men kopplingen görs aldrig att dessa saker är med i filmen på grund av att det är vår nutida konstruktion av medeltiden. Att filmen säger något om vår samtid uttrycks nästan aldrig av eleverna. Mycket av den kritik och de saker som eleverna lägger märke till är färgat av elevernas syn på dagens samhälle, exempelvis är gymnasieeleverna ytterst kritiska till alla amerikanska inslag i filmerna. Att detta är något som de lägger märke till och att de ser filmen med dessa glasögon är en insikt de inte kommit till i sina reflektioner.
Ett undantag finns dock där en gymnasieelev har kommit till insikten att filmerna säger mycket om idag. ”Självklart säger filmerna något om idag, det är deras syfte. En riddares historia
handlar om att man kan bli vad man vill, bara man försöker. Det är i allra högsta grad ett aktuellt ämne. Att filmen utspelar sig på medeltiden kan vara för att visa att det går att
genomföra i de mest omöjliga förhållanden. Robin Hood är en historia om att ge folket makt och rättvisa, om att slåss mot övermakten. Det är knappast en historia som handlar om medeltiden”.
Tendensen bland högstadieeleverna att det är långt kvar till att nå denna insikt är tydlig. I flera fall är reflektionerna svävande och osammanhängande. Exempel på detta är kommentarer som;
”Samhället är samma då som nu men skillnaden är att vi har utvecklats enormt mycket”.
Människor beter sig nu mycket annorlunda, och det är inte så mycket som är sig likt idag djuren är lika, växter är också lika. Men man kan säga att det mesta som har med människan att göra har ändrats”.
Där finns dock exempel på mer konstruktiva funderingar, där koppling görs till bland annat kvinnans undergivna roll på medeltiden och idag. En elev reflekterar över den muslimska mannen i Robin Hood: Prince of Thieves och att man i dagens samhälle har svårt att acceptera muslimer. En annan elev finner samband mellan Robin Hoods mål att ta från de rika och ge till de fattiga och socialismen.
Gemensamma mönster för både högstadiet och gymnasiet är att eleverna ser kärleken som något tidsöverskridande, känslor är detsamma nu som då. Likaså ser de kopplingen med musiken och
dansen i En riddares historia. Vågen på läktaren till toner av Queens We will rock you, disco dansen på slottet och världsmästerskap i tornerspel plockas upp som nutidskopplingar. Det som gymnasieeleverna kommenterat speciellt är varumärket Nikes logga på Williams rustning i En riddares historia. Social status i samhället diskuteras även. Som en elev skriver;
”Man ska ha en viss status för att få respekt i samhället. Det är en sak som jag tror alltid kommer att finnas i kvar. Stävan efter att få det bättre”.
En annan elev har gjort en intressant iakttagelse; ”Det finns människor som Robin Hood i vårt
samhälle ex. Röda korset och andra hjälporganisationer”. En annan elev tolkar Robin Hoods
handlingar annorlunda; ”Man kan nog inte se alltför många likheter mellan filmen och dagens
värld, men när man tänker efter så påminner de laglösa lite om någon rebellgrupp i någon skog som överfaller den styrande militären och allmänt skapar oreda för revolutionens timme. Hela de laglösas värld påminner faktiskt om en rebellgrupp, kanske zapatisterna har kollat på denna film för att veta hur bedriva det de gör?”.
Som en kommentar till detta kan nämnas att Dick Harrison i sin bok för just denna diskussion om att de fredslösa förvandlas till gerillastyrka.35
6.8 Elevernas lärande i detta projekt.
Eva Queckfeldt skriver i sin artikel att historiska romaner förutom att vara underhållning skapar en medvetenhet till att det funnits ett förflutet och ger kunskap om denna förflutenhet. Läsaren kan också bli intresserad av den “verklighet” som skildras och vill veta mer om hur det har varit.36 Vi hävdar att så är även fallet med historiska spelfilmer.
I elevernas diskussion och sätt att behandla de frågor som filmerna ger upphov till ser vi både formandet av en viss kunskap om dåtiden i stort och ett intresse att veta mera. Sökandet efter mer kunskap sporrades i de flesta fall av en källkritisk reflektion där eleverna vill söka efter hur det verkligen var, samt funderingar kring hur det var att vara kvinna, kung, bonde under denna tid. Eleverna reflekterar över kärlek, familj och våld på medeltiden i relation till sin egen vardag. Peter Aronsson diskuterar i sin bok utförligt förhållandet mellan faktisk kunskap och vikten av upplevelser. Han diskuterar hur historisk fakta rörande förfluten tid kan bli till delar i ett samtida lärande som relaterar känsla, värderingar och kunskap till varandra. Upplevelser [så som
35 Harrison, Dick. 2004 sid. 114 36 Zander, Ulf (red.) 2004 sid. 69
filmer] kan skapa en säkrare kunskapsgrund “den mer aktiva roll för kunskapen som existentiell
empati kan tänkas spela”.37
Genom att relatera till och fundera över det eleverna möter i de historisks spelfilmer de ser kan de alltså nå fram till någon form av historisk kunskskap, oberorende av filmens historiska
korrekthet.
Att film är ett sätt att väcka elevernas nyfikenhet och impulser till fortsatt kunskapssökande är en åsikt som stöds av en text utgiven av Skolverket i samverkan med Svenska filminstitutet.38
Diskutabelt är att eleverna genomgående inte kan se en förändring i sitt eget tänkande under detta projekt, medan vi tydligt kan se en förändring i deras reflektioner när vi studerar deras olika tankar. De svar som var vaga och svävande när eleverna först fick skriva ner sina allmänna reflektioner blir tydligare och ibland förändrade i takt med att projektet fortskrider. Filmerna sporrar helt klart till nya funderingar och kritiska iakttagelser. Eleverna uppger också senare att de lärt sig något av projektet. Det är självinsikten att deras tankegångar förändrats som saknas. Vid frågan om deras tankar förändrats är svaret genomgående nej, men samtidigt får vi svaret att de nu tänker annorlunda. Problemet verkar vara att när eleverna ser tillbaka till sina första reflektioner lägger de i efterhand till det nya de nu vet i sitt eget resonemang och tycker att de alltid har tänkt såhär.
Ett genomgående mönster bland eleverna är att de tycker man ser film annorlunda i skolan än vad man gör hemma. Ser de filmen hemma koncentrerar de sig på handlingen, i skolan däremot tänker de oftare på detaljer, korrekthet och miljöer. Att ha fått upp ögonen för vad som är rätt och fel är något som vi märker eleverna tänker på.
Bland högstadieeleverna finns en tendens att tycka att de nu fått större baskunskaper om
exempelvis korstågen och en bild av livet och miljön på medeltiden, medan gymnasieeleverna är mer kritiska till den bild av medeltiden som ges och det är utifrån detta de formar sina kunskaper. Peter Aronson påpekar att det finns en risk med att använda upplevelser [så som film] som ett pedagogiskt redskap eftersom upplevelsen i sig kan vara så stark att eleverna fastnar i detta och att upplevelsen blir målet i sig. En stark upplevelse kan försvåra den typ av kunskapsprocess som kräver ett vridande och vändande, perspektivering och distans.39
37 Aronsson, Peter. 2004 sid. 104f. 38 Skolverket 2004 sid. 13 39 Aronsson, Peter. 2004 sid. 109
Detta är inte ett hinder vi har mött i denna undersökning i större utsträckning; eleverna är hela tiden kritiska och reflekterar över det de upplever i filmen. Vissa händelser och teman i filmerna är dock så påtagliga att eleverna fastnar i denna diskussion och inte kan se bortom detta och komma vidare. Exempel på detta är gymnasieelevernas diskussion om dialekter, amerikanisering och fokusen på detaljer och våld. Vi fann att dessa diskussioner hindrade bredare perspektiv på ämnet som diskuterades.
Ett mönster bland gymnasieeleverna är som en elev skriver att man lära sig något av att se historisk spelfilm; ”Jag tycker absolut att det finns mycket att lära, inte minst att vara
källkritisk”. Dock anser eleverna att det i så fall krävs en genomgång av filmen och vad som är
rätt och fel, historisk spelfilm är bara en utgångspunkt inte kunskapen i sig.
Efterarbete av film är en del av elevernas kunskapsinhämtning som betonas starkt. Peter Aronsson skriver bland annat att de verksamheter som arbetar medvetet med
upplevelsepedagogik ser för- och efterarbetet som avgörande för kvalitén. Efterarbete ska garantera både en tillräcklig förförståelse och en integrering av upplevelsens öppningar i en lärandeprocess.40 Att just detta arbete kring filmen kan vara det svåra är något som Eva Bergqvist
lyfter fram i sin avhandling där hon talar om att lärare känner sig osäkra på hur de ska bearbeta filmer. Att se filmen är en sak, att jobba vidare med den är en annan.41
Nutidskopplingen tas inte upp som en lärdom av eleverna trots att det är en tankegång och en koppling ingen gjort i sina reflektioner innan de sett filmerna och som i övervägande del utav fallen utvecklats under detta projekt.
40 Aronsson, Peter. 2004 sid. 109 41 Berqvist, Eva. 2004 sid. 8
