• No results found

Identitet bland yrkesverksamma muslimska kvinnor med slöja

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Identitet bland yrkesverksamma muslimska kvinnor med slöja"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Identitet bland yrkesverksamma

muslimska kvinnor med slöja

Identity formation among Muslim women wearing veil at work.

Emelie Särebrand

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2010-08-24

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Ann-Christine Ringström

(2)
(3)

Tack

Jinan, Nazeem, Farzana, Shy, Lina och Duaa för att ni har berikat mitt liv.

(4)
(5)

Sammanfattning

Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken

betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus.

Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap.

Kvinnorna berättar om hur de blivit bemötta av chefer, kollegor och kunder, vilket till stor del utgörs av positiva erfarenheter men också erfarenheter som tyder på omgivningens stereotypa föreställningar om den muslimska kvinnan. Kvinnorna måste ständigt förklara för

omgivningen om sin tro och sina val. Deras egna berättelser om ett fritt val att bära slöja tycks många gånger sakna trovärdighet bland chefer och arbetskamrater på arbetsplatser.

Jag tycker mig se hur kvinnorna i min studie konstruerar sina identiteter utifrån olika roller där kön, ras och andra faktorer samverkar i en postkolonial kontext som spänner från dåtid till nutid, mellan en kontinent och en annan. Kvinnorna definierar sig på olika sätt beroende på plats och sammanhang; de har så kallade överlappande identiteter. Arbete och tro är alltså två stora delar av kvinnornas identitet och de tycks samverka i kvinnornas liv på ett, för

kvinnorna själva, helt okomplicerat vis. Det är när kvinnorna möter omgivningens reaktioner som det självklara sätts på prov.

(6)
(7)

INNEHÅLL

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.1.1 Islam och slöjan ... 2

1.1.2 Den muslimska kvinnans yrkesroll genom tiderna ... 3

1.2 Tidigare forskning ... 5

1.3 Syfte och problemformulering ... 5

2 Teori ... 6

2.1I mötet med andra ... 6

2.2 Ett starkt eller svagt jag ... 7

2.3 Postkolonial teori ... 8

2.4 Kön, ras och arbete ... 8

2.5 Slöja och muslimsk identitet... 11

3. Metod ... 13 3.1 Val av metod ... 13 3.2 Urval ... 14 3.3 Avgränsning... 14 3.4 Positionering ... 15 3.5 Genomförandet ... 15

3.6 Bearbetning och analys ... 16

3.7 Etiska överväganden ... 16

4. Resultat ... 18

4.1 Presentation av informanterna ... 18

4.2 Betydelsen av yrkeslivet ... 19

4.2.1 Stereotyper, femininitet och yrkesroller ... 20

4.3 Betydelsen av slöjan ... 21

4.3.1 Att kompromissa ... 23

4.4 Bemötande ... 24

4.4.1 Bemötande från chefer ... 24

4.4.2 Bemötande från kollegor ... 25

4.4.3 Bemötande från kunder/ patienter ... 26

4.4.4 Påverkan från familj ... 28

(8)

5. Analys ... 30

5.1 Betydelsen av arbetslivet ... 30

5.2 Vi och dom ... 32

5.3 Slöjan, Kroppen ... 33

5.4 Överlappande identiteter ... 34

5.5 Ett starkt eller svagt jag ... 35

5.6 Avslutande analys ... 36

5.7 Diskussion ... 37

5.8 Vidare forskning ... 38 Referenser

(9)

1

1. Inledning

Du kommer här att få följa med på en resa i vad som händer när sex kvinnor som valt att använda slöja möter det svenska arbetslivet. När idén till uppsatsen väcktes drevs jag av en vilja att titta närmare på bilden av den ”problematiska muslimska kvinnan med slöja” och skriva om en begränsad grupp muslimska kvinnors erfarenheter av svenskt arbetsliv. Det var viktigt för mig att komma dem närmre och förstå hur de konstruerar sina identiteter som både yrkesarbetande och religiösa kvinnor. Många svenskar, likt jag själv, har en begränsad

kännedom om islam. Jag anser att studie- och yrkesvägledare bör kunna sätta bruket av slöja i ett större sammanhang när de möter unga muslimska tjejer eller när de på komvux och andra platser möter muslimska kvinnor som bär slöja och som vill ut i arbetslivet eller redan har ett yrkesliv bakom sig. Anniqua Rana, amerikansk forskare i pedagogik, hävdar i sin artikel On

being a muslim woman att det blir allt viktigare att skolpersonal har kunskaper om muslimska

kvinnors identitet (Rana 2007 s. 169). Hon sager “Even a basic understanding could help to

dispel generalizations and stereotypes, especially in the context of education”.

I västvärlden kan man se en stereotyp bild av slöjan som symbol för förtryck. Få forskare, både i Sverige och utomlands, har gett en nyanserad bild av den muslimska kvinnan (Mohanty 2003, Schmidt 2004).

I västerländska feministiska texter framställs ofta kvinnor som offer för manligt våld, som universellt beroende, som offer för kolonialprosessen, som offer för det arabiska

familjesystemet, som offer för det islamiska regelsystemet och slutligen som offer för den ekonomiska utvecklingsprocessen (Mohanty 2003, s. 39).

Problemet är dessutom att den största delen av forskningen handlar om hur ”icke-muslimer” betraktar muslimska kvinnor – och inte om hur de muslimska kvinnorna ser på sig själva och sitt förhållande till omvärlden i allmänhet och yrkeslivet i synnerhet. Tanken med min uppsats är att visa hur en grupp muslimska kvinnor definierar och konstruerar sin identitet i en

samtida svensk kontext. Muslimska identiteter är sociala konstruktioner, liksom alla identiteter, och tolkningen av vad det innebär att vara muslim kan därför variera mellan människor. Att muslimska kvinnor bär slöja betyder till exempel olika saker i Jakarta, Paris förorter och Sundsvall. Jag försöker inte säga något om ”muslimer som grupp” utan endast vidareberätta sex kvinnors erfarenheter av hur det är att bära slöja i svenskt arbetsliv. Jag vill göra deras röster hörda för studie- och yrkesvägledare och allmänheten och jag tror att många vägledare skulle bli berikade av att höra Jinans, Nazeems, Farzanas, Shys, Linas och Duaas berättelser om hur det är att arbeta i Sverige.

(10)

2

1.1 Bakgrund

1.1.1 Islam och slöjan

Humanekologen Pernilla Ouis lutar sig mot statsvetaren Peter Mandaville för att ringa in vad islam är, vilken beskrivning också min uppsats vilar på (Ouis 2003 s. 16). Enligt Mandaville är islam som ett:

kommunikativt fält eller en ”livsvärld”, vars gränser är i ständig förändring. Islam är en produkt av sociala konstruktioner, och opererar som en viktig bärare av ”social mening” i vissa samhällen.

Islam är i första hand en religion, men kan också fungera som en social, ekonomisk och politisk filosofi. Det var på den Arabiska halvön som islam växte fram under första delen av 600-talet e.Kr. Islams siste profet Muhammad blev då ledare för det första muslimska samhällsbygget. Det arabiska ordet islam betyder ”underkastelse”, att underkasta sig Guds vilja. Ordet muslim betyder ”den som underkastar sig”. Muslimer understryker ofta att det är frågan om en positiv handling att underkasta sig Guds budskap. Ordet islam kan också associeras till ord som fred och harmoni. (Stenberg 1999 s. 7).

Det finns en stor variation bland de islamiska lagskolorna där vissa menar att kvinnan ska täcka huvudet och kroppen, medan andra ser det som en islamisk plikt att också dölja ansiktet och eventuellt händerna. De muslimska texterna kan tolkas på flera sätt och en del muslimer anser att en kvinna ska bära huvudduk/ansiktsslöja för alla män som hon i princip kan gifta sig med. Det innebär att hon inte behöver täcka sig för sina söner, sin man, sin far, svärfar, farbror och morbror (Ouis 2003 s. 190). När ordet slöja använts i denna uppsats menas hijab. Ordet hijab kommer från det arabiska ordet för att dölja eller täcka. För informanterna i min studie betyder det att täcka kroppen helt med lösa kläder och svepa en slöja över huvudet. Ordet hijab står alltså inte endast för huvudduken utan för hela klädseln (Peek 2005 s. 223). Informanten Duaa beskriver hijab så här:

Slöjan är inte bara håret. Alltså, det är ju viktigare att man täcker kroppen än att man täcker håret. Det är ingen idé att jag har på mig slöja om jag visar benen till exempel. Så slöjan är bara en liten del av alltihopa. Fast folk förknippar ju det med håret bara för att man… ja, vanligt folk har ju också på sig långärmat och byxor, så därför är det

förknippat med håret.

Den amerikanska genusforskaren Lila Abu-Lughod menar att slöjan är en av många former av täckande i den muslimska världen som har utvecklats som konventionella uttryck för kvinnors blygsamhet eller anständighet.

(11)

3

Jag föreställer mig denna heltäckande klädsel som ”rörligt hem”. Överallt står detta beslöjande för en tillhörighet till en speciell grupp och ett upprätthållande av en moralisk livsstil där islam ofta uppfattas som liktydigt med moral, där familjen har den största betydelsen i samhällets organisation och hemmet förknippas med kvinnans helgd.

Man kan alltså likna slöjan vid en ”bärbar avskildhet” och som, när den togs i bruk, gjorde det möjligt för kvinnor att röra sig bland män och ändå kunna iaktta de grundläggande moraliska kraven på att kvinnor ska hållas borta från och skyddas från män som inte var deras släktingar (Abu-Lughod 2007 s. 104).

I november 2007 hade USA:s första dam Laura Bush ett radiotal till nationen. Talet handlade om ”kriget mot terrorismen” och USA:s närvaro i Afghanistan. Enligt Abu-Lughod förstärkte talet ett antal våldsamma motsatser, främst mellan ”civiliserade människor i hela världen” och talibanerna-och-terroristerna, som enligt Laura Bush vill ”tvinga på alla oss andra sin värld”. Laura Bush sa:

På grund av våra nyligen vunna militära framgångar i stora delar av Afghanistan är kvinnorna inte längre fångar i sina hem. De kan lyssna på musik och undervisa sina döttrar utan risk för bestraffningar. Kampen mot terrorismen är också en kamp för kvinnornas rättigheter och värdighet.

Enligt Abu-Lughod har dessa ord en negativ återklang som går att spåra till kolonialismens historia och ger som exempel hur den franska kolonialismen fråntog kvinnorna deras slöjor i Algeriet och erbjöd dem utbildning på villkor att de läste upp dikter som glorifierade

kolonialisten och framställde honom som förmedlare av kristen lycka och frihet (Abu-Lughod 2007 s. 101). Abu-Lughod visar att historien upprepar sig när Laura Bush, som vit kvinna, talar om befrielse. Hon anser att man kan dra två slutsatser av denna elementära genomgång av betydelsen av beslöjande i dagens muslimska värld. För det första handlar inte beslöjande om ett yttersta tecken på kvinnlig ofrihet. Människor är sociala varelser som alltid präglas av vissa sociala och historiska sammanhang och tillhör samhällen som formar deras önskningar och insikter om världen. För det andra, enligt Abu-Lughod, måste västerlandet överge sin fixering vid slöjan och inrikta sig på andra frågor (Abu-Lughod 2007 s.111).

1.1.2 Den muslimska kvinnans yrkesroll genom tiderna

Nedan följer en beskrivning av den muslimska kvinnans yrkesliv under äldre historia i Mellanöstern. All information kommer från Leila Ahmed, amerikansk genusforskare, som bedrivit forskning om könets historia i muslimska samhällen och sammanfattat sina resultat i boken Woman and Gender in Islam (1992). Redan innan islams uppkomst under 600-talet e.Kr. hade kvinnan en mycket begränsad frihet över sitt sexuella, psykologiska och

(12)

4

känslomässiga liv. Under Sassanidriket fram till islams övertagande av regionen minskade kvinnornas status och kvinnor kunde till exempel inte längre vittna i domstol. Man kan se hur mesopotamisk, persisk, hellenistisk, kristen och så småningom islamisk kultur sammantaget förminskade och kontrollerade kvinnor allt mer. Kvinnans mänsklighet var dold och utplånad av en syn på henne som en essentiellt och biologisk, sexuell och reproduktiv varelse. Denna syn var inte kopierad mellan de olika kulturerna utan fanns levande i de mesopotamiska, hellenistiska, kristna och islamiska kulturerna var för sig. I den muslimska kulturen under den här tiden fanns en grupp överklasskvinnor som besatt en viss makt över en del andra

människor. Systemet med åtskillnad mellan män och kvinnor och mellan över- och underklass skapade också arbeten för vissa kvinnor, då den övre klassen skulle betjänas. Kvinnorna kunde arbeta som hårfrisörskor, bagare, uppläsare av koranen, sångerskor, tvätterskor, barnmorskor och spioner. Men det som framstår som den största skillnaden mellan tiden innan islam bröt ut och det tidigaste muslimska samhället är hur männen från överklassen såg på kvinnor. För männen blev kvinnorna runt dem, och speciellt de kvinnor som de hade sexuella relationer med, kvinnor som de ägde och de relaterade till dem som en mästare till en slav gör. För män i allmänhet, och för överklassmännen i synnerhet, måste begreppen

”kvinna” och ”objekt” ha smält samman. I den tidiga mellanöstern med ett redan utvecklat kvinnoförakt (genom ett godkännande av polygami, konkubiner och enkelt uttag av

skilsmässa för män) lät sig islam tolkas som en religion som stödjer och ger religiös sanktion åt djupt negativa föreställningar om kvinnor. Resultatet blev att utnyttjandet av kvinnan blev legalt och religiöst sanktionerat av islam, på ett sätt som det inte var inom kristendomen, den andra dominerande religionen i mellanöstern.

Forskning om den medeltida muslimska kvinnan visar att eftersom muslimsk lag tillåter kvinnor att ärva och självständigt äga egendom, ägde även kvinnor från medelklassen

egendomar och var delaktiga i affärslivet, så som att sälja och köpa fastigheter, hyra ut affärer och låna ut pengar. I till exempel städerna Aleppo och Kayseri var kvinnorna delaktiga i 40 procent av alla egendomstransfereringar. I Turkiet och Syrien sålde kvinnorna två till tre gånger mer än för vad de köpte. Medan överklassens kvinnor till stor del ägnade sig åt handel, till exempel slav- och kryddhandel, ägnade sig medelklassens kvinnor åt fastighetsaffärer. Enligt Ahmed visar detta att muslimska kvinnor, trots allt, inte alltid är de passiva figurer utan materiella eller lagliga rättigheter, som västvärlden tror att de är (Ahmed 1992).

(13)

5

1.2 Tidigare forskning

Inom svensk forskning saknas det studier om muslimers egna, subjektiva bilder av sin

identitet, medan det i länder som USA, Storbritannien och Tyskland finns desto mer (Schmidt 2004 s. 32). När jag sökt efter svensk litteratur och studentuppsatser i ämnet finner jag få artiklar och uppsatser på grundnivå som empiriskt granskar den muslimska kvinnans identitet. Än större lucka är det vad gäller studier som rör den muslimska kvinnan som tar hänsyn till kvinnornas olika slags upplevda erfarenheter av svenskt arbetsliv. Jag har inte kunnat finna någon uppsats vars syfte innehar sökorden muslim + slöja + arbete.

Nedan presenteras en uppsats som behandlar yrkesverksamma muslimska kvinnor som bär slöja sett ur deras eget perspektiv. Studien har inte som syfte att enbart granska hur muslimska kvinnor med slöja blir bemötta i arbetslivet, utan det är endast en del i ett större sammanhang. Studien som är gjord på Lidköpings universitet är från 2003 och undersöker hur muslimska kvinnor som bär slöja blir bemötta av omgivningen. En gemensam nämnare för informanterna i studien är att de mött en rädsla hos arbetsgivarna för att kvinnan inte ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt och att kollegorna ska reagera negativt. Samtliga informanter upplever situationen på arbetsmarknaden som mycket påfrestande och svår att hantera. De känner sig ifrågasatta och upplever att människor inte litar på deras kunskaper, vilket i sin tur skapar en känsla av utanförskap (Blixt 2003 s. 101).

1.3 Syfte och problemformulering

Syftet är att granska vilken betydelse arbetet och slöjan har för yrkesarbetande muslimska kvinnor som bär slöja. Jag vill också undersöka hur omgivningens bemötande kan tänkas påverka hur kvinnorna konstruerar sin identitet. Genom kvinnornas berättelser om sin tro och sina arbeten vill jag granska hur kvinnorna förhåller sig till femininitet, kulturella stereotyper och yrkesroller. Med grund i detta syfte frågar jag mig:

o

vilken betydelse har yrkeslivet för de muslimska kvinnorna i studien?

o

vilken betydelse har slöjan för kvinnorna i studien?

o

hur anser kvinnorna att de blir bemötta av sina familjer?

(14)

6

2 Teori

Uppsatsen utgår från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den tar också ett teoretiskt avstamp kring diskussionen om kön och etnicitet och om det postkoloniala. Den diskussionen är starkt relaterad till det poststrukturalistiska

ifrågasättandet av subjektet och om förändrade identitetsmönster (Johansson 2001 s. 62). Det finns en teoretisk motsättning mellan å ena sidan det mer konflikbetonade postkoloniala perspektivet och å andra sidan det socialpsykologiska perspektivet som framhäver att identiteter är konstruktioner. Det finns alltså flera aspekter av jaget och i uppsatsen kommer ett ”flerperspektivistiskt” synsätt att användas för att angripa frågeställningarna. Sist under teoriavsnittet tar jag upp teorier kring betydelsen av dels arbete och dels slöja.

2.1 I mötet med andra

Identitet handlar om hur vi ser på oss själva i relation till hur andra ser på oss. Identiteten utgörs av en förståelse av vår plats i världen. Konstruktivismen menar att individen skapar sin egen verklighet genom ett sökande efter den verklighetsuppfattning som har den största användbarheten i den nödvändiga interaktionen med omgivningen. Detta gör att det skapas en viss samstämning i verklighetsuppfattningen inom olika grupper. En konstruktion som har en ungefärlig samstämmighet i en stor grupp individer blir därför deras sanning (Petersson 2003 s. 7).

George Herbert Mead är den främste företrädaren för symbolisk interaktionism och menar att det sociala samspelet skapar medvetande. När jaget väl är fullt utvecklat är det ändå inte statiskt. Det förändras samtidigt som individens grupperfarenheter förändras. Samhället ses som en scen där vi konstruerar, skapar eller tvingas in i olika roller. Individen kan ha olika roller samtidigt, så kallade överlappande identiteter. Det betyder att individen definierar sig på olika sätt beroende på plats och sammanhang. Trots betoningen på samspelet mellan mening och kontext har Meads symboliska interaktionism fått kritik för att privilegiera ett starkt individuellt jag framför strukturella krafter. Mead ser kommunikation som något som pågår mellan ett privat subjekt och ett annat. Hur vi tänker på oss själva som objekt bestäms av andras syn på oss. I förlängningen betyder det att andra också har makt över mig.

(15)

7

Maktrelationer har dock fått ett litet utrymme inom symbolisk interaktionsteori (Kinnvall 2003 s. 19).

Strukturationsteorin har sitt ursprung i symbolisk interaktionsteori och i likhet med Mead har den blivit kritiserad för att framhäva ett starkt individuellt jag framför strukturella krafter (Kinnvall 2003 s. 20). Ur denna kritik växte poststrukturalismen fram. Medan

strukturalisterna riktar kritik mot det centrerade subjektet, går poststrukturalisterna ett steg vidare och ”dissekerar subjektet i sina beståndsdelar” . Inspirerade av psykoanalysen och av postmarxismen ägnar sig poststrukturalister åt att i detalj visa hur subjektet konstrueras och dekonstrueras. Det övergripande projektet handlar om att totalt lösgöra identiteter från

traditionella band, essentiella kategorier och andra tänkbara bindningar. Detta kan leda till att ta bort många av de föreställningar kring kön, etnicitet och klass som tidigare utgjort ett tolkningssystem. Det ger också möjlighet till nya identiteter att breda ut sig och utvecklas (Johansson 2001 s. 62).

2.2 Ett starkt eller svagt jag

Symbolisk interaktionism ser identitet som någonting givet, naturligt och medvetet. Ofta innebär detta att identitet förknippas med vissa beskrivande attribut, grundade på till exempel nation, etnicitet och kön, vilket kan leda till stereotypa tolkningar av identiteten. Medan vissa forskare menar att essentialism och konstruktivism är varandras motpoler menar andra att både den starka och den svaga jag-versionen kan bli föremål för essentialistiska och

stereotypa tolkningar. Den svaga jag-versionen, som ofta kopplas ihop med poststrukturalism, är svårare att associera med essentialistiska tolkningar. Det finns dock en essentialism

inbyggd i det faktum att subjektet berövas aktörskap och förmåga till handling, eftersom all förändring måste ske oberoende av individen. Individen är alltså ”de strukturer och diskurser hon är en del av”. Det gör det svårt att förklara människors medvetna handlingar som syftar till att förändra dessa strukturer, t.ex. utjämnande av klassgränser eller ifrågasättande av förtryck. I dess mer extrema form förblir identitet lätt en passiv och närmast fiktiv konstruktion (Kinnvall 2003).

Många feminister har oroat sig för ett ifrågasättande av subjektet eftersom det anses svårt att bedriva feminism utan att utgå från kvinnan som marginaliserad utifrån patriarkiska normer. Liknande resonemang har förts fram i studier som behandlar förhållanden mellan ras, klass och etnicitet. I de här situationerna kan det vara värt att riskera essentialism för att ge vissa

(16)

8

grupper aktörsstatus, till exempel muslimska kvinnor. Enligt statsvetaren Catarina Kinnvall måste vi se identitet som en process snarare än att luta oss åt antingen ett starkt kärnjag eller ett svagt jag. Det innebär att vi erkänner överlappande sociala identiteter snarare än en

kärnidentitet. Detta sociala jag existerar genom betydelsefulla relationer med andra; relationer som är maktbaserade konstruktioner snarare än naturligt skapade kategorier (Kinnvall 2003 s. 32).

2.3 Postkolonial teori

Den postkoloniala teorin tar sin utgångspunkt i att kulturer aldrig kan vara några fasta enheter med en definierbar kärna eller essens. Kulturer ska istället ses som kulturella flöden med identiteter i ständig förändring. Globaliseringen är en process där människor, varor och

kapital förflyttas och förflyttar sig över jordklotet med hög hastighet. Den postkoloniala teorin tar ett samlat grepp om globaliseringen och till det faktum att vi lever i en postkolonial värld. Detta synsätt innebär att kolonialismen inte är något som hör till det förflutna, utan snarare att den i hög grad präglar världen, både ekonomiskt och kulturellt. (Thörn 1999 s. 14). Många av de postkoloniala författarna väljer att ansluta sig till ett poststrukturalistiskt synsätt.

Identiteten betraktas då som något föränderligt, komplext sammansatt och motsägelsefullt. Istället för att sträva efter fasthet, rötter och andra kriterier på identitet bejakar man mångfald. Identiteten förstås här som en hybrid mellan ”var man kommer ifrån” och ”var man faktiskt bor och lever sitt liv” – en identitet som skapas och omskapas i ständig interaktion med olika platser och olika människor (Johansson 2001 s. 69).

2.4 Kön, ras och arbete

Uppsatsens feministiska teori har sin utgångspunkt i konstruktivismen som menar att könsordningen inte skapas isolerat med en enda individ utan alltid sker i relation till någon annan. Med könsordning menas en maktrelation mellan aktörer. Identiteter är präglade av flera faktorer där biologiskt kön och könsordningen utgör en del. Femininitet och maskulinitet förknippas nästan alltid med kvinnliga och manliga kroppar. När en person inte omedelbart kan kategoriseras efter kön skapar detta ofta osäkerhet och förvirring hos omgivningen (Kronsell 2003 s. 55). Könsidentiteter är alltså inte givna naturen, dvs. det finns inga absoluta utgångspunkter som styr könsblivandet, utan denna process måste förstås historiskt och

(17)

9

kontextuellt. Essentialistisk feminism å andra sidan kan handla om biologiskt grundade teorier eller andra läror som för fram synen på, i deras ögon, den starka och livsbejakande kvinnan. (Johansson 2001 s. 63).

Detta är den feministiska grunden i uppsatsen. Eftersom frågor rörande genus och ras har fått en ny dimension i och med att tredje världens kvinnor gjort intåg på den globala

arbetsmarknaden krävs dock kompletterande teorier. Därför använder jag mig av feministisk postkolonial teori. Chandra Mohanty, en av företrädarna för feministisk postkolonial teori, skriver om kvinnoarbete bland fattiga kvinnor runt om i världen. Kvinnorna i min studie tillhör inte den gruppen men Mohantys forskning är relevant då den visar hur förtryck mot kvinnor är baserat på både kön och ras (Mohanty 2007). För att analysera arbetets mening används Karl Marx teorier (se nedan).

Feministiska teoretiker har fått tänka om beträffande en del grundbegrepp som de tidigare använt för att förklara kvinnoförtrycket. Till skillnad från den västerländska (vita,

medelklassbaserade) feminismen är historien om det feministiska engagemanget hos kvinnor i tredje världen ett okänt ämne. Många författare har skrivit om ”kvinnor i utvecklingsländer” utan att nödvändigtvis beröra feministiska frågor. Det är lika problematiskt att tala om en enhetlig ”västerländsk feminism” som en ”tredje världens feminism”. Kvinnor i västerländska feministiska texter framställs ofta som en samstämmig grupp och därför blir könsskillnader automatiskt sammankopplade med kvinnlig underordning; alltså människor som har makt (män) och människor som inte har makt (kvinnor). Förenklade formuleringar så som ”kvinnlig underordning” leder endast bort från utvecklandet av strategier för att motverka förtryck och till att etniska grupper koloniseras. I slutändan innebär detta att tredje världens kvinnor berövas sin status som historiska och politiska aktörer. (Mohanty 2007 s. 61). Den svenska islamologen Anne Sofie Roald menar att det finns en uppenbar motsägelse i föreställningen att kvinnor med slöja är förtryckta och att de därför inte får arbete. I den svenska debatten är det just kvinnors arbete, det vill säga att de blir ekonomiskt oberoende av mannen, som anses vara det medel som bidrar till att kvinnor kan frigöra sig från manligt förtryck. Utifrån detta antagande betyder det att om kvinnor med slöja anställs, kan dessa bli frigjorda genom lönearbete. Att det är just det svenska samhället som stoppar denna

utveckling är därför i sig en motsägelse (Ouis 2003 s. 202)

Mohanty menar att kvinnors liv som arbetare, konsumenter och medborgare har genomgått radikala förändringar i och med kapitalismens framfart på den globala arenan. En

(18)

10

internationell arbetsdelning är central för etableringen och upprätthållandet av den nuvarande världsordningen. De globala produktionsbandens uppgift är lika mycket att producera

människor som att ”erbjuda arbetstillfällen” och generera profit. Förhållandet mellan lokala och globala kolonialiserings- och exploateringsprocesser måste betraktas som en mycket viktig dimension i alla feministiska studier . Idag uppfattas gränserna mellan hemmet/familjen och arbetet inte längre som okränkbara. Kvinnor är, och har alltid varit, en del av

arbetskraften, eftersom fattiga kvinnor alltid har arbetat. Rasmässiga, etniska, kulturella, sexuella och geografiska historier påverkar hur kvinnor definieras och identifierar sig själva som arbetare. Istället för att tala om manlig överordning vill Mohanty att vi talar om

kapitalistisk underordning och exploatering för att analysera en dominansprocess grundad på både kön och ras (Mohanty 2007 s. 165).

Ideologierna om segregering av kvinnor i hemmet bygger på könskategorier, eftersom de stödjer sig på maskulina respektive feminina föreställningar om beskydd och egendom. Vidare är dessa ideologier heterosexuella och baserade på normativa definitioner av kvinnor som hustrur, systrar och mödrar, där kvinnan alltid ställs i relation till äktenskapet och familjen. Arbete som kvinnor utför kopplas samman med deras könsmässiga identiteter samt deras klass- och rasmässiga identiteter. Segregeringen av kvinnor kan i detta sammanhang fungera endast tack vare uthålligheten och legitimiteten i den hemmafruideologi som definierar kvinnor utifrån deras plats i hemmet, äktenskapet och de heterosexuella relationerna. Motsatsställningen mellan ”arbetare” och ”hemmafru” befäster hemarbetets osynlighet. Hemmafrun kan per definition inte vara arbetare eftersom hon är själva förutsättningen för den manliga familjeförsörjaren och konsumenten. Företagsledningar utnyttjar och förstärker dessa ideologier genom att uppmuntra kvinnor att betrakta kvinnlighet som oförenlig med fabriksarbete, genom att beskriva arbetet som ”extraknäck”. Kvinnan tvingas att välja mellan att definiera sig som arbetare eller kvinna och studier visar att trots att kvinnorna har de högsta inkomsterna i sina familjer anser de att männen är de huvudsakliga familjeförsörjarna. Dessa ideologier bygger på stereotyper om kvinnan som bunden till hemmet. Samtidigt visar studierna att kvinnorna, i motsats till företagsledningarna, inte betraktar sitt arbete som tillfälligt, utan snarare som en del av en långsiktig strategi för socialt avancemang. Konstruktionen av arbetaren vilar alltså på könsideologier där det inte finns någon tanke på att arbetet skulle kunna vara någonting nödvändigt för kvinnors psykiska och materiella välfärd. Istället är det kvinnors identiteter som hemmafruar, hustrur och mödrar som antas vara grunden för deras överlevnad och utveckling. Dessa kvinnor omfattas därför

(19)

11

inte av principen att arbete är en förutsättning för ekonomisk, social och psykisk

självbestämmande och de utvecklar ett alienerat förhållande till arbete (Mohanty 2007 s. 174). Alienationsteorin kommer från Karl Marx. Enligt Marx går meningen med att arbeta ut på att människan förverkligar sig själv i arbetet. Genom arbetet formar människan en objektvärld som hon i sin tur kan betrakta sig själv genom (Grenholm 1988 s. 25). Marx anser att människan i det kapitalistiska samhället hindras att förverkliga sig själv; hon blir alienerad. Människan är främmande för sig själv och det ger en känsla av otillfredsställelse. I det kapitalistiska samhället är produkten inte arbetarens egen utan tillhör kapitalisten. Det som arbetaren skapat berövas han av den som äger produktionsmedlen och därmed framstår arbetsprodukten som någonting okänt för arbetaren. Detta innebär att människan blir främmande för sitt eget väsen. Arbetet som skulle vara det utmärkande för människan blir endast ett medel för livsuppehället (Grenholm 1988 s. 215).

2.5 Slöja och muslimsk identitet

Två artiklar ligger till grund för kapitlet om en muslimsk identitet. Det är dels Islamic Identity

among young Muslims: The case of Denmark, Sweden and United States av den svenska

islamologen Garbi Schmidt och Veiled meanings: young British muslim women and the

negotiation of differences av Clair Dwyer, forskare vid geografiska institutionen vid

University College i London. Båda artiklar handlar alltså om unga muslimer men jag har valt dessa artiklar eftersom de har en konstruktivistisk utgångspunkt.

Dwyer har studerat hur unga brittiska muslimska kvinnor förhandlar om sin religiösa identitet och vilken roll slöjan spelar. För dessa kvinnor är muslimsk klädsel, och i synnerhet slöjan, en mäktig skiljemarkerare. Dwyer ser identiteter som kontextuella och relationella positioner. Identiteter är inte fasta utan i ständig process. Hon ser på kläder som viktiga markörer för att sätta upp skiljeväggar mellan, och inom, olika grupper. En individs klädval beror på olika faktorer så som etnicitet, socioekonomisk klass, religion och personliga anledningar. (Dwyer 1999). Detta går att koppla till den postkoloniala teorin. Mycket i postkolonialismen handlar om ”vi” och ”dom”. Inom orientalismen fick islam funktionen att representera det som väst inte ville vara. Orienten, eller islam i vissa ögon, sågs som någonting som måste antingen fruktas eller domineras. Orientalism blev ett sätt för väst att skriva sin egen historia och få sin identitet genom ”den Andra” och den som man själv inte vill kopplas samman med.

(20)

12

andra sidan tvingas till reflektion och ifrågasättande i mötet med majoritetens värderingar. Ett konkret exempel på hur majoritetssamhällets perspektiv påverkar muslimer i Sverige är frågan om slöjan. I majoritetens syn är slöjan förtryckande och många muslimer använder därför inte slöjan (Ouis 2003 s. 21).

Schmidt skriver att praktiserandet av islam i västvärlden har blivit av offentligt intresse då muslimer på ett tydligt sätt gör sig så synliga för omvärlden. Ibland är synliggörandet önskat och medvetet valt; i andra fall är det helt enkelt där på grund av olikhet. Ofta är skiljelinjen däremellan suddig. När en muslimsk kvinna väljer att bära slöja vet hon om att det sänder ut signaler till både muslimer och icke-muslimer. Trots hennes medvetande om omvärldens syn på henne, kommer hennes huvudsakliga argument till att välja att bära slöja vara att tjäna Allah. Att synliggöra sin tro spelar därför både roll och inte roll. Slöjan kan endast bli en materiell symbol där det egentliga syftet är att täcka och skydda vad som är gömt i hennes innersta (Schmidt 2004 s. 33).

(21)

13

3. Metod

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grupp yrkesverksamma muslimska kvinnor som bär slöja konstruerar sin identitet. För att öka min förståelse har jag låtit uppsatsen bygga på dels intervjuer med sex muslimska kvinnor, dels på existerande forskning om muslimer i Väst. Nedan följer en redogörelse för de utgångspunkter som styrt min metod.

3.1 Val av metod

I studien används kvalitativ metod med djupintervjuer med yrkesarbetande muslimska kvinnor som bär slöja. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser; deras erfarenheter,

upplevelser och känslor kring att vara arbetande muslimsk kvinna med slöja i Sverige och hur de konstruerar sin identitet utifrån det. Den kvalitativa intervjun är just lämpad för att ge insikt om informanternas egna erfarenheter, tankar och känslor. Det handlar om att få en djupare insikt om hur människan anpassar sig till sin livssituation och omgivningens bemötande och hur vederbörande förhåller sig till det (Dalen 2008 s. 11). Kvalitativ metod faller sig naturlig vid en identitetsstudie.

Jag har använt mig av en semistrukturerad intervjuguide och tillåtit avvikelser, sidospår och följdfrågor. Jag har börjat med frågor som ligger i periferin i förhållande till det mer centrala. Efter hand kom frågorna att fokuseras mot de mest centrala temana. Mot slutet ”öppnade jag upp” frågorna så att de kom att handla om mer generella saker (Dalen 2008 s. 31). Jag

använder mig av mestadels öppna frågor och har låtit informanterna ”tala fritt” och berätta sin historia. Det kan till exempel ha handlat om flykten från Irak eller kampen mot en hjärntumör. Berättelserna berör inte direkt mina problemformuleringar men skapar en vidare förståelse och ett förtroende. Vid intervjutillfällena har jag varit inspirerad av narrativ metod; en

berättandets metod. Där är livsberättelsen central, alltså den berättelse som en person skildrar om sitt liv eller valda delar av sitt liv. Metoden utgår från att den sociala verkligheten

konstrueras i språkliga handlingar. För individen innebär de olika berättelserna en grund för identitetskonstruktionen – vi är de vi är eftersom vi förhåller oss till våra egna och andras berättelser (Johansson 2005 s. 18). Denna studie är inte en analys av narrativ, då jag använder mig av grundad teori som analysmetod men i uppsatsen återkommer informanternas

(22)

14

berättandet härstammar. Att låta informanterna skildra sina liv har för mig varit ett sätt att urskilja berättelser som kan tänkas vara viktiga för yrkesverksamma muslimska kvinnor.

3.2 Urval

Jag har intervjuat sex kvinnor. Kriterierna för informanterna är att de ska vara kvinnor, yrkesarbetande muslimer och bära slöja. Jag hade inte någon personlig anknytning till

kvinnorna när jag kontaktade dem men jag var inte heller i en position där jag hade en mängd individer att välja mellan. Eftersom jag endast fann en kvinna som bär slöja och yrkesarbetar i min hemstad valde jag att söka mig till hela länet. På grund av det begränsade urvalet har kvinnorna varken samma ursprungsland eller tillhör samma yrkeskategori. Det kan vara negativt då islam och muslimsk kultur ser annorlunda ut i olika länder och om kvinnorna hade haft samma hemland hade jag kunnat sätta mig in i just det landets muslimska kultur. Till största del anser jag dock att det spelar liten roll att kvinnorna har olika hemländer då jag har studerat hur kvinnorna beskriver sina identiteter i förhållande till sina yrkesliv i Sverige. Inte heller kvinnornas yrkeskategorier spelar stor roll då vi har samtalat kring identitet och inte hur de förhåller sig till sina arbetsuppgifter. Avslutningsvis kan sägas att ett kedjeurval har visat sig vara hjälpsamt. En av de intervjuade kvinnorna tipsade mig att intervjua sin systerdotter som i sin tur upplyste mig om sin vän som i sin tur tipsade om sin syster.

3.3 Avgränsning

Jag intresserar mig inte för ”arbete som kvinnor utför” eller ”de yrken som kvinnor är koncentrerade till”, utan snarare hur kvinnor förhåller sig till femininet, yrkesroller och kulturella stereotyper. Inte heller tar jag ställning till slöjan. Berättelserna från de sex kvinnorna gör att flera olika erfarenheter och upplevelser har kunnat lyftas fram. Det finns många faktorer som påverkar hur människor bemöts av omgivningen och hur människor skapar sin identitet utifrån det. Det går inte att bortse från att studiens informanter bemöts utifrån ett flertal andra faktorer än kön och kulturell bakgrund som anges här. Exempelvis inverkar faktorer så som exempelvis ålder och klass på omgivningens attityder gentemot informanterna. Någon vidare problematisering av detta har inte gjorts.

(23)

15

3.4 Positionering

Feministiska forskare förordar en reflekterande hållning till forskningsprocessen och påpekar hur viktigt det är att tänka på hur forskarens identitet påverkar utfallet av undersökningen. (Petersson 2003 s. 142). Inte heller jag har en objektiv syn på mitt material. Jag stödjer mig på den brittiska forskaren Beverly Skeggs som menar att det traditionellt endast var borgerliga vita män som betraktades som legitima vetare och subjekt. Alla andra klassades som ”de Andra” och avvikande från normen och objektiverades därigenom. En forskare är

positionsbestämd på många sätt; genom historia, nation, kön, sexualitet, ras, ålder och så vidare. Allt detta påverkar vilken forskning vi bedriver, när och hur vi bedriver den (Skeggs 2000 s. 35). Min position som vit medelklasskvinna ger mig potential att skriva in de muslimska kvinnor som jag intervjuat som ”de Andra”. Under mina möten med

informanterna och under min bearbetning av det insamlade materialet har jag ständigt fått utmana min position.

Relationen till annan forskning är inte heller neutral. Exempelvis har den feministiska postkoloniala teoribildningen, här representerad av Chandra Mohanty, varit vägledande för mig då jag genomfört mina intervjuer. Hos de feministiska postkoloniala teoretikerna fann jag den kunskapssyn som tillåter mina informanter att tala som subjekt. På samma sätt ligger de feministiska muslimska forskarna Leila Ahmed och Lila Abu-Lughod till stöd för min uppsats för att ge en nyanserad bild av den muslimska kvinnan.

3.5 Genomförandet

I oktober 2009 genomförde jag en pilotintervju med en av informanterna. Därefter hade jag ett studieuppehåll i fem månader för att sedan återuppta arbetet med uppsatsen. Jag arbetade om intervjuguiden och gjorde resterande intervjuer under våren 2010. I en kvalitativ

intervjustudie måste man alltid göra en eller flera provintervjuer för att testa dels

intervjuguiden, dels sig själv som intervjuare (Dalen 2008 s. 36). Jag omformade och ökade omfånget på min intervjuguide efter pilotintervjun. Materialet som jag fick fram under den första intervjun var trots det innehållsrikt och relevant och jag använder mig av det i mitt resultat.

Tiden för intervjuerna har varierat från cirka en timme till en och en halv timme. Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplats i två fall, på neutral mark så som skola och bibliotek i

(24)

16

två fall och i hemmiljö i två fall. Jag har bandat alla intervjuer och sedan transkriberat dem. Sammanlagt har jag fått cirka 120 sidor material som jag bearbetat.

3.6 Bearbetning och analys

Grundad teori betyder att det empiriska datamaterialet är ”grundat” på data. De teorier som utvecklas ska kunna gå att spåras till det empiriska dataunderlaget. Teorin är speciellt användbar vid kvalitativa intervjuer eftersom det är informanternas egna uppfattningar och perspektiv som bildar utgångspunkt för analyserna I Grundad teori kodar forskaren sitt

material för att lättare kunna göra en analys (Dalen 2008 s. 49). Jag har använt mig av färgade pennor och strukit under olika avsnitt i det transkriberade materialet för att lättare kunna få fram nyanser och avvikelser. Det har varit mitt sätt att koda materialet för att kunna identifiera svaren till mina problemformuleringar. Inom grundad teori används begrepp som ”experience near” och ”experience distant” för att skilja på uttalanden i datamaterialet som är baserade på konkreta förhållanden respektive upplevelser. (Dalen 2008 s. 70). Jag har inte systematiskt spaltat upp informanternas uttalanden och kategoriserat dem, eftersom jag anser att det inte är tidsmässigt relevant i den här typen av uppsats. Däremot har jag hela tiden strävat efter att ”lyfta materialet från en mer beskrivande nivå till en mer tolkande nivå” när jag analyserat materialet.

Metoden för studien bygger alltså på tolkningar av de intervjuades svar och för att kunna tolka svaren, förstå de underliggande antagandena och analysera materialet måste det sättas in i en kontext. Intervjuerna kompletteras därför med annan forskning om identitet, den

muslimska kvinnan och slöjan, som kan fördjupa förståelsen till intervjumaterialet.

3.7 Etiska överväganden

Forskning som använder individen som källa för information och därmed sätter denne i centrum för forskningen, har vissa etiska skyldigheter gentemot individen. Forskningsrådet utgår från fyra allmänna huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Forskningsrådet, s. 6). Informations- och

samtyckeskravet har tillämpats genom att samtliga informanter har informerats om syftet med deras medverkan. Vid ett par tillfällen har informanterna velat ha betänketid vilket de fått. Efter utförlig beskrivning av projektet kunde informanterna ta ställning till om de ville

(25)

17

medverka och först efter inhämtat samtycke kunde intervjuerna genomföras. När det gäller konfidentialitets- och nyttjandekravet har det inspelade materialet anonymiserats i de fall där det önskats. Bandinspelningarna och transkriptionerna har enbart använts av uppsatsens författare.

(26)

18

4. Resultat

Resultatet utgörs först av en redogörelse för yrkeslivets betydelse. När informanterna talat om sina erfarenheter av arbetslivet har det präglats av berättelser om olika roller som kvinnorna har, eller fått av omgivningen och därför medföljer ett tillhörande kapitel om stereotyper, femininitet och yrkesroller. Därefter kommer en redogörelse av betydelsen av slöjan med ett tillhörande kapitel om att kompromissa. Frågan om att kunna tänka sig att kompromissa med slöjan har varit av stor betydelse för min förståelse för informanternas identitetskonstruktion. Ovanstående kapitel svarar på första frågeställningen; vilken betydelse har dels yrkeslivet och dels slöjan för de muslimska kvinnorna i studien. Därefter behandlar jag den andra

frågeställningen; hur anser kvinnorna att de blir bemötta av omgivningen på sina

arbetsplatser. Jag redogör även för vilket stöd kvinnorna får av sina familjer för att skapa sig plats på arbetsmarknaden, då det har visat sig vara betydelsefullt för kvinnorna. Sist

sammanfattar jag hur kvinnorna i studien identifierar sig själva.

4.1 Presentation av informanterna

Jinan är drygt 30 år och född i Irak. Tillsammans med sin familj kom hon till Sverige 1992 som flykting. Hon är utbildad receptarie och har arbetat på flera apotek. Jinan har burit slöja sedan hon var tio år.

Naseem är i 50-årsåldern och kom till Sverige från Indien vid 23 års ålder. Sedan 25 år tillbaka arbetar hon som assistent i hemkommunens stadshus. Naseem kom till Sverige tillsammans med sina sju syskon och de bor alla fortfarande kvar i samma stad, liksom deras mor. Naseem började använda slöja när hon var 38 år.

Farzana föddes i Sverige för drygt 30 år sedan. Hennes föräldrar är födda i Indien och Naseem är hennes moster. Farzana började använda sjal när hon var 13 år. Hon var vid

intervjutillfället föräldraledig men arbetar annars som skattehandläggare på Skatteverket. Hon är utbildad civilekonom.

Shy är i 30-årsåldern och arbetar som diskriktsköterska på en vårdcentral. Hon är född i Pakistan och kom till Sverige vid fem månaders ålder. Shy började använda sjal när hon var 22 år.

(27)

19

Lina är en äldre syster till Shy och arbetar som avgiftsassistent inom omsorgsförvaltningen och har sitt kontor på ett äldreboende. Hon började använda sjal när hon var 25 år. Shy och Lina är aktiva i samma indisk-muslimska församling som Nazeem och Farzana.

Duaa är 25 år och har vid intervjutillfället just avslutat sina studier till apotekare och sommarjobbar på ett apotek i en mindre stad. Duaa är född i Irak, kom till Sverige som åttaåring och började använda sjal när hon var 15 år.

4.2 Betydelsen av yrkeslivet

Första frågan i uppsatsens syfte är att få veta vilken betydelse yrkeslivet har för de intervjuade kvinnorna. Fyra av informanterna är högskoleutbildade. Jinan och Duaa, som båda är födda i Irak är utbildade receptarie respektive apotekare. Shy och Farzana, som tillhör samma indisk- muslimska församling, är utbildade distriktssköterska respektive civilekonom. På frågan vad arbetslivet betyder för dem kom vi automatiskt in på varför de valde att utbilda sig till de yrken som de har idag. De uppger alla att de har ett intresse för det som de valt att utbilda sig till. Shy säger att hon egentligen ville bli läkare men att det bara var en dröm och idag har hon en stor yrkesstolthet till sitt arbete som sjuksköterska. ”Det här yrket är så kärt för mig som

till ett eget barn. Det är mitt hjärta, att kunna hjälpa andra på det här sättet.” Flera

informanter uttrycker att det är viktigt att känna sig behövd och att arbeta med människor. Jinan hade testat att arbeta inom äldreomsorgen innan hon valde att utbilda sig till receptarie. Hon tyckte om att arbeta med människor men ville inte ha ett vårdande yrke.

Det har alltid varit självklart för mig att jag skulle jobba. För mig är det ju en viktig del av mitt liv, av min identitet också. För det känns som att man gör någon nytta. Man är inte en börda för samhället. Dessutom känns det som att man hjälper folk. Och det ger ju en väldigt skön känsla, måste jag säga. Så det är ju en stor del av mitt liv, det är det. Shy och Jinan uppger alltså att de vill kunna hjälpa och att vara delaktiga; både på

arbetsplatsen och i samhället i stort, så att man inte blir en börda. Informanterna uttrycker också att det är viktigt att få kunna arbeta med någonting som verkligen intresserar. Duaa tycker att det är intressant med kemi och läkemedel och valde därför apotekarprogrammet. Farzana gick också efter intresse när hon valde att studera till civilekonom och säger: ”Jag

tyckte om ekonomi, alltså med att räkna matte. Jag tyckte ekonomi var roligt, och sedan så kändes det att det var brett. Man kan få jobb på så mycket olika ställen”. Praktiska faktorer

(28)

20

Jag ville kunna jobba, och det var därför mycket som gjorde att jag pluggade vidare. Har jag ingen högskoleutbildning så har jag så mycket svårare att få ett jobb i Sverige, speciellt när man har slöja också.

Fyra av de sex informanterna anger att ekonomi är en viktig anledning till att arbeta och Farzana säger: ”har man utbildning så kan man stå på sina egna ben, man vet ju inte hur det

kommer att vara efter tio år”. Naseem berättar att hon egentligen ville bli hemmafru när hon

kom till Sverige. Istället blev det en kontorsutbildning som ledde till jobb på hennes nuvarande arbetsplats där har hon arbetat i 25 år. Hon säger att hon idag är glad för att hon ”tvingades” ut i arbetslivet. På frågan vad som är viktigast med ett arbete svarar hon.

Det viktigaste är ekonomin. Man kan inte leva utan ekonomi. Man måste jobba. Och sen att man kommer ut och träffar folk. Att komma in i samhället. Om man bara är hemma så blir det helt annat. Om man kommer ut i samhället får man mycket kunskap.

4.2.1 Stereotyper, femininitet och yrkesroller

Nazeem säger att den muslimska kvinnan med slöja framställs helt fel. ”Dom är fångade i

huset, dom kan inte gå ut och så vidare”. Alla informanter tar helt avstånd från mediebilden.

Farzana säger att hon ser slöjan som vilket annat klädesplagg som helst. ”Bara för att jag har

slöja så är det inte så att jag inte får gå utbildning, jag inte får jobba, jag inte får gå ut… Alltså, jag lever ju som vanligt.” Duaa tycker istället att förtrycket snarare kommer någon

annanstans ifrån.

Men om jag nu vore förtryckt så skulle jag ju behöva er hjälp, och då skulle ni ju vilja ta emot mig och sätta mig i arbete för att liksom komma ur det här förtrycket. Men nej, om du är förtryckt så kommer du inte få arbete hos oss för att du bär slöja, och vi vill inte prata med dig för att du bär slöja. Då liksom… man går emot det som man säger. Det är ni som förtrycker mig nu liksom. Om jag nu skulle vara förtryckt, har jag blivit förtryckt från alla håll…

Flera av informanterna anser att kvinnor och män har olika roller i hemmet. Jinan berättar om uppväxten i Irak och minns kvinnorna som mycket respekterade. Det var männen som

jobbade och kvinnorna som skötte hemmet och barnen. Hon anser att människorna trivdes bättre eftersom de hade mer tid tillsammans. Jinan säger att samhället idag i Sverige inte ser ut så och att hon kan sakna det gamla livet. Samtidigt säger hon att hon inte kan tänka sig att avstå yrkeslivet för att vara hemma. Men om hon får barn blir situationen annorlunda. Hon vill vara hemma med barnen tills de fyllt tre år för att sedan arbeta halvtid.

Självklart jag vill inte avstå från arbetsmarknaden helt och hållet men jag kan aldrig tänka mig att jobba heltid och ta hand om barn och hem samtidigt. Det går inte för min del.

(29)

21

Duaa säger att det är viktigt att kvinnan arbetar, fast samtidigt måste hon själv få bestämma. Hon ska kunna vara vd, hon ska kunna vara chef, hon ska kunna vara vad som helst. Hon ska kunna vara statsminister. Hon ska få samma villkor och rättigheter, men man måste respektera hennes val tycker jag. Man ska inte tvinga henne till…(att arbeta). Trygghet är mamma hemma liksom. Mannens roll i arbetet… Alla är överens om att det är viktigt, och han måste ju vara ute och jobba. Det handlar inte om städning, diskning eller mata barnen, det handlar om en annan kärlek som kvinnan har. Alltså de är mer… hur ska man säga… tender du vet…

Två av informanterna säger att de är feminister. Shy säger att hon är ”väldigt feministisk” och att hon ifrågasätter varför män har högre löner än kvinnor. Duaa säger att hennes familj anser att hon är feminist och själv anser hon att hon är det i vissa fall. Duaa anser att kvinnor måste ta för sig mer och komma ut mer i arbetslivet, antingen de har slöja eller inte.

Kvinnan med slöja måste tåla… vad ska man säga… tåla lite stryk från samhället, även om de är emot henne. Men hon måste komma ut i arbetslivet och hon måste verkligen vara där, för att om hon vill det måste hon få det. Hon måste tåla lite till för att komma ut och visa sig för folk ska kunna acceptera oss mer, för att folk ska kunna förstå oss mer. Duaa anser alltså att slöjbärandet även är en aktiv symbolisk handling. Muslimska kvinnor måste våga visa sig med slöja. Även Lina betonar hur viktigt det är med yrkesarbetande muslimska kvinnor. Hon var nyss på besök i Iran för första gången i sitt liv och fick sin egen bild av iranska kvinnor reviderad. Innan resan trodde hon att i Iran, där det är obligatoriskt för kvinnor att bära slöja, behandlas kvinnor ”som skräp” och att det bara var männen som bestämmer. Hon säger att hon fick se en helt annan bild och att det finns mycket kvinnor i arbetslivet. ”I passkontrollen; kvinnor, även inom polisen, studerande; kvinnor, konduktörer

på tåg; kvinnor. Och affärskvinnor, faktiskt. Det är kvinnans värld nu vet du!”

4.3 Betydelsen av slöjan

På min fråga vad slöjan betyder för informanterna anger de olika svar. Flera av informanterna uppger att de använder slöja för religionens skull och att det står i Koranen att man ska

använda slöja. Lina började använda slöja när hon var 25 år och säger att man måste respektera slöjan. Hon säger att det är en stor del av islam att bära slöja och att om man har valt det så kan man inte ha slöja på skoj och sluta hur som helst. Hon säger att hon egentligen började använda slöja för sent men att hon gör så gott hon kan. Samtidigt hade hon inte kunnat börja tidigare eftersom hon då inte var mogen.

Då hade jag en annan syn på det och då kändes det inte rätt för mig. Om jag hade haft det då så hade jag kanske haft det av ovilja, att jag bara har den. Nu har jag den mer för

(30)

22

att vår religion säger det och förstår varför den säger det och varför den ska respekteras, det är en stor betydelse.

Nazeem ger ett liknande svar på frågan vad slöjan betyder för henne: ”Det är en gåva från

Allah, Gud, som vi har fått”. Nazeem anser precis som Lina att man visar respekt för Allah

genom att vara noga med slöjan och inte sluta med den från en dag till en annan.

Fyra av informanterna säger att de skulle känna sig ”nakna” utan sin slöja och att slöjan ”är en del av dem”. De uttrycker att det skulle kännas obehagligt utan slöjan, att den är en trygghet och att vara utan den skulle vara som att inte ha alla kläder på sig. Farzana och Jinan uttrycker att det handlar om identitet. Jinan säger att ”Den är en del av min identitet. Jag identifierar

mig som en beslöjad tjej”.

Hälften av informanterna började med slöja när de var barn eller tonåringar medan de andra har börjat som vuxna. En av informanterna skiljer ut sig då hon uppger att anledningen till att hon började med slöja var som en reaktion mot omgivningen. Duaa började med slöja när hon var 15 år. Hennes mamma bär slöja och ville gärna att Duaa också skulle ha det. Men Duaas pappa var emot det eftersom han visste att alla i omgivningen skulle titta snett på henne. Duaa gick i en högstadieskola med endast tre utländska elever och alla Duaas vänner var svenskar. Hennes vänner kunde inte förstå varför en tjej skulle vilja ha slöja på sig. Duaa säger att: ”så

tog jag på mig den efter ett lov, och de reaktionerna jag fick var katastrofala”.

Duaas klasskompisar grät och frågade om hennes pappa och lillebror tvingat henne. Även en lärare frågade henne om det hade hänt någonting och om hennes pappa tvingat henne.

När jag fick de här reaktionerna då blev jag… jag bara ”varför ska de göra så för?”. Då var det mer att jag visade mot dem... Att jag tog på mig slöjan liksom för att förklara för dem att ”nej, det är ingen som tvingar mig”. Första anledningen att jag tog på mig slöjan var nog inte religionen, det var mer för att trotsa på något vänster…

Först använde Duaa slöjan bara för att testa men snart väcktes ett intresse för islam och eftersom hon blev troende muslim ville hon också använda slöjan och har gjort det sedan dess. Duaa sammanfattar betydelsen av slöjan:

Det är först och främst en del av min religion. Den betyder… jag skulle kunna prata om det hur mycket som helst… Den betyder så jättemycket för mig. Den visar liksom att jag står för det jag tror på, den visar att jag inte är förtryckt, den visar att jag står för rättvisa och den visar framför allt egentligen att jag tror på Gud… Egentligen första grejen, att jag tror på Gud och det är han som har skapat mig. Det är honom jag vill komma åt, det är det som den säger först och främst. Och sedan allt det andra, och mycket mer.

(31)

23

4.3.1 Att kompromissa

Ingen av de sex informanterna skulle kunna tänka sig att ta av sig slöjan om det krävdes för att få ett arbete. Nazeem började använda slöja först vid 38 års ålder och hade arbetat flera år på sin arbetsplats när hon började med hijab.

Om min chef sagt att du fick jobbet när du var utan slöja så du kan inte vara kvar här nu. Vet du vad jag hade gjort? Jag hade bara lämnat mitt jobb. Jag hade inte lämnat min slöja.

Hon tycker inte att slöjan har någonting med hennes yrkesliv att göra. ”Slöja är bara

någonting som jag har. Det ska man inte blanda med yrke.” Lina säger att om hon aldrig

skulle lyckas få ett arbete skulle det kanske skulle finnas en mening med det. ”Kanske jag kan

hitta på något annat. Kanske starta eget, då är jag ju min egen arbetsgivare. Det finns ju lösningar”.

Alla sex informanter berör, på ett eller annat sätt, kvinnors utseende. Lina och Naseem har liknande arbeten då de jobbar inom kommunen som administrativa assistenter. Lina har visat sig utan sin slöja för sina kollegor eftersom de endast är kvinnor. De har sagt till Lina att de tycker att det är bättre utan slöja eftersom de saknar håret. Naseem har hört kollegor prata och hur de frågat sig varför Naseem inte kan visa sitt fina hår. Fyra av informanterna säger att bära slöja kan bli ett sätt att få omgivningen att se bortom utseendet. Jinan tycker att det är märkligt att så många förundras över slöjan men inte över hur en del kan gå utan behå på sommaren och frågar sig: ”Varför ska allt vara så utseendefixerat?” Duaa säger:

ta mig inte för mitt krulliga hår och mina korta kjolar, det är inte det ni ska titta på när ni pratar med mig. Titta på… alltså det som finns inuti mig, se vem jag är i arbetslivet, genom hur jag sköter mitt jobb, inte genom hur jag ser ut.

Farzana säger:

Om jag hade varit på intervju och de hade sagt ”du kan få jobbet om du tar av dig slöjan”… Nej, tack, hade jag nog sagt. För då känner jag att även om jag tar av mig så kommer de kommer inte ta mig för min kunskap, utan för hur jag ser ut…

Shy säger att det var många som tog av sig slöjorna efter den 11:e september, eftersom det blev så mycket kritik mot muslimer då.

Men jag sa ”nej, ska jag jobba så ska jag ha min slöja. Jag tar inte av min slöja… Kunskapen ligger inte i håret. Varför är det så viktigt att ni ska se mitt hår?

(32)

24

4.4 Bemötande

Här redovisas hur informanterna blivit bemötta av chefer, kollegor, kunder och patienter. Med chefer menar jag de personer i yrkeslivet som innehar en maktposition, vilket innebär att jag även har tagit med rekryteringspersonal. Jag kommer sist att redogöra för i vilken omfattning informanterna har stöd från sina familjer, vad gäller att studera, arbeta och att bära slöja.

4.4.1 Bemötande från chefer

Alla informanter har mestadels positiva erfarenheter av chefer. Under anställningsintervjuerna till informanternas nuvarande arbeten har slöjan oftast inte ens blivit nämnd. Cheferna har sällan ställt några frågor om informanternas religion eller slöjan över huvud taget. Shy säger att hon har ”en jättebra chef. Vi har aldrig tagit upp ämnet. Det har aldrig varit vårt samtal”. Två av informanterna vittnar om hur nervösa de varit när de skulle på anställningsintervju till sina nuvarande arbeten. Båda var oroliga för hur de skulle bli bemötta. Lina hade varit föräldraledig när hon sökte sitt nuvarande arbete som avgiftsassistent inom omsorgen. Hon blev kallad på anställningsintervju och fick veta att bara svenskar sökt jobbet.

Då tänkte jag ja ha, då har jag ingen chans. Där kom ju det här med slöjan och jag tänkte att det anställer säkert någon som är svensk och någon som inte har slöja.

Lina fick jobbet och personalen som träffade Lina under anställningsintervjun har sagt efteråt att hon inte ens hade tänkt på Linas slöja. Hon hade bara tyckt att Lina hade bra meriter och gav ett bra intryck. Innan Farzana började sitt arbete som skattehandläggare arbetade hon som löneadministratör på ett större företag. När hon gick på anställningsintervju för jobbet på Skatteverket trodde hon inte att de skulle vilja anställa henne när de såg att hon bar slöja. Men innan hon gick på intervjun fick hon veta att de genom en referens redan visste att hon bar slöja.

Då blev det ännu mer positivt, de vet, men ändå har de kallat mig på intervju. Vissa branscher har ju förutfattade meningar. Det förstår jag ju, men man får kämpa lite och visa att man kan.

En av informanterna har en mer besvärlig historia med sig i bagaget. När Duaa var yngre sökte hon sommarjobb på ett stort nöjesfält i Sverige. Hon gick vidare i rekryteringsprocessen och fick höra att hon var en bra kandidat och fick frågor som till exempel när hon ville börja arbeta.

Jag blev jätteglad. Sen när jag skulle resa mig upp så säger han ”men du tar väl av dig den där när du jobbar?”. Då tänkte jag ”okej, där kom det…”. Jag bara ”vad menar du för någonting?”. Han bara ”du ska väl inte jobba med slöja”, och jag bara ”jo, det hade

(33)

25

jag tänkt göra”. Han bara ”det kan man inte ha, det går inte…”, och jag ”varför inte?” liksom. ”Nej, det passar inte”. Det var det han upprepade under hela samtalet, ”det passar inte oss”.

Duaa ringde upp rekryteringspersonalen som nekat henne arbetet och bandade vad hon fick till svar. Hon fick samma svar som under antagningen, nämligen att företaget inte anställer muslimska kvinnor som bär slöja. Hon anmälde företaget till diskrimineringsombudsmannen, vann målet, fick skadestånd och fick börja arbeta med slöja. Nöjesfältet ändrade i sin policy till att kvinnor kan arbeta med slöja och att det då sker i nöjesfältets egna slöjor som är i matchande färger med resten av arbetskläderna. Duaa har jobbat där varje sommar fram till i fjol och hjälper till att köpa in slöjor till företaget när nya muslimska tjejer anställs. Hon säger att hon alltid, oavsett arbetsplats, vill göra sitt bästa. ”Jag sköter mitt jobb, jag gör det jag

ska, jag visar att jag kan arbeta lika bra som alla andra eller bättre, med slöjan. Hur jag är har ingenting med slöjan att göra.”

4.4.2 Bemötande från kollegor

Två av informanterna säger att de har erfarenhet av hur de märker när kollegorna kommit till det stadiet då de ser bortanför slöjan. Duaa säger att ”de ser inte slöjan och den spelar ingen

roll. På riktigt, de bryr sig verkligen inte om den”. Jinan säger att hon har blivit väldigt bra

bemött av sina kollegor, både inom apoteket och på tidigare arbetsplatser.

Jag sitter gärna och förklarar och så, och så efter ett tag glömmer, eller de ser inte min slöja längre, utan hur jag jobbar och det som jag utför, och mig som person, och inte den beslöjade tjejen bara.

Jinan säger att hennes första jobb som receptarie var i samma stad där hon bor. ”Dom tog

emot mig med öppna armar och det kändes som att jag hörde hemma, att jag jobbat där i hur många år som helst”. Hon säger att de flesta i personalen är över 50 år och har arbetat länge

på apotek. De lärde upp henne och var stöttande. Samtidigt hade Jinan mer datavana och lättare för att söka upp saker. ”Så det kändes som att det blev både ge och ta där. Det kändes

väldigt skönt.”

Några av informanterna uttrycker att slöjan skapar en diskussion om islam i allmänhet. Farzana säger att ”om jag inte hade haft slöja så hade de ju inte vetat om att jag är muslim”. Hon säger att kollegorna inte alltid vågade fråga rätt ut men att de bland annat undrade om hon har gift sig av egen vilja och om båda parter i ett äktenskap har rätt att bestämma. Farzana säger att det är bättre att de frågar så att de inte bara går runt och har föreställningar. ”Det var

(34)

26

aldrig så att de attackerade mig, utan mer nyfikenhet”. Duaa har erfarenhet av en kollega som

säger en sak men menar en annan.

Hon var liksom så här ”vad fräckt att du jobbar här”. Men det var på ett sätt att jag tyckte att hon lät negativ även om hon sa ”vad fräckt att du jobbar här”. ”Att du har på dig slöja, och att de anställer… Det trodde jag inte att folk gjorde…”. Jag bara ”nej… men nu är jag anställd här, nu har du och jag liksom samma jobb”. Varenda gång jag såg henne så snackade hon om att ”jaha, hur går det med slöjan nu, är det inte för varmt…

Duaa säger att hon egentligen blir ledsen och sårad över att kollegan ifrågasätter hennes anställning men att hon inte vill visa sig sårbar. Även Jinan uttrycker att hon kan bli ledsen av att bli ifrågasatt för att hon bär slöja. ”Man blir trött på att folk inte kan förstå liksom att jag

inte har gjort dig illa av att jag har min slöja på mig. Varför ska du komma och kommentera den?”

Nazeem kom till Sverige vid 23 års ålder och vid den tiden bar hon inte slöja. När hon lärt sig svenska praktiserade hon först på ett företag för att sedan göra praktik på sitt nuvarande arbete. Efter praktiken fick hon fast tjänst och har arbetat där i 25 år. När hon var föräldraledig bestämde hon sig för att börja med slöja och kom till arbetet med slöja när föräldraledigheten var slut. Hon säger att hon var lite orolig för hur kollegorna skulle reagera och om de skulle prata bakom hennes rygg, men hon tycker att det gick bra. En kollega frågade henne om det var hennes man som tvingat henne.

Jag sa nej, nej, det är bara jag själv som väljer. Det har ingenting med min man att göra eller giftermål eller så. Jag blev lite tveksam och undrade varför hon frågar. Men sen förklarade jag för henne och sen var hon nöjd och sa okej.

Nazeem säger att hon känner av när kollegor är positivt eller negativt inställda till hennes religion och att hon bär slöja. ”Man känner direkt, nej hon är inte nyfiken för att hon vill veta.

Hon är lite mot min religion och så.” Eftersom det är nästan 20 år sedan hon började med

slöja kan Nazeem se en skillnad i fråga om bemötande och reaktioner från omgivningen i allmänhet. ”I början tyckte jag att det var lite ensamt. Att dom tittade och pekade. Men sen

när tiden går, inga problem. Man blir van vid den också”. 4.4.3 Bemötande från kunder/ patienter

Bemötandet från kunder/patienter har mestadels varit god enligt informanterna, men med en del otrevligt bemötande. Det negativa bemötandet handlar ofta om att kunderna uttrycker att slöjan inte passar in i Sverige och är kvinnoförtryckande. Jinan som arbetar på apotek, säger dock att hon har fått mycket positiv feedback från sina kunder.

References

Related documents

Detta får följden att all undervisning som läggs upp utefter det traditionella sättet karakteriseras av att: ”ämnesinnehållet ska vara bestämt och enhetligt, det finns ett

Syftet med vår studie var att undersöka om medverkan i Ellen-projektet i Linköping hade någon betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på deras self-efficacy,

1633, 2018 Department of Clinical and Experimental Medicine Linköping University. SE-581 83

Eftersom Mia blivit dåligt försörjd i hela sitt liv, är en teori att en del av hennes självständighet inte bara kommer från att hon som barn blev tvungen, utan också för att

Chavez menar att kvinnorna försvarar jorden och territoriet, inte för att det tillhör dem utan för att det är en del av livet, vilket även sam- manfaller med mayafolkets idé om

Inom ramen för denna utvärdering bör en bedömning göras av antalet timmar och hur timmarna ska relateras till nuvarande timplan eller om en utökning av timplanen bör ske.. Ett av

It is possible to have a double ditch, a ditch on the agricultural and SBR drainage water and another trench for the leachate and storm water from the yard at

Two systems were proposed for treatment of different age and fraction oil product contamination in groundwater of the Baltic Sea coastal area north from Ventspils