Sveriges nationalparkers besökare

(1)

Besökarundersökning i

Sveriges nationalparker

Resultat från sommaren 2014

RAPPORT 6687 • AUGUSTI 2015

Resultat från sommaren 2014

Sommaren 2014 genomfördes en besökarundersökning i Sveriges 29 nationalparker. En enkät bestående av 14 frågor besvarades av totalt 4428 nationalparksbesökare. I den här rapporten presenteras en analys av enkätsvaren.

Frågorna som ställdes i enkäten handlar dels om besöket, hur länge det varat, hur man fått information om nationalparken och motiv till besöket. Vilka aktivite-ter besökarna ägnat sig åt, vad man upplevt och hur nöjd man varit med anläggningar och service i nationalparken är frågor som analyserats ingående. Frågor har även ställt om hur besöket påverkat den fysiska sociala och psykiska hälsan.

Slutligen har man bett besökarna uppskatta unge-fär hur stora utgifter de haft i samband med vistelsen i nationalparken och även uppskatta betalningsviljan, dvs det högsta belopp de kunnat tänka sig att spendera för besöket i en nationalpark.

I rapporten finns ytterligare information om skillna-der mellan kön, ålskillna-der, nationalitet, hur ofta man besöker nationalparken, var man bor samt utbildnings- och inkomstnivåer.

Rapporten uttrycker nöd-vändigtvis inte Naturvårds-verkets ställningstagande. Författaren svarar själv för innehållet och anges vid referens till rapporten.

(2)

(3)

NATURVÅRDSVERKET Resultat från sommaren 2014

(4)

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6687-1

(5)

Innehåll

SUMMARY 5

SAMMANFATTNING 6

1. INTRODUKTION 7

2. METOD OCH DATAREDIGERING 8

3. UNGEFÄR HUR OFTA BRUKAR DU BESÖKA XXXX NATIONALPARK?

(FRÅGA 2) 10

4. VEM KOM DU HIT TILLSAMMANS MED? (FRÅGA 3) 13

5. UNGEFÄR HUR LÄNGE VARADE DITT BESÖK I DETTA OMRÅDE?

(TIMMAR) (FRÅGA 4) 14

6. PÅ VILKET SÄTT FICK DU INFORMATION OM NATIONALPARKEN?

(FRÅGA 5) 16

7. VILKET ÄR DET STÖRSTA MOTIVET TILL ATT DU BESÖKER XXXX

NATIONALPARK? (FRÅGA 6) 20

8. VILKA AKTIVITETER ÄGNADE DU DIG ÅT I XXXX NATIONALPARK?

(FRÅGA 7) 22

9. I ANSLUTNING TILL DET HÄR BESÖKET I XXXX NATIONALPARK,

I VILKEN UTSTRÄCKNING UPPLEVDE DU FÖLJANDE? (FRÅGA 8) 27

10. HUR UPPLEVDES MÄNGDEN BETRÄFFANDE SERVICE OCH

ANLÄGGNINGAR? (FRÅGA 9) 28

11. HUR UPPLEVDES KVALITETEN PÅ SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR?

(FRÅGA 10) 31

12. TOTALT SETT, VILKET OMDÖME GER DU BESÖKET I XXXX

NATIONALPARK? (FRÅGA 11) 33

13. HUR TYCKER DU DETTA BESÖK I NATIONALPARKEN HAR PÅVERKAT DIN FYSISKA, SOCIALA OCH PSYKISKA HÄLSA? (FRÅGA 12) 36

14. UPPSKATTA UNGEFÄR HUR STORA UTGIFTER DU HAFT I SAMBAND MED DENNA VISTELSE I XXXX NATIONALPARK? (FRÅGA 13) 38

15. OM DU SKULLE UPPSKATTA DIN BETALNINGSVILJA, DVS DET HÖGSTA BELOPP DU KAN TÄNKA DIG ATT SPENDERA FÖR BESÖKET I XXXX NATIONALPARK? (FRÅGA 14) 40

(6)

(7)

Summary

A visitor survey in Sweden´s National Parks was conducted during the summer of 2014. The work was coordinated by the Swedish Environmental Protection Agency, while the County Administrative Boards, the Tyrestaskogen Foundation and the Laponiatjuottjudus were responsible for the work on site. The analysis of the results had been conducted by Ramböll commissioned by the Environ mental Protection Agency.

The result shows that most visitors to Sweden’s National Parks are very satisfied with their visit. 84 % of the visitors have given the rate Very good or

Perfect when asked their overall review of the visit in the current National Park.

This clearly indicates that National Parks are attractive to visit and that the entrances, information signs, accessibility, trails and other facilities for outdoor activities is appreciated by the visitors.

The survey shows that the visitors highly experiences positive effects on physical health and on the social and mental wellbeing. For example, 67% of visitors indicated that they are to a high or very high extent experiencing increased mental wellbeing. The corresponding figures for experiencing better physical health and increased social welfare are 54% and 52% respectively.

For many National Parks, the majority of the visitors are firsttime visitor or visitors who have been there once or twice before, while in other National Parks there are many visitors who have been visiting the park several times. The main reasons for a visit are nature, fresh air and the opportunity to experi ence relaxation. Information before the visit was picked mainly from relatives and friends, brochures and guidebooks, as well as from the Naturum Visitor Centers.

When it comes to activities in the National Parks the visitors prefer above all hiking and walking. The review for facilities (for example paths and trails, toilets, observation towers, places for barbecue) is predominantly a good rate. The highest rate goes to paths and trails. Deficiencies are indicated by some visitors, mainly for the amount and quality of toilets, garbage disposal, infor mation signs, shelters and bird/observation tower and access to firewood and variety of guided tours.

In the survey the visitors have estimated the expenditure they have had in connection to their visit. By combining these figures with data on the number of visits to each National Park, the total sum which the visitors have spent is calculated. There are uncertainties in how well visitors make their estimates and also in the number of visitors both a value based on the average value and a value based on the median is presented, these are 1 754 million SEK and 631 million SEK. For the estimated willingness to pay (i.e., what costs the visitors are willing to have under a visit to a National Park) is 2 345 million SEK based on the mean and 774 million SEK if it is based on the median.

The report also provides additional information about the differences between sex, age, nationality, how often you visit the park, where you live,

(8)

Sammanfattning

Sommaren 2014 genomfördes en besökarundersökning i Sveriges national parker. Arbetet samordnades av Naturvårdsverket. Länsstyrelserna, Stiftelsen Tyrestaskogen och Laponiatjuottjudus hanterade arbetet på plats i national parkerna. Analys av resultaten har genomförts av Ramböll på uppdrag av Naturvårdsverket.

Resultatet visar att de flesta besökarna i Sveriges nationalparker är mycket nöjda med sitt besök. 84 % av besökarna har gett betyget Mycket bra eller

Perfekt på frågan vad de totalt sett ger besöket i den aktuella nationalparken

för omdöme. Detta pekar tydligt på att de områden som valts ut som natio nalparker är attraktiva att besöka samt att de åtgärder i form av entréer, infor mation, tillgänglighet, leder och andra anordningar för friluftslivet uppskattas av besökarna.

Undersökningen visar att besökarna i hög grad upplever positiva effekter på fysisk hälsa samt på socialt och psykiskt välbefinnande. Till exempel har 67 % av besökarna angett att de i hög eller mycket hög utsträckning upplever ett ökat psykiskt välbefinnande. Motsvarande siffor för upplevelse av bättre fysisk hälsa och ökat socialt välbefinnande är 54 % respektive 52 %.

För många nationalparker är huvuddelen av besökarna förstagångsbesökare eller besökare som varit där någon enstaka gång tidigare, medan andra national parker har många som besöker parken vid upprepade tillfällen. De främsta motiven till ett besök är naturen, frisk luft och möjligheten att uppleva avkopp ling. Information inför besöket hämtades främst från släktingar och vänner, broschyrer och guideböcker samt från Naturum.

Besökarna ägnar sig fram för allt åt att vandra och promenera. Omdömet om leder och anläggningar (till exempel leder, dass, fågeltorn, grillplatser) får övervägande gott betyg. Bäst betyg får leder och stigar. Brister anges av en del besökare, främst för mängd och kvalitet på dass/toaletter, sophantering, informationsskyltar, vindskydd och fågel/utsiktstorn samt tillgång på ved och utbud av guidade turer.

I undersökningen har besökarna fått uppskatta hur stora utgifter de haft i samband med sitt besök. Genom att kombinera dessa siffror med uppgifter om antal besök i respektive nationalpark kan den totala summan som besökarna angett att de spenderat beräknas. Då det finns osäkerheter i hur väl besökarna gör sina uppskattningar och även i besökarantalet presenteras både ett värde baserat på medelvärde och ett baserat på medianen, dessa är 1 754 miljoner kronor respektive 631 miljoner kronor. För den uppskattade betalningsviljan (det vill säga vilka kostnader besökarna är villiga att ha vid ett besök i en nationalpark) är 2 345 miljoner kronor baserat på medelvärdet och 774 mil

(9)

1. Introduktion

Sommaren 2014 genomfördes en besökarundersökning i Sveriges national parker. Arbetet samordnades av Naturvårdsverket. Länsstyrelserna, Stiftelsen Tyrestaskogen och Laponiatjuottjudus hanterade arbetet på plats i national parkerna. Enkäten har varit den samma i alla nationalparker förutom i Fulu fjällets nationalpark där Etour vid Mittuniversitetet genomfört en undersökning parallellt med de övriga. Denna har varit mer omfattande men vissa delar stämmer överens med den undersökning som genomförts i övriga parker. Resultat från Fulufjället har varit möjligt att inkludera i analysen för frågorna 2, 11, 12 och 14.

Metodiken för besökarundersökningen baseras på metodik framtagen av Naturvårdsverket i samarbete med de nordiska och baltiska länderna1_vilken

senare utvecklats i manualen för uppföljning av friluftsliv i skyddade natur områden2_{. Den enkät som delats ut i denna besökarundersökning återfinns}

i bilaga 1.

På uppdrag av Naturvårdsverket har Ramböll analyserat den data som erhållits genom denna besökarundersökning och som presenteras i denna rapport. Analys, presentation och huvudparten av texten är framtagen av Mats Karlsson på Ramböll.

I datamaterialet återfinns totalt 4 428 svar från alla nationalparker exklu sive Fulufjället. I tabell 1 redovisas hur många enkätsvar som registrerats för respektive nationalpark.

1 _{Naturvårdsverket. 2007. Visitor monitoring in nature areas. ISBN: 91-620-1258-4}

(10)

Naturvårds-2. Metod och dataredigering

Eftersom datainsamlingen skedde genom en pappersenkät har kvaliteten varit skiftande på svaren. Det är många besökare som valde att inte svara på vissa frågor och därmed är det partiella bortfallen högt på vissa frågor. Dessutom fanns det i ett par öppna frågor med där man t.ex. skulle ange själv hur lång tid besöket varade och det ger att det var skiftande kvalitet på svaren så en del har angett t.ex. ett intervall. I detta fall har medelvärdet i intervallet beräknats och använts som svar. Tiden för besöket kunde även anges i både dagar och timmar och så har dagarna räknats om till timmar för att skapa en enhetlig variabel. Det förekom även svar där man angett en onormalt lång tid för besöket och svar som anger ett besök som är längre än 30 dagar har exklude rats i samråd med Naturvårdsverket.

Det fanns även frågor om hur mycket pengar man spenderat under besöket, samt hur mycket man kan tänka sig att spendera på en vistelse och här har vissa individer dels angett ett intervall och även här har medelvärdet i intervallet använts och dels angett hur mycket som spenderats för ett antal personer och då har svaret räknats om till att gälla för en enskild individ. Det ska nämnas att det fortfarande kan förekomma svar där respondenterna har angett hur mycket de spenderat för flera personer och där det inte angetts hur många personer det avsett. För att motverka detta har medianen använts i analyserna då medelvärdet kan vara överestimerat.

I de öppna frågor där respondenterna har fått ange svaren har en viss kategorisering genomförts. I frågan om vilken information man saknade har svaren antingen inte innehållit någon information som till exempel ”jag sökte ingen information” eller så handlade svaren om geografi som t.ex. kartor, ledernas svårighetsgrad, eller vilken utrustning som krävs alternativt vad som finns längs leden. Här har de öppna svaren listats för respektive nationalpark.

Respondenterna har i enkäterna fått ange vilket år de är födda och det kan medföra att vissa personer kan missta sig och ange hur många år de är. Det kan bidra till att andelen respondenter i t.ex. trettioårsåldern antagits vara födda på trettiotalet. Det medför att andelen personer som är äldre kan vara överestimerad. Åldern har beräknats utifrån födelseåret och sedan grupperats intervall om tio år.

Viktning av resultaten har skett med hjälp av Naturvårdsverkets statistik över antalet besökare i respektive nationalpark. Detta eftersom andelen svar från respektive nationalpark skiljer så mycket från fördelningen av antalet besökare. Denna viktning genomfördes i samråd med Naturvårdsverket.

Generellt rekommenderar Ramböll att analys av svar i enskilda målgrup per med mindre än 50 svar inte bör göras i någon större utsträckning och för

(11)

Tabell 1 Antal svar per nationalpark Antal svar Abisko 134 Björnlandet 18 Blå Jungfrun 164 Dalby Söderskog 41 Djurö 70 Fulufjället 1 425 Färnebofjärden 198 Garphyttan 58 Gotska sandön 369 Hamra 58 Haparanda skärgård 104 Kosterhavet 105 Muddus 62 Norra kvill 117 Padjelanta 136 Pieljekaise 21 Sarek 64 Skuleskogen 318 Sonfjället 29 Stenshuvud 531 Stora Sjöfallet 32 Store Mosse 298 Söderåsen 712 Tiveden 181 Tresticklan 51 Tyresta 401 Töfsingdalen 43 Vadvetjåkka 20 Ängsö 93

(12)

3. Ungefär hur ofta brukar du

besöka XXXX Nationalpark?

(Fråga 2)

I Figur 1 framkommer det att den stora andelen av respondenterna besöker nationalparken för första gången eller besöker den mer sällan än en gång per år. För nationalparkernas alla besökare är denna andel 59 %. Det finns ingen större skillnad mellan könen i hur ofta man besöker nationalparkerna.

Figur 1 Årliga besöksfrekvensen till samtliga nationalparker, indelat i kön.

I Figur 2 går det att se att besöksfrekvensen skiljer sig åt en del i olika national parker och bland de nationalparkerna med lägsta andel av nya besökare åter finns Dalby Söderskog (37 %) och Tyresta (41 %). I Norra Kvill och Blå Jungfrun har en mycket hög andel av nya besökare med 96 % respektive 95 %.

(13)

Figur 2 Årlig besöksfrekvens till varje nationalpark.

I Figur 3 har svarsalternativ aggregerats för att tydliggöra besöksmönstret i respektive nationalpark ytterligare. Vad gäller svenskar och besökare från övriga Norden så ser vi att svenskar har en något högre andel besökare som besöker nationalparken 2–4 ggr/år medan övriga nordbor besöker national parken mer sällan än en gång per år. Vid en analys av besöksfrekvensen baserat på vart i världen man bor så är det rätt naturligt att en stor andel av besökare utanför Norden besöker nationalparken för första gången.

(14)

(15)

4. Vem kom du hit tillsammans

med? (Fråga 3)

Figur 4 visar att besökarna oftast kommer till nationalparkerna tillsammans med medlemmar av den egna familjen eller med vänner. Endast 9 % av besö karna anger att de besöker nationalparken ensamma.

(16)

5. Ungefär hur länge varade ditt

besök i detta område? (Timmar)

(Fråga 4)

Figur 5 redovisar hur olika egenskaper hos besökarna påverkar hur länge de besökte nationalparkerna i genomsnitt. Genomsnittsbesöket varade 46 timmar och i analys över skillnader mellan kvinnor och män kan vi se att män stan nar i genomsnitt 51 timmar jämfört med 40 timmar för kvinnor. Dessa siffror behöver dock betraktas med försiktighet då det finns risk för felaktigheter i materialet. Se vidare om detta nedan.

Analysen visar även att äldre besökare stannar längre tid i nationalpar ken i genomsnitt. Beroende på vilken utbildningsnivå man har så skiljer sig besökslängden åt något där längst tid stannar personer med gymnasie utbildning. Inkomstnivån hos besökarna uppvisar även de skillnader i hur länge man stannar och då är det personer med månadsinkomst mellan 40 och 60 000kr/månad som stannar i snitt 57 timmar. När vi jämför besökare boende i Sverige med de som bor utomlands ser vi att svenskar stannar i snitt 38 timmar jämfört med 63 timmar för utländska besökare.

Om vi analyserar hur länge man stannar i nationalparken uppdelat på hur ofta man besöker densamma kan vi se i Figur 6 att kortast tid tillbringar besö kare som sällan är i nationalparken, mer sällan än en gång per år. I genomsnitt tillbringar denna kategori 32 timmar i parken. Enligt dataanalysen stannar de besökare som besöker nationalparkerna oftare än 20 ggr/år i snitt 75 timmar per tillfälle vilket verkar vara orimligt högt och kan vara orsakat av felaktigt ifyllda enkäter och denna uppgift borde analyseras med ett visst mått av för siktighet.

(17)

(18)

6. På vilket sätt fick du information

om nationalparken? (Fråga 5)

De informationskanaler genom vilka besökarna fått information om national parkerna är främst genom släktingar och vänner, broschyrer/guideböcker och genom Naturum. Respondenterna hade möjlighet att uppskatta på en skala ett till fem i vilken grad de fick information ifrån de olika informationskanalerna, där en femma innebar i hög grad. Figur 7 visar andelen av enkätsvaren som har angivit en fyra eller femma på de olika informationskanalerna. En stor andel av besökarna anger att de inte sökt någon information alls. 80 % anger att de fått tillräckligt med information och de som saknat information anger i fritextsvaren att de i stor utsträckning att saknade information om vandrings lederna som kartor och information om svårighetsgraden på lederna.

Om frågan studeras på beroende på hur män och kvinnor svarat kan vi se att det inte är några större skillnader mellan könen på det sätt de hämtar in information förutom att kvinnor i större utsträckning får information från släkt och vänner.

Figur 7 Andel av besökarna, fördelat på kön, som angett värde 4 eller 5 för i vilken grad de fått information från respektive kanal.

Informationsinhämtningen skiljer sig åt en del mellan olika åldersgrupper. Äldre har naturligt nog mer erfarenhet från tidigare besök i nationalparkerna medan yngre hämtar information från släkt och vänner. Figur 8 redovisar för delningen på vilka informationskanaler som angetts med betyget 4 eller 5

(19)

Figur 8 Fördelning på vilka informationskanaler som angetts med betyget 4 eller 5 av olika åldersgrupper.

Utbildningsnivå avgör inte i någon större utsträckning vilka kanaler man använder sig av i informationsinhämtningen. Det enda verkar vara att hög skoleutbildade tenderar att använda Naturum i större utsträckning än de med lägre utbildning. Notera att andelen besökare med enbart obligatorisk skola är väldigt liten (5 %, se figur 37). Figur 9 visar i vilken utsträckning besö karna, indelat efter sin utbildningsnivå, har fått information från de olika informationskällorna.

Figur 9 Utsträckningen som besökarna, indelat efter sin utbildningsnivå, har angett betyg 4 eller 5 för den grad det fått information från de olika informationskällorna.

(20)

Figur 10 visar till vilken utsträckning besökarna, indelat efter sin inkomstnivå, bedömer i vilken grad de fått information från de olika informationskällorna. Inkomstfördelningen tenderar vanligen att korrelera med ålder och besökare med högre inkomst har i likhet med äldre större erfarenhet av tidigare besök i nationalparkerna.

Figur 10 Till vilken utsträckning besökarna, indelat i besökarnas inkomstnivå, angett betyg 4 eller 5 för den grad det fått information från de olika informationskällorna.

En stor skillnad existerar i hur besökare bosatta i Sverige och besökare bosatta utomlands fått information inför sitt besök i nationalparken (figur 11).

(21)

För förstagångsbesökare kan vi se att de i hög utsträckning använder sig av släkt och vänner och information från broschyrer/guideböcker i sin informa tionsinhämtning. I Figur 12 framgår det hur denna besöksgrupp uppfattar kvalitén på informationen de har fått från olika informationskällor.

Figur 12 Till vilken utsträckning förstagångsbesökare har angett betyg 4 eller 5 för i vilken grad de har fått information om nationalparken från de olika informationskällorna.

(22)

7. Vilket är det största motivet till att du

besöker XXXX nationalpark? (Fråga 6)

För att analysera mer primära motiv för besöken för olika målgrupper analyserar vi andelen besökare som anger ett värde 4–5 för sina motiv. Motivet till att man besöker nationalparkerna är inte helt överraskande naturen och den friska luften och även avkoppling (figur 13).

Figur 13 Till vilken utsträckning besökarna upplever olika alternativ som starka eller mycket starka motiv, det vill säga fyra eller fem på en skala ett till fem, till att besöka nationalparkerna.

De olika könens motiv till besöken är tämligen lika. Kvinnor verkar genomgående ha gett ett högre värde på alla motiv jämfört med män men det är inga stora skillnader, vilket framgår i Figur 14.

(23)

Yngre besökare söker äventyr, att genomföra aktiviteter, socialt umgänge och frisk luft i större utsträckning än äldre (figur 15)

Figur 15 Utsträckningen till vilken besökarna, indelat i åldersgrupper, upplever olika alternativ som starka eller mycket starka motiv, det vill säga fyra eller fem på en skala ett till fem, till att besöka nationalparkerna.

I Figur 16 framgår det att utländska besökare ger lika högt eller högre betyg än svenskar på i stort sett alla motiv utom det sociala umgänget.

Figur 16 Utsträckningen till vilken besökarna upplever olika alternativ som starka eller mycket starka motiv, det vill säga fyra eller fem på en skala ett till fem, till att besöka nationalparkerna, baserat på ifall besökarna är bosatta i Sverige eller utomlands.

(24)

8. Vilka aktiviteter ägnade du dig åt

i XXXX nationalpark? (Fråga 7)

Denna fråga var en öppen fråga där besökarna hade möjlighet att lista upp till fem aktiviteter som de ägnat sig åt under besöket i nationalparken. Svaren har kodats och grupperats i efterhand och presenteras i följande diagram. Den överlägset största aktiviteten som besökarna ägnat sig är inte oväntat vandring (vandrat, gå, promenera etc) som angetts av 78 % av besökarna. På grund av denna dominans särredovisas aktiviteten i Figur 17 och 18.

Figur 17 Andel som angett vandrat som aktivitet och i vilken ordning man angett det.

(25)

I Figur 19 kan vi se att den näst största aktiviteten som besökarna ägnar sig åt var att bada och sola. Tätt följt av aktiviteten naturupplevelse som rymmer svar som ”titta på naturen, utsikten etc.”. Aktiviteterna Grillat och Mat/ Picknick/Fika har separerats då det bedömts att grillplatser är ett vanligt inslag i nationalparkerna. Aktiviteten Mat/Picknick/Fika rymmer både egen medförd matsäck och besök på café eller restaurang som finns i området.

Eftersom många aktiviteter i bilden ovan är tämligen små har dessa lagts till i kategorin Övriga i följande figurer.

(26)

När man analyserar vilka aktiviteter som män och kvinnor har ägnat sig åt, vilket redovisas i Figur 20, kan man inte se några skillnader mellan könen förutom att kvinnor uppger att de söker naturupplevelser i högre utsträckning än männen och männen anger att de ägnar sig åt kanot/båt i högre utsträck ning. Naturupplevelser innehåller svar som innefattar att man njuter av naturen som egentligen inte är någon direkt aktivitet.

Figur 20 Aktiviteter besökarna ägnar sig åt indelat på besökarnas kön.

Det är tydligt att det återfinns en hel del skillnader i vilka aktiviteter olika åldersgrupper utfört (figur 21). Äldre anger i större utsträckning guidade turer och besök på utställningar på Naturum som aktivitet än yngre besökare. Yngre anger i större utsträckning grillning, picknick/fika och camping som aktivitet än äldre. Äldre anger kanot/båt i större utsträckning än yngre vilket

(27)

Figur 21 Aktiviteter besökarna ägnar sig åt indelat på besökarnas ålder.

Svenskar anger i stort sett alla aktiviteter i högre utsträckning än utländska besökare. Det bör påpekas att utländska medborgare har i en högre utsträck ning angett att motivet för att besöka nationalparken är att vandra.

(28)

Figur 22 Aktiviteter besökarna ägnar sig åt indelat på ifall besökarna är bosatta i Sverige eller utomlands.

(29)

9. I anslutning till det här besöket

i XXXX nationalpark, i vilken

utsträckning upplevde du

följande? (Fråga 8)

Figur 23 visar att en relativt hög andel besökare upplevt samtliga föreslagna alternativ i hög eller mycket hög grad (dvs angett betyg 4 eller 5). En låg andel besökare har angett att de upplevt buller och risktagande. Vid en analys av hur stor andel av besökarna som anger värde 1 och 2 (dvs inte alls eller i låg grad) på buller kan vi se att denna andel är 66 %. Motsvarande andel för risktagande är 54 %.

Frågan om socialt umgänge med andra är en upplevelse som är svåranalyse rad då det inte är klart om det är något som är önskvärt eller inte för besökarna.

Figur 23 Vilken utsträckning man upplevt de olika alternativen till en hög eller mycket grad, det vill säga värde fyra eller fem på en skala ett till fem.

(30)

10. Hur upplevdes mängden

beträffande service och

anläggningar? (Fråga 9)

I denna analys har data om mängden och kvaliteten på service och anlägg ningar inom nationalparkerna sammanställts dels för alla besökare och dels för de besökare som angett ett omdöme ”Bra, men en del saker kunde varit bättre” och besökare som angett omdöme ”Mycket dåligt” och ”Dåligt”. Syftet med denna indelning är att se om det går att utläsa vilka delar som bör förbättras för att öka den övergripande nöjdheten med omdömena. På många av frågorna har besökarna antingen angett vet ej eller inte svarat på frågan. Frågan om t.ex. eldstäder har en stor andel vet ej svar möjligtvis beroende på att en stor del av besökarna inte noterat eller använt sig av eldstäderna.

Fråga 9 är ställd så att svarsalternativet 5 har etiketten ”För mycket” vilket skulle kunna anses som något negativt. Samtidigt har svarsalternati vet 1 etiketten ”För lite” vilket också är ett negativt svarsalternativ. Risken finns att vid denna typ av frågeställningar att respondenterna har behandlat värde 5 som det positiva värdet analogt med en betygsgradering eller om man har ansett svarsalternativ 5 som något negativt. Eftersom det finns en risk att de som angett svaret 5 har avsett olika saker med sitt svar trots att det fram går av enkäten (se bilaga 1) att svarsalternativet 5 ska tolkas som för mycket kommer därför analysen ske främst på den lägre delen av skalan som är ett negativt i båda typerna av frågeställningar.

Största andel besökare som gav låga betyg var på mängden soptunnor, Fågel/utsiktstorn och vindskydd/raststugor. Lägst andel var mängden leder och stigar. Besökarnas svar på fråga 9 framgår i Figur 24.

(31)

Figur 24 Andelen besökare som upplevde på en skala ett till fem att det fanns för lite eller för mycket av olika typer av service och anläggningar i nationalparkerna, Mängd för alla besökare n=4428.

En analys av de besökare som var minst positiva till sitt besök och gav omdömet ”Mycket dåligt” eller ”Dåligt” bör göras med försiktighet eftersom antalet respondenter i denna grupp är mycket få och utgjordes av 21 personer. Generellt i denna grupp var det främst antalet toaletter/dass som de var mest kritiska till. Även mängden ved vid eldningsplatserna och informationstavlor och utbudet av guidade turer var de mindre positiva till.

Figur 25 visar att de 326 besökare som uppgett att de har varit relativt nöjda med sitt besök (Fråga 11) ansåg att det främst fanns en brist på soptunnor, vindskydd och fågel/utsiktstorn. Mängden leder och stigar var den faktor som lägst andel hade negativa åsikter (betyg 1 och 2) om.

(32)

Figur 25 Andelen av de besökare vilka var nöjda med sitt besök men som angett att en del saker kunde varit bättre (Fråga 11), som upplevde på en skala ett till fem att det fanns för lite eller för mycket av olika typer av anläggningar och service i nationalparkerna (Fråga 9), n=326.

(33)

11. Hur upplevdes kvaliteten på

service och anläggningar?

(Fråga 10)

För fråga 10, som handlade om kvaliteten, gav alla besökare relativt högt betyg. Det som fick lägst betyg var soptunnornas kvalitet, vilket framgår i Figur 26. Även toaletterna fick en viss andel låga betyg. Bäst betyg fick kvaliteten på lederna och stigarna.

Figur 26 Fråga 10, Andelen besökare som upplevde på en skala ett till fem hur bra kvalitén på service och anläggningar i nationalparkerna var. n=4428.

När man analyserar vad de personer som var mest missnöjda med sitt besök (Fråga 11) ansåg om de olika faktorerna i nationalparkerna så ser man att det är toaletterna som helt dominerar vad man ansåg var dåligt med besöket. Det kan tolkas som att toaletternas kvalitet har stor genomslagskraft på vilket omdöme man ger sitt besök. Återigen bör det påpekas att det endast är 21 besökare som är ger sitt besök omdömet ”Mycket dåligt” eller ”Dåligt” och

(34)

För de besökare som har gett sitt besök omdömet ”Bra, men en del saker kunde ha varit bättre” och ”Ganska bra” så kan vi i Figur 27 se att de är nöjda med lederna och mest missnöjda med soptunnorna och toaletterna.

Figur 27 Andelen av de besökare som var nöjda med sitt besök men angett att en del saker kunde varit bättre (Fråga 11), som angett på en skala ett till fem hur bra de tyckte kvalitén på service och anläggningar var (Fråga 10) n=376.

(35)

12. Totalt sett, vilket omdöme ger

du besöket i XXXX nationalpark?

(Fråga 11)

Resultatet av denna fråga presenteras i Figur 28 uppdelat per nationalpark. Frågan hade sex svarsalternativ och i figuren har andelarna av svaren grup perats i tre grupper för att göra det enklare att se skillnader mellan national parkerna. Generellt är besökarna mycket nöjda med sina besök.

(36)

Eftersom antalet svar i respektive nationalpark skiljer sig åt i storlek, vilket framgår i Figur 28 och Tabell 1, och några nationalparker har få antal svar gör det att osäkerheten i analyserna för dessa nationalparker blir stor. Rekom mendationen att vara försiktig med att analysera svar som baseras på mindre än 50 svar bör iakttas.

I Figur 29 går det att se att det totala omdömet på besöket är i princip oförändrat beroende på hur ofta man varit i nationalparken. Det enda som sticker ut är att besökare som besöker parken 4–10 ggr/år oftast ger omdömet 1 eller 2, vilket är de minst nöjda betygen.

Figur 29 Omdöme på besöket baserat på varje besökares besöksfrekvens.

Oberoende på var man bor så ger man sitt besök i nationalparkerna mycket höga omdömen, vilket framgår i Figur 30. Minst nöjda är de utomeuropeiska besökarna.

(37)

(38)

13. Hur tycker du detta besök i

nationalparken har påverkat din

fysiska, sociala och psykiska

hälsa? (Fråga 12)

I Figur 31 presenteras andelen besökare som angett att deras besök har för bättrat hälsan i hög utsträckning genom att avge betygen 4 och 5. Det är intressant att se att kvinnor anger aningen högre betyg än männen i dessa frågor (Figur 31), samt att svenska besökare anger högre positiv påverkan än utländska besökare (Figur 33). Notera att i Figur 31 baseras värdet på de respondenter som angett sitt kön.

Figur 31 Andelen av besökare som upplever att besöket har påverkat hälsan till hög eller mycket hög utsträckning, det vill säga värde fyra eller fem, fördelat på kön.

De äldsta besökarna anger anmärkningsvärt mycket lägre påverkan på sin hälsa än de yngre, vilket framgår i Figur 32.

(39)

Figur 32 Ifall besökarna, indelat i åldersgrupp, upplever att besöket har påverkat hälsan till hög eller mycket hög utsträckning, det vill säga värde fyra eller fem.

Från Figur 33 går det att avläsa att besökare bosatta i Sverige tycker att deras besök i nationalparkerna ger mycket högre påverkan på deras fysiska, sociala och psykiska hälsa än besökare som är bosatta i utlandet.

Figur 33 Ifall besökarna upplever att besöket har påverkat hälsan till hög eller mycket hög utsträck-ning, det vill säga värde fyra eller fem, baserat på ifall besökarna är bosatt i Sverige eller utomlands.

(40)

14. Uppskatta ungefär hur stora

utgifter du haft i samband

med denna vistelse i XXXX

nationalpark? (Fråga 13)

Tabell 2 redovisar hur stora besökarnas utgifter har varit i olika nationalparker. På grund av att vissa nationalparkers besöksstatistik baseras på en grov upp skattning och att vissa besökare har angett hur mycket de spenderat under sin vistelse för flera personer så ska denna uträkning av den totala summan som alla besökare spenderat analyseras med mycket stor försiktighet och då speciellt det estimat som angetts för Kosterhavet och Abisko. För att eliminera effekten av att extremvärden för utgifterna påverkar estimatet har medianen använts i beräkningarna. Notera att nationalparker i kursiv stil är antalet besvarade enkäter under 50 vilket gör att resultaten bör analyseras med försiktighet.

Notera att medelvärdet för utgifter per person i totalraden i tabell 2 är framräknade med hjälp av viktning baserat på antalet besökare och det är inte medelvärdet för utgifterna i respektive nationalpark. För medianutgifterna per person är värdet inte påverkat av viktningen. Anledningen att medianvärdet blir så pass mycket lägre än medelvärdet beror på att i några av nationalparkerna med stort antal svar har besökarna små utgifter vilket gör att medianvärdet blir lågt. Värdet i totalraden för utgifterna för alla besökare är både värdet för medelvärdet och medianen summerat av respektive nationalpark.

Summeras medianutgifterna för alla besökares utgifter i samtliga national parker har det spenderats 631 miljoner kronor under 2014. Motsvarande summa för medelvärdesutgifterna är 1 754 miljoner kronor.

Figur 34 visar att medelvärdet på utgifterna fördelat på om man är bosatt i Sverige eller utomlands skiljer sig en hel del åt. Utländska besökare har större kostnader vilket kan bero på att de stannar längre tid i nationalparken (figur 5) men även att de oftast har längre och därmed dyrare resa till nationalparken.

(41)

Antal

svar Besökare 2013 Utgifter per person Medelvärde (kr) Utgifter per person Median (kr) Utgifter alla besökare Medelvärde (kr) Utgifter alla besökare Median (kr) Abisko 134 100 000 3 101 1 500 310 141 667 150 000 000 Björnlandet 18 1 500 206 100 309 167 150 000 Blå Jungfrun 164 3 550 609 400 2 161 182 1 420 000 Dalby Söderskog 41 100 000 112 30 11 218 750 3 000 000 Djurö 70 2 000 539 200 1 077 059 400 000 Färnebofjärden 198 69 000 801 228 55 264 196 15 697 500 Garphyttan 58 30 000 300 45 9 003 000 1 335 000 Gotska Sandön 369 4 457 2 936 2 500 13 084 112 11 142 500 Hamra 58 10 000 492 100 4 919 048 1 000 000 Haparanda Skärgård 104 5 000 1 249 900 6 242 676 4 500 000 Kosterhavet 105 500 000 1 804 500 901 750 000 250 000 000 Muddus 62 5 000 526 300 2 628 571 1 500 000 Norra Kvill 117 8 277 142 95 1 178 913 786 315 Padjelanta 136 5 000 6 606 5 000 33 031 667 25 000 000 Pieljekaise 21 1 500 701 163 1 052 083 243 750 Sarek 64 5 000 6 384 3 500 31 919 643 17 500 000 Skuleskogen 318 36 000 767 150 27 618 589 5 400 000 Sonfjället 29 14 000 1 633 200 22 862 000 2 800 000 Stenshuvud 531 500 000 159 50 79 642 212 25 000 000 Stora Sjöfallet 32 10 000 2 096 1 000 20 958 333 10 000 000 Store Mosse 298 100 000 303 50 30 314 932 5 000 000 Söderåsen 712 350 000 332 200 116 266 561 70 000 000 Tiveden 181 72 722 503 150 36 560 858 10 908 300 Tresticklan 51 5 120 337 50 1 727 360 256 000 Tyresta 401 320 000 90 50 28 917 273 16 000 000 Töfsingdalen 43 1 000 2 115 1 000 2 115 152 1 000 000 Vadvetjåkka 20 1 000 971 225 971 250 225 000 Ängsö 93 7 000 215 100 1 503 115 700 000 Totalt 4 428 2 267 126 736 278* 1 754 439 370 630 964 365

* Siffran anger ett viktat medelvärde av medianen i respektive nationalpark och inte medianen för alla som besvarat frågan.

(42)

15. Om du skulle uppskatta din

betalningsvilja, dvs det högsta

belopp du kan tänka dig att

spendera för besöket i XXXX

nationalpark? (Fråga 14)

För att utveckla frågan om hur mycket som spenderas i samband med besök i nationalparkerna ställdes även frågan om betalningsviljan. Resultatet av detta redovisas i Tabell 3. Här kan ses att i vissa fall understiger betalningsviljan utgifterna som angetts. Det kan ses som paradoxalt, men kan också betyda att man faktiskt spenderat mer än man varit beredd att betala. Det är dessutom en stor del av besökarna som valt att inte besvara denna fråga vilket ger ett stort bortfall och resultatet på denna fråga bör analyseras med försiktighet. I denna fråga förekommer även samma osäker het på antalet besökare och hur man valt att besvara frågan om betalnings vilja som förekom i fråga 13. Notera att beräkningen för den totala betalningsviljan är uträknad på samma sätt som förklarats för Tabell 2.

När man analyserar skillnader i betalningsviljan mellan kön ser vi att det inte är någon större skillnad. Besökare från utlandet anger i genomsnitt en högre betalningsvilja än svenskar. Betalningsviljan indelat på olika målgrupper redovisas i Figur 35.

(43)

Tabell 3 Besökarnas betalningsvilja per nationalpark Antal

svar Besökare 2013 Betalningsvilja per person Medelvärde (kr) Betalningsvilja per person Median (kr) Betalningsvilja alla besökare Medelvärde (kr) Betalningsvilja alla besökare Median (kr) Abisko 134 100 000 2 670 1 100 266 978 261 110 000 000 Björnlandet 18 1 500 400 500 600 000 750 000 Blå Jungfrun 164 3 550 676 400 2 398 319 1 420 000 Dalby Söderskog 41 100 000 60 30 5 983 333 3 000 000 Djurö 70 2 000 725 300 1 450 043 600 000 Färnebofjärden 198 69 000 927 500 63 934 500 34 500 000 Garphyttan 58 30 000 146 50 4 390 000 1 500 000 Gotska Sandön 369 4 457 3 611 3 000 16 095 559 13 371 000 Hamra 58 10 000 457 100 4 566 667 1 000 000 Haparanda Skärgård 104 5 000 1 282 1 000 6 407 895 5 000 000 Kosterhavet 105 500 000 2 771 700 1 385 362 319 350 000 000 Muddus 62 5 000 518 150 2 589 286 750 000 Norra Kvill 117 8 277 189 100 1 565 553 827 700 Padjelanta 136 5 000 7 235 6 000 36 174 757 30 000 000 Pieljekaise 21 1 500 455 300 682 000 450 000 Sarek 64 5 000 5 917 5 000 29 587 209 25 000 000 Skuleskogen 318 36 000 582 100 20 937 670 3 600 000 Sonfjället 29 14 000 2 487 400 34 815 789 5 600 000 Stenshuvud 531 500 000 326 100 162 883 212 50 000 000 Stora Sjöfallet 32 10 000 2 378 1 000 23 777 778 10 000 000 Store Mosse 298 100 000 395 100 39 467 873 10 000 000 Söderåsen 712 350 000 378 200 132 354 553 70 000 000 Tiveden 181 72 722 542 155 39 391 083 11 271 910 Tresticklan 51 5 120 318 100 1 627 330 512 000 Tyresta 401 320 000 175 100 55 879 506 32 000 000 Töfsingdalen 43 1 000 1 566 1 000 1 565 667 1 000 000 Vadvetjåkka 20 1 000 871 500 870 833 500 000 Ängsö 93 7 000 310 200 2 172 121 1 400 000 Totalt 4 428 2 267 126 959 341* 2 344 509 116 774 052 610

(44)

16. Bakgrundsvariabler (Fråga 15–20)

I detta kapitel presenteras kort besökarnas bakgrundsvariabler. I Figur 36 presenteras besökarnas kön och åldersfördelning. Besökarna som besvarade enkäterna bestod till aningen större andel av kvinnor än män. Ålders fördel ningen var tämligen jämn med ett litet överskott av personer 65+ vilket troligen består i felaktigt ifyllda enkäter då frågan var vilket år de var födda och det är generellt relativt vanligt att man istället fyller i sin ålder. Besökarna är generellt högutbildade med två tredjedelar som har en eftergymnasial utbildning, vilket framkommer i Figur 37. Hushållsinkomstfördelningen bland besökarna, redovi sat i Figur 38, uppvisar en fördelning som återspeglar verkligheten med en över vikt på personer i spannet 25 000–40 000 kr/månad. Enligt Figur 39 uppger majoriteten av besökarna att de bor i tätort eller medel stor stad. Från Figur 40 går det att avläsa att två tredjedelar av besökarna anger att de är bosatta i Sverige.

(45)

Figur 38 Besökarnas inkomstnivåer

Figur 39 Besökarnas urbaniseringsgrad.

(46)

Studerar vi könsfördelningen på respektive bakgrundsvariabel ser vi att det finns en övervikt av kvinnor i samtliga målgrupper utom för besökare bosatta utanför Europa. Detta redovisas i Figur 41.

(47)

Bilaga 1 Enkäten

Besökarundersökning 2014

Ditt besök i XXXXX Nationalpark

Tack för att DU tar dig tid att läsa och fylla i enkäten! Du ska vara 16 år eller äldre för att delta.

Vi har idag 29 nationalparker i Sverige, från norr till söder. Det är varie rande natur. Allt från bokskogar till fjällmassiv. Syftet med nationalparkerna är att skydda naturlandskap med höga värden och som besöksmål för allmänhe ten. Inrättande av nationalparker beslutas av Sveriges riksdag.

Den här enkäten handlar om att få ökad kunskap om besökarna i våra nationalparker. Då kan vi bättre sköta om dem. Det handlar bland annat om att ge er besökare den upplevelse, service och tillgänglighet som ni förväntar er. Frågorna handlar om aktiviteter och naturupplevelser på din fritid. Inkludera inte aktiviteter och upplevelser i samband med yrkesarbete, studier etc.

Stort tack för ditt deltagande! INLEDANDE FRÅGOR

1) Vänligen ange när du besvarar enkäten:

Månad: __________________ Datum: _____________

2) Ungefär hur ofta brukar du besöka XXXX Nationalpark? Kryssa i det alternativ som passar bäst in för dig

Mer sällan än 1 ggr/år 1 gång per år 2–4 ggr/år 4–10 ggr/år 10–20 ggr/år Oftare än 20 ggr/år Detta är mitt första besök

(48)

3) Vem kom du hit tillsammans med? Kryssa i alla alternativ som passar

Jag kom ensam

Medlemmar av den egna familjen Med barn

Andra släktingar Kollegor

Skolklass/förskolegrupp Vänner

Annat (ange vilket):_______________________

4) Ungefär hur länge varade ditt besök i detta område (förutom ev. resa dit och hem)? Skriv på en av de tomma raderna beroende vad som passar in bäst.

Cirka_______ dagar, eller cirka _______ timme/timmar

FRILUFSTLIV – information, anläggningar och upplevelser

5) På vilket sätt fick du information om nationalparken? (kryssa i alla sätt du fick information igenom)

5 = i hög grad, 3 = delvis, 1 = inte alls

5 4 3 2 1 I Naturum På Sveriges nationalparker.se Annan hemsida Hos turistbyrån Av en släkting/vän/person Från broschyr/ guidebok Från tidning/TV/radio Från skolan

Jag känner till platsen sedan tidigare Vägskylt

Sociala medier (t.ex. Facebook) Annat:_____________________

a. Fick du tillräcklig information om nationalparken innan ditt besök? (för att till exempel få kunskap om möjliga upplevelser/attraktioner, hur tillgängligt området är (med spänger/leder, service med mera), vilken natur som känne-tecknar nationalparken, med mera?)

Ja

(49)

6) Vilket är det största motivet till att du besöker XXXXX nationalpark?

5= i hög grad, 3= delvis, 1= inte alls

5 4 3 2 1 Naturen Genomföra aktivitet/er Motion Frisk luft Socialt umgänge Uppleva avkoppling Uppleva ensamhet

Uppleva äventyr och utmaningar Uppleva en andlig dimension

Annat:___________________________

7) Skriv nedan vilken eller vilka aktiviteter (max 5) du ägnade dig åt i XXXXXX Nationalpark (ex vandrat, fiskat, grillat, deltagit i guidad tur

o.s.v.). Ringa in den huvudsakliga aktiviteten.

Svar: _____________________________________________________________

8) I anslutning till det här besöket i XXXX nationalpark, i vilken utsträckning upplevde du följande?

5 = i hög grad, 3 = delvis, 1 = inte alls

5 4 3 2 1

Ostördhet Buller

Växter och djur i naturlig miljö Lugn och fridfull karaktär Möjlighet till återhämtning Att det är rent och snyggt Trygg och säker miljö Möjlighet att hålla sig frisk Risktagande

Njuta av dofter och ljud Få bättre kunskap om naturen Vyer/utsikt

Fysisk aktivitet

Socialt umgänge med andra Annat: ______________________

(50)

5= för mycket, 3= lagom, 1= för lite

5 4 3 2 1 vet inte

Leder och stigar Ledskyltningar Eldstäder/grillplatser Ved vid eldstäder Bänkar och bord Soptunnor

Informationstavlor

Vägskyltar fram till området Entréer

Guidade turer Rastplatser Toaletter/dass Fågel/utsiktstorn

Vindskydd och raststugor Parkeringsplatser

10) I anslutning till det här besöket i nationalparken vad tycker du om kvaliteten på följande…

5 = mycket bra, 3 = varken bra eller dålig, 1 = mycket dålig

5 4 3 2 1 vet inte

Leder och stigar Ledskyltningar Eldstäder/grillplatser Bänkar och bord Soptunnor

Informationstavlor

Vägskyltar fram till området Entréer

Guidade turer Rastplatser Toaletter/dass Fågel/utsiktstorn

Vindskydd och raststugor Parkeringsplatser

11) Totalt sett, vilket omdöme ger du besöket i XXXXX nationalpark?

(51)

HÄLSA och EKONOMI

12) Hur tycker du detta besök i nationalparken har påverkat din fysiska, sociala och psykiska hälsa? (Svara med ett alternativ för varje punkt)

5 = i hög grad, 3 = delvis, 1 = inte alls)

5 4 3 2 1 vet inte

• Bättre fysisk hälsa

(t.ex. rörlighet, kondition, balans, styrka o.s.v.) • Ökat socialt välbefinnande

(t. ex. sociala relationer, umgänge, o.s.v.) • Ökat psykiskt välbefinnande

(t.ex. självständighet, lycka, hantera stress .o.s.v.)

13) Uppskatta ungefär hur stora utgifter du haft i samband med denna vistelse i XXXXX nationalpark (tag enbart med utgifter som kan kopplas till besöket

dvs. som du inte haft annars t.ex. transporter, restaurangbesök, boende, särskild utrustning).

Jag har haft cirka ___________________ kronor i utgifter i samband med mitt besök i nationalparken.

14) Om du skulle uppskatta din betalningsvilja, det vill säga det högsta belopp du kan tänka dig att spendera för besöket i XXXXX nationalpark. Hur mycket är det?

Jag skulle maximalt vara villig att spendera cirka________________________ kronor för detta besök i nationalparken.

BAKGRUND

Avslutningsvis ställer vi några frågor om din bakgrund för att kunna jämföra svaren för olika grupper i samhället. Vi redovisar aldrig svar för enskilda personer.

15) Kön

Kvinna Man

16) Jag är född år __________

17) Vilket land är du permanent bosatt i?

(52)

18) Var bor du idag? Kryssa i det alternativ som bäst beskriver ditt bostadsområde.

(Kryssa ett alternativ)

Landsbygd med högst ett fåtal hus inom synhåll By eller mindre ort på landsbygden

Mindre stad (upp till ca 50 000 innevånare) Medelstor stad (ca 50 000–200 000 innevånare) Tätort (mer än ca 200 000 innevånare)

19) Vilken utbildning har du? Kryssa den högsta utbildning du har

(eller för närvarande deltar i).

Obligatorisk skola (t ex grundskola, folkskola)

Gymnasieutbildning (även realexamen, folkhögskola, yrkesskola, fackskola etc) Universitets eller högskoleutbildning

20) Ungefär hur stor är ditt hushålls sammanlagda disponibla inkomst (efter skatt

men inklusive ev. bidrag) per månad? Avrundat till närmaste tusental. 15 000 kr eller lägre per månad

16 000– 24 000 kr per månad 25 000–40 000 kr per månad 41 000–60 000 kr per månad 61 000 kr eller mer per månad

Om vi skulle vilja ställa kompletterande frågor som berör nationalparken och om du är villig att svara på fler frågor via mejl gör ett kryss här Mejladress:__________________________________________________ Stort tack för din medverkan. Dina svar ger oss bättre kunskap.

(53)

Besökarundersökning i