TEAMARBETE PÅ AKUTMOTTAGNING
- En litteraturöversikt
TEAMWORK IN EMERGENCY DEPARTMENT
- A litterature reviewSpecialistsjuksköterskeprogrammet inriktning akutsjukvård, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Avancerad nivå
Examensdatum: 2021-04-04 Kurs: Ht20
Författare: Handledare:
Frida Wahlstedt Ani Henttonen
Erik Jensen Examinator:
SAMMANFATTNING
Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning. Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkar teamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt
arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på.
Nyckelord: Akutmottagning, Akut omvårdnad, Erfarenheter, Sjuksköterska,
ABSTRACT
The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork
consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.
Keywords: Emergency department, Emergency Nursing, Experiences, Nurse, Nurse
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Akutmottagningen ... 1
Sjuksköterskans roll på akutmottagningen ... 2
Specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård ... 2
Patientsäkerhet ... 3
Teamarbete ... 3
Handläggning av akut sjuk patient ... 5
Problemformulering ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 6 Ansats ... 6 Design ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 7 Dataanalys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 10 RESULTAT ... 10 Teamarbetets komponenter ... 10 Teamarbetets konsekvenser ... 12
Faktorer som påverkar teamarbete ... 13
DISKUSSION ... 15 Resultatdiskussion ... 15 Metoddiskussion ... 17 Slutsats ... 19 Klinisk tillämpbarhet ... 19 REFERENSER ... 19 Bilaga A- Bedömningsmall för artiklarna i matrisen
1 INLEDNING
Teamarbete på akutmottagningen är av stor vikt. Bedömningar och insatser ska ske simultant, snabbt och effektivt och alla i teamet ska samverka för att uppnå bästa möjliga resultat för patienten. På ett akutrum skall många olika yrkesprofessioner samarbeta för att initiera livräddande åtgärder på de svårast sjuka eller skadade patienter som besöker akutmottagningen. När teamarbetet inte fungerar äventyras både
patientsäkerheten och arbetsmiljön.
Författarna av denna litteraturöversikt arbetar på akutmottagning och har båda upplevt bra och dåligt teamarbete. En gemensam nämnare de har hittat är att de känner en stor arbetsglädje när teamarbetet fungerar bra och arbetet flyter på som det ska. Detta är sjukvård när den är som bäst och känslan av att ha varit del i att rädda en persons liv på ett säkert och effektivt sätt ger en stor känsla av professionell lycka.
BAKGRUND Akutmottagningen
Akutmottagningen spelar en central roll inom sjukvården. Mottagningen fungerar som en bro mellan primärvården och slutenvården och samverkar med många olika aktörer såsom SOS alarm, prehospital verksamhet, röntgen, labb m.fl. Patienter som läggs in på en vårdavdelning har i de flesta fall anlänt via en akutmottagning (Wikström, 2018). På akutmottagningen möts och samarbetar personer från flera yrkeskategorier med olika nivåer på kunskap för att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Detta för att på bästa möjliga sätt kunna ta hand om patienter och deras behov (Cronin & Wright, 2005). De vanligaste yrkeskategorierna är sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och
läkarsekreterare. Det finns dock många olika subspecialiteter som ofta får komma ner till akuten och bidra med sin kompetens. Detta kan t.ex. vara anestesi-, operation- och intensivvårdspersonal. Det har även på senare år blivit populärt med specialiserad personal på akuten i form av specialistutbildade akutsjuksköterskor och akutläkare (Wikström, 2018).
Till akutmottagningen anländer patienter antingen gående via entrén till väntrum för sittande patienter eller via ambulansentré. Det finns triagerum där patienten prioriteras enligt angelägenhetsgrad och behandlingsrum samt övervakningsplatser för patienter i behov av det (Wikström, 2018). Akutrummet är det rum på akutmottagningen där de svårast sjuka eller skadade patienterna tas emot i syfte att snabbt identifiera och behandla livshotande tillstånd (Frink et.al., 2017). För att detta skall kunna ske på ett effektivt och patientsäkert sätt är det av vikt att rummet är utformat på så sätt att det finns gott om plats runt patienten, att nödvändigt material och utrustning enkelt finns att tillgå (Fay et.al., 2018) samt att de olika yrkesprofessionerna har en förutbestämd plats runt patienten (Hård af Segerstedt & Järhult, 2017) och att de olika akutrum som finns på akutmottagningen är utformade på ett standardiserat sätt (Fay et. al., 2017).
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (2017:30) skall sjukvården vara lättillgänglig och bedrivas i lokaler med personal avsedda för ändamålet. Enligt lagen skall den som har störst behov av vård få företräde till vård och vården skall vara av god kvalitet. Den ska uppfylla patienters behov av trygghet och säkerhet och respektera patientens
2
arbete för global hållbar utveckling, berör hälso- och sjukvården då det övergripande innehållet är att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar (Regeringskansliet, 2016). Hälso- och sjukvård skall enligt målet vara tillgänglig för alla. Målet har ett starkt folkhälsoperspektiv och riktar sig främst mot förebyggande insatser, men innefattar även att den hälso- och sjukvård som bedrivs skall vara
lättillgänglig, jämlik och av god kvalitet. Inom akutsjukvården eftersträvas detta bland annat genom nationella riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, som även arbetar med patientsäkerhetsfrågor i syfte att nå målet (Socialstyrelsen, 2017).
Sjuksköterskans roll på akutmottagningen
Utifrån kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor beskrivs
sjuksköterskans yrkesroll som att hen ska kunna bibehålla det friska hos patienten, hen ska ha bildning i omvårdnadsprocessen, kunskap i den medicinska vetenskapen, erfarenhet av rehabilitering och beteendevetenskap. Sjuksköterskan skall också kunna iordningställa och administrera läkemedel, se omvårdnadsbehovet hos patienter, prioritera patienter utifrån behov, kunna observera och dokumentera. Sjuksköterskan skall också göra åtgärder och agera utifrån förändringar hos patienterna (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017). Sjuksköterskan på en akutmottagning har dock oförutsägbara arbetsuppgifter då man aldrig vet vad som kommer genom dörren. Detta ställer ett stort krav på hen att kunna leda omvårdnaden för patienter och det teamet hen arbetar i (Elmqvist et al., 2011).
Specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård
Att arbeta som specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård på en
akutmottagning innebär en djupare teoretisk förståelse för omvårdnaden och behandling av akut sjuka personer, jämfört med grundutbildade sjuksköterskor (Boman et. al., 2019). Specialistsjuksköterskan innehar en högre kompetens inom området, och är en stor resurs inom omvårdnaden av kritiskt sjuka personer då de har kunskapen om att utföra mer avancerade åtgärder och lättare kan ta en ledande roll på akutmottagningen (Boman et. al, 2019). Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska en
specialistsjuksköterska bland annat kunna visa på en djupare förståelse för området, kunna integrera teoretisk kunskap från aktuell forskning och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Utöver detta skall specialistsjuksköterskan även ha förmåga att självständigt leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt initiera och utföra behandlingar (högskoleförordningen 1993:100).
En specialistsjuksköterska inom akutsjukvård (vidare benämnd akutsjuksköterska) ska arbeta enligt de sex kärnkompetenserna beskrivna av Riksföreningen för
akutsjuksköterskor (2017). Enligt Riksföreningen för akutsjuksköterskor (2017) skall en akutsjuksköterska arbeta för god samverkan i team och utveckla detta område inom ramen för sin specialistkompetens. Att samverka i team utgör en av sex
kärnkompetenser för sjuksköterskor, och för en akutsjuksköterska innebär detta bland annat att denne ska ha förmåga att arbeta för ett tvärprofessionellt omhändertagande av personer drabbade av plötslig ohälsa. Vidare ska akutsjuksköterskan ha kunskap om hur detta tvärprofessionella team kan verka positivt för patientens välbefinnande.
Akutsjuksköterskan skall även kunna koordinera vårdteamen så optimal vård kan ges till rätt person, på rätt plats och i rätt vårdnivå. Akutsjuksköterskan ska även ha förmåga att undervisa sina medarbetare inom området (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017).
3 Patientsäkerhet
Akutsjuksköterskan ska arbeta aktivt med patientsäkerhetsfrågor och med förebyggande arbete mot brister inom akutsjukvården samt inom arbetsmiljön (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017). Säker vård är ytterligare en av de sex kärnkompetenser för sjuksköterskor, och då akutmottagningen klassas som högriskmiljö har
akutsjuksköterskan en viktig funktion i patientsäkerhetsarbetet (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017). En arbetskultur som uppmuntrar patientsäkerhetsfrågor främjar en god arbetsmiljö och minskar risken för misstag i omhändertagandet av den kritiskt sjuke patienten (Lee & Oh, 2020). Ett begrepp som ofta används inom vården för att förstå patientsäkerhet är säkerhetskultur. Värderingar, beteenden och
kompetenser kan mätas i relation till teamarbete och på så sätt utvärdera
patientsäkerheten på en akutmottagning (Milton et. al., 2020). Enligt Redely et. al. (2017) kan bristfällig interprofessionell kommunikation och hinder för teamarbete utgöra en patientsäkerhetsrisk. Detta styrks även av Amaniyan et. al (2020), vilka har gjort en systematisk litteraturöversikt över patientsäkerhetetsincidenter på
akutmottagningar. Enligt Amaniyan et. al. (2020) behöver ett effektivt och patientsäkert samarbete mellan de olika professioner som samverkar på en akutmottagning
organisatorisk uppmuntran. Teamarbetet på akutmottagning influeras av hur väl de olika professionerna känner till varandras yrkesområden och kompetenser, och detta kan främjas av god kommunikation och att samtliga professioner övar på teamarbete tillsammans. Ytterligare patientsäkerhetsrisker uppstår enligt Amaniyan et. al. (2020) bland annat vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen, vid bedömning och behandling av patienter och vid överrapportering mellan personal (Amaniyan et. al., 2020). Hierarkier inom teamarbete kan utgöra ett hinder för den interprofessionella kommunikationen och leda till att man inte vågar kommunicera med sitt team. Detta kan utgöra ett hot för patientsäkerheten (Allen et. al., 2017).
Teamarbete
Teamarbete uppstår när två eller flera personer arbetar tillsammans på ett ömsesidigt beroende och dynamiskt sätt mot samma mål (Salas et. al., 2000). Samtidigt som teamets medlemmar arbetar tillsammans, utför de individuella uppgifter som
sammanslaget leder till det gemensamma målet (Salas et. Al., 2000; Nancarrow et. al., 2013). Inom vården består ett team ofta av personer från olika professioner och kan bildas på mycket kort tid och bestå under korta perioder under en dag men även vara en väl sammansvetsad grupp människor som arbetar med varandra under en lång tid (Nancarrow et. al., 2013). Vid ankomst och omhändertagande av en kritiskt sjuk eller skadad patient på en akutmottagning bildas ofta ett s.k. akutteam, eller larmteam, bestående av en eller flera läkare från lämplig specialitet (beroende på patientens tillstånd), sjuksköterskor från akutmottagningen och vid behov från anestesin samt undersköterskor (Hård af Segerstad & Järhult, 2017). Ett traumateam består till exempel enligt Mercer et. al., (2018) av sex till tio medlemmar från olika kliniker såsom
akutmottagningen, anestesin, röntgen, ortopeden, kirurgen och specialister inom olika kirurgiska grenar. Teamet aktiveras om patienten uppfyller vissa kriterier såsom ska ha utsätts för ett trauma och ha vitalparametrar eller skador som indikerar på hög
allvarlighetsgrad för patienten (Mercer et. al., 2019). Ett annat vanligt team som bildas på akutmottagning är ett s.k. hjärtstoppsteam bestående av medicinläkare,
anestesiläkare, anestesisjuksköterska, sjuksköterskor och undersköterskor. Detta team bildas som namnet antyder när en patient råkat ut för hjärtstopp (Nallamothu et. al., 2018). Anestesiläkare och – sjuksköterskan ansvarar för luftvägen, medicinläkare alt. kardiolog är inom hjärtstopp teamledare och leder undersökningarna och behandlingen framåt. Sjuksköterskan utför ordinationer och dokumenterar varpå det ofta är
4
undersköterskan som utför kompressioner (Nallamothu et. al., 2018). Allt teamarbete är dock inte akutteam som bildas på akutrum, på en akutmottagning arbetas även i team med patienter som inte är lika kritiska som vid trauma och hjärtstopp. Dessa team är ofta klinikbundna och består av läkare, sjuksköterska och undersköterska (Manser, 2009).
Crew resource management [CRM] är ett arbetssätt där icke tekniska färdigheter så som ledarskap, kommunikation och situationsmedvetandet blandas med kunskap och
tekniska färdigheter för att skapa ett ultimat högpresterande team. Närmare innebär det att det skapas en situationsmedvetenhet genom ett öppet klimat där allas åsikter blir hörda oavsett yrkeskategori, och kunskap om teamets reaktionsmönster. Ett tydligt ledarskap definieras där ledaren står bredvid händelserna med en tydlig överblick. Kommunikationen ska vara direkt riktad till teamet och tydlig på så sätt att alla teamets medlemmar blir medvetna om vad som just nu sker. Inom konceptet CRM användas även closed-loop kommunikation som innebär att den riktade informationen till en individ repeteras av den mottagande individen för att säkerhetsställa att ingen information går till spillo. Det kan ses som en cirkel där t.ex. en läkare ordinerar ett läkemedel, sjuksköterskan repeterar ordinationen högt för att sedan högt berätta att läkemedlet är administrerat. Ledaren klargör de olika kompetenserna i teamets
medlemmar innan patienten anländer så att vid en krissituation skall alla veta vem som kan hantera denna (Bosseau Murray & Foster, 2000).
Enligt Hammick et. al. (2009) är interprofessionell teamträning en viktig del i lärandet för sjukvårdspersonal då det kan leda till en ökad förståelse för varandras roller inom teamet. Att träna på interprofessionellt teamarbete kan leda till ett bättre samarbete inom teamet, då teamets medlemmar kommer från olika yrkesbakgrunder (Hammick et. al., 2009). CRM-träning framhäver och tar tillvara på varje teammedlems kompetens och är en etablerad metod att träna på teamarbete vid kritiska situationer(Murphy et. al, 2015). En annan metod för teamträning är Team Strategies and Tools to Enhance Performance and Patient Safety [TeamSTEPPS], ett evidensbaserat träningsverktyg inspirerat av CRM-principer men mer anpassat arbetet på akutmottagning som helhet (Lisbon et. al., 2014; Obenrader et. al., 2019).
En äldre systematisk litteraturöversikt inom området teamarbete på akutmottagning visar att ett bra teamarbete inom akutsjukvården påverkar patientsäkerheten,
patientnöjdheten samt arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse hos vårdpersonal. Det effektiviserar även patienthandläggningen och påverkar i sin tur patientflödet på akutmottagningen positivt, vilket motverkar crowding. Crowding definieras som tillstånd på akutmottagningen då behovet av vård överstiger kapaciteten på
akutmottagningen. (Kilner & Sheppard, 2009). Detta belyses även av Athlin et. al. (2013) som undersökt hur teamarbete på akutmottagning påverkar tid till läkare och total vistelsetid på akutmottagning. Teamarbetet ledde i den studien till att patienternas väntetid till läkare förkortades, vilket i sin tur innebar att även den totala tiden patienten vistades på akutmottagningen förkortades (Athlin et. al., 2013).
Teamarbetet mellan personalen på akutmottagningen påverkar även patienternas syn på vårdkvalitén (Henry et. al., 2013). Vidare beskriver Henry et. al (2013) att om möjlighet till att ta del av patientperspektivet av teamarbetet finns, kan unika förslag på
5
är därför av största vikt att arbeta personcentrerat i teamarbetet kring patienten och se till patientens känslor (Li et. al., 2018).
Handläggning av akut sjuk patient
Alla patienter som inkommer till akutmottagningen triageras, dvs. de erhåller en prioritering i hur skyndsamt behandling bör ske samt till vilken klinik deras besvär tillhör (Wikström, 2018). Triagering innefattar att en sjuksköterska gör en första snabb bedömning av patientens vitalparametrar, symtom och tidigare sjukdomar som
sammanlagt gör att sjuksköterskan som utför triageringen med hjälp av
triageringsverktyg kan prioritera hur snabbt patienten bör få behandling (Stanfield, 2015). Det vanligaste triageverktyget på akutmottagningar i Sverige är Rapid
Emergency Triage and Treatment System [RETTS], som används på nästan samtliga av Sveriges akutmottagningar utom tre (Vårdanalys, 2018). RETTS är ett svenskt utformat verktyg som baserat på patientens symtom och vitalparametar anger
angelägenhetsgrad/prioriteringsnivå för patientens besök på akutmottagningen.
Angelägenhetsgraden representeras av en färg där röd anger högsta angelägenhetsgrad följt av orange, gul, grön och blå. Röd och orange angelägenhetsgrad innebär att patienten bedöms som kritisk, hens tillstånd är ostabilt, och bör få vård omedelbart på grund av ett livshotande tillstånd (röd) eller på grund av att tillståndet är potentiellt livshotande (orange). Gul angelägenhetsgrad innebär att patientens tillstånd är stabilt och hen har inget omedelbart livshot men har behov av akutsjukvård. Grön
angelägenhetsgrad innebär att patienten är stabil och kan vänta på vård. Blå angelägenhetsgrad innebär att patienten inte är i behov av akutsjukvård (Widgren, 2012). En korrekt triagering av patienterna är således avgörande för hur arbetet
prioriteras, och avgörande för att ostabila kritiskt sjuka eller skadade personer skall får korrekt vård inom den tid som krävs (Stanfield, 2015; Tam et. al., 2018). Övertriagering innebär att patienter som ej är i behov av det tar upp stora resurser som kan behövas till patienter som är i större behov av dem samtidigt som undertriagering kan leda till att vård och behandling fördröjs (Wireklint et. al., 2018). Triagering utförs därför av en erfaren sjuksköterska på akutmottagningen (Tam et. al., 2018).
Kritiskt ostabila patienter (röd och orange prioritetsnivå) tas fördelaktigt om hand på ett akutrum, där nödvändig utrustning och material finns nära till hands (Fay et.al., 2018). Undersökningar och behandling av dessa patienter genomförs systematiskt med hjälp av algoritmen ABCDE, där luftvägen säkerställs under A, andning och ventilation
undersöks och behandlas under B, cirkulatorisk påverkan undersöks och behandlas under C, neurologiskt status utförs under D och under E undersöks hela patientens symtom och skador (Olgers et. al., 2017). Detta systematiska tillvägagångssätt innebär en snabb handläggning av den kritiskt sjuka och ostabila patienten och förhindrar att livshotande tillstånd missas (Olgers et. al., 2017).
Problemformulering
Stor del av arbetet på akutmottagning sker i team. Under handläggning av kritiskt sjuka och ostabila patienter på en akutmottagning bildas team bestående av personer med olika kompetenser såsom läkare från flertalet specialiteter, sjuksköterskor på grund- och avancerad nivå samt undersköterskor. Dessa team kan bildas minuter innan patienten anländer. På ett akutrum skall således många olika yrkesprofessioner samarbeta för att initiera livräddande åtgärder på de svårast sjuka eller skadade patienter som inkommer till akutmottagningen. Teamarbete på akutmottagningen är avgörande för
6
akutmottagningen, och enligt akutsjuksköterskans kärnkompetenser skall denne verka både för god samverkan i team samt arbeta för en säker vård. Att belysa
akutsjuksköterskans perspektiv på teamarbete kan skapa förståelse för vad som främjar fungerande teamarbete alternativt vad som skapar hinder för detta.
SYFTE
Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning.
METOD Ansats
För att samla tillgänglig forskning inom området har en allmän litteraturöversikt genomförts. Enligt Polit och Beck (2020) genomförs en litteraturöversikt för att
sammanställa relevanta fynd från tidigare studier och belysa behov för vidare forskning. Systematisk metod innebär att data som har samlats in kan bestå av både kvalitativ och kvantitativ karaktär i syfte att få så omfattande data som möjligt inom ramen för studiens syfte (Arksey & O´Malley, 2002).
Design
Litteraturöversikt med systematisk metod och deskriptiv design har använts för att finna relevant material med databassökningar i nedan nämnda databaser.
Studien är genomförd enligt Polit och Beck´s (2017) flödesschema för litteraturöversikt, nedan presenterad fritt översatt i punktform:
1. Formulera en relevant forskningsfråga.
2. Utforma en sökstrategi genom att identifiera nyckelord och välja databaser. 3. Genomför sökningar och granska sökresultatet och hämta hem potentiellt
källmaterial (studier) att granska
4. Översiktsgranska källmaterialet, det ska vara relevant för studiens syfte. Ta bort det material som är irrelevant.
5. Läs det utvalda källmaterialet/studierna 6. Abstrahera informationen från studierna 7. Kvalitetsgranska studierna
8. Analysera studierna 9. Syntetisera resultatet
Urval
Urvalet har sin grund i Forsberg och Wengströms (2016) beskrivning av
urvalsprocessen. Initialt definierades sökord med hjälp av fritextsökningar samt konsultation av bibliotekarie från Sophiahemmet Högskola. Därefter beslutades om relevanta inklusions- och exklusionskriterier baserade på litteraturöversiktens syfte och problemformulering (Forsberg och Wengström, 2016; Friberg, 2017; Polit och Beck, 2017). Inklusionskriterier var att artiklarna skulle svara på studiens syfte och ha ett kvalitativt analyserbart resultat då studiens syfte belyser upplevelser och erfarenheter. (Forsberg & Wengström 2016). Med kvalitativt analyserbart material menas att de studier med mixad metod kan ha en kvalitativ del i sitt resultat, såsom fokusgrupper som diskuterat området som undersökts kvalitativt och vars diskussioner sammanställts genom kvalitativ analysmetod. Artiklarna skulle vara granskade av experter inom sitt
7
område/peer reviewed och vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift (Willman et. al., 2011). Artiklarna ska vara publicerade från år 2015 till år 2020 för att undvika utdaterad forskning. Enligt Polit och Beck (2017) ska enbart originalartiklar inkluderas i allmänna litteraturstudier. Detta gör att resultatet blir mindre färgat och mer objektivt. Artiklar som inte gick att få i fulltext och review-artiklar exkluderades (Polit & Beck, 2017). Studier som baseras på färdigställda speciella team såsom hjärstoppsteam eller mobil intensivgruppsteam [MIG-team] exkluderades då dessa inte alltid utgår från
akutmottagningen.
Datainsamling
Med hjälp av fritextsökning identifierades nyckelbegrepp inom ämnet. Fritextsökningen baserades på studiens syfte (Forsberg & Wengström, 2016). Med hjälp av en
bibliotekarie säkerställdes att de identifierade nyckelbegreppen var relevanta för ämnet och begreppen översattes till MeSH-termer samt Headings som utgjorde studiens sökord. Sökorden kombinerades med den booleska söktermen OR i block, dessa block kombinerades sedan med varandra med booleska termen AND.
Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL], som är två breda databaser ofta använda för att hitta
omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016; Polit & Beck, 2017). Vissa artiklar förekom som dubbletter i de olika sökningarnas träfflistor. Sökningarna redovisas i Tabell 1.
Samtliga titlar av sökträffarna i databaserna PubMed och CINAHL lästes, de titlar som eventuellt kunde antyda svara på studiens syfte valdes ut och sammanfattningen/abstract lästes. Om artikeln ansågs kunna bidra till att besvara syftet lästes den i sin helhet. De artiklar som till slut ansågs relevanta granskades enligt Sophiahemmet Högskolas (2020) granskningsmall Modifierat bedömningsunderlag för att klassificera och kvalitetsbedöma varje enskild vetenskaplig artikel utifrån Caldwell et al, 2011 (Bilaga 1). De artiklar som bedömdes som god eller mycket god kvalitet inkluderades i studien. När sökningar i PubMed och CINAHL var genomförda var 11 artiklar funna. Därefter genomfördes även sökning i Google Scholar och för att få en uppfattning om det var någon relevant studie som ej framkommit i sökning i de andra databaserna. Enligt Polit och Beck (2020) är även detta en relevant databas för att finna omvårdnadsforskning. Denna sökning genererade mycket stor träffmängd och flertalet av de redan inkluderade artiklarna återfanns i de 40 första träffarna. Dock fångade ytterligare tre titlar intresse, varpå de lästes i sin helhet och två inkluderades i studien. Då 13 artiklar var funna genomfördes två fritextsökningar i PubMed och ytterligare två artiklar kunde inkluderas i studien.
Tabell 1. Sökmatris
Sökord Databas Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa i fulltext Inkluderade i studien ((Emergency Service, Hospital[MeSH Terms]) AND (Patient Care Team[MeSH Terms])) AND PubMed 12/12-2020 9 9 4 2 1
8 (Emergencies[MeSH Terms]) (Physician-Nurse relations[MeSHTerms]) AND (emergency service, hospital[MeSH Terms]) PubMed 8/1-2021 16 16 7 3 1 ((emergency service, hospital[MeSH Terms]) AND (Interprofessional Relations[MeSH Terms])) AND (nursing[MeSH Terms]) PubMed 11/1-2021 20 20 13 4 1 (plus en dubblet) Interprofessional AND collaboration AND emergency department AND team-based care (fritestsökning)
PubMed 14/1-2021
16 16 3 2 1
Team AND Emergency department AND nurses' experience AND non-technical skills (fritextsökning) PubMed 14/1-2021 2 2 1 1 1 (MH "Multidisciplinary Care Team") OR (MH "Teamwork") AND (MH "Emergency Nursing") OR (MH "Emergency Service") CINAHL 3/12-2020 364 364 83 21 7 (plus en dubblet) MM Teamwork AND Emergency Care AND Nurses Attitude CINAHL 7/1-2021 2 2 2 1 1 Teamwork AND emergency department (fritextsökning) Google scholar 20/1-2021 17 000 40 3 2 2 Totalt: 3st Databaser 429st träffar + frisökning 429st titlar lästa 156st Abstract lästa 36st Fulltexter lästa 15st inkluderade studier Dataanalys
Resultaten av de utvalda studierna är analyserade med hjälp av innehållsanalys, en process där skrivet material extraheras, organiseras och syntetiseras (Polit & Beck, 2017). Analysprocessen följde Lundman och Hällgren Granheims (2017) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Enligt Lundman och Hällgren Granheim (2017) innebär kvalitativ innehållsanalys att meningsenheter, det vill säga meningsbärande delar av den
9
analyserade texten, identifieras i det analyserade materialet. En meningsbärande del kan bestå av korta fraser eller ett två-tre meningar långt stycke som innehåller information som svarar på studiens syfte. Dessa meningsenheter kondenseras, texten kortas ner utan att väsentlig information går förlorad. Därefter kodas de kondenserade enheterna. I och med kodningen abstraheras enheterna till en högre nivå. Med hjälp av koderna kan kategorier bildas, som sedan grupperas ihop till huvudkategorier. En kategori innehåller flera koder som har liknande innehåll. (Lundman och Hällgren Granheim, 2017). I syfte att uppnå trovärdigt resultat har författarna var för sig läst de inkluderade studiernas resultat och markerat vad de anser vara meningsbärande delar i texterna, det vill säga delar av texten som svarar på studiens syfte. Delarna bestod av enkla meningar eller kortare stycken upp till fyra meningar långa. Dessa har sedan jämförts med
varandra och där de skilde sig åt diskuterades olikheter i syfte att nå korrekt tolkning av texterna. Detta då text kan tolkas på olika sätt av olika personer och en kvalitativ innehållsanalys bör innehålla en verklighetsförankrad, rimlig tolkning (Forsberg & Wengström, 2015). När gemensamt beslut om korrekt markering fattats, har meningsenheterna sedan skrivits ut var för sig på enskilda papperslappar för att underlätta kondensering. Varje meningsenhet kondenserades på svenska för att underlätta analysprocessen. Kondenseringen skrevs upp på baksidan av den utskrivna meningsenheten. Koden för varje kondenserad meningsenhet skrevs efter
kondenseringen och kategoriserades sedan på så sätt att enheterna grupperades i olika högar, där varje hög hade gemensamt innehåll. På så sätt växte naturliga kategorier fram. Exempel på kondensering och kategorisering, se Tabell 2. Författarna till denna litteraturöversikt har i varje steg i analysprocessen gemensamt diskuterat och reflekterat över tolkningsmöjligheter för att nå ett tillförlitligt resultat (Lundman och Hällgren Granheim, 2017).
Tabell 2. Exempel kondensering, kodning och kategorisering Meningsbärande
enhet
Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori
When asked about leadership during a
resuscitation, it was clear that the participants viewed designated leadership as the most important priority for team functioning and cohesion (Porter et. al., 2017) Ledarskap den viktigaste funktionen för välfungerande och sammanhållet team Ledarskap viktig komponent Ledarskap Teamarbetets komponenter
10 Forskningsetiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2015) bör litteraturstudier endast inkludera studier som haft noggranna etiska överväganden alternativt godkännande från etisk kommitté, vilket samtliga inkluderade artiklar i denna litteraturöversikt har. Resultatet är inte fabricerat, allt funnet resultat presenteras då det inte är etiskt försvarbart att endast presentera det författarna anser passa sina föreställningar (Forsberg & Wengström, 2015). Enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär förvanskning eller fabricering av data, oavsett om den är avsiktlig eller oavsiktlig, en form av oredlighet som påverkar resultatet negativt och ska undvikas. Detta har författarna till denna litteraturöversikt i största mån försökt undvika genom att genomföra analysarbetet under gemensam
diskussion. God forskningssed innebär även enligt Veteskapsrådet (2017) att plagiat inte får förekomma. I denna litteraturöversikt förekommer inget plagiat. Denna studie
genomförs då författarna anser att det finns ett nyttoperspektiv med litteraturöversikten, då resultatet kan användas i det kliniska arbetet. Studien är genomförd i enlighet med International Council of Nurse´s [ICN] etiska kod (2017), som anser att sjuksköterskor skall bedriva, använda och sprida forskning inom hälsa och omvårdnad.
RESULTAT
Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning
presenteras nedan i tre huvudkategorier med sammanlagt tio underkategorier, se tabell 3. Sjuksköterskors syn på teamarbetets komponenter innefattar underkategorierna Ledarskap, Kommunikation och Tydliga roller. Teamarbete leder enligt sjuksköterskor till effektivisering, kollegial stöttning och ett strukturerat arbetssätt. Faktorer som påverkar teamarbetet är enligt sjuksköterskor teamträning, kollegiala relationer, arbetsmiljö (arbetsbelastning och fysisk miljö) och yrkeserfarenhet.
Tabell 3. Resultat
Huvudkategorier Underkategorier
Teamarbetets komponenter Ledarskap Kommunikation Tydliga roller
Teamarbetets konsekvenser Strukturerat arbetssätt Kollegial stöttning Effektivisering Faktorer som påverkar teamarbete Teamträning
Kollegiala relationer Arbetsmiljö
Yrkeserfarenhet
Teamarbetets komponenter
Viktiga komponenter inom teamarbete identifierades av sjuksköterskor som ledarskap, kommunikation och tydliga roller. Framförallt nämndes ledarskapets betydelse för ett välfungerande teamarbete, men även kommunikation var av avgörande betydelse för teamarbete och med tydliga roller underlättades och strukturerades arbetet inom teamet upp.
11
En faktor som lyftes fram av sjuksköterskor som det viktigaste för ett framgångsrikt teamarbete på en akutmottagning var tydligt och välfungerande ledarskap (Bampi et. al., 2017; Guedos dos Santos et. al., 2016; Grover et. al, 2017; Holmberg et. al., 2020; Keshmiri & Moradi., 2019; Lapierre et. al., 2019; Porter et. al., 2017). När ledarskapet inte fungerade eller saknades blev arbetet inom teamet ostrukturerat och omvårdnaden försvårades (Bampi et. al., 2017; Grover et. al., 2017; Holmberg et. al., 2020; Porter et. al., 2017)). Detta kunde leda till att andra medlemmar i teamet försökte ta över rollen som ledare och arbetet blev rörigt (Porter et. al., 2017).
En framgångsrik ledare identifierades som erfaren och med förmågan att lyfta teamets kompetens, ha en öppen kommunikation med teamet och strukturerade upp arbetet så alla jobbade åt samma mål (Bampi et. al., 2017; Cant et. al., 2016; Hai-Ping et. al., 2019; Holmberg et. al., 2020; Guedos dos Santos et. al., 2016; Grover et. al., 2017; Keshmiri & Moradi, 2019; Porter et. al., 2018). En teamledare som hade förmågan att se helheten på grund av att ledaren stod vid sidan av det patientnära arbetet och kunde på så sätt vara behjälplig med att organisera, koordinera och prioritera omvårdnadsåtgärder (Cant et. al., 2016; Gharaveis et. al; 2017; Grover et. al., 2017; Guedos dos Santos et. al., 2016). I vården av kritiskt sjuka patienter var det ledaren, som kunde bestå av antingen en erfaren sjuksköterska eller läkare, som hade den bästa överblicken över patientens hela tillstånd och kunde förmedla detta till resten av teamet (Cant et. al., 2016; Donelan et.al., 2020; Hai-Ping et. al., 2019; Lapierre et. al., 2019).
Kommunikation
Kommunikation sågs av sjuksköterskor som en nyckelkomponent inom teamarbete (Gharaveis et. al., 2017; Grover et. al., 2017; Keshmiri & Moradi., 2019; Lapierre et. al., 2019; Porter et. al., 2017). Effektiv kommunikation gav enligt sjuksköterskor ett bättre flöde i arbetet på akutmottagningen då teamets medlemmar lättare kunde arbeta mot ett gemensamt mål och stärkte på så sätt patientsäkerheten (Grover et. al., 2017; Guedos dos Santos et. al., 2016; Holmberg et. al., 2020; Innes et. al., 2015). Att ha möjligheten att tala ansikte mot ansikte med sina kollegor främjade kommunikationen (Gharaveis et. al., 2017; Hail-Ping et. al., 2019) och god kommunikation, såsom vänliga, öppna samtal kollegor emellan, stärkte sammanhållningen inom teamet(Hai-Ping et. al., 2019), gav högre arbetsglädje och skapade trygghet inom arbetsgruppen (Gharaveis et. al., 2017; Guedos dos Santos et. al., 2016; Holmberg et. al., 2020). Tydlig kommunikation, det vill säga riktad, återkopplande ”closed-loop” kommunikation framhävdes extra viktigt i kritiska situationer såsom på traumalarm, då ljudnivån ofta steg och det ibland upplevdes som rörigt på akutrummet, men det lyftes även fram som viktigt när oerfarna kollegor ingick i teamet (Holmberg et. al., 2020; Lapierre et. al., 2019). Ju högre arbetsbelastningen var på akutmottagningen, desto viktigare ansågs kommunikationens betydelse för fungerande teamarbete (Gharaveis et. al., 2017; Holmberg et. al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen kunde försvåras om det var dålig arbetsmiljö vid t.ex. höga ljudvolymer eller högt flöde på akutmottagningen eller om man inte blev lyssnad på. Detta kunde ske om man hade en dålig relation med någon kollega. (Jones & Johnstone, 2019; Porter et. al., 2017). Bristande kommunikation ledde till sämre teamarbete (Horn et. al., 2018; Jones & Johnstone., 2019)
Tydliga roller
Ytterligare en viktig komponent inom teamarbete på akutmottagning var enligt
12
2019; Porter et. al., 2017), med tydliga roller upplevdes teamarbetet fungera bättre och det ledde till minskad stress i arbetet (Grover et. al., 2017). Vid omhändertagandet av kritiskt sjuka patienter, till exempel vid traumalarm eller vid hjärtstopp på
akutmottagningen, var det viktigt att teamets medlemmar i förväg visste om sina tydligt tilldelade roller innan patienten anlände, detta medförde att situationer som annars kunde kännas överväldigande upplevdes mer hanterbara (Grover et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019). Det var dock viktigt att hålla sig till sin tilldelade roll, gjordes inte detta påverkades teamarbetet negativt (Lapierre et. al., 2019) och ett ostrukturerat team där medlemmarna frångick sina klargjorda roller kunde det leda till en förvirring inom teamet (Porter et. al., 2017) och till att viktiga observationer och åtgärder missades (Bampi et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019). Storleken på teamet ansågs även det vara av betydelse. Om teamet var för stort var det svårt att finna en tydlig roll för den enskilda sjuksköterskan, vilket kunde leda till svårigheter att samarbeta runt patienten (Grover et. al., 2017).
Teamarbetets konsekvenser
Ett välfungerande teamarbete ledde enligt sjuksköterskor på akutmottagning till att arbetssättet fick en struktur och kollegor stöttade upp varandra inom teamet och stärkte på så sätt varandra. Detta i sin tur ledde till ett mer effektiviserat omhändertagande. Strukturerat arbetssätt
Teamarbete på akutmottagning gjorde att sjuksköterskorna upplevde arbetet mer strukturerat vilket ansågs viktigt framförallt vid hög arbetsbelastning eller vid
omhändertagandet av kritiska patienter (Bampi et. al., 2017; Guedes dos Santos et. al., 2016; Gharaveis et. al., 2017; Holmberg et. al., 2020). I omhändertagandet av kritiska patienter på akutrum, innebar teamarbetet att arbetet strukturerades upp när bedömning av patienten sker enligt ABCDE-struktur. Strukturen är enligt sjuksköterskor en
förutsättning för att kunna rädda patientens liv (Holmberg et. al., 2020; Lapierre et. al., 2019). En del sjuksköterskor ansåg att det var i dessa kritiska situationer som
teamarbetet föll på plats, då det var av stor vikt att teamet arbetade efter samma struktur för att inte missa att behandla omedelbara livshotande tillstånd hos patienten. Om teamarbetet inte fungerade optimalt förlorades strukturen vilket kunde leda till negativa påföljder för omvårdnaden (Grover et. al., 2017; Holmberg et. al., 2020; Lapierre et. al., 2019). Vissa sjuksköterskor ansåg dock att strukturen gjorde att helhetssynen över patienten gick förlorad, men de såg ändå nödvändighet i arbetssättet (Holmberg et. al., 2020).
Kollegial stöttning
Att arbeta i team gjorde att sjuksköterskorna kände sig mindre ensamma i sina bedömningar. De fick stöttning av andra sjuksköterskor och av personer från andra professioner och bakgrunder vilket sågs som en värdefull resurs och sjuksköterskorna upplevde att det gjorde vården mer patientsäker (Grover et. al., 2017; Holmberg et. al., 2020; Innes et. al., 2015). Sjuksköterskorna upplevde även en större arbetsglädje när de fick beröm och hjälp av sina kollegor(Horn er al., 2018; Jones & Johnstone., 2019; Keshmiri & Moradi, 2019). Sjuksköterskorna jämförde teamarbetet som en lagsport där man är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna vinna (Jones & Johnstone., 2019). När sjuksköterskorna arbetade i team kunde de ta tillvara på hela teamets blandade kompetens. En del omvårdnadsåtgärder var ovanliga och svåra att utföra, men inom ett team med blandad kompetens hos sjuksköterskorna stöttade de mer erfarna dem sjuksköterskor med mindre erfarenhet (Guedes dos Santos et. al., 2016; Innes et. al., 2015; Lapierre et. al., 2019). För teamets ledare var det extra viktigt att få respekt och
13
bekräftelse i de kaoset som det kunde vara, och att de hade motiverade teammedlemar som inte tvekade på att följa ens beslut (Keshmiri & Moradi, 2019). Efter särskilt svåra eller komplicerade fall, stöttade teamets medlemmar varandra i form av debriefing. Debriefingen hjälpte sjuksköterskorna att bearbeta det de varit med om, och att
reflektera över hur arbetet skett (Cant et. al., 2016; Grover et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019). När teamarbetet brast ledde detta till att stödet från kollegor uteblev och detta upplevdes ha en negativ inverkan på vården (Grover et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019; Vasli & Dehghan-Nayeri, 2016).
Effektivisering
När teamarbetet fungerade upplevde sjuksköterskor att arbetet flöt på snabbare, bedömningar genomfördes effektivare och mer korrekt då de enskilda
teammedlemmarnas bedömningar kunde läggas ihop till en helhet och åtgärder kunde utföras simultant, detta gav en ökad patientsäkerhet (Gharaveis et. al., 2017; Grover et. al., 2017; Horn et. al., 2018; Innes et. al., 2016). Detta ledde till att sjuksköterskorna kände sig tryggare på sitt arbete då det i tidskritiska situationer krävdes snabba åtgärder som en ensam sjuksköterska omöjligt kunnat bedöma behov av och utföra under den tid det tog för ett team att utföra samma bedömning. (Grover et. al., 2017; Innes et. al., 2016). Effektiviseringen som teamarbete resulterade i innebar att patienternas vistelsetid på akuten förkortades vilket även det ledde till att sjuksköterskor upplevde en högre arbetstillfredsställelse (Grover et. al., 2017; Innes et. al., 2016).
Faktorer som påverkar teamarbete
Teamarbetet på akutmottagning påverkades enligt sjuksköterskor av teamträning, arbetsmiljön, relationerna mellan kollegor och kollegornas erfarenhet. Ett högt
patientflöde försvårade teamarbetet, men goda relationer kollegor emellan underlättade ett bra teamarbete. Sjuksköterskornas olika erfarenheter var även det en
påverkansfaktor, då stor erfarenhet sågs ha en positiv inverkan på teamarbete. Teamträning
Att träna på teamarbete ansågs påverka teamarbetet positivt (Keshmiri & Moradi, 2019; Lapierre et. al., 2019). Teamträning gav teamet förutsättningar att förbättra sitt
arbetssätt och lära sig sina roller (Bampi et. al., 2017; Donelan et. al., 2020; Grover et. al., 2017; Keshmiri & Moradi, 2019; Lapierre et. al., 2019; Porter et. al., 2017).
Upprepade träningstillfällen i form av patientfallsimuleringar sågs som essentiellt för att förbättra samarbetet inom teamet (Keshmiri & Moradi et. al., 2019), det motiverade sjuksköterskorna att höja sin kompetens och ansågs höja patientsäkerheten (Bampi et. al., 2017).
Arbetsmiljö
Ett ökat patientflöde, många ostabila patienter och dåligt med tid ansågs som ett hinder för teamarbete. Teamet började jobba individuellt och sjuksköterskorna ansåg att de inte hade tid att kommunicera (Grover et. al., 2017; Keshmiri & Moradi, 2019). Det ansågs dock att teamarbete var lösningen på problemet, då sjuksköterskorna upplevde att de alltid kunde hitta stöd i sitt team (Grover et. al., 2017; Vasli et. al., 2016). Tyvärr så upplevdes personalbrist som ett uttalat problem, många gjorde dubbel pass och ren trötthet gjorde att teamarbetet blev försämrat (Hai-Ping et. al., 2019). Även andra
irritationsmoment beskrevs som påverkade teamarbetet negativt. Saknades det apparatur eller om saker var felplacerade i rummen så blev teamet frustrerat och teamarbetet blev försämrat. Anhöriga som la sig i för mycket ansågs också som ett hinder för teamarbete, då någon i teamet behövde ta hand om dem och man förlorade en resurs från teamet.
14
Det fanns dock förståelse för anhörigas rätt att vara med (Lapierre et. al., 2019). Under traumalarm fanns olika irritationsmoment så som otillräcklig it-support, övertriagerade trauma patienter och dålig apparatur vilket påverkade teamarbetet negativt (Lapierre et. al., 2019)
Sjuksköterskorna beskrev även att lokalerna de arbetade i påverkade teamarbetet. Helst ville de ha ett stort rum för alla patienter och att det fanns obegränsat med material och att sjuksköterskorna alltid kunde se alla patienter och sitt team. Sjuksköterskorna förstod dock att de inte gick med tanke på sekretess och resurser (Gharaveis et. al., 2017;
Lapierre et. al., 2019). Kände de till sina lokaler och var bekväma med den medicintekniska utrustningen som fanns så styrkte detta deras självkänsla och de arbetade bättre i teamet (Lapierre et. al., 2019).
Kollegiala relationer
Sjuksköterskorna identifierade ett bra team som en grupp personer som känner varandra på ett personligt plan och hade en vana att jobba tillsammans(Guedes dos Santos et. al., 2016; Grover et. al 2017; Lapierre et. al., 2019). Detta gav en känsla av tillit, stabilitet och respekt inom teamet vilket ansågs vara en framgångsfaktor (Hai-Ping et. al., 2019; Horn et. al., 2018; Lapierre et. al., 2019; Vasli et. al., 2016). Sjuksköterskorna förstod dock att de inte alltid kunde få jobba med personer som de gillade på ett personligt plan, utan att de måste kunna bilda ett team med alla personer på arbetsplatsen för att kunna göra sitt jobb (Donelan et. al ., 2020; Guedes dos santos et. al., 2016; Lapierre et. al., 2019). Detta var dock svårt och ledde till försämrad kommunikation, förståelse för varandra och ett mindre välfungerande teamarbete överlag (Keshmiri & Moradi, 2019). Framför allt nya sjuksköterskor hamnade mer frekvent i nya team med personer de inte kände (Lapierre et. al., 2019). Vid svårt sjuka patienter verkade dock de personliga konflikterna inom teamet spela mindre roll då teamarbetet fungerade väl och personalen fokuserade enbart på patienten och inte på de personliga konflikterna de hade
sinsemellan (Lapierre et. al ., 2019; Vasli & Dehghan-Nayeri, 2016). Enligt Donelan et al. (2020) hade 77 procent av läkarna och 65 procent av sjuksköterskorna en väldigt bra eller bra arbetsrelation till varandra. Hierarki, trötthet, olika kunskapsnivåer och att bli ifrågasatt beskrevs som hinder för att få en bra relation inom teamet (Guedes dos santos et. al., 2016; Hai-Ping et. al., 2019; Holmberg et. al., 2020; Lapierre et. al., 2019). Det fanns dock en vilja hos sjuksköterskorna att få en bra relation och de insåg att det inte hjälpte att börja bråka med varandra (Guedes dos santos et. al., 2016). Att ha en positiv inställning och attityd till teamet och sina kollegor gav en ökad arbetsmoral och en större arbetsglädje (Grover et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019). Sjuksköterskorna
beskrev också att dagsformen påverkade deras attityd och att om de hade en dålig dag så kanske de inte ville samarbeta med någon (Lapierre et. al., 2019). Detta kunde leda till frustration inom teamet och sjuksköterskor som ofta betedde sig så fick ett anseende att vara lat, ha ett bristande engagemang och betedde sig respektlöst. De andra
teammedlemmarna kände också att de fick kompensera för den individen och ta en utökad roll (Holmberg et. al., 2020).
Yrkeserfarenhet
Kompetens, erfarenhet och kunskap ansågs ha en stor inverkan på teamarbetet (Bampi et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019). För att säkerställa en god kunskapsnivå inom teamet, tyckte sjuksköterskorna att det fanns ett individuellt ansvar att hålla sig uppdaterad kunskapsmässigt inom sitt område (Bampi el. al., 2017;Holmberg et. al., 2020; Lapierre et al., 2019). Sjuksköterskorna upplevde att de var viktigt att ha
15
kännedom om varje teammedlems unika kunskap och ta tillvara på den, detta ledde till en ökad förståelse för sin egen roll och de fick då ett välfungerande
teamarbete(Holmberg et. al, 2020).
Erfarna sjuksköterskor hade en stor betydelse för teamarbetet (Holmberg et, al., 2020; Horn et. al., 2018; Grover et, al., 2017; Lapierre et. al., 2019). Det var särskilt viktigt med en hög yrkeserfarenhet inom teamet vid akut livsavgörande vård (Porter et. al., 2017). Erfarenhet och specialistutbildning ansågs leda till en bättre samverkan mellan de olika yrkeskategorierna i teamet vilket var en framgångsfaktor (Lapierre et. al., 2019). Det fanns ofta nya, oerfarna sjuksköterskor på akuten och inom teamen (Grover et. al., 2017). Detta ansågs som ett hinder för det interprofessionella teamarbetet då konflikter kunde uppstå framförallt mellan läkare och de oerfarna sjuksköterskorna (Grover et. al., 2017; Guedes dos Santos et. al., 2016; Lapierre et. al., 2019). Läkarna i teamen ansåg då att den oerfarna sjuksköterskan blev för stressad och tappade
kontrollen, de kunde övertriagera patienterna och det ledde till att de arbetade mot olika mål (Holmberg et. al., 2020; Lapierre et. al., 2017). De oerfarna sjuksköterskorna behövde mer tid och stöttning av teamledaren och klarade inte att bidra till komplexa patientfall på samma sätt som de erfarna sjuksköterskorna (Grover et. al., 2017; Holmberg et. al., 2020). Sjuksköterskorna och läkarna ansåg det därför vara av största vikt att nya oerfarna sjuksköterskor erkände sina begränsningar för teamet och att de kunde samtala kring händelserna efteråt, detta gav en ökad förståelse hos teamet för de oerfarna och acceptansen för att vara ny blev större (Homberg et. al., 2020). Det sågs som en framgångsfaktor att ha minst en erfaren sjuksköterska i teamet då detta gav ett ökat självförtroende i teamet, bättre kommunikation och en ökad effektivitet (Holmberg et. al., 2020; Lapierre et. al., 2019). Specialistsjuksköterskorna inom akutsjukvård menar på att blandning av otillräcklig kompetens, erfarenhet och kunskap var en bidragande faktor till att teamet slutade att fungera på akutmottagningen och
patientsäkerheten kunde bli hotad (Bampi et. al., 2017; Grover et. al., 2017). Det var lättare för ledningssjuksköterskan att göra ett välfungerade team på dagtid då det fanns mer erfarna sjuksköterskor att fördela (Bampi et. al., 2017; Lapierre et. al., 2019; Porter el. al., 2017).
DISKUSSION Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av teamarbete på akutmottagning. Denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor anser att teamarbete är uppbyggt av framförallt tre komponenter, ledarskap, kommunikation och tydliga roller. Komponenterna nämnda i resultatet speglar de komponenter som anses viktiga inom CRM (Bosseau Murray & Foster, 2000). Ledarskap och följarskap anses inom CRM-principer vara av stor vikt, kommunikationen definieras tydligt hur den skall ske och varje teammedlens kompetens tas tillvara genom tydliga roller inom teamet. Genom detta kan situationsmedvetenhet skapas, och handlingsplaner för oväntade händelser kan bestämmas i förväg (Bosseau Murray & Foster, 2000). Resultatet i denna litteraturstudie visar även att sjuksköterskor har erfarenhet av att teamarbete leder till ett strukturerat, effektivare arbetssätt och att kollegor stöttar varandra. Kollegiala
relationer, arbetsmiljön och yrkeserfarenhet var faktorer som enligt sjuksköterskor påverkade teamarbetet på akutmottagning. När teamarbetet inte fungerade optimalt ansåg sjuksköterskor att patientsäkerheten kunde bli hotad.
16
En specialistsjuksköterska inom akutsjukvård ska verka för ett tvärprofessionellt omhändertagande, det vill säga, sjuksköterskan ska främja teamarbete och ha kunskap om hur teamet även främjar patienters och dess närståendes välbefinnande
(Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017). Enligt Henry et. al. (2013) är det ur ett patientperspektiv framförallt kommunikationen mellan teammedlemmarna som
påverkar patienternas syn på hur välfungerande teamet är. Tydlig kommunikation, men också röstläget och tonen i det som sägs, anser patienter påverkar deras syn på hur effektivt teamet kan arbeta vilket i sin tur påverkar patienternas syn på kvalitén på vården (Henry et. al, 2013). Enligt Riksföreningen för akutsjuksköterskor (2017) är ett respektfullt tvärprofessionellt samarbete och god kommunikation något en
specialistsjuksköterska inom akutsjukvård ska sträva efter, vilket Henry et. al. (2013) visar även är önskvärt ur patientperspektiv.
Enligt Redley et. al. (2017) leder teamarbete till en ökad patientsäkerhet och arbetet effektiviseras då teamet har en egenskap att komplettera varandra. Milton et. al.(2020) menar på att strukturerat och effektivt teamarbete ger en stärkt patientsäkerhet. I
resultatet beskrivs att ett välfungerande teamarbete leder till struktur, kollegial stöttning och effektivisering. Detta är något som enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade grundutbildade sjuksköterskor ska ingå i sjuksköterskans kunskap då hen ska ta sin roll som omvårdnadsansvarig inom teamet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Detta är av en stor betydelse för patientsäkerheten på akutmottagning då man på en
akutmottagning framför allt jobbar i team (Manser, 2009). Enligt Amaniyan et. al. (2020) uppstår patientsäkerhetsrisk bland annat vid bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal oavsett yrkeskategori, vid bristfällig kännedom om varandras roller i arbetet runt patienten och vid en hög arbetsbelastning. Resultatet i denna
litteraturöversikt visar hur sjuksköterskor anser att tydliga roller är en viktig komponent inom teamarbete, och enligt Amaniyan et. al. (2020) leder kunskap om varandras kompetenser och yrkesområden till tydligare roller som i förlängningen förbättrar teamarbetet. Resultatet i denna litteraturöversikt beskriver hur sjuksköterskor upplever att teamarbete leder till en effektivare vård. Amaniyan et. al. (2020) beskriver att en överbelastad akutmottagning utgör en patientsäkerhetsrisk. Enligt Athlin et. al. (2013) leder välfungerande teamarbete på en akutmottagning till kortare väntetid till läkare och kortare total vårdtid på akuten, vilket påverkar arbetsbelastningen då detta motverkar att akutmottagningen blir överbelastad och i förlängningen leder till en säkrare vård. En effektiv och säker vård för alla är ett av delmålen i Agenda 2030, och
förbättringsarbeten som syftar till detta uppmuntras av Socialstyrelsen för att nå målen (Socialstyrelsen, 2017).
Kompetensbeskrivningen för specialistutbildade sjuksköterskor inom akutsjukvård innehåller en mer utvecklad beskrivning som innebär att det krävs en djupare förståelse för samverkan i team och säker vård. Boman et. al. (2020) har undersökt skillnaden mellan grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor inom akutsjukvård. De finner att det finns en viss kompentensskillnad då de
specialistutbildade sjuksköterskorna har en mer teoretisk bakgrund, men studien fann inte någon skillnad då det gäller deras roller och ansvar. Datan till studien samlades in på två olika akutmottagningar i Norden. I studien beskrivs att den specialistutbildade sjuksköterskans roll inte riktigt var definierad och de upplevde att de hade mer att ge utifrån sin specialiserade roll. Enligt Boman et. al. (2020) bör nationella riktlinjer utformas för att få en tydligare specialiserad roll.
17
I resultatet i denna litteraturöversikt framkommer det att teamträning är en
framgångsfaktor för teamarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor anser att teamträning ger en ökad förståelse för sina roller, högre kompetens och ökad patientsäkerhet.
Hammick et. al. (2009) belyser vikten av den interprofessionella teamträningen. Med detta menas att olika yrkeskategorier bör träna tillsammans för att optimera sitt team. Etablerade metoder för att träna teamarbete är CRM (Murphy et. al., 2015) och
TeamSTEPPS (Obenrader et. al., 2019). Akutmottagningar som genomfört utbildningar med TeamSTEPPS får ett mer välfungerande teamarbete då verktyget hjälpte
personalen att identifiera ett välfungerande teams komponenter och sedan låta dem träna på detta (Obenrader et. al., 2019). Att träna enligt CRM-principer stärker teamarbetet på så sätt att deltagarna får träning i ledarskap och följarskap, men även i kommunikation och situationsmedvetenhet (Murphy et. al., 2015). Enligt Riksföreningen för
akutsjuksköterskor (2017) ska specialistsjuksköterska inom akutsjukvård ha förmågan att undervisa sina kollegor inom omvårdnad som rör akutsjukvård. Simuleringsträning har visat sig stärka individerna i teamet och förbättra vården för patienterna, även om teamet sedan inte består av samma medlemmar (Murphy et. al., 2015). Välfungerande team uppstår enligt Murphy et. al. (2015) inte spontant, utan det är när vårdpersonal har fått träna och repetera sina färdigheter inom teamarbete som prestandan inom teamet stärks. Detta leder i sin tur även till en ökad patientsäkerhet (Murphy et. al., 2015). Inkluderade studierna i denna litteraturöversikt kommer från Sverige, Portugal, Rumänien, USA, Canada, Brasilien, Iran, Indonesien och Kina. Detta tyder på att teamarbete inom akutsjukvård är ett aktuellt ämne globalt. En av studierna, skriven av Hai-Ping et. al. (2019), berör hur hierarkier kan stå i vägen för teamarbete då läkarna som ansågs stå över sjuksköterskorna i hierarkin inte lyssnade på deras resonemang kring patienterna. Enligt Allen et. al. (2017) är detta ett globalt hinder för det
interprofessionella samarbetet och något som bör motverkas. Hierarkier inom vården där sjuksköterskor inte anses värda att lyssnas på, motverkar Riksföreningen för akutsjuksköterskor (2017) kompetensbeskrivning där specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård ska ha förmåga att koordinera vårdteamen så att vården utförs på ett för patienten optimalt sätt. Enligt HSL (2017:30) skall vård ges först till den person som har det största behovet. Bedömningen av vilken patient på akutmottagningen som har det största behovet utförs oftast av en sjuksköterska (Tam et. al., 2018), vilket innebär att sjuksköterskornas åsikter bör tas tillvara på.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att samla tillgänglig kunskap om sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av teamarbete på en akutmottagning. Enligt Polit och Beck (2020) är en litteraturöversikt en bra metod för att samla och sammanställa tidigare gjord forskning inom specifikt område för att få en bild av kunskapsläget. Då erfarenheter och
upplevelser önskades belysas, valdes en kvalitativ ansats. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats kan ge en kontext för det studerade ämnet, och leda till underlag för vidare forskning (Polit & Beck, 2020). Studien är genomförd efter Polit och Beck´s (2017) flödesschema för litteraturstudier. Detta gav arbetet struktur och innebar att författarna till litteraturöversikten inte missade steg som enligt Polit och Beck (2017) anses som nyckelkomponenter i genomförandet av litteraturöversikter och stärker studiens validitet.
Studiens syfte utformades utifrån författarnas erfarenheter av att arbeta på en akutmottagning. Författarnas förförståelse inom ämnet har därför kunnat färga
18
resultatet. För att undvika detta har författarna innan och under processens gång diskuterat denna förförståelse för ämnet. Enligt Polit och Beck (2020) bör däremot en författare till en litteraturöversikt se till att ha gedigen kunskap inom ämnet, vilket författarna försökt samla på sig genom att läsa på om fakta om bland annat
akutmottagningars arbetssätt och utformning och teamarbete inom vården. Detta hjälpte även till att skapa distans till den förförståelse författarna ansåg sig ha.
Ett av stegen i Polit och Beck´s (2020) flödesschema innebar att en sökstrategi för att finna relevant material bör erhållas. För att använda en relevant sökstrategi följdes Forsberg och Wengströms (2016) steg i urvalsprocessen. Dessa steg överensstämde med Polit och Beck’s flödesschema men förtydligade processen i hur urvalet ska ske. För att undvika att analysera föråldrat material beslutades att endast inkludera studier
genomförda tidigast år 2015, alltså fem år gamla studier när litteraturöversiktens arbete startades. Då författarna till studien endast behärskar svenska och engelska språket tillräckligt väl för att kunna ta till sig de skrivna studierna, exkluderades studier skrivna på andra språk än dessa. Samtliga inkluderade studier var skrivna på engelska. Dessa kriterier kan ha medfört att relevanta studier för litteraturöversiktens syfte exkluderats, trots att de eventuellt kunnat bidra till resultatet. Två databaser, PubMed och CINAHL, valdes ut. Dessa databaser anses användbara för omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016; Polit & Beck, 2017). En bibliotekarie konsulterades i syfte att identifiera relevanta sökord, MeSH termer i PubMed och Headings i CINAHL, och kombinationer av dessa. Forsberg och Wengström (2016) och Polit och Beck (2020) betonar vikten av att som läsare kunna följa urvalsprocessens alla steg. En sökmatris finns därför presenterad i arbetet, dock så fanns svårigheter att finna tillräckligt med relevant material och fritextsökningar genomfördes i PubMed utan MeSH-termer. Fritextsökning genomfördes även i google scholar. Denna sökning genererade mycket stor träffmängd och författarna har inte läst igenom samtliga träffar, vilket påverkar litteraturöversiktens systematik och replikerbarhet negativt.
Analysprocessen följde Lundman och Hällgren Granheims (2017) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Samtliga inkluderade studier hade ett kvalitativt analyserbart material, varpå metoden ansågs passa materialet att analysera. För att stärka
litteraturöversiktens validitet plockades menigsenheter från de inkluderade studiernas resultat ur av båda författarna var för sig, och jämfördes därefter. Detta då texter kan tolkas olika av olika personer (Forsberg & Wengström, 2016), och för att nå en så sann tolkning som möjligt genomfördes detta av två personer. Båda författarna hade markerat liknande stycken som meningsbärande enheter, i vissa fall skiljde sig enheterna åt i längd. Efter gemensam diskussion nåddes konsensus och de längre enheterna antingen delades i flera enheter då de innehöll information om flera saker, eller förlängdes då enheten blivit för kort så kontexten gick förlorad. För att ytterligare stärka validiteten och trovärdigheten satt författarna tillsammans under resterande del av analysprocessen och diskuterade och reflekterade gemensamt över hur enheterna kunde kondenseras och samtidigt översättas korrekt utan att vital information gick förlorad. Vid osäkerhet vid översättning användes google translate som hjälp. Risk kvarstod dock ändå att
översättning inte skett korrekt då engelska inte är någon av författarnas modersmål och google translate ibland översätter på ett sätt som inte är tillförlitligt. Detta är en svaghet i analysarbetet som författarna inte kunnat åtgärda inom tidsramen för arbetet.
När samtliga enheter var kondenserade och översatta kodades dessa, även detta under gemensam diskussion. Enligt Lundman och Hällgren Granheim (2017) ökar
19
tillförlitligheten genom detta förfarande. Resultatet anses av författarna spegla de karaktäristika inom teamarbete presenterade i bakgrunden. Detta påverkar resultatets giltighet positivt (Lundman & Hällgren Granheim, 2017). I denna litteraturstudie inkluderades studier från många olika länder, med olika förutsättningar för
akutsjukvård. Trots detta presenterade de inkluderade studierna likvärdiga aspekter på teamarbete. Detta anser författarna vara en styrka för generaliserbarheten. Enligt Lundman och Hällgren Granheim (2017) påverkas bedömning av överförbarheten i en studie om det finns en noggrann beskrivning av urval, datainsamling och analys vilket författarna har försökt uppnå.
Slutsats
Ledarskap, kommunikation och tydliga roller är enligt sjuksköterskor viktiga
komponenter inom teamarbete. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten. Ett välfungerande teamarbete ger kortare väntetid och vårdtid på akutmottagningen, teamets medlemmar kompletterar varandra och bedömningar sker snabbare och mer patientsäkert. Teamarbete, när det fungerar väl, ökar även
arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. Det är därför av stor vikt att personal på akutmottagningar får kunskap om teamets positiva effekter, kunskap om hur ett team fungerar och dessutom får öva på teamarbete. Det finns välbeprövade metoder för teamträning, men vidare forsknings behövs inom området för att utveckla enkla teamträningsmetoder då dagens akutsjukvård är under stor tidspress och alltid ska fungera optimalt.
Klinisk tillämpbarhet
Denna litteraturöversikt ger ett grundläggande underlag för vad ett team behöver för att kunna fungera optimalt. Resultatet kan ligga till grund för utbildning för sjuksköterskor på akutmottagning för att medvetandegöra sjuksköterskorna om teamets funktion och betydelse för säker vård. Litteraturöversikten ger en inblick i kärnkompetensen säker vård och sjuksköterskans roll i det interprofessionella samarbetet.
20 REFERENSER
Allen, E., Elliot, D. & Jackson, D. (2017). Recognizing and responding to in‐hospital clinical deterioration: An integrative review of interprofessional practice issues. Journal of clinical nursing, 26(23-24), 3990-4012. https://doi.org/10.1111/jocn.13839
Amaniyan, S., Faldaas, B.O., Logan, P.A. & Vaismoradi, M.J. (2020). Learning from Patient Safety Incidents in the Emergency Department: A Systematic Review. Journal of emergency medicine, 58(2), 234-244. Doi: 10.1016/j.jemermed.2019.11.015. Arksey, H. & O’Malley, L. (2002). Scoping studies: towards a methodological
framework. International journal of social research methodology, 8(1), 19-32.
https://doi.org/10.1080/1364557032000119616
Athlin, Å., von Thiele Schwarz, U., Farrohknia, N. (2014) Effects of multidisciplinary teamwork on lead times and patient flow in the emergency department: a longitudinal interventional cohort study. Scandinavian journal of trauma, resuscitation and emergency medicine 21(76). https://sjtrem.biomedcentral.com/articles/10.1186/1757-7241-21-76
*Bampi, R., Lorenzini, E., Krauzer, I. M., Ferraz, L., Franco da silva, E. & Dall´ agnol, C. M.(2017). Perspectives of the nursing team on patient safety in an emergency unit. Journal of nursing,11(2), 584-90. https://doi.org/10.5205/reuol.10263-91568-1-RV.11022001713
Boman, E., Levy-Malmberg, R &Fagerström, L. (2019). Differences and similarities in scope of practice between registered nurses and nurse specialists in emergency care: an interview study. Scandinavian journal of caring sciences, 34(2), 492-500.
https://doi.org/10.1111/scs.12753
Bosseau Murray, W., & Foster, P. A. (2000). Crisis Resource Management Among Strangers: Principles of Organizing a Multidisciplinary Group for Crisis Resource Management. Journal of Clinical Anesthesia, 12(8), 633-638.
https://doi.org/10.1016/S0952-8180(00)00223-3
*Cant, R. P, Porter, J. E., Copper, S. J., Roberts, K., Wilson, I. &Gartside, C. (2016). Improving the non-technical skills of hospital medical emergency teams: The team emergence assessment measure (TEAMTM). Emergency medicine Australasia,28(6) 641-656. https://doie.org/10.1111/1742-6723.12643
Cronin, J. G. & Wright, J. (2005). Rapid assessment and initial patient team: a way forward for emergency care. Accident and emergency nursing, 13(2). 87-92.
https://doi.org/10.1016/j.aaen.2004.12.002
*Donelan, K., Desroches, C. M., Guzikowski, S., Dittus, R. S. & Buerhaus. (2020). Physician and nurse practitioner roles in the emergency, trauma, critical, and intensive care. Nurse outlook,68(5) 591-600. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2020.04.010
Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2011). On a hidden game board: The patient’s first encounter with emergency care at the emergency department. Journal of
