0
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Kartläggning av information för att minska risken för
återkommande hjärtinfarkt - en litteraturöversikt
Författare:
Mathilda Andersson
Jennifer Boberg
Examensarbete i
huvudämne 15hp
Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Handledare:
Anja Saletti
Examinator:
Catrin Henriksson
SAMMANFATTNING
Introduktion: Varje år dör cirka 17,9 miljoner människor i hjärtinfarkt. Personer som drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har större risk att drabbas igen, därför är förebyggandet extra viktigt efter första insjuknandet. Ärftlighet, ålder och kön är ingenting som individen kan påverka, men det finns livsstilsförändringar som individen kan göra för att minska risken för hjärtinfarkt. De riskfaktorer som finns, som i sin tur kan orsaka en hjärtinfarkt är exempelvis rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus och det metabola syndromet.
Syfte: Syftet var att kartlägga information om livsstilsförändringar till hjärtinfarktpatienter
för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt.
Metod: En deskriptiv design användes, med litteraturöversikt som metod (Forsberg &
Wengström, 2016). Resultatet baserades på tio randomiserade artiklar.
Resultat: I resultatet framkom det att individanpassad information om riskfaktorer bidrog
till en ökad förståelse och motivation för livsstilsförändringar. Informationen anpassades efter kunskapsnivå och gavs av vårdpersonal flertalet gånger under sjukhusvistelsen. Att ge informationen i ett tidigt skede på sjukhuset samt uppföljning efter hemgång var en viktig del för patienterna som bidrog till ökad livskvalité, motivation och skapade trygghet.
Slutsats: Genom att ge patienterna individanpassat stöd och utbildning utvecklades
kunskapsnivån. Till följd av stärkt självförtroende hos patienten samt involvering av anhöriga ökade möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkt. Person-och familjecentrerad vård, delaktighet och individanpassad information resulterar i minskad risk för återkommande hjärtinfarkt. Vidare uppföljning var en viktig del för patienterna då de kunde få svar på frågor och funderingar som hade uppstått.
Nyckelord
ABSTRACT
Introduction: Every year 17,9 million people dies of myocardial infarction. People with
cardiovascular disease have larger risks to be affected again, therefore it’s important with secondary prevention. Things like genetics, age and gender are things that we can´t affect, but some life changes lower the risk for another myocardial infarction. The risk factors that we can affect are example smoking, high blood pressure, hyperlipidemia, diabetes and metabolic syndrome.
Aim: The aim of this study was to chart information to patients about lifestyle changes to
reduce the risk of secondary myocardial infarction
Method: A descriptive literature review (Forsberg & Wengström, 2016). The result was
based on ten randomized articles.
Results: Individualized information about risk factors contributed to an increased
understanding and motivation for life changes. The information was adjusted after the level of knowledge and the information was provided from the nurses several times during the hospitalization. Providing the information at an early stage in the hospital as well as
follow-up after returning home was an important part for the patients, which contributed to an increased quality of life, motivation and created security.
Conclusion: By giving the patients individual support and education the level of
knowledge developed. As a result of the patient's strengthened self-confidence and the involvement of relatives, the opportunities to return to a healthy life after a heart attack increased. Person- and family-centered care, participation and personalized information result in reduced risk of recurrent heart attack. Further follow-up was an important part for the patients as they could get answers to questions and concerns that had come up.
Key words
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION………....…1
Hjärtsjukdom globalt och i Sverige……….………....……….…....1
Hjärt- och kärlsjukdom……….………..………..…………..………..1
Sekundärprevention……….……….………..……...…...2
Information - patient, anhörig………...…...…...….……….…………...3
TEORETISK REFERENSRAM………....………...……….4 PROBLEMFORMULERING………....……….………...….5 SYFTE………..………....……...……….……..5 FRÅGESTÄLLNINGAR………...……….……….…………..……….………5 METOD………...………..……….……...………….………...5 DESIGN………..………..…..5 SÖKSTRATEGI………...………..……….….………..6 Urval………...………. ………6 Tillvägagångssätt………...……….……….….……….6 Inklusionskriterier………..………..…….……...6 Exklusionskriterier……….……..………6
BEARBETNING OCH ANALYS……….…...…………..6
KVALITETSANALYS………..……… 6
RESULTATANALYS……….…………..…..7
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE………....……….………7
RESULTAT………...………….……..……….7
1. Information till hjärtinfarktpatienter…...………..………..……….8
2. Metod för att förmedla information och kunskap………...….….……….………8
2.1. Person. och familjecentrerat……….….……….9
2.2. Kunskapsnivå anpassat till individen……….……….………...9
2.3. Yttre faktorer som kan underlätta……….10
3. Vikten av information i tidigt och senare skede……….………10
3.1 Tidig information………...……...……….10
3.2 Sen uppföljning...11
DISKUSSION……….……….11
RESULTATDISKUSSION………...……….12
Information till hjärtinfarktpatienter….………..12
Metod för att förmedla information och kunskap……….…………...13
Vikten av information i tidigt och senare skede………...………...14
Samhälleliga och etiska aspekter………..……….……..14
METODDISKUSSION………..15
Metod………..………....…….…...15
Forskningsetiska överväganden……….………..16
SLUTSATS………...……….16
REFERENSER………..………..…...17
1
INTRODUKTION
Hjärtsjukdom globalt och i Sverige
Ischemisk hjärtsjukdom är den ledande orsaken till dödsfall världen över. I länder med låg-och medelinkomst är dödligheten hög och den stiger med åldern (Finegold, Asaria & Francis, 2012).
Det går att förebygga kardiovaskulär sjukdom men trots det dör cirka 17,9 miljoner människor varje år. Sammanlagt världen över så står kardiovaskulär sjukdom för 31% av dödsfallen. Personer som drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har större risk att drabbas igen, därför är förebyggandet extra viktigt efter första insjuknandet (World Health Organization [WHO], n.d.).
World Health Organization har en godkänd handlingsplan som ska hjälpa medlemsländerna att förebygga icke smittsamma sjukdomar, där inkluderas hjärt-och kärlsjukdomar. Handlingsplanen inkluderar de förebyggande åtgärderna som rökstopp, sundare matvanor och ökad fysisk aktivitet (WHO, 2012).
I Sverige insjuknade 21 765 personer i hjärtinfarkt år 2018, vanligaste är i ålder 85+ och den lägsta ålderskategorin är mellan 15–29 år (Folkhälsomyndigheten, 2020). Dödligheten i hjärtinfarkt minskar och under 2018 dog ungefär 5 800 personer. Trots minskningen av dödligheten så dör var fjärde person som drabbats av akut hjärtinfarkt inom 28 dagar
(Socialstyrelsen, 2019). Hjärt-och kärlsjukdomar innefattar främst hjärtinfarkt och kärlkramp men även stroke (Eikeland, Haugland, Stubberud, 2011). De personer som tidigare drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har större risk till försämrad livskvalité och en hjärtinfarkt kan medföra stort lidande. Förändringarna i kärlen kan vara medfödda eller tillkomna senare i livet och den ischemiska sjukdomen kan ge obotliga skador på hjärtat (Lidell, 2012). Dagens statistik pekar på att insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar minskar men att livsstilen som de yngre personerna har riskerar att vända den trenden. Unga personer lider idag av övervikt, diabetes och inaktivitet vilket är en stor bidragande del. Idag lever över två miljoner personer i Sverige med någon form av hjärtsjukdom, det kan kopplas ihop med att fler personer överlever den akuta fasen av
hjärtsjukdom (Hjärt-och lungfonden, 2019). Hjärt- och kärlsjukdom
Kranskärlssjukdom är ett vanligt tillstånd hos många människor, främst hos äldre personer men de förekommer även hos yngre. Riskfaktorer kan ligga bakom sjukdomen men det är inte alltid fallet, det finns de som drabbas utan riskfaktorer också. Den största orsaken till
kranskärlssjukdom är vanligtvis inlagring av lipider i kärlväggen som i sin tur bildar plack. Det är en relativt långsam process men det kan ske att en blödning uppstår i ett plack och därigenom
2 så kan en tromb bildas eller ett totalstopp i kärlet, om en sådan situation uppstår så orsakar det en hjärtinfarkt. De riskfaktorer som finns, som kan orsaka en hjärtinfarkt och som går att påverka är exempelvis rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus och det metabola
syndromet (Vasko, 2013). Ärftlighet, ålder och kön är riskfaktorer som individen inte kan påverka, men det finns livsstilsförändringar som individen kan göra föra att bibehålla god hälsa. Med en sund kost, daglig aktivitet, mindre alkoholkonsumtion och eventuellt rökstopp så kan de främja sin hälsa (Strömberg, 2014). Kardiovaskulär sjukdom kan delas upp i två olika grupper, akut kranskärlssjukdom och instabil kranskärlssjukdom. När det har uppstått en ischemisk skada på hjärtat som inte går att reparera klassas det som akut kranskärlssjukdom. Det kan exempelvis vara akut hjärtinfarkt, plötslig kardiell död och instabil angina. I kategorin instabil
kranskärlssjukdom så tillhör icke-ST-höjningsinfarkt samt instabil angina (Lidell, 2012). I behandlingen av dessa sjukdomar så är målet detsamma, lindra symtom, förebygga
komplikationer och minimera den eventuella skadan på myokardiet (Vasko, 2013). Vid en hjärtinfarkt så blir det syrebrist i någon del av myokardiet och vid syrebrist i mer än 15 minuter riskerar den delen av hjärtat att aldrig återhämta sig. Det gör att det blir en kronisk nedsättning i hjärtats pumpförmåga (Henriksson & Rasmusson, 2013).
Sekundärprevention
Var femte person som drabbas av hjärtinfarkt drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt inom ett år, men många av dessa infarkter hade kunnat undvikas med hjälp av sekundärt förebyggande och livsstilsförändringar. Sekundärprevention riktar sig mot personer som tidigare drabbats av en hjärtinfarkt och är utformat med information om livsstilsförändringar samt utbildning. Med hjälp av rehabiliteringen så minskas sjukhusvistelsen och det stärker patienternas livskvalité. Det främjar patientens hälsa och minskar kostnaderna för samhället (Fitzsimons et al., 2019).
Leemrijse, van Dijk, Jørstad, Peters and Veenhof (2013) visar att sekundärprevention är mycket viktig för att förebygga återkommande hjärtinfarkt men att deltagandet tyvärr är lågt. Den prevention som finns idag fokuserar inte på de individuella riskfaktorerna. Melamed, Tillman, Kufleitner, Thürmer & Dürsch (2014) menar att det inte finns någon utbildning om riskfaktorer för patienter med kranskärlssjukdom. De tror att utbildning inom fysisk aktivitet och främjande av livskvalité kan minska risken för återkommande hjärtinfarkt. En person som drabbats av en ischemisk hjärtsjukdom kommer att leva med den resten av livet, därför anser Leemrijse med medarbetare (2013) att dessa personer ska ingå i ett rehabiliteringsprogram för att få individuell information om hur de ska ändra sina levnadsvanor. Irmak och Fesci (2010) menar att sekundära förebyggande insatser kan ha en positiv förändring på individens livsstil och riskfaktorer.
3 Information - patient, anhöriga, patientdelaktighet
I situationer med akut sjukdom så finns det risk att patienten känner att vårdpersonalen har makt på grund av kunskap och information. I de situationerna är det extra viktigt att bibehålla
individens autonomi, integritet och värdighet. När patienten är delaktig i sin vård samt eventuella anhöriga så skapas trygghet i vården (Willman, 2014). Information kan ges på olika sätt,
muntligt enbart med patienten, muntligt med patient och anhöriga samt skriftligt. En informationskälla som är uppskattad av många patienter är när de tillsammans i grupp kan diskutera och resonera samtidigt som de får information om hälsotillståndet (Carlsson & Wennman-Larsen, 2014). För patienten och dess anhöriga är det viktigt att få den hjälp som krävs för att så snart som möjligt kunna återgå till en normal vardag (Lidell, 2012).
Patientdelaktighet grundar sig i att patienten bibehåller sin autonomi och är med och påverkar sin vård och behandling utifrån personens förutsättning. Patientdelaktighet är ett begrepp som idag ofta används som styrande och vägledande i vården. Autonomi och delaktighet är lika begrepp och betyder ibland samma sak men autonomi är mer förknippat med självbestämmande och frihet. Mötet mellan vårdare och patient kan bli en prövning för patientens autonomi då
vårdpersonalen innehar en viss fackkunskap som kan påverka patientens utövande av autonomi. Arnsteins modell är uppbyggd i fem steg: Information, Konsultation, Dialog, Inflytande och Medbestämmande. Det finns olika nivåer inom patientdelaktighet och ju högre upp i nivån patienten befinner sig desto större delaktighet och inflytande har patienten. Arnsteins modell menar på att är patienten längst ner på stegen, alltså Information, så är personen icke-deltagande. Konsultation och Dialog innebär att patienten är med och diskuterar men att de inte har någon reell makt men att de är med i planeringen av vården. Det är först i Inflytande och
Medbestämmande som patienterna har ett faktiskt inflytande och delaktighet. Denna modell fokuserar på att patienter har olika förmågor och viljor att vara delaktiga i sin egen vård medans Sveriges kommuner och Regioner menar att samtliga steg i modellen har lika stor betydelse (Eldh & Winblad, 2018). Enligt Patientlagen (SFS, 2019:964) så ska sjukvården utformas och genomföras i största mån i samråd med patienten och med patientens medverkan innebär det att patienten själv står för vissa åtgärder som är anpassade till dess förutsättningar.
Personcentrerad vård
Inom personcentrerad vård står hela personen i fokus, dess unika behov, resurser och
erfarenheter och inte enbart sjukdomen som de drabbats av. Patientdelaktighet är en central del i personcentrerad vård (Eldh, 2014). En viktig förutsättning för att skapa patientdelaktighet är information. Informationen behöver vara anpassad efter patientens situation och utifrån hens
4 behov av information, samt utgå från vad personen redan vet. Informationen kan ses som ett verktyg, målet är nämligen kunskap. Det är inte bara vårdpersonal som skall delge patienten information utan det måste ske ett ömsesidigt kunskapsutbyte (Eldh, 2014). För att
vårdpersonalen skall känna till vad patienten tycker är viktigt i sin tillvaro, så uppmuntras
patienten att berätta om sig själv, sina föreställningar och tidigare erfarenheter (Snellman, 2014). Eldh (2014) lyfter hur viktigt det är att aktivt lyssna på patienten och förstå hur hen upplever sin situation. Det är personens önskningar och intressen som utgör grunden i vårdplanen och vården utformas efter behoven (Snellman, 2014; Robinson, Callister, Berry och Dearing, 2008). En till viktig aspekt i personcentrering är att vårdpersonal och patient samverkar och att informationen som ges är begriplig och adekvat. Med personcentrerad vård är det viktigt att inte bara involvera personen som söker eller behöver vård, utan också deras närstående. Robinson och medarbetare (2008) visar att med hjälp av patientcentrering så kan efterlevnaden främjas och de leder till förbättrade hälsoresultat.
Teoretisk Referensram
Den teoretiska referensramen som styr denna litteraturöversikt är teorin om egenvårdsbalans av Dorothea Orem Self-Care Deficit Nursing Theory. Syftet med egenvården är att hjälpa
individerna att bli självständiga i sin egenvård för att kunna bevara sin hälsa (i Kirkevold, 2000). Det är därför viktigt att sjuksköterskan vägleder patienten i sin egenvård för att bibehålla hälsan och sitt välbefinnande. En viktig del i sjuksköterskans roll är att främja egenvård och i
kompetensbeskrivningen så innefattar det att sjuksköterskan ska, i samråd med patient eller anhörig, planera och strukturera framtida vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Enligt Wiklund och Gustin (2012) menar Dorothea Orem att det är sjuksköterskans skyldighet att identifiera och utveckla patientens behov av kunskap för att utföra egenvård. Patientens förmåga att ta hand om sig själv är lika stor som handlingarna, genom att då anpassa kraven skapas en egenvårdsbalans. Om personen upplever för höga krav på egenvård jämfört med den egna kunskapen och förmågan utvecklas istället en obalans. Det är därför viktigt att sjuksköterskan stödjer patienten i sin egenvård och att arbeta tillsammans med personen i att utveckla dennes förmågor som också är anpassade efter eventuella kulturella eller sociala behov (Wiklund & Gustin, 2012).
Orem menar att omvårdnadsbehovet delas in i tre nivåer, egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem. Behoven av egenvård är relaterade till hälsoproblem som finns hos
5 viktigt att individerna tillgodoser sina behov av utveckling genom att de identifierar vilka egenvårdsbehov som föreligger. Det definieras som egenvårdskrav (i Kirkevold, 2000).
Den andra nivån, egenvårdsbrist, delas in i två centrala begrepp egenvårdsbegränsningar och egenvårdskapacitet. Personens förmåga att kunna tillgodose sina behov av vård och utveckling är vad Orem menar med egenvårdskapacitet. Egenvårdsbrist uppstår när det sker en obalans mellan personens egenvårdsbehov och egenvårdskapacitet. Egenvårdsbegränsningar kan uppstå när individen har begränsningar i sin egenvårdskapacitet. Orem menar att det finns tre olika typer av begränsningar: Begränsad förmåga att själv bedöma och fatta egna beslut, begränsade kunskaper samt begränsad förmåga att genomföra en handling som ger resultat (i Kirkevold, 2000).
I teorin om omvårdnadssystem ingår tre begrepp omvårdnadssystem, hjälpmetoder och omvårdnadskapacitet. Begreppet omvårdnadskapacitet består av de attityder, kunskaper, färdigheter och egenskaper som behövs för att utföra omvårdnad. Sjuksköterskan anses vara en hjälpmetod, då en sjuksköterska är en professionell vårdgivare. Eftersom de skall vägleda och stödja individerna psykiskt eller fysiskt och på så vis kan en utvecklande undervisning och miljö skapas. Omvårdnadssystem bildas när sjuksköterskan samverkar tillsammans med personerna. När egenvårdsbrist uppstår behöver omvårdnadsåtgärder formas utifrån patientens förmågor (i Kirkevold, 2020).
Problemformulering
Dödligheten efter hjärtinfarkt har minskat men är fortfarande hög. Idag dör var fjärde person som drabbats av hjärtinfarkt inom 28 dagar. Hos de ¾ som överlevt ökar risken för
återkommande hjärtinfarkt. Sekundärprevention blir därför viktigt, men studier visar att deltagandet i sekundärprevention är lågt men också att den information som ges inte är tillräckligt individanpassad. För att minska risken för återkommande hjärtinfarkt behövs livsstilsförändringar men hur den informationen ska ges, när den skall ges och hur lång uppföljning som behövs för att hjälpa individer till hållbara förändringar är oklart.
Syfte
Syftet är att kartlägga information om livsstilsförändringar till hjärtinfarktpatienter för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt.
6
Frågeställningar
Vilken information behöver ges för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt? Hur ska informationen ges för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt? När ska informationen ges för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt?
METOD
D
esignDeskriptiv design användes, med litteraturöversikt som metod (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi
Urval
Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökning av artiklar, vilket gavs tillgång till via Uppsala universitets bibliotekstjänst. Cinahl är en databas som har flertalet tidskriftsartiklar vars ämnen är inom arbetsterapi, omvårdnad, medicin och fysioterapi. Den andra databasen som användes var PubMed vilket är den största medicinska databasen som innehöll flertalet artiklar inom omvårdnad, medicin och odontologi (Karolinska institutet, 2020).
Tillvägagångssätt
En generell sökning gjordes där ämnet studerades för att få en överblick inom området. Det gav resultat och idéer på vidare sökord för att smalna av sökningen till artiklarna. Totalt utfördes sex databassökningar vilket resulterade i 135 utfall. Första gallringen utfördes genom att läsa
rubrikerna, de som innehöll sökorden “myocardial”, “secondary prevention”, “cardiovascular”, “education” eller “heart disease” lästes abstract, totalt 76 stycken. Utav dessa återstod sedan 34 stycken artiklar som lästes i sin helhet. Efter det återstod 18 stycken artiklar som ansågs besvara vårt syfte och var godkända enligt inklusion- och exklusionskriterierna. Efter att ha utfört en kvalitetsgranskning på de resterande artiklarna så återstod 10 stycken artiklar som användes i studien. Resultatet av litteratursökningen presenterar i bilaga 2.
Inklusionskriterier
Artiklarna var vetenskapliga originalartiklar, publicerade de senaste 10 åren. Artiklarna var skrivna på engelska, samt fanns tillgängliga via Uppsala Universitetsbibliotek elektroniska prenumerationer. Metoden som artiklarna använde sig av var randomiserad. De artiklar som
7 behandlade syftet användes och de hade medel- hög kvalitet enligt SBU´s (2014)
granskningsmall, se bilaga 3. Exklusionskriterier
Artiklarna som exkluderas kostade pengar, var kvalitativa och skrivna tidigare än 2010. De var skrivna på ett annat språk än engelska eller var inte etiskt godkända. De artiklarna som
bedömdes ha låg kvalité enligt SBU´s (2014) granskningsmall och som inte besvarade studiens syfte exkluderades.
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Artiklarna granskades med hjälp av SBU´s (2014) granskningsmall som var till för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Den var utformad som en checklista med svarsalternativ “ja”, “nej”, “oklart” och om det “ej är tillämpligt”, se bilaga 3. Med hjälp av granskningsmallens frågor bedömdes urvalsmetod, undersökningsgrupp, resultat, validitet och reliabilitet.
Poängsättning användes för att sammanställa kvalitén på artiklarna där ett poäng gavs för “ja”, noll poäng för “nej”, “oklart” och om det “ej är tillämpligt”. Maxpoängen var 31 poäng, i bedömningen så värderades artiklarna poäng 0-16 låg, 17-23 medel och 24-31 var hög kvalité. De artiklarna som i bedömningen hade låg kvalitet exkluderades och de som uppnådde medel-hög kvalité enligt SBU´s (2014) granskningsmall användes i litteraturöversikten, se bilaga 3. Resultatanalys
Artiklarnas resultat granskades enligt Forsberg och Wengströms (2016) modell. De utvalda artiklarnas resultat lästes flera gånger för att sedan diskuteras, vilket skapade förståelse för deras innehåll. De delades sedan in i kategorier baserat på frågeställningarna. Resultaten från artiklarna analyserades och sammanställdes i en tabell, se bilaga 2.
Forskningsetiska överväganden
Det har inte utförts någon egen undersökning i studien, utan information har samlats in och sammanställts från redan utförda studier. Kontroll att de som skrivit artiklarna och utfört studien har använt sig av Codex genomfördes. Artiklarna lästes igenom och de som uppfyllde de tre villkoren som Sandman och Kjellström (2013) har framställt, får kallas etiska och togs med i studien. De villkoren som skulle uppnås var att det handlade om betydelsefulla frågor, hade god vetenskaplig kvalitet och att den hade genomförts på ett etiskt sätt. Deltagarna skulle vara
8 informerade om att deras medverkan var frivillig och att de hade rätt att avbryta när de ville (Sandman & Kjellström, 2013). Resultatet i litteraturöversikt strävas efter att presenteras så objektivt som möjligt (Forsberg & Wengström, 2016).
RESULTAT
Resultatet i studien baserades på tio randomiserade artiklar som granskades med SBU´s
granskningsmall (2014), artiklarna med kvaliteten “medel” och “hög” togs med i studien. Antal deltagare i litteraturöversikten var 1709 personer. Artiklarna hade en stor geografisk bredd och var utförda i: Taiwan, Sverige, Holland, Iran, Sydkorea, Turkiet, Australien och Kina, se bilaga 2 för översikt av analyserad litteratur. Resultatet besvaras under tre stycken huvudkategorier som utgår från frågeställningen, efter det är resultatet uppdelat i fem stycken underkategorier, se Tabell 1.
Tabell 1. Översikt huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategorier Underkategorier
Informationen som behöver ges till hjärtinfarktpatienter Rekommendationer för hur information ska ges till
individer för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt
Person- och familjecentrerat Information anpassad till individens kunskapsnivå
Yttre faktorer som kan underlätta förmedling av information
Tidpunktens betydelse när information ska ges till
patienten för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt
Tidig information Sen uppföljning
Informationen som behöver ges till hjärtinfarktpatienter
Information och ökad kunskap inom kardiovaskulär sjukdom var viktigt då det resulterade i livsstilsförändring. Det var viktigt att individerna enbart fick den information om
livsstilsförändringar som berörde dem (Jorstad et al., 2013; Turan-Kavradim & Özer, 2019; Wu et al., 2019; Zakeri, Khoshnood, Dehghan & Abazari, 2020).
9 Grunden i informationen var rökavvänjning, betydelsen av fysisk aktivitet, förändring av kostvanor, minskad alkoholkonsumtion och medicinsk betydelse (Jorstad et al., 2013; Turan-Kavradim & Özer, 2019; Wu et al., 2019; Zakeri, Khoshnood, Dehghan & Abazari, 2020). I studien skriven av Uysal och Ozcan (2013) visades det vara viktigt att patienten förstod
betydelsen av regelbundna vikt- och blodtryckskontroller samt regelbundna diabeteskontroller. Varnfield och medarbetare (2014) och Turan-Kavradim & Özer (2019) menade att med ökad kunskap och förståelse förbättrades livskvalitén och minskade stress, ångest och depressiva symtom. Individerna fick bara ta del av den information om riskfaktorer, komplikationer och livsstilsförändringar som berörde dem då möjligheten till upptag av information var nedsatt relaterat till stress och trauma. En viktig del var att personen bekräftade att hen har förstått informationen som de fått (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017; Turan-Kavradim & Özer, 2019). Riskerna med att de fick allmän information var att de inte kunde registrera informationen som behandlade dem själva (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017; Turan-Kavradim & Özer, 2019).
Rekommendationer för hur information ska ges till individer för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt
Utbildning av familjen i sjukdomen gav en god effekt på individens acceptans av sjukdom, förbättrad egenvård och livsstilsförändringar (Uysal & Ozcan, 2013; Zakeri et al.,2020). Resultatet visade att det var viktigt att individanpassa informationen utifrån behov och
kunskapsnivå (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017; Turan-Kavradim & Özer, 2019). Med information och ökad kunskap motiverades individen till förändring samt stärktes i sin egenvård (Mohammadpour et al., 2015)
Person- och familjecentrerat
Genom att patienterna fick individanpassat stöd och utbildning utvecklades kunskapsnivån. Till följd av stärkt självförtroende hos patienten samt involvering av anhöriga ökade möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkt (Mohammadpour et al., 2015; Zakeri et al.,2020). En ökad förståelse hos familjen minskade skammen för den drabbade (Zakeri et al.,2020). Individens självförtroende stärktes i samband med ökad kunskap vilket förbättrade motivationen och förmågan i egenvård (Mohammadpour et al., 2015). Med hjälp av broschyrer samt stöd av familjen kunde de öka möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv och minska risken för återkommande hjärtinfarkt (Uysal & Ozcan, 2013; Zakeri et al.,2020). Familjerehabilitering var en central del i individens rehabilitering. Anpassning med hänsyn till eventuella begränsningar
10 av kultur, ålder och fysik hade en betydande del i individens rehabilitering. Genom att anhöriga informerades om hur sjukdomen påverkade deras närstående i vardagen samt fick information om sjukdomen visade det sig öka den drabbades acceptans för sjukdomstillståndet. Tillförd kunskap och förståelse till anhöriga minskade känslan av skam hos den drabbade. Resultatet visade förbättring kring fysisk aktivitet, kost och medicinsk förståelse hos patienterna (Zakeri et al.,2020).
Information anpassad till individens kunskapsnivå
Informationen anpassades utifrån individens kunskapsnivå för att hen skulle kunna tillgodose sig informationen på bästa sätt (Kärner-Köhler et al., 2020; Turan-Kavradım & Özer, 2019; Uysal och Ozcan 2013). Det var viktigt att ta reda på patientens tidigare kunskap (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017; Turan-Kavradim & Özer, 2019).
För att på bästa sätt nå fram till individerna var det viktigt att identifiera deras individuella utbildningsbehov och därefter anpassades informationen utifrån individens behov och kunskapsnivå (Kärner-Köhler et al., 2020; Turan-Kavradım & Özer, 2019; Uysal och Ozcan 2013). En betydande del i individens förståelse var hur mycket kunskap de hade om symtom vid hjärtinfarkt, läkemedel och biverkningar. Utifrån individens kunskapsnivå formades ett
rehabiliteringsprogram och resultatet visade en ökad kunskap och motivation i utförandet av egenvård (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017; Turan-Kavradim & Özer, 2019). Yttre faktorer som kan underlätta förmedling av information
Med hjälp av sjuksköterskans kompetens samt skriftlig information som var anpassad till individen, så främjades egenvård (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017;
Turan-Kavradim & Özer, 2019) Grupputbildningar tillsammans med andra individer, som drabbats av samma sjukdom, hade en god effekt i kunskapsutbyte då de kunde ta del av andras erfarenheter och kunskaper (Mohammadpour et al., 2017; Park et al.,2017).
Det var viktigt att sjuksköterskan utgick från individens kunskapsnivå och anpassade informationen samt rådgivningen angående aktuella riskfaktorer, diagnoser och
livsstilsförändringar till individen (Mohammadpour et al., 2015; Park et al., 2017; Turan-Kavradim & Özer, 2019). Utbildning av sjuksköterskorna inom pedagogik och hjärtsjukdom ökade viljan till utbildning av patienterna och skapade en större förståelse till patienterna. Med den ökade kunskapen hos sjuksköterskan så kunde fler patienter ta in informationen som de delgivits (Park et al., 2017).
11 Vårdpersonalen kunde med hjälp av Orems teori, identifiera och uppfylla individens
egenvårdsbehov. Genom att individerna besvarade ett frågeformulär om hur de själva ansåg att deras kunskaper, motivation och färdigheter inom egenvård var så formades individuella
omvårdnadsåtgärder (Mohammadpour et al., 2015). Varnfield och medarbetare (2014) utformade ett digitalt program som kunde underlätta tillgängligheten för patienterna och ökade därmed antalet medverkande. Individerna hade möjlighet att ställa frågor och funderingar digitalt som dykt upp i efterförloppet. Grupputbildningar användes som ett effektivt sätt i att lära ut kunskap och skapade förståelse hos individerna genom att de lyssnade på andras historier och
erfarenheter (Mohammadpour et al., 2017; Park et al.,2017).
Tidpunktens betydelse när informationen skulle ges till patienten för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt
Resultatet visade att det var viktigt att fånga upp den drabbade i tidigt skede och identifiera tidigare levnadsvanor och riskfaktorer som kan leda till återinsjuknande. Individerna fick
information i tidigt skede och då sågs en ökning i motivationen till att skapa livsstilsförändringar (Park et al., 2017; Zakeri et al., 2020). Uppföljningen i hemmet skapade trygghet hos
patienterna, samt en ökad livskvalité och sjukdomskontroll (Turan-Kavradim & Özer, 2019; Park et al., 2017; Wu et al.,2015).
Tidig information
Det var viktigt att i tidigt skede fånga upp individerna för ökad möjlighet till självinsikt och god egenvård. När rehabiliteringen påbörjades tidigt så ökades deltagarnas motivation och det gav ett ökat medverkande (Park et al., 2017; Zakeri et al., 2020). Vid första mötet med patienten
identifierades levnadsvanor och de eventuella livsstilsförändringar som behövde ske.
Informationen bearbetades tillsammans med sjuksköterskan och anpassades efter individen så de tillsammans hittade ett fokus. Informationen och rådgivningen gavs till patienterna flertalet gånger under deras sjukhusvistelse (Turan-Kavradim & Özer, 2019; Wu et al., 2019). Genom att de informerade om risker och gav kunskap om sjukdomen skapade de bättre förutsättningar till förståelse och förändring av levnadsvanor (Jorstad et al., 2013; Mohammadpour et al. 2015).
Sen uppföljning
Vid hemgången från sjukhuset upplevde individerna en trygghet att bli informerade om att en uppföljning skulle ske, vecka ett eller två. Uppföljningen var till för att stämma av hur de mådde samt att besvara de frågor som dykt upp efter att de landat i det som hänt (Jorstad et al., 2013;
12 Turan-Kavradim & Özer, 2019; Uysal och Ozcan, 2013; Zakeri, 2020). Uppföljningar efter hemgång med besök och telefonsamtal gav ökad livskvalité och en starkare sjukdomskontroll (Turan-Kavradim & Özer, 2019; Park et al., 2017; Wu et al.,2015). Uppföljningarna uppmanade till förändring samt bidrog till att individens motivation stärktes då resultatet mättes i samband med uppföljningarna (Jorstad et al., 2013; Kärner-Köhler et al., 2020; Mohammadpour et al., 2015; Zakeri et al., 2020). Utbildningen som gavs till patienterna om kost och fysisk aktivitet visade sig ge signifikant skillnad efter 12 månader då patienterna hade minskat i vikt och
midjeomfång (Varnfield, 2014; Turan-Kavradim & Özer, 2019). Wu och medarbetare (2019) såg att de personerna som skrevs ut från sjukhuset utan uppföljning eller rådgivning uppsökte
akutsjukvården för bröstsmärtor flertalet gånger än dem som hade fått uppföljning i hemmet.
DISKUSSION
Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga informationen om livsstilsförändringar till hjärtinfarktpatienter för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt. Individanpassad information och kunskapsnivå inom kardiovaskulära riskfaktorer, härkomst, komplikationer ledde till livsstilsförändringar (Jorstad et al., 2013; Turan-Kavradim & Özer, 2019; Wu et al., 2019; Zakeri, Khoshnood, Dehghan & Abazari, 2020). Det var viktigt att ta hänsyn till individens eventuella begränsningar som till exempel ålder, fysik och kultur. Informationen framfördes med hjälp av olika tillvägagångssätt och anpassades efter individens nivå så att de förstod informationen (Kärner-Köhler et al., 2020; Turan-Kavradım & Özer, 2019; Uysal och Ozcan 2013). Rehabiliteringen som involverade familjen och anhöriga visade sig ha en positiv effekt på individens acceptans av sjukdomen (Zakeri et al.,2020). Resultatet visade att
individanpassad information som påbörjades på sjukhuset ökade motivationen till
livsstilsförändringar. Uppföljningar efter hemgång skapade en trygghet hos individen samtidigt som de ökade motivationen till livsstilsförändringar (Jorstad et al., 2013; Kärner-Köhler et al., 2020; Mohammadpour et al., 2015; Zakeri et al., 2020)
Resultatdiskussion
Informationen som behöver ges till hjärtinfarktspatienter
Merparten av studierna visade att individanpassad information om riskfaktorer minskade risken för återkommande hjärtinfarkt och det var viktigt att individen förstod informationen som de erhållit (Jorstad et al., 2013; Mohammadpour et al. 2015). Tingström (2012) menar att det inte bara räcker att ordinera den behandling som patienten behöver utan de behöver stöd, kunskap
13 och ges möjligheter till samtal. Vasko (2013) visar att när generella råd och information ges, finns det risk att den information som är relevant för individen missas. Fördelen med
individanpassning av information är att patienterna ges en möjlighet att registrera informationen som berör just dem. Flera studier, Vasko (2013); Irmak & Fesci (2010) visar att i
sekundärprevention behöver både råd ges om vikten av rökstopp, sänka hyperlipidemi, sträva efter en välkontrollerad diabetes mellitus samt om möjligt undvika det metabola syndromet. Även om alla dessa riskfaktorer har visats viktiga att få information om, så är de generella. För att stödja individen och minska risken för återkommande hjärtinfarkt behöver det anpassas till just den individ som är i fokus och hens specifika situation (Kärner-Köhler et al., 2020; Turan-Kavradım & Özer, 2019; Uysal och Ozcan 2013).
För att minska återinsjuknande var det viktigt att de gav den drabbade kunskap om
kardiovaskulära riskfaktorer, begränsningar och komplikationer (Varnfield och medarbetare, 2014; Turan-Kavradim & Özer, 2019). En del patienter som drabbas av en akut hjärtinfarkt tror att det enbart är ett akut tillstånd och att det är övergående utan efterföljder. Det är information som de har uppfattat ifrån sjuksköterskor och läkare, vilket gör att informationen måste vara tydligare för att inte uppfattas fel (Tingström, 2012). Ökad kunskap gav personen förbättrad livskvalité, minskad stress, ångest och depressiva symtom (Varnfield och medarbetare, 2014; Turan-Kavradim & Özer, 2019). Människan reagerar på stress vilket leder till nedsatt förmåga att ta in information, därför är det viktigt att hålla sig till de riskfaktorerna som berör patienten (Klang-Söderkvist, 2014). När en person drabbas av en kronisk sjukdom är det viktigt att ha förståelse för patienten att det är stora livsstilsförändringar som krävs av individen (Tingström, 2012).
Rekommendationer för hur information ska ges till individer för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt
Resultatet påvisade att informationen som gavs måste individanpassas och därmed förmedlas på olika sätt. Familj och anhöriga var en stor del i patientens psykologiska stöd. När en person drabbats av en kronisk sjukdom så blir även de anhöriga drabbade (Mohammadpour et al., 2015; Zakeri et al.,2020). Det kan vara svårt för patienten att acceptera sin sjukdom om de anhöriga inte har insikt i sjukdomen och hur det påverkar deras vardag (Hedberg & Nygårdh, 2018). Individer som känner sig friskare och starkare börjar ifrågasätta vårdpersonalens kompetenser för att de har anhöriga och bekanta som inte lever lika hälsosamt och de är inte sjuka (Tingström, 2012). Med hjälp av familjecentrerad rehabilitering så ökade både patientens och de anhörigas
14 kunskap, insikt och acceptans för sjukdomen, det stärkte även förståelsen för
livsstilsförändringar. Förståelsen för eventuella komplikationer, begränsningar och
livsstilsförändringar främjade egenvården och relationerna (Zakeri et al.,2020) Syftet med egenvården är att hjälpa individerna bli självständiga i sin egenvård för att kunna bevara sin hälsa (i Kirkevold, 2000). Patientens förmåga att ta hand om sig själv är lika stor som
handlingarna, genom att då anpassa kraven skapas en egenvårdsbalans. Om personen upplever för höga krav på egenvård jämfört med den egna kunskapen och förmågan, utvecklas istället en obalans (Wiklund & Gustin, 2012).
Carlsson och Wennman-Larsen (2014) menar att informationen kan ges muntligt enbart med patienten, muntligt med patient och anhöriga och skriftligt. Genom att hålla informationen på patientens kunskapsnivå så ökade det möjligheterna till förståelsen. I dagens omvårdnad så dokumenteras inte patientens kunskapsnivå i journalen på samma sätt som andra kognitiva nedsättningar. Genom att sjuksköterskan dokumenterar patientens kunskap om sjukdom, läkemedel och livsstilsförändringar så kan de skapa en mer effektiv rehabilitering då de kan anpassa informationen (Tingström, 2012). Patienter har olika förmågor att ta in och förstå information och påverkas av yttre omständigheter exempelvis stress. Anpassning till deras kunskapsnivå gör att de kan tillgodose sig informationen (Klang-Söderkvist, 2014). I merparten av studierna så ansågs de mest effektiva alternativen vara grupputbildningar, broschyrer och utbildningshäften som formades efter patienten. Orem menar att egenvård främjar hälsa och med hjälp av Orems teori ska sjuksköterskan tillsammans med patienten identifiera riskfaktorer och behov av livsstilsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskan ser individens förmågor och anpassar informationen därefter samt eventuella kulturella och sociala behov (Wiklund & Gustin, 2012). Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor så har de ansvar att på ett pedagogiskt sätt utbilda och informera patienter och dess anhöriga. Inom hjärt- och kärlsjukdom så finns de riktlinjer för utbildning och rådgivning (Tingström, 2012). I Svensk sjuksköterskeförening (2020) nämner de att arbetsbelastningen är hög för sjuksköterskor, vilket resulterar i kortsiktiga lösningar och sämre omvårdnad. Det är därför viktigt att det finns ett tillräckligt antal sjuksköterskor per avdelning och att de får kontinuerlig kompetensutveckling samt att det finns kompetent personal på vårdavdelningen. Resultatet i studien visade att
utbildning för sjuksköterskor inom pedagogik och kunskap stärkte sjuksköterskornas självkänsla och viljan att utbilda. Utbildningen gjorde att sjuksköterskan lärde sig att bemöta olika
personligheter och kunde då nå fram till fler patienter, vilket förbättrade patienternas kunskap och egenvård. En viktig del i sjuksköterskans roll är att främja egenvård och i
15 kompetensbeskrivningen så innefattar det att sjuksköterskan ska, i samråd med patient eller anhörig, planera och strukturera framtida vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Tidpunktens betydelse när informationen skulle ges till patienten för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt
Informationens tidpunkt visade sig ha en stor roll i patientens engagemang och gav ett större antal deltagande patienter i rehabiliteringen. Informationen kring patientens levnadsvanor inhämtades i ett tidigt skede och formade omvårdnadsåtgärder (Park et al., 2017; Zakeri et al., 2020). Orem menar att patienten kan ha olika typer av begränsningar som bristande kunskap och bedömning samt begränsad förmåga att utföra en handling (i Kirkevold, 2000). Med kunskap så ökades förutsättningarna och förståelsen för individen till förändrade levnadsvanor.
Motivationen för patienten är en viktig del i processen för förändring och med hjälp av patientens styrkor så formas mål (Miller & Rollnick, 2013). Sjuksköterskan och patienten samarbetade för att tillsammans hitta ett fokus på den information som hen behövde ta del av. Informationen gavs sedan till patienten regelbundet under sjukhusvistelsen för att individen skulle få en chans att bearbeta och ta in informationen (Park et al., 2017).
Tillsammans med sjuksköterska så planeras hemgång med mål som är realistiska och
utvärderingsbara. Genom uppföljningen i hemmet efter sjukhusvistelsen blev individerna trygga och fick svar på frågor och funderingar (Park et al., 2017; Wu et al.,2015). Wu och medarbetare (2019) såg att de personerna som skrevs ut från sjukhuset i stabilt tillstånd och inte fick någon uppföljning eller rådgivning, uppsökte akutsjukvård för bröstsmärtor fler gånger än dem som hade fått uppföljning i hemmet. I merparten av studierna så visade det sig att vetskapen om en uppföljning i hemmet gav en tryggare hemgång och förbättrad livskvalité, vilket främjade egenvården (Turan-Kavradim & Özer, 2019; Park et al., 2017; Wu et al.,2015). Det är viktigt att vara tydlig för patienten att de måste fortsätta med de livsstilsförändringar som de genomgått efter hjärtinfarkten för att minska risken att drabbas igen. Ett vanligt fenomen är att när individen efter några månader känner sig frisk, tror att de kan återgå till sina gamla vanor (Tingström, 2012).
Samhälleliga och etiska aspekter
Sammanlagt världen över så står kardiovaskulär sjukdom för 31% av dödsfallen
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Att drabbas av en ischemisk sjukdom kan leda till obotliga skador på hjärtat och kan bidra till andra kroniska hjärtsjukdomar (Lidell, 2012). Idag minskar
16 insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom, men risken är stor för att det kommer öka igen då de unga idag har en livsstil som leder till övervikt, diabetes och inaktivitet (Hjärt-och lungfonden, 2019). Eftersom personer som tidigare drabbats av hjärtinfarkt har större risk att drabbas igen, är det viktigt med sekundärprevention (Folkhälsomyndigheten, 2020). Fitzsimons och medarbetare (2019) menar att sekundärprevention främjar patientens hälsa och minskar kostnaderna för samhället. Tidig information och utbildning till patienterna visade sig minska sjukhusvistelsen och det ökade livskvalitén. Med ökad livskvalité och uppföljning efter utskrivning minskades besöken till akutmottagningen och belastningen på vården.
Metoddiskussion
Metod
För att besvara studiens syfte användes deskriptiv design med litteraturöversikt som
datainsamlingsmetod, vilket ansågs vara nödvändigt då studien undersökte mätbara resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Systematisk litteraturöversikt underlättar tillämpningen praktiskt i det kliniska då det är en sammanställning av information från tidigare publicerade artiklar. Styrkan i att använda litteraturöversikt var att flera resultat granskades och
sammanställdes, trots olika tillvägagångssätt att utbilda individerna i artiklarna, så identifierades gemensamma faktorer i resultatet. Artiklarna var randomiserade kontrollstudier vilket anses ha hög trovärdighet samt var det bästa sättet att påvisa signifikanta skillnader och undersöka hypoteser (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna hade en geografisk bredd som gör att resultatet kan tillämpas i andra länder utöver de som var med i studien. Det var faktorer som anses öka trovärdigheten för resultatet i studien. En artikel var utförd i Sverige, med liknande resultat som de övriga, vilket gör att det finns möjlighet att generalisera resultatet i Sverige. Generaliserbarheten till fattiga länder kan bli ifrågasatt då det inte finns samma resurser att tillgå. Sökstrategi
Sökningarna gjordes i PubMed och Cinahl för att hitta relevanta artiklar inom omvårdnad och medicin. Kvantitativa artiklar hittades som besvarade olika aspekter av syftet och
frågeställningarna. Om en kvalitativ metod hade använts så kunde individernas upplevelser av vården lyftas och få mer subjektiva svar som är lättare att tolka för vårdpersonal och därigenom lättare skapa en personlig förändring. SBU’s granskningsmall (2014) valdes till granskningen och det fanns ingen mall för poängsättning i kvalitetsgranskningen, den utformades i samband med granskningen, vilket kan ses som en svaghet i arbetet. I poängsystemet för
17 del av frågorna var högre värderade än andra. Artiklarna granskades på varsitt håll och därefter jämfördes och diskuterades. Av de tio artiklarna, så bedömdes nio artiklar varav hög kvalité och en av medel, att majoriteten var av hög kvalité stärkte trovärdigheten i resultatet.
Sökningen i PubMed, med filter publicerade senaste fem åren, gav inte tillräckligt med resultat och då utökades sökningen till de senaste 10 åren. En nackdel med att utesluta tidigare
publicerade artiklar var att det fanns risk att studier av hög kvalité exkluderades. Fördelarna med att använda senare publicerade artiklar var att det skildrade de aktuella forskningsläget. Om studierna enbart varit utförda i Norden så hade resultatet blivit mer generaliserbart till vården i Sverige och förutsättningarna som finns här. Randomiserade artiklar användes för att stärka kvalitén på urvalet. Artiklarna lästes flertalet gånger, resultat och tillvägagångssätt sorterades ut. Varje frågeställning fick varsin färg, vilket underlättade sorteringen av resultatet. Utifrån
sortering och bearbetning kunde ett resultat sammanställas som besvarade syftet. Forskningsetiska överväganden
Alla artiklar var etiskt granskade och godkända av en kommitté. Artiklarna uppfyllde de tre villkoren som Sandman och Kjellström (2013) framställt för att en artikel skall vara etisk. Artiklarna uppfyllde kraven då de forskade på betydelsefulla frågor, var av god vetenskaplig kvalitet och utförda på ett etiskt sätt. Deltagarna var informerade om att deras deltagande var frivilligt och att de hade rätt att avbryta när de ville (Sandman & Kjellström, 2013). De forskningsetiska överväganden som ställdes i litteraturöversikt bedömdes vara uppfyllda och resultatet i litteraturöversikten presenterades objektivt, vilket sågs som en styrka i studien.
Slutsats
Att drabbas av en kronisk sjukdom kan framkalla olika reaktioner exempelvis skam, depression och ångest. Information och ökad kunskap genererade i stärkt självförtroende och förändrade levnadsvanor. Genom att de gav patienterna individanpassat stöd och utbildning utvecklades kunskapsnivån. Till följd av stärkt självförtroende hos patienten samt involvering av anhöriga ökade möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkt. Person-och familjecentrerad vård, delaktighet och individanpassad information resulterade i minskad risk för återkommande hjärtinfarkt. Det visade sig att information i tidigt skede samt individanpassad utbildning ökade förutsättningarna för personerna och skapade acceptans för sjukdomen. Uppföljning i hemmet skapade trygghet hos patienterna samt ökade sjukdomskontrollen. Ytterligare forskning behövs
18 inom området för att hitta det med tidseffektiva tillvägagångssättet för både vårdpersonal och patient.
Författare Mathilda Andersson och författare Jennifer Boberg har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
19
REFERENSER
Björvell, C., & Thorell-Ekstrand, I., (2014). Omvårdnadsåtgärder. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling, (2. uppl., s.113-134). Lund:
Studentlitteratur
Carlsson, C. & Wennmann-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2 uppl., s.197-224). Lund:Studentlitteratur
Eikeland, A., Haugland, T., Stubberud, D-G., (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad: Del 1, (2. uppl. s.205-243) Stockholm: Liber
Eldh, A-C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J, Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2.uppl., s. 485-506). Lund: Studentlitteratur.
Eldh, A-C. & Winblad, U. (2018). Patientdelaktighet – Dåtid, Nutid och Framtid. I A-C. Eldh (Red.)
Delaktighet och patientmedverkan (s. 27-58). Lund: Studentlitteratur
Finegold, J.A., Asaria, P. & Francis, D.P. (2012). Mortality from ischaemic heart disease by country, region, and age: Statistics fromWorld Health Organisation and United Nations.
International Journal of Cardiology, 168(2) doi:https://doi.org/10.1016/j.ijcard.2012.10.046 Fitzsimons, D., Stępińska, J., Kerins, M., Piepoli, M.F., Hill, L., Carson, M.A. & Prescott, E. (2019). Secondary prevention and cardiovascular care across Europe: A survey of European Society of Cardiology members´views. European Journal of Cardiovascular Nursing, 19(3) doi: https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1177/1474515119877999
Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2 uppl., s.47-78). Lund:Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten, (2020). Insjuknande i hjärtinfarkt. Folkhälsomyndigheten. Hämtad 10 november, 2020, från
20
Forsberg, C. & Wengström Y., (2016). Att göra systematiska litteraturstudier (4.uppl.). Lund:Studentlitteratur
Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet- synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J, Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2.uppl., s. 361- 386). Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2013). Transporten, försvaret och skyddet. Fysiologi med relevant anatomi, (s. 134-195). Lund: Studentlitteratur
Hjärt- och lungfonden (2020). Alla kan drabbas av hjärtinfarkt. Stockholm: Hjärt- och lungfonden. Hämtad 29 maj, 2020, från
https://www.hjart- lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/mer-lasning/alla-kan-drabbas-av-hjartinfarkt/
Hjärt- och lungfonden (2019). Hjärtrapporten 2019. Stockholm: Hjärt-och lungfonden. Hämtad 10 november, 2020,
https://assets.ctfassets.net/e8gvzq1fwq00/cKtBDICQefUQaC9VoZXWR/a858abcd9c69d7f0fc3 39286b5d0a934/200212_HR_001-108_lowres_update.pdf
Hsu, L-L., Huang, Y-H.& Hsieh, S-I. (2014). The effect of scenario- based communication training on nurses’ communication competence and self-efficacy and myocardial infarction knowledge. Patient Education and Counseling, 95(3), 356-364.
http://dx.doi.org/10.1016/j.pec.2014.03.010
Irmak, Z.& Fesci, H. (2013) Effect of nurse-managed secondary prevention program on lifestyle and risk factors of patients who had experienced myocardial infarction. Applied Nursing
Research, 23(3), 147-152. doi:10.1016/j.apnr.2008.07.004
Jorstad, H-T., Von-Birgelen, C., W-Alings, A-M., Liem, A.,Van-Dantzing, J-M., Jaarsma, W,...G-Peters, R-J. (2013). Effect of a nurse- coordinated prevention programme on cardiovascular risk after an acute coronary syndrome: main results of the RESPONSE randomised trial. HEART, 99(19), 1421-1430. doi: 10.1136/heartjnl-2013-303989
Karolinska institutet. (2020). Användbara databaser och webbplatser. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 11 November, 2020, från
21 Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Klang-Söderkvist, B. (2014) Information - undervisning - lärande. I B. Fossum (Red.) Kommunikation samtal och bemötande i vården (2 uppl., s.51-72) Lund: Studentlitteratur
Kärner-Köhler, A., Jaarsma, T., Tingström, P. & Nilsson, S. (2020). The effect of problem- based learning after coronary heart disease- a randomised study in primary health care (COR-PRIM). BMC cardiovascular disorders, 20(1) 1-11.doi: https:/doi-org.
ezproxy.its.uu.se/10.1186/s12872-020-01647-2
Leemrijse, C.J., van Dijk, L., Jørstad, H.T., Peters R.JG., & Veenhof, C. (2012). The effects of Hartcoach, a lite style intervention provided by telephone on the reduction of coronary risk factors: a randomised trial. BMC cardiovascular Disorders 12(1) doi:10.1186/1471-2261-12-47 Lidell, E. (2012). Vård av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson (Red.). Kardiologisk omvårdnad (2. uppl., s. 61-78). Lund: Studentlitteratur
Maspers, M., & Schou, V. (2010). Ischemisk hjärtsjukdom. I K. Hedin & M. Löndahl (Red.). Hjärt-kärlsjukdomar (s.27-52). Lund: Studentlitteratur
Melamed, R.J., Tillman, A., Kufleitner, H-E., Thürmer U. & Dürsch, M. (2014). Evaluating the efficacy of an education and treatment program for patients with coronary heart disease.
Deutsches Ärzteblatt international 111(47) doi: 10.3238/arztebl.2014.0802
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur.
Mohammadpour, A., Rahmati-Sharghi, N., Khosravan, S., Alami, A. & Akhond, M. (2015). The effect of a supportive educational intervention developed based on the Orems’s self care theory on the self care ability of patients with myocardial infarction: a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing 24(11-12), 1686-1692. doi: 10.1111/jocn.12775
Park, M., Song, R.& Jeong, J-O. (2017). Effect of goal attainment theory based education program on cardiovascular risks, behavioral modification, and quality of life among patients
22 with first episode of acute myocardial infarction: Randomised study. International Journal of Nursing Studies, 71, 8-16. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.02.019
Ringsberg, K.C. (2014). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J, Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2.uppl., s. 387-418). Lund: Studentlitteratur. Robinson, J-H., Callister, L-C., Berry, J-A. & Dearing, K. (2008). Patient- centered care and adherence: Definitions and applications to improve outcomes. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 20(12). doi:10.1111/j.1745-7599.2008.00360.x
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2019:964. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från Patientlag (2014:821) Svensk författningssamling 2014:2014:821 t.o.m. SFS 2019:964 - Riksdagen Snellman, I. (2014). Vårdrelationer- en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2.uppl., s. 439-466). Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen, (2019). Statistik om hjärtinfarkter 2019. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 11 November, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6490.pdf
Socialstyrelsen, (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 11 November, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 29 maj, 2020, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 11 november, 2020, från
23 https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetensbe skrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening, (2020). Policy för klimat och hälsa. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 18 Januari, 2021, från
https://swenurse.se/omvardnadsmagasinet/tidigare-nummer/omvardnadsmagasinet-nr-4---2019/en-policy-for-klimat-och-halsa
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (1998). Evidensbaserad omvårdnad av patienter med måttligt förhöjt blodtryck. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 29 maj, 2020, från
https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu- kartlagger/evidensbaserad-omvardnad-vid-behandling-av-patienter-med-mattligt-forhojt-blodtryck/
Ternestedt, B-M. & Norberg, A., (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv - identitetens betydelse. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt (2.uppl., s. 33-68). Lund: Studentlitteratur
Tingström, P. (2014). Information och utbildning. I F. Friberg & J, Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2.uppl., s. 595-623). Lund: Studentlitteratur.
Tingström, P. (2012). Informations- och utbildningsstöd vid rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdom. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (2. uppl., s. 371-392) Lund: Studentlitteratur
Turan-Kavradim, s. & Özer, Z-C. (2019). The effect of education and telephone follow-up intervention based on the Roy Adaptation Model after Myocardial infarction: randomised
controlled trial. Scandinavian journal of caring sciences, 34(1), 247-260. doi:10.1111/scs.12793 Uysal, H. & Ozcan, S. (2013). The effect of individual education on patients’ physical activity capacity after myocardial infarction. International journal of nursing practice, 21(1), 18-28. doi: 10.1111/ijn.12193
Varnfield, M., Karunanithi, M., Lee, C-K., Honeyman, E., Arnold, D,...Walters, D-L. (2014). Smartphone-based home care model improved use of cardiac rehabilitation in postmyocardial infarction patients: results from a randomised controlled trial. HEART 100 (22), 1770-1790. doi: 101136/heartjnl-2014-305783
24
Vasko, P. (2013). Hjärt-kärlsjukdomar. I N. Grefberg (Red.). Medicinboken: orsak, symtom,
diagnostik, behandling (5 uppl., s. 70-162) Stockholm: Liber
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Willman, A., (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2.uppl., s.37-52) Lund:Studentlitteratur
World Health Organization (n.d) Cardiovascular Diseases. World Health Organization. Hämtad 14 Januari, 2020, från Cardiovascular diseases (who.int)
World Health Organization (2012). Prevention and Control of Noncommunicable Diseases: Guidelines for primary health care in low-resource settings. World Health Organization. Hämtad 14 Januari, 2020, från 9789241548397_eng.pdf (who.int)
Wu, Q., Zhang, D., Zhao, Q., Liu, L., He, Z., Chen,…Gu, J. (2019) Effect of transitional health management on adherence and prognosis in elderly patients with acute myocardial infarction in percutaneous coronary intervention: A cluster randomized controlled trial. PLOS ONE, 14(5). doi:10.1371/journal.pone.0217535
Zakeri, M., Khoshnood., Dehghan, M.& Abazari, F. (2020). The effect of the Continuous Care Model on treatment adherence in patients with myocardial infarction: a randomised controlled trial. Journal of Research in Nursing, 25(1), 54-65.
1
BILAGA 1.
Tabell 2. Litteratursökning Databaser och datum för sökningSökord Filter Utfall Lästa
abstract
Lästa
artiklar artiklar CINAHL,
10 nov 2020
Nursing care AND patients AND about risk factors AND myocardial infarction
26 10 3
PubMed, 10 nov, 2020
Myocardial infarction AND education AND lifestyle
Free full text, in last 10 years, Randomized Controlled Trial
21 12 8
CINAHL, 12 nov 2020
Myocardial infarction AND
education AND patient AND nursing AND randomized
8 8 5
CINAHL, 12 nov 2020
Effect AND Nursing AND Myocardial Infarction AND change risk behaviors patientes
6 6 3
PubMed, 17 nov, 2020
Secondary prevention AND
cardiovascular disease AND education nursing
Free full text, in last 10 years, Randomized Controlled Trial
28 15 7
CINAHL, 12 nov 2020
Effect AND Lifestyle AND myocardial infarct AND education
1
BILAGA 2
Tabell 3. Översikt över analyserad litteratur.
Författare, År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare/Bortfall Resultat
Hsu, L-L., Huang, Y-H. & Hsieh, S-I., 2014
Taiwan
The effect of scenario-based communication training on nurses communication competence and self-efficacy and myocardial infarction knowledge Undersöka effekterna av utbildning av sjuksköterskorna i kommunikationsförmåga/ kompetens, kunskap om hjärtinfarkt och kunskapen om att lära ut.
Randomiserad kontrollerad studie 122 deltagare, 63 i kontrollgrupp och 59 i experimentgruppen. Bortfall av 61 personer till sista testet. 30 respektive 31 i vardera gruppen.
De båda grupperna av sjuksköterskor förbättrade sin förmåga till kommunikation men experimentgruppen hade en signifikant ökning av kunskap av utlärande, kommunikationsmetoder och kunskap. Kärner Köhler, Jaarsna, T.,A., Tingström, P. & Nilsson, S., 2020. Sverige.
The effect of problem-based learning after coronary heart disease- a randomized study in primary health care (COR-PRIM).
Studien syftar till att utvärdera om den problembaserad inlärningen
förbättrar patientens empowerment och egenvård mer än den standardiserade hemskickade
patientinformationen, för att utvärdera långsiktiga effekter gällande
patienternas egenvård och delaktighet i vården vid hjärt-och kärlsjukdom. Prospektiv, randomiserad parallell studie. 157 personer randomiserades och 78 deltog i kontrollgruppen därav 79 i interventionsgruppen. Bortfall i interventionsgruppen var 21 stycken och i
kontrollgruppen var det 17 det sammanlagda bortfallet blev 38 stycken deltagare.
Vid uppföljningen efter ett år sågs ingen signifikant skillnad i det primära resultatet som var patientdelaktighet mellan
interventions och kontrollgruppen. Såg heller inte någon större skillnad i det sekundära resultatet som var egenvård, även om de hittade signifikanta skillnader i BMI och HDL kolesterolnivåer. där de sågs förbättring hos
interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Vilket visade att interventionen hade haft positiva effekter på riskfaktorerna jämfört med den sedvanliga informationen. Jorstad, H.T., von Birgelen, C., W-Alings, A.M., Liem, A., van Dantzig, J-M., Jaarsma, W…, JG.Peters, R., 2013 Holland Effect of a nurse-coordinated prevention programme on cardiovascular risk after an acute coronary syndrome: main results of the RESPONSE randomised trial
Undersöka skillnaden och inverkan av praktisk, sjuksköterskelett, förebyggande
utbildningsprogram för patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom i förhållande till den rutinmässiga vården. Randomiserad kontrollerad studie 754 deltagare. 375 i preventionsprogrammet och 379 i det vanliga rehab programmet.
Bortfall på 14 deltagare. 9 respektive 5.
Resultatet visar att med
sjuksköterskeledd utbildning inom livsstilsfaktorer, klinisk status och betydelsen av att ta ordinerade mediciner så minskar riskerna för återinsjuknande och sjukhusvistelse med 34.8%. Mohammadp our, A., Rahmati Shargi, N., Khosravan, S., Alami, A. &Akhond, M., 2015 Iran. The effect of a supportive educational intervention developed based on the Orem’s self-care theory on the self-care ability of patients with
myocardial infarction: a randomized
controlled trial.
Syftet med studien var att bedöma effekten av att stödja och utbilda interventionen baserat på Orem’s egenvårdsteori om egenvårdförmågan hos patienter med hjärtinfarkt
Randomiserad kontrollerad studie.
Inkulsionskriterierna var att personerna inte skulle vara äldre än 70 år och haft hjärtinfarkt.
66 personer
randomiserades och det blev 33 deltagare i vardera gruppen.
Inget bortfall under studiens gång.
Personerna i interventionsgruppen visade sig ha högre kunskaper, motivation och färdigheter i egenvården i studiens slut, jämfört med personerna i kontrollgruppen.