Skiljer sig män och kvinnor i taktisk beslutsfattning?

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program

Ida Holmedahl SA OP 17-20

Handledare Antal ord: 11 807

Sophia Hatz Beteckning Kurskod

1OP415

SKILJER SIG MÄN OCH KVINNOR I TAKTISK BESLUTSFATTNING?

Abstract:

The recruitment of women to the Swedish Armed Forces (SAF) is increasing.

The recruitment to the three-year long Military Acadcemy Karlberg has a higher percentage of women for each year that passes. At present (2020), 17,5% of the applications was made by women, and that is an increase of 3,8 percentage points since 2017. The stereotype is that women are more riskavert than men, so what will that mean to the SAF?

This work aims to collect data via a web-based survey linked to tactical decision-making and investigate whether it differs between men and women.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

1. Inledning... 4

1.1. Problemformulering. ... 4

1.2. Forskningsöversikt. ... 6

1.2.1. Luckor som identifierats. ... 9

1.3. Syfte... 10 1.4. Forskningsfrågor. ... 10 1.5. Avgränsning. ... 11 1.6. Centrala begrepp. ... 12 1.7. Disposition. ... 13 2. Teoretiskt ramverk... 16 2.1. Meta-analys – Riskbenägenhet. ... 16 2.2. Prospektteorin – Risk. ... 17

2.3. Kritik riktad mot valda teorier. ... 18

2.4. Genomförande. ... 19

3. Metod. ... 21

3.1. Del ett – kvantitativ. ... 21

3.2. Del två – kvalitativ. ... 22

3.3. Fördelar med vald metod... 24

3.4. Nackdelar med vald metod. ... 25

3.5. Metod för datainsamling... 25

3.6. Urval. ... 26

3.7. Forskningsetiska överväganden. ... 26

3.8. Reflektioner till insamlat material. ... 27

4. Resultat. ... 29

4.1. Resultat sammanslaget taktiska beslut – män. ... 29

4.2. Resultat sammanslaget taktiska beslut – kvinnor. ... 30

5. Analys. ... 32

5.1. A) Skiljer sig män och kvinnor i taktisk beslutsfattning? ... 32

5.2. B) På vilket sätt skiljer de sig åt? ... 33

5.2.2. Kahneman & Tversky. ... 34 5.2.3. Försvarsmaktens riskhanteringsmodell. ... 36 6. Diskussion... 40 6.1. Återkoppling forskningsfrågor... 40 6.2. Resultatdiskussion... 40 6.3. Validitet... 41 6.4. Reliabilitet... 42

6.5. Förslag till vidare forskning. ... 42

7. Avslutning. ... 44

7.1. Slutsatser... 44

7.2. Bidrag till officersprofessionen. ... 44

8. Referenser. ... 46 8.1. Litteratur. ... 46 8.2. Artiklar. ... 47 8.3. Elektroniska källor... 48 9. Bilagor. ... 49 9.1. Bilaga 1 – Enkäten... 49

9.2. Bilaga 2 – Försvarsmaktens riskhanteringsmodell. ... 62

9.3. Bilaga 3 – Resultat respektive taktiknöt. ... 63

9.3.1. Taktiknöt 1, män. ... 63

9.3.2. Taktiknöt 1, kvinnor. ... 63

9.3.3. Taktiknöt 2, män. ... 64

1. Inledning.

”Alla ska känna sig välkomna i Försvarsmakten. Ett jämställt försvar är ett starkare

försvar.”1

– Överbefälhavaren Micael Bydén.

Rekryteringen till den svenska Försvarsmakten (FM) syns allt mer, och den senaste tiden har fokus allt mer varit på att rekrytera fler kvinnor. Rekryteringen till det treåriga

högskoleprogrammet för Försvarsmakten, Officersprogrammet (OP) har en högre procentuell siffra för kvinnor för varje år som passerar.2 I dagens läge är det 17,5% kvinnor som söker

officersprogrammet som startar hösten 2020 (Detta är inte siffran på hur många kvinnor som kommer påbörja utbildning, utan endast sökande).3 Jämförs den siffran med antalet kvinnliga

sökande 2017 är det en ökning med 3,8 procentenheter. Hur detta kommer påverka

Försvarsmakten ur ett taktiskt perspektiv är svårt att äga visshet om utan undersökning, men en allmän stereotyp är att kvinnor är mer riskaverta än män.4 Att vara riskavert innebär att ha

en motvilja mot att ta risker.5

1.1. Problemformulering.

I dagens läge är inriktningen tydlig, Försvarsmakten har som mål att rekrytera fler kvinnor. Ett exempel på detta är rekryteringsmaterialet från 2018 i form bilder, filmer och reklam som bestod till 47% där kvinnor var i fokus.6 I den svenska Försvarsmakten utgör kvinnor 18% av

1 https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2018/hkv-2019-02-21-fm2018-10243.7-huvuddokument-fm-ar-2018.pdf, hämtad 2020-02-04 12:43, s. 2. 2 https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2018/hkv-2019-02-21-fm2018-10243.7-bilagor-oppna-fm-ar-2018.pdf, hämtad 2020-02-04 12:59, s. 14. 3 https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2019-02-14-rekordmanga-sokande-till-officersprogrammet.html, hämtad 2020-02-23 18:13.

4 Charness, Gary & Gneezy, Uri, Strong Evidence for Gender Differences in Risk Taking, Journal of Economic

Behavior & Organization, volym 83, utgåva 1, 2012, s. 50.

5 https://sv.wikipedia.org/wiki/Riskaversion, hämtas 2020-02-21 06:21.

6 Svensén, Sofia & Jonsson, Emma, Rekryteringsunderlaget 2018: återinförd värnplikt kompletterad med

frivillighet, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan,

personalen, vilket gör dem till en minoritet.7 Siffrorna kommer från Försvarsmaktens

årsredovisning från december 2018.

Detta arbete skall undersöka om män och kvinnor skiljer sig i beslutsfattning kopplat till taktik och vad det kan betyda för rekryteringen. Carl Von Clausewitz definierade taktiken som ”läran om stridskrafternas användning i strid.”8 Taktikens grunder enligt Handbok

Markstrid är överraskning, handlingsfrihet och kraftsamling för att nå lokal överlägsenhet.9

Bild 1.10

Risktagning är något som präglar den militära verksamheten och att utsättas för risk och beslutsfattning är något som Försvarsmaktens personal utsätts för till vardags. Det är därför av stor vikt att personalen kan hantera snabbt uppkomna situationer där beslut behöver tas.11

Risk är vidare ett begrepp som betyder olika för individer beroende på deras

utbildningsståndpunkter, erfarenheter och bakgrunder.12 Vad begreppet ”risk” innebär i denna

uppsats finns förklarat i 1.6. Centrala begrepp. Om beslutsfattningen skiljer sig mellan könen

7 https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/om-var-organisation/personalsiffror/, Hämtad 2020-02-04 12:40.

8 Clausewitz, Carl von, Om kriget Kommentarer, definitioner och register, Probus, Stockholm, 1995, s. 23. 9 Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013, Försvarsmakten, Stockholm, 2013, s. 55.

10 Arméreglemente Taktik: AR Taktik, s. 55.

11 Enander, Ann & Börjesson, Marcus (red.), Rustad för risk: riskpsykologi för militärer och

insatsorganisationer, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2017, s. 19.

12 Börjesson, Marcus, Lundqvist, Linda-Marie & Enander, Ann, Påfrestande förhållanden i militär verksamhet:

kan det vara hög tid att lära ut taktiken annorlunda, så att kadetterna13 lär sig att agera på rätt

sätt när det så kräver. Det behöver nödvändigtvis inte innebära ett problem att

beslutsfattningen och risktagningen skiljer sig mellan kön, men det ligger fortfarande stor vikt på att Försvarsmakten skall ta beslut som är grundade på vetenskap och beprövad

erfarenhet.14 Chefens roll innebär även att de har en förståelse för vilka konsekvenser som kan

uppstå vid genomförande av en viss verksamhet eller risktagning.15 Hög risktagning i

uppsatsen innebär att ta det beslut i taktiknötterna som är mest offensivt. (Detta gäller inte alltid i det verkliga livet, men i uppsatsen är hög risktagning det mer offensiva beslutet.)

Sammanfattningsvis skall detta arbete undersöka om män och kvinnor skiljer sig i beslutsfattning kopplat till taktik.

1.2. Forskningsöversikt.

Forskningsöversikten är uppdelade i tre delar; Tidigare forskning rörande beslutsfattning i förhållande till kön, olika förklaringar till varför det skiljer sig och teorier kring hur människor fattar beslut.

Maria Sköld har gjort en rapport angående beslutsfattande, och om det skiljer sig mellan än och kvinnor. Rapporten heter ”Beslutsfattande – Finns det skillnader i hur kvinnor och män

fattar beslut?” Denna studie genomfördes som en webbaserad enkät som mejlades ut till

respondenterna innehållandes två olika delar. Sköld gav åtta olika, fiktiva beslutssituationer där respondenterna fick ge sitt svar, och därefter jämförde Sköld männens svar och

kvinnornas svar. Sköld kom fram till att kvinnor och män tar olika typer av beslut och det som skiljde sig åt var att kvinnorna tog mer känsloinriktade beslut och tänkte i ett längre

perspektiv än vad männen gjorde.16

De två forskarna J. Johnson och P. Powell genomförde en studie på män och kvinnors

13 Student inom Försvarsmakten.

14 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, s. 73. 15 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, s. 71.

16 Sköld, Maria, Beslutsfattande – Finns det skillnader i hur kvinnor och män fattar beslut? Stockholm:

skillnader i beslutsfattning i praktiken med resultatet liknande Byrnes, Miller och Schafers som är att män tar större risker än kvinnor. Meta-analysen av Byrnes, Miller och Schafer presenteras närmare i avsnittet 2. Teoretiskt ramverk. Johnson och Powell kom fram till att männen tog fler risker än vad kvinnor gjorde i studien vilket påvisar en skillnad i

riskbenägenhet. Studien genomfördes på vadslagning på både hästkapplöpning och hundrace. Resultatet påvisade att det inte fanns någon betydande skillnad mellan kvalitén av

beslutsfattning, men dock i riskbenägenhet att lägga en stor summa pengar på den förväntade vinnarhund- eller hästen.17

Erik Lanzén genomförde en liknande studie 2019 på kandidatnivå, där han undersökte om beslutsfattningen skiljer sig mellan officerare med olika truppslag, och om det hade inverkan på erfarenhet av utlandstjänstgöring eller inte. Studien var ett självständigt arbete som hade två hypoteser. ”A) Officerare som tillhör truppslagen artilleri, infanteri, pansartrupperna

eller ingenjörtrupperna tenderar att ta olika mycket risk. B) Officerare med erfarenhet från internationell insats tenderar att ta mer risker än officerare som inte tjänstgjort i

internationell insats.”18 Resultatet visade att ingen av hypoteserna lämpade sig för studien,

men att det ändå gav ett utfall som kan komma att användas i vidare forskning. Forskningen kan användas till för att påvisa att fler truppslag än ett kan komma att behövas vid ett beslutsfattande för att få en allmän kunskap om de olika faktorerna som kan bestämma ett utfall. För att exemplifiera: fienden anfaller både till fots och med indirekt eld. Skulle endast infanteriofficerare använts till att bedöma situationen kan erfarenheten om indirekt eld vara för liten, och en artilleriofficer kan komma att behövas för att tydliggöra vapenmässiga skillnader.

Lauren Wilcox skriver i sin artikel Gendering the Cult of the Offensive att vissa forskare har hävdat att män är mer benägna att kriga än kvinnor eftersom män är mer naturligt

aggressiva.19 Delar av hennes arbete kan komma att gynna den undersökning som författaren

till detta arbete skall skriva då det finns historiska belägg för att män agerar på ett annat sätt

17 Johnson, J & Powell, P, Decision making, risk and gender: Are managers different?, British Journal of

Management 5, 1994, s. 123-137.

18 Lanzén, Erik, Taktisk riskbenägenhet: en kvantitativ studie om riskbenägenhet hos officerare med olika

bakgrund och erfarenheter., Självständigt arbete, Försvarshögskolan, Stockholm, 2019, s. 11-14.

än kvinnor. Hennes artikel är lämplig att använda för att försöka att hitta de grundläggande faktorerna för att tydliggöra om könen handlar olika vid beslutsfattande.

Tidigare forskning påvisar att kvinnor oftare tar beslut där de utför handlingar baserade mer på magkänsla och intuition än på rationellt informationssökande i psykologin. Detta är något som Costa och McCraes undersöker om könsskillnader och där hans resultat visar att män ofta är mer analytiska och tänker på det logistiska, än kvinnor som hellre använde sig utav den intuitiva beslutsstilen.20 Det kan vara lämpligt att använda sig av de psykologiska aspekterna i

kommande arbete, för att få en bredare bild om hur tankarna går vid ett beslutsfattande.

1980 genomfördes en studie i beslutsfattande av Clas af Ugglas (Mångvälde till döds?: en

studie i beslutsfattande) som påpekade att kvinnan ofta vill sätta sig i en position där mannen

skall vara hennes överordnade, eller att sätta sig i en situation där hon finner det

tillfredsställande att underordna sig mannen eftersom att det har varit så i historien. Af Ugglas tyder på att kvinnan ofta är styrd av sina känslor, även kallad ”känslostyrd” vilket leder till att mannen ofta fick ta besluten i hushållet. Studien gjordes för 40 år sedan, då det såg

annorlunda ut i samhället än vad det gör idag.21

Prospektteorin av Daniel Kahneman och Amos Tversky publicerades som en ny

förklaringsmodell för beslutstagande under risk, det vill säga den förväntade nyttoteorin skapad av Von Neumann och Oskar Morgenstern. Teorin påvisar skillnader och

förbättringspunkter som ledde till att Daniel Kahneman vann ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002. Innan vidareutvecklingen så kopplades begreppet ”prospect”

(handlingsalternativ) till lotteri, men Kahneman och Tversky utvecklade och lade till kognitiva inslag så teorin kunde tillämpas till beteenden och beslut gjorda av människor.22

Enligt Hultkrantz och Nilsson så innebär ett prospekt, ett handlingsalternativ med olika säkra utfall.23

20 Costa, Paul T., Antonio Terracciano, and Robert R. McCrae, Gender Differences in Personality Traits Across

Cultures: Robust and Surprising Findings, Journal of Personality and Social Psychology 81.2, 2001, s. 322-331.

21 Ugglas, Clas af, Mångvälde till döds?: en studie i beslutsfattande, Clas af Ugglas, Kungsängen, 1980, s.

14-15.

22 https://sv.wikipedia.org/wiki/Prospektteori, hämtad 2020-03-04 20:09.

23 Hultkrantz, Lars & Nilsson, Jan-Eric, Samhällsekonomisk analys: [en introduktion till mikroekonomin], 2.

Jan Hummelgrens beslutsteori. Beslut kan fattas under olika situationer och med olika villkor och förutsättningar. Vilket beslut som väljs beror också på den information som kan ges och de tänkbara utfallen som tänkas att bli. De olika besluten som finns enligt Jan Hummelgren är följande:

• Beslut under säkerhet.

Med hjälp av de olika metoder som finns för att optimera ett beslut. Söker efter det handlingsalternativ som är mest fördelaktigt.

• Beslut under risk.

Situationen där du tvingas välja har alla samma utfall och sannolikheter. Ett exempel är roulettespel.

• Beslut under antagonistisk osäkerhet.

Olika handlingsalternativ och utfall är kända av beslutsfattaren sedan innan, men en spelsituation föreligger då en tänkande motståndare motarbetar beslutsfattaren. • Beslut under strukturerad osäkerhet.

De handlingsalternativ som finns att välja mellan är känd för beslutsfattaren men under sannolikhetsmassans fördelning. 24

Hummelgrens teori är inte tillräckligt fyllig för att användas i detta arbete då teorin kort förklarar vad det finns för typer av beslut, men inte hur en individ väljer ett beslut med dess omgivningsfaktorer. Teorin kan användas förklarade för de begrepp som används i studien snarare än som en teori.

1.2.1. Luckor som identifierats.

Några exempel på de områdena som redan är undersökta är risktagning mellan män och kvinnor vid val av bilförsäkring, mätningar på faktiska händelser där män och kvinnor skiljer sig i hur mycket risk de är villiga att ta och skillnader mellan kön och på vilket sätt de tar beslut. Ett exempel på det sistnämnda finns nedan;

McCrea ser beslutsfattning på sättet att kvinnor hellre går på magkänsla än att logiskt ta ett

beslut, medan Af Ugglas har en annan infallsvinkel och ändå kommer fram till samma slutsatser. Det visar på att dessa slutsatser som dras i McCreas artikel är allmängiltiga och därmed användbara i denna studiens teoretiska ramverk. Delar av samtliga ovannämnda studier skulle kunna användas, men vissa av dem känns inte tillräckligt förklarade för att kunna använda dem i studien. Till studier som inte behöver gå lika mycket på grunden skulle de lämpa sig bättre.

Vid närmare undersökning av den tidigare forskning som finns inom området har vissa luckor identifierats. Den främsta och tydligaste är taktisk beslutsfattning i Försvarsmakten, där vi inte riktigt vet på taktisk nivå hur och om det skiljer sig mellan män och kvinnor. Det kan liknas med Wilcox som menar att män är benägna att kriga mer än kvinnor men hon undersöker aldrig påståendet specifikt till beslutsfattning.

Vid genomförande av denna studie kan skillnaden i beslutsfattning mellan män och kvinnor tydliggöras varför det är ett bidrag till yrkesprofessionen. Vidare finns det luckor hur svenska soldater och officerare väljer att ta beslut kopplat till internationella insatser. Som tidigare nämnt är individer med missionsutbildning i erfarenhetsbanken mer positivt inställda till risk, men det nämns inget mellan kön.

1.3. Syfte.

Arbetet syftar till att undersöka om det skiljer sig mellan män och kvinnor kopplat till taktisk beslutsfattning. Vidare att belysa vad det kan komma att innebära för Försvarsmakten att fler kvinnor påbörjar sin officerskarriär, ur ett taktiskt perspektiv. Varför studien undersöker det taktiska perspektivet är för att beslut i studien tas på en taktisk nivå.

1.4. Forskningsfrågor.

Vid en sammanfattning av problemformulering och syftet har följande forskningsfrågor utformats:

a) Skiljer sig män och kvinnor i taktisk beslutsfattning? b) På vilket sätt skiljer dem sig åt?

1.5. Avgränsning.

• Studien är avgränsad till heltidsarbetande officerare inom den svenska Försvarsmakten (K-anställda, kontinuerligt anställda). Officerare av båda slag, specialistofficerare och taktiska officerare kommer att vara respondenter25 till studien för att få en så stor

bredd på undersökningen som möjligt. Specialistofficerare har genomfört 1,5 år på Militärhögskolan Halmstad och är som det låter, mer specialiserade på en viss

inriktning än en taktisk officer som är utbildad akademiker med grundkunskap om det mesta inom Försvarsmakten. En taktisk officer har gått en treårig högskoleutbildning på Militärhögskolan Karlberg och får därmed en högskoleexamen efter tre år med godkänt resultat. Båda typer av officerare genomför flertalet taktikutbildningar för att kunna ta beslut med en vetenskaplig grund.26 Specialister är med i studien för att få en

bredd om beslutsfattning, även om de inte kan kopplats till rekryteringen till Officersprogrammet.

• Endast arméofficerare har svarat på enkätstudien då de besitter en större kompetens inom marktaktik än flygvapenofficerare och marinofficerare.

• Soldater är en annan del av avgränsningen, och det är för att soldaterna endast har en kort utbildning av att ta taktiska beslut, dessutom rör de besluten inte samma omfång av individer som en officer handskas med. Soldaternas gruppchefsskola 1 är sju

veckor lång och det bedöms inte vara en tillräcklig utbildning för studien.27 Till arbetet

efterstavas en så ärlig bild av beslutsfattning som möjligt, och därmed är inte soldater passande till arbetet då en hög validitet eftersträvas.

• Ytterligare väljer författaren att avgränsa arbetet inom landsgränserna, och då alltså till den svenska Försvarsmakten. Eftersom studien görs inom officerskåren och inte på

25 Respondenter är i denna uppsats de som har svarat på enkäten.

26 https://www.fhs.se/studentportalen/studera/mina-studier/kursplan-och-kurslitteratur/utbildnings--och-kursplaner-officersprogrammet-17-20.html, hämtad 2020-03-05 13:23.

27 https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/09/examen-pa-gruppbefalsutbildningen/, hämtad 2020-03-05

hela Sveriges population är studien ej representativ då det ej skedde via slumpmässigt urval.

• Resultatet som studien får kan endast appliceras teoretiskt. Respondenterna har inte genomfört samma studie i verkligheten, utan endast genom enkäten.

1.6. Centrala begrepp.

• Antagonistisk osäkerhet – ”Den osäkerhet i en beslutssituation som är orsakad av en motståndares agerande om vilken man inte vet med än att han är fientligt inställd.”28

• Defensiv – En handling som innebär att vinna tid och på längre sikt och skapa tillgänglighet för genomförande av en markoperativ med en offensiv inriktning.29

”Defensiv verksamhet syftar ofta till att skapa bättre förutsättningar eller att förhindra

att situationen förvärras. Att nyttja tid och rum för tillförsel av förstärkningar,

återhämtning eller omdisponeringar är en viktig del bl.a. för att undvika kulmination. Offensiva inslag förkommer då tillfällen uppstår som kan förstärka defensiven. Det är också viktigt att utnyttja den långsiktiga verkan av andra maktmedel än det militära. De strategiska målsättningarna, aktuella styrkeförhållandena och politiska

restriktioner kan också vara sådana att en defensiv inriktning krävs och att faktorer som t.ex. medial uppmärksamhet och internationella reaktioner är det som bidrar till framgång.”30 Det beslut som inte är lika ”aggressivt” i denna studie. Begreppet nämns

flertalet gånger och är av vikt att ha med i denna rubrik så läsaren och författaren har samma uppfattning.

• Offensiv – en handling som genomförs i syfte att ta och fortsätta behålla initiativet eller genomföra en handling som innebär ett avgörande på våra villkor. Bryta motståndarens handlingskraft. Uppnå lokal handlingsfrihet.31 ”Offensiv verksamhet

syftar ofta till att nå ett avgörande på egna villkor. Detta kan ske genom väpnad strid ofta grundad på principerna för manöverkrigföring riktad mot motståndarens

tyngdpunkt, men kan också ta andra former. Vid fred och kris kan ett offensivt

agerande innebära att tydligt visa militär styrka, avsikter och intentioner samt inta för

28 Hummelgren, Beslutsteori, Bilaga 2, s. 1. 29 Arméreglemente Taktik: AR Taktik, s. 143. 30 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, s. 43. 31 Arméreglemente Taktik: AR Taktik, s. 131.

motståndaren ofördelaktiga positioner. Vid verkan mot en irreguljär motståndare kan offensivt agerande ta sig uttryck i att etablera närvaro i ett operationsområde, ta initiativet från motståndaren avseende befolkningsskydd och säkerhet, begränsa motståndarens rörelsefrihet och genomföra punktinsatser mot kritiska sårbarheter.32

Det alternativet som är mer ”aggressivt” i studien. Enligt definitionen på ”defensiv”, är begreppet ”offensiv” ytterst viktigt att ha med då det nämns under studiens gång. • Risk – ”risk betyder att det finns en möjlighet till att något negativt eller skadligt

händer.”33 Begreppet är med för att tydliggöra vad utfallet kan bli vid risktagning.

Risk är således inte något att något positivt kan inträffa, utan motsatsen.

• Pascals princip – ”Princip enligt vilken en rationell person alltid föredrar den strategi

i en beslutssituation som erbjuder den största förväntade vinsten.”34

• Riskaversion (med dess typer av böjningar) – Begrepp som påvisar motviljan att ta risker.35 Begreppet används i både teori och meta-analys för att precist påpeka en

individs vilja- eller motvilja att ta beslut.

• Taktik – ”…är en sammanfattande benämning på de över tiden varierande medel och

metoder som används för att i varje situation nå ett bestämt syfte med striden och övrig verksamhet.”36

Begreppen ovan är centrala för att läsaren skall förstå innebörden av dessa ord i studien. Begreppen i listan ovan finns även till för att ensa förståelsen av respektive ord, så att läsaren och författaren har samma ingångsvärden inför läsningen.

1.7. Disposition.

Uppsatsen är disponerad utifrån nio (9) kapitel där de kommer presenteras kronologiskt för att tydliggöra det för läsaren:37

32 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, s. 43.

33 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/risk, hämtad 2020-03-26 09:40. 34 Hummelgren, Beslutsteori, Bilaga 2, s. 5.

35 https://www.investopedia.com/terms/r/riskaverse.asp, hämtad 2020-03-16 10:00. 36 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, s. 24.

37 Ask, Sofia, Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande, 2., [rev. och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2011,

Kapitel ett börjar med en inledning och därefter följer en problemformulering som tydliggör varför ämnet kommer att undersökas och varför det behövs i professionen. Vidare följer en forskningsöversikt som mynnar ut i syftet för uppsatsen. Slutligen följer avgränsningen som har gjorts i arbetet för att tydliggöra vilka delar som är med, och vilka som är avgränsade med tillhörande motivering.

Kapitel två redogör för det teoretiska ramverket som används till denna studie, med nästa underrubrik som är centrala begrepp. Den delen redogör för de begreppen som används i uppsatsen, så läsaren tidigt kan förstå begreppet och dess innebörd.

Det tredje kapitlet förklaras metoden för arbetet. Förklaringen till metoden är grundlig så läsaren inte missförstår metoden och varför den är vald. Datainsamlingen tydliggörs. Sedan kopplas allt ovanstående i kapitel tre till genomförandet, där det tydligt kommer förklaras vilket tillvägagångssätt som uppsatsen har haft.

Det fjärde kapitlet visar resultatet från det insamlade materialet i cirkeldiagram med tillhörande text som ger läsaren en grundlig förståelse för nästkommande kapitel.

I uppsatsens femte kapitlet redovisas analysen av hela arbetet. Vilket utfall enkäterna fick kopplat till teorin och vad det innebär för taktiken. En stor del av arbetet kommer att redovisas i kapitel fem.

I kapitel sex återfinns en diskussion kopplat till resultatet, analysen, validitet och reliabilitet.

I det sjunde kapitlet finns avslutningen. Inledningsvis finns det en sammanfattning av arbetet och dess resultat för att därefter koppla det till de slutsatserna som infann sig. Kapitlet

avslutas med varför detta är viktigt att undersöka och vad det kan bidra med i officersprofessionen.

Kapitel åtta innehåller de källor som har använts till detta arbete. Källorna är uppspaltade i kronologisk ordning samt vilken typ av källa de är, litteratur, artiklar, elektroniska källor och övriga källor.

Det nionde och sista kapitlet redovisar bilagor. Bilaga 1 är de frågor med tillhörande svarsalternativ som framgick under den webbaserade online-enkäten. Bilaga 2 är en bild på Försvarsmaktens riskhanteringsmodell och bilaga 3 är cirkeldiagram från respektive taktiknöt, skillnader mellan män och kvinnor.

2. Teoretiskt ramverk.

Till studien kommer ett teoretiskt ramverk att användas. Ramverket består av en meta-analys och en teori (båda två tillsammans kommer att benämnas teorier i arbetet. Vid referens av en, kommer antingen teori eller meta-analys att användas för att benämna vilken studie som hänvisas till). Dessa två teorier lämpar sig för att påvisa och förklara om och varför, män och kvinnor tar olika taktiska beslut. Anledningen varför två olika teorier används är för att endast en teori förklarar inte tillräckligt bra varför beslutsfattningen skiljer sig mellan könen. Meta-analysen används för att inledningsvis ha ståndpunkt vare sig om män och kvinnor tar olika beslut för att därefter för att tydliggöra riskbenägenhet mellan män och kvinnor i studien. Prospektteorin kommer att användas för att förklara hur respondenterna väljer, sitt alternativ genom att sålla alternativ med risker.

2.1. Meta-analys – Riskbenägenhet.

Byrnes, Miller och Schafer påvisade i sin meta-analys att könen agerat olika i en situation av risktagande. De påvisade att kvinnor och flickor är riskaverta, även när en situation inte kan ge några, eller stora konsekvenser. Männen och pojkarna däremot, tog risker även när det ansågs mindre lämpligt. Studien genomfördes i olika steg där Byrnes, Miller och Schafer kunde se vilka handlingsalternativ män, respektive kvinnor valde att agera efter. Studien genomfördes 1999 men kan fram tills idag, vara lämplig att använda.38.

Enkäten som skapades till detta arbetet är internetbaserad, men frågorna är utformade som att det är i verkligenheten besluten skall tas och därför anses meta-analysen lämplig. Generellt menar Byrnes, Miller och Schafer att män tar större risker än kvinnor där individerna utför någon sorts av handling i verkligheten. Vidare betonade forskarna att beslutsfattningen kopplat till risk skiljdes mellan ålder och sammanhang.39 Med det sagt lämpar sig denna

studie som det teoretiska ramverket för studien. Meta-analysen används för att tydliggöra

riskbenägenhet mellan män och kvinnor i studien.

38 Byrnes, James P., Miller, David C. & Schafer, William D., Gender differences in risk taking: a

meta-analysis, Psychological bulletin., 125(1999):3, s. 367-383, 1999, s. 367-368.

2.2. Prospektteorin – Risk.

1979 lanserades teorin prospektteorin (engelska: the prospect theory) av två israeliska psykologer, Daniel Kahneman och Amos Tversky. Teorin beskriver hur människor väger mellan olika riskfyllda alternativ när de tvingas att göra ett val.40 Teorin fastställer huruvida

människor väger potentiella vinster och förluster mot varandra. Teorin är deskriptiv, alltså att den är beskrivande, och vill beskriva beteendet hos människor vid beslutsfattande snarare än att definiera det mest optimala beslutet som är en normativ modell.41 Vidare menar Axelsson,

Holmlund, Jacobsson, Löfgren och Puu att det finns tre olika sorters individer när ett beslut skall tas, och det är den riskaversiv, risksökande eller riskneutral. De nämner även att en individ kan skifta mellan dessa tre, beroende på exempelvis erfarenhet och tidigare

händelser.42 Teorin menar att människor reagerar på olika sätt mellan potentiella vinster och

potentiella förluster. Således fattar människor beslut baserat på den potentiella vinst- eller förlust kopplat till den situation de befinner sig i, detta kallas referenspunkten.

Referenspunkten är individuell för respektive individ. Dock påpekar Kahneman och Tversky att individer alltid tar det säkra handlingsalternativet (prospektet) med tillägg av

riskaversion.43

Bild 2.44

40 https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=prospektteorin, hämtad 2020-03-04 20:15. 41 https://sv.wikipedia.org/wiki/Prospektteori, hämtad 2020-03-04 20:17.

42 Axelsson, Roger, Mikroekonomi, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 1998, s. 299. 43 https://en.wikipedia.org/wiki/Prospect_theory, hämtad 2020-03-16 09:49.

Prospektteorin beskriver de två faserna i ett individuellt beslutstagande under risk; Redigeringsfasen och utvärderingsfasen. I den inledande fasen redigeringsfasen fastställs utfallen, där individen själv sorterar och organiserar de beslutsproblem som hen ställs inför. Detta gör individen för att få ett tydligare mönster om de alternativ som hen kan välja mellan, samt att analysera dessa. I redigeringsfasen finns det tre faser;

1) Kodning – Individen väger vinster och förluster.

2) Kombination – individen kodar handlingsalternativ med riskfyllda utfall som kan hända i de olika beslutssituationer, och exkluderar dem beslut som anses mindre lämpliga.

3) Segregation – Individen tar helt och håller bort de alternativ som kan garantera förlust.45

I utvärderingsfasen väljer individen sitt svarsalternativ och handlar därefter.46

Teorin används kopplat till beslutsfattningen, om respondenterna väljer att ta mer- eller mindre riskfyllda alternativ. Teorin kommer att tydliggöra hur respondenterna väljer att redigera och utvärdera alternativen. Detta kommer att jämföras med resultaten från enkäten och kopplas ihop med kön på officerarna. Prospektteorin kommer att användas för att förklara hur respondenterna väljer, sitt alternativ genom att sålla alternativ med risker.

2.3. Kritik riktad mot valda teorier.

Prospektteorin är en gammal teori som har använts i många år. Med många år på nacken så är det lätt att teorin klarar sig länge ifrån att bli ifrågasatt. Detta är något som Kahneman påpekar själv i sin bok Tänka, snabbt och långsamt. De luckorna som har identifierats har inte varit tillräckligt stora för att kunna göra invändningar mot, vilket lämnar författarna i så kallat ”teoriframkallad blindhet”. Denna blindhet innebär att utifrån ett forskarperspektiv, är det svårt att titta objektivt på teorier när de väl är bra nog att appliceras på en händelse.47

45 Kahneman, Daniel & Tversky, Amos, Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk, 1979, s. 274. 46 Kahneman & Tversky, Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk, s. 274.

Meta-analysen är även den, över 20 år gammal och dess tillförlitlighet kan diskuteras. Vidare påpekar inte meta-analysen tillräckligt vad som innebär med ålder och sammanhang som skiljer män och kvinnor åt.

Det som påpekas ovan har tagits i beaktande men trots det bedöms dessa två teorierna som lämpliga för uppsatsen. Teorierna lämpar sig till undersökning om beslutsfattning i form av att respondenterna kommer antingen göra offensiva eller defensiva val (som kan återfinnas i Bilaga 1 – Enkät) även efter den påpekade kritiken ovan. För att ta ett av de tre valen som finns på respektive taktiknöt kommer de att väga risker och utfall för att få fram det mest lämpade alternativet, med hänsyn till det förutsättning och läge som ges innan beslut skall tas. Meta-analysen används för att tydliggöra respondenternas riskbenägenhet och prospektteorin kommer att förklara riskerna som finns i taktiknötterna.

2.4. Genomförande.

Teorierna kommer att appliceras på följande sätt;

Respondenterna har tagit antingen offensiva, kombination eller defensiva beslut (se vilka alternativ som är offensiva/kombination/defensiva i Bilaga 1 – Enkäten). Kopplat till deras alternativ har de skrivit varför de väljer att göra på det specifika sättet och väljer bort de andra två alternativen på taktiknöten. Respondenten väljer ett av tre alternativ: respondenten

genomför fas 1 i prospektteorin. Respondenten skriver en fördjupande kommentar varför hen valde alternativ x: fas 2. Det är det två faserna (redigeringsfasen och utvärderingsfasen) i prospektteorin som kommer att användas för att jämföra respondenternas beslut och deras risktagning. Respondenternas kommentarer till respektive svar kommer att tolkas av författaren, och ge en förklaring till varför de valde alternativ X och inte någon av de två andra alternativen.

Meta-analysen kommer att finnas till stöd för att undersöka om kvinnor är mer riskaverta än män eller inte.

2.5. Hypoteser.

H0) Det finns ingen skillnad i beslutsfattandet mellan män och kvinnor.

Hypotes 1:

3. Metod.

Studien är skriven utifrån att läsaren har en grundförståelse om Försvarsmakten.

Metoden består av två delar, en kvalitativ och en kvantitativ. Den kvantitativa delen påvisar resultatet mer objektivt och den kvalitativa delen påvisar resultatet på ett mer tolkande och löpande sätt.48 Att använda både kvantitativ- och kvalitativ metod kallas metodtriangulering

som innebär att se på ett fenomen från flera perspektiv.49 Den första delen är den kvantitativa

delen där respondenterna svarar på x antal frågor med fasta svar vilket ger studien en tydlig struktur. Del två består av en kvalitativ analys av öppna frågor i enkäten. Till del två i metoden kommer Försvarsmaktens riskhanteringsmodell att användas för att tydliggöra och hur en individ går tillväga för att ta ett beslut för att i ett senare skede användas i analysen. Användningen av både kvantitativ- och kvalitativ är förmånligt för att få ett så nyanserat resultat som möjligt med flera infallsvinklar.

3.1. Del ett – kvantitativ.

För att insamla data och information till studien har en kvantitativ innehållsanalys använts, i form av en respondentundersökning som är en webb-baserad onlineenkät. En

respondentundersökning innebär att det söks efter varje enskild respondents tankar och svar på frågorna som ställs. Bilden nedan är för att tydliggöra de olika undersökningarna som finns.

Metoden enkätundersökningar används i syfte att respondenterna skall kunna ta den tiden som de behöver för att svara på frågorna som ställs, och även för att kunna öppna sig till frågorna och svara utan någon tidspress. Hade frågorna ställts mellan fyra ögon hade svaren kanske sett annorlunda ut än vad utfallet blev nu. Vidare ansågs inte en gruppintervju lämplig på grund av samma premisser som innan nämnt, att respondenterna inte hade gett ett lika ärligt svar som det är nu när det är anonymt.

48Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 70.

Att uppsatsen har en kvantitativ ansats innebär att innehållet baseras på jämbördiga och jämförbara uppgifter.50 Svarsalternativen kommer till del vara fasta för att tydligt kunna

analysera svaren. Respondenterna kommer även, på respektive fråga, få skriva en öppen kommentar kopplat till deras svar och varför de valde att välja just alternativ x. Anledningen till att alla frågor inte är öppna är för att det lämnar plats för respondenten att skriva antingen för mycket, eller att inte svara alls.51

3.2. Del två – kvalitativ.

Indikatorer har utformats utifrån Försvarsmaktens riskhanteringsmodell. Indikatorerna kommer användas i analysen för att påvisa hur respondenterna tänker under riskhantering.

Försvarsmaktens riskhanteringsmodell från 2009 kommer att användas som en modell för att tydliggöra resultatet i analysen. Modellen finns i 9.2. Bilaga 2 – Försvarsmaktens

riskhanteringsmodell. Modellen används för att tydliggöra vem som skall göra vad i vilken situation, och hur hen skall genomföra det. Modellen används vid beslutsfattning, militära insatser men kan även användas till andra områden som exempelvis IT-säkerhet.52

Tabellen påvisar riskhanteringsstegen, vad som skall göras under respektive steg samt de indikatorerna som används som analysverktyg. De begrepp som benämns indikatorer nedan, behöver inte vara en exakt avbild av respondenternas svar. Tolkning av författaren har även används för att skapa indikatorer. Respektive steg i Försvarsmaktens riskhanteringsmodell tilldelas följande indikatorer:

Riskhanteringssteg. Exempel Indikatorer.

1 Fastställ grundvärden.

Indikatorerna är utvalda och skapade kopplat till vad som skall göras i respektive steg, för att exemplifiera steg 1:

1. Nyttjandet av djup.

2. Hur respondenten använder terrängen.

50 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 223. 51 Trost & Hultåker Enkätboken, s. 74.

52 Hallberg, Bengtsson & Sommestad, Verktygsstöd för hot-, risk- och sårbarhetsanalyser: realiseringsförslag, s.

1. Avgränsa i tid, geografi och tema och definiera verksamheten som pågår. 2. Identifiera och prioritera

skyddsvärda tillgångar.

3. Fastställ vilka typer av hot som finns och analysera dessa.

4. Fastställ de konsekvensskador för de typer av hot som finns

De begreppen som är fetmarkerade har utformat indikatorerna i

riskhanteringsstegen.

3. Prioritet av skyddsvärda tillgångar samt gruppering kopplat till tillgångar. 4. Konsekvenser och risker.

2 Konkretisera och bedöm hot.

Hotbedömningen görs med siffror från 1 som är inget synbart hot och 5 som är

mycket högt hot. I steg två tydliggörs

alltså hoten och kategoriseras så vidare beslut kan tas.

1. Hot som föreligger.

2. Farligt och riskfyllt handlande.

3 Identifiera skydd och bedöm sårbarheter.

Här appliceras det skydd som finns att tillgå på de hoten som identifierats under steg 2. Definitionen på ”skydd” är den förmågan som finns att tillgå för att skydda någonting. Målet är att alltid minska sannolikheten att ett hot inträffar. Nivån på hoten klassas på liknande sätt som i steg 2, men med tillägg av själva hotet och vad hotet kan orsaka.53

1. Nyttjandet av skydd och skyl. 2. Medger/möjlighet till...

4 Bedöm risker. Med resultaten från steg 2 och 3, kan nu riskerna bedömas mer grundligt. Riskbedömning = sannolikhet x konsekvens. Sannolikheten skattas från 1–10 utifrån sannolikhet. Konsekvensen bestäms av beslutsfattaren och förs därefter in i en matris där risknivån kan utläsas.54

1. Risk som föreligger. 2. Riskbedömning.

53 Hallberg, Bengtsson & Sommestad, Verktygsstöd för hot-, risk- och sårbarhetsanalyser: realiseringsförslag, s.

12.

54 Hallberg, Bengtsson & Sommestad, Verktygsstöd för hot-, risk- och sårbarhetsanalyser: realiseringsförslag, s.

5 Riskhanterings-underlag.

I det sista steget skall ett beslut fattas utifrån de tidigare stegen. Datasystemet Sublime skapar fram en tabell och en riskanalysmatris så beslutsfattaren tydligt kan överskåda riskerna och

handlingsalternativen.55

Steg 5 funkar inte på stridsfältet utan då kommer individen ”sålla” de mindre lämpade alternativen välja ett beslut utefter det.

1. Beslut som tas. 2. Lämpligt alternativ. 3. Väljer ett alternativ framför

det andra.

Tabell 1.

3.3. Fördelar med vald metod.

• Alla respondenter får i detta fall samma frågor, vilket ger ett tydligt svarsmönster.56

Det innebär att författaren inte behöver sålla och organisera frågorna efterhand, utan allt är redan i ordning och alla respondenter har svarat på samma frågor.

• I introduktionen till enkäten förklaras det tydligt vad som kommer att undersökas och vad respondenten har rätt till under svarstiden på enkäten.57 Detta ger förhoppningsvis

respondenterna en känsla av att inte vara tvingade till att svara på frågorna som ställs. De frågorna som är obligatoriska är märkta med en stjärna (*).

• Metoden att använda en webb-enkät är billigare än att skriva ut enkäten och skicka den per post, alternativt att ta telefonsamtal som både kostar och tar mer tid. Vidare genererar denna metoden en stor datamängd med begränsade resurser.58

• Tydligt överskåda resultatet – Datorn använder svaren som inkommer och skapar tydliga, grafiska bilder och siffror som går att förstå och tydligt se ett samband kopplar till kön, vilket är en central del i denna uppsats.

55 Hallberg, Bengtsson & Sommestad, Verktygsstöd för hot-, risk- och sårbarhetsanalyser: realiseringsförslag, s.

13-14.

56 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 258. 57 Lantz, Annika, Intervjumetodik, 3, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 71-72.

3.4. Nackdelar med vald metod.

• Till denna typen av metodinsamling kan det inte säkerställas till 100% att det är rätt individ som svara på frågorna eftersom det sker via nätet. För att göra det så säkert som möjligt har enkäten mejlats ut direkt till e-postadresserna som tillhör

respondenterna, och inte i någon grupp motsvarande.

• Mer kopplat till upplägget av enkäten, snarare än metoden – det kan tyckas att de demografiska frågorna skall läggas sist i en enkät så inte respondenten tappar intressera redan i början.59 Detta har tagits i åtanke i studien och de demografiska

frågorna hålls därmed kort och koncist.

3.5. Metod för datainsamling.

Kaptensskolan som läses på Markstridsskolan i Skövde, är en nio månader lång skola där eleverna genomför bland annat taktikutbildningar som på alla andra skolor. Kaptensskolan är en skola för officerare som är löjtnanter och skall graderas en grad högre, till kapten.

Författaren till uppsatsen utvecklade tillsammans med en lärare vid namn Ola Palmquist och Anders Pettersson, två taktiska lägen som i Försvarsmakten brukar kallas ”taktiknötter”. Palmquist är en överstelöjtnant (övlt) som har tjänstgjort i Försvarsmakten sedan 1987 och jobbar just nu som chef på Markstridsskolan (MSS) taktikavdelningen i Skövde. Anders Pettersson jobbar också på MSS Skövde som taktiklärare. Hans grad är kapten (Kn). Övlt Palmquist och Kn Petterson besitter många års kompetens och därmed valdes de in för att godkänna de taktiska nötterna som författaren hade utarbetat.

Läraren med graden övlt på kaptensskolan, tillsammans med kaptenen utvecklade två stycken ”Förutsättning och läge” med tre stycken svarsalternativ där svarsalternativen är uppdelade i offensiva och defensiva. Taktiknötterna används till att undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i beslutsfattning i denna studie. Att nämna är att samtlig materiel som används till undersökningen, är speciellt skapade för denna studien.

Datainsamlingen började med korta och koncisa frågor så som kön, tid i Försvarsmakten och befattning, även kallade demografiska frågor.60 Därefter följde den första ”taktiknöten” till

respondenterna. De fick ”förutsättning och läge” vilket innebär att de får brigadens uppgift så att respondenten har förståelse för nivåerna uppåt.61 De fick därefter välja alternativ 1, 2 eller

3 där alla svarsalternativ är olika tillvägagångssätt i den taktiska situationen som visas under ”förutsättning och läge”. Respondenterna väljer det alternativ de tycker lämpar sig bäst, och skriver en utvecklande och fördjupande kommentar vid sidan om svaret. Detta är en fråga för respondenten. Enkäten är uppbyggd med 2 stycken frågor med tillhörande svar och

fördjupningskommentar.

3.6. Urval.

Respondenterna till denna studien är både män och kvinnor som är officerare. De flesta officerare är från Livgardet (LG) i Stockholm, men det finns även några utomstående.

Insamlingen av respondenter skedde via massmejl-utskick i färdiga adressbokslistor som finns på det datasystem som Försvarsmakten använder sig av, FMAP. Därifrån fick respondenterna själv kontakta författaren om de kunde tänkas ställa upp i enkäten. Många i adressbokslistan är inte officerare, och det framgick tydligt i mejlet att det var ett krav, och de som är

civilanställda motsvarande, kunde förbise mejlet.

Enkäten besvarades av 32 män och 25 kvinnor. Enkätsvaren visas endast för författaren och visas i procent (%). Detta möjliggjorde att det inte behövde vara samma antal män som kvinnor.

3.7. Forskningsetiska överväganden.

De etiska aspekterna skall tas i åtanke när en enkät utformas i form av att respondenten skall veta när och om, individen får avbryta enkäten/intervjun när som helst, även kallat

informationskravet. Det är en av de fyra huvudkraven som finns enligt Johannsessen och Tufte i Samhällsvetenskaplig metod. De tre andra är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet

60 Trost & Hultåker, Enkätboken, s. 93.

och nyttjandekravet.62 Frågorna är skriva på ett sätt som inte påtrycker sig respondenten och

får den att känna sig tvingad till något.63 Formuleringarna i frågorna till denna enkät är väl

utformade och igenomtänkta så de inte ger ett påverkar de etiska aspekterna på ett negativt sätt.

3.8. Reflektioner till insamlat material.

Den litteratur som använts i studien består främst av litteratur och vetenskapliga artiklar, men även artiklar som är peer-rewievd och Försvarsdokument.

Reflektionerna som har gjorts till materialet har utgångspunkt i källkritikens fyra grunder; Äkthet,

Oberoende, Samtidighet och Tendens.64

Kriteriet äkthet behandlar huruvida materialet ör äkta och inte förfalskat.65 För att säkerställa

att det var rätt individ som svarade på frågorna så var varje enskild respondent tvungen att fylla i sin e-post. Det kan ändå inte till 100% säkerställa att det är rätt individ som svara på enkäten som skickades ut, då respondenterna genomförde enkäten på valfri plats. Det är endast respondenten som vet om hen svarar ärligt, det innebär att tillförligheten och reliabiliteten i arbetet minskas. Den risken är något författaren har övervägt och försökt förminska på så sätt att respondenterna har fått skriva sin e-post innan hen kunde påbörja svarsankäten. Att respondenterna inte är ärliga är en faktor som måste beaktas i analysen och resultatet av denna studie.

Oberoende. Kriteriet har tre olika aspekter där det bedöms hur tillförlitligt materialet är och

om respondenterna i detta fallet, vinklar materialet.66 Delar av respondenterna känner

62 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 2003, s. 61-63. 63 Trost, & Hultåker, Enkätboken, s. 101.

64 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 314. 65 Thurén, Torsten, Källkritik, 3., [rev. och omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2013, s. 7.

66 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns., & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ

författaren till studien sedan innan, och det är något som kan komma att påverka deras svar. För att göra den så oberoende som möjligt valdes en webb-baserad enkätundersökning framför en fysisk intervjustudie.

Samtidighet. Den tid som förflyter mellan en händelse, tills den dokumenterad har påverkan

på resultatet. Tiden emellan kan komma att påverka in individs minne, omgivningsfaktorer och efterrationaliseringar till händelsen.67 Respondenterna fyller i sin ålder, sin befattning och

vidare demografiska frågor vilket gör att detta kriterium uppfylls. Vidare kan inte enkäten pausas, utan har enkäten påbörjats måste den slutföras, annars sparas inte svaren.

Tendenskriteriet är lik det oberoendekriteriet som Metodpraktikan nämner, dock med skillnad

i medvetna ändringar av material. Individerna som utgör skaran av respondenter kan svara på frågorna så de gynnar dem själva om dem inte håller sig sanningsenligt, dock bedöms inte respondenterna vara i en sådan situation.68

67 Esaiasson, Oscarsson, Towns & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och

marknad, 2017, s. 294.

4. Resultat.

Nedan syns det procentuella svaren från taktiknötterna som de olika könen svarade på. Bokstäverna som står efter respektive svarsalternativ är till för att tydliggöra för läsaren vilket alternativ som är defensivt (D), kombination (K) och offensivt (O).

Totalt användes svaren från 57 respondenter. (N=57). Tabellen nedan tydliggör de vanligaste förekommande svaren. Till arbetet användes inte exempelvis medelålder, då respondenterna fick ett spann på 5 år på varje svarsalternativ. Respondenterna hade graderna från

fänrik/sergeant69 till överste/regementsförvaltare.

Tabell 2.

4.1. Resultat sammanslaget taktiska beslut – män.

Resultaten som visas nedan är både ifrån taktiknöt 1 och taktiknöt 2. De är sammanslagna för att påvisa vilket alternativ män respektive kvinnor helst tar.

69 En taktisk officer blir fänrik efter godkänd högskoleutbildning och en specialistofficer blir sergeant. Graderna

Bild 3.

4.2. Resultat sammanslaget taktiska beslut – kvinnor.

Bild 4.

Resultaten som har redovisats i olika cirkeldiagram finns till för att tydliggöra hur männen och kvinnorna tog sina beslut på respektive taktiknöt, för att slutligen tydliggöra hur många offensiva/kombination/defensiva beslut som togs. Diagrammen är utformade i procent (%)

31%

30% 39%

Resultat sammanslaget taktiska beslut

-män.

Resultat sammanslaget taktiska beslut

-kvinnor.

Offensivt val Kombination. Defensivt val.

vilket tydliggör överskådningen. Samtliga frågor som ställdes under enkäten har betydelse, men de som vägde lite mer än de andra, var svarsalternativen på taktiknötterna och dess kommentarer. Svaren var uppdelade i offensiva, kombination och defensiva, med totalt tre svarsalternativ per taktiknöt.

I studien är det samvariationen mellan kön och riskbenägenhet som undersöks och resultaten endast visar samvariation. Samvariationen kan även kallas korrelation.70

Bild 3 och bild 4 tydliggör de olika beslutsalternativen som respektive kön handlade efter. Männen har tagit 39% defensiva beslut och gjorde de defensiva besluten till de mest valda. Kvinnorna hade tagit flest beslut på kombination-nivån, vilket gav den typen av beslut 40%.

Tabell 3.

5. Analys.

”Visst kan det vara svårt att fatta ett beslut – särskilt andras.”71

- Salon Gahlin.

Analysen delas upp i två delar, där den första delen analyserar svaret på frågeställning a) och den andra delen analyserar svaret på fråga b).

5.1. A) Skiljer sig män och kvinnor i taktisk beslutsfattning?

För att besvara denna frågan med bildlig tydlighet, hänvisas läsaren till rubrik 4. Resultat, för en tydliggörs i form av ett cirkeldiagram. Där tydliggörs det att män och kvinnor skiljer sig i den taktiska beslutsfattningen som gjordes till denna studie. Med de två hypoteser som framställdes är det alltså H1) Det finns en skillnad i beslutsfattning mellan män och kvinnor som är utfallet. Skillnaden blev dock inte som det förväntat, enligt vad meta-analysen syftade på.

På männens resultat kunde ett mönster av defensivt handlande synas. I kommentarerna kunde det utläsas att många män väljer att vara säkra på sina val i situationen för att få ett anfall med samlad kraft mot fienden. Att kraftsamla är den del i taktikens grunder och även en betydande princip av Widén & Ångström. En av de viktigaste faktorerna i strid är att kraftsamla sina egna resurser för att uppnå lokal överlägsenhet.72 Kvinnorna däremot, valde i det fallet att

avvakta och förbereda sig för att anfall senare i tid. För att exemplifiera används ett citat nedan:

”Kompanichefen som anmält att hon/han kan anfalla är den som har bäst koll på den exakta

situationen. Jag litar på min underställda i ”uppdragstaktiksanda” men förbereder reserver

att sättas in vid behov.73

Vad som skiljer dem åt är att överlag väljer kvinnor det alternativ som bedöms som en

71 Hummelgren, Beslutsteori, s. 2.

72 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s. 132. 73 Citat respondent 1, kvinna, svarsalternativ kombination.

kombination av offensivt och defensivt medan männen hellre väljer ett mer defensivt beslut. Ett kort svar på frågeställning A) är: ja, det skiljer sig mellan män och kvinnor i taktisk beslutsfattning i den svenska Försvarsmakten, men inte på det sätt som meta-analysen påstod att det skulle göra.

5.2. B) På vilket sätt skiljer de sig åt?

Nedan presenteras på vilket sätt män och kvinnor skiljer sig åt i beslutsfattning med hjälp av meta-analysen och prospektteorin. Även Försvarsmaktens riskhanteringsmodell kommer att användas.

5.2.1. Byrnes, Miller och Schafer.

Som officer ställs du inför många olika typer av val, antingen tillsammans med andra eller där Du skall ta beslutet, den typen av beslut kallas ”personbeslut”, och det är den typen av beslut som genomfördes i denna studie.74 Resultatet påvisade att män och kvinnor väger olika risker

och prioriteringar vid ett taktiskt beslutstagande som motsäger sig till det som Byrnes, Miller

och Schafer genomförde en meta-analys på. Meta-analysen påvisade att kvinnor och flickor

är mer benägna att ta ett beslut med mindre risk, och denna studies fall, var det de defensiva valen i taktiknötterna. (Som tidigare nämnt, räknas det defensiva valet som mindre riskfyllt i uppsatsen.) Respondenterna i denna studie valde att ta det beslut som lämpade sig bäst för utfallet av vad som kunde komma att hända, och prioriterade annorlunda än männen och såg mer till nästa steg i taktiken. Kvinnorna tog alltså inte det beslutet med mindre risk som Byrnes, Miller och Schafer förväntade sig. En möjlig förklaring skulle kunna vara att historiskt sett var det mannen i hushållet som tog besluten.

Byrnes, Miller och Schafer påtalar att män tar större risker än kvinnor i praktiken, vilket kan stämma, men det är inget som kan påvisas i denna studie då taktiknötterna genomfördes teoretiskt och inte praktiskt. Att tänka på kopplat till reliabiliteten i arbetet, är att

respondenterna kan ha valt det mest offensiva alternativet för att påvisa att ett kön tar mer offensiva, eller defensiva val. Med det sagt så stämmer Byrnes, Miller och Schafers

analys till viss del. Vidare kan det utläsas att eftersom de påtalar att kvinnor är mindre riskbenägna, innebär det att männen är mer riskbenägna och det stämmer inte i denna studie. Männen tog mer defensiva beslut än kvinnorna gjorde, vilket motsäger det som Byrnes, Miller och Schafer har forskat på. Deras meta-studie lämpar sig alltså inte till beslutsfattning inom Försvarsmakten.

Ålder är en annan faktor som har en roll i hur beslutfattningen utfall blir enligt Byrnes, Miller

och Schafer. Meta-analysen nämner att åldern har en betydande roll för hur det kan påverka hur en individ tar ett beslut. I likhet med Börjesson, Lundqvist och Enander i sin bok

Påfrestande förhållanden i militär verksamhet nämner de också att åldern spelar roll vid ett

beslutsfattande. Börjesson, Lundqvist och Enander menade att ju yngre en soldat eller officer är, desto mer risk är den villig att ta.75 Utöver risktagning är den unga mannen den främsta

individen som har negativa riskbeteenden, som exempelvis vårdslös behandling av fordon och vapen i Försvarsmakten.76

I enlighet med Byrnes, Miller oh Schafer skrev även Marvin Zuckerman att ålder är en av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar ett resultat vid en undersökning som mäter handlingsmönster vid spänningsfyllda aktiviteter.77 Eftersom den mest återkommande åldern

på både männen och kvinnorna är 26-30 år och inte skiljer sig mellan könen, kommer istället erfarenhetsår i Försvarsmakten att få en närmare undersökning.

5.2.2. Kahneman & Tversky.

Vid beslutsfattning i taktiken kommer alla svarsalternativ med mer eller mindre risk. Fienden kan vara tänkande eller inte, vilket skapar en antagonistisk osäkerhet hos beslutsfattaren. Beslutsfattaren måste därmed väga potentiella vinter och förluster kopplat till de

svarsalternativ som finns att välja på som benämns referenspunkten enligt prospektteorin av

Kahneman och Tversky. Kommentarerna användes till att förstå varför respondenterna valde

alternativ x över de andra, samt hur de valde att sålla bort alternativ. Se nedan;

75 Börjesson, Lundqvist & Enander, Påfrestande förhållanden i militär verksamhet: om definitioner, påverkan

och attityder, s. 28.

76 Enander & Börjesson, Rustad för risk: riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer, s. 63. 77 Zuckerman, Marvin, Sensation Seeking And Risky Behavior, 2007, s. 12-14.

”Alt. 3 är ett icke-alternativ! Alt. 2 kostar mer än det smakar eftersom motståndaren ändå

kraftsamlar längs S vägen. Genom alt. 1 kan vi utnyttja framgången längs N vägen (tillfället att nedkämpa N täten) men behålla reservens handlingsfrihet, vilken kommer att behövas längs S vägen/vid broarna.”78

Respondenten som gett kommentaren ovan har alltså vält bort två av alternativen då de inte ansågs lämpliga. Individen har då genomfört redigeringsfasen steg 1, 2 och 3. Respondenten skrev ”Alt. 3 är ett icke-alternativ!...” som kopplas till redigeringsfasen, och steg 3 som innebär att han har helt uteslutit alternativ 3 då det alternativet kunde garantera en förlust enligt honom. Mannen har vägt potentiella vinster och förluster av vad som kan hända beroende på vilket alternativ han väljer, vilket innebär att han hittar sin referenspunkt och tar ett val därefter. Mannen ovan har agerat i enlighet med Pascals princip, att en individ alltid tar det beslut som ger mest förväntas nytta.79 Respondenten kraftsamlar som en delfaktor i

taktikens grunder, för att behålla handlingsfrihet och eftersträva lokal överlägsenhet.80

Nästa citat är från en kvinna som tydligt påvisar hur hon redigerar och utvärderar sina val, i likhet med prospektteorins faser.

”En höjd (alt 1) är oftast ett enkelt måluttag för fiendens artilleri och oftast en plats fienden

gärna förbekämpar före anfall.”81- Redigeringsfas. Kvinnan utesluter detta val på grund av det enkla målupptag hon blir om hon väljer detta alternativ.

”Dungen utgör ett lite svårare mål att verka mot och kanske överraskar något. Att dessutom kunna skapa ett djup i striden är alltid eftersträvansvärt”82. – Utvärderingsfas. Hon tar ett beslut och utvärderar de hot och farorna som föreligger. Hon utvärderar vad som kan gynna henne i jämförelse med motståndaren.

”Alt 3 är för riskfyllt vid en strid där brigad möter brigad. Därför valde jag alt 2”83 –

Redigeringsfas. Väljer bort alternativ 3 då storleksförhållandet är för farligt. För att öka

78 Citat respondent 2, man, svarsalternativ kombination. 79 Hummelgren, Beslutsteori, Bilaga 2, s. 5.

80 Arméreglemente Taktik: AR Taktik, s. 55.

81 Citat respondent 3, kvinna, delsvar 1/3, svarsalternativ kombination. 82 Citat respondent 3, kvinna, delsvar 2/3, svarsalternativ kombination. 83 Citat respondent 3, kvinna, delsvar 3/3, svarsalternativ kombination.

möjligheterna till framgång så eftersträvas så gynnsamt styrkeförhållande som möjligt, för att leda till lokal överlägsenhet.84 Lokal överlägsenhet innebär ett styrkeförhållande på 3:1 eller

mer.85

5.2.3. Försvarsmaktens riskhanteringsmodell.

Respondenternas handlingsalternativ och kommentarer skall nu analyseras med hjälp av

riskhanteringsmodellen som Försvarsmakten har utformat, och de indikatorer som är

framställda av författaren. Modellen återfinns i 9.2. Bilaga 2.

1. Fastställ grundvärden.

1. Avgränsa i tid, geografi och tema och definiera verksamheten som pågår. ”Djupet som skapas i alternativet medger tid och möjlighet till ytterligare

beslutstillfällen/handlingsfrihet.”86

”Spelar mest på den motoriserade bataljonens styrka vilket är den snabba

framryckningen. Jag väljer djup före förberedelser då jag anser att det är ett bättre skydd då den motoriserade bataljonen har svårt att skydda sig mot fiendens

direktriktade eld och måste snabbt omgruppera för att undgå bekämpning.”87

Kommentarerna från de manliga respondenterna påvisade att de avgränsade sig kopplat till geografin i den första taktiknöten. Beslutsalternativet innebär en viss risktagning i form av att bataljonen kan skapa ett djup i försvaret och kunna inleda striden med stöd av terrängen. Den risk som finns är att fienden är först till bäcken och att vi möter fienden uppsuttna. Om det går som tänkt, har bataljonen skapat djup och risken är högre att den fientliga bataljonen inte är försvars- eller fördröjningsberedd när stridskontakt inleds.

2. Identifiera och prioritera skyddsvärda tillgångar.

84 Handbok Markstrid - kompani, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, s. 33. 85 Widén & Ångström, Militärteorins grunder, s. 181.

86 Citat respondent 4, man, svarsalternativ kombination. 87 Citat respondent 5, man, svarsalternativ kombination.

”Använd höjden. Närmare till underhållet. Närmare till kvalificerad sjukvård.”88

Respondenten ovan avvänder inte ordet ”prioritering” som är en av indikatorerna, men han vill gruppera på höjden för att kunna prioritera och komma närmare sjukvården, därav sätts kommentaren in på denna plats.

Ett antal respondenter valde att prioritera och tänka på de tillgångar som kan tänkas komma att behövas senare i striden. Som ovan nämnt, sjukvården är en vital del som måste fungera och som de stridande förbanden har snabb tillgång till.

3. Fastställ vilka typer av hot som finns och analysera dessa.

”Egna förbands duellvärde i förhållande till motståndaren bör ses som dåliga då

förbandet utgörs av motoriserade enheter. Både skydd, rörlighet och verkan är i detta fall är till motståndarens fördel…”89

Respondenten har gjort en bedömning på vad som anses dåligt för förbandet, och vad som förbandet har som är bra. Han fastställer de hoten som föreligger och analyserar sig fram till att det är till fiendens fördel. Respondenten förklarar hur han kom fram till sitt alternativ och varför han valde det alternativet som är både offensivt och defensivt – kombination.

4. Fastställ de konsekvensskador för de typer av hot som finns.

”Med motoriserad bataljon blir mina duellvärden mot motståndare med stridsvagn

plus artilleri så dåliga de kan vara, särskilt vid stridskontakt i öppen terräng och när jag anfaller. Försvarsgrupperad på höjden har jag upp till två timmar på mig att förbereda striden för att undvika eller skydda förbandet mot indirekt eld och får en chans att kunna slå ut fiendens stridsvagnar med eget PV i förhandsituation. Att gruppera i dungen hade riskerat att resulterat i duellsituation som snabbt blivit en efterhandssituation p.g.a. ovan nämnda duellvärde”90

Det som kan hända skall fastställas i denna punkt, precis som respondenten har gjort. Han har förklarat varför han valde sitt svarsalternativ, och även påvisat de risker som

88 Citat respondent 6, man, svarsalternativ defensivt. 89 Citat respondent 7, man, svarsalternativ kombination. 90 Citat respondent 8, man, svarsalternativ defensivt.

föreligger och vad det kan ge för konsekvenser.

2. Konkretisera och bedöm hot.

”Risken att bara kunna försvara broarna med ett kompani känns för riskfyllt då det

troligen finns en till bataljon efter det kompani som är i strid längs den södra vägen. Därav behåller jag dem två som finns vid broarna på sin plats.”91

Kvinnan har bedömt det rådande läget som stabilt och väljer att stanna där på grund av den risk som uppkommer om hon stannar och försvarar broarna. Med delar av citatet tydliggörs det att hon genomför steg 2 i riskhanteringsmodellen.

3. Identifiera skydd och bedöm sårbarheter.

Här appliceras det skydd som finns att tillgå på de hoten som identifierats under steg 2. Definitionen på ”skydd” är den förmågan som finns att tillgå för att skydda någonting.92

”Lämpligaste alternativet kopplat till tid och avstånd, samt möjliggör indirekt eld.”93

Kvinnan har belägg för sitt alternativ då hon har bedömt föreliggande faktorer som tid och avstånd, då hon tydliggör vad det medger. I detta alternativ anser hon att det möjliggör indirekt eld.

4. Bedöm risker.

Ett beslut kan behöva tas i striden hetta. Respondenterna har bedömt risker, sannolikheter och konsekvenser och kommit fram till olika typer av agerande:

”Offensivt agerande och kunna ta terräng i syfte att skapa en möjlighet till ett

fördröjningsdjup. Utifrån det som går att tolka på bilden så ser motståndarens möjligheter till omfattningar begränsade med sjön och skogen. Göra omfattningar i

91 Citat respondent 9, kvinna, svarsalternativ kombination.

92 Hallberg, Bengtsson & Sommestad, Verktygsstöd för hot-, risk- och sårbarhetsanalyser: realiseringsförslag, s.

12.

skogen avsuttet kommer ta tid vilket vi vill skapa så mycket som möjligt av! Nackdelar stor risk att fronta med stridsvagn vilket inte är positivt för vår motoriserade

bataljon.”94

Genom att ta ett offensivt beslut får vi mer tid till att agera mot fienden snarare än att reagera vilket är att föredra enligt Widén & Ångström. Det leder till mer

manöverutrymme och handlingsfrihet som i enlighet med det tyska anfallet västerut i maj 1940 där Tyskland skaffade sig initiativet och klarade därmed de anfallen från de franska trupperna.95

5. Riskhanteringsunderlag.

I det sista steget skall ett beslut fattas utifrån de tidigare stegen. Med hjälp av de tidigare stegen så har nu beslutsfattaren ingångsvärden, kontroll på de hot som föreligger och skall ta ett beslut. Samtliga respondenter valde ett beslut med tillhörande kommentar, och därför kommer inte citat påvisas på detta steget i riskhanteringen.

94 Citat respondent 11, man, svarsalternativ offensivt. 95 Widén & Ångström, Militärteorins grunder, s. 132.