Att bemöta kvinnor som utsatts för våld i
nära relation
Utifrån sjuksköterskans perspektiv
Andersson Svelander, Emma
Juuso, Ella
Examensarbete
Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/2020
Handledare: Petra Agnholm Sergel Examinator: Bosse Ek
Kurskod/registreringsnummer: OM080G
Abstrakt
Bakgrund: Kvinnor som levde i en relation där våld förekom drabbades av nedsatt fysisk
och psykisk hälsa. Kvinnorna hade negativa upplevelser av sjukvården där de bland annat kände sig förminskade och svikna av systemet. Sjukvårdspersonal sågs av kvinnorna som oempatiska. Sjukvården hade ett ansvar i att fråga om våld i nära relation om tecken eller symtom uppvisades. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt utfördes med data insamlad från elva vetenskapliga artiklar inhämtade från tre olika databaser. En geografisk avgränsning gjordes till länder som ansågs jämförbara med Sverige. Resultat: Sjuksköterskor erfor att bemötandet av kvinnor som var utsatta för våld i nära relation var känsloladdat, att kvinnor hade barriärer som gjorde att de inte ville prata om våldsutsattheten, att brister i utbildning och kunskap begränsade dem i möjligheten att ge ett gott bemötande och att det var viktigt att etablera en god relation med kvinnan för att kunna ge henne ett gott bemötande. Diskussion: Sjuksköterskan hade en avgörande roll i bemötandet av våldsutsatta kvinnor då de utgjorde en stor del av sjukvårdskontakten för dessa kvinnor. För att få goda erfarenheter av att bemöta kvinnor krävdes det att sjuksköterskorna hade en bra grundutbildning och kunskap i hur dessa kvinnor skulle bemötas. Att arbeta utifrån Travelbees omvårdnadsteori kunde förbättra sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet.
Slutsats: Vidare forskning inom problemområdet efterfrågades för att förbättra
förutsättningarna för sjuksköterskor att på bästa sätt bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation.
Innehållsförteckning
Introduktion 1
Bakgrund 1
Våld i nära relationer 1
Kvinnors upplevelser av våld 2
Kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvården 2
Omvårdnad vid utsatthet för våld i nära relationer 3
Teoretisk ram 4
Problemformulering 5
Syfte 6
Metod 6
Design 6
Inklusions- och exklusionskriterier 6
Litteratursökning 7
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning 8
Analys 8
Etiska överväganden 9
Resultat 10
Erfarenheter som missgynnade bemötandet 10
Våld i nära relation var ett känsloladdat ämne 10
Sjuksköterskans erfarenheter av kvinnans barriärer i mötet 10
Brister i utbildning och arbetsförhållanden 11
Erfarenheter som främjade bemötandet 12
God utbildning och kunskap 12
Etablera förtroende och trygghet 13
Diskussion 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 17 Slutsats 20 Referenser 22 Bilagor
Bilaga 1 Översikt av sökningar
Bilaga 2 Översikt av meningsbärande begrepp i databaserna Bilaga 3 Översikt av inkluderade artiklar
1
Introduktion
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå, 2019) framkommer skillnader gällande misshandel mellan könen i förhållande till vilken relation offret hade till förövaren. I 40% av
misshandelsfallen mot kvinnor var förövaren en närstående, medan motsvarande är 3% för män. Gällande dödligt våld mot kvinnor sker 67% av det dödliga våldet i en nära relation, 5% är motsvarande data för män (ibid.). I Brås nationella kartläggning av brott i nära relationer (2014) framgår det att kvinnor i högre utsträckning blir utsatta för grövre brott i nära relationer som leder till framförallt sjukvård. Av kvinnorna som blev utsatta för grov misshandel under 2012 fick 29% uppsöka läkare, sjuksköterska eller tandläkare (ibid.). Dessa utsatta kvinnor utgör därmed en patientgrupp sjuksköterskan bemöter i sitt arbete.
Bakgrund
Våld i nära relationer
Flinck, Paavilainen och Åstedt-Kurki (2005) kategoriserar olika typer av våld: sexuellt, psykologiskt, fysiskt, ekonomiskt och spirituellt. Sexuellt våld innebär att kvinnan behandlas som ett sexuellt objekt där hon blir tvingad till samlag, det finns krav på vilka kläder hon ska bära, får olämpliga smeknamn och blir orsakad skada på intima kroppsdelar. Psykologisk våld innefattar utskällningar, förkastande av kvinnans värderingar, känslor och önskningar samt nedvärderande kommentarer om kvinnans utseende. Psykologisk våld kan också vara verbala förolämpningar, förminskningar och hot. Fysiskt våld kan vara olika former av fysisk maktutövning som exempelvis slag, drag i kläderna, att bli fastbunden, att bli strypt eller att bli hindrad från att sova eller äta. Ekonomiskt våld beskrivs som att mannen försummar sitt ekonomiska ansvar när han där har ett maktövertag. Spirituellt våld kan exempelvis innebära att inte låta kvinnan studera religiösa skrifter eller gå till kyrkan (ibid.).
En nära relation definieras av Brå (2014, s. 6) som “att man har, eller har haft, ett partnerförhållande med en flickvän, pojkvän, hustru eller make, oavsett om man är sammanboende eller ej”. Föreliggande definitioner av våld och nära relation är de som tillämpas i denna litteraturöversikt.
2
Kvinnors upplevelser av våld
Upplevelser av det första steget i en relation som influeras av förälskelse och kärlek skiljer sig inte mycket mellan kvinnor som ingår i en våldsam relation och kvinnor som ingår i en icke-våldsam relation (Enander & Holmberg, 2008). Enligt Jarnkvist och Brännström (2019) befinner sig kvinnor ofta i sårbara situationer när de träffar sin våldsutövande partner och ser då denne som ett viktigt stöd. Kvinnor som varit i en flerårig relation med en partner som misshandlat dem uppger att våldet blir normaliserat och en del av vardagen (ibid.). Denna normaliseringsprocess sker genom att gränserna för kvinnorna hela tiden förflyttas och att våldshandlingarna de utsätts för succesivt får nya betydelser (Lundgren, Heimer,
Westerstrand & Kalliokoski, 2001). I förhållandet försöker kvinnan vara rationell och hittar strategier för att hantera osäkerheten (Jarnkvist & Brännström, 2019).
Flinck et al. (2005) beskriver att kvinnor upplever att deras män utåt porträtteras som pålitliga, ordentliga, extroverta, socialt skickliga och sexuellt aktiva. Denna uppfattning skiljer sig från kvinnans, hon anser att mannen är förtryckande och förolämpande. Ett förhållande där våld förekommer speglas av avundsjuka, otrohet och sexuella övergrepp enligt kvinnan (ibid.).
Enligt Flinck et al. (2005) uppger kvinnor som utsätts för våld i nära relation att de har nedsatt psykisk och fysisk hälsa. Kvinnors sociala liv blir också begränsat om de lever med en våldsam partner. Kvinnor uttrycker att de har dåligt självförtroende och upplever självhat. I vissa fall leder självhatet till ett självdestruktivt beteende där kvinnor isolerar sig och kan börja missbruka (ibid.).
Kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvården
Pratt-Eriksson, Bergbom och Lyckhage (2014) skriver att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplever att det är svårt att bli tagna på allvar inom sjukvården och att bemötandet de får ofta är influerat av en förminskande och förödmjukande attityd. Detta är problematiskt för kvinnorna då de upplever att de behöver få respekt och förståelse för deras situation. De upplever att de ofta blir beskyllda och istället för att bli lyssnade på får de en känsla av att sjukvårdspersonalen tycker att de tar upp dyrbar tid. Många kvinnor kände sig
3
svikna av systemet, att sjukvården lägger mer fokus på att behandla sjukdomar och att de är tvungna att övertala sjukvårdspersonalen om hur illa deras situation är. Kvinnorna uppger att de har väldigt dåliga relationer med sjukvårdspersonalen. De upplevde att
sjukvårdspersonalen inte brydde sig, saknade empati och hade en ovänlig attityd (Pratt-Eriksson et al., 2014). Detta samtidigt som Bacchus et al. (2016) skriver att den främsta
faktorn till att en kvinna berättar för sjukvårdspersonal om våld är att hon känner tillit. Även faktorer som ärlighet, vänlighet, att personalen visar att de bryr sig och att de inte dömer, anser kvinnor vara viktigt för att våga berätta (Bacchus et al., 2016).
Många kvinnor upplever det som positivt att bli tillfrågad om våld i nära relation
förekommer (Bacchus et al., 2016; Pratt-Eriksson et al., 2014). Ben Natan, Ben Ari, Bader och Hallak (2012) skriver att 82% (n=100) tycker att det är bra och 79% tycker att det är lämpligt. Anledningarna till varför kvinnor tycker att det är bra är för att öka medvetenheten om våld i nära relationer, att ges möjlighet att prata om det (Bacchus et al., 2016; Ben Natan et al., 2012, Pratt-Eriksson et al., 2014) och att kunna få hjälp om våld förekommer (Bacchus et al., 2016). Det finns dock delade meningar kring detta. Ben Natan et al. (2012) skriver att 58% (n=100) av kvinnorna i studien tycker att det är genant att bli tillfrågad och 73% ser det som en förolämpning. Även i Bacchus et al. (2016) studie framkommer det att kvinnor inte vill bli tillfrågade då de anser att sjuksköterskan inte har med det att göra samt att de är rädda för att prata om det då det kan leda till att våldet från sin partner eskalerar.
Omvårdnad vid utsatthet för våld i nära relationer
Omvårdnad är den specifika kompetens som en legitimerad sjuksköterska ska besitta, där omvårdnad innefattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och ett patientnära arbete som grundas i en humanistisk syn. Sjuksköterskan ska kunna ge människor ökade
möjligheter till att förbättra, bibehålla eller återfå hälsa, samt att uppnå bästa möjliga
välbefinnande och livskvalitet. Den legitimerade sjuksköterskans arbete ska också präglas av ett etiskt förhållningssätt, där all omvårdnad förutsätter respekt för mänskliga rättigheter, respekt för självbestämmande, hänsyn till personers värderingar, integritet och värdighet (Svensk sjuksköterskeförening, [SSF], 2017).
4
Världshälsoorganisationen (WHO, 2013) skriver att kvinnor som berättar att de blir utsatta för våld i nära relation ska bli erbjudna stöd från hälso- och sjukvården omgående. Hälso-och sjukvårdspersonalen ska bemöta kvinnan genom att vara icke-dömande, stöttande samt bekräfta det kvinnan berättar. Hälso- och sjukvården ska också förse kvinnan med
information om vilka olika resurser som finns angående var hon kan vända sig, säkerställa säkerhet för kvinnan och eventuella barn samt ge kvinnan det stöd och de råd som hon, utifrån sin unika situation, behöver (ibid.).
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) skriver att om en person visar symtom eller tecken på att ha blivit utsatt för våld ska hälso- och
sjukvårdspersonalen enskilt fråga om våld förekommer. Det är vårdgivaren som är ansvarig för att fastställa rutiner som behövs för att säkra kvaliteten på arbetet med våldsutsatta personer, samt hur och när hälso- och sjukvårdspersonal ska ställa frågan om huruvida våld förekommer. Det är också vårdgivarens ansvar att se till att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning inom ämnet för att kunna ge en så god vård som möjligt. Vårdgivaren ska även samverka externt med andra verksamheter och myndigheter för att skapa
förutsättningar för att samordna olika insatser så de ej motverkar varandra (ibid.). Sekretess får brytas och uppgifter lämnas ut till andra myndigheter om det krävs för att dessa
myndigheter ska kunna fullgöra sin verksamhet (Offentlighets- och sekretesslag, [OSL], 2009:400, 10 kap. 2 §). Enligt Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) 14 kap. 1 § har hälso- och sjukvårdspersonal anmälningsplikt om det finns misstanke om att barn far illa.
Teoretisk anknytning
I detta examensarbete används omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbees teori om
mellanmänskliga förhållanden som teoretisk anknytning. Travelbee (1971, s. 7) menar att omvårdnad är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan hjälper en individ, familj eller ett samhälle att förebygga eller hantera sjukdom och lidande och om nödvändigt, finna mening i detta. Travelbee menar också att det är sjuksköterskans uppgift att upprätta ett mellanmänskligt förhållande mellan hen och individen (ibid., s. 119). Den mellanmänskliga processen innebär att sjuksköterskan och personen möts som unika individer och inte i rollerna som sjuksköterska respektive patient. Det mellanmänskliga förhållandet kommer
5
inte av sig själv, utan byggs upp allt eftersom sjuksköterskan interagerar med den sjuke och andra. Detta sker i ännu större utsträckning om sjuksköterskan strävar mot att lära känna personen och att förstå och möta dennes behov. En annan tanke är att förhållandet etableras efter att sjuksköterskan och personen har genomgått fyra faser tillsammans: det inledande mötet, uppkomst av identiteter, empati och sympati och medkänsla. Dessa genomgångna faser resulterar i ömsesidig förståelse och god kontakt (ibid., s. 119-120). Hon menar också att i mötet mellan sjuksköterska och patient kommer dessa båda alltid att interagera med
varandra, sjuksköterskan påverkar patienten som utifrån det påverkar sjuksköterskan (ibid., s. 8). Allt som sjuksköterskan säger och gör för och med en patient bidrar till att uppfylla sjuksköterskans mål och avsikt. En bedömning av hur god omvårdnaden är görs alltid utifrån i vilken grad individer och familjer har fått hjälp med sina svårigheter kring sjukdom och lidande (ibid., s. 119).
Hälsa ses som både subjektivt och objektivt. Subjektiv hälsa är väldigt individualistisk och definieras som individens upplevelser och värderingar av fysiska, emotionella och spirituella tillstånd. En person där inga kliniska sjukdomsfynd finns kan således ändå känna sig sjuk, och tvärtom (Travelbee, 1971, s. 9). Enligt Travelbee är det av stor vikt att sjuksköterskan fastställer hur personen själv upplever sin hälsa för att kunna hjälpa den enskilde på bästa sätt. Den objektiva hälsan är den som kan påvisas av olika undersökningar, prover eller bedömningar av läkare eller psykologer. Travelbee menar att sjukdom kan vara en vanligare livserfarenhet än hälsa och att sjukdom och lidande inte alltid kan förebyggas. Därför blir sjuksköterskans roll i att stötta individen att hantera sjukdom och lidande, betydelsefull (ibid., s. 10).
Problemformulering
Kvinnor som utsatts för våld i nära relation och kommer i kontakt med vården har en kombination av fysiskt och psykiskt trauma. Då sjuksköterskan utgör en stor del av den kontakt patienten har med sjukvården är karaktären av, och kunskapen kring,
sjuksköterskans erfarenheter viktiga att belysa, speciellt i kontext till denna patientgrupp som är i behov av ett visst bemötande. Denna litteraturöversikt samlar forskning inom det valda problemområdet, dels för att ge en indikation på vilken kunskap som tycks saknas
6
inom forskningsområdet och behöver beforskas vidare på empirisk väg och dels för att ge sjuksköterskor en personlig utvecklingsmöjlighet genom insyn i ämnet.
Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter1 av att bemöta2 kvinnor som utsatts för våld
i nära relation.
Metod
Design
Arbetet undersökte vad som var beforskat inom det valda området genom att samla befintlig data från relevant litteratur. Enligt Friberg (2017, s. 142) är syftet med en litteraturöversikt att skapa en översikt över forskningsläget inom ett område. Då det i en litteraturöversikt har betydelse att känna till resultat, metod och teoretiska utgångspunkter hos studien som undersöks kan det vara fördelaktigt att samla information främst från vetenskapliga originalartiklar (ibid.), vilken data i litteraturöversikten var fokuserad på.
Litteraturöversikten utfördes utifrån en induktiv ansats då slutsatser är dragna från observationer (Polit & Beck, 2017, s. 81).
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklar som inkluderades i litteraturöversikten skulle vara skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade under de senaste sju åren. Artiklarna skulle handla om bemötande av vuxna kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, samt beskriva sjuksköterskans
erfarenheter. Studierna skulle vara utförda i något av följande länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien,
1 Erfarenheter har i denna litteraturöversikt inkluderat färdigheter och kunskaper erhållna genom
något som sjuksköterskan varit med om. Erfarenheter kan vara fysiska, mentala, känslomässiga, andliga, sociala och subjektiva.
2 Att bemöta har i denna litteraturöversikt inkluderat att möta, visa attityd mot och uppträda mot
7
Tyskland, Österrike, Kanada, Norge eller USA3. Slutligen skulle artiklarna vara
originalartiklar, publicerade i vetenskapligt granskade tidsskrifter samt ha ett etiskt godkännande eller ett tydligt etiskt resonemang för att inkluderas. Inkluderade artiklar skulle även nå hög eller medelhög kvalitet efter kvalitetsgranskning.
Litteratursökning
Sökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo under januari 2020, en översikt över sökningarna ses i Tabell 1 (Bilaga 1). I PubMed användes MeSH-termerna “Spouse Abuse”, “Intimate Partner Violence” och “Gender-Based Violence” kombinerade med den booleska termen OR för att resultatet av sökningen skulle framhäva alla artiklar som kunde beröra våld i nära relation. Sjuksköterskans erfarenheter representerades av MeSH-termerna “Nurse”, “Nurse’s role”, “Nurse-Patient Relations” samt fritextordet nurs*, vilka kombinerades med den booleska termen OR. Dessa söksträngar kombinerades
slutligen med den booleska termen AND. Denna sökning gav 570 träffar.
I Cinahl användes Cinahl Headings “Nurses”, “Nurse Attitude”, “Nurse-Patient Relations”, “Nursing Role” samt fritextordet nurs* för att få fram sjuksköterskans erfarenheter. Dessa kombinerades med OR. För att få fram artiklar som berörde våld i nära relation användes Cinahl Headings “Intimate Partner Violence”, Gender-Based Violence” och “Dating
Violence” kombinerat med den booleska termen OR. Dessa båda söksträngar kombinerades med den booleska termen AND. Sökningen resulterade i 296 träffar.
I PsycInfo användes Thesaurus “Dating Violence” och “Intimate Partner Violence” kombinerat med den booleska termen OR samt “Nurses” och “Therapeutic Process” kombinerat med OR. Dessa två söksträngar kombinerades sedan med termen AND för att resultatet skulle innehålla artiklar som handlade om både våld i nära relationer och sjuksköterskans erfarenheter. Sökningen resulterade i 463 träffar.
3Detta inklusionskriterie baserades på att dessa länder enligt Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL, 2018, s. 3) var “relativt rika länder med förutsättningar att tillhandahålla högklassig sjukvård” och ansågs vara jämförbara med Sverige och svensk sjukvård.
8
För en överblick av använda sökord i respektive databas, se Tabell 2 (Bilaga 2).
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Urvalet skedde i flera steg. För att artikeln skulle gå vidare till relevansbedömning skulle studien vara utförd i något av de tidigare nämnda länderna, ett urval som skedde manuellt. Vid relevansbedömningen lästes först titeln på alla artiklar i respektive sökning. Ansågs den svara till syftet skulle abstraktet läsas i de fall det fanns tillgängligt. Om abstraktet var relevant skumlästes artikeln i sin helhet. Ansågs artikeln fortfarande vara relevant lästes den utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier samt syfte och problemformulering. Stämde dessa in gjordes en bedömning av kvaliteten.
Kvalitetsbedömning för kvalitativa studier genomfördes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings granskningsmall (SBU, 2014) medan kvalitetsgranskning för kvantitativa studier genomfördes enligt Friberg (2017, s. 187-188). Samtliga artiklar bedömdes utifrån varje kriterium i respektive granskningsmall, dock värderades vissa kriterier högre. För kvalitativa studier ansågs urvalsmetodik, datainsamlingsmetod, analys och etiska resonemang ha en betydande roll för kvaliteten på studien. Kvantitativa studier skulle ha en väl formulerad datainsamlingsmetod, dataanalysmetod, resultat samt
metoddiskussion för att kvaliteten skulle vara godtagbar. I de fall dessa kriterier var uppfyllda ansågs studien ha en hög kvalitet. Saknades något av dessa kriterier bedömdes studien ha medelhög kvalitet. Efter kvalitetsgranskningen återstod elva artiklar, varav nio var kvalitativa och två var kvantitativa, som bedömdes vara av tillräckligt god kvalitet för att inkluderas i resultatet. Inkluderade artiklar presenteras i Tabell 3 (Bilaga 3).
Analys
De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Elo och Kyngäs (2008) analysmetod för en induktiv ansats. Först lästes alla artiklar igenom, där text som ansågs svara till syftet markerades. Dessa utgjorde analysenheterna. För att få en god förståelse och ett
helhetsintryck av varje analysenhet lästes dessa upprepade gånger. Materialet organiserades sedan genom att färgmarkera det som tycktes höra ihop i olika färger och göra små
9
kategorier. Kategorier som tycktes relatera till varandra hamnade under mer övergripande kategorier, vilka fick namn som skulle spegla innehållet.
De kvantitativa artiklarna analyserades enligt Friberg (2017, s. 148-150). Först lästes studierna igenom upprepade gånger för att en god förståelse för innehåll och sammanhang skulle skapas. Sedan gjordes en tabell med samtliga utvalda artiklar där varje artikels innehåll framgick. Ur tabellen kunde sedan likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultatdelar synliggöras. Innehåll som relaterade till varandra sorterades sedan ihop med hjälp av olika färgmarkeringar för olika innehåll. Den relaterande datan sammanställdes sedan. De olika områdena fick sedan en kategori, vilka stämde överens med tre av de kategorier som den kvalitativa datan fått. Trots att analysen av kvalitativa och kvantitativa artiklar skedde separat uppstod inga nya kategorier för den kvantitativa datan.
Etiska överväganden
I litteraturöversikten har förförståelsen i största möjliga utsträckning lagts åt sidan och analys skedde utifrån objektivitet. Förförståelsen bestod av analys av vetenskapliga artiklar som berörde området i ett tidigare arbete med ämnesfördjupning. För att förförståelsen inte skulle påverka resultatet upprepades syfte och problemformulering under analysprocessen för att all relevant data skulle inkluderas. Detta gjordes för att resultatet skulle bli sakligt och inte färgas av egna tankar och åsikter. För att tolkning av artiklar skulle bli så korrekt som möjligt bearbetades, tolkades och diskuterades artiklarnas innehåll. Då engelska inte var modersmål kunde tolkning av engelska artiklar påverkas av eventuella språkbarriärer som Kjellström (2012, s. 72-73) beskriver kan skapa hinder för studenter som har begränsade kunskaper i engelska. Översättning av engelskspråkigt material gjordes med hjälp av ett lexikon (Petti, 2000).
Deltagarna i de studier som inkluderades i denna litteraturöversikt hade alla gett informerat samtycke och studierna var godkända av etiska kommittéer. Detta var ett krav då
deltagandet skulle vara baserat på frivillighet. Att deltagare i studierna frivilligt deltog kan också vara en indikation på att studiernas kvalitet och utförande var goda. Att en etisk kommitté gett sitt godkännande innebar bland annat att deltagarnas rättigheter togs tillvara,
10
riskerna för deltagarna var minimerade samt att urvalet av deltagare var rättvist (Polit & Beck, 2017, s. 151).
Resultat
Utifrån elva vetenskapliga studier kunde två huvudkategorier rörande erfarenheter i relation till bemötande utläsas. Dessa huvudkategorier utgjorde i resultatet huvudrubrikerna
Erfarenheter som missgynnade bemötandet samt Erfarenheter som främjade bemötandet. Under huvudrubriken Erfarenheter som missgynnade bemötandet framkom tre underrubriker: våld i nära relation var ett känsloladdat ämne, sjuksköterskors erfarenheter av kvinnans barriärer i mötet samt brister i utbildning och arbetsförhållanden. Under huvudrubriken Erfarenheter som främjade bemötandet framkom två underrubriker: god utbildning och kunskap samt etablera förtroende och trygghet. En översikt av artiklarnas respektive innehåll finns i Figur 1 (Bilaga 4).
Erfarenheter som missgynnade bemötandet
Våld i nära relation var ett känsloladdat ämne
Att diskutera våld i nära relation var enligt sjuksköterskor svårt (Jack, Ford-Gilboe, Davidov & MacMillan, 2016; McGarry, 2016; Wyatt, McClelland & Spangaro, 2019) eftersom ämnet ansågs vara tabubelagt och en privat angelägenhet (Jack et al., 2016; Wyatt et al., 2019). För sjuksköterskor som inte varit yrkesverksamma en längre tid var det obekvämt att delges berättelser om våld i nära relation då de kände att det inte angick dem (McGarry, 2016). Enligt McGarry erfor sjuksköterskor att de inte visste hur de skulle initiera en konversation om ämnet, vilket en deltagare beskrev såhär: “And the first time I had to do that I didn’t know how to do it …. but you’re not trained or used to having those conversations … ” (ibid., s. 2270). Trots dessa obekväma känslor kring att prata om våld i nära relationer ansåg sjuksköterskor att frågor om det måste ställas till kvinnan de mötte och att sjuksköterskan då måste sätta sina egna känslor åt sidan (ibid.).
Sjuksköterskans erfarenheter av kvinnans barriärer i mötet
Sjuksköterskor erfor att kvinnor i många fall var motvilliga att berätta om att de blir utsatta för våld och att kvinnor många gånger undvek att svara på frågan om de var utsatta
11
(Alvarez, Debnam, Clough, Alexander, & Glass, 2017). Enligt sjuksköterskors erfarenheter kunde detta bero på att våldsutsatta kvinnor var rädda för att berätta om våldet som förekom (Anderzen-Carlsson et al., 2018; Williams, Halstead, Salani, & Koermer, 2016). De erfor att kvinnor med barn var rädda att de skulle förlora vårdnaden om barnen om det framkom att hon var utsatt för våld i hemmet (Anderzen-Carlsson et al., 2018).
Sjuksköterskor belyste också att kvinnor upplevde skam och osäkerhet, vilket kunde vara en bidragande faktor till att de var motvilliga att prata om övergrepp (Williams et al., 2016). Jack et al. (2016), Otero-García et al. (2018) och Williams et al. (2016) menade att
sjuksköterskor upptäckt att våld i nära relation uppfattades som normativt hos en del
kvinnor. Detta framförallt hos kvinnor som sett andra kvinnor i sin närhet blivit utsatta (Jack et al., 2016). Sjuksköterskor hade i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation sett en utmaning i att kvinnor inte kategoriserade övergreppet som en våldshandling (Jack et al., 2016; Williams et al., 2016). Under krissituationer och svåra perioder i samhället, så som ekonomisk kris, såg sjuksköterskor att kvinnor stod ut med våldet i högre utsträckning (Otero-García et al., 2018).
Brister i utbildning och arbetsförhållanden
Sjuksköterskor uppgav att de upplevde en avsaknad av utbildning inom området våld i nära relation (Alvarez et al., 2017; Anderzen-Carlsson et al., 2018; Goicolea et al., 2017; Jack et al., 2016; Otero-García et al., 2018; Williams et al., 2016; Wyatt et al., 2019). Enligt Alvarez et al. (2017) saknade sjuksköterskor förberedelser inför mötet med den våldsutsatta kvinnan och detta skapade obekvämhet: “I don’t feel like I’m prepared to - if a woman was in front of me right now saying ‘My partner is beating the crap out of me’ … . I’m not prepared to walk her through the next steps at all … ” (Alvarez et al., 2017, s. 151).
Sjuksköterskor upplevde att de inte hade de resurser som krävdes för att kunna hantera frågan om våld i nära relation. Arbetsförhållanden påverkade sjuksköterskans benägenhet att kommunicera kring våld i nära relation, där de erfor att de saknade tid (Alvarez et al., 2017; Goicolea et al., 2017; McGarry, 2016; Otero-García et al., 2018; Williams et al., 2016; Wyatt et al., 2019), personal García et al., 2018; Wyatt et al., 2019), resurser
(Otero-12
García et al., 2018) samt att de hade en hög arbetsbelastning (Goicolea et al., 2017; Otero-García et al., 2018; Wyatt et al., 2019).
I en studie av DeBoer, Kothari, Kothari, Koestner & Rhos (2013) erfor 56,1% (n= 156) att det var svårt att urskilja en person som utsatts för våld i nära relation.Leppäkoski och
Paavilainen (2013) fann att mellan 36-61% (n=378/384) av sjuksköterskorna i studien
upplevde en brist på information och rutiner kring hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation skulle hjälpas.
Erfarenheter som främjade bemötandet
God utbildning och kunskap
Att ha utbildning och erfarenhet inom våld i nära relation i förhållande till kvinnor som blivit utsatta var enligt sjuksköterskor av vikt för att kunna identifiera och kommunicera med personerna som blivit utsatta (Williams et al., 2016). Att ha en god utbildning gjorde att sjuksköterskor kände sig mer säkra i hur de skulle agera om de fick svaret av en kvinna att hon var utsatt (Anderzen-Carlsson et al., 2017; Goicolea et al., 2013). Kunskaper gällande rutiner och riktlinjer ansågs av sjuksköterskor vara en bidragande faktor till att bemötandet och hanterandet av kvinnor som utsatts för våld i nära relation blev lättare (Goicolea et al., 2013).
Enligt Goicolea et al. (2013) erfor sjuksköterskor att processen kring att misstänka våld i nära relationer och att fråga kvinnan inte gick att helt läsa sig till, utan att en ökad kunskap följdes av att faktiskt bemöta dessa kvinnor.En intuitiv känsla var vägledande för sjuksköterskor och de förlitade sig på den känslan gällande kvinnor som utsätts för våld i nära relation (Alvarez et al., 2017; Jack et al., 2016; McGarry, 2016; Wyatt et al., 2019). Genom att observera kvinnan kunde sjuksköterskan upptäcka beteenden som kunde vara indikatorer på att hon utsätts för våld i nära relation. Det kunde exempelvis vara att kvinnans partner var
kontrollerande (Jack et al., 2016), partnern svarade på frågor angående kvinnan och en begränsad ögonkontakt med kvinnan under mötet (Alvarez et al., 2017). En deltagare i studien av Wyatt et al. (2019) beskrev känslan som “I don’t know. It’s, like, you never
13
assume, but you can tell. They’ve got tension right there, and you feel like something is not right” (ibid., s. 80).
I de fall där sjuksköterskan haft tillräckligt med erfarenhet och visste om att den kvinnliga patienten blivit utsatt för våld så frågade mellan 46-72% av sjuksköterskorna i studien om omständigheterna kring situationen (n=367/384) (Leppäkoski och Paavilainen, 2013).
Etablera förtroende och trygghet
Sjuksköterskor erfor att de våldsutsatta kvinnorna behövde få förtroende för sjuksköterskan innan kvinnan berättade om utsattheten. En bra relation mellan sjuksköterskan och kvinnan ansågs av sjuksköterskor vara av vikt för att få ett uppriktigt svar på frågan om kvinnan var utsatt för våld i nära relation (Anderzen-Carlsson et al., 2018; Goicolea et al., 2017; Jack et al., 2016; McGarry, 2016; Williams et al., 2016). Sjuksköterskor erfor också att en nära relation gjorde att kvinnan kände sig trygg och bekväm med att diskutera känsliga frågor som våld (Anderzen-Carlsson et al., 2018; Jack et al., 2016). Att skapa trygghet och kontakt mellan sjuksköterskan och kvinnan kunde enligt sjuksköterskor göras genom att erbjuda avskildhet och lugn vid samtal (Anderzen-Carlsson et al., 2018; Williams et al., 2016), att lyssna aktivt, ställa frågor och säkerställa att fortsatt kontakt kommer upprättas (Williams et al., 2016).
Sjuksköterskor betonade att konversation med kvinnan kunde generera i att hon pratade om våldet, till skillnad från om sjuksköterskan ställde raka frågor, försökte undervisa och
tillrättavisa personen, då kunde denne istället anta ett försvar (Jack et al., 2016; Williams et al., 2016). För att konversera med kvinnan belyste sjuksköterskor strategier som öppna frågor, aktivt lyssnande och bekräftande av upplevelser (Jack et al., 2016). En sjuksköterska beskrev konversationen:
Your conversation is two-way, not just one way where you [the nurse] are spouting off information and they [the clients] are just, ‘uh-huh, whatever’. You know you can tell the ones that are actually engaging and listening and offering. I mean they’re actually talking with you instead of just listening. I think those are the ones that are going to tell you sooner than the other ones. (Jack et al, 2016, s. 2221).
14
DeBoer et al. (2013) menade att 93,5% (n=156) inte höll med om att de skulle förlora patientens förtroende om de ställde frågor om våld i nära relation.
Anderzen-Carlsson et al. (2018) och Williams et al. (2016) belyste att sjuksköterskor uttryckte att ett strukturellt frågeformulär gav ärliga svar från kvinnan som blivit utsatt för våld i nära relation. I de fall där kvinnan valde att prata om våldsutsattheten menade sjuksköterskor att kvinnan gjorde det i en krisfas, såsom eskalerat våld. En sjuksköterska förklarade det som “it is not until something huge happens, that then they feel like they’ve got to call you” (Jack et al., 2016, s. 2220). Kontinuitet inom vården var enligt sjuksköterskorna viktigt för kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjuksköterskor ansåg att kvinnor som anförtrott sig åt en specifik sjuksköterska inte skulle behöva träffa någon annan personal, i den mån det gick (Goicolea et al., 2017).
Diskussion
Metoddiskussion
Till detta examensarbete valdes en allmän litteraturöversikt som design utifrån Friberg (2017, s. 142). Denna design användes på grund av anvisningar från lärosätet. En systematisk litteraturstudie ger en mer omfattande överblick över forskningsläget då en metaanalys och en metasyntes utförs (ibid., s. 143). För att få ett bredare perspektiv på problemet skulle en systematisk litteraturstudie vara att föredra.
I denna litteraturöversikt valdes att ha en geografisk avgränsning till länder som enligt SKL (2018) ansågs ha en sjukvård som är jämförbar med den svenska. Detta val gjordes utifrån en vilja av att ha en god överförbarhet på den svenska sjukvården. Sverige är ett multikulturellt land och därför kan det anses vara relevant med forskning från andra länder än de som inkluderats. Dock gjordes den geografiska avgränsningen inte utifrån kulturella skillnader utan med en tanke om en sjukvård som skulle likna Sveriges. Till följd av den geografiska avgränsningen inkluderades artiklar som var skrivna upp emot sju år tillbaka i tiden. Detta val gjordes för att få ett större antal artiklar som svarade till det valda syftet samt
överensstämde med valda inklusions- och exklusionskriterier, så att resultatet skulle bli gediget.
15
De inkluderade artiklarna i denna litteraturöversikt skulle var skrivna på antingen svenska eller engelska, där alla inkluderade är skrivna på engelska. Eftersom engelska inte är
modersmål kan det påverka tolkningen av texten och således den efterföljande analysen. För att detta skulle förhindras bevarades datan i sin originalformulering så länge som möjligt under analysprocessen och ett lexikon användes vid översättningen. Vid oklarheter har en diskussion av innehållet skett. Analysen har också bearbetats flera gånger för att nå en gemensam förståelse och uppfattning av innehållet. Detta är en styrka då tillvägagångssättet har ökat reliabiliteten eftersom risken för bias minskar.
För att söka artiklar till denna litteraturöversikt har databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo använts. Detta för att dessa tre berör ämnena omvårdnad, medicin och psykologi, vilka alla kan kopplas till det valda ämnet för detta arbete, samt att dessa databaser är mest välbekanta. Användandet av dessa tre databaser har ökat möjligheterna till att finna relevant forskning utifrån valt område. Vid sökningar i dessa tre databaser framkom sex av de
inkluderade elva artiklarna i mer än en databas. Detta tyder på att sökningarna var relevanta, vilket ger en ökad validitet.
Sökningarna genererade i vad som kan tyckas vara många träffar. En sökning med för många träffar kan bero på att sökorden inte är passande samt att avgränsningsfunktioner kan behöva appliceras (Östlundh, 2017, s. 80). Sökorden i föreliggande litteraturöversikt är representativa utifrån syftet då mer och mindre specifika termer övervägts för varje
meningsbärande begrepp i databaserna Cinahl och PubMed. De avgränsningar som var relevanta applicerades i sökningarna. I sökningarna var det inte möjligt att applicera geografiska avgränsningar då resultatet av sökningen kunde bli missvisande på grund av hur artiklarna är taggade. Ett manuellt urval gjordes för den geografiska begränsningen. Detta i kombination med många sökträffar kan ha gjort att relevanta artiklar kan ha missats. Det kan ses som en svaghet men i tillägg för att undvika detta genomgicks alla sökträffar upprepade gånger, dock påträffades inga skillnader. Detta är en styrka som ger en ökad validitet.
16
Sökningen i databasen PsycInfo kan utvecklas genom att utöka sökningen med fler tesaurus som representerar de meningsbärande begreppen. För “sjuksköterskans perspektiv” finns även tesaurusen “Nursing” som representerar omvårdnadsvetenskap. För “Therapeutic Processes” finns en mer specifik tesaurus som ger artiklar som berör sjuksköterskan, “Nurse Patient Interaction”. Denna hade istället kunna användas och speglar syftet bättre. Under termen “Violence” i hierarkin fanns bland annat “Intimate Partner Violence” och “Dating Violence” som båda användes i sökningen. Där fanns också tesaurusen “Domestic Violence” som inte användes i sökningen. Detta utgör en svaghet för metoden då forskning som är relevant utifrån syftet kan ha uteslutits från sökträffarna. Denna sökning utfördes inte på grund av avsaknad av kunskap inom användandet av databasen PsycInfo vid
datainsamlingstillfället.
Av de elva vetenskapliga artiklarna som utgör föreliggande litteraturöversikts resultat har sju av artiklarna deltagare från fler yrkeskategorier utöver sjuksköterskor. Data som
representerade både sjuksköterskors och andra yrkeskategoriers erfarenheter har behandlats med vaksamhet och inkluderats med argumentet att sjuksköterskor utgör en del av datan och därmed inte heller kan uteslutas. I den kvantitativa studien av Leppäkoski och Paavilainen (2013) gick det inte att särskilja sjuksköterskornas svar från de övriga, dock bestod 80% (n=480) av studiedeltagarna av sjuksköterskor så denna data inkluderades. Datan presenterades i detta arbetes resultat med ett procentintervall som representerade de möjliga värdena sjuksköterskornas andel kunde anta. Det omöjliga i att ange en precis procentsats för sjuksköterskornas erfarenheter gör att det finns variationer i hur resultatet kan tolkas. Detta kan vara av svaghet för arbetet men då möjliga värden presenterats är
tolkningsutrymmet begränsat.
I föreliggande litteraturöversikt inkluderades data från både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Kvalitativ forskning ger en ökad förståelse för vad något innebär och hur bland annat erfarenheter kan mötas (Friberg, 2017, s. 129). Kvalitativ forskning kan dock göra att betydande helhetsfaktorer blir svåra att identifiera på grund av fokus på detaljer (ibid.). Kvantitativ forskning är inriktad på att genom mätningar och jämförelser påvisa fördelar och nackdelar med olika tillvägagångssätt (Segesten, 2017, s. 119). En kombination
17
av dessa utgör en styrka då resultatet inkluderar både ett helhetsperspektiv och ett detaljerat perspektiv.
Resultatdiskussion
Resultatet i denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor erfar att våld i nära relationer är ett känsloladdat och tabubelagt ämne, att utsatta kvinnor ofta är motvilliga att prata om våldet, en brist i utbildning och arbetsförhållanden, att utbildning främjar bemötandet samt vikten av att etablera en trygg relation till den utsatta kvinnan.
Föreliggande arbetes resultat visar att tabun kring att prata om kvinnors utsatthet bidrar till att ämnet förbises och frågor undviks. Trots att sjuksköterskorna erfar ämnet som svårt att prata om är det deras uppgift att, om de misstänker att våld förekommer, fråga om det (SOSFS 2014:4). Svensk sjuksköterskeförening (2017) skriver att det är sjuksköterskans roll att ge människor möjlighet att förbättra, behålla eller återfå hälsa, vilket blir problematiskt att uppfylla om en sjuksköterska inte vill eller vågar fråga om vissa saker rörande en persons hälsa. Flinck et al. (2005) skriver att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer har nedsatt fysisk och psykisk hälsa, vilket ytterligare pekar på sjuksköterskans viktiga roll i att våga fråga för att kunna hjälpa dessa kvinnor till en förbättrad hälsa. Att sjuksköterskor som känner sig obekväma med att prata om våld i nära relation med en kvinna som blivit utsatt ändå förväntas diskutera det kan skapa beteenden hos sjuksköterskan som uppfattas
negativt av kvinnan. Travelbee (1971) menar att sjuksköterskan och patienten alltid påverkar varandra i ett möte. Om sjuksköterskan känner sig obekväm i ett möte med en patient, kommer det i sin tur att påverka patienten. Enligt Pratt-Eriksson et al., (2014) upplever kvinnor att sjuksköterskor är förminskande och förödmjukande, vilket kan härledas till sjuksköterskans obekvämhet.
Enligt resultatet i denna litteraturöversikt erfar sjuksköterskor att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation sällan berättar om våldet samt att de upplever våldet som normativt. Upplevelsen av att våldet normaliseras är något som Jarnkvist och Brännström (2019) bekräftar i sin studie som visar att kvinnor som varit i en flerårig våldsam relation upplever att våldet blir en del av vardagen och att de ser det som normalt. Hur kvinnan som blir utsatt
18
för våld i nära relation betraktar sitt tillstånd påverkas av tiden. Den subjektiva hälsan (Travelbee, 1971, s. 9) som uppfattas av kvinnan bör därmed också påverkas utifrån ett tidsperspektiv. I början av en våldsam relation kanske kvinnan upplever sitt tillstånd som ohälsosamt, men desto mer normaliseringsprocessen pågår, desto mindre ohälsa kanske kvinnan upplever. Enligt Travelbee (1971) är det sjuksköterskans uppgift att fastställa hur en person upplever sin subjektiva hälsa för att på bästa sätt kunna hjälpa och stötta individen, vilket gör att det är viktigt för sjuksköterskan att verkligen ta reda på hur kvinnan uppfattar sin situation. Även WHO (2013) menar att hälso- och sjukvården ska ge kvinnan stöd och råd utifrån hennes rådande situation och behov.
Sjuksköterskor beskriver i föreliggande resultat att de har en intuitiv känsla som vägleder dem i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Daly, Schmeidel Klein och Jogerst (2012) har forskat på intenstivvårdssjuksköterskors perspektiv på övergrepp mot äldre och visar där att
sjuksköterskor har en intuitiv känsla som orienterar dem i arbetet med dessa äldre. Den intuitiva känslan bidrar till att övergrepp upptäcks trots att den äldre inte direkt talat om sin utsatthet (ibid.). Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visar också att sjuksköterskor erfar att vissa barriärer hos kvinnan gör att de inte pratar om våldsutsattheten. Det påvisas att sjuksköterskor uppmärksammar att kvinnor är rädda för att berätta om våldet, bland annat på grund av att de har en rädsla att förlora vårdnaden om sina barn. Andra
våldsutsatta grupper upplever rädslor angående att berätta om våldet, däribland äldre som blir utsatta för övergrepp (Daly et al., 2012). Kvinnor upplever själva att de har denna rädsla då de fruktar att våldet från partnern ska eskalera (Bacchus et al., 2016). Daly et al. (2012) visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar att äldre är motvilliga till att berätta om
övergreppen de blir utsatta för på grund av att de är rädda för att våldet från förövaren ska eskalera. Eftersom våldsutsatta personer har en tendens att inte våga prata om det
förekommande våldet kan sjuksköterskans agerande på sin intuitiva känsla bli viktig för att upptäcka våldsutsatthet. Pretz och Folse (2011) visar att sjuksköterskor med mer erfarenhet är mer benägna att agera utifrån sin intuition till skillnad från sjuksköterskor med mindre erfarenhet. Detta kan motivera varför sjuksköterskor med mer erfarenhet är de som bör arbeta med våldsutsatta personer och att mindre erfarna sjuksköterskor bör våga agera efter sin intuition. Intuition kan variera mellan olika personer beroende på dennes erfarenheter.
19
En betydande faktor i det påståendet är att en intuition kanske inte alltid är till den våldsutsattes fördel då den inte alltid överensstämmer med verkligheten.
Resultatet i denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor erfar att utbildning inom området våld i nära relation är viktigt i bemötandet av kvinnor som är våldsutsatta samt att utbildning gör att de känner sig mer säkra i bemötandet. En studie av Sundborg, Törnkvist, Wändell och Saleh-Stattin (2017) visar att distriktssköterskor som erhållit utbildning om våld i nära relationer upplever en ökad förberedelse och en högre kontroll på situationen efter genomgången utbildning. För andra våldsutsatta grupper diskuteras utbildning i kontext till bemötandet av dessa patienter. Sjuksköterskor i studien av Daly et al. (2012) efterfrågar ytterligare och mer innehållsrik utbildning som belyser övergrepp mot äldre. Även hos sjuksköterskestudenter ses utbildning inom våld i nära relationer vara av stor vikt. Beccaria et al. (2013) har gjort en studie på sjuksköterskestudenter i Australien som visar att de upplever sig dåligt förberedda på att möta våld i nära relationer och att upplevelsen av självförmåga var signifikant korrelerat med hur förberedda de känner sig. Connor, Nouer, Speck, Mackey, & Tipton (2013) skriver att sjuksköterskestudenter som fått utbildning inom våld i nära relationer före eller under utbildningen känner sig mer förberedda att möta en kvinna som utsatts för våld jämfört med de som inte har någon utbildning. Det är
vårdgivarens ansvar att se till att vårdpersonal har adekvat utbildning inom området, samt att det finns tydliga rutiner som ska säkerställa en god kvalitet av arbetet med våldsutsatta kvinnor (SOSFS 2014:4).
Enligt resultatet i detta arbete är en god relation som genomsyras av trygghet och förtroende enligt sjuksköterskor en viktig faktor för att kvinnan ska prata om våld. Bacchus et al. (2016) visar att kvinnor som utsatts för våld i nära relation har behov av att etablera en god relation innan hon berättar om våldet. Framförallt tillit lyfts som en viktig faktor i
relationsbyggandet. Föreliggande resultat påvisar också att sjuksköterskor värderar en god relation då deras erfarenheter är att kvinnor berättar om våldet när förtroende och trygghet finns i relationen. Relationen mellan sjuksköterskan och den utsatta personen har inverkan även i andra grupper som blir utsatta för våld. Att en person berättar om våld som
20
sjuksköterskan (Bateman & Whitehead, 2004; Hamberger & Phelan, 2006). Bateman och Whitehead (2004) lyfter också öppen kommunikation som ett tillvägagångssätt som gynnar konversationen med den utsatta personen, detta kan relateras till föreliggande resultat som belyser sjuksköterskors erfarenheter av att bland annat ställa öppna frågor genererar att kvinnan pratar om våldet. Travelbee (1971, s. 119) skriver att det är sjuksköterskans uppgift att upprätta en mellanmänsklig relation i mötet med en person. Denna relationen uppstår endast genom upprepade interaktioner mellan sjuksköterskan och den andra personen och relationsbyggandet går fortare om sjuksköterskan hela tiden strävar efter att lära känna personen och förstå dennes behov. Eftersom en god relation mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan visar sig vara av så stor vikt, blir Travelbees teori en viktig del i
sjuksköterskans arbete. Dock visar resultatet att sjuksköterskor upplever en brist på resurser, så som tid, vilket påverkar bemötandet av våldsutsatta kvinnor negativt. En tidsbrist kan verka hindrande för upprättandet av mellanmänskliga relationer, vilket också visar sig då våldsutsatta kvinnor uppger att de har en dålig relation till sjukvårdspersonal och upplever att personalen saknar empati och är ovänliga (Pratt-Eriksson et al., 2014). En brist på tid kan också resultera i att sjukvårdspersonalen prioriterar den objektiva hälsan snarare än den subjektiva, då det finns tydligare riktlinjer för behandling av mätbara och synliga åkommor. Även detta kan styrkas med kvinnors upplevelser av vården då de erfar att
sjukvårdspersonalens fokus låg på att behandla sjukdomar (Pratt-Eriksson et al., 2014) snarare än att ta sig an en mer holistisk syn på hälsa.
Slutsats
Våld i nära relation är ett känsloladdat ämne som är svårt att prata om. Kvinnor som utsätts för våld i nära relation kan ha nedsatt fysisk och psykisk hälsa, vilket gör sjuksköterskans roll viktig i mötet med dessa personer. Därför måste sjuksköterskor fråga om våld, även om de upplever det obekvämt. Sjuksköterskan påverkar också patienten i mötet, detta kan leda till att om sjuksköterskan är obekväm kan patienten uppfatta detta och få en sämre
erfarenhet av vården.
Sjuksköterskor upplever att det finns barriärer för kvinnor att prata om våld i nära relationer, där en stor anledning är att våldet blir normaliserat. Det är viktigt för sjuksköterskan att ta
21
reda på hur kvinnan upplever sin hälsa eller ohälsa och sätta in hjälp utifrån det, särskilt eftersom sjuksköterskan utgör en stor del av kontakten, och ofta den första kontakten, patienten har med vården.
Att etablera en god relation är av vikt för att bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Området är tabubelagt och sjuksköterskor erfar att den utsatta kvinnan har barriärer som hämmar henne från att tala om sin våldssituation. Det blir då sjuksköterskans ansvar att bygga en mellanmänsklig relation genom upprepade interaktioner där sjuksköterskan lär känna kvinnan och dennes behov.
Slutligen påverkar brister i både resurser och utbildning bemötandet av kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Brist på tid gör att mellanmänskliga relationer inte får möjlighet att etableras, samtidigt som fokus flyttas från den subjektiva hälsan till den objektiva, mätbara hälsan. Brister i utbildning leder till att sjuksköterskors erfarenheter speglas av obekvämhet och osäkerhet och en god grundutbildning gör att sjuksköterskor känner sig mer säkra i hur de ska bemöta en utsatt kvinna. Detta kombinerat med den praktiska erfarenhet
sjuksköterskan erhåller under arbetet bidrar till mer positiva erfarenheter av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation.
Vidare forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är viktigt för att utveckla omvårdnaden kring denna patientgrupp, både på ett personligt och organisatoriskt plan. Samhället är under förändring vad gäller mångkultur och jämställdhet vilka är områden som påverkar våld mot kvinnor i nära relation, därför kan sjuksköterskors erfarenheter komma att förändras och vidare forskning blir då av stor vikt. Att sjuksköterskan kan bemöta en utsatt kvinna blir också en fråga om kvinnans säkerhet. Har sjuksköterskan kunskap om hur en våldsutsatt kvinna identifieras och sedan hjälps kan detta rädda kvinnan från vidare fysiska och psykiska skador.
22
Referenser
En asterisk markerar de referenser som förekommer i litteraturöversiktens resultatdel. *Alvarez, C., Debnam, K., Clough, A., Alexander, K. & Glass, N. E. (2018). Responding to
intimate partner violence: Healthcare providers’ current practices and views on integrating a safety decision aid into primary care settings. Research in Nursing & Health, 41(2), 145–155. doi:10.1002/nur.21853
*Anderzen-Carlsson, A., Gillå, C., Lind, M., Almqvist, K., Lindgren Fändriks, A. & Källström, Å. (2018). Child healthcare nurses’ experiences of asking new mothers about intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing , 27(13–14), 2752–2762.
doi:10.1111/jocn.14242
Bacchus, L. J., Bullock, L., Sharps, P., Burnett, C., Schminkey, D., Buller, A. M., & Campbell, J. (2016). ‘Opening the door’: A qualitative interpretive study of women’s experiences of being asked about intimate partner violence and receiving an intervention during perinatal home visits in rural and urban settings in the USA. Journal of Research in Nursing, 21(5/6), 345–364. doi: 10.1177/1744987116649634
Bateman W., & Whitehead K. (2004). Health visitors’ domestic violence routine questioning tool: an exploration of women’s experience, effectiveness and acceptability.
International Journal of Health Promotion & Education, 42(1), 14–22. doi:10.1080/14635240.2004.10708005
Beccaria, G., Beccaria, L., Dawson, R., Gorman, D., Harris, J. A., & Hossain, D. (2013).
Nursing student's perceptions and understanding of intimate partner violence. Nurse Education Today, 33(8), 907-911. doi:10.1016/j.nedt.2012.08.004
Ben Natan, M., Ben Ari, G., Bader, T., & Hallak, M. (2012). Universal screening for domestic violence in a department of obstetrics and gynaecology: a patient and carer
perspective. International Nursing Review, 59(1), 108-114. doi:10.1111/j.1466-7657.2011.00931.x
Connor, P. D., Nouer, S. S., Speck, P. M., Mackey, S. N., & Tipton, N. G. (2013). Nursing students and intimate partner violence education: improving and integrating knowledge into health care curricula. Journal of Professional Nursing, 29(4), 233-239. doi:10.1016/j.profnurs.2012.05.011
Daly, J. M., Schmeidel Klein, A. N. & Jogerst, G. J. (2012). Critical care nurses’ perspectives on elder abuse. Nursing in Critical Care, 17(4), 172–179. doi:10.1111/j.1478-5153.2012.00 *DeBoer, M. I., Kothari, R., Kothari, C., Koestner, A. L. & Rhos Jr, T. (2013). What are barriers
to nurses screening for intimate partner violence? Journal of Trauma Nursing, 20(3), 155–160. doi:10.1097/JTN.0b013e3182a7b5c3
23
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of advanced nursing, 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Enander, V. & Holmberg, C. (2008). Why does she leave? The leaving process(es) of battered women. Health Care for Women International, 29, 200-226.
doi:10.1080/07399330801913802
Flinck, A., Paavilaninen E. & Åstedt-Kurki P. (2005) Survival of intimate partner violence as experienced by women. Journal of Clinical Nursing 14(3), 383–393. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01073.x
Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer (Rapport 2014:8). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I A. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 187-188). Lund: Studentlitteratur.
*Goicolea, I., Briones-Vozmediano, E., Öhman, A., Edin, K., Minvielle, F., & Vives-Cases, C. (2013). Mapping and exploring health systems’ response to intimate partner violence in Spain. BMC Public Health, 13(1), 1162. doi:10.1186/1471-2458-13-1162
*Goicolea, I., Mosquera, P., Briones-Vozmediano, E., Otero-García, L., García-Quinto, M. & Vives-Cases, C. (2017). Primary health care attributes and responses to intimate partner violence in Spain. Gaceta Sanitaria, 31(3), 187-193.
doi:10.1016/j.gaceta.2016.11.012
Hamberger L. K., & Phelan M. B. (2006). Domestic violence screening in medical and mental health care settings: overcoming barriers to screening, identifying, and helping partner violence victims. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 13(3/4), 61–99. doi:10.1300/J146v13n03_04
*Jack, S. M., Ford‐Gilboe, M., Davidov, D., MacMillan, H. L., NFP IPV Research Team, O'Brien, R., ... & Scribano, P. (2017). Identification and assessment of intimate partner violence in nurse home visitation. Journal of clinical nursing, 26(15-16), 2215-2228. doi:
10.1186/1471-2458-13-1162
24
Jarnkvist, K. & Brännström L. (2019) Stories of Victimization: Self-Positioning and Construction of Gender in Narratives of Abused Women. Journal of Interpersonal Violence 34(21-22), 4687–4712. doi:10.1177/0886260516676474
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik: Vad är forskningsetik?. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57-74). Lund: Studentlitteratur
*Leppäkoski, T., & Paavilainen, E. (2013). Interventions for women exposed to acute intimate partner violence: emergency professionals’ perspective. Journal of clinical nursing, 22(15-16), 2273-2285. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04202.x
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A.-M. (2001). Slagen dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning. Umeå:
Brottsoffermyndigheten
*McGarry, J. (2017). Domestic violence and abuse: an exploration and evaluation of a domestic abuse nurse specialist role in acute health care services. Journal of clinical nursing, 26(15-16), 2266-2273. doi:10.1111/jocn.13203
Molin, M., Lifvin, S. & Irlander Strid, Å. (2019). Nationella trygghetsundersökningen (Rapport 2019:11). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
*Otero-García, L., Briones-Vozmediano, E., Vives-Cases, C., García-Quinto, M., Sanz-Barbero, B., & Goicolea, I. (2018). A qualitative study on primary health care responses to intimate partner violence during the economic crisis in Spain. European journal of public health, 28(6), 1000-1005. doi:10.1093/eurpub/cky095
Petti, V. (Red.). (2000). Norstedts stora engelsk-svenska ordbok = Norstedts comprehensive English-Swedish dictionary. (3., [utök.] uppl.). Stockholm: Norsteds ordbok
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research – Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., & Lyckhage, E. D. (2014). Don't ask don't tell: Battered
Women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International journal of qualitative studies on health and well-being, 9(1). doi:10.3402/qhw.v9.23166
Pretz, J. E., & Folse, V. N. (2011). Nursing experience and preference for intuition in decision making. Journal of clinical nursing, 20(19‐20), 2878-2889.
doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03705.x
Segesten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I A. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 119-128). Lund: Studentlitteratur.
25
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 SOSFS 2014:4. Våld i nära relationer. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2014-5-7.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser [Broschyr]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik. pdf
Sundborg, E., Törnkvist, L., Wändell, P., & Saleh‐Stattin, N. (2017). Impact of an educational intervention for district nurses about preparedness to encounter women exposed to intimate partner violence. Scandinavian journal of caring sciences, 32(2), 902-913. doi:10.1111/scs.12521
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges Kommuner och Landsting, (2018). Svensk sjukvård i internationell jämförelse:
Internationell jämförelse 2018 (ISBN 978-91-7585-542-4). Stockholm: Sveriges
Kommuner och Landsting. Från https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-542- 4.pdf?issuusl=ignore&fbclid=IwAR3VEty1uGCYsn0-TzVODWxd-vg4PBoQEeZtVi-onVVbKW8RYoK3-zBmpwg
Travelbee, J. 1971. Interpersonal aspects of nursing (2. uppl.). Philadelphia: F. A. Davis Company.
Världshälsoorganisationen. (2013). Responding to intimate partner violence and sexual violence against women: WHO clinical and policy guidelines. Från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85240/9789241548595_eng.pdf?seque nce=1
*Williams, J. R., Halstead, V., Salani, D., & Koermer, N. (2016). An exploration of screening protocols for intimate partner violence in healthcare facilities: a qualitative study. Journal of clinical nursing, 26(15-16), 2192-2201. doi:10.1111/jocn.13353
26
*Wyatt, T., McClelland, M. L., & Spangaro, J. (2019). Readiness of newly licensed associated degree registered nurses to screen for domestic violence. Nurse Education in Practice, 35, 75–82. doi:10.1016/j.nepr.2018.12.010
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
27
Bilagor
Bilaga 1
Tabell 1
Översikt av sökningar
Databas Datum Sökord Begränsnin gar Antal träffa r Urval 1* Urval 2* Urval 3* Urval 4* Valda artikla r Artike l Cinahl 2020-01-27 Pubmed 2020-01-27 ((MH "Nurse Attitudes") OR (MH "Nurses") OR (MH "Nursing Role") OR (MH "Nurse-Patient Relations") OR nurs*) AND ((MH "Intimate Partner Violence") OR (MH "Gender-Based Violence") OR (MH "Dating Violence")) ((("Gender-Based Violence"[Mesh]) OR "Intimate Partner Violence"[Mesh]) OR "Spouse Abuse"[Mesh]) AND ("Nurses"[Mesh] OR "Nurse-Patient Relations"[Mesh] OR "Nurse's Role"[Mesh] OR nurs*) 2013/01/01 to 2020/12/31, English, Swedish, Peer Reviewed 2013/01/01 to 2020/12/31, English, Swedish 296 570 296 570 46 148 20 21 9 14 8** 8** Alvarez et al. (2018); Anderz en-Carlsso n et al. (2018); DeBoer et al. (2013); Jack et al. (2017); Leppäk oski & Paavilai nen (2013); McGarr y (2017); William s et al. (2016); Wyatt et al. (2019) Alvarez et al. (2018); Anderz en-Carlsso n et al. (2018); Goicole a et al. (2013); Goicole a et al. (2017); Jack et al. (2017); McGarr y (2017); Otero-García28 PsycInfo 2020-01-28 ((MAINSUBJECT. EXACT("Dating Violence")) OR (MAINSUBJECT.E XACT("Intimate Partner Violence"))) AND ((MAINSUBJECT. EXACT("Nurses")) OR (MAINSUBJECT.E XACT("Therapeuti c Processes")) OR nurs*) 2013/01/01 to 2020/12/31, English, Swedish, Peer Reviewed 463 463 103 19 17 6** et al. (2018); William s et al. (2016). Alvarez et al. (2018); Anderz en-Carlsso n et al. (2018); Jack et al. (2017); Leppäk oski & Paavliai nen (2013); McGarr y (2017); William s et al. (2016)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades. **Dubbletter framkom.
29
Bilaga 2
Tabell 2
Översikt av meningsbärande begrepp i databaserna
Meningsbärande begrepp Headings (Cinahl) Thesaurus (PsycInfo) MeSH (PubMed) Fritextord Sjuksköterskans perspektiv Våld i nära relation Nurses, Nurse Attitude, Nurse-Patient Relations, Nursing Role Intimate Partner Violence, Gender-based Violence, Dating Violence Nurses, Therapeutic Processes Intimate Partner Violence, Dating Violence Nurse, Nurse´s Role, Nurse-Patient Relations Intimate Partner Violence, Gender-Based Violence nurs*
30
Bilaga 3
Tabell 3
Översikt av inkluderade artiklar
Författare Årtal Land
Studiens syfte Typ av studie Deltagar e (bortfall) Datainsamlin g Analys Huvudresultat Kvalitet Alvarez et al. 2017 USA Anderzen-Carlsson et al. 2018 Sverige DeBoer et al. 2013 USA Goicolea et al. 2013 Spanien Goicolea et al. 2017 Spanien Beskriva hur vårdpersonal screenar och svarar på VNR hos låginkomsttagare i en latinamerikansk population. Undersöka barnhälsosjukskö terskors upplevelser av att fråga mödrar till åtta månader gamla barn om VNR. Identifiera sjuksköterskors attityder och upplevda barriärer till screening. Kartlägga och ta reda på hur, och i vilken utsträckning, VNR handläggs i den spanska sjukvården. Visa uppfattningar från primärvårdspers onal om hur de nuvarande attributen för primärvården i Spanien kan påverka hälsorelaterade Kvalitativ deskriptiv Kvalitativ kvasiexperi mentell Kvantitativ tvärsnittsst udie Kvalitativ Kvalitativ 17 (0) 15 (2) 494 (338) 26 (0) 160 (0) Semistrukturera de intervjuer Tematisk analys Semistrukturera de intervjuer Tematisk analys Enkät Deskriptiv statistik analys Semistrukturera de intervjuer och litteraturstudie Innehållsanalys Semistrukturera de intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Personal känner sig ganska väl förberedda för att screena och svara på VNR men känner sig begränsade i att hantera problematiken. Att fråga om VNR ansågs viktigt, att använda ett frågeformulär kunde möjliggöra att ställa frågan, tid och plats för när VNR ska diskuteras är viktigt.
Det är viktigt att screena för VNR, det är
sjuksköterskans ansvar att screena, arbetsförhållande n och brist på kunskap sätter barriärer för screening. Protokoll och rutiner sågs underlätta handläggandet av VNR, vikten av utbildning lyftes och att en lär sig att hantera VNR ju fler gånger en hanterar det.
Det finns en klyfta mellan teoretisk attribut hos primärvård och hur de hanteras i verkligheten, vilket påverkar vården för kvinnor som utsatts för VNR. Hög Medelhög Medelhög Medelhög Medelhög
31 Jack et al. 2016 USA Leppäkoski & Paavilainen 2013 Finland McGarry 2015 Storbritannien svar på VNR. Utveckla strategier för identifiering och bedömning av VNR vid hembesök av sjuksköterskor. Beskriva vilka interventioner och metoder akutsjukvårdsper sonal använder sig av vid handläggning av VNR. Utforska erfarenheter hos sjukvårdspersona l av att agera vid avslöjanden om VNR samt att utvärdera utbildning inom VNR. Kvalitativ Kvantitativ Kvalitativ 62 (0) 480 (0) 11 (0) Intervjuer Innehållsanalys Enkät Deskriptiv statistik Semistrukturera de intervjuer Tematisk innehållsanalys Sjuksköterskorna upplevde att det är viktigt att fråga om VNR. Det måste finnas ett förtroende mellan sjuksköterska och person för att personen lättare ska berätta om VNR. Sjuksköterskorna efterfrågade protokoll i hur de ska fråga om VNR samt hur de ska agera när de misstänker att VNR förekommer. Hälften av deltagarna sa att de inte hade rutiner för handläggning av VNR. Personal som visste vilka alternativ det fanns för kvinnan att få hjälp frågade om VNR i högre grad än de som inte kände till alternativen. Deltagarna efterfrågade mer utbildning inom VNR. Ett gott förhållande mellan sjuksköterskan och personen ökade sannolikheten för ett avslöjande av VNR, där tid och avskiljdhet sågs som två viktiga faktorer för att fråga om en person utsatts för våld. Deltagarna visste att de hade en viktig roll i att upptäcka och avslöja våld, men vissa tyckte att det kändes som att de snokade i personers privata
Medelhög
Hög
