Bearbetning av gran för snickeriändamål

29 

Full text

(1)

Hartwig Bliimer

Bearbetning av gran

för snickeriändamål

Moulding and Sanding

of Spruce for Joinery

Trätel<nikCentTui

I N S T I T U T E T FÖR T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N C

(2)

Hactwig Biumer

BEARBETNING AV GRAN FOR 5 N I C K E R I ÄNDAMÅL

Moulding and Sanding of Spruce for Joinery

TräteknikCentrum, Rapport I 8605 032 Nyckelord abrasive machining furniture machining moulding sanding windows Stockholm i maj 1986

(3)

Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

(4)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3 VIRKESBEREDNING - RÄVARA 4 Sågning 4 Torkning och k o n d i t i o n e r i n g 4

K l y v n i n g , spräckning och lamelisågning 5

PRODUKTEXEMPEL 8 Exempel på framställning av panelbrädor 8

Exempel på framställning av massiva trämöbler 11 Exempel på framställning av fönsterämnen 14

T i l l v e r k n i n g av karmämnen 18 REKOMMENDATIONER 22 Virkesråvara 22 Råvaruberedning 22 Bearbetning 22 LITTERATUR 23 SUMMARY 24 BILAGA

(5)

FÖRORD

Som en följd av marknadskampanjer för ökad användning av g r a n v i r k e ,

främst inom s n i c k e r i i n d u s t r i n , har önskemål framförts om a t t sammanställa kunskaper rörande mekanisk granbearbetning.

Inom ramen för k o l l e k t i v a f o r s k n i n g s p r o j e k t samt i n d u s t r i u p p d r a g har Trä-teknikCentrum h a f t möjlighet a t t d e l t a g a i o l i k a p r o j e k t , vars s y f t e va-r i t d e l s a t t i n t va-r o d u c e va-r a g va-r a n v i va-r k e som a l t e va-r n a t i v t i l l f u va-r u v i va-r k e , d e l s att förbättra b e a r b e t n i n g s k v a l i t e t e n hos redan e t a b l e r a d e granprodukter. Ett varmt tack r i k t a s härmed t i l l Statens I n d u s t r i v e r k , som har i n i t i e r a t och f i n a n s i e r a t föreliggande r a p p o r t samt t i l l Häiinäs Såg AB och Bowater J o i n e r y , som har b i d r a g i t med värdefull kunskap i samband med i n d u s t r i -försök och driftskörningar.

SAMMANFATTNING

S n i c k e r i p r o d u k t e r av g r a n v i r k e kan t i l l v e r k a s med hjälp av känd t e k n i k i k o n v e n t i o n e l l a m a s k i n u t r u s t n i n g a r . För a t t man s k a l l kunna uppnå en godkänd b e a r b e t n i n g s k v a l i t e t under de förutsättningar, d v s m a t n i n g s h a s t i g -h e t e r , som gäller v i d bearbetning av f u r u v i r k e , ges i denna r a p p o r t exem-pel på och rekommendationer rörande m a t e r i a l k r a v , t i l l v e r k n i n g s t e k n i k samt v e r k t y g s d a t a . De t y p e r av produkter som behandlas är panelbrädor, massiva trämöbler och fönsterämnen. En för massivträbearbetning d e l v i s ny t e k n i k som bygger u t e s l u t a n d e på s l i p b a n d b e a r b e t n i n g b e s k r i v s .

(6)

VIRKESBEREDNING - RÄVARA Såqning

För a t t underlätta bearbetning av g r a n v i r k e i den vidareförädlade i n d u -s t r i n bör g r a n v i r k e t redan i -sågverket bereda-s på e t t för användarna än-damålsenligt sätt. Lämpliga sönderdelningsförfaranden för framställning

av sågat v i r k e är sågningsmetoder som är skonsamma mot v i r k e t . H i t räknas c i r k e l - och bandsågning. Tillämpas ramsågning bör sågningsbetingelserna anpassas så a t t en godtagbar f i n i s h erhålles på f l a t - och k a n t s i d o r n a . Moderna sönderdelningsutrustningar för k o n v e r t e r i n g av timmer t i l l sågade trävaror utgörs i de f l e s t a f a l l av de nämnda k o n v e n t i o n e l l a u t r u s t n i n g -arna kombinerade med o l i k a t y p e r av reducersågar. Anledningen t i l l infö-randet av r e d u c e r t e k n i k e n var a t t man v i l l e e l i m i n e r a hanteringen av ba-kar och r i b b . Tillämpas reducersågning t ex v i d framställning av v i r k e

(2 exloq) utan sidobrädor u r klentimmer, så erhålls för v a r j e v i r k e s -stycke en reducersågad f l a t s i d a och två reducersågade k a n t s i d o r . Vissa t y p e r av reducersågar förorsakar u r s l a g k r i n g k v i s t a r och fiberstörningar på de sågade y t o r n a . Dessa skador kan d e l s bero på föråldrad t e k n i k , d e l s på dålig skötsel av u t r u s t n i n g e n . Moderna reducerare är u t r u s t a d e med p u t s s k i v o r e l l e r sågklingor som y t f i n i s h g i v a n d e skärverktyg.

Några krav på v i r k e t s y t b e s k a f f e n h e t s t i p u l e r a s i n t e i Svensk Standard SIS 232711. För den vidareförädlande i n d u s t r i n är dock y t f i n i s h e n e t t av måtten på lönsamhet eftersom y t f i n i s h e n påverkar s t o r l e k e n på bearbet-ningstillägget. Ytskador från sågningsoperationen bör därför begränsas t i l l e t t djup av maximalt 3 mm. Med urslagsskador som är djupare än 3 mm i k v i s t a r följer dels r i s k e n a t t ytan i n t e kan jämnas t i l l , dels r i s k e n för u r s l a g v i d efterföljande b e a r b e t n i n g s o p e r a t i o n e r . Sammanhållningen i k v i s t e n och k v i s t e n s förankring i omgivande ved försvagas genom u r s l a g . V i r k e t s form, d v s r a k h e t , i färdigtorkat tillstånd påverkas i v i s s mån av timmersågningen. Märgsågning och s p e c i e l l t t i l l användningsområde an-passade sönderdelningsmodeiler bör därför tillämpas. A t t tillrättalägga f o r m f e l i vidareförädlingsprocessen är o f t a i n t e t e k n i s k t genomförbart. Formfel medför alltså k a s s e r i n g av komponenter e l l e r o r i m l i g a bearbet-ningstillägg v i d t ex h y v l i n g .

Rekommendation

Såga skonsamt, undvik bearbetningsskador och beakta kraven på v i r k e t s form och r a k h e t .

Torkning och k o n d i t i o n e r i n g

V i r k e a v s e t t för snickeriändamål bör t o r k a s t i l l den fuktkvotsnivå som användningsområdet kräver. Lämpliga f u k t k v o t e r för färdiga produkter /!/ framgår av f i g u r 1 .

(7)

10 15 20%

Trämöbler o d i hus med centralvärme, 5-77f Innerdörrar, inredningar, parkett o d i hus med

centralvärme, 6-8*^

Trämöbler o d i hus med kakelugnsupp-värmning och öppen spis, 9-12%

Innerdörrar, inredningar, parkett o d i hus med kakelugnsuppvärmning och öppen spis, 10-13% Fönster, ytterdörrar, byggnadsvirke och föremal

som endast delvis används utomhus, 12-15% Virke och föremål av trä som ständigt förvaras

utomhus men skyddade för nederbörd, 14-18%

F i g u r 1. Lämpliga f u k t k v o t e r för färdiga p r o d u k t e r .

I de f a l l där i c k e originalsågade brädor används, t ex centrumvirke som senare k l y v s , spräcks e l l e r lamellsågas, s k a l l en så låg f u k t k v o t s g r a d i -ent som möjligt eftersträvas. T e k n i s k t kan d e t t a åstadkommas genom en k o n d i t i o n e r i n g s f a s i samband med t o r k h u s t o r k n i n g e l l e r under efterföljan-de l a g r i n g i särskilda k o n d i t i o n e r a d e l o k a l e r . Detta för a t t säkerställa l i k a r t a d e b e a r b e t n i n g s b e t i n g e l s e r samt god f o r m s t a b i l i t e t hos s l u t p r o d u k -t e r n a .

En i möjligaste mån s p r i c k f r i t o r k n i n g bör eftersträvas. Kådlåpor i gran-v i r k e är n e g a t i gran-v t u r den p o t e n t i e l l a granangran-vändarens synpunkt. Möjlighe-ten a t t genom a l t e r n a t i v a torkningsmetoder avlägsna kådlåporna och därmed åstadkomma en kådflytning t i l l y t o r n a bör undersökas. Tekniskt kan d e t t a säkerställas genom en höjning av våttemperaturen t i l l 60-70OC. Metoden tillämpas e n l i g t u p p g i f t redan i Nordamerika och på Nya Zeeland. Risk för s p r i c k o r i k v i s t har dock nämnts. Kådkristaller och missfärgningar utgör b e a r b e t n i n g s t e k n i s k t inga problem v i d t i l l v e r k n i n g av s n i c k e r i p r o d u k t e r av gran. Utseendemässigt kommer y t l i g a missfärgningar på råvaran i c k e a t t påverka s l u t p r o d u k t e r n a s y t o r p g a a t t den normala bearbetningsmånen är större än d e t tunna, mörkare y t s k i k t e t som erhålles t i l l följd av förhöjd t o r k t e m p e r a t u r . "Kådfria" produkter underlättar dessutom ytbehandlingen avsevärt.

S k u l l e man tillämpa "högtemperatur"-torkning även för b u l k v a r o r avsedda för export så s k u l l e färgförändringar, k u p i g h e t , ytojämnhet och f r a m s k j u -tande k v i s t a r kunna avlägsnas genom ABRASIVE PLANING (se b i l a g a ) . Hela förfarandet, d v s högtemperaturtorkning och d i m e n s i o n s j u s t e r i n g , kan så-ledes innebära en avsevärd produktförbättring.

Rekommendationer

Eftersträva låg f u k t k v o t s g r a d i e n t och s p r i c k f r i h e t . Undvik deformerings-f e l . Avlägsna kådlåpor.

K l y v n i n g , spräckning och lamelisågning

Med k l y v n i n g menas här genomsågning av e t t v i r k e s s t y c k e på t j o c k l e k e n och som o f t a genomförs på högkant. Spräckning k a l l a s d e l n i n g av brädor e l l e r plank på bredden. V i d lamelisågning t i l l v e r k a s f l e r a smala ämnen u r f l e r -f a l d i g t breda v i r k e s s t y c k e n . Lamellerna samman-fogas o -f t a genom l i m n i n g .

(8)

rörbearbetning

Vid t i l l v e r k n i n g av högv*årdiga g r a n p r o d u k t e r , där breda v i r k e s d i m e n s i o n e r kommer t i l l användning, rekommenderas en r i k t n i n g och dimensioneringsope-r a t i o n födimensioneringsope-re todimensioneringsope-rdimensioneringsope-rsöndedimensioneringsope-rdelning.

R i k t n i n g och dimensionering ger v i r k e s s t y c k e t en e n h e t l i g form men fram-förallt p l a n h e t . Planheten underlättar mekaniska matningsoperationer och medför a t t t r y c k e t på matarverk och övriga t r y c k e l e m e n t kan minskas. Som en följd av det senare erhålls mindre t r y c k s k a d o r på v i r k e s b i t e n och även mindre s p r i c k o r . Sådana uppstår normalt när e t t kupat v i r k e s s t y c k e t r y c k s mot e t t bord e l l e r anslag.

På t r a d i t i o n e l l t sätt utförs r i k t n i n g s - och d i m e n s i o n e r i n g s o p e r a t i o n e r genom h y v l i n g . Det har dock v i s a t s i g a t t gran med s i n s p e c i e l l a k v i s t -s t r u k t u r kan föror-saka problem v i d k u t t e r b e a r b e t n i n g . Ur-slag av k v i -s t a r och k r i n g fiberstörningar är i c k e sällsynta.

I Nordamerika utvecklades under 1 9 6 0 - t a l e t e t t a l t e r n a t i v t förfarande t i l l k u t t e r b e a r b e t n i n g k a l l a t ABRASIVE PLANING e l l e r högeffektsslipning. Normalt används metoden för tvåsidig-/flatsidesegalisering ( r i k t n i n g + d i m e n s i o n e r i n g ) .

F i g u r 2. Maskinuppstälining för r i k t n i n g och dimensionering med s i i p b a n d .

(9)

Maskinsystemet kännetecknas av e t t över- och e t t underliggande bredbandss l i p a g g r e g a t med t j o c k l e k bredbandss c e n t r e r a n d e matningbredbandssbredbandssybredbandsstem. För e g a l i bredbandss e r i n g bredbandss u p p g i f t e n används i r e g e l grova s l i p b a n d med k o r n s t o r l e k a r n a 36 a l t e r n a -t i v -t 50. Förfarande-t är mycke-t skonsam-t mo-t v i r k e -t , u r s l a g har h e l -t kun-nat e l i m i n e r a s .

K l y v n i n g

Ett v i r k e s t y c k e delas normalt på högkant i två e l l e r f l e r a stycken. I moderna i n d u s t r i e r f i n n s idag t i l l övervägande d e l klyvbandsågar i n s t a l l e -rade. T i l l bandsågarnas fördelar räknas b l a mindre snittförlust, större snitthöjd och lättare bladskötsel. Som nackdelar noteras dock k v i s t u r s l a g i k a n t e r , främst i den nedre kanten, samt u p p r i v n a f i b r e r på k l y v s h i t t -ytan och skador i k v i s t a r på f l a t s i d a n .

Klingklyvsågar däremot ger en mera skonsam bearbetning med släta k l y v y t o r som följd. T o r r k l y v n i n g s t e k n i k e n med klingsågar är f n under en expansiv u t v e c k l i n g . F l e r a lösningar, däribland k l y v n i n g på k a n t - e l l e r f l a t s i d a med mötande k i i n g o r , har p r e s e n t e r a t s . K l y v n i n g s o p e r a t i o n e n kan också ge-nomföras e f t e r t ex p r o f i l b e a r b e t n i n g istället för före.

Se sidan 8. Spräckning

Spräckning med band e l l e r klingsågar utförs på samma sätt som v i d k l y v -n i -n g . V i r k e s s t y c k e t p l a c e r a s u-nder bearbet-ni-nge-n i r e g e l på f l a t s i d a -n . Spräckning kan också kombineras med en k a n t n i n g s o p e r a t i o n av okantade äm-nen i h e l - e l l e r kortlängder. I r e g e l används då klingsågar med i s i d l e d

för t ex efterföljande l i m n i n g . Spräckningsoperationen kan ävenledes för-läggas e f t e r p r o f i l b e a r b e t n i n g . Det tillämpas t ex inom fönsterindu-s t r i n . Se fönsterindu-sida 16.

Lamellsågning

Vid separat lamellsågning används i r e g e l klingsågar med ovanliggande f a s t postade k l i n g p a k e t . För a t t erhålla en l i m b a r s n i t t y t a används även här " h y v e l " - k l i n g o r . I vissa f a l l utförs lamellsågning e f t e r en dimens i o n dimens h y v l i n g i f l e r dimens p i n d l i g a hyvelmadimenskiner. Obdimenserveradimens bör dock här r i dimens -ken för u r s l a g v i d h y v l i n g av t ex möbeltorr gran. Tillämpas d e t t a system bör hyvlade y t o r u t n y t t j a s som l i m n i n g s y t o r och de sågade s n i t t y t o r n a som s y n l i g a y t o r . Kan d e t t a i n t e genomföras p g a årsringsläge e l l e r av andra skäl rekommenderas det t i d i g a r e beskrivna dimensioneringsförfarandet med s l i p b a n d .

(10)

PRODUKTEXEMPEL

Svensk gran utgör en utmärkt råvara t i l l e t t f l e r t a l p r o d u k t e r . Bearbet-n i Bearbet-n g av barrträ och s p e c i e l l t graBearbet-n bygger på eBearbet-n låBearbet-ng t r a d i t i o Bearbet-n och e t t s t o r t kunnande inom t i l l v e r k n i n g s i n d u s t r i n .

Kravet på r a t i o n e l l a t i l l v e r k n i n g s p r o c e s s e r , nya ytbehandlingsmetoder och ökade k v a l i t e t s k r a v försvårar dock användningen av massivt g r a n v i r k e av de k v a l i t e t s s o r t i m e n t som i d a g står t i l l s n i c k e r i i n d u s t r i n s förfogande. Endast p r o d u k t i o n s t e k n i s k a anpassningar t i l l givna råvaruförutsättningar kan lösa dessa problem. Nyckelorden för a l l granbearbetning är skonsam b e a r b e t n i n g .

Såsom exempel på r a t i o n e l l och k v a l i t e t s m e d v e t e n granbearbetning ges i denna r a p p o r t t i l l v e r k n i n g s b e s k r i v n i n g a r för t r e p r o d u k t t y p e r :

Panelbrädor

Massiva trämöbler Fönsterämnen

Dessa har v a l t s som för träindustrin r e p r e s e n t a t i v a p r o d u k t e r , och för-hoppningsvis kan t i l l v e r k n i n g s b e s k r i v n i n g a r n a b i d r a t i l l lösningar även på andra produktområden.

Exempel på framställning av panelbrädor

Vid TräteknikCentrum har e t t n y t t bearbetningsförfarande för framställning av hyvlade p r o d u k t e r u t v e c k l a t s /2/. Det k a l l a s TRÄTEK e l l e r f l e r -s t y c k -s b e a r b e t n i n g . Metoden känneteckna-s d e l -s av a t t f l e r a v i r k e -s -s t y c k e n bearbetas s a m t i d i g t , dels av e t t system bestående av två s k i l d a spångi-vande bearbetningsförfaranden, k u t t e r b e a r b e t n i n g och b r e d b a n d s l i p n i n g . Panelbrädor som bearbetas e n l i g t TRATEK-metoden s k i l j e r s i g på f l e r a punkter från k o n v e n t i o n e l l a bearbetade p r o d u k t e r .

En s l i p a d rätsida fås utan bearbetningsbetingade u r s l a g s s k a d o r . Denna s i d a är mera ytbehandlingsvänlig jämfört med en kutterslagsmärkt kom-primerad rätsida på en k o n v e n t i o n e l l t e n s t y c k s h y v l a d profilbräda. TRATEK-metoden är skonsam v i d k a n t p r o f i l e r i n g och k l y v n i n g .

En råvarubesparing fås då bearbetningsmånen för a t t få en godkänd, y t b e h a n d l i n g s k l a r rätsida kan minskas.

En produktivitetsökning uppnås eftersom f l e r a panelbrädor framställs s a m t i d i g t utan a t t m a t n i n g s h a s t i g h e t e n behöver ökas.

Hur TRATEKmetoden är utformad v i s a r följande b e s k r i v n i n g , som är i d e n -t i s k med d e -t förfarande som för förs-ta gången kommi-t -t i l l användning v i d S i l j a n s Sågverks ABs h y v l e r i för framställning av panelbrädor e n l i g t två-stycksförfarandet.

(11)

Vid f i e r s t y c k s b e a r b e t n i n g bearbetas okluvna råämnen på k a n t s i d o r och i c k e exponerade f l a t s i d o r med r o t e r a n d e k u t t e r v e r k t y g . Därefter k l y v s råämnena i två ämnen med mötande, h o r i s o n t a l t arbetande cirkelsågklingor. E t t an-t a l panelbrädor b i l d a r sedan en s l i p s a an-t s och s l i p a s på räan-tsidan i en bredbandslipmaskin, v a r e f t e r panelbrädorna är färdiga. Momenten v i d pa-neibrädeframstäiiningen kan åskådliggöras med hjälp av f i g u r e r n a 3-6. Vid inmatning t i l l hyveln är d e t v i k t i g t a t t se t i l l a t t råämnets s p l i n t sida är vänd nedåt, mot maskinbordet, se f i g u r 3. S p l i n t s i d a n s y t t e r k a n -t e r u-tgör då -två s-tödpunk-ter. Dessa b i d r a r -t i l l en säker framma-tning -t i l l r i k t k u t t e r n .

7 7

F i g u r 3. Tvärsnittsprofil i bearbetningsläge. S p l i n t s i d a n vänd mot maskinbordet.

Den f y r s i d i g a p r o f i i b e a r b e t n i n g e n utförs med roterande k u t t e r v e r k t y g . K a n t p c o f i l b e a r b e t n i n g e n bör ske i f l e r a s t e g . I f i g u r 4 förtydligas pro-f i l b e a r b e t n i n g e n av en tvärsnittspropro-fil.

F i g u r 4. Tvärsnittprofii e f t e r f y r s i d i g bearbetning, Den efterföljande h o r i s o n t e l l a k l y v n i n g e n av ämnena sker med sidos k j u t n a cirkelsidosågklingor. Desidossidosutom kan en k l y v k n i v användasidos för a t t för-bättra k l y v n i n g s r e s u l t a t e t vad avser y t o r n a s släthet och ämnenas måttnog-grannhet. R e s u l t a t e t av k l y v o p e r a t i o n e n visas av en tvärsnittsprofil i f i g u r 5.

(12)

1 0

F i g u r 5. Tvärsnittsprofil e f t e r k l y v n i n g .

Vid TRÄTEK-förfarandet utförs s l u t b e a r b e t n i n g av de s y n l i g a rätsidorna genom s l i p n i n g i en bredbandslipmaskin. Se f i g u r 6. Även här tillämpas f l e r s t y c k s p r i n c i p e n . En s l i p s a t s , bestående av f l e r a p a r a l l e l l t placerade panelbrädor, bearbetas s a m t i d i g t .

F i g u r 6. Panelbrädor i slipningsläge.

Vid en jämförelse mellan TRÄTEK-bearbetning och v a n l i g h y v l i n g , som g j o r t s under normala d r i f t s b e t i n g e l s e r , visade s i g TRATEK vara vida över-lägsen v a n l i g g r a n p a n e i h y v l i n g . I den referensundersökning /3/ som genom-förts v i d en maximal l e v e r a n s f u k t k v o t av 12?o framkom d e t a t t a n t a l e t ska-dade k v i s t a r mer ä'n h a l v e r a t s och a t t skador runt k v i s t a r och fiberstörn i fiberstörn g a r , som är e t t käfiberstörnt problem v i d h y v l i fiberstörn g av g r a fiberstörn v i r k e med lägre f u k t -k v o t , h e l t försvunnit. För-klaringen, vad avser uppnådd yt-kvalitetsför- ytkvalitetsför-bättring, l i g g e r främst i den skonsamma b e a r b e t n i n g som TRÄTEK-metoden e r b j u d e r .

(13)

1 1

Exempel på framställning av massiva trämöbler

Exempel som b e s k r i v s i d e t t a a v s n i t t baseras på en e x i s t e r a n d e produk-t i o n s p r o c e s s i Nordamerika. Föreproduk-tageproduk-t KHOURY I n c , I r o n Mounproduk-tain,

Michigan, t i l l v e r k a r massiva trämöbler i ek och poppel, två p g a f i b e r -störningar svårbearbetade träslag ( l i k s o m g r a n ) .

Produkterna säljs d e l s färdigmonterade, d e l s omonterade i k a r t o n g . Någon y t b e h a n d l i n g förekommer i n t e . Kunderna får själva välja och utföra be-handlingen.

f

F i g u r 7. Exempel u r KHOURY's t i l l v e r k n i n g s p r o g r a m .

KHOURY tillämpar u t e s l u t a n d e s l i p n i n g s t e k n i k e n för b e a r b e t n i n g av f l a t s i dor och t o r d e av den anledningen vara e t t typexempel på hur s l i p n i n g s t e k -niken kan användas med s t o r framgång inom den trämekaniska i n d u s t r i n . Virkesberedningen i n l e d s med en r i k t n i n g och t j o c k l e k s l e g a l i s e r i n g av färdigtorkade brädor i hellängd. Virkesbredden kan v a r i e r a och vankant h i n d r a r i c k e bearbetningen, då denna utförs utan s t y r n i n g i s i d l e d . Ega-l i s e r i n g s a r b e t e t utförs i en ABRASIVE PLANER, d v s en högeffektbred-bandsslipmaskin med s t o r k a p a c i t e t vad avser produktionsvolym och avverk-ning av s t o r a materialmängder. Arbetsbredden kan v a r i e r a från smala en-stycksmatade maskiner t i l l breda s a t s v i s arbetande s l i p m a s k i n e r .

(14)

12

I r e g e l är s l i p a g g r e g a t e n c e n t r i s k t placerade ovanför varandra och utrus-tade med t j o c k l e k s c e n t r e r a n d e matarverk, se f i g u r 8. För granbearbetning och v i d e t t avverkningsdjup på maximalt 2 mm per s i d a anses d r i f t s m o t o -rerna med en i n s t a l l e r a d e f f e k t av 75 kW vara tillräckliga. Slipband med grova, glesbelagda korn ( s t o r l e k 36, 40 e l l e r 50) är lämpliga för gran-e g a l i s gran-e r i n g gran-e n . Livslängdgran-en för sådana " s y n t gran-e t i s k a " s l i p b a n d bgran-edöms vara f l e r a veckor v i d enkelskiftskörning.

Figur 8. D e t a l j av stålkontaktslipvalsar och c e n t r e r i n g s a n o r d n i n g ,

S y f t e t med s l i p e g a l i s e r i n g e n är a t t kunna u t n y t t j a de s l i p r i k t a d e f l a t s i -dorna som r e f e r e n s s i d o r v i d efterföljande b e a r b e t n i n g . E f t e r utförd ega-l i s e r i n g kapas v i r k e t med hänsyn t i ega-l ega-l förekommande v i r k e s f e ega-l och önskade längder. Hos KHOURY utförs då en r i k t n i n g av k a n t s i d o r n a , först på väns-t e r och därefväns-ter på höger k a n väns-t s i d a . Med hjälp av en cirkelsåg spräcks brädbitarna i smalare s t y c k e n . B i t a r med vankant kan omkantas. Kant-s n i t t Kant-s y t o r n a användKant-s utan e f t e r b e a r b e t n i n g Kant-som l i m n i n g Kant-s y t o r . MedelKant-st e t t k a r u s e l l b o r d och e t t s o r t e r b a n d utförs s o r t e r i n g och s t a p l i n g av ämnen såväl e f t e r längder som k v a l i t e t e r . F e l a k t i g a l a m e l l e r återförs för om-b e a r om-b e t n i n g .

(15)

1 3

Ämnena sammanfogas sedan i e t t l i m h j u l t i l l önskat råformat. Efterföljan-de p l a n r i k t n i n g , b o r t t a g n i n g av l i m r e s t e r samt t j o c k l e k s d i m e n s i o n e r i n g utförs med hjälp av två e f t e r varandra uppställda bredbandsslipmaskiner av PLANER-typ. Först r i k t a s den ena sidan med hjälp av underliggande stålkontaktvalsar. Därefter utförs t j o c k l e k s k a l i b r e r i n g med hjälp av ovanliggande aggregat. V i d större t j o c k l e k s v a r i a t i o n e r hos l a m e l l e r n a i n -bördes, e f t e r l i m n i n g , rekommenderas två v a l s p a r per sida ( k o r n 50 och 8 0 ) . V i d små t j o c k l e k s s k i l l n a d e r och en "slipbandvänlig" l i m f o g anses e t t s l i p a g g r e g a t per sida vara tillräckligt (korn 8 0 ) .

E f t e r s l i p e g a l i s e r i n g utförs i v a n l i g o r d n i n g formatsågning, k a n t p r o f i l e -r i n g , f-räsning, b o -r -r n i n g mm.

F i g u r 9. S l i p v a l s k o m b i n a t i o n för f i n i s h s l i p n i n g ,

För f i n i s h s l i p n i n g av plana y t o r rekommenderas en bredbandsslip av SANDERtyp med en valskombination e n l i g t f i g u r 9. De två första s l i p a g g regaten a r b e t a r med k o n t a k t v a l s a r medan d e t t r e d j e aggregatet enbart a r -b e t a r med en s l i p d y n a . För gran-bear-betning anses en kornkom-bination 100-150-180 vara lämplig ( f i n i s h s l i p n i n g ) .

E f t e r övergång från p l a n h y v l i n g t i l l u t e s l u t a n d e p l a n s l i p n i n g har man hos KHOURY k o n s t a t e r a t a t t den t o t a l a virkesförbrukningen har kunnat sänkas. Detta t i l l s k r i v s den mer skonsamma bearbetning i de o l i k a b r e d b a n d s s l i p -maskiner, där u r s l a g i och k r i n g k v i s t a r samt fiberstörningar h e l t har kunnat e l i m i n e r a s . Detta har i s i n t u r medfört en sänkning av bearbet-ningstillägget.

(16)

Exempel på framställning av fönsterämnen

TräteknikCentrum har under 1985 d e l t a g i t i e t t p r o j e k t vars s y f t e v a r i t a t t i n t r o d u c e r a g r a n v i r k e hos en engelsk fönstertiilverkare. De exempel som ges i följande a v s n i t t baseras således på e r f a r e n h e t e r från d r i f t s -försök med massiva i c k e skiktlimmade granämnen med hänsyn t i l l dimension-och p r o f i l f o r m k r a v e n e n l i g t BRITISH STANDARD. Dessutom u t v e c k l a s tankar k r i n g en s p e c i e l l ändamålsanpassad t i l l v e r k n i n g s t e k n i k för granfönsteräm-nen.

Engelska fönsterprofiler motsvarar av n a t u r l i g a skäl i c k e de svenska prof i l t y p e r n a . Oavsett d e t t a prof i n n s dock en gemensam nämnare vad gäller k r a -ven på råvara och den mekaniska bearbetningen.

Typiska och mest f r e k v e n t a profilrådimensioner är 63 x 75 mm och

63 X 63 mm som k a r m p r o f i l d i m e n s i o n samt 50 x 150 mm som bågprofildimen-s i o n (dubbel b r e d d ) . För debågprofildimen-sbågprofildimen-sa dimenbågprofildimen-sioner gäller g e n e r e l l t de krav på v i r k e s b e r e d n i n g och råvarubeskaffenhet som t i d i g a r e d i s k u t e r a t s .

T i l l v e r k n i n g av fönsterbågar

Fönsterbågar t i l l v e r k a s både i Sverige och England e n l i g t följande flö-desschema: R Å M A T E R I A L

1

K A P N I N G

1

P R O F I L H Y V L I N G

1

T A P P N I N G

1

S L U T P R O F I L E R I N G G L A S F A L S

1

S P R Ä C K N I N G S O R T E R I N G

1

S A M M A N S Ä T T N I N G

1

1 —

S L U T P R O F I L E R I N G Y T T R E F A L S P R O F I L S O R T E R I N G R E P A R A T I O N G A N G J Ä R N I N F Ä S T -N I -N G F i g u r 10. Flödesschema för fönsterbågar.

(17)

15

För t i l l v e r k n i n g av tvärsnittsprofiler 44 x 66 mm används i r e g e l

50 X 150 mm, v i l k e t innebär a t t två stycken symmetriskt placerade ämnen t i l l v e r k a s s a m t i d i g t . Förfarandet innebär a t t man redan v i d måttliga mat-n i mat-n g s h a s t i g h e t e r uppmat-når emat-n tillräcklig k a p a c i t e t . F i g u r 11 v i s a r e t t så-dant förfarande.

F i g u r 1 1 . P l a c e r i n g av dubbla bågprofiler i e t t o d e l a t v i r k e s s t y c k e . Tvärsnittsprofil.

Av f i g u r 11 framgår a t t g l a s f a l s e n läggs i råämnets k a n t e r medan karmans l u t n i n g karmans f a l karmans p r o f i l e n p l a c e r a karmans i ämnetkarmans centrum. Sikarmanstnämnd f a l karmans p r o f i l e -r i n g utfö-rs o f t a s t fö-rst e f t e -r hopmonte-ringen av fönste-rbågen.

Beskrivna t i l l v e r k n i n g s e x e m p e l följer denna m o d e l l . För o p t i m a l beredning av råvaror t i l l fönsterbågar kan en h i t t i l l s oprövad förbearbetning av otorkade v i r k e s d i m e n s i o n e r komma t i l l användning. Detta framgår av f i g u r 12.

(18)

16

F i g u r 12 v i s a r en tvärsnittssektion av e t t spårsågat v i r k e s s t y c k e . Av b i -tens årsringar framgår a t t s p l i n t s i d a n är försedd med två spår, medan kärnsidan är försedd med endast e t t spår. Dessa spår förväntas minska s p r i c k b i l d n i n g e n under v i r k e s t o r k n i n g e n . Dessutom kan kupningen minska något, v i l k e t kan betyda a t t endera råmåttet kan sänkas, e l l e r a t t den ökade planheten kan b i d r a t i l l e t t bättre b e a r b e t n i n g s r e s u l t a t med släta-re y t o r som följd. A t t två spår släta-rekommenderas på s p l i n t s i d a n beror d e l s på en större benägenhet för s p r i c k b i l d n i n g på s p l i n t s i d a n , d e l s på den i f i g u r 11 beskrivna p r o f i l u t f o r m n i n g e n . Spårdjupet bör anpassas t i l l be-f i n t l i g a t r a n s p o r t - och hanteringssystem i sågverk under särskilt beak-tande av fallhöjder e t c , så a t t sammanhållningen kan säkerställas ända fram t i l l p r o f i l h y v l i n g e n .

Vid p r o f i l h y v l i n g gäller a t t kraven på en skonsam b e a r b e t n i n g beaktas noggrant. Förbearbetning av s t o r a och djupa urfräsningar som t ex f a l s -p r o f i l e r bör genomföras. Ofta kan förbearbetning kombineras med framtag-ning av t ex en g l a s l i s t . Figurerna 13 och 14 b e s k r i v e r e t t sådant förfa-rande .

F i g u r 13. F y r s i d i g förbearbetad d u b b e l p r o f i l .

(19)

17

P r o f i i h y v l i n g e n i n k l u s i v e g l a s i i s t f r a m t a q n i n g e n utförs i en f l e r s p i n d i i g p r o f i l h y v e i . I det f a l l en bearbetningsmodell e n l i g t f i g u r 13 och 14 an-vänds, e r f o r d r a s en underliggande och två överliggande h o r i s o n t e l l a verk-t y g s s p i n d l a r samverk-t minsverk-t e verk-t verk-t s i d o k u verk-t verk-t e r p a r . Dubbla s i d o s p i n d l a r möjliggör en ännu skonsammare bearbetning samt underlättar även verktygsskötseln. F a l s p r o f i l e n förbearbetas bäst genom sågklingor. Fräsningen av not i kan-terna utförs på e t t sådant sätt a t t g l a s l i s t e n s k a n t s i d a , som senare l i g g e r mot g l a s r u t a n , "sågas" så a t t en slät y t a erhålls. Detta verk-ställs genom e t t flerskärigt fräsverktyg. G l a s l i s t e r n a a v s k i l j s med hjälp av två sågklingor placerade på andra överkuttern.

S l u t l i g t j o c k l e k s d i m e n s i o n e r i n g kan utföras redan i första p r o f i l h y v e i n . Med hänsyn t i l l den d i r e k t efterföljande ändträbearbetningen (tappningen) kan d e t dock vara lämpligt a t t f i n i s h b e a r b e t a även f l a t s i d o r n a i den e f -terföljande p r o f i l e r i n g s m a s k i n e n . I och med a t t d e t t a synsätt redan gäl-l e r för k a n t b e a r b e t n i n g och u r r i v n i n g normagäl-lt sker i tappmaskin, och med hänsyn t i l l förväntade smärre tryckskador från matarverk m m, bör även f l a t s i d a n f i n i s h b e a r b e t a s så sent som möjligt i processen.

F i g u r 15. Slutbearbetad bågprofil.

I en k o n v e n t i o n e l l process sker f a l s b e a r b e t n i n g , f l a t s i d e s b e a r b e t n i n g samt spräckning i en p r o f i l e r i n g s h y v e l . Som r e s u l t a t erhålls då två sam-mansättningsklara p r o f i l e r , f i g u r 15. Slip aggregat • f å i i ' 4

M

i ' 4 tete Matarverk Matarverk Slipaggregat

Figur 16. S l i p n i n g s t e k n i k för bearbetning av släta y t o r P r i n c i p s k i s s .

(20)

18

I äldre anläggningar där lämpliga maskiner, v e r k t y g och skötselutrust-n i skötselutrust-n g a r sakskötselutrust-nas, rekommeskötselutrust-nderas v i d övergåskötselutrust-ng t i l l g r a skötselutrust-n v i r k e s b e a r b e t skötselutrust-n i skötselutrust-n g eskötselutrust-n s l u t l i g b e a r b e t n i n g av släta y t o r med hjälp av p l a n s l i p n i n g s m a s k i n e r . Se p r i n c i p s k i s s e n l i g t f i g u r 16. På så sätt kan u r s l a g på de s y n l i g a de-l a r n a av fönsterbågen undvikas. Dessutom underde-lättas en manuede-lde-l de-l a g n i n g av skador. Dessa skador förknippas annars a l l t i d med en e f t e r s l i p n i n g , med normala y t f i n i s h s k i l l n a d e r som följd.

T i l l v e r k n i n g av karmämnen

På den engelska marknaden används som t i d i g a r e nämnts t i l l övervägande del karmdimensionerna 63 x 75 mm a l t e r n a t i v t 63 x 63 mm. Dessa dimensio-ner kan med hänsyn t i l l s t i p u l e r a d e k v a l i t e t s k r a v t i l l v e r k a s ur o l i k a o r i g i n a l d i m e n s i o n e r . Garanterad märgfrihet bör eftersträvas samt a t t t o r k s p r i c k o r begränsas t i l l e t t minimum. Spräckning före t o r k n i n g e l l e r originalsågning 2 ex l o g är två möjliga vägar. Originalsågning ur k l e n -timmer ger mera grönkvist, v i l k e t fönsterindustrin föredrar. Spårfräsning före t o r k n i n g kan också vara e t t sätt a t t förhindra s p r i c k b i l d n i n g v i d efterföljande t o r k n i n g . G e n e r e l l t s e t t gäller också för karmvirke a t t större f o r m f e l e j tillåts och a t t bearbetningsskador v i d timmersågning u n d v i k s .

Beredning av karmvirke

Beredning av k a r m v i r k e i n l e d s med en längdkapning av det t i l l en överens-kommen f u k t k v o t torkade v i r k e t .

Härvid t a s hänsyn t i l l k v a l i t e t s och formkrav. Karmämnen r i k t a s och d i -mensioneras därefter. Spräckning kombineras o f t a med denna o p e r a t i o n . Re-dan v i d denna inleRe-dande r i k t - och e g a l i s e r i n g s h y v l i n g s k a l l kraven på en skonsam b e a r b e t n i n g beaktas. T i l l v e r k n i n g s b e t i n g e l s e r n a bör anpassas t i l l a t t kraven på släta och u r s l a g s f r i a y t o r u p p f y l l s . Detta sker genom en anpassning av matningshastigheten t i l l givna maskin- och verktygsförut-sättningar. Matningen bör begränsas så a t t k u t t e r s l a g s d e l n i n g e n i n t e överskrider 2,5 mm. Man bör k o n t r o l l e r a a t t s a m t l i g a skär v e r k l i g e n u t -n y t t j a s . D e t t a sker ge-nom e f t e r k o -n t r o l l av kuttersiagsmärke-n. V i d beräk-n i beräk-n g av m a t beräk-n i beräk-n g s h a s t i g h e t e beräk-n gäller a t t a beräk-n t a l e t skär är l i k a med e t t för maskiner utan "hydro"-system. Matningshastigheten kan således beräknas e n l i g t följande: g _ t X n X z luocr S = Matningshastighet (m x min"-'-) t = K u t t e r s i a g s d e l n i n g (mm) n = S p i n d e l v a r v t a l ( r x m i n ~ i ) z = A n t a l skär

En begränsning av k u t t e r s l a g s d e l n i n g e n skapar således förutsättningar för en minskning av urslagsskadorna k r i n g k v i s t a r och fiberstörningar. Väl skärpta v e r k t y g är e t t k r a v . Erfarenhetsmässigt kan livslängden för ny-skärpta h y v e l v e r k t y g vara k o r t a r e v i d g r a n h y v l i n g än v i d f u r u h y v l i n g .

(21)

19

En a l t e r n a t i v t e k n i k t i l l d i m e n s i o n s h y v l i n g u t v e c k l a s f o r närvarande i Nordamerika baserat på f y r s i d i g " a b r a s i v e p l a n i n g " e n l i g t " i n l i n e s y s t e -met", d v s e n s t y c k s b e a r b e t n i n g /4/. Denna metod kännetecknas av e t t mycket skonsamt bearbetningsförfarande och en hög p r o d u k t i v i t e t . P r o f i l h y v l i n g

E f t e r r i k t n i n g s och d i m e n s i o n s h y v l i n g samt e v e n t u e l l spräckning t i l l v e r -kas k a r m p r o f i l e r o f t a e n l i g t följande flödesschema:

Ä M N E TAPPNING P R O F I L H Y V L I N G I — S O R T E R I N G REPARATION P R O F I L KOMPONENT

T i l l v e r k n i n g e n i n l e d s med ändträbearbetning, d v s t a p p n i n g . Tappmaskin och p r o f i l h y v e l b i l d a r i r e g e l en sammankopplad m a s k i n l i n j e . Detta i n n e -bär a t t l i n j e n sköts av en operatör som är p l a c e r a d i n v i d tappmaskinen. E f t e r p r o f i i h y v e l n p l a c e r a s en mottagare vars u p p g i f t är a t t k o n t r o l l e r a bearbetningen och utföra en s o r t e r i n g . P r o f i l e r med m a t e r i a l s k a d o r e l l e r bearbetningsskador sands t i l l en r e p a r a t i o n s a v d e l n i n g . I e t t sådant s l u -tet maskinsystem är d e t av särskilt s t o r betydelse a t t ämnen p l a c e r a s på rätt sätt i inmatningsläge. Ratt sätt innebär dels a t t e v e n t u e l l a förekommande f e l såsom större k v i s t a r , kådlåpor, s p r i c k o r m m döljs i den e f -ter inbyggnad dolda delen av p r o f i l e n , d e l s a t t man ef-tersträvar a t t den första p r e f e r e r a d e y t a n bearbetas företrädesvis t a n g e n t i e l i t årsringar-na. K u t t e r b e a r b e t n i n g t a n g e n t i e l i t ( p a r a l l e l l t med) årsringarna har v i s a t sig ge slätare y t o r an b e a r b e t n i n g vinkelrätt årsringarna. Maskinoperatö-ren bör således ges t i d och möjlighet a t t välja rätt. K v a d r a t i s k a tvär-s n i t t underlättar v a l e t genom a t t möjligheterna b l i r tvär-större. Deltvär-s kan äm-net vändas upp t i l l f y r a gånger, d v s maximalt 360°, d e l s kan b i t e n vän-das k r i n g längdaxeln. För rektangulära tvärsnitt f i n n s mindre valmöjlig-h e t e r . Särskilt v i k t i g t är a t t operatören känner t i l l v i l k e n p r o f i l som t i l l v e r k a s v i d v a r j e tillfälle. R i t n i n g a r och även märkta " m o d e l l p r o f i -ier" underlättar b e s l u t s f a t t a n d e t .

(22)

20

Förutsättningarna för e t t godkänt b e a r b e t n i n g s r e s u l t a t bygger på e t t för v a r j e p r o f i l e r i n g s u p p g i f t anpassat skonsamt bearbetningssystem. Härvid p r i o r i t e r a s de s y n l i g a delarna av karmstycket och i synnerhet hörnkanter-na. P r o f i l h y v l i n g underlättas när e t t f l e r t a l v e r k t y g s s p i n d l a r står t i l l förfogande. Maskiner med 79 s p i n d l a r har v i s a t s i g k l a r a b e a r b e t n i n g s u p p g i f t e r n a . Uppdelning av p r o f i l b e a r b e t n i n g i f l e r a s t e g , d v s p r o f i i förbearbetning, bör tillämpas. D e t t a gäller särskilt fÖr s t o r a f a l s p r o f i -l e r . V i d förbearbetning med hjä-lp av s i d o s p i n d -l a r bör h o r i s o n t e -l -l a y t o r , d v s y t o r p a r a l l e l l a med maskinbordet, företrädesvis bearbetas med sågk l i n g o r av t y p " h y v e l " sågk l i n g o r . På så sätt ssågkyddas hörnsågkanterna och u r -slag u n d v i k s .

För a t t underlätta verktygsskötseln rekommenderas enkla lätthanterliga verktygssystem som möjliggör en s l i p n i n g med hög p r e c i s i o n och eggskärpa som t ex raka och plana r u n d k u t t r a r samt o l i k a t y p e r av notfräsar. V i d användning av postningsbara r u n d k u t t r a r , d v s profilstålkuttrar, e r f o r -dras s t o r omsorg och noggrannhet v i d o m s l i p n i n g a r . Verktygsskötseln un-derlättas genom en kombination av plana och p r o f i l s l i p a d e b l a n k e t t e r i en v e r k t y g s k r o p p . E t t exempel är e t t 2+2-system, nedan i l l u s t r e r a t av

f i g u r 17.

7

F i g u r 17. Karmtvärsnitt i bearbetningsläge. Kombinerad profilstålkutter (överkutter).

F i g u r 17 v i s a r e t t tvärsnitt av e t t karmbottenstycke i bearbetningsläge med 2+2-bearbetning av översidan. P r o f i l b e a r b e t n i n g kännetecknas av a t t två notfrässtål samt två stycken släthyvlingsstål f i n n s postade i rund-k u t t e r n . På så sätt underlättas verrund-ktygssrund-kötseln och genom uppnådd örund-kad p r e c i s i o n och skärpa erhålls y t t e r l i g a r e en förbättrad f i n i s h . Det kan här tilläggas a t t dessa b l a n k e t t k u t t r a r a r b e t a r o p t i m a l t v i d en skärhas-t i g h e skärhas-t av 60 m/s.

(23)

21

Vid p r o f i l h y v l i n g gäller d e t även a t t undvika onödig förbearbetning. Detta d e l s för a t t i n t e r i s k e r a u r s l a g , d e l s för a t t i n t e minska d e t be-arbetningstillägg som e r f o r d r a s för a t t säkerställa en e f f e k t i v skärande b e a r b e t n i n g .

Vid släthyvling bör man räkna med e t t skärdjup på minst 1,5 mm. Står mindre m a t e r i a l t i l l förfogande f i n n s r i s k för a t t skäreggen p o l e r a r med en snabb förslitning som följd.

E n l i g t utförda hyvlingsförsök har även v e r k t y g s v i n k l a r e t t v i s s t i n f l y -tande på h y v l i n g s r e s u l t a t e t . Med postningsbara profilstålkuttrar med en f a s t spånvinkel i verktygskroppen på 20° har goda h y v l i n g s r e s u l t a t upp-nåtts. Spånvinkeln påverkas dock av stålframsättningen och uppgår således v i d 20°kuttrar v i d skäreggen t i l l 1418°. För ökad s t a b i l i t e t i p r o f i l -stålkuttrar eftersträvas den minsta möjliga framsättningen.

Förutom spånvinkeln påverkar även släppningsvinkeln y t o r n a s b e a r b e t n i n g s -k v a l i t e t , d v s y t f i n i s h . Med släppningsvin-klar -k r i n g 20° har man uppnått tillfredsställande y t f i n i s h och livslängd på skäreggen. Verktyg med

(24)

22

REKOMMENDATIONER

Vid t i l l v e r k n i n g av s n i c k e r i p r o d u k t e r av gran ges sammanfattningsvis re-kommendationer avseende krav på virkesråvara, råvaruberedning och bear-b e t n i n g .

Virkesråvara

Optimalt timmersortiment och o p t i m a l p o s t n i n g s m o d e l l . Slätsågat v i r k e . Ytskador maximalt 3 mm djupa.

Ändamålsenlig skonsam t o r k n i n g t i l l rätt fuktkvotsnivå och kon-d i t i o n e r i n g .

S p e c i a l s o r t e r i n g under u t e s l u t a n d e av virke/ämnen med s v a r t k v i s t och s y n l i g a kådlåpor.

Råvaruberedning

Skonsam r i k t n i n g o c h / e l l e r d i m e n s i o n e r i n g .

Skonsam torrsönderdelning ( k l y v n i n g , spräckning, lamellsågning). Bearbetning

P r e c i s i o n s s l i p a d e vassa v e r k t y g . Profilförbearbetning ( k l i n g o r ) .

Bearbetningstillägg per s i d a (skärdjup) minst 1,5 mm. B l a n k e t t k u t t r a r Skärhastighet: 60 m/s

Spånvinkel: 20^ Släppningsvinkel: e j under 20o Eramsättning: minsta möjliga

Bearbetning av första p r e f e r e r a d e y t a med p a r a l l e l l t årsrings-läge.

(25)

23 LITTERATUR

/!/ A t t välja trä.

Träinformation 1984. /2/ Blumer, H:

F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g s m e t o d TRÄTEK - T e o r i och tillämpning, TräteknikCentrum, Rapport I 8601001. /3/ Lycken, A, Sandqvist K: Utvärdering av f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g s m e t o d e n TRÄTEK. TräteknikCentrum, Rapport I 8601002. /4/ Abrasive Engineering + M a n u f a c t u r i n g . M i n n e a p o l i s , USA

(26)

2k

SUMMARY

Spruce j o i n e r y can be manufactured w i t h the h e l p of known t e c h n o l o g i e s i n c o n v e n t i o n a l machinery. However, so as t o make i t p o s s i b l e t o o b t a i n an approved processing q u a l i t y under the p r e r e q u i s s i t e s , t h a t i s t h e feed speeds, t h a t are a v a i l a b l e a t processing of pine wood, examples of and recommendations as t o m a t e r i a l s requirements, manufacturing technology and t o o l data are given i n t h i s r e p o r t . The types o f products d e a l t w i t h are panel boards, s o l i d wooden f u r n i t u r e and blanks f o r window j o i n e r y . A technique t h a t i s e n t i r e l y based on a b r a s i v e b e l t processing and t h a t i s p a r t l y new f o r processing of s o l i d wood i s d e s c r i b e d .

(27)

25

BILAGA 1 BEGREPPSFÖRKLARINGAR

Allmänt

Bredbandsslipmasiner f i n n s i n s t a l l e r a d e inom möbel- och s n i c k e r i i n d u s t r i n och används såväl för trä- och f a n e r s l i p n i n g som för l a c k s l i p n i n g . Dessa u t r u s t n i n g a r k a l l a s på engelska för SANDERS. Tyngre maskiner av t y p bred-b a n d s l i p används inom s k i v i n d u s t r i n . Sådana maskiner utgörs av en kombred-bi- kombi-n a t i o kombi-n av PLANER/SANDER-typ. Käkombi-nkombi-neteckkombi-nakombi-nde för dessa europeiska t y p e r är a t t m a t e r i a l a v v e r k n i n g e n per putsaggregat p g a besparingsskäl är begrän-sad t i l l några t i o n d e l s m i l l i m e t r a r och a t t m a s k i n k o n s t r u k t i o n e r n a förut-sätter jämntjocka a r b e t s s t y c k e n med små t j o c k l e k s t o l e r a n s e r s i n s e m e l l a n .

A. Planer

Abrasive p l a n e r är en s p e c i e l l t v i d a r e u t v e c k l a d bredbandslip som med hjälp av mycket grova s l i p b a n d på e t t m i t t c e n t r e r a n d e sätt avlägsnar ojämnheter i v i r k e s y t a n samt t a r b o r t bearbetningsmärken. K o n t a k t v a l -sarna är i r e g e l utförda av stål. De bearbetade y t o r n a får en grov s t r u k t u r . Beroende på a r b e t s u p p g i f t e n kan maskinerna u t r u s t a s med 1 - 4 e l l e r f l e r a över- och underliggande aggregat och kan därmed även utföra v i s s a f i n s l i p n i n g s u p p g i f t e r . Motorerna har en i n s t a l l e r a d e f f e k t på upp t i l l 150 kW. Putsbanden för g r o v s l i p n i n g utgörs av en kornbärare av p o l y e s t e r . S l i p k o r n e n är s y n t e t i s k t framställda av a l u -minium-oxid-mineraler. Både korn och underlag tål våtslipning. V i d a b r a s i v e p l a n i n g tillämpas två s k i l d a produktionssystem.

Satssystem

Vid tillämpningen av satssystem bearbetas f l e r a v i r k e s s t y c k e n i maskiner med en maximal arbetsbredd av 1.300 mm, v i l k e t betyder a t t t ex 13 v i r k e s s t y c k e n h 100 mm, 8 s t ä 150 mm e l l e r 4 s t ä 300 mm kan putsas s a m t i d i g t . Beroende på råvaruförutsättningar uppgår matningsh a s t i g matningsh e t e n t i l l ca 60 m/min, v i l k e t betyder en t o t a l m a t n i n g s matningsh a s t i g -het för en sats 100 mm breda v i r k e s s t y c k e n på 780 m/min.

Enstyckssystem

Enstyckssystemet bygger på enstycksbearbetningen i smala maskiner under höga m a t n i n g s h a s t i g h e t e r . Maskinerna u t r u s t a s o f t a med f l e r p u t s -aggregat än motsvarande batchmaskiner. B e a r b e t n i n g s h a s t i g h e t e n l i g g e r inom området 65 - 330 m/min.

B. Sander

Sander k a l l a s t r a d i t i o n e l l t en b r e d b a n d s l i p avsedd för e f t e r b e a r b e t -n i -n g och f i -n i s h s l i p -n i -n g av reda-n pla-nade y t o r . Maski-nko-nstruktio-ne-n s k i l j e r s i g från en PLANER genom e t t lättare utförande, k l e n a r e d i -mensionerade d r i f t s m o t o r e r och k o n t a k t v a l s a r av o l i k a hårdhetsgrad. De senare är t i l l för a t t undvika genomslipning v i d t ex f a n e r s l i p n i n g . U t r u s t n i n g med minst e t t aggregat med s l i p d y n a anses vara s t a n

(28)

-26

dard. V i d d u b b e l s i d i g a p u t s u p p g i f t e r delas bearbetningen o f t a upp på två maskiner med ovan- r e s p e k t i v e underliggande s l i p a g g r e g a t . För a t t åstadkomma en skonsam genommatning u t r u s t a s maskinerna med t r a n s p o r t -mattor av s y n t e t i s k t m a t e r i a l . Arbetsbredden är i r e g e l

600 - 1.300 mm och anpassas t i l l a r b e t s s t y c k e n a s s t o r l e k . Matnings-h a s t i g Matnings-h e t e n uppgår t i l l 15-20 m/min. Bredbandslipmaskiner används också för m e l l a n s l i p n i n g av behandlade y t o r .

(29)

Detta digitala dokument skapades med anslag fran

Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

TrätelcnikCentrum

Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

I N S T I T U T E T FÖR T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G

Äsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41

ISSN 0280-6789

Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholms vägen 18 Telefon: 0910-881 40

Telex: 65031 expolars Telefax: 0910-889 88

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :