• No results found

En undersökning av on-site-faktorers påverkan på en e-handelsplattform

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En undersökning av on-site-faktorers påverkan på en e-handelsplattform"

Copied!
100
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköpings universitet| Institutionen för datavetenskap Kandidatarbete på avancerad nivå | Datateknik Vår 2019| 2019 | LIU-IDA/LITH-EX-G--19/015—SE

En undersökning av on-site-faktorers

påverkan på en e-handelsplattform

A study on the effect of on-sitfactors on an

e-commerce platform

Brandt, Daniel

Fasth, Frida

Gustavsson, Adam

Janfalk, Elsa

Kimiaei, Felix

Lindholm, Victor

Palmlund, Victor

Swensson, Styrbjörn

Handledare: Dennis Persson Examinator: Aseel Berglund

(2)

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/.

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.

The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page:

http://www.ep.liu.se/. © Brandt, Daniel Fasth, Frida Gustavsson, Adam Janfalk, Elsa Kimiaei, Felix Lindholm, Victor Palmlund, Victor Swensson, Styrbjörn

(3)

Abstract

As a result of trends identified in the report and marketing plan, the importance of a search engine optimized platform for e-commerce is established. In order to further examine the implementation of such, a website was constructed with this purpose in mind. The of said website was designed based on user stories which in their turn partly came from competitor’s websites and partly from preference. In order to optimize the website for search engines, four established factors were optimized to the best of the group’s ability. These factors were responsivity, custom 404-page, sitemap and keywords. Testing these factors against Google, the tests were ran partly through the search engine itself and partly through the third-party programmes WebSite Auditor and SERPROBOT. In accordance with expectations, the keywords had a considerable effect on the acquired results, but the remaining factors had nothing more than a marginal contribution; this was not expected. The experiment had many sources of error and and low reliability, cheifly on account of the chosen instruments for measure and a statistical uncertainty as a result of few observations. The conclusion made is that keywords have a greater effect than the other evaluated factors.

(4)

Sammanfattning

En s¨okmotoroptimerad e-handelsplattform ¨ar relevant i dagens samh¨alle, vilket p˚avisas med hj¨alp av trender som observeras i rapporten och marknadsf¨oringsplanen. F¨or att unders¨oka hur en s˚adan implementation kan se ut, konstruerades och testa-des en webbsida utformad f¨or detta ¨andam˚al. Inneh˚allet p˚a webbsidan designades baserat p˚a user stories, vilka till del formulerades efter inneh˚allet p˚a konkurren-ters webbsidor och till del efter egna preferenser. F¨or att optimera webbsidan mot s¨okmotorer, optimerades fyra stycken erk¨anda faktorer till b¨asta m¨ojliga f¨orm˚aga. Dessa faktorer var responsivitet, skr¨addarsydd 404-page, sitemap och nyckelord. Testningen gjordes mot Google och utf¨ordes dels med hj¨alp av sj¨alva s¨okmotorn, men ocks˚a med tredjepartsprogrammen WebSite Auditor och SERPROBOT. I linje med f¨orv¨antningar hade nyckelorden en betydlig p˚averkan p˚a resultaten, men reste-rande faktorer bidrog endast marginellt; detta var ej enligt f¨orv¨antan. Experimentet har m˚anga felk¨allor och l˚ag reliabilitet, fr¨amst p˚a grund av valda m¨atinstrument och en statistisk os¨akerhet till f¨oljd av f˚a observationer. Slutsatsen som dras ¨ar att nyckelord har en st¨orre p˚averkan ¨an de andra faktorer som unders¨oktes.

(5)

Inneh˚

all

1 Introduktion 1 1.1 Motivering . . . 1 1.2 Syfte . . . 3 1.3 Fr˚agest¨allning . . . 3 1.4 Avgr¨ansningar . . . 3 2 Teori 4 2.1 S¨okmotoroptimering . . . 4 2.1.1 Vad ¨ar s¨okmotoroptimering? . . . 4 2.1.2 S¨okmotorer . . . 5 2.1.3 Webcrawler . . . 6 2.1.4 Robots.txt . . . 7

2.1.5 JavaScript och webcrawlers . . . 7

2.1.6 Googles rankingsystem . . . 8 2.1.7 TF-IDF . . . 8 2.2 Faktorer f¨or s¨okmotoroptimering . . . 9 2.2.1 Responsivitet . . . 9 2.2.2 404-page . . . 10 2.2.3 Sitemap . . . 11 2.2.4 Nyckelord . . . 12 2.2.5 Content optimization . . . 14 2.2.6 Backlinks . . . 14 2.2.7 Laddningstid . . . 15 2.2.8 ˚Alder . . . 15 2.3 Metodteori . . . 15

2.3.1 Google Keyword Planner . . . 15

2.3.2 Google Trends . . . 16

2.3.3 Google Search Console . . . 16

2.3.4 SERPROBOT . . . 18 2.3.5 WebSite Auditor . . . 19 2.3.6 Prototyp . . . 20 2.3.7 Bootstrap . . . 20 2.3.8 Heroku . . . 21 3 Metod 22 3.1 F¨orstudie . . . 22

(6)

3.1.1 Marknadsanalys . . . 22

3.1.2 Prototyp . . . 22

3.1.3 Val av faktorer . . . 22

3.1.4 Utformning av nyckelord . . . 24

3.2 Implementation . . . 24

3.2.1 SPA och testversion . . . 24

3.2.2 System . . . 25 3.3 Testning . . . 25 3.3.1 Responsivitet . . . 27 3.3.2 404-page . . . 27 3.3.3 Sitemap . . . 28 3.3.4 Nyckelord . . . 28 4 Resultat 32 4.1 F¨orstudie . . . 32 4.1.1 Marknadsanalys . . . 32 4.1.2 Prototyp . . . 32 4.2 Implementation . . . 34

4.2.1 Fullst¨andig applikation . . . 34

4.2.2 Testversion . . . 36

4.2.3 Moduler . . . 37

4.3 Testning . . . 39

4.3.1 WebSite Auditor . . . 39

4.3.2 Ranking enligt SERPROBOT och Google . . . 45

5 Diskussion 50 5.1 Resultat . . . 50

5.1.1 WebSite Auditor . . . 50

5.1.2 Ranking enligt SERPROBOT och Google . . . 51

5.2 Metod . . . 54

5.2.1 Generellt om testning . . . 54

5.2.2 WebSite Auditor . . . 54

5.2.3 S¨oktermer . . . 54

5.2.4 Google i inkognitol¨age . . . 55

5.2.5 SERPROBOT . . . 55 5.2.6 Fler iterationer . . . 57 5.2.7 L¨angre iterationstid . . . 57 5.2.8 Aldre dom¨¨ an . . . 57 5.2.9 Representativ trafik . . . 57 5.2.10 Full funktionalitet . . . 57 5.2.11 Implementation av optimeringsfaktorer . . . 58 5.2.12 F¨orstudie . . . 58

5.2.13 K¨allor och teori . . . 58

5.2.14 Arbetet i ett vidare sammanhang . . . 59

6 Slutsats 61 6.1 Testning och faktorer . . . 61

(7)

6.3 Sidan . . . 62

6.4 Framtida studier . . . 62

Bilaga A Marknadsf¨oringsplan 69 A.1 Inledning . . . 69

A.1.1 NABC . . . 69

A.2 Omv¨arldsanalys . . . 72

A.2.1 PESTEL-analys . . . 72

A.2.2 Konkurrentanalys . . . 75

A.2.3 SWOT . . . 76

A.3 Val av segment . . . 80

A.3.1 Hur v¨aljer vi v˚art kundsegment . . . 80

A.3.2 Segmentering . . . 80

A.3.3 Utv¨ardering . . . 81

A.3.4 Positionering . . . 82 A.4 Marknadsmix . . . 83 A.4.1 Produkt . . . 83 A.4.2 Pris . . . 83 A.4.3 P˚averkan . . . 83 A.4.4 Plats . . . 84

Bilaga B Marknadsunders¨okning 87 B.1 Marknadsunders¨okning . . . 87

(8)

Figurer

2.1 En grafisk ¨overblick ¨over Google Keyword Planner . . . 16

3.1 Skidors s¨okfrekvens ¨over 5 ˚ar Google trends . . . 30

3.2 Elcykels s¨okfrekvens ¨over 5 ˚ar Google trends . . . 30

4.1 Prototyp f¨or startsidan . . . 33

4.2 Prototyp f¨or annonssidan . . . 33

4.3 Startsidan f¨or webbapplikationen . . . 35

4.4 Annonssidan f¨or webbapplikationen . . . 35

4.5 En produktsida f¨or webbapplikationen . . . 36

4.6 Startsidan vid tredje testet av responsivitet p˚a en mobil enhet . . . . 37

4.7 Skillnad mellan optimeringsgraden av den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a startsidan, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 40

4.8 Skillnad mellan optimeringsgraden av den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a “Om oss”, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 40

4.9 Skillnad mellan optimeringsgraden av den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a “Resultatsida”, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 41

4.10 Skillnad mellan optimeringsgraden av den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a resultat/skidor (resultatsidan som visas vid en s¨okning med taggen “skidor”), 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 41

4.11 Skillnad mellan TF-IDF-ranking p˚a den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a startsidan, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 42

4.12 Skillnad mellan TF-IDF-ranking p˚a den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a “Om oss”, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 43

4.13 Skillnad mellan TF-IDF-ranking p˚a den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a “Resultatsida”, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 43

4.14 Skillnad mellan TF-IDF-ranking p˚a den fullst¨andiga sidan och re-spektive iteration p˚a resultat/skidor, 24 respektive 48 timmar efter beg¨ard indexering . . . 44

(9)

Tabeller

3.1 Tabell ¨over vilka nyckelord som anv¨andes vid testningen med Google i inkognitol¨age och p˚a SERPROBOT samt vilken s¨oknyckel detta nyckelord motsvaras av. . . 26 3.2 Nyckelordsdensitet f¨or nyckelord p˚a startsidan. . . 29 3.3 Genomsnittliga s¨okningar per m˚anad samt konkurrens f¨or nyckelord

som anv¨andes p˚a sidan. . . 29 4.1 Tabell ¨over vilken iteration som motsvaras av vilket nummer i nedan

presenterade resultat. I den v¨anstra kolumnen presenteras ett itera-tionsnummer, och i den h¨ogra kolumnen presenteras vilken iteration som ¨ar dess motsvarighet. . . 39 4.2 Tabell som visar i vilket format, ranking p˚a Google presenteras

ne-dan. Varje radnummer ¨ar associerat med en s¨oknyckel och varje rank ¨ar en siffra som anger vilken ranking s¨oknyckeln har p˚a Goog-le i inkognitol¨age. Resultat anges f¨or varje iteration samt f¨or den fullst¨andiga sidan f¨or b˚ade 24 och 48 timmar efter beg¨ard indexering. Radnumret motsvarar radnumret f¨or varje s¨okterm som presenteras i avsnitt 3.3. . . 45 4.3 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 1 och 2,

f¨or utvalda s¨oktermer, enligt SERPROBOT. . . 46 4.4 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 1 och 2,

f¨or utvalda s¨oktermer, enligt egen s¨okning p˚a Google Chrome i in-kognitol¨age. . . 46 4.5 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 3 och 4,

f¨or utvalda s¨oktermer, enligt SERPROBOT. . . 47 4.6 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 3 och 4,

f¨or utvalda s¨oktermer, enligt egen s¨okning p˚a Google Chrome i in-kognitol¨age. . . 47 4.7 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 5 och 6,

f¨or utvalda s¨oktermer, enligt SERPROBOT. . . 48 4.8 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 5 och 6,

f¨or utvalda s¨oktermer, enligt egen s¨okning p˚a Google Chrome i in-kognitol¨age. . . 48 4.9 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 8, f¨or

(10)

4.10 Tabell ¨over ShareCations ranking p˚a Google vid iteration 8, f¨or ut-valda s¨oktermer, enligt egen s¨okning p˚a Google Chrome i inkognitol¨age. 49 5.1 Skillnad mellan erh˚allen ranking fr˚an SERPROBOT och egen s¨okning

p˚a Google Chrome i inkognitol¨age f¨or alla iterationer och s¨oktermer. 56 5.2 Pearson-korrelationen mellan erh˚allen ranking fr˚an SERPROBOT

och egen s¨okning p˚a Google Chrome i inkognitol¨age f¨or alla iteratio-ner och s¨oktermer. . . 56

(11)

Ordlista

• Click Through Rate (CTR): Klickfrekvensen p˚a en l¨ank. • Googlebot: Googles webcrawler, se webcrawler.

• HTML: Hyper Text Markup Language ¨ar ett spr˚ak f¨or att skriva webbsidor med.

• Indexering: Processen f¨or en s¨okmotor att lagra en webbsida i databasen. • Keyword: Nyckelord, ord eller fras som ¨ar central f¨or inneh˚allet p˚a en sida. • Off-site-faktorer: Faktorer utanf¨or sidan som p˚averkar en sidas ranking. • On-site-faktorer: Faktorer p˚a sidan som p˚averkar en sidas ranking, s˚asom

inneh˚allet och HTML.

• Ranking: Vilken placering en sida har p˚a en s¨okmotor, kopplat till en specifik s¨okterm.

• Search Engine Optimization (SEO): S¨okmotoroptimering, olika metoder och tillv¨agag˚angss¨att att optimera en webbsida f¨or att f˚a ett bra resultat p˚a en s¨okmotor.

• Single Page Application (SPA): En webbsida med en enda dynamisk HTML-sida som uppdateras n¨ar anv¨andaren interagerar med sidan.

• Sitemap: En lista p˚a sidorna som finns p˚a webbsidan. • S¨okmotoroptimering: Se Search Engine Optimization.

• Text Frequency - Inverse Document Frequency (TF-IDF): En mate-matisk formel f¨or att ber¨akna hur ofta ord f¨orekommer i f¨orh˚allande till hur ofta de f¨orv¨antas f¨orekomma.

• Uniform Resource Locator (URL): Internetadressen ¨ar den teckenstr¨ang som identifierar en viss resurs p˚a internet.

• Webcrawler: En sorts robot som systematiskt s¨oker efter nya HTML-sidor, kallas ¨aven f¨or spiders, robots eller bots.

(12)

Introduktion

E-handeln ¨ar en marknad som v¨axer explosionsartat i Sverige. F¨ors¨aljningen via internet har sett en signifikant tillv¨axt och ¨okade med 922 procent mellan 2003 och 2015 [1]. Under antagandet av en fortsatt upp˚atg˚aende trend inneb¨ar detta att e-segmentet med tiden blir ett allt viktigare segment f¨or f¨oretag inom detaljhan-del.

D˚a e-handeln st¨andigt v¨axer och 44 procent av alla som shoppar online inleder processen med en s¨okmotor, medf¨or detta att en bra ranking p˚a s¨okmotorn ¨ar kritisk f¨or butikers trafik och s˚aledes dess int¨akter. Det kan enkelt sammanfattas med f¨oljande mening:

“Because users rarely click on links beyond the first search results page, boosting search-engine ranking has become essential to business success.” [2]

Betydelsen av en bra ranking hos s¨okmotorer ¨ar tydlig och i en v¨arld d¨ar e-handeln st¨andigt v¨axer och tar ¨over marknaden blir detta en ¨annu mer relevant aspekt [3]. Hur kan d˚a en webbsida uppn˚a en bra ranking i s¨okmotorer? Detta ¨ar vad s¨okmotoroptimering syftar till att l¨osa. Det ¨ar processen att designa och skapa sin webbsida p˚a ett s¨att som ger den en b¨attre ranking p˚a s¨okmotorer.

1.1

Motivering

Vikten av en bra ranking, som egentligen ¨ar ett resultat av en bra s¨ okmotoropti-mering, kan konkretiseras med hj¨alp av Click Through Rate. Det har observerats att en webbsida som befinner sig p˚a f¨orsta, andra eller tredje plats i s¨okresultaten erh˚aller en CTR p˚a 30, 16 respektive 10 procent. D¨aremot f˚ar webbsidor som inte kom med p˚a f¨orsta resultatsidan, allts˚a sida tv˚a eller senare, en CTR under tv˚a pro-cent. Ut¨over detta har det observerats att 75 procent av anv¨andarna aldrig g˚ar f¨orbi den f¨orsta sidan av s¨okresultat i en s¨okmotor (Search Engine Result Page, SERP). [2] [4]

Enligt en unders¨okning gjord av Internetstiftelsen i Sverige anv¨ander 98 till 99 pro-cent av 16-65-˚aringarna sig av Google, vid ¨aldre ¨an 65 s˚a sjunker det ner till 86

(13)

procent. 61 procent av hela befolkningen anv¨ander sig av Google dagligen. Rappor-ten testar d¨arf¨or endast mot Google som s¨okmotor. L¨angre fram i rapporen d˚a det st˚ar s¨okmotor syftar det till Google. [5]

F¨or att unders¨oka hur detta g˚ar till i praktiken, och hur man uppn˚ar en b¨attre ran-king p˚a Google, beh¨ovs n˚agon form av webbsida f¨or att utf¨ora tester. F¨or att under-bygga beslutet om vilken typ av tj¨anst eller produkt denna e-handel ska f¨ormedla identifierades v¨axande makrotrender. Enligt en unders¨okning gjord av Nordea del-tog 13 procent av svenskar i n˚agon form av delningsekonomi ˚ar 2016 j¨amf¨ort med 10 procent ˚ar 2015 [6]. Detta innebar en ¨okning med 30 procent under ett ˚ar. Tj¨anster som Uber och Airbnb ¨ar utbredda ¨over hela v¨arlden, och cirka 17 procent av EUs befolkning har till¨ampat delningsekonomi via tillhandah˚allna plattformar vid n˚agot tillf¨alle, motsvarande siffra i Sverige ¨ar 15 procent [7]. Med antagandet att deltagandet i en delningsekonomi forts¨atter ¨oka blir detta en relevant sektor att etablera sig inom, som tillhandah˚allare av plattform. P˚ast˚aendet av en positiv inst¨allning mot delningsekonomi ¨ar ¨aven backat av en enk¨atunders¨okning gjord under projektets f¨orstudie (se bilaga B). Med denna bakgrund n˚addes beslutet att utforma en applikation f¨or delningsekonomi d˚a omr˚adet har en tydlig upp˚atg˚aende trend inom EU och Sverige.

Ytterligare en faktor som togs i beaktande under projektets utformning och dess inriktning var trenden om att fler och fler anv¨ander s¨okmotorer via mobila enheter. Statistik fr˚an Google visar att en webbsida som ¨ar anpassad f¨or mobila enheter ¨ar viktigt [8]. I USA s¨oker 94 procent av smartphoneanv¨andare efter lokal information via telefonen [8]. 77 procent av s¨okningar via mobila enheter sker i hemmet eller p˚a jobbet d¨ar anv¨andaren troligtvis ¨aven har tillg˚ang till dator [8]. Detta tyder p˚a att m¨anniskor g˚ar mot en mer omfattande anv¨andning av mobila enheter ist¨allet f¨or datorer d˚a det g¨aller att s¨oka information via en s¨okmotor. D¨armed ¨ar det av stor vikt att utveckla en webbsida som ¨ar anpassad f¨or mobila enheter.

Mohoroviˇci´c menar att en mobilanpassad webbsida ¨ar viktig ¨aven ur ett rent han-delsperspektiv [9]. Givet att en webbsida ¨ar mobilanpassad finns en ¨okad tendens att genomf¨ora k¨op f¨or 67 procent av anv¨andarna [9]. Ut¨over detta framg˚ar att mobila anv¨andare har fem g˚anger h¨ogre sannolikhet att ¨overge den aktuella aktiviteten p˚a sidan om den ej ¨ar anpassad f¨or anv¨andarens enhet [9]. Givet denna statistik ¨ar det tydligt att f¨oretag som vill utveckla en framg˚angsrik e-handelsplattform m˚aste an-passa applikationen f¨or mobil anv¨andning.I en artikel fr˚an tidskriften Forbes menar Igor Faletski att responsiv design av en webbsida ¨ar

“...the only durable, flexible and future-proof approach to building web-sites for today’s multi-screen world.” [10]

Vikten av responsiv design kan vidare motiveras med hj¨alp av Googles egna utsagor om hur indexering och s¨okmotorranking av webbsidor inom en snar framtid kommer baseras enbart p˚a sidans mobila version [11].

Ovan identifierade trender, makrofaktorer och intresseomr˚aden motiverar byggan-det och designen av en responsiv, s¨okmotoroptimerad e-handelsplattform med fokus p˚a delningsekonomi. Webbapplikationen kommer vara en plattform, d¨ar

(14)

privatper-soner kan m¨otas och hyra ut fritidsutrustning till varandra, och g˚a under namnet ShareCation.

1.2

Syfte

Syftet med projektet ¨ar att unders¨oka hur en s¨okmotoroptimerad e-handelsplattform som fr¨amjar delningsekonomi ska utvecklas samt unders¨oka p˚averkan av valda op-timeringsfaktorer.

1.3

Fr˚

agest¨

allning

Hur utvecklas en s¨okmotoroptimerad e-handelsplattform f¨or uthyrning av produkter mellan privatpersoner? Vilken p˚averkan har f¨oljande optimeringsfaktorer p˚a Goog-lebots rankning av webbsidan: nyckelord, sitemap, skr¨addarsydd 404-page samt responsivitet?

1.4

Avgr¨

ansningar

Arbetet kommer ej behandla off-site-faktorers p˚averkan p˚a sidans ranking. Webbsi-dan kommer inte heller utformas f¨or att optimera anv¨andarupplevelse. Tester f¨or att m¨ata webbsidans ranking kommer g¨oras mot Googles s¨okmotor samt med externa analysprogram som fokuserar p˚a Googles s¨okalgoritmer.

(15)

Teori

I detta kapitel tas relevant teori upp avseende s¨okmotoroptimering, s¨okmotorer och olika metoder som p˚averkar s¨okresultatet. ¨Aven teori som kopplas till val och utf¨orande av metoden presenteras. Detta f¨or att ge l¨asaren en f¨orst˚aelse f¨or de tester som utf¨ors samt f¨or att senare kunna tolka resultatet fr˚an dessa.

2.1

okmotoroptimering

Avsnittet behandlar teori om hur s¨okmotorer fungerar, vad s¨okmotoroptimering ¨

ar och hur en webbapplikation b¨or utvecklas fr˚an grunden f¨or att vara s¨ okmotor-optimerad.

2.1.1 Vad ¨ar s¨okmotoroptimering?

S¨okmotoroptimering beskriver metoder som kan till¨ampas f¨or att ge webbsidor en h¨ogre ranking p˚a s¨okmotorers resultatsida f¨or vissa s¨okord [12]. Enligt Sveriges nationalencyklopedi ¨ar s¨okmotoroptimering olika tillv¨agag˚angss¨att f¨or att optimera en webbsida s˚a att den f˚ar s˚a bra ranking av s¨okmotorer som m¨ojligt [13]. Enligt Gregurec et al finns det ¨over 200 element som kan bidra till s¨okmotoroptimering f¨or en webbsida [14]. Dessa tillv¨agag˚angss¨att baseras p˚a vetskap om hur s¨okmotorer och webcrawlers ¨ar uppbyggda och fungerar. Detta syns¨att delas ¨aven av K¨ose och Yalcin:

“In order to optimize a web site according to search engines, it must be suitable to some technical conditions.” [12]

K¨ose och Yalcin uttrycker att n¨ar man s¨oker p˚a en s¨okmotor efter information g˚ar en anv¨andare s¨allan f¨orbi den f¨orsta sidan av resultat, vilket ¨aven styrks av Ziakis med flera [4] [12]. K¨ose och Yalcin menar ¨aven p˚a att 80 procent av internets anv¨andare anv¨ander internet f¨or att s¨oka efter tj¨anster och produkter [12]. Genom en god ranking hos s¨okmotorer s˚a kan ett h¨ogt organiskt bes¨okarantal till en webbsida n˚as [13].

K¨ose och Yalcin menar ocks˚a att vilken s¨okmotor webbsidan riktar sig mot m˚aste tas h¨ansyn till under utvecklingen samt att man m˚aste best¨amma detta i ett tidigt

(16)

skede. I detta fall m˚aste webbsidan ¨aven fylla vissa tekniska krav. [12]

2.1.2 S¨okmotorer

S¨okmotorns arbete kan delas in i tv˚a ¨overgripande kategorier, indexering och s¨okning.

2.1.2.1 Indexering

Webbsidor best˚ar av flera HTML-dokument med unika internetadresser (URL:er). F¨or att en s¨okmotor ska kunna hitta en specifik webbsida m˚aste den finnas i s¨okmotorns databas, d¨ar olika index ¨over webbsidor finns lagrade. Processen att lagra en webbsida i databasen kallas indexering och best˚ar av flera delprocesser. En indexering g¨ors av en s¨okmotor och g˚ar till enligt f¨oljande:

1. S˚a kallade webcrawlers, en sorts robot som systematiskt s¨oker efter nya HTML-sidor, uppt¨acker en ny sida som ska indexeras.

2. Webcrawlern lagrar sidan i en databas som inneh˚aller originaldokument, det vill s¨aga en exakt representation av sidan.

3. Dokumentet transformeras med hj¨alp av olika algoritmer f¨or att ta fram sig-nifikant inneh˚all och information om sidan.

4. S¨okmotorn skapar ett index genom att ˚aterskapa en representation av sidan utifr˚an dess relevanta inneh˚all, exempelvis nyckelord eller fraser. H¨ar noteras ¨

aven information om inkommande och utg˚aende l¨ankar p˚a sidan. 5. S¨okmotorn lagrar indexet i databasen ¨over index. [2]

2.1.2.2 S¨okning

N¨ar en anv¨andare s¨oker efter n˚agot med hj¨alp av en s¨okmotor p˚ab¨orjas en annan process av s¨okmotorn; ¨aven denna g˚ar att bryta ned i delprocesser:

1. Anv¨andaren skriver in ett ord eller en kort mening i s¨okmotorns s¨okf¨alt. S¨okmotorn transformerar anv¨andarens s¨okning likt steg tre i indexeringen. 2. S¨okmotorns algoritm skapar en lista av URL:er till dokument som ber¨aknas

vara relevanta kopplade till s¨okningen, baserat p˚a databasen ¨over index. Dessa URL:er visas p˚a s¨okresultatsidan.

3. Anv¨andaren klickar p˚a ett s¨okresultat och laddar in hela dokumentet fr˚an databasen ¨over dokument, eller g˚ar vidare till n¨asta sida av s¨okresultat. 4. N¨ar anv¨andaren har laddat in en sida lagrar s¨okmotorn meta-information,

exempelvis anv¨andarens s¨okning och vilken l¨ank anv¨andaren klickade p˚a. In-formationen anv¨ands f¨or att f¨orb¨attra algoritmerna. [2]

(17)

2.1.3 Webcrawler

En webcrawler jobbar systematiskt med att indexera webbsidor genom att dra nytta av internets grafiska egenskaper [15]. L¨ankar mellan webbsidor utg¨or v¨agar och webbsidor utg¨or noder i ett riktat n¨atverk. En s¨okoperation kan d¨armed summeras som processen att traversera ¨over grafen.

S¨okmotorer ¨ar beroende av webcrawlers, ¨aven k¨anda som spiders, robots eller bots [16]. Utan dessa skulle dagens s¨okmotorer inte fungera, d˚a webcrawlerns arbete ¨ar en central del i processen att indexera webbsidor. Webcrawlers kunde redan under tidigt 2000-tal bes¨oka tiotusentals webbsidor per sekund [17]. En allm¨an arkitektur best˚ar av tre komponenter:

Crawler frontier : inneh˚aller listan p˚a obes¨okta URL:er. Dessa webbadresser ¨ar s˚a kallade seeds, en nod med flera v¨agar av oavs¨okta webbsidor. Seeds kan l¨aggas till i frontiern av anv¨andare, crawlern sj¨alv, eller externa program. Ett seed h¨amtas fr˚an frontiern som genoms¨oks av webcrawlern. Oavs¨okta sidor som l¨ankas fr˚an detta seed l¨aggs sedan till i frontiern. Detta upprepas till dess att frontiern inte l¨angre inneh˚aller n˚agra URL:er eller att ett s¨arskilt villkor har uppfyllts.

Page Downloader : laddar ner en sida som har h¨amtats av frontiern. Detta kr¨aver en HTTP-klient som kan efterfr˚aga en viss URL och l¨asa av inneh˚allet p˚a en webb-sida.

Web repository: sk¨oter lagring och hantering av data i form av HTML-filer. Det finns ingen m¨ojlighet att lagra andra typer av media s˚asom bilder eller video. En webcrawlers arbetsprocess kan brytas ner i ett antal punkter:

1. Initiera seed URL.

2. Unders¨ok om frontiern har inneh˚all. 3. Om den ¨ar tom, avsluta processen.

4. V¨alj en URL ur frontier som ska genoms¨okas 5. Ladda ned webbsidan

6. Tolka nedladdad webbsida och extrahera URL:er till andra sidor 7. Av dessa URL:er, l¨agg till obes¨okta i frontier

8. G˚a till steg 2. [18]

Googles webcrawler ¨ar aktiv i ett stort distribuerat n¨atverk och utnyttjar i h¨og grad parallella processer f¨or att lyckas s¨oka igenom stora delar av internet p˚a kort tid [19]. Webcrawlerns beteende kan beskrivas som resultatet av en kombination av fyra olika policies:

Selection policy: avg¨or vilka URL:s som ska laddas ner efter att de har blivit bes¨okta av webcrawlern.

Re-visit policy: avg¨or n¨ar och hur ofta en webbsida som redan ¨ar indexerad ska avs¨okas igen f¨or att leta efter f¨or¨andringar.

(18)

Politeness policy: best¨ammer hur webcrawlern ska undvika att ¨overbelasta de webb-sidor som den genoms¨oker.

Parallelization policy: avg¨or hur den parallella distribueringen av webcrawlers ska ske f¨or att optimalt utnyttja resurser. [18]

2.1.4 Robots.txt

En administrat¨or f¨or en webbsida kan med hj¨alp av robots.txt specificera f¨or en webcrawler vilka dokument som inte ska h¨amtas fr˚an en webbplats [17]. Sun et al. har unders¨okt hur vanligt det ¨ar att popul¨ara webbplatser anv¨ande sig av en robots.txt-fil och kom fram till att det var 38.5 procent av webbplatserna ˚ar 2007, vilket var en ¨okning med 3.5 procentenheter p˚a 11 m˚anader. F¨orfattarna f¨orv¨antade sig d˚a att anv¨andandet av robots.txt kommer att ¨oka [16].

Sun et al. identifierade ¨aven att m˚anga webbsidor anv¨ande robots.txt felaktigt, vil-ket resulterar i att specifikationer ignoreras av webcrawlern. Problemet grundar sig i att det inte finns n˚agon utarbetad standard f¨or hur robots.txt ska anv¨andas och den stora m¨angd av olika webcrawlers som bes¨oker webbplatserna. Enligt f¨orfattarna ¨

ar det framf¨orallt viktigt f¨or webbplatser med k¨anslig eller stor m¨angd data att anv¨andandet ¨ar korrekt. [16]

Google erbjuder information och steg-f¨or-steg-hj¨alp om hur deras webcrawler l¨aser robots.txt-filen [20].

2.1.5 JavaScript och webcrawlers

Enligt flera f¨orfattare tycks anv¨andandet av JavaScript p˚a en webbsida vara nega-tivt f¨or sidans ranking p˚a en s¨okmotor. Gudivada uttrycker det som att JavaScript-kod kan inneh˚alla l¨ankar och plug-ins som webcrawlers inte kan tolka och d¨arf¨or f¨ors¨amrar sidans resultat p˚a s¨okmotorn [2]. Andra f¨orfattare samtycker och Mi-ke Thelwall uttrycMi-ker att interna och externa l¨ankar ska vara transparenta till s¨okmotorerna och skrivna i HTML ist¨allet f¨or till exempel JavaScript [21].

¨

Aven tiden det tar f¨or s¨okmotorer att indexera sidor p˚averkas av om de inneh˚aller JavaScript. Google indexerar webbsidor i tv˚a etapper, f¨orst indexeras statiskt in-neh˚all som kr¨aver f¨orh˚allandevis mindre resurser mot dynamiskt inneh˚all, s˚a som JavaScript, som renderas och indexeras vid ett senare tillf¨alle d˚a n¨odv¨andiga resur-ser finns tillg¨angliga. Tiden mellan dessa tv˚a tillf¨allen kan uppg˚a till ett par dagar [22].

I sin rapport om s¨okmotoroptimering listar Hiu ett antal faktorer som ¨ar negativa f¨or en webbsidas ranking p˚a en s¨okmotor, varav en av faktorerna ¨ar JavaScript. Han menar p˚a att generellt sett ser en s¨okmotor endast text och ignorerar bilder, JavaScript med mera. Enligt Hui ¨okar JavaScript sv˚arigheten f¨or webcrawlers och s˚a l¨ange s¨okmotorer inte ¨ar helt optimerade f¨or JavaScript rekommenderar Hui att man inte anv¨ander JavaScript inom sidans navigering eller l¨ankning. [23]

(19)

2.1.6 Googles rankingsystem

F¨or att anv¨andaren av Googles s¨okmotor ska f˚a ett s˚a bra resultat som m¨ojligt anv¨ander Google ett rankingsystem. Systemet ¨ar uppbyggt av en m¨angd olika algo-ritmer och fler ¨an 200 faktorer spelar in f¨or att f˚a fram ett s˚a relevant och anv¨andbart resultat som m¨ojligt [24]. Dessa algoritmer h˚aller Google hemliga f¨or att de inte ska utnyttjas samt att det g¨or de mer konkurrenskraftiga [25]. De webbsidor som ham-nar p˚a f¨orsta sidan p˚a Google ¨ar de som algoritmen anser vara mest relevanta p˚a anv¨andaren [26].

Det finns fyra huvudomr˚aden som Google granskar med hj¨alp av sina algoritmer och avg¨or vilken ranking webbsidan f˚ar:

• Relevans: detta g¨ors utifr˚an ett f¨ors¨ok att avg¨ora hur relevant sidans inneh˚all ¨

ar i f¨orh˚allande till anv¨andarens s¨okterm.

• Popul¨aritet: allts˚a hur m˚anga externa sidor som l¨ankar till den egna sidan. • Trov¨ardighet: detta granskas genom att unders¨oka hur gammalt inneh˚allet ¨ar

och hur ¨agarstrukturer f¨or dom¨anen har sett ut. Trov¨ardigheten av de sidor som l¨ankar till den egna sidan har en inverkan h¨ar.

• Anv¨andbarhet: h¨ar granskar och uppskattar Googlebot en anv¨andares upple-velse p˚a sidan. Finns det exempelvis mycket annonser eller om sidan laddas l˚angsamt kommer rankingen bli s¨amre.[27]

2.1.7 TF-IDF

TF-IDF ¨ar en metod f¨or att avg¨ora om en textkropp ¨ar relevant f¨or en s¨okterm. Kon-ceptet TF-IDF har funnits l¨angre ¨an internet, men anv¨ands idag i h¨og utstr¨ackning i s¨okmotorer f¨or att avg¨ora relevans [28].

Konceptet bakom TF-IDF ¨ar att maximera en funktion som bel¨onar f¨orekomsten av r¨att ord i en textkropp, och sedan justera f¨or hur vanligt ordet ¨ar bland hela “samlingen av texter”. I fallet av en s¨okmotor motsvarar en webbsida en textkropp, och hela internet motsvarar samlingen av texter.

Implementationen av TF-IDF varierar, men f¨oljer alltid samma koncept. F¨oljande ¨

ar ett exempel p˚a hur TF-IDF kan implementeras, enligt Juan Ramos. Funktionen som skall maximeras ¨ar

X i

wi,d (2.1)

d¨ar wd motsvarar ett ords po¨angtal vid s¨okningen. Vidare ¨ar

(20)

d¨ar fw,d ¨ar f¨orekomsten av ordet i textkroppen, |D| ¨ar storleken p˚a textsamlingen och fw,D ¨ar f¨orekomsten av ordet i textsamlingen. M˚alfunktionen maximeras f¨or alla wi i s¨oktermen, f¨or varje d ∈ D.

Modellen kan kompletteras med ¨ovriga metoder f¨or att avg¨ora relevans, till exempel s¨okarens hum¨or, tillst˚and etc. [29]

2.2

Faktorer f¨

or s¨

okmotoroptimering

Det finns m˚anga faktorer som kan p˚averka en webbplats rankning. Det r¨acker oftast inte att implementera en eller tv˚a av dessa, utan det ¨ar i samspel som de blir effektiva [30]. De viktigaste faktorerna listas detta avsnitt (2.2). En vanlig uppdelning som brukar g¨oras f¨or s¨okmotoroptimering av webbsidor ¨ar uppdelningen av on- och off-site-faktorer [2] [30] [31].

On-site-optimering beskrivs av Gunjan med flera som det f¨orsta och viktigaste steget varje webmaster b¨or ta f¨or att f¨orb¨attra sin synlighet och s¨okmotorranking. Om en ordentlig on-site-optimering utf¨ors kommer detta resultera i en drastisk ¨okning av sidans ranking. [31]

Off-site-optimering beskrivs av Gunjan med flera som komplementet till on-site-optimeringen. Off-site-optimering syftar till att ¨oka webbsidans popul¨aritet, d˚a ¨aven detta p˚averkar dess rankning, och brukar oftast best˚a av marknadsf¨oring och att generera backlinks, externa l¨ankar till webbsidan. [31]

2.2.1 Responsivitet

Enligt b˚ade Google och Mohoroviˇci´c menar man att en responsiv sida betyder design av en webbapplikation som leder till att man servar samma HTML-kod f¨or alla enheter som sidan visas p˚a, men att den renderas olika med hj¨alp av CSS [9] [32]. Vikten av en responsiv webbsida och tidigare unders¨okningar kring detta ¨amne ˚aterfinns i avsnitt 1.1.

Vanligtvis renderas en sida p˚a mobila enheter med samma uppl¨osning som f¨or en dator, vilket inneb¨ar inkonsekventa textstorlekar och sv˚arigheter att interagera med inneh˚allet p˚a sidan. Enligt Google rankas sidor som kan ge eventuella sv˚arigheter eller suboptimala erfarenheter f¨or anv¨andare p˚a mobila enheter, l¨agre ¨an dess mot-parter som ¨ar responsiva och “mobilv¨anliga” [32].

Mohoroviˇci´c beskriver mer konkreta metoder att implementera responsivitet p˚a och tar ¨aven upp ett par nyckelfaktorer. Enligt Mohoroviˇci´c ¨ar nyckelfaktorer till bra responsivitet “a flexible (fluid) grid, flexible images and CSS3 media queries”. [9]

En flexible grid inneb¨ar att dimensionerna av elementen p˚a sidan ¨ar uttryckta i procent och p˚a s˚a s¨att enkelt kan anpassas mot storleken som de visas p˚a, detta kallas ¨aven f¨or liquid layout. Motsatsen ¨ar att elementen har en i exempelvis pixlar angiven storlek som ¨ar statisk.

(21)

Flexible images inneb¨ar att man i samh¨orighet med en flexible grid l˚ater bilder p˚a sidan skalas i enighet med resten av elementen.Detta kan ocks˚a g¨oras genom att tillhandah˚alla olika bilder vid olika uppl¨osningsspann som man definierar i f¨orhand.

Media queries ¨ar en CSS-modul som med hj¨alp av villkorssatser, som identifierar den fysiska karakt¨aren av enheten som f¨ors¨oker rendera sidan, kan v¨alja olika lay-outer p˚a sidelementen. Enligt Mohoroviˇci´c ¨ar bredden p˚a elementen den vanligaste egenskapen som best¨ams med hj¨alp av media queries. Ett kodexempel kan se ut som f¨oljande:

@media screen and (max-width: 800px) /* specific CSS */

Detta inneb¨ar att n˚agon specifik CSS-kod k¨ors om bredden p˚a sk¨armen ¨ar un-der 800 pixlar. Det ¨ar en metod f¨or att implementera flexible images om man vill visa olika bilder p˚a olika enheter.

Mohoroviˇci´c talar ocks˚a om olika metoder f¨or att implementera responsivitet. Han j¨amf¨or Mobile First med Desktop First. Desktop first inneb¨ar att man ursprungligen designar webbsidan f¨or att passa en webbl¨asare p˚a dator och stegvis implementerar mobil responsivitet. Mobile First ¨ar det motsatta, att man utg˚ar fr˚an en mobil de-sign och sedan implementerar responsivitet f¨or datoranv¨andare med st¨orre sk¨armar. [9]

2.2.2 404-page

En faktor som ofta n¨amns i samband med s¨okmotoroptimering och on-sitefaktorer ¨

ar en unik eller skr¨addarsydd 404-page [14]. Wang et al. menar att en 404-page som ¨aven f¨ors¨oker f¨orst˚a vad det ¨ar anv¨andaren vill n˚a, ¨okar sidans attraktivitet f¨or anv¨andare liksom s¨okmotorer. Det ¨ar ¨aven viktigt att ge anv¨andaren n˚agon form av feedback huruvida den efters¨okta URL:en var n¨ara en existerande. D˚a anv¨andaren f˚ar feedback p˚a sin s¨okning kan man ¨oka intresset f¨or sidan. [33]

404-page skickas fr˚an webbservern till klienten d˚a en felaktig URL har efterfr˚agats. Detta kan h¨anda d˚a:

1. Det ¨ar fel p˚a livesidan, till exempel en href som l¨ankar till en sida som tagits bort.

2. Gamla l¨ankar f¨ors¨oker omdirigera klienten till sidor som inte l¨angre existerar. 3. Felskriven URL antingen som ett resultat av att anv¨andaren g¨or ett stavfel, eller att en l¨ank kan ha delats upp med mellanslag eller andra tecken vilket g¨or den ol¨aslig f¨or servern.

4. Systematiska fel p˚a servern.

Gudivada och Dhana Rao listar en skr¨addarsydd 404-page som en essentiell faktor f¨or att beh˚alla anv¨andaren p˚a sidan samt f¨orb¨attra s¨okmotorresultat hos Google. Vidare rekommenderas att en 404-page ska inneh˚alla en l¨ank tillbaka till webbsidans startsida eller att l¨ankar erbjuds till relevanta sidor som har med s¨okningen att g¨ora. [2]

(22)

En 404-page har stor inverkan p˚a s¨okmotoroptimering med tanke p˚a de resurser som kr¨avs f¨or att utveckla den. N¨ar en webcrawler f¨orst genoms¨oker en webbsida letar den efter en robots.txt-fil. Saknas denna s˚a skickas ett 404-error fr˚an servern till webcrawlern. F¨or att skapa ett gott “f¨orsta intryck” hos webcrawlern ¨ar det d˚a viktigt att en 404-page existerar. [14]

2.2.3 Sitemap

En sitemap ¨ar en lista ¨over alla sidor p˚a en webbsida. Det finns tre typer av site-maps:

1. Sitemap f¨or planering och design n¨ar en webbsida byggs.

2. En synlig sitemap implementerad p˚a webbsidan f¨or att ge ¨oversikt ˚at anv¨andaren. 3. XML-sitemaps som g¨or det m¨ojligt f¨or webcrawlers att se strukturen ¨over en

webbsida och hitta alla dess sidor.

Det ¨ar den tredje typen som ¨ar av vikt n¨ar man ser p˚a sitemap ur ett SEO-perspektiv. Gregurec menar p˚a att en sitemap ¨ar en av de relevanta faktorerna f¨or s¨okmotoroptimering och hon skriver att sitemaps ¨ar en viktigt metod f¨or att kommunicera med s¨okmotorer [14], vilket ¨aven backas av Schonfeld [34]. ˚Asikten delas ¨aven av bland annat Deoghuria et al. som uttrycker att “Sitemap is very important in crawling and making pages more accessible.”, vilket syftar till att un-derl¨atta webcrawlerns arbete och p˚a s˚a s¨att ge en b¨attre ranking p˚a s¨okmotorn. De skriver ¨aven att en sitemap ¨ar viktig f¨or att g¨ora en sida s¨okbar [35].

XML-filen listar alla URL:er f¨or sidan och det ¨ar den s¨okmotorer l¨aser av f¨or att indexera en webbsida. I XML-filen kan webmastern l¨agga till extra information om varje URL, t.ex. n¨ar den uppdaterades senast, hur ofta den uppdateras och hur viktig den ¨ar i f¨orh˚allande till andra URL:er p˚a samma sida.

XML-filen ¨ar ett inkluderingsprotokoll f¨or URL:er, det ger instruktioner till craw-lers var de ska leta f¨or att hitta alla sidor p˚a din dom¨an, den fungerar som ett komplement till filen robots.txt som ligger i roten p˚a dom¨anen och ¨ar ett exklude-ringsprotokoll d¨ar man kan v¨alja att blockera sidor p˚a din dom¨an fr˚an crawlers och s¨okmotorer.

I Google Webmaster Tools kan man ladda upp sin XML-sitemap f¨or att l˚ata Google crawla sin sida. Ett alternativ till detta ¨ar att inkludera kommandot Sitemap: <sitemap location> i robots.txt och p˚a s˚a s¨att l¨anka till dom¨anens sitemap f¨or att l˚ata crawlers hitta den automatiskt, det finns ¨aven m¨ojlighet att l¨anka till flera sitemaps.

Ut¨over att lista alla URL:er p˚a en dom¨an finns det ¨aven sitemaps f¨or video-, bild-och nyhetsinneh˚all p˚a en dom¨an. Att inkludera en sitemap f¨or mediainneh˚all g¨or det l¨attare f¨or s¨okmotorer att ranka din sida i s¨okningar inom dessa specifika omr˚aden.

En sitemap garanterar inte att alla sidor p˚a en dom¨an blir crawlade och indexerade och om sidorna p˚a dom¨anen ¨ar ordentligt l¨ankade kan en crawler ofta hitta alla

(23)

sidor av sig sj¨alv. N˚agra typiska exempel f¨or n¨ar en sitemap ¨ar anv¨andbar ¨ar: 1. Webbsidan ¨ar v¨aldigt stor, vilket kan g¨ora att crawlern missar nya eller nyligen

uppdaterade sidor.

2. Stora delar av webbsidan ¨ar isolerade eller inte direktl¨ankade fr˚an andra delar. 3. Webbsidan ¨ar ny och har f˚a eller inga externa l¨ankar till den.

4. Webbsidan har mediainneh˚all, t.ex. video och bilder som kan h¨oja ranking p˚a s¨okningar specifika f¨or dessa omr˚aden.

Enligt Google sj¨alva st¨oder deras crawlers en m¨angd format f¨or sitemaps, men f¨orv¨antar sig alltid standardprotokollet f¨or utformningen av en sitemap1. [36]

2.2.4 Nyckelord

Nyckelord, eller keywords, ¨ar ord som f¨orekommer p˚a sidan som ska representera sidans inneh˚all. En webcrawler s¨oker igenom sidan f¨or att hitta nyckelorden. F¨or att den ska f˚a en uppfattning om vad sidan handlar om f˚ar inte nyckelorden skilja sig f¨or mycket ifr˚an varandra. D˚a f¨orst˚ar inte webcrawlern vad sidan handlar om och det kan leda till en l¨agre rankning. Den som skriver koden m˚aste d¨arf¨or v¨alja ut ord som webcrawlern kan koppla samman och d˚a f¨orst˚a inneh˚allet [37]. Det g˚ar bland annat att anv¨anda Google Keyword Planner f¨or att identifiera relevanta nyckelord f¨or den avsedda webbapplikationen. Nyckelord kan inkluderas i olika former, dessa beskrivs senare i avsnittet.

Nyckelord anses vara en av de viktigaste faktorerna f¨or att uppn˚a en bra ranking av en s¨okmotor [2] [38] [37]. Wilson och Pettijohn menar att det finns tv˚a huvudfaktorer som bidrar mest till en webbsidas ranking, d¨ar en ¨ar nyckelorden p˚a sidan [37]. ¨Aven Gandour och Regolini uttrycker vikten av nyckelord och de s¨ager att

“keywords are the most important ones for an in-page keyword-specific ranking factor: it is crucial to choose them well and enhance them as much as possible.” [39]

S¨okmotorer har utvecklats under ˚aren och det som f¨orr kunde ge en sida en h¨ogre rankning kan inte anv¨andas p˚a samma s¨att idag. D˚a kunde upprepningar av ett nyckelord leda till en mycket h¨ogre rankning, n˚agot som idag p˚averkar rankingen negativt och till och med kan medf¨ora att en sida inte indexeras. Det ¨ar d¨arf¨or viktigt att g¨ora research ¨over hur s¨okmotorer fungerar idag och hur nyckelord ska anv¨andas f¨or att f˚a en s˚a bra ranking som m¨ojligt. [2] [37]

De senaste tre ˚aren har s¨okmotorerna blivit s˚a avancerade att de kan avg¨ora om en webbsida ¨ar relevant genom att analysera dess faktiska inneh˚all. Nyckelorden hade tidigare positionen som den allra viktigaste faktorn som p˚averkar rankingen, men verkar nu ha ersatts av inneh˚all. Nyckelorden fyller dock fortfarande en viktig funktion och n¨ar Ziakis et al. ˚ar 2019 sammanfattar tidigare forskning i ¨amnet ¨ar

1Standardprotokollet f¨or f¨or utforming av sitemap hittas p˚a sidan: https://www.sitemaps.org/

(24)

nyckelord en av de mest n¨amnda faktorerna som b˚ade ¨ar simpel att implementera och har en god effekt p˚a rankingen [4].

Nyckelorden ¨ar s˚aledes viktiga och b¨or v¨aljas ut noggrant. Nyckelorden ska speg-la sidans inneh˚all men inte vara f¨or breda eller f¨or l˚anga. Det g¨aller att hitta de nyckelord som anv¨andarna s¨oker p˚a men som inte s˚a m˚anga andra sidor anv¨ander sig utav. Andel nyckelord mot ¨ovrig text p˚a sidan, s˚a kallad nyckelordsdensitet, b¨or ligga runt 3-8 procent [23]. Har sidan st¨orre andel ¨ar risken st¨orre att sidan straffas och uppfattas som spam. Var nyckelorden placeras p˚averkar ocks˚a resultatet. Ti-tel, beskrivning, sidhuvud och l¨ankar ¨ar n˚agra viktiga platser [23]. F¨or alla dessa platser bist˚ar ¨aven Google sj¨alva med tips och f¨orklaringar till hur nyckelorden b¨or implementeras p˚a ett s˚a bra s¨att som m¨ojligt [40].

F¨or att r¨akna ut densiteten f¨or en fras kan f¨oljande formel anv¨andas:

Densitet = (N kr ∗ N wp/T kn) ∗ 100 (2.3) D¨ar Nkr ¨ar antal g˚anger frasen f¨orekommer, Nwp ¨ar antal ord i frasen och Tkn ¨ar totalt antal ord p˚a sidan.

F¨or att ber¨akna densiteten f¨or ett speciellt nyckelord s˚a s¨atts Nwp = 1 och s˚adeles blir formeln f¨or nyckelordsdensitet:

N yckelordsdensitet = (N kr/T kn) ∗ 100 (2.4) [41] [42]

2.2.4.1 Title tag

Av alla platser d¨ar nyckelord kan implementeras ¨ar den viktigaste platsen title tag [4]. Titeln v¨ager tyngst d˚a sidan s¨oks igenom efter nyckelord och b¨or inte vara f¨or generell samt formuleras med det viktigaste nyckelordet f¨orst. Titeln b¨or inte vara l¨angre ¨an sex till ˚atta ord d˚a det ¨ar m¨angden som kommer synas i fliken. [37] Enligt Gandour et al. b¨or en sidas titel vara strukturerad enligt f¨oljande: “[Content] – [Rubric] – [Site’s name]” [39].

2.2.4.2 URL-struktur

Hur URL:er utformas ¨ar enligt Zhu och Wu en av de viktigaste faktorerna inom s¨okmotoroptimering [43]. Detta styrks av Luh, Yand och Huang som p˚ast˚ar att utformningen av URL ¨ar bland de viktigaste faktorerna, tillsammans med title tag och snippets [44].

En v¨alutformad URL b¨or vara kort, inte mer ¨an 70 karakt¨arer, och inneh˚alla nyc-kelord [43]. Genom att ha en kort URL som inneh˚aller nyckelord ¨ar det b˚ade enkelt f¨or en s¨okmotor och en bes¨okare att f¨orst˚a vad webbsidan inneh˚aller [30] [2].

(25)

2.2.4.3 Description metatag

I description meta tag, ¨aven k¨ant som snippet, summeras inneh˚allet hos en webbsi-da. Det ¨ar denna text som ˚aterfinns under en l¨ank i ett s¨okresultat. Taggen beskri-ver ¨aven f¨or s¨okmotorer vilka s¨okord den avsedda webbplatsen ska indexeras under, nyckelord kan inkluderas i olika former vilket beskrivs senare i avsnittet [4]. Descrip-tion metatag har enligt Gudivada ingen p˚averkan f¨or rankingen f¨or en webbplats. D¨aremot ¨ar en v¨alformulerad beskrivning av webbsidan viktig f¨or att anv¨andare ska klicka p˚a l¨anken. S˚aledes rekommenderas att varje sida p˚a en webbapplikation har en description metatag [2].

2.2.4.4 Headings

Det ¨ar viktigt att varje rubrik inneh˚aller nyckelord som beskriver inneh˚allet, s˚a att webcrawlern ska kunna f¨orst˚a vad sidan handlar om [37]. Rubriker g¨or det ¨aven l¨attare f¨or anv¨andaren att f¨orst˚a vad sidan inneh˚aller.

2.2.5 Content optimization

En webbsidas ranking p˚a en s¨okmotor beror inte enbart p˚a dess konkreta inneh˚all i form av de ¨ovriga faktorer som n¨amns i avsnitt 2.2. Rankingen beror ¨aven hur popul¨ar webbsidan ¨ar. Om en webbsida har ett snyggt, anv¨andbart och intressant inneh˚all leder detta till att m¨anniskor kommer att prata om, bokm¨arka och l¨anka till webbsidan. Detta leder i sin tur till fler bes¨okare som bes¨oker och gillar webbsidan, och det blir en positiv spiral. [45]

N¨ar Swati Gupta sammanfattar de viktigaste faktorerna f¨or s¨okmotoroptimering tar hon upp content optimization och betonar att inneh˚allet endast indirekt genererar fler bes¨okare till sidan. Den f¨orb¨attrade rankingen m¨ojligg¨ors egentligen av l¨ankar till webbsidan fr˚an sociala medier, bloggar, forum etc. som m¨anniskor l¨agger upp. [30] [45]

2.2.6 Backlinks

Backlinks ¨ar l¨ankar fr˚an andra webbplatser, till den avsedda webbsidan. B˚ade kva-liteten och kvantiteten p˚a backlinks ¨ar enligt Ziakis et al. bland de viktigaste fak-torerna som p˚averkar s¨okresultatet [4]. Googles s¨okmotor har en algoritm, kallad PageRank, som analyserar hur m˚anga, och hur popul¨ara, sidor som l¨ankar till den avsedda webbsidan. Initialt, n¨ar betydelsen av backlinks uppt¨acktes av webmas-ters, utnyttjades tekniker s˚asom att k¨opa l¨ankar eller g¨ora l¨ankutbyten med andra webbplatser och p˚a s˚a s¨att skapa icke-organiska backlinks. Under sent 2010-tal har dessa tekniker i princip om¨ojliggjorts av programmerare av s¨okmotorer och idag ¨ar det sv˚arare att generera bra backlinks, numera m¨ojligg¨ors det framf¨orallt genom content optimization. [4] [30]

(26)

2.2.7 Laddningstid

S¨okmotorer tar ¨aven i beaktande hur l˚ang tid det tar att ladda en webbsida. Ju l¨angre tid det tar f¨or en webbsida att ladda, desto s¨amre resultat [4]. Detta kan st˚a i konflikt med content optimization, d˚a en v¨algjord webbsida i vissa fall ¨ar beroende av inneh˚all som f¨orl¨anger laddningstiden. Laddningstiden p˚averkas av allt som ing˚ar i webbplatsen. N¨ar Hern´andez et al. studerade viktiga faktorer vid utvecklandet av e-butiker identifierades att om laddningstiden ¨ar f¨or l˚ang g˚ar anv¨andaren tillbaka till s¨okresultatet och g˚ar in p˚a en annan l¨ank. Vidare p˚averkar en l˚angsam webbsida huruvida en anv¨andare vill genomf¨ora transaktioner eller ej p˚a sidan [46].

2.2.8 ˚Alder

I en rapport fr˚an 2007 som analyserar Googles ranking anordnade forskarna en SEO-t¨avling f¨or att sedan studera de b¨ast rankade sidorna. Forskarna kom dels fram till att en dom¨ans ˚alder ¨ar en bland m˚anga faktorer som p˚averkar s¨okrankingen. Googles rankingalgoritmer tar dom¨anens ˚alder i beaktande som ett tecken p˚a trov¨ardighet. Exakt hur viktig ˚aldern ¨ar kunde de inte fastst¨alla, forskarna drog slutsatsen att ˚aldern har en p˚averkan, men att den ¨ar liten. Vidare visade det sig att det ˚ar 2007 var vanligt att k¨opa gamla dom¨aner ist¨allet f¨or att starta en ny, f¨or att f˚a ett tidsm¨assigt f¨orspr˚ang. Google har ¨aven ett patent d¨ar det framg˚ar att de anv¨ander en dom¨ans ˚alder i sin rankalgoritm. [47]

P˚a en blogg f¨or s¨okmotoroptimering redog¨ors det att om man tittar p˚a topp 20-resultat vid s¨okning p˚a olika nyckelord ¨ar resultatet att den yngsta av de 20 dom¨anerna n¨astan aldrig ¨ar yngre ¨an fem ˚ar. De fallen d¨ar den yngsta dom¨anen ¨ar under ett ˚ar handlar det alltid om s¨okord som klassas som “spam”. Det framg˚ar att om en sida ¨

ar yngre ¨an 6 m˚anader ¨ar det v¨aldigt liten chans att man kan f˚a n˚agon h¨og ranking inom popul¨ara och konkurrensutsatta s¨oktermer. [48]

Enligt Google ska inte dom¨an˚alder spela roll i SEO-ranking, men f¨or att utesluta spam ber¨attar de att webbsidor som har varit uppe mindre ¨an n˚agra m˚anader har en l¨agre sannolikhet att f˚a en h¨og ranking [49].

2.3

Metodteori

I detta avsnitt introduceras och f¨orklaras metoder och verktyg som kan anv¨andas f¨or att genomf¨ora en studie inom omr˚adet s¨okmotoroptimering.

2.3.1 Google Keyword Planner

Beskrivet av Google sj¨alva ¨ar Google Keyword Planner ett s¨att att hitta nya id´eer f¨or nyckelord att anv¨anda i internetbaserade marknadsf¨oringskampanjer. I praktiken ger tj¨ansten en l˚ang lista p˚a relevanta s¨oktermer som ¨ar relaterade till ett valt nyckelord. F¨or anv¨andaren visas ocks˚a bland annat hur stor konkurrens det ¨ar f¨or

(27)

given s¨okterm samt hur ofta termen i genomsnitt s¨oks via Google per m˚anad [50]. Det ¨ar ¨aven m¨ojligt att sortera och skapa filter f¨or att enklare optimera och se vilka termer som ¨ar l¨ampliga att implementera. I figur 2.1 ges en inblick i hur verktyget fungerar.

Figur 2.1: En grafisk ¨overblick ¨over Google Keyword Planner

2.3.2 Google Trends

Google Trends ¨ar ett verktyg tillhandah˚allet av Google som l˚ater anv¨andare ta del av statistik f¨or de s¨okta orden i form av trender, tidsperioder och geografisk plats.

2.3.3 Google Search Console

F¨or att m¨ata p˚averkan av de olika faktorerna kan Google Search Console anv¨andas. Enligt Google sj¨alva ¨ar Google Search Console en tj¨anst som syftar till att uppr¨atth˚alla en webbplats placering i Googles s¨okresultat samt unders¨oka indexeringsfel [51].

2.3.3.1 Inskickning av Sitemap

I Google Search Console kan en sitemap skickas in. Den sitemap som skickas in kan vara i flera olika format och vara gjord manuellt eller med ett verktyg som genererar

(28)

en sitemap. En sitemap som skickas in f˚ar h¨ogst vara 50 Mb i storlek och ha som h¨ogst 50 000 webbadresser. R¨acker inte detta st¨odjer Google att man skickar in en indexfil som pekar p˚a flera sitemaps.

De format p˚a sitemaps som Google st¨odjer ¨ar f¨oljande: • XML-filer i standardformat.

• RSS-, mRSS- eller Atom 1.0-fl¨oden fr˚an till exempel bloggprogram eller f¨or att ge Google information om medieinneh˚all p˚a sidan.

• Textfiler, med en webbadress per rad. • Google Sites-webbplatser. [52]

De alternativ som finns f¨or att skicka in en sitemap ¨ar att anv¨anda Google Se-arch Consoles granskningsverktyg, l¨agga in en l¨ank till sitemapen i webbsidans robots.txt-fil eller skicka en HTTP GET-request till Google2. [52]

2.3.3.2 Beg¨ar indexering av enskild sida

F¨or att beg¨ara indexering av enskild sida p˚a webbplatsen kan Google Search Con-soles granskningsverktyg anv¨andas. Anv¨andaren skickar in en enskild webbadress och verktyget k¨or d˚a ett test i realtid f¨or att uppt¨acka eventuella problem. Om inga problem uppt¨acks placeras sidan i k¨o f¨or indexering. Indexeringen kan enligt Google ta allt fr˚an n˚agra dagar till n˚agra veckor. Det finns en gr¨ans p˚a hur m˚anga webbsi-dor som anv¨andaren kan anv¨anda granskningsverktyget samt beg¨ara indexering p˚a per dag. [53]

F¨or att ta reda p˚a ifall en s¨arskild sida har blivit indexerad kan granskningsverk-tyget i Google Search Console anv¨andas. Under fliken Indext¨ackning kan datumet samt vidare information f¨or den senaste genoms¨okningen utl¨asas. ¨Aven om gransk-ningsverktyget ger status om att webbsidan finns p˚a Google s˚a inneb¨ar det inte de facto att sidan visas i Googles s¨okresultat. Om en anv¨andare har till¨ampat manu-ella verktyg som exempelvis Verktyget f¨or borttagning av webbadresser, se 2.3.3.4, s˚a kan det resultera i att sidan inte visas. ¨Aven kvaliteten p˚a inneh˚allet p˚averkar Googles beslut om webbsidan ska visas. [54]

2.3.3.3 Ta reda p˚a om en sida visas i googles s¨okresultat

F¨or att ta reda p˚a om och hur en sida visas i Googles s¨okresultat s˚a kan en s¨okning p˚a frasen “site:[webbplatsens adress]” g¨oras, t.ex. ”site:sharecation.nu”. Som resultat kommer alla olika URL:er som har med dom¨anen att g¨ora och som Google har valt att visas. Om inga tr¨affar ges s˚a kan detta tyda p˚a att Google ¨annu inte har bes¨okt webbsidan. [55]

2HTTP GET-request skickas enligt info p˚a sidan http://www.google.com/ping?sitemap=

(29)

2.3.3.4 Verktyget f¨or borttagning av webbadresser

Ifall en o¨onskad URL fr˚an en webbsida visas i Googles s¨okresultat s˚a finns det ett verktyg f¨or att blockera detta. Detta ¨ar utf¨ardat av Google och heter “Verktyget f¨or borttagning av webbadresser”. F¨or att ta bort en adress s˚a skriver ¨agaren av en webbsida in den o¨onskade URL:en, sedan s˚a blockerar Google denna i 90 dagar fr˚an s¨okresultaten om inga andra ˚atg¨arder vidtas. [56]

2.3.3.5 Visa data f¨or ing˚aende trafik och position f¨or s¨okresultat I Google Search Console kan en anv¨andare ta fram en resultatrapport f¨or sin webb-plats. I resultatrapporten visas bland annat genomsnittlig position i s¨okresultaten samt m¨atv¨arden f¨or trafik till webbplatsen.

Ett diagram presenteras i resultatrapporten d¨ar antalet klick, totalt antal expone-ringar, genomsnittlig klickfrekvens och genomsnittlig position kan utl¨asas.

F¨or att hj¨alpa till att utforma och f¨orb¨attra nyckelord presenteras s¨okfr˚agor med ett h¨ogt antal exponeringar men med l˚ag klickfrekvens. Dessa s¨okfr˚agor visar anv¨andarens intressen och d¨arefter kan nyckelord som svarar mot dessa intressen v¨aljas. D¨aremot finns inte mycket ovanliga s¨okfr˚agor, s˚a kallade anonymiserade fr˚agor, med i rap-porten f¨or att skydda anv¨andaren som g¨or s¨okningen. [57]

2.3.3.6 Hitta och ˚atg¨arda problem

Google Search Consoles granskningsverktyg kan ¨aven anv¨andas f¨or att kontrollera en webbsida som indexerats. Det g˚ar ocks˚a att beg¨ara ett realtidstest f¨or att testa om en sida kan indexeras. Resultatet av testerna sammanst¨alls i statusrapporten om indext¨ackning. I rapporten kan anv¨andaren se vilka sidor som har indexerats och f˚a information om hur de sidor som inte lyckats indexeras kan ˚atg¨ardas. I rapporten f˚ar alla indexerade sidor en status som ¨ar en av f¨oljande; Giltig, Utesluten, Varning eller Fel. Fel betyder att sidan inte kunde indexeras medan varning betyder att sidan indexerats men fortfarande har n˚agot problem. Om sidan f˚ar statusen Utesluten s˚a betyder det vanligtvis att sidan inte indexerats eftersom anv¨andaren har uteslutit den avsiktligt men det kan ocks˚a bero p˚a dubbletter. F¨or varje status anges en orsak, som kan anv¨andas f¨or att ˚atg¨arda eventuella problem. Vanliga orsaker till att sidor inte indexeras ¨ar exempelvis serverfel (kod 5xx), omdirigeringsfel eller att webbadressen inte kunde hittas (404). Om felet inte beror p˚a n˚agon vanlig orsak kan det fels¨okas med hj¨alp av Google Search Consoles granskningsverktyg [58]. [59]

2.3.4 SERPROBOT

Serprobot.com ¨ar en webbsida d¨ar anv¨andaren kan testa en dom¨ans s¨okranking p˚a Google. Enligt dem sj¨alva testar Serprobot s¨okresultaten p˚a ett precist s¨att i realtid. P˚a sidan kan anv¨andaren ange dom¨annamn, region och upp till 10 nyckelord

(30)

som ¨onskas testa ˚at g˚angen. Sidan visar endast rankingen f¨or topp hundra, ¨ar inte dom¨anen med p˚a topp hundra s˚a ges felmeddelandet “Not Found in top 100!”. [60]

2.3.4.1 Google i inkognitol¨age

N¨ar en anv¨andare surfar i Chromes inkognitol¨age s˚a sparas inte n˚agot webbplats-historik, dock kan fortfarande data och aktiviteter vara synliga f¨or internetleve-rant¨oren, webbplatsen anv¨andaren befinner sig p˚a eller arbetsgivaren. [61]

2.3.5 WebSite Auditor

WebSite Auditor ¨ar ett program som kan anv¨andas som ett komplement till Google Search Console d˚a tj¨ansten inneh˚aller n˚agra ytterligare funktioner som kan vara anv¨andbara vid s¨okmotoroptimering. Mjukvaran ¨ar utvecklad av SEO PowerSuite. Enligt utvecklarna anv¨ander sig WebSite Auditor av en rankningsalgoritm som ¨ar mycket lik Googles. WebSite Auditor ger bland annat anv¨andaren m¨ojlighet att generera en sitemap som sedan kan skickas in till Google Search Console. Det finns ocks˚a m¨ojlighet att optimera till ett stort antal olika s¨okmotorer, inte bara Googles. En anv¨andbar funktion ¨ar ocks˚a att WebSite Auditor kan analysera nyckelord i en webbsidas HTML-kod och d¨arefter ge f¨orslag p˚a densiteten av de nyckelorden samt ge f¨orslag p˚a vilka nyckelord som b¨or finnas med p˚a webbsidan. [62]

Programmet ger ¨aven varningar samt informerar om olika fel som m˚aste ˚atg¨ardas. En varning skickas exempelvis om sidan inte ¨ar mobilv¨anlig, d˚a rekommenderar WebSite Auditor att det b¨or ˚atg¨ardas. Om v¨aldigt viktiga SEO-faktorer saknas klassas detta som errors, vilka rekommenderas ˚atg¨ardas omg˚aende. Om exempelvis nyckelorden anv¨andaren matat in saknas i titeln, klassar WebSite Auditor detta som ett fel, d˚a det ¨ar en mycket viktig faktor vid s¨okmotoroptimering. [62]

2.3.5.1 Optimeringsrapport

Det g˚ar bland annat att f˚a ut en optimeringsrapport som inneh˚aller information om en webbsidas s¨okmotoroptimering. Detta g¨ors genom en s˚a kallad Page Audit p˚a en specifik sida p˚a en webbapplikation. I upps¨attningsfasen s˚a anger anv¨andaren vilka nyckelord som sidan avses optimeras efter. D¨arefter f˚ar anv¨andaren ett procenttal p˚a hur optimerad den givna sidan ¨ar enligt WebSite Auditor, detta tal kallas Op-timization Rate. Optimeringsnyckeltalet ¨ar ett sammanfattande resultat som bland annat tar h¨ansyn till faktorer s˚a som nyckelord, mobilv¨anlighet och URL-l¨angd. Anv¨andaren f˚ar ocks˚a specifik information om respektive faktor samt generell in-formation, s˚asom hur m˚anga l¨ankar webbsidan har och vilka faktorer som p˚averkar laddningstiden mest. [62]

(31)

2.3.5.2 TF-IDF WebSite Auditor

Ett annat verktyg som WebSite Auditor f¨orser anv¨andaren med ¨ar TF-IDF. Web-Site Auditor ger anv¨andarens angivna nyckelord en procentuell ranking genom att ber¨akna TF-IDF i f¨orh˚allande till de topp 10 webbsidor som hittas vid en s¨okning med de angivna nyckelorden. Verktyget analyserar hur ofta nyckelorden f¨orekommer p˚a din sida i f¨orh˚allande till de tio h¨ogst rankade sidorna. Anv¨andaren kan allts˚a j¨amf¨ora sin anv¨andning av nyckelord i f¨orh˚allande till de starkaste konkurrenterna. WebSite Auditor ger ¨aven tips p˚a andra nyckelord som ¨ar associerade till de angivna nyckelorden. [62]

2.3.6 Prototyp

Engelberg och Seffah f¨oresl˚ar att prototyper kan delas in i tre olika kategorier be-roende p˚a dess noggrannhet.

Den f¨orsta kategorin, l˚ag noggrannhet, innefattar prototyper som ofta ritas f¨or hand och syftar till att ge ett f¨orsta koncept p˚a designen samt till˚ater anv¨andaren att f¨orest¨alla sig hur interfacet kommer att se ut.

Kategorin medel ¨ar n˚agot mer detaljerad och innefattar aspekter s˚asom navigation, anv¨andbarhet, layout samt till viss grad inneh˚all. Dessa prototyper ¨ar ofta i sche-matisk form, till exempel uppbyggd med wireframes. Dessa g˚ar snabbt att utveckla samtidigt som detaljniv˚an ¨ar tillr¨ackligt h¨og.

Till slut presenteras kategorin med h¨og noggrannhet som ¨ar uppbyggda som simula-tioner f¨or anv¨andning till anv¨andartester och marknadsf¨oring. Eftersom en prototyp med h¨og noggrannhet ¨ar lik slutprodukten tar den l˚ang tid att utveckla. [63]

2.3.7 Bootstrap

Det finns flera olika ramverk som kan hj¨alpa med att implementera responsivitet. Bootstrap ¨ar ett HTML-, CSS- och JavaScriptbibliotek som anv¨ander sig av CSS media queries, se avsnitt 2.2.1, f¨or att implementera responsivitet p˚a ett enkelt s¨att. P˚a Bootstraps webbsida beskrivs Bootstrap som “... the world’s most popular framework for building responsive, mobile-first sites, with BootstrapCDN and a template starter page.“ [64]. Enligt Nilesh Jain ¨ar Bootstrap ett responsivt CSS-ramverk som hj¨alper anv¨andaren p˚a v¨agen till en lyckad webbsida [65].

Exempel p˚a responsivitet som kan implementeras ¨ar bland annat utnyttjandet av responsiva tabeller och var objekt placeras p˚a sidan, beroende p˚a anv¨andarens sk¨armstorlek. Med hj¨alp av Bootstrap kan responsiva tabeller implementeras med .table-responsive, vilket beh˚aller en tabells r¨atta utformning, men g¨or den ho-risontellt skrollbar p˚a ett anv¨andarv¨anligt s¨att. Objekts placering kan best¨ammas genom .col-X-Y d¨ar X st˚ar f¨or sk¨armens storlek (sm, md, lg, osv.) och Y talar om i vilken kolumn objektet ska ligga. En sida ¨ar totalt uppdelad i 12 kolumner, s˚a beroende p˚a sk¨armstorlek, som p˚averkar var andra objekt p˚a sidan hamnar, ¨ar det effektivt att placera objekt i olika kolumner.

(32)

2.3.8 Heroku

Heroku ¨ar enligt Lee et al. en kraftfull Platform-as-a-Service-tj¨anst (PaaS) som syftar till att drifts¨atta moderna applikationer och har st¨od f¨or flera programme-ringsspr˚ak s˚a som Java, Python och PHP [66]. Enligt Lawton m¨ojligg¨or PaaS enkel utveckling och uppdatering av applikationer utan att utvecklaren beh¨over oroa sig ¨

(33)

Metod

I detta avsnitt behandlas de arbetsprocesser och metoder som anv¨andes f¨or att utf¨ora arbetet och f¨ors¨oka svara p˚a fr˚agest¨allningarna.

3.1

orstudie

F¨or att motivera arbetet och skapa gemensamma m˚al utf¨ordes en f¨orstudie.

3.1.1 Marknadsanalys

En marknadsanalys i form av en marknadsf¨oringsplan utformades f¨or att moti-vera arbetet med projektet. Marknadsf¨oringsplanen innefattade en NABC-analys, SWOT-analys, PESTEL-analys, val av kundsegment samt en marknadsmix.

F¨or att f˚a underlag till marknadsf¨oringsplanen utformades en marknadsunders¨okning i form av en enk¨at som skickades ut. Marknadsunders¨okningen utformades f¨or att vara snabb att besvara s˚a att antal svar maximeras.

3.1.2 Prototyp

Under f¨orstudien togs en prototyp f¨or webbapplikationen fram. Denna prototyp syftade till att kommunicera ett gemensamt m˚al om webbapplikationens design till gruppen. Eftersom det beh¨ovdes detaljer om layout och funktionalitet utformades enligt Engelberg och Seffah en prototyp enligt kategorin medel noggrannhet [63]. Prototypen utvecklades med wireframes som tydligt visade var de olika elementen skulle placeras och vilken form de skulle ha, samtidigt som det inte beh¨ovdes l¨aggas n˚agon tid p˚a vad elementen hade f¨or inneh˚all.

3.1.3 Val av faktorer

Enligt Gregurec et al. finns det ¨over 200 element som bidrar till s¨okmotoroptimeringen av en webbsida, och detta arbetet kan d¨arf¨or inte utv¨ardera alla [14]. F¨or att be-svara fr˚agest¨allningen ¨ar det viktigt att hitta och v¨alja ut n˚agra av de faktorer som

(34)

har h¨ogst p˚averkan p˚a en e-handels s¨okmotoroptimering. De utvalda faktorerna ¨ar on-site-faktorer som kommer kunna ¨andras under detta arbete f¨or att se vilken p˚averka dessa har. Off-site-faktorer s˚a som laddningstid och backlinks kommer inte analyseras i detta arbete men ¨ar viktiga faktorer att ha i ˚atanke n¨ar resultatet av on-site-faktorerna diskuteras.

3.1.3.1 Responsivitet

Faktorn responsivitet valdes eftersom Google sj¨alva n¨amner att det ¨ar en viktigt faktor f¨or s¨okmotoroptimering och att deras indexering av webbsidor snart enbart kommer baseras p˚a den mobila versionen av sidan [8]. Google n¨amner ocks˚a att 94 procent av smartphoneanv¨andare s¨oker efter lokal information via telefonen [11] och responsivitet var d¨arf¨or en intressant faktor att unders¨oka f¨or att se vikten av responsivitet, inte bara f¨or s¨okmotoroptimering utan ¨aven f¨or anv¨andbarhet och ur ett e-handelsperspektiv.

3.1.3.2 404-page

Faktorn 404-page valdes p˚a grund av tv˚a huvudanledningar. Den f¨orsta ¨ar att Gu-divada et al. beskriver en skr¨addarsydd 404-page som en essentiell faktor f¨or att f¨orb¨attra s¨okmotorresultat [2]. Den andra ¨ar att Gregurec et al. betonar att en 404-page har en stor inverkan p˚a s¨okmotoroptimering med tanke p˚a de resurser som kr¨avs [14], vilket betyder att det ¨ar enkelt att utveckla flera iterationer av en 404-page f¨or utv¨ardering av dess betydelse f¨or s¨okmotoroptimering.

3.1.3.3 Sitemap

Eftersom en sitemap enligt Sinha ¨ar en viktig faktor f¨or att underl¨atta webcrawlerns arbete och p˚a s˚a s¨att ge b¨attre ranking p˚a s¨okmotorn [35] s˚a valdes den ut som en faktor att utv¨ardera. Sinha n¨amner ocks˚a att det ¨ar en viktig faktor f¨or att g¨ora en sida s¨okbar [35], vilket ¨ar n¨odv¨andigt f¨or hela arbetet d˚a sidan beh¨over kunna g¨oras s¨okbar f¨or att faktorernas p˚averkan ska kunna m¨atas.

3.1.3.4 Nyckelord

N¨ar faktorerna som skulle utv¨arderas skulle v¨aljas ut var nyckelord den som var mest sj¨alvklar. Detta eftersom Wilson och Pettijohn uttrycker att nyckelord ¨ar en av de tv˚a huvudfaktorer som bidrar till en webbsidas ranking [37]. Det ¨ar ocks˚a enkelt att utv¨ardera nyckelord genom b˚ade Google Search Console och WebSite Auditor med hj¨alp av det som n¨amnts i avsnitt 2.3.

(35)

3.1.4 Utformning av nyckelord

Alla nyckelord som nyttjades p˚a webbsidan valdes med hj¨alp av Google Keyword Planner och Google Trends. I Google Keyword Planner s˚a b¨orjade gruppen nyc-kelordsoptimeringen genom att s¨oka efter termer som kunde t¨ankas ha h¨og relevans f¨or ShareCation.se. Detta var termer s˚a som “uthyrning”, “delningsekonomi”, “lavi-nutrustning”, “sommarsemester”, “vintersemester” samt “utrustning”. D¨arefter s˚a valde gruppen att rangordna alla tr¨affar efter fliken ”genomsnittliga s¨okningar per m˚anad”, detta baserat p˚a alla s¨okningar som skedde under de senaste 12 m˚anaderna (mars 2018 - februari 2019).

I f¨orsta hand valdes i den m˚an det gick relevanta nyckelord som hade en s¨okfrekvens inom spannet 10.000 till 100.000 per m˚anad. I andra hand valdes ¨aven nyckelord med 1.000 till 10.000 s¨okningar per m˚anad. I de fall det v¨agde mellan tv˚a likv¨ardiga nyckelord med samma s¨okningsfrekvens s˚a valdes den term som Google Keyword Planner uppgav hade minst konkurrens.

Gruppen tittade sedan p˚a nyckelorden framtagna i Google Trends f¨or att se om det var meningsfullt att implementera dessa med avseende p˚a bland annat ˚arstid och teknisk utveckling. Exempelvis ¨ar skidor s¨asongsbaserad utrustning och elcyklar har blivit popul¨ara under de senaste ˚aren, se avsnitt 3.3.4.

P˚a startsidan tog gruppen ¨aven h¨ansyn till nyckelordsdensiteten f¨or alla HTML-element utom description metatag.

3.2

Implementation

I f¨oljande avsnitt redovisas den metod som anv¨andes f¨or att implementera e-handels-plattformen samt de utvalda optimeringsfaktorerna f¨or att kunna f¨ors¨oka svara p˚a fr˚agest¨allningen.

3.2.1 SPA och testversion

P˚a grund av den extra tids˚atg˚ang som kr¨avs f¨or indexering av webbsidor med Java-Script samt att JavaJava-Script ¨ar enligt Gudivada och Thelwall skadligt f¨or en webbsidas ranking p˚a s¨okmotorer enligt kapitel 2.1.5, valde gruppen att utveckla tv˚a versioner av webbapplikationen [2] [21]. Detta gjordes s˚a att experimentet kunde utf¨oras p˚a en version utan JavaScript f¨or att maximera effektiviteten av experimentet sam-tidigt som den andra versionen vidareutvecklades. De tv˚a versionerna utvecklades f¨orst som en gemensam version med all grundl¨aggande funktionalitet utan Java-Script. De delades sedan upp i tv˚a versioner. Den f¨orsta versionen f¨orbereddes f¨or experimentet enligt avsnitt 3.3. Den andra versionen fortsattes att utvecklas genom att JavaScript inf¨ordes f¨or att g¨ora den till en single-page application. I den andra versionen implementerades ocks˚a annan funktionalitet s˚asom en betalningsl¨osning och var versionen som blev slutprodukten av projektet.

References

Related documents

- Aktualitetsstandard : Visst preciserat kartinnehåll inom planområdet är kontrollerat och Skalan för primärkartan är 1:2 000 (byar). Kartstandard

lig t fängelsestraff jäm te tilläggsböter är ett straff som vanligen härvid kommer i fråga. Då man utgår från att det redan v id utdömandet av ungdom sstraffet förutsätts

GöteborgsOperan ska jobba för att skapa en arbetsplats där alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,

[r]

[r]

Förare Förare Förare Förare Kartläsare Kartläsare Kartläsare Kartläsare. Klubb

77 Dennis Hartman Värmdö MK Bilsekt.. 104 Erik Strandberg Värmdö

Klubb