1
Jenny Holzer, från »The Survival Series», 1987, elektrisk ljusreklamskylt. Installation på idrottsarenan Candle Stick Park, San Fransisco.
Från redaktionen
Del h a r n u gått tio år s e d a n KVTs förra t e m a -n u m m e r o m ko-nst, -n r 4/1981, kom ut. När vi som final på KVTs redaktionstid i Stockholm ( f r o m n r 2/1992 å t e r f i n n s r e d a k t i o n e n i U m e å ) n u å t e r k o m m e r till konsten, ä r vår tanke att n u m r e t ska f u n g e r a som u n d e r l a g f ö r att s t ä m m a av och reflektera över feministisk konst-forskning d e senaste tio åren. Vi ser d e t också s o m e n i n b j u d a n till diskussion o m feministisk konstforsknings f r a m t i d . För att tydliggöra ka-raktären av a v s t ä m n i n g h a r vi i viss g a d utfor-mat det nya k o n s t n u m r e t som en p e n d a n g till d e t f r å n 1981.
I A n n a L e n a L i n d b e r g s förord till KVT 4/ 1981, konstaterar h o n att systervetenskaperna i n o m feministisk forskning kommit längre än konstvetenskapen i n o m det feministiska fältet. Detta kan sägas gälla f o r t f a r a n d e ; sedan 1981 h a r en e n d a a v h a n d l i n g m e d kvinnoperspektiv, n ä m l i g e n Irja B e r g s t r ö m s Ester Henning —konst-närinna på hospital, lagts f r a m i Sverige. U n d e r
80-talet skedde få aktiviteter p å o m r å d e t , och ä n n u h a r exempelvis inget svenskt eller nor-diskt f o r s k n i n g s s y m p o s i u m m e d kvinno- eller feministiskt perspektiv på konsten hållits.
Skälen till detta kan vara m å n g a : konstveten-skap ä r ett jämförelsevis litet ä m n e m e d relativt låg forskarrekrytering och d ä r m e d låg g e n o m -s t r ö m n i n g av nya idéer. I n o m ä m n e t är -såväl det m a n l i g a g e n i b e g r e p p e t s o m det klassiskt borgerliga bildningsidealet helt f ö r h ä r s k a n d e . Ä m n e t s objektsvärld, dvs m u s e e r n a som dess-u t o m för d e flesta konstvetare är d e n e n d a alter-nativa karriärvägen vid sidan av forskarvärlden, ä r institutionella och traditionsbevarande till sin karaktär.
Samtidigt vore d e t oriktigt att säga att forsk-ningsfältet för en t y n a n d e tillvaro i N o r d e n . På flera håll h a r kurser m e d k v i n n o p e r s p e k t i v k u n n a t integreras i g r u n d u t b i l d n i n g e n . I Fin-land h a r ett m å n g å r i g t forskningsprojekt gen o m f ö r t s vilket bildat j o r d m å gen f ö r flera a v h a gen d
-2
lingar s o m snart ska läggas f r a m och u n d e r Gri-selda Pollocks besök i Sverige i o k t o b e r 1991 bil-d a bil-d e s ett nätverk f ö r feministisk konstforsk-ning. För att ge en så m å n g s i d i g översikt över fältet s o m möjligt, bad vi fem r a p p o r t ö r e r att skriva o m utvecklingen i d e t e g n a l a n d e t (se krö-nike- och recensionsdelen) som vi h ä r m e d över-l ä m n a r tiöver-löver-l våra över-läsare f ö r e g e n b e d ö m n i n g av si-t u a si-t i o n e n .
Vi i n l e d e r d e t t a n u m m e r m e d en artikel av Griselda Pollock. 1981 p u b l i c e r a d e KVThennes d å helt nyskrivna artikel »Vision, röst och makt» som s e d e r m e r a givits ut på engelska och fått stor g e n o m s l a g s k r a f t i feministisk konstforsk-n i konstforsk-n g ävekonstforsk-n ikonstforsk-nterkonstforsk-natiokonstforsk-nellt. Få a konstforsk-n d r a teoretiker kan m ä t a sig m e d Griselda Pollocks betydelse f ö r nordisk feministisk konstforskning. 1 d e t t a n u m m e r h a r vi å t e r i g e n g l ä d j e n att presentera en o p u b l i c e r a d artikel av h e n n e , skriven u t i f r å n ett f ö r e d r a g , » T h e Politics of T h e o r y » , särskilt u t f o r m a t f ö r d e n skandinaviska forskningsmil-jön, som Pollock höll i Stockholm i o k t o b e r
1991. I sin artikel d i s k u t e r a r h o n f e m i n i s m e n s utveckling och g r u n d e r n a f ö r en feministisk praktik i n o m konsthistorien. H o n talar också f ö r ett tydligare ställningstagande i teoretiska f r å g o r i syfte att göra k v i n n o f o r s k n i n g e n femi-nistisk och å s t a d k o m m a en femifemi-nistisk politik. Griselda Pollocks teoretiska betydelse för d e n feministiska k o n s t f o r s k n i n g e n avspeglas inte minst i Margareta G y n n i n g s artikel, d ä r Pol-locks r u m s t e o r i e r intar en f r a m t r ä d a n d e plats. Margareta G y n n i n g analyserar två konstverk av H a n n a Pauli och Eva B o n n i e r f r å n 1880-talet. G e n o m att r e k o n s t r u e r a k o n s t n ä r i n n o m a s his-toriska subjektposition, lokaliserar G y n n i n g också d e r a s visuella perspektiv.
D e k o n s t r u k t i o n e n av d e n svenska konstkriti-ken och -historien, som d e n ä n n u lärs u t på våra universitet, h a r bara inletts. Eva Hallins artikel ä r en del av det projektet. H o n p r e s e n t e r a r en analys av g e n u s f i g u r a t i o n e r n a i mellankrigsti-d e n s svenska konstkritik. De kvinnliga konstnä-r e konstnä-r n a b e d ö m s helt klakonstnä-rt e f t e konstnä-r e n m a n l i g n o konstnä-r m och Eva Hallin v a r n a r f ö r att r e p r o d u c e r a d e n -na m e k a n i s m även i n u t i d a kritik. Att så ä r fallet visar B a r b r o A n d e r s s o n s forskning o m d e n n u
-tida konstkritiken — d e n m a n l i g a n o r m e n tycks f o r t f a r a n d e vara f ö r v å n a n s v ä r t vital i b e d ö m -n i -n g e -n av ko-nst och ko-nst-när.
Leif D a h l b e r g h a r särskilt f ö r KVTs r ä k n i n g intervjuat d e n a m e r i k a n s k a konstprofessorn L i n d a Nochlin. I i n t e r v j u n f ö r h å l l e r h o n sig till d e n essä, »Why H a v e T h e r e Been No Great Wo-m e n Artists?», Wo-m e d vilken Wo-m a n kan säga att fe-ministisk konstforskning inleddes 1971. H u r ser h o n på d e n n a artikel idag och vad a n s e r h o n ä r viktiga projekt att ta itu m e d i f r a m t i d e n ? H o n g e r också svar på e n del av d e n kritik h o n utsattes f ö r av Griselda Pollock, e n kritik som va-rit u t g å n g s p u n k t e n f ö r en k o n s t d e b a t t u n d e r åttiotalet mellan brittisk, marxistiskt o r i e n t e r a d f e m i n i s m och a m e r i k a n s k , m e r liberalt inriktad feminism.
1981 f o k u s e r a d e s d e n feministiska realismen av b å d e forskare och konstnärer. Det g å n g n a de-cenniet k ä n n e t e c k n a s av e n l å n g t g å e n d e diffe-r e n t i e diffe-r i n g i n o m feministisk teodiffe-ri. I d e n konst-närliga praktiken h a r p r o b l e m a t i s e r i n g a r av t ex kön och m a k t presenterats av k o n s t n ä r e r som inte n ö d v ä n d i g t v i s a n n o n s e r a r sig som fe-minister, u t a n som ä r intresserade av relationer, tolkning och b e t y d e l s e p r o d u k t i o n . Olika språk-liga strategier, k o m m e n t a r e r till m a s s m e d i a l a uttryck och även inre processer som f ö r m e d l a s m e d ett abstrakt f o r m s p r å k , lever sida vid sida.
Vi h a r låtit fem k o n s t n ä r e r — A n n E d h o l m , Maya Eizin, M a r i a n n e L i n d b e r g De Geer, Eva L ö f d a h l och S o p h i e Tottie — visa sina bilder på var sitt u p p s l a g i tidskriften. I samtal m e d var och e n av d e m återges deras syn på k u n s k a p och det kvinnliga konstnärskapets villkor idag.
I och m e d d e t t a n u m m e r ä r KVTs tid i Stock-h o l m slut. Tidskriften v a n d r a r n u vidare till U m e å , d ä r en ny och k o m p e t e n t redaktion tar h a n d o m d e n . Vi ö n s k a r d e n nya r e d a k t i o n e n lycka till och vi vill passa p å att tacka alla e r som på olika sätt stött och u p p m u n t r a t oss u n d e r d e fyra å r tidskriften varit i h u v u d s t a d e n ! Ett sär-skilt tack vill vi också rikta till alla våra extra fackr e d a k t ö fackr e fackr s o m h j ä l p t oss m e d sina ä m n e s k u n -s k a p e r — Gunilla Carl-stedt, Eli-sabeth S u n d i n , Rita Foss-Fridlizius, M a d e l e i n e Kleeberg, Maria Pleiborn och Aleksandra A l u n d .
