K A R E N D A V I E S & J O H A N N A E S S E V E L D
S p ä n n i n g a r i välfärdsstaten —
exemplet tidsbegränsad anställning
Genom exemplet tidsbegränsad anställning —
en anställningsform speciellt vanlig bland kvinnor — analyserar
artikelförfattarna den svenska välfärdsstaten. De hävdar att
visserligen har den bidragit till positiva förändringar i den könsliga
arbetsdelningen, men att männens dominans
i grunden är orubbad.
80-talet myntades
In those days, you see, people could get lost. We didn't have a welfare state — oh no!...
Even the institutions were badly lit. People escaped round corners, into shadows and then thev ran helter-skelter and it was impossible to find ihem. And they could be lost for months, li-ving off p o n d water and mushrooms, like Poor Tom in King Lear.
(RoseTremain, 1981, s 9)
D e n svenska välfärdsstaten tar h a n d o m och sörjer för alla individer som ä r bosatta i lan-det, k n a p p a s t n å g o n faller g e n o m dess skyddsnät. I n t e desto m i n d r e vill vi påstå att d e t t a välfärdssystem, som på ytan tycks vara v i t t o m s p ä n n a n d e och avsett att tillämpas neu-tralt, i realiteten g ö r skillnad på samhällets m e d l e m m a r . Särskilt k v i n n o r och invandrare är m e r b e n ä g n a att »försvinna r u n t h ö r n e t » och kan i lägre grad dra nytta av välfärdssta-tens f ö r m å n e r och o m f ö r d e l n i n g av resurser. Vi t ä n k e r h ä r n ä r m a r e granska d e proces-ser g e n o m vilka vissa g r u p p e r av k v i n n o r ' g y n n a s m i n d r e av välfärdsstaten. Problemet analyseras u t i f r å n f e n o m e n e t tidsbegränsad
anställning, en f o r m av a r b e t e som till stor del
h a r f ö r s u m m a t s av b å d e a r b e t s m a r k n a d s f o r -skare och feminister."
U n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a h a r kvinn o r kvinn a s speciella positiokvinn på a r b e t s m a r k kvinn a -d e n varit f ö r e m å l för o m f a t t a n -d e forskning.
Man h a r särskilt f r a m h ä v t existensen av en
könssegregerad a r b e t s m a r k n a d , d e olika lö-n e r lö-n a f ö r k v i lö-n lö-n o r och m ä lö-n och det f a k t u m att en stor a n d e l av d e kvinnliga l ö n t a g a r n a h a r d e l t i d s a r b e t e n . Frågan o m k v i n n o r och t i d s b e g r ä n s a d anställning h a r dock k n a p p a s t alls väckt n å g o t intresse eller n ä r m a r e u n d e r -sökts. Ä n d å ä r det en f r å g a som ä r väl värd att studera, särskilt m o t b a k g r u n d av aktuella diskussioner om välfärdsstaten och en d y n a -miskt f ö r ä n d e r l i g a r b e t s m a r k n a d . Även u r ett feministiskt perspektiv är d e n intressant, eftersom t i d s b e g r ä n s a d anställning, som vi s e n a r e skall visa, ä r vanligare b l a n d k v i n n o r än b l a n d m ä n och aktuella internationella ut-vecklingstendenser tyder på att detta ä r en e x p a n d e r a n d e anställningsform.
( d e n n a artikel k o m m e r vi att diskutera o m f a t t n i n g e n och b r u k e t av t i d s b e g r ä n s a d anställning, och d e olika sätt på vilka d e n n a anställningsform f å r viktiga könsmässiga konsekvenser i d e n n u t i d a svenska välfärdsstaten. Vi vill särskilt fästa u p p m ä r k s a m h e -ten på det f a k t u m att:
1) En t i d s b e g r ä n s a d anställning kan påver-ka storleken av d e n socialförsäkring som en individ är berättigad till och att d e n d ä r m e d u p p r ä t t h å l l e r samhällets k ö n s u p p d e l n i n g . 2) Staten är d e n arbetsgivare som anställer Hest kvinnor, m e n ä r också motsägelsefullt n o g d e n sektor d ä r t i d s b e g r ä n s a d anställ-ningsärskilt utnvttjas. Den offentliga sektorn
är den kanal genom vilken medborgarna
åtnjuter den svenska välfärdsstatens
välsig-nelser, men den är också i sig en »dålig»
ar-betsgivare.
3) T i d s b e g r ä n s a d anställning kan vara resul-tatet, såväl av f ö r ä n d r i n g a r i tillgång och ef-t e r f r å g a n p å arbeef-tskrafef-t, som av en selekef-tiv a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k som själv ä r könsbe-stämd.
Vi argumenterar för att staten intar en
motsägelsefull roll i relation till kvinnor. A
ena sidan har den bidragit till förändringar i
den könsliga arbetsdelningen och hjälpt till
att skapa större jämlikhet mellan män och
kvinnor. A andra sidan har den gjort det på
ett sådant sätt att männens dominans består,
om än i något modifierad form.''
Det grå fältet
Ett intressant resultat av vår tidigare longitu-dinella forskning o m arbetslösa k v i n n o r var att n ä s t a n alla k v i n n o r h i t t a d e nytt a r b e t e i n å g o n f o r m m e n att d e flesta h a d e mycket svårt att få ett fast a r b e t e (se Davies & Esse-veld, 1984, 1985, 1988, 1989; Davies 1989). Ett å t e r k o m m a n d e m ö n s t e r var att d e u n d e r l å n g tid u p p e h ö l l sig i vad'vi kallade det grå
fältet, ett fält mellan fast a r b e t e och absolut
ar-betslöshet. D ä r r ö r d e sig individerna mellan olika t y p e r av t i d s b e g r ä n s a d anställning1 och a n d r a »tillstånd» som u t b i l d n i n g , föräldrale-d i g h e t och sjukleföräldrale-dighet. M å n g a av föräldrale-d e kvn o r som tidigare h a d e a r b e t a t i kvn o m ikvn- in-d u s t r i n eller in-d e n privata sektorn fick tillfälli-ga a n s t ä l l n i n g a r i d e n offentlitillfälli-ga sektorn och måste leva u n d e r h o t e t o m förnyad arbetslös-het.
V å r analys visade p å d e t komplicerade nät-verk av faktorer s o m bidrog till att k v i n n o r g j o r d e d e n n a rörelse p å a r b e t s m a r k n a d e n och till att n å g r a av d e m slutligen marginali-serades (Davies & Esseveld, 1988, 1989). Sär-skilt tydlig var d e n roll som sociala könsrela-t i o n e r och ekönsrela-tniska f ö r h å l l a n d e n s p e l a d e i dessa processer.
Resultaten f r å n vår arbetslöshetsforsk-n i arbetslöshetsforsk-n g väcker flera f r å g o r kriarbetslöshetsforsk-ng t i d s b e g r ä arbetslöshetsforsk-n s a d anställning. H u r o m f a t t a n d e ä r e g e n t l i g e n b r u k e t av t i d s b e g r ä n s a d anställning? Ä r det
h u v u d s a k l i g e n ett f e n o m e n som b e r ö r kvin-nors d e l t a g a n d e p å a r b e t s m a r k n a d e n ? Vilka konsekvenser f å r en t i d s b e g r ä n s a d anställ-n i anställ-n g f ö r ( g r u p p e r av) eanställ-nskilda ianställ-ndivider m e d tanke p å h u r d e n svenska välfärdsstaten ä r u p p b y g g d och f u n g e r a r ? Eller a n n o r l u n d a uttryckt: f ö r t i d s b e g r ä n s a d anställning n ö d -vändigtvis m e d sig negativa konsekvenser el-ler ä r k o n s e k v e n s e r n a ett resultat av dess
koppling till välfärdsstatens funktionssätt?
E f t e r s o m m å l s ä t t n i n g e n f ö r vår forskning var att ingående studera h u r ett litet antal k v i n n o r u n d e r n å g r a å r u p p l e v d e sin arbets-löshet och p r o b l e m e n m e d att åter finna ett a r b e t e , k u n d e d e två första f r å g o r n a alltså inte besvaras. D ä r e m o t h a r S T O P - p r o j e k t e t p å A r b e t s l i v s c e n t r u m k u n n a t kasta ett visst ljus över f r å g a n . I d e n n a u n d e r s ö k n i n g följ-d e m a n cirka 3 4 0 0 m ä n och k v i n n o r u n följ-d e r två å r f r å n d e t att d e h a d e blivit arbetslösa. Dessa individer a r b e t a d e p å 17 olika f ö r e t a g som a n t i n g e n h a d e slagit igen eller skurit n e r v e r k s a m h e t e n . Vid u n d e r s ö k n i n g s p e r i o d e n s slut h a d e bara 47 p r o c e n t av d e m fast a r b e t e (Gonäs 1988). Resten b e f a n n sig i e n situa-tion s o m G o n ä s kallar » p e r m a n e n t tillfällig-het» eller, som vi skulle uttrycka det, r ö r d e sig i d e t grå fältet. Bryter m a n n e r siffran e f t e r k ö n finner m a n att 60 p r o c e n t av m ä n n e n h a d e fått fast anställning m e d a n motsvaran-d e tal f ö r k v i n n o r n a bara var 35 p r o c e n t . Där-till k o m m e r att m ä n n e n f ö r u t o m att d e i hög-re grad h i t t a d e nya fasta j o b b , också g j o r d e d e t t a s n a b b a r e än k v i n n o r n a (se även Fors-berg, 1989).
Tidsbegränsad anställning —
ett kvinnoproblem?
1987 innehöll SCB:s a r b e t s k r a f t s u n d e r s ö k -n i -n g a r (AKU) f ö r första g å -n g e -n d a t a o m gra-d e n av a n k n y t n i n g till a r b e t s m a r k n a gra-d e n . Dessa d a t a g e r en klar a n t y d a n o m d e n bety-delse som kön och etnicitet h a r i f r å g a o m t i d s b e g r ä n s a d anställning. I tre tabeller (se slutet av artikeln) visar vi o m f a t t n i n g e n av t i d s b e g r ä n s a d anställning b l a n d m ä n och kvinnor, och specifikt invandrarkvinnor, ef-ter ålder, n ä r i n g s g r e n och yrke. Siffrorna vi-sar att i alla åldrar och i alla n ä r i n g s g r e n a r ä r
d e n t i d s b e g r ä n s a d e anställningen vanligare b l a n d k v i n n o r ä n b l a n d m ä n och mycket van-ligare b l a n d i n v a n d r a r k v i n n o r i vissa nä-ringsgrenar. S o m v ä n t a t f ö r e k o m m e r d e n t i d s b e g r ä n s a d e a n s t ä l l n i n g s f o r m e n särskilt b l a n d u n g d o m a r s o m ä n n u inte h a r etablerat sig p å a r b e t s m a r k n a d e n , och det ä r påfallan-d e h u r stora skillnapåfallan-der påfallan-det ä r mellan k ö n e n . 6 3 p r o c e n t av flickor mellan 16 och 19 år h a d e e n t i d s b e g r ä n s a d anställning m e d a n m o t s v a r a n d e siffra f ö r p o j k a r var 4 5 procent. Av k v i n n o r mellan 20 och 24 å r h a d e 32 procent e n t i d s b e g r ä n s a d anställning; f ö r m ä n -n e -n var siffra-n 20 proce-nt. Äve-n o m s i f f r o r -n a visar att t i d s b e g r ä n s a d anställning ä r ett fe-n o m e fe-n som särskilt p r ä g l a r u fe-n g a m ä fe-n fe-n i s k o r s liv ä r d e t också viktigt att u p p m ä r k s a m m a d e t f a k t u m att i å l d e r s g r u p p e n 25-54 å r var e n kvinna av tio sysselsatt i ett t i d s b e g r ä n s a t a r b e t e , f ö r i n v a n d r a r k v i n n o r n a var siffran 15 p r o c e n t .
P r o c e n t a n d e l e n k v i n n o r m e d t i d s b e g r ä n -sad anställning ä r särskilt h ö g i n o m yrken och n ä r i n g s g r e n a r d ä r k v i n n o r d o m i n e r a r . M e d u n d a n t a g av k o n t o r s a r b e t e ligger siff-r o siff-r n a f ö siff-r d e i tabell 3 siff-redovisade »kvinnoysiff-r- »kvinnoyr-kena» över g e n o m s n i t t e t och i vissa yrken är d e betänkligt h ö g a . I n o m vissa vårdyrken ar-b e t a r n ä s t a n 25 p r o c e n t av k v i n n o r n a p å till-fällig basis.
E f t e r s o m d e n n a specialstatistik samlades in f ö r första g å n g e n 1987 är det svårt att säga o m d e n t i d s b e g r ä n s a d e a n s t ä l l n i n g s f o r m e n ökar eller m i n s k a r i Sverige och o m profilen f ö r vissa n ä r i n g s g r e n a r och yrken h a r för-ä n d r a t s . I n t e r n a t i o n e l l t finns d e t dock tecken p å att d e n håller p å att e x p a n d e r a6, vilket står i nära s a m b a n d m e d d e t v ä x a n d e behovet av e n m e r flexibel a r b e t s k r a f t i e n e k o n o m i som u t m ä r k s av teknologisk innovation och för-ä n d r i n g . Enligt e n u n d e r s ö k n i n g f r å n Sus-sex University i E n g l a n d (Temporary Work in
Britain, 1985) ä r ö k n i n g e n av t i d s b e g r ä n s a d
anställning särskilt påtaglig i s å d a n a typiska kvinnoyrken som catering, s t ä d n i n g och kon-torsarbete.
Traditionellt h a r m a n a n v ä n t tillfällig ar-betskraft f ö r att täcka semestrar, s j u k f r å n v a r o och säsongsmässiga behov, m e n d e t verkar som o m m a n n u i h ö g r e utsträckning a n v ä n -d e r -d e n f ö r att minska f ö r e t a g e n s k o s t n a -d e r
och stärka deras flexibilitet. Caire (1982) h a r redovisat en l i k n a n d e ö k n i n g av t i d s b e g r ä n -sad anställning i Frankrike.
T i l l s a m m a n s m e d d e n n u v a r a n d e e x p a n -sionen av t i d s b e g r ä n s a d e a n s t ä l l n i n g s f o r m e r verkar olika utvecklingstendenser p å arbets-m a r k n a d e n , såsoarbets-m ö v e r g å n g till systearbets-m arbets-m e d tillfällig a r b e t s k r a f t (Bernstein, 1986), inhyrd arbetskraft (Coyle, 1985), h e m a r b e t e (Allén & Wolkowitz, 1986) och a n d r a f o r m e r av ut-lagt a r b e t e som ofta u n d e r l ä t t a s av d e n nya i n f o r m a t i o n s t e k n o l o g i n (Huws, 1984).
Det är viktigt att p å p e k a att hittills g j o r d a u n d e r s ö k n i n g a r — som f ö r all del inte är så m å n g a - tycks visa att d e t f r a m f ö r allt är i n o m a r b e t s m a r k n a d e n s s e k u n d ä r a sektor och b l a n d m e r p e r i f e r personal p å arbetsplatser-na, som olika f o r m e r av t i d s b e g r ä n s a d an-ställning k o m m e r till ökad a n v ä n d n i n g . U p p d e l n i n g e n i e n p r i m ä r och e n s e k u n d ä r sektor s a m m a n f a l l e r m e d könsmässiga och etniska skillnader. T i d s b e g r ä n s a d e anställ-n i anställ-n g s f o r m e r kaanställ-n, tillsammaanställ-ns m e d d e ovaanställ-n n ä m n d a u t v e c k l i n g s t e n d e n s e r n a , bidra till att bevara, och kanske till och m e d förstärka, r e d a n existerande o j ä m l i k h e t e r p å e n segre-gerad a r b e t s m a r k n a d .7 Av d e t t a tycks m a n alltså k u n n a dra d e n rimliga slutsatsen att kvinnors sysselsättning visserligen h a r ökat i m å n g a l ä n d e r parallellt m e d att m ä n n e n s h a r minskat eller stagnerat, m e n att d e n n a utveckling inte n ö d v ä n d i g t v i s ä r g y n n s a m f ö r k v i n n o r (Standing, 1986).
Arbetsmarknadens
och lönearbetarnas behov
Det ä r inte säkert att d e n internationella situ-a t i o n e n ä r t i l l ä m p b situ-a r här, delvis b e r o e n d e p å d e n särskilda praxis och lagstiftning s o m gäl-ler f ö r d e n svenska a r b e t s m a r k n a d e n , m e n d e t finns tecken p å att privatisering, inhyrd arbetskraft och h e m a r b e t e är p å a l l m ä n f r a m m a r s c h ( E n g s t r ö m et al, 1988). Vad vi vill visa ä r att e n speciell svensk f o r m av tids-b e g r ä n s a d anställning h a r utvecklats m e d h j ä l p av/genom a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a m e -toder.
S t r u k t u r f ö r ä n d r i n g a r l e d d e till h ö g a ar-betslöshetstal i alla E G - l ä n d e r u n d e r slutet av
70-talet och b ö r j a n av 80-talet, ett f e n o m e n som består än i d a g . I Sverige d ä r e m o t för-blev a r b e t s l ö s h e t e n låg u n d e r s a m m a p e r i o d , delvis b e r o e n d e p å e n o m f a t t a n d e statlig in-tervention som i n n e b u r i t a r b e t e (av tillfällig art) och u t b i l d n i n g åt d e arbetslösa. Rege-r i n g e n h a Rege-r lyckats n å sitt mål att »sysselsätta d e arbetslösa», m e n e n bieffekt tycks vara e n ö k n i n g av otrygga, kortsiktiga anställnings-f o r m e r och (oönskade) rörelser på arbets-m a r k n a d e n . Visserligen kan n å g r a av dessa jobb s e n a r e leda till e n fast anställning, m e n m å n g a individer fortsätter att vandra mellan en rad tillfälliga sysslor u t a n att få n å g o t per-m a n e n t a r b e t e (Davies &aper-mp; F.sseveld, 1985, 1988, G o n ä s , 1989).
Förutom d e å t g ä r d e r s o m syftar till att hål-la a r b e t s l ö s h e t e n nere, finns d e t liera a n d r a familje- och a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a förhål-l a n d e n , som p å v e r k a r närvaron på arbets-m a r k n a d e n och s o arbets-m h a r betydelse f ö r f r å g a n o m t i d s b e g r ä n s a d anställning. Sverige f ö r e n liberalare politik ä n a n d r a länder, n ä r det gäl-ler individens m ö j l i g h e t att vara f r å n v a r a n d e f r å n sitt fasta a r b e t e . M a n kan exempelvis vara f ö r ä l d r a l e d i g u p p till 18 m å n a d e r e f t e r b a r n e t s födelse, ta ledigt f ö r studier u n d e r längre t i d s p e r i o d e r och begära tjänstledighet f ö r att ta ett bättre ( m e n tillfälligt) j o b b eller pröva n å g o t nytt. Vidare h a r f ö r ä l d r a r m e d b a r n u n d e r åtta å r rätt att minska sin arbets-tid till sex t i m m a r o m d a g e n (och återgå till h e l t i d s a r b e t e n ä r så önskas). Dessa ledigheter skapar ett stort antal vakanser, fast n a t u r -ligtvis bara av tillfällig art. D e n liberala lag-stiftningen g e r alltså bättre arbetsvillkor åt d e m som h a r fast a n s t ä l l n i n g (av vilka d e fles-ta tillhör e k o n o m i n s p r i m ä r a sektor) m e n skapar också j o r d m å n f ö r ett komplicerat sy-stem m e d tillfälliga a n s t ä l l n i n g a r f ö r m e r marginella a r b e t a r e .
Vissa f ö r m e r av t i d s b e g r ä n s a d anställning kan också vara d e t oavsedda resultatet av LAS (lagen o m anställningsskydd). S k ä r p n i n g e n av arbetsgivarnas ansvar f ö r sina anställda kan h a gjort d e m m e r försiktiga m e d vem d e anställer och d ä r m e d ökat antalet anställda på tillfällig basis — å t m i n s t o n e till en b ö r j a n . Provanställning a n v ä n d s n u u p p e n b a r l i g e n i nästan alla fall av nyanställning. M a n kan vara provanställd u p p till sex m å n a d e r och
a n s t ä l l n i n g e n kan u p p h ö r a n ä r s o m helst u t a n att n å g o n motivering b e h ö v e r lämnas. Det f i n n s också u p p g i f t e r o m att t j ä n s t e m ä n , exempelvis lärare, m e d h j ä l p av LAS kan ma-növreras in i tillfälliga a n s t ä l l n i n g a r n ä r d e t r å d e r arbetsbrist — trots att d e h a f t fasta tjäns-ter i åratal.8
Vi h a r hittills diskuterat k o p p l i n g a r n a mel-lan t i d s b e g r ä n s a d anställning, arbetsgivar-nas behov av e n m e r flexibel a r b e t s k r a f t och statens a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k . M e n nya sys-s e l sys-s ä t t n i n g sys-s m ö n sys-s t e r kan ocksys-så vara resys-sultatet av f ö r ä n d r a d e attityder till l ö n e a r b e t e t f r å n a r b e t a r n a s sida. Vissa individer hyllar kanske inte längre d e t fasta heltidsarbetets ideal, n ä r d e t är u p p e n b a r t att samhället inte kan u p p -fylla det, eller n ä r d e t strider mot deras vär-d e r i n g a r och l i v s u p p f a t t n i n g att lägga så mycket tid på l ö n e a r b e t e t och u n d e r o r d n a s dess krav. Det hävdas ofta att d e t utvecklas en ny a r b e t s m o r a l hos u n g d o m e n , m e n vi f a n n i vår u n d e r s ö k n i n g belägg f ö r att d e t t a också gällde f ö r vissa äldre k v i n n o r (Davies, 1989, kap 7). M a n f ö r e d r a r helt enkelt e n tillfällig anställning, m e d d e t m å t t av f r i h e t d e n inne-bär, f r a m f ö r t r y g g h e t e n , m e n också förplik-telserna i d e t fasta a r b e t e t .
Vi påstod tidigare att svenska samhällsveta-re i a l l m ä n h e t h a d e u n d e r l å t i t att granska fe-n o m e fe-n e t t i d s b e g r ä fe-n s a d afe-nställfe-nife-ng. Det ä r desto viktigare att u p p m ä r k s a m m a det just n u , d å vi står i n f ö r en d y n a m i s k t f ö r ä n d e r l i g a r b e t s m a r k n a d och d å flexibilitet lanseras som slagord för 90-talet. Sverige h a r som tidi-gare sagts lyckats hålla a r b e t s l ö s h e t e n på e n låg nivå j ä m f ö r t m e d a n d r a europeiska län-der. I d e c e m b e r 1988 h a d e d e n sjunkit till 1,1 procent, d e n lägsta siffran p å f e m t o n år. I s e p t e m b e r 1989 var d e n f o r t f a r a n d e så låg som 1,5 procent. På s a m m a g å n g k o m m e r u p p g i f t e r o m att det är omöjligt att få kvalifi-cerad arbetskraft till vissa i n d u s t r i e r och yr-ken. De låga arbetslöshetstalen h a r till och m e d fått vissa e k o n o m e r att varna f ö r att en fortsatt låg arbetslöshet kan leda till ökad in-flation och stagnation f ö r d e n svenska ekono-m i n .
Även o m låga arbetslöshetstal u p p e n b a r l i -gen är e n viktig indikator på ett l a n d s allmän-na välstånd, vill vi b e t o n a vikten av att vidga b e g r e p p e t arbetslöshet och inte bara se
betslöshet som m o t p o l e n till anställning (Da-vies & Esseveld, 1984, 1989). Vi h a r i vår tidi-gare f o r s k n i n g särskilt b e t o n a t att m a n måste skilja mellan fast anställning och andra former av anställning av m i n d r e fast karaktär. Vår po-ä n g po-ä r att d e t trots n u v a r a n d e låga arbetslös-het f i n n s en risk f ö r att vissa g r u p p e r inte f å r n å g o t fäst a r b e t e på a r b e t s m a r k n a d e n . Colin Gill (1988), e n engelsk a r b e t s m a r k n a d s f o r -skare, h ä v d a r att »en ny sysselsättningsmo-dell håller p å att utvecklas d ä r allt fler j o b b blir m i n d r e trygga, m e r flexibla och m e r iso-lerade f r å n d e n e x t e r n a a r b e t s m a r k n a d e n och fackföreningsrörelsen». Detta får, j ä m t e risken f ö r polarisering, självklart viktiga kon-sekvenser f ö r vissa g r u p p e r s ställning i väl-färdsstaten.
Om arbete och
den svenska välfärdsstaten
Vi å t e r v ä n d e r i all korthet till d e f r å g o r vi tog u p p inledningsvis kring d e n t i d s b e g r ä n s a d e a n s t ä l l n i n g s f o r m e n och dess relation till soci-alförsäkringssystemet, d e n offentliga sekt o r n och d e sekt seleksektiva b r u k e sekt av a r b e sekt s m a r k -nadspolitiska åtgärder. En analys av dessa f r å g o r måste förstås m o t b a k g r u n d av h u r välfärdsstaten själv ä r g e n u s s t r u k t u r e r a d och d ä i f ö r b ö r j a r vi detta avsnitt m e d e n kort hi-storisk skiss av d e n sociala politik och ideologi som ligger b a k o m f r a m v ä x t e n och u p p -b y g g n a d e n av d e n svenska välfärdsstaten. Av central vikt f ö r d e n n a diskussion ä r definitio-n e definitio-n av a r b e t e .
M e d a n vissa v ä l f ä r d s r e f o r m e r gäller alla samhällets m e d b o r g a r e , som till e x e m p e l skolundervisning, vård av sjuka och gamla, är m å n g a a n d r a r e f o r m e r k o p p l a d e till d e n viktigaste o r g a n i s e r a n d e s t r u k t u r e n i vårt dagliga liv, n ä m l i g e n /önearbetet. Oavlönat — m e n även dolt9 — a r b e t e i h e m m e t , i n ä r s a m -hället och p å a r b e t s p l a t s e r f ö r s u m m a s och förbises även n ä r en sådan v e r k s a m h e t ska-p a r e k o n o m i s k t värde åt samhället. Det avgö-rande är h ä r naturligtvis att d e t huvudsakli-gen u t f ö r s av kvinnor.
För att förstå d e n n a p r i n c i p o m uteslut-n i uteslut-n g — och det f ö l j a uteslut-n d e o s y uteslut-n l i g g ö r a uteslut-n d e t av k v i n n o a r b e t e t — ä r d e t viktigt att betrakta
d e n i dess historiska s a m m a n h a n g .1 0 G e n o m industrialiseringen skildes h e m och arbets-plats åt. Åtskiljandet fick stöd av en särskild familjeideologi, enligt vilken f a m i l j e n u n d e r o r d n a d e s och blev b e r o e n d e av a r b e t s m a r k -n a d e -n . Dessa f ö r ä -n d r i -n g a r , s o m ä g d e r u m i b å d e verkligheten och ideologin, var n ä r a f ö r b u n d n a m e d f ö r ä n d r i n g a r i definitioner-n a av kvidefinitioner-ndefinitioner-nors och m ä definitioner-n s sociala roller i sam-hället. M ä n n e n skulle i första h a n d vinna sin sociala identitet u t i f r å n rollen som familje-försörjare och i d e n offentliga sfären, m e d a n k v i n n o r n a f ö r u t s a t t e s vinna sin f r ä m s t gen o m (oavlögenade) omsorgsaktiviteter i h e m -met. Dessa ideologier och sociala praktiker fick, i Sverige och i a n d r a länder, betydelse f ö r i n f ö r a n d e t av e n familjelön f ö r m ä n , sam-tidigt som d e h i n d r a d e k v i n n o r n a f r å n att bli l ö n e a r b e t a r e p å j ä m l i k fot m e d m ä n n e n (Carlsson, 1986; H a r t m a n n , 1986). M e d det-ta edet-tablerades o j ä m l i k h e t e n mellan k ö n e n . D e n n a o j ä m l i k h e t etablerades ä n n u fasta-re u n d e r 30-talet, d e n p e r i o d d å d e n nuvar-a n d e svensknuvar-a välfärdsstnuvar-aten b ö r j nuvar-a d e tnuvar-a f o r m . " Vi vill påstå att det i p r i n c i p vore möjligt att låta välfärdspolitiken baseras p å f ö r u t -s ä t t n i n g e n att o m -s o r g -s a r b e t e t i lika h ö g grad som l ö n e a r b e t e t ligger till g r u n d f ö r samhäl-lets organisation. Men så skedde inte. Från första b ö r j a n byggde välfärdspolitiken i stäl-let p å f ö r u t s ä t t n i n g e n att avlönat, produktivt a r b e t e var m e r värt än oavlönat, r e p r o d u k t i v t arbete. Det b e t r a k t a d e s också som ett n a t u r -ligt f a k t u m att d e n m a n l i g e a r b e t a r e n och h a n s a n s t ä l l n i n g s f o r m e r u t g j o r d e n o r m e n .
G e n o m att prioritera det avlönade a r b e t e t och speciella anställningsformer, kom d e n svenska välfärdspolitiken att bygga p å o j ä m -likhet mellan k ö n e n . U n d e r efterkrigstiden, d å d e t r å d d e kraftig e f t e r f r å g a n p å arbets-kraft även i d e n e x p a n d e r a n d e offentliga sekt o r n , gjordes försök asektsekt minska d e n n a o j ä m -likhet. D e n statliga och d e n k o m m u n a l a poli-tiken fick delvis en ny inriktning. B l a n d an-nat i n f ö r d e s särbeskattning, f ö r ä l d r a r fick rätt att ta ledigt vid b a r n s födelse och d e n offentliga b a r n o m s o r g e n prioriterades. J ä m -te dessa f ö r ä n d r i n g a r i lagstiftningen utveck-lades e n ny ideologi som b e t o n a d e jämställd-h e t e n mellan k v i n n o r ocjämställd-h m ä n . 1 stället f ö r en äldre familjeideologi, d ä r m a n n e n
betrak-tades som h u v u d f ö r s ö r j a r e och k v i n n a n bara h a d e en k o m p l e m e n t ä r roll. f r a m h ä v d e s n u individen och d e t (potentiellt) j ä m l i k a parts-f ö r h å l l a n d e t mellan k v i n n o r och m ä n . Båda skulle k o m b i n e r a sina familjeroller m e d avlö-n a t a r b e t e och spela eavlö-n m e r aktiv roll som s a m h ä l l s m e d b o r g a r e . ' "
Välfärdspolitiken h a d e dock sina b e g r ä n s -ningar. F r å g o r n a k r i n g jämställdhet mellan k ö n e n f o r m u l e r a d e s inom d e g r ä n s e r som sat-tes av ett samhälle baserat p å l ö n e a r b e t e och fogades d e s s u t o m till en r e d a n r å d a n d e dis-kurs o m välfärdsstaten m e d tonvikt p å pro-d u k t i o n och a r b e t s m a r k n a pro-d (Acker, 1989). Vidare utgick politiken f r å n en »abstrakt» in-divid u t a n sociala b i n d n i n g a r och inte f r å n en vardag p r ä g l a d av könsskillnader.
Politiska r e f o r m e r som f ö r ä l d r a l e d i g h e t och r ä t t e n att vårda sjukt b a r n i h e m m e t betraktades som r ä t t i g h e t e r som individer k u n -d e utnyttja f ö r att f i n n a en lösning på proble-m e t proble-m e d att f ö r e n a f ö r ä l d r a s k a p och avlönat a r b e t e . U t n y t t j a n d e t av dessa r ä t t i g h e t e r de-finierades som e n f r å g a o m individens val, och eventuella p r o b l e m på a r b e t s m a r k n a d e n sågs s o m konsekvensen av ett »dåligt» val och k o p p l a d e s inte direkt till en k ö n s b e s t ä m d so-cial prakt ik, och ä n n u m i n d r e till h u r det soci-ala välfärdssystemet var organiserat. G e n o m att tonvikten på d e t t a sätt läggs på individens val, osynliggörs det f a k t u m att d e n n u t i d a välfärdsstaten baseras på s a m m a förutsätt-n i förutsätt-n g a r s o m d e förutsätt-n tidiga iförutsätt-ndustristateförutsätt-n, förutsätt- nämli-g e n en a r b e t a r e som jobbar heltid och priori-terar det a v l ö n a d e arbetet f r a m f ö r o m s o r g e n samt ett avskiljande av familjen f r å n lönear-betet.
Det väsentliga ä r följaktligen att m å n g a av d e politiska å t g ä r d e r som skulle f r ä m j a jäm-ställdheten mellan k v i n n o r och m ä n i själva verket h a r bidragit till att bevara d e ojämlika k ö n s r e l a t i o n e r n a ( E d u a r d s , 1986; Dahlberg, 1986; Widerberg, 1986). Det i n n e b ä r att kvin-n o r f o r t f a r a kvin-n d e — i familjekvin-n och på d e kvin-n starkt k ö n s s e g r e g e r a d e a r b e t s m a r k n a d e n — intal-e n rintal-elativt u n d intal-e r o r d n a d ställning.
»De åtgärder som delvis är avsedda att göra kvinnor ekonomiskt oberoende befäster deras ställning som a n n o r l u n d a arbetare och bekräf-tar att de har huvudansvaret för familjelivets organisation och omsorgsbehovets
tillfredstäl-lelse; i själva verket begränsas deras ekono-miska oberoende. Välfärdsstatens jämställd-h e t s f r ä m j a n d e åtgärder tenderar alltså att oav-siktligt reproducera den bakomliggande köns-strukturen. Så har m a n i Sverige lindrat mot-sättningen mellan produktion och reproduk-tion, men på samma gång återskapat samhäl-lets könsstruktur i stället för att rasera den.» (Acker, 1989, s 12)
K o n s e k v e n s e r n a av d e n n a historiska utveck-ling kan ses i s k ä r n i n g s p u n k t e n mellan d e n t i d s b e g r ä n s a d e a n s t ä l l n i n g s f o r m e n och väl-färdsstatens verkningar.
Tidsbegränsad anställning och
socialförsäkringar
För d e flesta socialförsäkringar är det d ä r f ö r
lönearbetet — och inte m e d b o r g a r s k a p e t1 ! — som förblir d e n g r u n d l ä g g a n d e organisa-t i o n s p r i n c i p e n ( H e r n e s , 1987; Davies & Es-sevald, 1988; E d u a r d s , 1986). Arbetslöshets-u n d e r s t ö d , s j Arbetslöshets-u k p e n n i n g , f ö r ä l d r a p e n n i n g och A l l' baseras således på p r i n c i p e n o m in-t j ä n a d e räin-tin-tighein-ter, som i sin in-t u r är k o p p l a d e till individens ställning och historia på arbets-m a r k n a d e n . " Eftersoarbets-m det i d a g förutsätts att alla v u x n a , o m d e h a r fysiska och psykiska möjligheter, skall f ö r v ä r v s a r b e t a u p p till 65-å r s 65-å l d e r n f ö r att försörja sig själva och even-tuella b e r o e n d e b a r n , tycks p r i n c i p e n b a k o m o m f ö r d e l n i n g e n av resurser vara rimlig. Men existensen av o j ä m l i k h e t mellan olika g r u p -p e r -på d e n svenska a r b e t s m a r k n a d e n — och d e b a k o m l i g g a n d e orsakerna till d e t t a (av vil-ka n å g r a d i s k u t e r a d e s ovan) — sätter syste-mets rättvisa i f r å g a .
»Ska en individ få en gynnad position i förhål-lande till välfärdssystemet måste hon sälja sin arbetskraft, u p p n å en minimiinkomst, arbeta heltid och tillbringa åtminstone några på var-andra följande decennier på arbetsmarknaden. Avvikelser från d e n n a norm bestraffas med minskad social trygghet när man blir arbetslös, gammal, sjuk eller gravid. Sanktionen kan bli antingen total uteslutning från inkomst- och ar-betsrelaterade f ö r m å n e r eller enbart minskade ersättningar.» (Marklund & Svallfors, 1987, s 21)
M a n b r u k a r p å p e k a h u r d e l t i d s a r b e t e och l å g l ö n e j o b b — u t m ä r k a n d e f ö r k v i n n o r n a s
närvaro på a r b e t s m a r k n a d e n — förklarar kvinnors m i n d r e g y n n a d e f ö r h å l l a n d e till välfärdssystemet. M e n vi vill också rikta u p p -m ä r k s a -m h e t -mot d e n t i d s b e g r ä n s a d e anställ-n i anställ-n g s f o r m e anställ-n — å t m i anställ-n s t o anställ-n e d e anställ-n f o r m e anställ-n som ä r speciellt k o p p l a d till u p p r e p a d e p e r i o d e r av arbetslöshet — som u p p e n b a r l i g e n måste inverka p å individens sociala f ö r m å n e r . '3 Detta ä r också kopplat, som tidigare p å p e -kats, till samhällets könssystem.
Den offentliga sektorn
D e n offentliga sektorn är f r a m f ö r allt en följd av välfärdsstaten, g e n o m d e n f ö r m e d l a s och b r u k a s välfärden. D e n sysselsätter del-m ä n n i s k o r än n å g o n a n n a n n ä r i n g s g r e n .
1985 var 56 p r o c e n t av y r k e s a r b e t a n d e kvin-n o r mellakvin-n 16 och 64 år v e r k s a m m a där. De flesta offentligt anställda sysselsätts av kom-m u n e r och landsting. Även o kom-m löneutveck-lingen h a r varit positiv i n o m d e n offentliga sektorn j ä m f ö r t m e d d e n privata, så att kvin-n o r kvin-n a 1985 i g e kvin-n o m s kvin-n i t t h a d e 91 p r o c e kvin-n t av m ä n n e n s g e n o m s n i t t s l ö n , u t m ä r k s d e n offentliga sektorn f o r t f a r a n d e av en stark könssegregation. Även h ä r a r b e t a r kvinnor-na i typiska kvinnoyrken och n å r sällan chefs-positioner. J ä m f ö r t m e d m å n g a a n d r a nä-r i n g s g nä-r e n a nä-r änä-r e n stonä-r a n d e l av d e anställda i d e n offentliga sektorn tillfällighetsarbetare och m å n g a a r b e t a r deltid och u n d e r otrygga villkor ( H e n n i n g 1984; Kommunala sektorn,
1987).16 Det b e t y d e r i sin t u r att d e f å r m i n d -re av välfärdsstatens f ö r m å n e r : en inbyggd motsägelse mellan välfärdsstatens arbetsg i v a r f u n k t i o n och dess o m f ö r d e l n i n arbetsg s f u n k -tion.
Den h ö g a frekvensen av t i d s b e g r ä n s a d an-ställning i d e n offentliga sektorn kan delvis förklaras av själva arbetets natur. Vård och o m s o r g kräver u p p e n b a r l i g e n personal på en viss m i n i m i n i v å 24 t i m m a r o m d y g n e t . In-dustrin d ä r e m o t kan eventuellt minska pro-d u k t i o n e n tillfälligt o m m å n g a av pro-d e anställ-d a ä r sjuka och tvärtom öka anställ-d e n vianställ-d a n anställ-d r a till-fällen. V e r k s a m h e t e n i n o m vården kräver att ersättare måste sättas in även vid kortvarig f r å n v a r o . U n d e r s o m m a r e n och a n d r a ledig-h e t e r måste m a n också ledig-hitta ersättare m e d a n
e n fabrik kan slå igen helt u n d e r n å g o n m å -n a d . D e -n offe-ntliga sektor-n verkar först och f r ä m s t enligt e n b u d g e t som sätter g r ä n s e r f ö r h u r m å n g a tjänster som kan inrättas. O m d e n som i n n e h a r en tjänst av n å g o n anled-n i anled-n g ä r f r å anled-n v a r a anled-n d e aanled-nställer m a anled-n e anled-n a anled-n anled-n a anled-n . I n d u s t r i n d ä r e m o t ökar och minskar antalet anställda enligt vad e f t e r f r å g a n och d e n eko-nomiska tillväxten kräver. Därtill k o m m e r att
det är något lättare att få tjänstledighet inom
d e n statliga och k o m m u n a l a sektorn ä n i n o m i n d u s t r i n , d ä r m a n ä r b e r o e n d e av arbetsgi-varens välvilja.
Vi a n s e r dock att d e t f i n n s ytterligare skäl till att d e n offentliga sektorn h a r d e anställ-n i anställ-n g s f o r m e r d e anställ-n har, skäl som står i s a m b a anställ-n d m e d tidigare n ä m n d a specifika ideologier och historiska utvecklingsförlopp. Det var först på 60- och 70-talet som k v i n n o r n a gick ut i arbetslivet i större antal och d å f r ä m s t sögs u p p av d e n e x p a n d e r a n d e offentliga sektorn. Med d e n n a f ö r ä n d r i n g b ö r j a d e d e n ideologiska d i k o t o m i n mellan k v i n n a n som h e m m a f r u och m a n n e n som familjeförsörja-re att svikta och d e n tidigafamiljeförsörja-re u p p d e l n i n g e n mellan offentligt och privat fick ny f o r m . Det togs dock f o r t f a r a n d e f ö r givet att k v i n n o r n a i första h a n d var m ö d r a r och ansvariga f ö r o m s o r g e n i h e m m e t . Varken arbetsgivarna eller k v i n n o r n a själva f ö r u t s a t t e att k v i n n o r na skulle a r b e t a u n d e r s a m m a villkor som m ä n n e n . B l a n d a n n a t utvecklades komplice-rade a r b e t s s c h e m a n byggda på deltidstjänst-göring. H a n d i h a n d m e d d e t t a l a p p a d e an-ställningsmönster a n v ä n d e m a n sig i störn utsträckning av tillfällig arbetskraft.
Behovet av flexibilitet i d e n offentliga sek torn tillfredställdes g e n o m en arbetsstyrka som inte var inställd p å eller krävde ett fast heltidsarbete. Kanske kan m a n gå ett steg längre och påstå att d e n offentliga sektorns behov av flexibilitet också k u n d e tillfredstäl-las g e n o m det f a k t u m att p e r s o n a l e n faktiskt bestod av kvinnor. C u n n i s o n (1986) h a r på-pekat att det h ä r r ö r sig o m en ideologisk f råga: för k v i n n o r existerar ett moraliskt i m p e -rativ att ta h a n d o m d e m som inte kan ta h a n d o m sig själva.1' Det b e t y d e r att det är lätt att få k v i n n o r att jobba extra och på (iver-tid, ä n d r a arbetstider, a r b e t a för låga löner och ibland till och m e d f ö r i n g e n t i n g . Som en
av h e m v å r d a r n a i Liljeströms och J a r u p s u n -d e r s ö k n i n g (1983) uttryckte -d e t :
»... sätter jag mig på sängkanten hos en patient och ser att patienten är deprimerad, ja, då mås-te j a g j u prata med honom. J a g sätmås-ter mig kan-ske på sängkanten en halvtimme efter det att min arbetstid är slut. Men det skulle inte fälla mig in att skriva övertid på det. Det är j u inte en arbetsuppgift.» (s 80)
Selektiv tillämpning
av arbetsmarknadspolitiken
Den svenska a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k e n f ö r u t -sätts g a r a n t e r a att alla v u x n a p e r s o n e r f å r tillt r ä d e tilltill a r b e tillt s m a r k n a d e n ( E s p i n g A n d e r -sen & Korpi, 1984) och att d e f å r a r b e t e ge-n o m statege-n ge-n ä r ige-nte m a r k ge-n a d e ge-n lyckas ge d e m något. Även o m a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i -ken f o r m u l e r a s i k ö n s n e u t r a l a t e r m e r är d e n ö p p e n f ö r olika tolkningar, och d e t är n ä r d e n n a politik tillämpas — exempelvis n ä r beslut fattas o m vilka individer och/eller i n d u -strier som ska få statligt stöd — som något av det k ö n s t ä n k a n d e som tidigare diskuterades i relation till d e n n u t i d a välfärdsstaten blir synlig. Vad s o m också blir synligt är att vissa individer och vissa samhällssektorer definie-ras som m e r viktiga f ö r e k o n o m i n än a n d r a . Statliga å t g ä r d e r vidtas d ä r f ö r i första h a n d f ö r att d e n så kallade p r i m ä r a sektorn i sam-hället — d e n sektor som h a r en stabil och ofta m a n l i g arbetsstyrka, som kräver yrkesskick-lighet och som betalar relativt sett h ö g a l ö n e r — skall k u n n a fortsätta att f u n g e r a . När e x e m -pelvis varven inte längre k u n d e sälja sina pro-d u k t e r och n e pro-d s k ä r n i n g a r pro-diskuterapro-des på basis av m a r k n a d s p r i n c i p e r , gick staten in m e d stöd. Och n ä r detta inte räckte, som i t ex Uddevalla och M a l m ö , gav staten stöd åt f ö r e t a g som f ö r u t s a t t e s k u n n a suga u p p ar-betare f r å n d e n e d l ä g g n i n g s h o t a d e företa-g e n .S å d a n a statliga i n g r e p p f ö r e k o m m e r inte i s a m m a utsträckning i n o m d e n s e k u n d ä r a sektorn av e k o n o m i n n ä r d e n upplever pro-blem, som e x e m p l e t tekoindustrin visar. Ar-g u m e n t e t f ö r att vissa i n d u s t r i e r och f ö r e t a Ar-g ska prioriteras f r a m f ö r a n d r a u t g å r nästan alltid f r å n att just dessa ä r särskilt viktiga och
centrala f ö r d e n lokala sysselsättningen och d e n svenska e k o n o m i n . B a k o m koncentratio-n e koncentratio-n på vissa i koncentratio-n d u s t r i e r och jobb ligger dock inte bara rena kostnadskalkyler u t a n också särskilda v ä r d e r i n g a r och f ö r u t s ä t t n i n g a r . D ä r d ö l j e r sig bland a n n a t en viktig köns-aspekt, n ä m l i g e n att k v i n n o d o m i n e r a d e ar-betsplatser och yrken definitionsmässigt an-ses vara m i n d r e betydelsefulla för d e n svenska e k o n o m i n och tillhöra d e n s e k u n d ä r a sek-t o r n .
V å r a r g u m e n t e r i n g f å r stöd i L e n a Gonäs' (1989) aktuella u n d e r s ö k n i n g . När varvet i O s k a r s h a m n gick i k o n k u r s a n s t r ä n g d e sig m y n d i g h e t e r n a , f ö r e t a g e n och b a n k e r n a f ö r att finna en lösning på krisen. E f t e r två år h a d e 73 p r o c e n t av varvsarbetarna fått nya fasta j o b b . När ett a n n a t O s k a r s h a m n s f ö r e -tag, Ericsson, som h u v u d s a k l i g e n sysselsatte kvinnor, lades n e r var det en helt a n n a n historia. Man g j o r d e inte s a m m a a n t r ä n g n i n g -a r f ö r -att h j ä l p -a dess-a k v i n n o r och e f t e r två år h a d e bara 29 p r o c e n t fått ett nytt fast arbete. M å n g a av d e m h a d e h a m n a t i tillfälliga jobb i n o m d e n offentliga sektorn. 18
Nu f ö r tiden är det svårt f ö r k v i n n o r att finna nya okvalificerade j o b b i n o m i n d u s t r i n ; s å d a n a h a r helt enkelt rationaliserats bort. Friställning f r å n ett a r b e t e kan följaktligen vara i n l e d n i n g e n till en tillvaro k a n t a d av till-f ä l l i g a j o b b u n d e r m i n d r e trygga villkor och d ä r e m e l l a n korta p e r i o d e r av arbetslöshet.
Lönearbetets roll och ideologi
Vi h a r visat h u r d e n t i d s b e g r ä n s a d e anställ-n i anställ-n g s f o r m e anställ-n f å r köanställ-nsmässiga koanställ-nsekveanställ-nser i d a g e n s samhälle, och k o m p l e t t e r a r d ä r m e d tidigare diskussioner o m d e n könssegregera-d e a r b e t s m a r k n a könssegregera-d e n och o m könssegregera-deltikönssegregera-dsarbetets könskaraktär. Vi påstår inte att t i d s b e g r ä n s a d anställning är ett p r o b l e m i sig, m e n m e n a r att n ä r d e n a n v ä n d s selektivt kan d e n på g r u n d av sin intima k o p p l i n g till deltidsarbe-te och arbetslöshet bevara och till och m e d förstärka d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n ; ett f e n o m e n som k o m m e r att befästas ä n n u m e r i f r a m t i d e n o m n u v a r a n d e t e n d e n s e r på ar-b e t s m a r k n a d e n står sig.Foto: Thomas Wester / Bildhuset.
och förslag till f ö r b ä t t r i n g a r som läggs f r a m i
Kommunala sektorn (1987) visar klart att
ar-betsgivare, f a c k f ö r e n i n g a r och A M S (Arbets-marknadsstyrelsen) är m e d v e t n a o m m å n g a av d e p r o b l e m som d e n tidsbestämda anställ-n i anställ-n g s f o r m e anställ-n ianställ-nanställ-nebär. I d e anställ-n så kallade Kal-m a r Kal-m o d e l l e n (först utvecklad p å K a l Kal-m a r la-sarett) g a r a n t e r a r ä n d r a d e a r b e t s r u t i n e r till-s a m m a n till-s m e d en god överblick över framti-d a behov att en vikarie automatiskt f å r ett nytt vikariat n ä r det g a m l a u p p h ö r , så att h o n eller h a n inte tvingas in i å t e r k o m m a n d e per i o d e per av aperbetslöshet. V e per k s a m h e t e n f u n g e -rar också smidigare eftersom det inte u p p s t å r n å g o n personalbrist. Även o m d e t t a kan vara en f ö r b ä t t r i n g för d e n enskilde ä r anställ-n i anställ-n g e anställ-n ä anställ-n d å av tillfällig karaktär och b e h ö v e r ofta k o m b i n e r a s m e d a n d r a vikariat eller fas-ta deltidstjänster för att ge f u l l g o d a försörj-ningsmöjligheter.
E n flexibilitet av d e t t a slag ä r kanske inte n ö d v ä n d i g t v i s negativ i sig m e n d e n väcker faktiskt, så länge det finns klara skillnader i trygghet mellan fasta och icke fasta j o b b , vissa f r å g o r o m individens ställning på arbets-m a r k n a d e n .
Frågan o m t i d s b e g r ä n s a d anställning och dess k o p p l i n g till o j ä m l i k h e t mellan k ö n e n aktualiserar alltså än en g å n g ett m e r g e n e -rellt p r o b l e m : l ö n e a r b e t e t s roll och ideologi i d a g e n s samhälle. Måste och b ö r l ö n e a r b e t e t g r u n d a sig på n o r m e n o m fäst anställning på heltid och k o n t i n u e r l i g närvaro på arbetsm a r k n a d e n ? O c h arbetsmåste välfärdsstaten u p p -rätthålla sin heliga allians m e d d e n n a särskil-d a f o r m av l ö n e a r b e t e och föreställningen d ä r o m ?
N O T E R
1 Även om vi inte h ä r vidgar vår a r g u m e n t e -r i n g till att o m f a t t a etniska mino-ritete-r och invandrare tror vi att även dessa g r u p p e r uteslöts f r å n d e processer som skapade — och fortfarande u p p r ä t t h å l l e r — d e n svenska välfärdsstaten och att de påverkas a n n o r -l u n d a av vä-lfärdspo-litiken än svenska med-borgare.
2 A n n H e n n i n g (1984) och Bengt Furåker (1986) tillhör de få svenska samhällsvetare som n ä r m a r e h a r undersökt den tidsbe-g r ä n s a d e anställnintidsbe-gen.
3 Se särskilt Birte Siim (1987), m e n även Ca-ix)l Pateman (1988), Karin Widerberg (1986) och J o a n Acker (1989) f ö r en liknande s t å n d p u n k t i fråga o m välfärdsstaten. 4 D ä r ingår vikariat, provanställning, praktik,
beredskapsarbete, anställning m e d rekryte-ringsstöd, u n g d o m s p l a t s , u n g d o m s l a g , tim-anställning.
5 Med u n d a n t a g av byggnadsindustrin, d ä r kvinnorna u t g ö r en mycket liten minoritet. 6 I L O skiljer mellan anställning f ö r en be-stämd lid (fixed-term contracts, FTC) och till-fällighetsarbete (temporary work, T W ) . F T C definieras som anställningar varigenom ar-betare anställs av en arbetgivare på tillfällig basis f ö r a) en specificerad tidsperiod, b) en specificerad u p p g i f t eller c)en säsong. T W är också känt som agency work, dispatch work och temporary help. Det definieras som ett ar-r a n g e m a n g vaar-rigenom en aar-rbetaar-re anställs av en a r b e t s f ö r m e d l i n g mot profit f ö r (oftast) en b e g r ä n s a d tid f ö r att u t f ö r a arbe-te för en tredje part. Vår bearbe-teckning tidsbe-gränsad anställning täcker b å d e FTC och TW. Det senare är inte särskilt vanligt i Sve-rige b e r o e n d e på lagstiftningen, m e n det existerar exempelvis skrivbyråer som för-medlar kontorspersonal.
7 Forskarna h a r pekat på olika konsekvenser av några av dessa strukturella f ö r ä n d r i n g s -processer. A ena sidan h a r det sagts atl dessa processer lett till större horisontell och vertikal integration på arbetsplatsen (Björkman & Lundquist, 1986; Nilsson,
1988), å a n d r a sidan att d e h a r lett till en po-larisering mellan olika kategorier av arbeta-re och mellan d e m som h a r arbete och d e m som inte h a r det ( T h e r b o r n , 1985). Även o m T h e r b o r n inte tar u p p f r å g a n o m kvin-n o r och ikvin-nvakvin-ndrare förutsätter vi atl det är viktigt att beakta g e n u s och etnisk tillhörig-het i s a m b a n d m e d d e n n a polariseringspro-cess.
Tabell 1. Procent av sysselsatta med tidsbegränsad
anställning efter ålder 1987.
Ålder båda män kvinnor
invandrar-kön kvinnor 16-19 54,5 45,4 63,0 61,1 20-24 25,7 19,7 31,9 38,0 25-34 11,2 9,8 12,7 20,6 35-44 6,4 4,4 8,3 11,3 45-54 4,6 3,4 5,7 9,8 55-59 4,0 3,2 4,6 4,9 60-64 4,3 3,8 4.8 10,0 16-64 11,5 9,3 13,9 19,1 Källa: AKU, 1987
Tabell 2. Procent av sysselsatta med tidsbegränsad
anställning efter näringsgren 1987.
Näringsgren båda män kvinnor
invandrar-kön kvinnor
Jordbr, skogsbr, mm 19,4 15,8 32,6 50,0 Gruv-, tillv ind mm 5,1 4,5 6,6 5,7 Verkstadsindustri 3,4 3,1 4,3 3,8 Byggnadsindustri 18,2 19,0 8,8 16,7 Handel, rest, hotell 10,8 7,7 13,4 18,4 Samf, post o tele 7,2 6,2 9,2 20,0 Bank-, försäkrv. mm 6,5 6,3 6,6 8,9 Off förvaltning o 16,3 14,4 16,9 26,1 andra tjänster
Källa: AKU, 1987.
Tabell 3. Procent av sys selsatta med tidsbegränsad
anställning efter yrke 1987.
Yrke kvinnor
Förest, ledare, vårdare ni fl i soc omsorg 23,5 Hotell-, restaurant-, storhushållsarbete 19,7
Barnskötare m 11 19,5
I lälso-, sjukv-arb, veterinärarb 17,3
Städare 15,3
Affärsbiträden 14,9
Livsmedels-, tobaksarb 14,9 Pedagogiskt arbete 12,2 Redovisn-, sekreterar -, maski nskr- arb mm 9,0
8 Se Dagens Nyheter, 1986-03-19.
9 För en diskussion av oavlönat arbete, se t ex Arnlaug Leira (1983), och av dolt arbete, CatoWadel (1984).
10 Det var också med industrialiseringen som arbetet fick sin nya — och snävare — inne-börd. Arbete, som tidigare hade definierats i vidare termer, till exempel som produktiv verksamhet i hushållet eller som produk-tion för utbyte, begränsades nu till att
inne-bära ett marknadsorienterat eller
lönein-bringande jobb. Denna nya arbetsdefini-tion i förening med åtskiljandet av h e m och arbete ledde till att kvinnors nödvändiga ar-bete i h e m m e t osynliggjordes (Tilly & Scott,
1978, kap 1), men även till att kvinnors avlö-n a avlö-n d e arbete avlö-negligerades (Esselveld, 1988, kap 2).
11 Det finns inte här utrymme för en diskus-sion av de aktuella förändringar som skett i den svenska välfärdsstaten — och d ä r m e d en diskussion om huruvida den fortfarande g r u n d a r sig på en så kallad institutionell omfördelningsmodell (Esping-Andersen &
Korpi, 1984).
12 Se Liljeström m fl, 1972, för en intressant presentation av dessa ideal.
13 Konsekvenserna av detta kan ses i en sådan välfärdsrättighet som föräldraledighet. Själva begreppet klargör att m a n teoretiskt är ledig från ett jobb. Försäkringsbeloppet grundas på tidigare inkomster och det för-utsätts att man återvänder till detta jobb, att m a n söker ett nytt eller får arbetslöshetsun-derstöd, det vill säga att man har någon form av relation till arbetsmarknaden. O m f ö r m å n e r n a däremot var baserade på med-borgarskapet k u n d e man konstruera ett för-äldrabidrag som inte var beroende av tidiga-re inkomster eller av fötidiga-reställningen om att den föräldraledige skulle återvända till ar-betsmarknaden, det vill säga alla individer k u n d e vara berättigade till en bestämd sum-ma pengar u n d e r en viss tid oberoende av ti-digare ställning på arbetsmarknaden. 14 Visst kan man i dag hitta exempel som
ve-derlägger detta, t ex att man kan få ATP-po-ä n g för vård av barn i hemmet, men det ATP-po-är u n d a n t a g som bara bekräftar regeln. 15 Tidsbegränsad anställning är inte ett
homo-gent begrepp. Med tidsbegränsad anställ-ning avses varje slag av avlönat arbete som inte är av permanent karaktär, enligt be-stämmelserna i Lagen om anställnings-skydd (LAS). Det är alltså inte fråga om tills-vidareanställning (se Arbetsrätten i Norden,
NU, 1984, s 10). Den tidsbegränsade anställ-ningsformen utnyttjas av såväl stat och komm u n sokomm »vanliga arbetsgivaren Den u p p -visar också stora variationer i graden av till-fällighet. Det kan röra sig om en arbetsdag i m å n a d e n på ett sjukhus eller om en rad vi-kariat på samma arbetsplats u n d e r flera år. Inom t ex hälso- och sjukvården och social-tjänsten berodde 1985 tre fjärdedelar av den arbetslöshet som inte omfattade nyin-träde på arbetsmarknaden på att en tillfäl-lig anställning u p p h ö r d e (Kommunala
sek-torn, 1987).
16 H e n n i n g (1984) fann att u n d e r 1979 var 54 procent av de nyutlysta jobben inom offent-liga och andra tjänster, tidsbegränsade an-ställningar. Vikariaten svarade för 40 pro-cent, m e d a n motsvarande siffra i tillverk-ningsindustrin var bara 16 procent.
17 Denna ideologiska fråga är kopplad till vad norska kvinnoforskare har kallat omsorgs-eller ansvarsrationalitet. Se Ve (1989) för en aktuell diskussion.
18 Vi har också i vår tidigare forskning (Davies & Esseveld, 1988) sett h u r sammanflätning-en av gsammanflätning-enus, klass och etnicitet ledde till att arbetsförmedlarna gav föga hjälp åt arbe-tarklass/invandrarkvinnor. Dessa kvinnor ansågs sakna initiativförmåga och var osäk-ra på vad för slags arbete de var intresseosäk-rade av, m e d a n kvinnorna själva tyckte att tjänste-m ä n n e n inte förstod deras behov och önske-mål.
L I T T E R A T U R
Acker, J o a n , Women, Families, and Public Policy
in Sweden, Arbetsrapport från
Arbetslivs-centrum, Stockholm, 1989.
Allén, Sheila & Carol Wolkowitz, »The Control of Women's Labour: the case of homewor-king», Feminist Review, no 22, spring, 1986. Baude, Annika, »Public Policy and Changing
Family Patterns in Sweden, 1930-1977» i J Lipman-Bluman & J. Bernard (red) Sex
Ro-les and Social Policy: A Complex Social Science Equation, Sage Studies in International
Socio-logy, London & Beverly Hills, 1979.
Bernstein, Deborah, »The sub-contracting of cleaning work: A case in the casualisation of labour» The Sociological Review, vol 34, no 2,
Björkman, Thorsten & Karin Lundquist,
Yrkes-kunnande och datorisering, Statskontorets
småskrifter 13, Stockholm, 1986.
Caire, G, »The increase in temporary work a n d the regulation of the labour märket»
Sociolo-gie du Travail, vol 24, no 2, 1982.
Carlsson, Christina, »Kön och klass ur ett hi-storiskt perspektiv» i H Ganetz m fl (red)
Fe-minism och Marxism. En förälskelse med förhin-der, Arbetarkultur, Stockholm, 1986.
Coyle, Angela, »Going private: the implications of privatization for women's work» Feminist
Review, no 21, 1985.
Cunnison, Sheila, »Gender, consent and exploi-tation a m o n g sheltered housing wardens» i Kate Purcell, m fl, The Changing Experience of
Employment, Basingstoke, Macmillan, 1986.
Dahlberg, Anita, »Aktivt jämställdhetsarbete — frigörelse med förhinder»
Kvinnovetenskap-lig tidskrift, nr 3, 1986.
Davies, Karen & Esseveld, Joke, »Arbetslösa kvinnor och det grå fältet» Sociologisk
Forsk-ning, n r 1, 1984.
Davies, Karen & Esseveld, Joke, »Kvinnoarbets-löshet i dagens Sverige - ett hot mot jämställd-heten» Jämställdhet i arbetsliv och samhälle, Stockholm, TCO, 1985.
Davies, Karen & J o h a n n a F.sseweid, Att hoppa
ha-ge i den svenska arbetsmarknaden. En studie av avskedade fabrikskvinnor, Rabén & Sjögren,
Stockholm, 1988.
Davies, Karen & Esseveld, Johanna, »Factorv Women, Redundancy and the Search for Work: Toward a Reconceptualization of Employment and Unemplovment» The
So-ciological Review, vol 37, no 2, 1989.
Davies, Karen, Women and Time. Weaving the
strands of everyday life, sociologiska inst.
Lund, (diss), 1989.
Eduards, Maud Landby, »Kön, stat och jäm-ställdherspolitik», Kvinnovetenskaplig
tid-skrift, nr 3, 1986.
Engström, MG Eriksson & L-G Hansson, Hem
och distansarbete, Meddelande 1988:4,
Nor-diska institutet för samhällsplanering, Stock-holm, 1988.
Esping-Andersen, Gösta & Walter Korpi, From
poor relief towards institutional welfare states: the development of Scandinavian social policy,
Med-delande 5/1984. Institutet för social forsk-ning, Stockholm,1984.
Forsberg, Gunnel, Industriomvandling och
köns-struktur. Fallstudier på fyra lokala arbetsmark-nader, Geografiska regionsstudier nr 20,
Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala, 1989.
Furåker, Bengt, »Towards increasing labour märket flexibility» Arta Sociologica, vol 29, n o 4, 1986.
Gill, Colin, New technology and industrial relations, p a p e r prepared for the ALC conference, Structural C h a n g e and Labour Märket Poli-cy, Saltsjöbaden, 1988.
Gonäs, Lena, Structural change - its consequenses
Jor the individual and community, p a p e r
prepa-red for the ALC' conference, Structural change a n d labour inarket policv, Saltsjöba-den, 1988.
Gonäs, Lena, En fråga om kön. Kvinnor och män i
strukturomvandlingens spår,
Arbetslivscent-r u m , Stockholm, 1989.
H a r t m a n n , Heidi, »Det olyckliga äktenskapet mellan feminism och marxism. För en mer utvecklingsbar förening» i H Ganetz, E Gun-narsson & A Göransson (red) Feminism och
marxism. En förälskelse med förhinder,
Arbetar-kultur, Stockholm, 1986.
Henning, Ann, Tidsbegränsad anställning. En
studie av anställningsformsregleringen och dess Junktioner, Juridiska Föreningen, Lund,
1984.
Hernes, Helga, Welfare State and Woman Power, Norwegian University Press, Oslo, 1987. Huws, Ursula, The New Homeworkers: New
tech-nology and the changing location of white collar work, Low Pay Unit Pämphlet, n o 28, 1984. Kommunala sektorn. Vår största arbetsmarknad krä-ver tanke och omtanke. Riktlinjer Jör lokala handlingsprogram, Arbetsmarknadsverket,
1987.
Leira, Anlaug, »Womens Workstrategies — An Analyse of the Organization of Everydav Li-fe in an Urban Neighborhood», Leira (red),
Work and Womenhood, Report 8-83, Institute
for Social Research, Oslo, 1981.
Liljeström, Rita & J a r u p , Birgitta, Vardagsvett
och vetenskap i vårdarbete, Svenska
kommunal-arbetareförbundet, Stockholm, 1983. Liljeström, Rita m fl, Roller i omvandling, SOU
1976:71.
Marklund, Staffan & Svallfors, Stefan, Dual
Welfare — Segmentation and work enforcement in the Swedish Welfare System, Research Report
no 94, Department of Sociology, Umeå Uni-versitet, Umeå, 1987.
Nilsson, Tommy, Arbetare eller tjänstemän? Arkiv, Lund, 1988.
Pateman, Carol, »The patriarchal welfare state» A G u t m a n (red) Democracy and the Welfare
State, Princeton University Press, Princeton,
1988.
Towards sexual equality or a new kind of ma-le domination?» Acta Sociologica, vol 30, nr 3/ 4, 1987.
Standing, Guy, »Labour flexibility and work 'fe-minisation'», Woman at Work, nr 2, ILO, Ge-neve, 1986.
Temporary Work in Britain: its growth and chang-ing rationales, University of Sussex, IMS
re-port 106, 1985.
T h e r b o r n , Göran, Nationernas ofärd:
arbetslöshe-ten i den internationella krisen, Arkiv, Lund,
1985.
Tilly, Louise & Scott, Joan, Women, Work and
Family, Holt, Rinehart & Winston, N.Y,
1978.'
Tremain, Rose, The Cupboard, MacDonald, Lon-don, 1981.
Ve, Hildur, »Kvinnor, byråkrati och välfärds-stat», Sociologisk forskning, n r 4, 1989. Wadel, Cato, Det skjulte arbeid,
Universitetsförla-get, Oslo, 1984^
Widerberg, Karin, »Har kvinnoforskning med jämställdhetspolitik att göra?»
Kvinnoveten-skaplig tidskrift, n r 3, 1986.
SUMMARY
In this artide »Tensions in the welfare state: the example of temporary employment» we exami-ne some of the processes through which certain groups of women loose out in relation to the welfare state through the example of the pheno-m e n o n of tepheno-mporary epheno-mploypheno-ment, a work forpheno-m lar-gely overlooked by labour märket researchers and feminists alike.
Womans specific position in the labour mär-ket has been the subject of comprehensive re-search d u r i n g the last decades. In particular, the existence of a sex segregated labour märket, differential wages for women and men and the fact that a large proportion of woman wage wor-kers hold part time work has been emphasized. T h e question of women and temporary employ-m e n t has, however, largely escaped interest and scrutiny. Yet it is an issue well worth examining, especially within the context of current debates about the welfare state and within the context of a dynamically changing labour märket. From a feminist perspective it is also well worth exami-ning since temporary employment is more com-mon a m o n g women than a m o n g men and cur-rent international trends would suggest that it is an employment form that is on the increase.
In this artide we discuss the extent and use of temporary employment, and the various ways
in which this employment form has important gendered implications in the contemporary Swedish welfare state. In particular draw atten-tion to the fact that:
1) Temporary employment may affect the a m o u n t of social insurance an individual is en-titled to, thus maintaining gender divisions in society.
2) T h e state is the largest employer of women, yet it is the sector where temporary employ-ment is in particular utilised. T h u s a contradic-tion arises. T h e public sector is the channel through which citizens enjoy Swedish welfare, yet it is in itself a 'bad' employer.
3) Temporary employment may be the result of not only changes in d e m a n d a n d supply of la-bour power in the lala-bour märket but also of se-lective labour märket policies which are in themselves gendered.
In discussing these issues, we draw attention to the ideologies and social practices which have historically been built into the welfare state's emergence and growth. T h u s we are not argu-ing that welfare state policies have differargu-ing out-comes simply d e p e n d e n t on one's sex, but that the welfare state itself is gendered.
Karen Davies & J o h a n n a Esseveld Sociologiska Institutionen Box 114 221 00 Lund
