Årsredovisning 2007

(1)

Boverket

Årsredovisning 2007

(2)

Boverket februari 2008

(3)

Titel: Årsredovisning 2007 Utgivare: Boverket Upplaga: 1

Antal: 500

Tryck: Boverket internt

ISBN tryckt version: 978-91-85751-79-2 ISBN PDF-fil: 978-91-85751-70-8

Foto omslag: Region Blekinge/Turistbyrån i Karlskrona Diarienummer: 4704-709/2008

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

Webbplats: www.boverket.se

Boken finns om pdf på Boverkets webbplats. På begäran kan den också tas fram i andra alternativa format.

(4)

Förord

Många och olikartade anspråk ställs på Boverket inom områdena samhälls-planering, byggande och förvaltning och boende. Boverkets uppgift är att anlägga en helhetssyn på frågor om byggd miljö och medverka till en god dialog både horisontellt och vertikalt över samhällets olika sektorer. Tre perspektiv i omvärlden är särskilt aktuella i Boverkets arbete och har i hög grad präglat verksamheten. Det handlar om globalisering, resurshushållning och social sammanhållning. Globaliseringen tar sig uttryck i frågor om internationella regler och fördrag, gränsöverskridande handel och byggande. Resurshushållningen blir allt mer angelägen när vi arbetar med energi, klimat och hushållning med mark och vatten. Social sammanhållning rymmer frågor som regionförstoringsproblematik och boendeintegration. Dessa tre perspek-tiv har även genomsyrat 2007 års Plan- och byggdagar som var en stor succé och lockade 850 personer till Boverket och till Karlskrona.

Våra återkommande diskussioner med företrädare för Boverkets målgrup-per, såväl på det kommunala som regionala planet, blir allt viktigare för att vi ska leva upp till uppsiktsansvaret. De nära sambanden mellan Boverkets och länsstyrelsernas verksamheter har under årens lopp utgjort en självklar grund för olika former av samverkan, både genom referens- och arbetsgrupper,

direktkontakter i metodutvecklingsprojekt och medverkan i enskilda uppdrag.

Länsstyrelserna är de som har den nära kontakten med kommunerna och

en nära samverkan mellan Boverket och länsstyrelserna är en nödvändig

förutsättning för att PBL-systemet ska fungera så som lagstiftaren har tänkt sig. Samverkan har under året ytterligare fördjupats och en särskild rapport över detta har lämnats.

Många aktiviteter löper över flera år eller rentav fortlöpande. Bland de

mera tidsmässigt avgränsade insatser-na kan näminsatser-nas systemet med

energideklarationer som togs i drift under sommaren och som

med tiden kommer att beröra nästan hela Sveriges

byggnads-bestånd. Avsikten med syste-met, som är ett EU-initiativ, är

att nå en betydande energief-fektivisering i det befintliga

byggnadsbeståndet. På Fo to: Jö rge n R agn ars so n

(5)

husbyggnadssidan är även den omfattande kartläggningen av byggnaders innemiljö och tekniska status, BETSI, ett viktigt projekt som fortsätter under 2008.

Vindkraften är ett annat område där Boverkets arbete är en viktig del i energipolitiken. Genom att ge bidrag till kommuner som vill underlätta för vindkraftsetablering, genom översiktsplanering och genom en handbok för vindkraft kan vi underlätta den stora vindkraftssatsning som energipolitiken innebär. I e-tjänsten Planeringsportalen, som har utvecklats under året, ingår planering, lokalisering och tillståndsprövning av vindkraftverk.

Bygga-bo-dialogens framgångsrika arbete med kunskapshöjning inom byggsektorn har nu även börjat röna internationell uppmärksamhet. Arbetet med nya tydligare, verifierbara byggregler har fortsatt under året. Där kan särskilt nämnas att nya krav på energihushållning trädde i kraft.

Den omläggning av bostadspolitiken som har genomförts, från produk-tionsstöd till stöd för särskilda behov, har inneburit ett ökat fokus på kun-skapsinhämtning kring boendevillkor för olika grupper. Utvecklingen på bostadsmarknaden har således studerats noga med en omfattande avrappor-tering.

Boverket har under året inlett en intern översyn som startade med myndig-hetens olika stödprocesser. Det nya målinriktningsdokumentet har varit en bas för arbetet. Dokumentet togs fram under våren och utgår från de olika roller som Boverket har inom sina verksamhetsområden.

Med denna sammanfattning överlämnar jag 2007 års redovisning för läsning och bedömning. Jag menar att Boverket i allt väsentligt uppfyllt målen som gällt för 2007.

Boverket i februari 2008

Ines Uusmann

generaldirektör till den 10 januari 2008 Årsredovisning 007

(6)

Innehåll

Årsredovisning 007 » Innehåll

Boverkets uppdrag _________________________________________________ 7 Verksamhetsöversikt _____________________________________________ 0 Boverkets arbete 007 - en sammanfattning __________________________ Politikområde Bostadspolitik_______________________________________ Bostadsförsörjning ____________________________________________________26 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ______________________________ 51 Byggande och förvaltning _______________________________________________ 76 Politikområde Miljöpolitik ________________________________________ 0 Pådrivande och förebyggande miljöarbete ________________________________ 106 Politikområde Energipolitik ________________________________________ Politik för ett uthålligt energisystem _____________________________________ 114 Politikområde Kulturpolitik _______________________________________ Kulturverksamhet ____________________________________________________ 134 Politikområde Folkrörelsepolitik ___________________________________ 7 Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar_______________________________ 138 Organisation och utveckling ______________________________________ Utgivna Publikationer 007 _______________________________________ Övriga mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet 007 ___ Regeringsuppdrag _______________________________________________ 6 Finansiell redovisning ____________________________________________ 7 Resultaträkning (tkr) __________________________________________________ 7 Balansräkning (tkr) ___________________________________________________ 76 Anslagsredovisning (tkr) ______________________________________________ 78 Noter (tkr) ___________________________________________________________ 8 Väsentliga uppgifter __________________________________________________ 90 Beslut om årsredovisning__________________________________________ 9

(7)

6 Fo to: P ål S om m el iu s

(8)

7

Boverkets uppdrag

Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällspla-nering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för boendefrågor. Vi svarar också för den centrala administra-tionen av statligt bostadsstöd i form av bidrag till finansiering av bostäder, olika energistöd och bidrag till icke statliga kulturlokaler och samlingslokaler.

Vi främjar en hållbar utveckling

Boverket ska inom sina ansvarsområden främja en hållbar utveckling. Vi ska också, när det är relevant, beakta de konsekvenser som våra beslut och verksamheten i övrigt kan få i frågor som rör boendesegregation, folkhälsan samt för män, kvinnor, barn, ungdomar, äldre, personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade eller andra grupper av befolk-ningen.

Sektorsansvar för miljö- och handikappfrågor

Boverket har sektorsansvar för såväl miljö- som handikappfrågor med anknytning till vårt verksamhetsområde. Inom ramen för detta ansvar ska vi vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Boverkets uppdrag

Boverkets uppdrag spänner över flera politikområden. Under statens politikområde bostadspolitik är Boverket den centrala förvaltningsmyn-digheten inom områdena:

• Bostadsförsörjning

• Samhällsplanering och bebyggelseutveckling • Byggande och förvaltning

Vi har också del i miljöpolitiken, energipolitiken, kulturpolitiken samt folkrörelsepolitiken.

Boverket arbetar bland annat med frågor om byggande och förvaltning. Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

(9)

8

Våra grunduppdrag inom bostadspolitiken

Bostadsförsörjning

Inom området Bostadsförsörjning är Boverkets grundläggande uppdrag att stödja arbetet med bostadspolitiska insatser på olika nivåer. Det gör vi främst genom att analysera utvecklingen på bostads-, fastighets- och byggmarkna-derna och genom att svara för administration och tillsyn – samt i vissa fall även överklaganden – av statens stöd till byggande.

Vi utvärderar bidragens effekter

I grunduppdraget ingår även att svara för samhällsekonomiska konsekvens-analyser av stödsystem samt att följa upp och utvärdera stödens effekter. En särskild uppgift är att förordna och utöva tillsyn över intygsgivare för ekono-miska planer för bostadsrättsföreningar. Boverket är även remissinstans och har tillsyn över kommunernas hantering av bostadsanpassningsbidraget.

Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet Samhällsplane-ring och bebyggelseutveckling följer främst av vårt uppsiktsansvar över plan- och bygglagen (PBL) samt ansvaret enligt kapitel 3 och 4 i miljöbalken (MB). Detta innebär att vi ansvarar för en ändamålsenlig, korrekt och effektiv planerings- och beslutsprocess enligt dessa lagar. Vi ska därför följa upp och utvärdera effekterna av tillämpningen, utveckla metoder samt ge vägledning till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer samt uppmärksamma reger-ingen på behov av förändringar i beslutsprocesserna.

Expertmyndighet som bistår regering och domstolar

I egenskap av expertmyndighet bistår vi regeringen, domstolar och statliga myndigheter med underlag och synpunkter på ärenden, bl.a. när det gäller överklaganden över detaljplaner och ärenden som rör planering och lokalise-ring av kommunikationer och energianläggningar. Boverket har också ett särskilt ansvar för samordning av de centrala verkens underlag för tillämp-ningen av miljöbalken.

Boverket deltar på regeringens uppdrag i det växande internationella samarbetet inom verksamhetsområdet.

Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

(10)

9

Byggande och förvaltning

Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet Byggande och förvaltning omfattar byggnaders och anläggningars och berörd närmiljös funktioner och väsentliga egenskaper samt förvaltning och brukande. Samhällets främsta intressen inom utformning, projektering, byggande och förvaltning av byggd miljö finns inom nio områden. De är bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, lämplighet för avsett ändamål, tillgänglighet och användbarhet samt hushållning med vatten och avfall.

Samhällskraven finns i plan- och bygglagen (PBL) och byggnadsverks-lagen (BVL) samt i delar av miljöbalken och i ett antal EG-direktiv, som till exempel byggproduktdirektivet, energidirektivet, hissdirektivet och linbanedirektivet.

En myndighet med uppsiktsansvar

Boverket har det övergripande uppsiktsansvaret enligt plan- och byggla-gen över byggnadsväsendet i Sverige. Boverket har också möjlighet att i vissa fall precisera de krav som samhället ställer på byggnadsverk och tomtmark. Det gör vi genom föreskrifter och allmänna råd, exempelvis Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruktionsregler (BKR).

Kvarteret Adlersten byggdes 2004 med bidrag från Boverkets Byggkostnadsforum. Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

(11)

0 Energipolitik 12,1% (9,7%) Folkrörelsepolitik 1,7% (1,4%) Kulturpolitik 0,3% (0,3%) Miljöpolitik 5,3% (6,5%) Bostadsförsörjning 18,7% (21,2%)

Byggande och förvaltning inkl Byggkostnadsforum och

Bygga-bo-dialogen 35,3% ( 32,0%) Samhällsplanering och bebyggelseutveckling inkl. Hållbarhetsrådet 26,6% (28,9%)

Verksamhetsöversikt

Bostadspolitik

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Bostadsförsörjning_ –_Analys_av_bostadsmarknader _ –_Samarbete_inom_EU_och_internationellt Samhällsplanering_och_ –_Fysisk_samhällsplanering_och_plangenomförande bebyggelseutveckling__ –_Uppsikt_ __ –_Samarbete_inom_EU_och_internationellt Byggande_och_ –_Hållbart_byggande_och_förvaltning förvaltning__ –_Uppsikt _ –_Marknadskontroll_ _ –_Internationellt_samarbete_och_Europaharmonisering Miljöpolitik Pådrivande_och_före-_ byggande_miljöarbete_ –_Miljömålsarbete Energipolitik Politik_för_ett_uthålligt__ energisystem_ –_Energipolitiska_åtgärder_på_kort_sikt Kulturpolitik Kulturverksamhet_ –_Icke-statliga_kulturlokaler Folkrörelsepolitik Bidrag_till_folkrörelser__ och_ideella_föreningar_ –_Bidrag_till_allmänna_samlingslokaler Årsredovisning 2007  Verksamhetsöversikt

Fördelning av Boverkets personalresurser 2007

(12)

Boverkets arbete 2007

- en sammanfattning

Här gör vi en sammanfattning av insatser och resursanvändning per politik- och verksamhetsområde. Den detaljerade redovisningen, som innehåller mål, måluppfyllelse och insatser, börjar på sidan .

Årets viktigaste insatser

Den pågående omställningen av bostadspolitiken, från generella till selek-tiva stöd och stöd till enskilda bostadskonsumenter, har fortsatt under år 2007. Ett nytt stöd för äldreboende infördes. Avvecklingen av räntebidra-gen och investeringsstöden har påbörjats. Utvecklinräntebidra-gen innebär att Boverkets ansvar inom bostadsförsörjningen under året främst har handlat om att:

• analysera utvecklingen på bostadsmarknaden,

• följa upp och utvärdera effekterna av utvecklingen, i synnerhet för utsatta grupper, samt

• samverkan med länsstyrelserna för att främja en framåtsyftande

kommunal bostadsförsörjning. Saltö, ett nytt bostadsområde i _Karlskrona.

Bostadsförsörjning

BoStAdSPolItIK

(13)

Kungsmarken - ett miljonpro-gramsområde i Karlskrona. Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

Årsredovisning 2007  Boverkets arbete 2007 - en sammanfattning

Analyser av utvecklingen på bostadsmarknaden

Boverket ger en bred överblick över utvecklingen på bostadsmarknaden, med byggprognoser och analyser av bostadsefterfrågan och bostadsbyggande i riket och regionalt. Sammanställningarna redovisas i tidskriften Boverkets Indikatorer som kommer ut tre gånger om året.

Resultaten av den årliga bostadsmarknadsenkäten, som besvarades av 289 av landets 290 kommuner, speglar kommunernas bedömning av det aktuella bostadsmarknadsläget och av det framtida bostadsbyggandet liksom av behovet av bostäder för ungdomar samt av intresset för att sälja allmännyttiga bostadsbolag när tillståndsplikten för försäljning upphörde. Boverket har även redovisat underlag som visar hushållens boendeutgifter i relation till deras inkomster samt utfallet på olika upplåtelseformer, hushållstyper och regioner. Utöver dessa återkommande analyser har några fördjupade studier genom-förts, bland annat om det långsiktiga byggbehovet och etableringshinder på bostadsmarknaden. Under 2007 har Boverket påbörjat en övergripande studie som syftar till att beskriva allmännyttans utveckling, framför allt när det gäller de allmännyttiga bostadsföretagens betydelse för de lokala bostadsmarkna-derna. Vi har också inlett en förstudie i syfte att undersöka hur man med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) kan analysera och åskådliggöra boendesegregation.

Uppföljning och utvärdering

Boverket följer kontinuerligt effekterna av både bostads- och energirelaterade stöd och gör en bedömning av hur bostadsstödens krav har uppfyllts. En utvärdering av de tillfälliga investeringsstöden planeras enligt den tidplan som regeringen beslutade år 2005. Den slutliga utvärderingen påbörjas tidigast hösten 2009. Med stöd av datasystemen redovisas nyckeltal för administrationen och utbetalningen av stöd och bidrag.

Samverkan med länsstyrelserna

Under 2007 har Boverket tillsammans med länsstyrelserna arbetat fram ett förslag till modell för länsstyrelsernas kontinuerliga arbete med boendefrågor, framför allt genom att utveckla metoder för regionala bostadsmarknadsanaly-ser. Syftet är i första hand att kommunerna genom länsstyrelserna ska få inspi-ration och underlag till en mer ambitiös boendeplanering. I förlängningen ger detta ett bättre kunskapsunderlag för Boverkets analyser och därmed för regeringens bostadspolitiska åtgärder.

(14)

Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

Årets viktigaste insatser

Boverkets viktigaste insatser för att målet för verksamhetsområdet ska nås har varit att:

• vidareutveckla uppsikten över planeringsläget i landets kommuner, • ta fram stöd och vägledning för användning av planinstrumenten enligt

plan- och bygglagstiftningen, samt

• utveckla metoder för att behandla klimat- och energifrågor i den fysiska planeringen.

Fo to: M ats Al m , J ol lym edi a BoStAdSPolItIK

Uppsikten över planeringsläget

Boverkets uppsikt sker framför allt genom ett nära samarbete med länsstyrel-serna, men även genom att vi samlar in erfarenheter vid olika typer av möten med kommuner och andra målgrupper. Syftet är att utveckla en kontinuerlig och systematisk uppföljning och utvärdering av hur plan- och bygglagstift-ningen tillämpas. Resultaten från uppsikten visar vissa problem när det gäller användningen av planinstrumenten. En viktig indikator är exempelvis hur den kommunomfattande översiktsplaneringen utvecklas och används som ett grundläggande instrument för att främja en god livsmiljö. Det faktum att över hälften av landets kommuner har en översiktsplan från 1990-talet behöver därför lyftas fram.

Samtidigt är det viktigt att konstatera att översiktsplanen kan hållas aktuell genom att göra fördjupningar av översiktsplanen för områden där behov finns. Tillägg till översiktsplanen kan göras för aktuella frågor. Sådana plane-ringsinsatser pågår i stor omfattning i landet.

(15)

Vindkraftsetablering är en aktuell fråga.

Det finns tydliga tendenser till en ökad intensitet i översiktsplanering-en i många kommuner. Erfaröversiktsplanering-enheterna visar på svårigheter att få under-lag för tillförlitliga bedömningar av hur samhällsplaneringen bidrar till målen och att följa utvecklingen över tid. En bedömning av målets genomslag vid samhällsplanering och bebyggelseutveckling förutsätter därför fortsatta insatser för att utveckla former och innehåll för hur planeringsläget i landet ska beskrivas och värderas.

Stöd och vägledning för att använda planinstrumenten

Under 2007 har den pågående översynen av plan- och bygglagstiftningen varit en utgångspunkt för en flerårig satsning på att ge stöd och vägled-ning för såväl översiktsplaneringen som den rättsverkande detaljplane-läggningen. Boverket har redovisat förslag till angelägna frågor som behöver bli föremål för översyn i de utredningar som har tillsatts och även på olika sätt medverkat i utredningsarbetet. Aktuella frågor som har förts fram gäller planerings- och beslutsprocesser för vindkraftsetablering, förenkling av detaljplaneprocessen, bestämmelserna om riksintressen och miljöbedömningar av planer. Information och vägledning om de ändringar i PBL som trädde i kraft den 1 januari 2008 har förts ut till berörda målgrupper genom nyhetsbrev och webbplatsen. Ett verksöver-gripande arbete med nya vägledningar för användningen av planinstru-menten har inletts, liksom samverkan med länsstyrelserna om en flerårig kompetensutvecklingsinsats om plan- och bygglagstiftningen. Därmed har Boverket lagt grunden för en god beredskap för kommande lagänd-ringar.

Utveckla metoder för energi- och klimatfrågor

Klimatförändringarna har betydelse för samhällsplaneringen från två skilda perspektiv; dels att förebygga klimatförändringar genom en planering för en ”transportsnål” bebyggelsestruktur och en energieffektiv utformning av stadsdelar och bebyggelse, dels att anpassa samhällsut-vecklingen för att möta klimatförändringarnas effekter. Båda dessa perspektiv har fått stor tyngd i Boverkets arbete inom samhällsplanering-en under året, med fokus på att utveckla metoder för hur översvämning-ar, ras och skred kan förebyggas. Boverket har också medverkat aktivt i Klimat- och sårbarhetsutredningens arbete och samverkat med andra berörda myndigheter kring energi och planering samt risker i kommunal planering och bebyggelse. En avgörande fråga för framtiden är att utveck-la alternativa putveck-laneringsmetoder som kan appliceras på både ny och befintlig bebyggelse. Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

(16)

Byggande och förvaltning

Årets viktigaste insatser

Boverkets viktigaste insatser för att målet för verksamhetsområdet ska nås har varit att:

• ta fram, utveckla, sprida och höja kunskapen om verifierbara funk-tionskrav,

• främja en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av PBL, BVL och tillhörande tillämpningsregler,

• planera en struktur för marknadskontroll av byggprodukter och starta en försöksverksamhet, samt

• främja Sveriges ståndpunkt i EU-arbetet, europaharmoniseringen och det internationella samarbetet.

Från den 1 juli 2007 gäller de nya byggreglerna fullt ut som handlar om hygien, hälsa och miljö, energihushållning och buller-skydd.

Utvecklingen av verifierbara funktionskrav

Boverket har under året arbetat på flera sätt för att bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning av den byggda miljön.

Från den 1 juli 2007 gäller de ändrade byggreglerna (BBR) kring hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, energihushållning och allmänna regler om byggnader fullt ut. Under året har vi arbetat med revidering och förankring av avsnitten om utformning och säkerhet vid användning i BBR. Vi har ock-så startat en omfattande revidering av avsnittet om brandskydd. I Klimat- och sårbarhetsutredningen deltog Boverket i arbetet med en underlagsrap-port om påverkan på konstruktioner. Inom tillgänglighetsområdet har vi deltagit vid ett stort antal informations- och diskussionstillfällen med sek-torn för att få dialog om frågorna, sprida kunskap och få kunskap om till-lämpningen. Fo to: P ål S om m el iu s

(17)

6

Främja en effektiv tillämpning av plan- och bygglagsstiftningen

Boverket har under året arbetat på flera sätt med att främja en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av PBL, BVL och tillhörande tillämp-ningsregler. Vi har deltagit i konferenser och seminarier för att sprida kunskap, skapa dialog och delta i diskussioner. Trots informationsinsat-ser inom byggområdet kan vi fortfarande se betydande brister i tillämp-ningen av regelverket. Med det arbete som nu pågår för att skapa bättre helhetssyn över planering och byggande och förbättrade rutiner mellan statens olika delar i tillsyns- och uppsiktskedjan kommer uppsiktsarbetet att bättre kunna främja en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av regelverket.

Ett system för marknadskontroll

Under första halvåret tog Boverket fram en plan för marknadskontrollens struktur och en försöksverksamhet startades. I försöksverksamheten ingick två stora produktområden. Den planerade strukturen visade sig vara effektiv och värdefulla erfarenheter har vunnits. Under hösten har vi skrivit ramavtal med leverantörer av fält- och provningsarbete för den permanenta verksamheten som ska genomföras under de kommande åren.

Europaharmonisering och internationellt samarbete

På uppdrag av regeringen är Boverket ansvarigt för genomförandet av flera EG-direktiv i Sverige och vi deltar aktivt i utvecklingen av direktiven på Europanivå. Arbetet sker centralt i kommissionen, men också i särskilt utpekade expertgrupper inom vissa områden. Boverket ansvarar för genomförande av följande direktiv i Sverige; byggproduktdirektivet, hissdirektivet, panndirektivet, direktivet om linbanor, vägtunneldirekti-vet och direktivägtunneldirekti-vet om byggnaders energiprestanda.

Pådrivande h förebyggande miljöarbete

Boverket ansvarar för genom-förande av bland annat EG-direktivet om linbaneanlägg-ningar. Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

(18)

7

Årets viktigaste insatser

Boverkets viktigaste insatser för att målet för verksamhetsgrenen ska nås har varit att:

• slutföra underlaget till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering, • lämna en utvärdering av bygg- och fastighetssektorns miljöarbete, • samverka med andra myndigheter, samt

• informera om miljömålen.

Fördjupad utvärdering av miljömålet God bebyggd miljö

Fokus på Boverkets miljömålsarbete har under året varit att slutföra underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering. I arbetet har ingått att utvärdera God bebyggd miljö och miljömålsarbetet inom sektorn, liksom att aktivt delta i arbetet med att utveckla strategin för hushållning av mark, vatten och bebyggd miljö. En rapport om God bebyggd miljö och underlagsrapporter om delmålen, liksom en rapport om samhälls-ekonomiska konsekvensanalyser av delmålsförslag och åtgärdsförslag, har tagits fram.

Utvärdering av bygg- och fastighetssektorns miljöarbete

Boverket har för första gången inom sitt särskilda sektorsansvar utvärde-rat bygg- och fastighetssektorns miljöarbete och redovisat resultaten i en rapport. Den innehåller bl.a. förslag till åtgärder för att öka sektorns miljöarbete. Boverket har för andra året i rad skickat ut en miljömålsen-kät till kommunerna.

Samverkan med andra myndigheter

I miljömålsarbetet samverkar Boverket aktivt med många myndigheter. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges geologiska under-sökning har ansvar för delmål under God bebyggd miljö, men också andra myndigheter som Socialstyrelsen och Energimyndigheten är viktiga samarbetspartners.

Information

Boverket har fört ut miljömålsbudskapet och möjliga åtgärder för att nå God bebyggd miljö i många olika sammanhang, både på stora konferen-ser och genom mindre seminarier. Sammantaget har vi genom olika informations- och kommunikationsinsatser nått företrädare för andra myndigheter, kommuner, bygg- och fastighetsbranschen och ideella organisationer.

Det interna miljömålsarbetet på Boverket har effektiviserats, bl.a. genom att miljöfrågorna får en allt större roll i den övriga kärnverksam-heten. Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

Pådrivande och förebyggande miljöarbete

(19)

8

Politik för ett uthålligt energisystem

Årets viktigaste insatser

Boverkets viktigaste insatser för att målet för verksamhetsgrenen ska nås har varit att:

• arbeta kontinuerligt med löpande ärendehantering, information och utvärdering av energistöd

• föreskriva om energideklarationer och om krav för certifierade energiexperter

• skapa ett register för att ta emot energideklarationer elektroniskt • informera om energideklarationer, samt

• att underlätta en utbyggnad av vindkraft.

Boverket arbetar kontinuerligt med ärendehantering, information och utvärdering av energistöd och lämnar månadsrapporter till regeringen.

Stort intresse för vissa stöd

Intresset för stödet till konvertering från oljeuppvärmning har varit mycket stort. Redan under 2006 intecknades alla tillgängliga medel, även pengarna för 2007-2010. Det medförde att en förordningsändring blev nödvändig för att korta ner stödperioden.

Från och med 2007 har Boverket ansvar för stödet till installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus samt biobränsleanordningar i nya småhus. Intresset för stödet är så stort, framför allt när det gäller föns-terbyte, att tillgängliga medel troligen inte kommer att räcka hela 2008 som är stödets giltighetstid.

Uppföljning och utvärdering av stöden

En utvidgad uppföljning av stödet till konvertering från direktverkande el lämnades enligt utvärderingsplanen i juni 2007. Utvärdering av stödet till konvertering från oljeuppvärmning har påbörjats och kommer att vara klar i april 2008. Under året har planer för utvärdering lämnats både för stödet till installation av solvärme i kommersiella lokaler och för stödet till installation av energieffektiva fönster och biobränsle i småhus.

I november slutfördes två utvärderingsrapporter av externa konsulter på uppdrag av Näringsdepartementet. Utvärderingarna behandlar dels stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering i offent-liga lokaler, dels stödet till konvertering från direktverkande el. Boverket har bistått med dataunderlag och kommer att använda utvärderingarna som underlag i Boverkets kommande slutliga utvärderingar av stöden.

Boverket följer upp stöden för energieffektivisering och konvertering genom att löpande analysera inkomna, beviljade och utbetalade ärenden.

De första energideklarationerna är inlämnade

Lagen om energideklarationer av byggnader trädde i kraft den 1 oktober 2006. Förordningen kom den 1 februari 2007 som gav Boverket

bemyndi-Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

(20)

9 Fo to: M ar ian ne Ni ls so n

gande att föreskriva om energideklarationer och krav för certifierade energiex-perter. Dessa regler började gälla den1 mars 2007. Som registermyndighet har Boverket, i samråd med bygg- och fastighetssektorn, tagit fram ett system så att energideklarationer kan tas emot elektroniskt. Systemet togs i bruk den 10 september 2007 efter omfattande tester. Under året har Boverket informerat om energideklarationer på olika sätt. Tillsammans med SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) har vi genomfört fem konferenser för fastighetsägare och blivande energiexperter. Vid årsskiftet hade cirka 700 deklarationer påbörjats varav 400 slutförts. 52 ackrediterade kontrollorgan var godkända och de hade i sin tur registrerat 170 experter som har behörighet att göra deklarationer.

Insatser för att underlätta utbyggnaden av vindkraft

Boverket har lagt betydande insatser på att främja och underlätta en vind-kraftsutbyggnad, framför allt i form av olika möten med Energimyndigheten, länsstyrelser, kommuner, vindkraftssamordnare och andra berörda myndig-heter. Aktuella frågor har varit att bidra till Energimyndighetens arbete med att ange områden av riksintresse och ett nytt planeringsmål för vindkraft. Boverket har tagit fram föreskrifter och på olika sätt informerat om stödet till vindkraftsplanering. Stödet har väckt stort intresse, och under året ansökte cirka 110 kommuner om stöd för att genomföra olika planeringsinsatser för vindkraft. Även sex länsstyrelser och ett regionalt kommunalförbund, Region-förbundet i Kalmar län, har ansökt om stöd.

(21)

0

Aneby konserthus. Stadsarki-tekten i tranås, Johannes ”Jocke” dahl ritade efter Stierngranats skisser. Årsskiftet 1928 - 1929 stod huset färdigt. Huset övergick 1991 till Konserthusföreningen för att få bidrag från Boverket för en total renovering. Sedan kommunen skänkt huset till föreningen erhöll föreningen 1,5 miljoner kr från Boverket. Kommunen och föreningen sköt till ungefär lika mycket. Renoveringen startade i september 1991 och i april 1992 återinvigdes Konserthu-set i huvudsak som det ser ut i dag.

Kulturverksamhet

Kraftig indragning av medel

Möjligheten att uppfylla målet för verksamheten med att främja tillgången till icke-statliga kulturlokaler har begränsats under året genom att en kraftig indragning av det redan intecknade anslaget gjordes i december 2006. Det innebar att det nya anslaget på 9,9 miljoner kr för 2007 fick begränsas med 6 miljoner kr, vilket motsvarar indragningen. Därmed fanns det endast ett tillgängligt beslutsutrymme på cirka 3,9 miljoner kr under året.

År 2007 inkom ansökningar från 36 projekt med ett sammanlagt bidragsbelopp på drygt 53 miljoner kr. Indragningen innebar att cirka 90 procent av antalet ansökningar avslogs jämfört med i normalfallet cirka 70 procent. Boverket konstaterar att intresset för stödet är mycket stort och att det tillgängliga anslaget, även utan indragning, är mycket begränsat. Behov av ökat anslag

Vi har under flera år konstaterat att det tillgängliga anslaget är för lågt i förhållandet till behovet och till den nytta bidraget gör när det gäller förbättring och bevarande av denna typ av lokaler.

Fo to: d an J an ss on

(22)

Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar

Goda exempel inför utvecklingsbidraget

I början av året genomförde Boverket en förstudie till det nya verksam-hetsutvecklingsbidraget som infördes senare under året. Förstudien redovisades i rapporten ”Lokaler att växa i – ungdomar och allmänna samlingslokaler”.

Detta nya utvecklingsbidrag blev mycket eftertraktat. Trots kort ansökningstid kom 85 ansökningar in, vilket motsvarar ett bidragsbehov på 36 miljoner kr. Den tillgängliga ramen var dock endast cirka 4,8 miljoner kr. Pengarna tilldelades 18 projekt.

Investeringsbidrag till samlingslokaler

När det gäller investeringsbidraget till samlingslokaler så har 229 projekt ansökt om bidrag under 2007. Stöd motsvarande 23,5 miljoner kr har beviljats till 95 projekt. Tillgänglighetsskapande åtgärder prioriteras och utgör största bidragsandelen. En stor del av projekten innehåller energi- och miljöförbättrande åtgärder såsom t.ex. konvertering från oljeupp-värmning. Projekten är spridda över hela Sverige.

Boverket konstaterar att det finns behov av ett särskilt anslag för energi- och miljöförbättrande åtgärder i samlingslokaler. Nu inkräktar den typen av åtgärder för mycket på det redan begränsade anslaget. Trots att bidragsandelen i många fall inte är så stor har den mycket stor

betydelse för de projekt som får stöd.

Resursanvändning

Bystugan i Leksand fick bildrag till renovering.

(23)

Boverkets resursanvändning per politik- och verksamhetsområde (årsarbeten, åa och miljoner kronor, mnkr).

Politikområde 2007 2006 2005

åa mnkr åa mnkr åa mnkr

Verksamhetsområde

Bostadsförsörjning 32,9 42,9 37,4 44,1 40,3 46,0 Samhällsplanering

och bebyggelseutveckling1 _46,8 _52,6 _51,0 _50,3 _54,7 _49,5

Byggande och förvaltning2 _62,1 _88,0 _56,4 _64,4 _54,4 _61,9

Politikområde Bostadspolitik, totalt ,8 8, ,8 8,8 9, 7, Politikområde Miljöpolitik 9, 0,0 , ,0 8,6 , Politikområde Kulturpolitik och

Folkrörelsepolitik , ,9 , ,9 , ,

Politikområde Energipolitik , ,9 7, , 9, , BoVERKEt totAlt 175,9 222,3 176,6 194,9 169,8 184,4 Varav Hållbarhetsrådet 2,8 8,3 10,8 10,5 9,0 9,1

Resursanvändning

Kostnader för personal har fördelats på respektive verksamhetsgren utifrån arbetade timmar. Myndighetens system för tidredovisning är grund för denna fördelning. Verksgemensamma kostnader, s.k. overheadkost-nader, har fördelats på verksamhetsgrenarna i proportion till verksamhetsgrenens andel av direkt arbetade timmar. Från och med 2007 har även timmar för gemensam overhead påförts arbetad tid inom politikområ-det Energipolitik. denna ändring har medfört att även utfallet för 2006 och 2005 har räknats om. overhead-kostnaderna uppgår till cirka 47 % 2007, 46 % 2006 och 47 % 2005.

1) Inkl. Hållbarhetsrådet 2) Inkl. Boverkets Byggkostnadsforum och Bygga-bo-dialogen.

Kommentar till resursanvändningen

Antalet årsarbeten minskade under året med 0,7 från 176,6 till 175,9. Orsaken till minskningen är att Hållbarhetsrådet i Umeå avvecklades den 31 mars 2007 som medförde en minskning med 8 årsarbeten från 10,8 till 2,8. Samtidigt har antalet årsarbeten i övriga verksamheter ökat med 7,3.

Verksamhetens kostnader steg med 27,4 miljoner kr från 194,9 till 222,3. Kostnader för personal svarade för cirka 60 procent eller 126 miljoner kr, en ökning med 11 miljo-ner kr. Övriga driftskostnader ökade med 16 miljoner kr till 81. Ökningen beror i huvudsak på ökade kostnader för konsultinsatser.

Utfallet av kostnader per verksamhetsområde förklaras främst av, utifrån nedlagd tid, fördelade personalkostnader men även av omfattningen av övriga driftskostnader.

Inom verksamhetsområdet Hållbart byggande och förvaltning ökar både antal års-arbeten och kostnaderna. Den främsta orsaken är tillkommande

(24)

regeringsuppdrag som medfört ökad användning av externa resurser i special-områden där Boverket inte har egna resurser.

Resursinsatserna inom området Bostadsförsörjning har däremot minskat med 4,5 årsarbeten. Politikområdet Energipolitik har fortsatt att öka i omfatt-ning. Kostnadsökningen beror i huvudsak på att antalet årsarbeten har ökat i administration av stöd för energikonvertering. Resursanvändning kommente-ras närmare under respektive avsnitt.

(25)

Verksamhetsöversikt

Bostadspolitik

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Bostadsförsörjning_ –_Analys_av_bostadsmarknader _ –_Samarbete_inom_EU_och_internationellt Samhällsplanering_och_ –_Fysisk_samhällsplanering_och_plangenomförande bebyggelseutveckling__ –_Uppsikt_ __ –_Samarbete_inom_EU_och_internationellt Byggande_och_ –_Hållbart_byggande_och_förvaltning förvaltning__ –_Uppsikt _ –_Marknadskontroll_ _ –_Internationellt_samarbete_och_Europaharmonisering Miljöpolitik Pådrivande_och_före-_ byggande_miljöarbete_ –_Miljömålsarbete Energipolitik Politik_för_ett_uthålligt__ energisystem_ –_Energipolitiska_åtgärder_på_kort_sikt Kulturpolitik Kulturverksamhet_ –_Icke-statliga_kulturlokaler Folkrörelsepolitik Bidrag_till_folkrörelser__ och_ideella_föreningar_ –_Bidrag_till_allmänna_samlingslokaler

(26)

Politikområde Bostadspolitik

Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten.

(27)

6

Bostadsförsörjning

Mål Verka för väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk, valfrihet på bostadsmarknaden, konkurrens inom byggsektorn, låga bygg- och boendekostnader i bostäder med god kvalitet, större andel hushåll ska vara etablerade på bostadsmarknaden, integration i boendet.

tABEll 1. Resursanvändning inom området Bostadsförsörjning (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr)

007 006 00

Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr Analys av bostadsmarknader 32,4 42,3 36,4 43,0 39,1 44,9 varav

omvärldsbevakning och prognoser 24,7 23,4 27,3 24,6 Åtgärder för bostadsförsörjning1 _11,7 _19,6 _11,8 _20,2

Samarbete inom Eu och Internationellt 0,5 0,6 1,0 1,1 1,2 1,2 totalt, verksamhetsområdet 32,9 42,9 37,4 44,1 40,3 46,0 overhead ingår med cirka 47 % 2007, 46 % 2006, 47 % 2005.

1. Verksamhetsgrenen innehåller även verksamhetsgrenarna från 2004 och 2005; Stöd till riktade åtgärder för bostadsförsörjning och Generella stöd till bostadsförsörjning.

Kommentar till resursanvändningen

Analys av bostadsmarknader: Verksamhetsgrenen innehåller främst löpande

arbete med analyser och prognoser inom boende och byggande, tillsyn över bostadsanpassningsbidraget, drift, förvaltning och utveckling av bidragssyste-met.

Grenen innehåller även ärendehandläggning och Boverkets arbete med sektorsansvaret för handikappolitiken. Under året har investeringsstödet för äldrebostäder tillkommit och stödet för källsortering har utvärderats. Resurs-insatserna har sammantaget minskat med två årsarbeten (exklusive overhead) främst p.g.a. minskat antal ärenden som gäller allmännyttan och minskade anspråk på underlag från allmännytteutredningen samt färre remisser.

Samarbete inom EU och Internationellt: Insatserna har minskat något.

(28)

7

tABEll 2. Produktöversikt, antal.

007 006 00

Nya eller ändrade föreskrifter 1 4 5

varav omfattande 3 2

överklagade ärenden, antal expedierade 1954 ₁₂₅₈5 ₉₁₂5

Antal bidragsutbetalningar, (tusental) 105 76 56

Allmänna råd 1

Skrifter 12 10 13

Informationsblad 1

Meddelanden om datasystem 13 8 3

utbildningar för länsstyrelserna 2 2 2

Information om bostadsanpassningsbidrag till

kommunerna 2 1

Aktuella informationsblad för sökanden 13 14 102

varav nya under året 2 2

varav reviderade under året 11 2 1

Eu-uppdrag1 ₁ ₁ ₂

Regeringsuppdrag 1 ₉ ₄ ₇3

Expertuppdrag (statliga utredningar, m.m.) 1 ₁ ₀

Regeringsremisser 7 13 15

övriga remisser 23 9 15

1. Pågående eller avslutade under året; i övrigt produkter avslutade under året.

2. Avser informationsblad över stöd för vilka nybeviljande kunnat komma ifråga. dessutom finns mer eller mindre omfattande blanketter kopplade till varje stöd.

3. Varav 2 i samverkan.

4. Avser endast ärenden inom verksamhetsområde bostadsförsörjning. övriga ärenden redovisas inom respektive verksamhet.

5. Avser den totala ärendehandläggningen inom bostadsadministration. Bostadspolitik  Bostadsförsörjning

(29)

8

Analys av bostadsmarknader

Mål En väl utvecklad, aktuell och tillförlitlig kunskap om utvecklingen på bostadsmarknaden som utgör ändamålsenligt underlag för analyser av bostadsförsörjning, bostadsbyggande, byggkostnads-utveckling, boendeförhållanden och hushållens ekonomiska förutsättningar ska finnas.

Viktiga händelser 2007

• Under år 2007 har bostadspolitiken fortsatt att ställas om från generella bostadspolitiska stöd till selektiva stöd och stöd till enskilda bostadskon-sumenter. Avveckling av räntebidrag och investeringsstöd pågår.

• Under året har allmännytteutredningen fortsatt och gett upphov till debatt om bruksvärdesystemets framtid.

• Investeringsstödet till äldrebostäder införs den 1 juni 2007 och gäller för ombyggnad eller nybyggnad av äldrebostäder som påbörjades från den 1 januari 2007.

Har Boverket nått målet?

Boverket har bidragit till väl utvecklad, aktuell och tillförlitlig kunskap om utvecklingen på bostadsmarknaden genom att utveckla Boverkets indikatorer och de årliga bostadsmarknadsrapporterna och genom särskilda rapporter, t.ex. om det långsiktiga byggbehovet och om etableringshinder på bostads-marknaden. Inom några av återrapporteringskraven – allmännyttan, integra-tion och regionala bostadsmarknadsanalyser – har vi uppfyllt återrapporte-ringskraven genom att starta långsiktiga utvecklingsarbeten som sträcker sig in på 2008.

Förutom ett stöd till särskilda boenden för äldre utgörs nu samhällets subventioner till boendet av stöd till kommunerna för hyresgarantier, bo-stadsbidrag och ränteavdrag. Detta innebär att Boverkets ansvar för bostads-försörjningen mer handlar om att följa upp utvecklingen, i synnerhet för utsatta grupper, och att främja en framåtsyftande kommunal bostadsförsörj-ning och länsstyrelsernas kompetens att stödja denna.

Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt.

Återrapportering

Krav 1 Boverket ska följa och analysera utvecklingen på bostadsmarkna-den och särskilt redovisa:

– bostadsbyggandet och andra förändringar i bostadsbeståndet, – bygg- och produktionskostnaderna och dess utveckling, – konsekvenser av och orsaker till dåligt fungerande bostadsmarknader.

Utvecklingen på bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden präglades av en fortsatt stark tillväxt i samhällsekonomin fram till sensommaren 2007 samt en fortsatt hög befolkningstillväxt.

Inflytt-Bostadspolitik  Bostadsförsörjning

 Analys av bostadsmarknader

Bostadspolitik  Bostadsförsörjning

(30)

9

ningen från utlandet är större än någonsin tidigare. Befolkningen ökade i nästan samma takt år 2007 som rekordåret 2006.

Osäkerheten kring utvecklingen av den svenska ekonomin ökade avsevärt efter sommaren, på grund av problemen på den amerikanska bostadslåne-marknaden.

Behovet av nya bostäder härrör sig inte minst från ungdomskullarna, som ökar fram till år 2012, och från flyktinginvandringen. Den skärpta tillämpning-en i arbetsmarknadspolitiktillämpning-en ökar troligtillämpning-en behovet av bostadsinvesteringar i tillväxtorterna. En del av den rapporterade bostadsbristen, enligt Bostads-marknadsenkäten, kan vara ett resultat av stigande inkomster och höga förväntningar på framtiden. Detta återspeglas i efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket innebär en utmaning såväl för den kommunala plane-ringen som för byggherrarna. Likaså ökar sannolikt behovet av seniorbostä-der, det vill säga anpassade bostäder för äldre i det ordinarie bostadsbestån-det.

Olika bilder i landet

Befolkningsökningen är dock inte jämnt spridd över landet, utan är främst koncentrerad till storstadsregionerna, men befolkningen ökar även på andra håll. Samtidigt minskade befolkningen i ungefär 40 procent av kommunerna, företrädesvis i mindre kommuner. Trots ett ökat bostadsbyggande i tillväxtre-gionerna kan det bli svårt att hantera den ökande befolkningen i ett antal av dessa regioner.

Allt färre kommuner har överskott på bostäder och det är allt fler kommu-ner som verkar ha kommit till rätta med sina problem med tomma bostäder. Det är nu endast var femte kommun som bedömer att man har överskott på bostäder. Samtidigt är det fler kommuner med balans totalt sett på bostads-marknaden. Det är 36 procent av kommunerna som redovisar balans. Av dessa kommuner är det dock hälften som har brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden.

Det är fortfarande cirka 40 procent av kommunerna som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Av de kommuner som redovisar brist på bostäder är det cirka 40 procent som har mindre än 25 000 invånare.

Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet fortsätter att minska. Av de kommuner som redovisar brist på bostäder är det 48 procent som har 1,5 procent lediga lägenheter eller mindre i det allmännyttiga bestån-det.

Konsekvenser av dåligt fungerande bostadsmarknader

Boverket har under året arbetat med detta återrapporteringskrav i samband med regeringsuppdraget ”Problem att etablera sig på den reguljära bostads-marknaden” och som resulterade i rapporten Någonstans att bo (dnr 212-5403/2007).

(31)

0

Försäljning av allmännyttans lägenheter

Tillståndsplikten för försäljningar av allmännyttiga bostäder är bortagen. Troligtvis kommer detta att få olika innebörd i olika delar av landet. Boverket bedömer att försäljningarna kan komma att öka i större städer och områden där marknaden gör det intressant att äga sin bostad. Däremot verkar det inte finnas något större intresse i mindre kommuner där prisbilden inte skapar incitament för försäljningar. Uppskattningsvis kan det bli aktuellt med försälj-ningar i en fjärdedel av kommunerna. I Storstockholm kan det bli aktuellt med försäljningar i hälften av kommunerna och då främst till bostadsrätter. Vi ser inte dessa tendenser i de andra storstadsområderna.

Bostadsbrist för flyktinghushåll

Allt fler människor söker asyl och får uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär en stor press på kommunerna att skaffa fram bostäder till flykting-hushållen och ett ökande antal kommuner anger att de har brist på sådana bostäder. Främst storstadsregionerna och de större högskoleorterna har en stor andel kommuner som anger brist på bostäder till flyktinghushåll.

Produktion av nya bostäder

Trenden med ett ökat bostadsbyggande bröts under år 2007, trots att tillväxten i samhällsekonomin var fortsatt god under året. Boverkets preliminära prog-nos är att antalet faktiskt påbörjade bostäder år 2007 minskade med 8 pro-cent, cirka 3 600 bostäder, jämfört med år 20061_{. Bedömningen för både 2006}

och 2007 är dock osäker.

Räntebidraget för bostadsrätter och hyresrätter samt investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder lämnas inte för bostäder som påbörjas efter år 2006. Det medförde att många bostäder påbörjades endast i formell mening innan årsskiftet 2006 för att få tillgång till de statliga stöden, s.k. Odellplattor. Flertalet Odellplattor påbörjades troligen i faktisk mening år 2007, men en del av projekten kommer att omarbetas för senare byggstart eller läggas på hyllan. Det innebär att Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för år 2006 innehåller bygglov och byggstarter även för projekt som sannolikt inte genomförs under överskådlig tid.

Cirka 50 000 bostäder rapporterades som påbörjade till SCB år 2006. Boverket bedömer att cirka 7 500–8 000 av dessa fanns på Odellplattor, varav 500 nettotillskott genom ombyggnad. Bedömningen innebär att cirka 42 400 nya bostäder påbörjades i faktisk mening år 2006.

1 En analys av bostadsbyggandet för år 2007 kommer att redovisas i Boverkets indikatorer i mars 2008.

(32)

tABEll 3. Påbörjade bostäder 2006 och 2007.

006(p) 007(p) 006 oräknat 007(p) inräknat Enligt SCB:s Enligt SCB:s Odellplattor _Odellplattor

Nybyggnad redovisning redovisning från 006

Småhus 13 500 14 000 13 500 14 000 Flerbostadshus 31 800 16 000 24 500 22 500 Summa 45 300 30 000 38 000 36 500 Nettotillskott genom ombyggnad 4 900 1 800 4 400 2 300 totalt 50 200 31 800 42 400 38 800

År 2007 påbörjades cirka 39 000 nya bostäder i faktisk mening, enligt Boverkets preliminära bedömning i början av januari 2008, baserad på statistikunderlag till och med oktober. Siffrorna inkluderar cirka 7 000 bostäder på Odellplattor som antas ha påbörjats under året. Oräknat Odellplattor beräknas således cirka 32 000 bostäder ha påbörjats. Bedömningen av faktiskt påbörjade Odellplattor är dock osäker och kan vara en överskattning. Om så är fallet har det faktiska byggandet 2007 varit lägre än vad Boverkets prognos visar.

Av de påbörjade bostäderna år 2007 bedöms cirka 36 500 ha tillkommit genom nybyggnad. 2 300 lägenheter var nettotillskott genom ombyggnad, vilket är en halvering jämfört med år 2006. En stor del av det minskade byg-gandet av flerbostadshus är hänförligt till Skåne län, men även i Norrland, främst i Norrbottens län, förefaller byggandet ha minskat betydligt. Minskat byggande på grund av resursbrist

Bostadsbyggandet har pressats tillbaka under år 2007 på grund av brist på resurser med ökade priser i byggsektorn, och på grund av de borttagna statliga stöden, vilket sammantaget kan ha medfört avsevärda kostnadsökningar för i synnerhet hyresrätter. En del projekt kan ha förskjutits i tiden på grund av resursbristen.

Av nybyggnad bedömer vi att cirka 22 500 bostäder fanns i flerbostadshus, vilket är en minskning med cirka 2 000 jämfört med år 2006, medan 14 000 fanns i småhus, en ökning med 500.

I flerbostadshus förefaller andelen påbörjade hyresrätter ha ökat under år 2007 i riket utanför storstadsregionerna och i Storgöteborg, medan andelen tycks ha minskat i Storstockholm och varit oförändrad i Stormalmö4_{. Den av}

SCB redovisade utvecklingen står i viss mån i motsats till andra uppgifter om effekterna av de borttagna statliga stöden och ökade byggkostnaderna. Mest överraskande är att antalet påbörjade bostadsrätter tycks ha minskat avsevärt i riket utanför storstadsregionerna.

2 Boverkets bedömning. 3 Boverkets bedömning.

4 Baserat på SCB:s preliminära bedömning t.o.m. september 2007 och Boverkets bedömning av påbörjade Odellplattor 2007.

(33)

Boverkets byggprognos

tABEll 4. Prognos för nyproduktion, september 2007. Antal påbörjade bostäder.

År Småhus Flerbostadshus Totalt

2006 13 600 22 800 36 400

20075 _{14 000} _{22 000} _{36 000}

2008 14 500 22 500 36 500

Prognoserna för nybyggnad avser att spegla det faktiska bostadsbyggandet, dvs. att ta hänsyn till när det egentliga byggandet av bostäder på s.k. Odellplattor påbörjas.

Ombyggnad av bostäder

De borttagna bostadssubventionerna medför enligt SCB att antalet påbörjade bostäder i ombyggnad inte kan redovisas från och med år 2007, undantaget nettotillskott av bostäder. Antalet påbörjade bostäder genom ombyggnad kan därför för närvarande inte redovisas eller prognosticeras.

Boverkets bedömning är oförändrat att moderniseringar i viss mån trängs undan av annat byggande, i den byggkonjunktur som nu råder. Antalet ombygg-da lägenheter måste dock öka betydligt framöver för att svara mot behovet.

Byggkostnader

Ny statistik från SCB finns att tillgå först under senare delen av februari 2008. Boverket hänvisar därför till årsredovisningen 2006.

Hur ser bostadsbeståndet ut?

Den 31 december 2006 fanns det enligt beräkningar från Statistiska Centralbyrån 4 436 000 bostadslägenheter, varav 45,5 procent i småhus och 54,5 procent i flerbostadshus. Fördelningen var vid folk- och bostadsräkningen år 1990, då det totala antalet lägenheter var 4 045 000 lägenheter, 46,3 procent i småhus och 53,7 procent i flerbostadshus. Antalet lägenheter i beståndet har alltså ökat med 391 000 på 16 år.

År 2006 var fördelningen av upplåtelseformer 45 procent hyresrätt, 17,5 procent bostadsrätt och 37,5 procent äganderätt och övriga upplåtelseformer. Vid folk- och bostadsräkningen 1990 var fördelningen 47 procent hyresrätt, 14 procent bostadsrätt och 39 procent äganderätt och övriga. Andelarna hyresrätt och äganderätt hade minskat något och andelen bostadsrätt hade ökat något mellan år 1990 och år 2006.

Av 2 018 000 lägenheter i småhus år 2006 var 14,5 procent hyresrätt, 4,5 procent bostadsrätt och 81 procent äganderätt. År 1990 var fördelningen 15 procent hyresrätt, 3 procent bostadsrätt och 82 procent äganderätt. Antalet lägenheter i småhus var då 1 874 000.

5 Prognosen avser faktiskt påbörjade bostäder, dvs. där byggstarten av de s.k. Odellplattorna antas ske. De borttagna bostadssubventionerna medför enligt SCB att påbörjade bostäder i ombyggnad inte kan redovisas fr.o.m. år 2007.

(34)

Andelen hyresrätt minskar

Av 2 418 000 lägenheter i flerbostadshus år 2006 var 70 procent hyresrätt, 28,5 procent bostadsrätt och 1,5 procent övriga upplåtelseformer. År 1990 var fördelningen 75 procent hyresrätt, drygt 23 procent bostadsrätt och knappt 2 procent övriga upplåtelseformer. Antalet lägenheter i flerbostadshus var då 2 171 000. Nybyggnation, omvandling och rivning har ändrat fördelningen av upplåtelseformer, men inte drastiskt. Andelen hyresrätt hade således minskat från 75 till 70 procent mellan 1990 och 2006 och andelen bostadsrätt hade ökat från 23 till 28 procent, se sammanställningen nedan.

tABEll 5. Fördelningen per upplåtelseform, år 1990 och år 2006.

Antal Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt och övr. Småhus År 1990 1 874 000 15 % 3 % 82 % År 2006 2 018 000 14,5 % 4,5 % 81 % Flerbostadshus År 1990 2 171 000 75 % 23 % 2 % År 2006 2 418 000 70 % 28,5 % 1,5 %

Siffrorna från år 1990 bygger på senaste folk- och bostadsräkningen.

Antalet hyreslägenheter i flerbostadshus ökade med 68 500 från 1990 till 2006 medan antalet bostadsrättslägenheter ökade med 180 000. Bostadsrätterna stod för 73 procent av nettotillskottet av lägenheter i flerbostadshus och hyresrätterna stod för 28 procent, dvs. nästan precis omvänt mot fördelningen i beståndet mellan hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus år 2006.

Det fanns 1 696 000 hyreslägenheter i flerbostadshus år 2006. Av dessa ägdes 49 procent av allmännyttiga bostadsföretag, medan 42 procent ägdes av privata företag och fysiska personer. 7 procent ägdes av kooperativa företag och knappt 3 procent ägdes direkt av stat, kommun eller landsting. År 1990 fanns det 1 628 000 hyreslägenheter i flerbostadshus. De allmännyttiga

bostadsföretagens andel var 51 procent. Andelen privat ägande var 40 procent. Mellan 1990 och 2006 hade således de allmännyttiga bostadsföretagens andel av hyreslägenheterna i flerbostadshus minskat med 2 procentenheter och den privata sektorns andel har ökat med 2 procentenheter.

Krav 2 Boverket ska följa de allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden. Boverket ska särskilt följa vilka ägardirektiv som kommunerna ger sina bostadsföretag och hur dessa kommer till uttryck i företagens verksamhet. Centrala aspekter är vilken roll de kommunala bostadsföretagen spelar i den lokala bostads-försörjningen och i vilken mån dessa företag tar ett tydligt socialt ansvar för utsatta eller ekonomiskt svaga personer samt om några grupper utestängs från att få hyra en bostad i kommunala bostadsföretag.

(35)

Allmännyttans utveckling

Boverket följer allmännyttans utveckling löpande, framför allt genom den årliga bostadsmarknadsenkäten. Det gäller bland annat i vilken mån de allmännyttiga bostadsföretagen bidrar med bostäder för bostadssociala ändamål, aktuella försälj-ningar och ombildförsälj-ningar samt byggande av seniorbostäder. De senaste resultaten redovisas i Bostadsmarknaden år 2007-2008. Slutsatser av bostadsmarknadsenkäten

2007 (dnr 212-4964/2006).

Under 2007 påbörjade Boverket en övergripande studie som syftar till att beskri-va allmännyttans utveckling hittills, framför allt när det gäller vilken roll de allmän-nyttiga bostadsföretagen i praktiken kommit att spela på de lokala

bostads-marknaderna. Avsikten är att kunna visa på skillnader mellan kommuner med olika förutsättningar. Syftet är ytterst att bidra till ett bättre kunskapsunderlag, till stöd för regeringen när det gäller utformning av framtida villkor för allmännyttiga bostadsföretag eller förutsättningar för kommunerna att använda sina bostadsföre-tag för att nå bostadspolitiska mål. Studien beräknas bli klar första kvartalet 2008. Krav 3 Boverket ska följa och analysera hushållens boendeutgifter i relation till deras inkomster. Boverket ska redovisa utfallet på olika upplåtelse-former, hushållstyper och regioner samt göra framskrivningar och bedöma den förväntade utvecklingen. I uppdraget ingår att särskilt beskriva situationen för de grupper som har sämst ekonomiska förut-sättningar med beaktande av disponibel inkomst och boendeutgifter. Hushållens ekonomiska standard

År 2005 var konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet hade betalats i genomsnitt 105 000 kronor i hyresrätt, 151 600 kronor i bostadsrätt och 163 500 kronor i egnahem. Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet för samtliga tre upplåtelseformer var 135 900 kronor (markeras i diagrammet av den röda horisontella linjen).

Hushållens ekonomiska standard år 2005 och prognos för år 2008. 2005 års prisnivå.

Bostadspolitik  Bostadsförsörjning  Analys av bostadsmarknader 0 50 100 150 200 250 300 Ensamboende

< 65 år < 65 år, ej barnSamboende Ensamståendemed barn Samboendemed barn Ensamboende65- år Samboende65- år

Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Prognos 2008 Tusentals

(36)

Standarden ökar 2008

Enligt Boverkets prognos för år 2008 kommer konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet att vara 118 800 kronor i hyresrätt, 174 200 kronor i bo-stadsrätt och 187 000 kronor i egnahem, räknat i 2005 års prisnivå. Hushållens ekonomiska standard kommer således enligt vår bedömning att i genomsnitt realt öka med 13 procent i hyresrätt, medan ökningen realt blir 14 procent i bostadsrätt respektive egnahem år 2008, jämfört med år 2005. Boverket be-dömer att såväl år 2006 som år 2007 kommer det att ske en standardförbätt-ring för hushållen genom att inkomsterna ökar snabbare än boendeutgifterna. Med hushållens ekonomiska standard avses det konsumtionsutrymme som hushållen har kvar av disponibel inkomst efter det att skatter och boendeut-gifter är betalda och då hänsyn också har tagits till antal personer i hushållet (hushållets försörjningsbörda).

Sämst ställt för pensionärer och ensamstående med barn

Hushållsstrukturen är olika i de tre upplåtelseformerna. För en relevant jämförelse bör även den ekonomiska standarden redovisas på hushållsnivå och efter olika upplåtelseformer. Det framgår av diagrammet att hög ekono-misk standard år 2005 hade samboende utan barn i egnahem (230 500 kronor), i bostadsrätt (227 300 kronor) och i hyresrätt (175 500 kronor). Låg ekonomisk standard hade ensamstående med barn i hyresrätt (77 400 kronor) och i bostadsrätt respektive egnahem (omkring 95 000 kronor). Även ensamboende

pensionärer och ensamboende yngre än 65 år i hyresrätt hade en låg

ekono-misk standard. Samboende i egnahem hade således år 2005 i genomsnitt drygt 150 000 kronor mer i konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, jämfört med ensamstående med barn i hyresrätt eller den ekonomiska standarden var i genomsnitt nästan tre gånger större för samboende yngre än 65 år i egnahem jämfört med ensamstående med barn i hyresrätt.

Stora skillnader i boendeutgifter

År 2005 var boendeutgifterna i genomsnitt 53 500 kronor i hyresrätt, 52 600 kronor i bostadsrätt och 73 800 kronor i egnahem. Boendeutgifterna var relativt låga för ensamstående, jämfört med boendeutgifterna för samboende

hushåll. Den lägsta boendeutgiften hade ensamboende pensionär i

bostads-rätt, i genomsnitt 44 000 kronor, medan den högsta utgiften hade samboende med barn i egnahem, 99 000 kronor. Pensionärshushåll i hyresrätt hade högre boendeutgift än pensionärshushåll i bostadsrätt och egnahem år 2005.

Generellt gäller att skillnaderna i hushållens boendeutgift är större inom en upplåtelseform än skillnaderna i boendeutgift för en och samma husållstyp i olika upplåtelseformer. Motsvarande skillnader gäller även för hushållens disponibla inkomster, men nivåskillnaderna är väsentligt högre mellan hushållens disponibla inkomster än skillnaderna i boendeutgifter. Det är de relativt stora skillnaderna i hushållens inkomster som huvudsakligen förklarar skillnaderna i ekonomisk standard.

År 2005 var hushållens disponibla inkomster i genomsnitt 194 800 kronor i hyresrätt, 259 600 kronor i bostadsrätt och 359 000 kronor i egnahem. Genom Bostadspolitik  Bostadsförsörjning

(37)

6

att vikta hushållsinkomsten tar vi hänsyn till att hushållssammansättningen är olika och därmed att försörjningsbördan är olika stor. Vi får en mer relevant jämförelse av inkomstskillnaderna. Den disponibla inkomsten per konsum-tionsenhet var år 2005 i genomsnitt 148 000 kronor i hyresrätt, 192 200 kronor i bostadsrätt och 207 300 kronor i egnahem. I genomsnitt hade hushållen i egnahem 40 procent högre disponibel inkomst per konsumtionsenhet, jämfört med hushåll i hyresrätt.

Den disponibla inkomsten ökar 2008

Enligt Boverkets prognos för år 2008 kommer den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet att i genomsnitt vara 161 500 kronor i hyresrätt, 215 800 kronor i bostadsrätt och 232 000 kronor i egnahem. Detta innebär att alla hushåll får ökade disponibla inkomster år 2008, jämfört med år 2005. År 2008 kommer, enligt Boverkets prognos, hushåll i egnahem i genomsnitt att få nästan 44 procent högre disponibel inkomst per konsumtionsenhet än hushållen i hyres-rätt.

Krav 4 Boverket ska

– tillsammans med länsstyrelserna ta fram modeller för regionala analyser av bostadsmarknaden, och

– stödja länsstyrelserna i deras arbete med att verka för att kom-munerna gör egna lokala bostadsmarknadsanalyser och tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.

Boendeplanering och regionala analyser

Under året har Boverket tillsammans med länsstyrelserna arbetat fram ett förslag till modell för länsstyrelsernas kontinuerliga arbete med boendefrågor. Modellen innehåller två delar. Den första delen behandlar länsstyrelsernas arbete med boendeplanering som en kontinuerlig process som pågår under hela året. Processen innehåller fyra delar; regional arena för utbyte av erfarenheter, regional bostadsmarknadsanalys, bostadsmarknadsenkäten och statistik och prognoser/underlag.

Den andra delen är ett förslag på vilka olika frågeställningar som bör behand-las i en regional analys av bostadsmarknaden. Syftet är i första hand att kommu-nerna genom länsstyrelserna ska få inspiration och underlag till en mer ambitiös boendeplanering. Det innebär att länsstyrelserna i fortsättningen får ett bättre underlag för sina regionala bostadsmarknadsanalyser. I förlängningen ger detta också ett bättre kunskapsunderlag för Boverkets analyser och därigenom för regeringens bostadspolitiska åtgärder.

Krav 5 Boverket ska följa och redovisa utvecklingen av integration i boen-det samt boendesegregation i lanboen-dets olika delar.

Boverket ska redovisa vilket resultat som uppnåtts samt hur verket arbetar för att stödja kommunerna så att:

– integrationen i boendet ökar,

– boendesegregationen bryts, bl.a. i kommuner med lokalt utveck-lingsavtal,

– erfarenhetsutbytet mellan kommuner ökar.