Uppdrag att förbereda
kompetenssatsning i
plan- och bygglagen
Boverket januari 2014
Titel: Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Rapport: 2014:3
Utgivare: Boverket januari 2014 Upplaga: 1
Antal ex:80
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-097-7 ISBN pdf: 978-91-7563-098-4
Sökord: Grundutbildning, utbildning, plan- och bygglagen, PBL,
kartläggning, målgrupper, ämnesområden, utbildningsformer, pedagogik, organisation, förutsättningar, utmaningar, resurser, rekommendationer Dnr: 20140-5258/2013
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Förord
Boverket har av regeringen fått i uppdrag att förbereda den kompetenssatsning rörande tillämpningen av plan- och
bygglagstiftningen (PBL) som regeringen aviserat i Budgetpropositionen för 2014. Syftet är att kartlägga vilka som utbildningen bör vända sig till, vilka ämnen som bör ingå i en sådan samt på vilket sätt utbildningarna bör genomföras. Kartläggningen har skett via genomförda workshops, enkätundersökning, djupintervjuer samt dialog med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB). Rapporten har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Viveca Zetterberg, Lina Magnusson, Maria Rundqvist, Anna Persson, Kerstin Hannrup och Elisabeth Guthagen med Anette Löfgren som ansvarig enhetschef.
Karlskrona januari 2014
Janna Vallik generaldirektör
Boverkets rekommendationer
inför kommande
kompetenssatsningar
Mot bakgrund av höstens kartläggning av behovet av en
kompetenssatsning i plan- och bygglagen (PBL) och med de erfarenheter som har förmedlats genom PBL kommitténs slutrapport av utredningen om kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag (SOU 2012:87) rekommenderar Boverket följande för fortsatt kompetenssatsning för enhetlig och effektiv tillämpning av PBL.
Boverket ställer sig positiv till att ha ett samordningsansvar i kompetenssatsningen.
Boverket anser att det i organisationen för kompetenssatsning i PBL ska finnas representanter ifrån kommuner och Länsstyrelsen samt andra berörda myndigheter tex Lantmäteriet och SKL.
En styrgrupp på ledningsnivå med representanter ifrån tänkbara samarbetspartners (andra myndigheter) bör inrättas för en bred förankring.
Kompetenssatsningen ska inte ersätta annan typ av grundläggande utbildning inom PBL.
En utbildningssatsning i PBL bör vara permanent och långsiktig. Boverket har för avsikt att i sitt budgetunderlag föreslå att vissa medel varje år avsätts till fortsatt arbete med utbildning i PBL.
Utbildningsformen bör vara webbaserad i kombination med fysiska möten.
Det är ett tydligt resultat av kartläggningen att en kompetenssatsning av detta slag förutsätter en känd avsändare. Detta leder till trovärdighet och kontinuitet. Boverkets vägledningsarbete är en bra plattform att utgå ifrån. Kanaler som den webbaserade vägledningen PBL Kunskapsbanken som vänder sig till professionella användare såväl på kommuner och länsstyrelser som till övriga inom branschen är redan idag en känd avsändare. Planering och genomförande av kompetenssatsningen
förutsätter, likt den tidigare PBL kommitténs arbete, en diskussion om tillämpningsfrågor och utbildningsformer med kommuner, Länsstyrelser och andra myndigheter, som Sveriges kommuner och Landsting (SKL), och Lantmäteriet. Likaså anser Boverket att en förutsättning för att åstadkomma en väl förankrad kompetenssatsning i PBL är att representanter från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) deltar i styrgruppen för kompetenssatsningen. Boverket bör vara den myndighet som står för den juridiska kvalitetssäkringen av kompetenssatsningen.
Boverkets konstaterar vidare att det finns en stark önskan om att kompetenssatsningen ska vara mer varaktig än vad tidigare
kompetenssatsningar varit. Det förutsätter en mer långsiktig organisation som kan fungerar även efter 2016. Tidigare genomförda
kompetenssatsningar har varit tidsbegränsade vilket inneburit att den förmedlade kunskapen inte kunnat tas tillvara någon annan tid än under själva projektet. Med dagens tekniska hjälpmedel och långsiktighet kan fler, under en längre tid, ta del av kompetenssatsningen. Boverket avser även att avsätta medel i sin årliga budget på utbildningssatsningar i PBL för att skapa en mer permanent form av utbildning.
Den kartläggning som har genomförts har bidragit till att nya kontaktnät skapats och relevanta frågeställningar om utbildningsbehov lyfts. För att inte tappa greppet om det som har byggts upp och de förväntningar som har skapats föreslår Boverket att man parallellt med uppbyggnaden av en långsiktig kompetenssatsning genomför kortare snabba utbildningsinsatser för specifika grupper till exempel genom webbseminarium i likhet med de som Boverket genomför under 2013.
Innehåll
Boverkets rekommendationer inför kommande
kompetenssatsningar ... 5
Inledning ... 9
Bakgrund ... 9
Syfte och mål med kartläggningen ... 9
Metod ... 10 Avgränsning ... 11 Rapportens innehåll ... 11 Slutsatser av kartläggningen ... 13 Målgruppen för en utbildning i PBL ... 13 Ämnesområden ... 14
Former för utbildning i PBL samt tänkbar organisation ... 15
Utmaningar för en nationell satsning på PBL-grundutbildning ... 17
Bilagor ... 19 Bilaga 1 – Genomförda aktiviteter
Bilaga 2 – Uppslag för fortsatt arbete med utveckling av utbildningsinsatser PBL
Bilaga 3 – Bakgrund om kompetensbehov
Inledning
Bakgrund
Av regeringens budgetproposition 2013/14:1 (utgiftsområde 18) framgår det att ”Regeringen avser att uppdra åt Boverket att genomföra nationella utvecklingsprojekt för att bl.a. förbättra samordningen mellan statlig, regional och kommunal nivå samt utbyta erfarenheter kring praktisk tillämpning i olika delar av landet; att samordna PBL-utbildning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser; samt att vidareutveckla det nationella nätverket av PBL-experter som skapades av kommittén Ny PBL på rätt sätt (dir. 2010:55) som stöd i kommitténs arbete att föra ut den nya lagen”.
Som ett led i detta har Regeringen gett Boverket i uppdrag att genomföra en förberedande kartläggning för att planera den del av kompetenssatsningen som består av PBL-utbildning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser och ge underlag för en plan för framtagning av PBL-utbildningarna som ska genomföras 2014-2016. Denna rapport är en redogörelse för den samlade bild av behov, metod och målgrupp som har vuxit fram under den kartläggning som har skett under hösten 2013 och som kan utgöra en god grund för det fortsatta arbetet för kompetenssatsningen med fokus på bättre tillämpning av plan-och bygglagen.
Syfte och mål med kartläggningen
Syftet har varit att förbereda en snabbare igångsättning av kompetenssatsningen 2014. Eftersom organisationen förkompetenssatsningen inte är fastställd har förutsättningen varit att resultatet ska vara användbart och en grund för planering oavsett huvudman och organisation som ska genomföra den. Målet för analyserna av målgrupperna och andra intressenter har varit att:
skapa en uppfattning om vilka ämnen och former som förväntas av en kompetenssatsning i PBL
dialog i tidigt skede för att säkerställa att utbildningen planeras utifrån målgruppernas behov
väcka intresse och positiva förväntningar på att regeringen avser att avsätta medel riktade till PBL-tjänstemän och förbereda för det engagemang det innebär för kommuner och länsstyrelser att delta i, och till en del medverka i utformningen av utbildningarna.
Metod
För att få en så klar bild över behovet som möjligt har Boverket under hösten 2013 genomfört tre stycken workshops, en enkät och
djupintervjuer (via företaget Trivector) samt referensgruppsmöte. För att fånga upp de frågor som mindre erfarna tjänstemän ställs inför i sitt vardagliga yrkesutövande genomfördes den första workshoppen för nya handläggare inom PBL-området, med s.k. PBL-rookies. Den vände sig till såväl kommunala tjänstemän som tjänstemän från länsstyrelserna som arbetat till upp till ca 2 år inom PBL-området. Syftet med att särskilt bjuda in relativt oerfarna handläggare var att låta målgruppen själva komma till tals utan att mer erfarna handläggare skulle påverka
behovsbeskrivning och diskussionerna. Den andra workshopen hölls för erfarna handläggare inom PBL-området som haft tidigare erfarenhet av att vara lärare i PBL eller agerat handledare för nyanställda, s.k. PBL-rävar. Syftet var att fånga upp deras funderingar kring de nyanställdas behov. Den tredje workshopen vände sig till Boverkets medarbetare för att fånga upp deras syn på hur en kompetenssatsning inom PBL bör utformas och innehålla.
Genom enkätundersökning (via web) och djupintervjuer bland chefer på kommuner och länsstyrelser samt bland representanter för
byggbranschen tog Boverket (via företaget Trivector) reda på vilken som var deras syn på en eventuell utbildning i plan- och bygglagen. Syftet var att tillfråga dels de som anställer och beslutar om kompetensutveckling, dels ”kunder”, de som har kontakt med handläggare och inspektörer och är beroende av deras tjänster.
En referensgrupp inrättades med representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska
Byggnadsinspektörer (FSB) samt ytterligare en kommunrepresentant med bred erfarenhet från plan- och bygglov. Referensgruppen hade även varit inbjuden att delta på workshopparna, vilket de delvis också gjorde. Den 10 december hölls ett heldagsmöte för att förankra resultatet av
kartläggningen och iaktta referensgruppens synpunkter.
Mer om Boverkets metoder för att genomföra kartläggningen går att läsa i rapportens bilaga 1.
För att få en så samlad bild som möjligt har Boverket också sammanställt befintliga utbildningar inom plan- och bygglagen och exempel på verktyg för att genomföra utbildningar på ett sätt som kan nå ut till en större målgrupp och som kan återanvändas vid flera tillfällen, tex e-learning, se bilaga 2.
Avgränsning
Kartläggningen har fokuserat på kompetensutveckling i PBL för
nyanställda tjänstemän på kommuner och länsstyrelser enligt uppdragets formulering. Utveckling av utbildning för övriga målgrupper och
samordning med t.ex. utveckling av PBL expertnätverk har inte kartlagts även om några reflektioner presenteras. .
Rapportens innehåll
Rapporten fokuserar på de slutsatser som Boverket har dragit av kartläggningen samt Boverkets rekommendationer inför kommande uppdrag. Till rapporten finns ett antal bilagor där bilaga 1 redovisar vad som framkommit under workshoppar, möte med referensgrupp samt enkät- och intervjuundersökning (hela enkät – och
intervjuundersökningen finns samlad i bilaga 4) samt de
kunskapsområden som deltagande i kartläggningen anser sig ha brist på, bilaga 2 innehåller hänvisningar till material och källor som kan vara till nytta vid utvecklingen av utbildningarna, bilaga 3 redogör för tidigare rapporter och kompetensbehov som Boverket har tagit fram, bilaga 4 utgörs av Trivectors enkät – och intervjuundersökning om behovet av en grundutbildning i PBL.
Slutsatser av kartläggningen
Den kartläggning som Boverket har genomfört under hösten 2013 har gett en grundläggande bild av de behov och de kunskaper nyanställda handläggare inom PBL behöver. Den har även visat att en utbildning i PBL är mycket efterfrågad, men att denna typ av utbildning inte kan ersätta en tidigare yrkesutbildning. Kartläggningen har skett via workshoppar, en för den uttalade målgruppen, en för handledare/chefer för målgruppen samt en intern på Boverket. Därutöver har webbenkät och intervju genomförts. Till projektet har knutits en referensgrupp med representanter Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB). Kartläggningens syfte har varit att ta reda på de behov som målgruppen till en utbildning i PBL kan anses behöva samt vilka former denna typ av utbildning bör ha.
Målgruppen för en utbildning i PBL
I uppdraget specificeras målgruppen som nyanställda på kommuner och Länsstyrelsen. Målgruppen spänner över ett stort fält vad gäller
utbildningsbakgrund, ålder, tidigare yrkeserfarenhet och vilka PBL-relaterade arbetsuppgifter som handläggs. Likaså skiljer sig arbetsområde och ansvar i målgruppen då tjänstemännen i små kommuner och
länsstyrelser gör ”allt” medan man i en större organisation är mer specialiserade.
Det finns en enighet bland deltagarna i kartläggningen att även politiker är en målgrupp och att en PBL-utbildning för politiker och chefer snarast är en förutsättning för att kompetensutvecklingen ska få någon effekt. En förståelse för PBL behövs också på exploateringskontor, tekniska förvaltningar, miljö, infrastruktur osv. Även de som inte arbetar med PBL dagligen bör kunna ta del av någon typ av i PBL.
Kartläggningen visar även att PBL grundutbildning behöver vara öppen för konsulter som i praktiken motsvarar en kommunal tjänsteman till exempel i uppdrag att ta fram detaljplaner.
Ämnesområden
Vilken typ av ärenden som är aktuella och därmed vilken
PBL-kompetens som är till praktisk nytta styrs vanligtvis av hur tillväxttakten på byggandet ser ut i regionen vilket leder till att vissa kommuner har nytta av ”lite om allt” och andra handlägger ett relativt specifikt ärendeområde. Vilka ämnen som borde ingå i en utbildning i PBL varierar därför naturligt beroende på vilken del av PBL som tillämpas i det dagliga arbetet.
Det finns ett gemensamt behov av en grundläggande plattform med gemensamma frågeställningar för att sedan fördjupa kunskapen inom respektive yrkesområde. Exempel på gemensamma ämnesområden för samtliga yrkeskategorier där det enligt kartläggningen finns kunskapsbrist är:
Lagsystemet, hierarki
Allmänt om regelverket. PBL, PBF, BBR, m.fl. föreskrifter och allmänna råd.
Angränsande lagstiftning
Sambanden mellan Plan- och bygglagstiftningen och annan lagstiftning (t.ex. Miljöbalken, trafiklagstiftning,
Fastighetsbildningslagen, Viteslagen osv.).
Roller och ansvar inom PBL-processen
Inom kommunens olika förvaltningar, tjänstemän/politiker, länsstyrelsen, regionala organ, Boverket och andra centrala myndigheter, domstolar, exploatörer, byggherre, kontrollansvariga m.fl.
Översiktligt hela PBL-processen
Sambanden i kedjan översiktsplan, detaljplan, genomförande, lov och bygg. Tillsyn.
Hur skriva beslut, kallelser, leda samråd osv.
Formella krav och ev. koppling till bemötande, pedagogik, processledning mm i rollen.
När det gäller den sista punkten råder det delade meningar i
kartläggningen om den bör ingå i en utbildning i PBL. Det finns också olika uppfattningar om hur djupgående den gemensamma grunden för alla bör vara och utmaningen är att utforma innehållet så att det uppfattas som relevant och intressant för samtliga och/eller tillräckligt flexibelt. Om alla nya PBL-tjänstemän gemensamt tar del av samma basutbildning understödjer det syftet att stärka samspelet mellan yrkesgrupper. Å andra sidan kommer individernas olika bakgrundskunskaper och intressen påverka vad de vill och kan ta till sig.
I kartläggningen angavs att det förutom en gemensam bas i utbildningen även måste finnas möjlighet till att välja till ytterligare ämnen som då är mer specifikt anpassade till just dennes yrkeskategori. Varje yrkeskategori har sina speciella behov vad gäller spetskompetens. Enligt kartläggningen är det förmodligen här som många tjänstemän och arbetsgivare ser den största nyttan av en i PBL. Det vill säga konkreta ämnen som har bäring på hur tjänstemannen hanterar dagliga och
överhängande ärenden. Störst behov av akut kompetensutveckling är det inom gruppen byggnadsinspektörer vilket troligtvis har sin förklaring i att i och med den nya lagstiftningen PBL (2010:900) är mer fokus på
byggprocessen än tidigare.
Exempel på ämnesområden som kan vara relevanta som fördjupade delar i en utbildning är bland annat:
för översiktsplanering; översiktsplanens roll, översiktsplanens användning och läsbarhet, sammanfattande redogörelse mm
för detaljplanering och genomförande; Vad kan regleras i en
detaljplan, planbestämmelser och utformning, exploateringsavtal, mm,
för lovprocessen; beräkning av byggnadshöjd, liten avvikelse, bygglovfria åtgärder mm och
för byggprocessen; kontrollplan, tekniskt samråd, OVK och VÄS mm. En utförligare sammanställning av individuella behov hos olika
yrekeskategorier kan läsas i bilaga 1 (s.15).
Former för utbildning i PBL samt tänkbar
organisation
Former för utbildningen
Kartläggningen visar på att webbaserade utbildningsmoduler bör utgöra grundmaterialet för utbildningen och att fysiska träffar och nätverk är betydelsefulla.
Webbaserade delar av en utbildning garanterar samma information till hela landet samt ger ett hållbart material och bred spridning tack vare flexibilitet i var, när och hur man kan ta del av utbildningen. Fysiska träffar, gärna på regional nivå, med fördjupade diskussioner ger möjlighet till att ta med egna ”case” och diskutera praktikfall och problembaserad inlärning då det uppfattas som det mest effektiva sättet för lärande då tjänstemannen får utgå från aktuella ärenden och utmaningar för att på så vis få direkt andvändning av kunskapen.
Vad gäller möten i grupp finns många olika bilder om hur de bör vara utformade. Det har framkommit åtskilda idéer om vem som ska ansvara för att mötena kommer till stånd för att garantera tillgång landet runt. Vissa förespråkar att denna del av genomförandet ligger helt utanför utbildningsorganisationens roll och att ”man själv”, tillsammans med andra kommuner och länsstyrelser, tar ansvar för regionala/lokala möten. Andra förväntar sig att även de fysiska mötena ska organiseras från centralt håll och att något regionalt organ tar ansvar för att de genomförs. Kartläggningen visar även på ett behov av någon form av
stöd/mentorskap. Detta lyfts framförallt av målgrupperna själva, dvs. de nyanställda. Inte minst är behovet stort i små kommuner där kollegor inom PBL-området saknas.
Ett fortlöpande program, en ”PBL-akademi”, med definierade
utvecklingssteg och kontinuitet upplevs av många som en bra utformning och som också höjer statusen på PBL-tjänstemannarollen. Kartläggningen visar att det är viktigt att detta uppfattats som en permanent satsning och att framtida nyanställda kommer att kunna erbjudas samma utbildning.
Det finns olika syn på om det bör vara en stegvis genomgång med obligatoriska kurser och någon form av kunskapstest kopplat till diplom eller ”certifiering” eller ett smörgårdsbord där man tar vad man behöver. Boverkets PBL kunskapsbank bör vara navet där även ”PBL-akademin” bör ha sin hemvist.
Uppbyggnad av organisation
Under kartläggningen har inte frågan om organisation behandlats särskilt men tankegångar som kommit fram som rör t.ex. vem som bör ansvara för innehåll och kvalitet, hur resurserna bör fördelas mellan olika områden och till de myndigheter/organisationer som medverkar samt organisationen av fysiska möten. Det konstateras dock ett motstånd mot att organisera regionala lärarlag som genomför centralt framtagna kurser och workshoppar. Ett nationellt lärarlag är istället efterfrågat. Det har även framgått att handläggarna vill ha en ingång till vägledning och utbildning i PBL och att denna borde vara Boverket, som även är en känd avsändare för mottagarna. Boverket uppfattas som garant för enhetlig och kvalitetssäkrad information och inger förtroende för att utbildningen kompetenssatsningen kommer att genomföras, kvalitetssäkras och utvecklas långsiktigt. De invändningar som finns mot Boverket i rollen är oro att man ska kunna prioritera detta och att det saknas rätt kompetens inom vissa områden till exempel byggprocessen.
Utmaningar för en nationell
satsning på PBL-grundutbildning
De slutsatser som framkommit i rapporten visar att det finns ett stort behov av utbildning i PBL. Dock finns det utmaningar i att upprätta och genomföra en sådan utbildning. Nedan sammanställs de utmaningar en nationell utbildningssatsning i PBL kan stå inför:
Hög arbetsbelastning och liten utbildningsbudget (tid och pengar) på kommuner och länsstyrelser leder till bortprioritering av ”investering” i kompetensutveckling vilket gör att en utbildning i PBL måste uppfattas som konkret nyttig.
Tjänstemän som inte tidigare har en akademisk utbildning i PBL kan behöva ytterligare stöd i. En kompetenssatsning i PBL bör vara permanent och långsiktig. Boverket har för avsikt att i sitt budgetunderlag föreslå att vissa medel varje år avsätts till kompetenssatsningar inom PBL. kompetenssatsning
föreslagen, då det krävs vissa grundläggande kunskaper för att förstå hela samhällsbyggnadssystemet.
Att utforma gemensamma moduler som intresserar och attraherar samtliga i PBL-kedjan där målet är ökad förståelse om PBL:s inre och yttre samband.
Lämplig gränsdragning mot yrkesutbildningar och generell förvaltningskunskap, processlagar- och kommunikationsträning.
Utforma policy och överenskommelser mellan medverkande myndigheter om roller, ansvar och bidrag i tid och pengar.
Möta målgruppernas, och arbetsgivarnas, förväntan på korta, snabba, konkreta utbildningar (och vägledning) men samtidigt bygga komplex kompetens som ofta kräver tid, reflektion och utbildning i ett
Bilagor
Bilaga 1 – Genomförda aktiviteter
Bilaga 2 – Uppslag för fortsatt arbete med
utveckling av utbildningsinsatser PBL
Bilaga 3 – Bakgrund om kompetensbehov
Bilaga 4 – Behovet av en utbildning
1
Genomförda aktiviteter
Innehåll
Genomförda aktiviteter ... 1 Workshop för nya i PBL-tjänst 12-13 nov ... 1 Slutsats av workshop för ”PBL-Rookies” ... 5 Workshop för erfarna PBL-handläggare 27-28 nov ... 6 Slutsats workshop för ”PBL-rävar” ... 7 Workshop internt Boverket 3 dec ... 7 Slutsats workshop Boverket ... 8 Enkät och intervjuer bland chefer och bransch genomförd av
undersökningsföretag ... 9 Fördjupningsområden ... 10 Kombination av webb och klassrum samt vikten av att vara konkret ... 11 Slutsatser enkät- och intervjuundersökning ... 12 Referensgruppsmöte 10 december ... 12 Slutsatser referensgrupp ... 14 Individuella behov ... 15
Workshop för nya i PBL-tjänst 12-13 nov
Den 12-13 november höll Boverket i en workshop för nya handläggare inom PBL-området, s.k. PBL-rookies, för att fånga upp de frågor som mindre erfarna tjänstemän ställs inför i sitt vardagliga yrkesutövande. Inbjudan vände sig till såväl kommunala tjänstemän som tjänstemän från länsstyrelserna som arbetat upp till ca 2 år inom PBL-området.Workshopen hölls i Stockholm med 36 deltagare från hela landet, från Arjeplog i norr till Vellinge i söder. Medverkarna var exempelvis byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, planhandläggare för detaljplan och översiktsplan samt jurister, vissa av dem hade tidigare yrkeserfarenheter t.ex. 20 år som bygglovsassistent men hade på senare år börjat handlägga ärenden. Diskussionerna fördes alltid i mindre grupper, dels där deltagarna placerades tillsammans med andra yrkestillhörigheter och dels i grupper innehållande personer som arbetade med samma arbetsuppgifter.
2 Syftet med att särskilt bjuda in oerfarna handläggare var att låta målgruppen själva komma till tals utan att mer erfarna handläggare skulle påverka behovsbeskrivning och diskussionerna.
Dokumentation av workshop den 12-13 november, dag 1. Deltagarna samt deltagande tjänstemän från Boverkets största AHA-upplevelse
Nyanställdas styrkor och svagheter
Under första dagen diskuterades bland annat vad nya handläggare kan bidra med på arbetsplatsen. Exempelvis framkom att nya handläggare ofta är duktiga på ny teknik, har ett värdefullt ifrågasättande av ”gamla vanor” samt att de lärt sig den nya lagstiftningen (PBL 2010:900) och inte har någon vidare relation till den tidigare gällande lagstiftningen (PBL 1987:10). Det noterades att små och stora kommuner hade mycket olika förutsättningar. Tjänstemän som jobbade i stor kommun kunde i större utsträckning lägga fokus på ETT ämnesområde medan
tjänstemännen som jobbade i mindre kommuner ofta hade många olika arbetsuppgifter inom flera skalnivåer.
(…)”Då vår kommun är liten jobbar jag med alltifrån bygglov, strandskydd, planärenden”.
3 Det framkom även att handläggarna ansåg sig ha bristande kunskaper när det gällde kopplingen mellan PBL och andra parallellt gällande
lagstiftningar som exempelvis Förvaltningslagen, Kommunallagen, Miljöbalken, Viteslagen och Jordabalken men också andra gällande regler och förordningar som exempelvis BBR och PBF. Flera deltagare uppgav att det var svårt att tolka lagtexterna inom PBL och hade gärna sett att Boverket tagit fram mer vägledning om detta. Det fanns en stor
efterfrågan på vägledning i hur lagen skulle tillämpas eftersom deltagarna noterat att samma fråga kunde ha hanterats på olika sätt i olika delar av landet. Övriga behov som deltagarna uttryckte var utbildning inom den egna organisationsuppbyggnaden, förhandlingsteknik samt pedagogik. ”Ibland känns det som att man är mer lärare än planerare då man måste förklara komplexa frågor på ett enkelt och lättförståeligt sätt för medborgare och politiker.”
Dokumentation av workshop den 12-13 november, dag 1. Gruppövning styrkor och svagheter samt medverkare ur referensgruppen, bord 0.
Vad vill PBL-rookies ha utbildning i?
I en av gruppövningarna diskuterades vilka ämnen som deltagarna ville fördjupa sig inom sina särskilda kompetensområden samt även vilka ämnen som var gemensamma för flera yrkesgrupper. Bland annat framkom att gemensamt för alla (men även för politiker och
yrkeskategorier som ”tangerar” PBL) borde vara att lära sig mer om angränsande lagstiftning, de olika processerna (DP, LOV, ÖP), och även
4 retorik. Gruppvis framkom att man som byggnadsinspektör till exempel ville lära sig mer om kopplingen mellan PBL och BBR medan juristerna ville lära sig mer olika arkitektoniska begrepp.
Områden deltagarna ville lära sig mer om.
Hur ska en utbildning se ut?
Andra dagen var vigd åt metodik. Olika metoder för inlärning
diskuterades och varje grupp fick komma med sina synpunkter på vad gruppen ansåg vara det optimala sättet för en grundutbildning inom PBL. En slutsats var att samtliga grupper ansåg att en kombination av fysiska möten och ett webbaserat lärande var att föredra. Anledningen till detta var att de fysiska mötena kunde leda till ett nätverkande och
erfarenhetsutbyte som är svårt att uppnå genom enbart webbaserat lärande. Samtidigt ansågs webben som en viktig komponent eftersom det är tids- och kostnadseffektivt (personalen behöver inte åka iväg) och kan användas flera gånger. En grupp ansåg att någon form av test, diplom, certifikat och definierade steg i utbildningen skulle vara effektivt och motiverande och att man bör inrikta sig på program eller en ”PBL-akademi”. Andra förordade frivilliga val av de utbildningsmoduler som man själv upplevde behov av.
5
Collage av hur en utbildning kan utformas enligt en av grupperna. Moduler som är lika för alla i sin yrkeskategori där man även kan välja till specifika ämnen. Kunskapstest genererar att en deltagare till slut blir en sk ”PBL-räv”.
Slutsats av workshop för ”PBL-Rookies”
En grundutbildning i PBL är efterfrågad, som ny på sin arbetsplats ställs man inför frågeställningar som man inte har läst i sin tidigare utbildning. Grupperna var överens om att det bör skapas någon typ av baspaket som alla yrkeskategorier kan läsa och att därutöver väljer olika typer av fördjupningsområden baserat på vad man jobbar med dagligdags.
Fördjupningsområdena kan dock även läsas av helt andra yrkeskategorier som kanske behöver lära sig mer av just detta för att på så vis få en bredare förståelse för varandras roller (eller där man har jobbat inom PBL som t.ex. bygglovshandläggare men bytt tjänst till planhandläggare). Sambandet mellan olika lagstiftningar samt att det bör ske en likadan tolkning av lagen över hela landet var viktiga punkter att beröra i en grundutbildning.
Bästa sättet för inlärning är att använda sig av en blandning av fysiska träffar och webbaserat lärande. Flera tog även upp att det är viktigt att hålla igång ett nätverk och att utbildningarna gärna fick ske på regional nivå. Att kunna ha möjlighet att ta med sig egna ”case” till
utbildningstillfällena som kunde diskuteras tillsammans tog några grupper upp som viktigt – på så vis fick arbetsgivaren en direkt nytta av att de anställda åkte på utbildning.
6
Workshop för erfarna PBL-handläggare
27-28 nov
Det hölls en andra workshop för erfarna handläggare inom PBL-området för att fånga upp deras funderingar kring de nyanställdas behov. I inbjudan eftersöktes personer som haft tidigare erfarenhet av att vara lärare i PBL eller agerat handledare för nyanställda, s.k. PBL-rävar. Deltog gjorde 33 personer från hela landet med olika roller på stora och små kommuner samt från olika länsstyrelser. Stadsarkitekter,
byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, planhandläggare för detaljplan och översiktsplan samt jurister.
”Jag har jobbat med bygglov sedan i början av 90-talet. Just nu är jag bygglovchef i X kommun. Jag handlägger egna ärenden, utvecklar vår verksamhet och coachar mina medarbetare.”
Vad behöver nyanställda och varför?
Diskussionerna kring vad nyanställda behöver fördes i mindre grupper. Många av de medverkande hade noterat att de flesta nya handläggare skulle behöva känna till laghierarkin på ett bättre sätt. Nya handläggare skulle behöva reflektera över konsekvenser ”mitt handlande i processen ger” och frågor som ”Vad är min roll?” borde belysas och redas ut i en kommande grundutbildning. Behovet av samsyn och förståelse mellan bygglov- och detaljplanehandläggare är även stort. Bristande kunskaper gör nya handläggare och inspektörer osäkra och osjälvständiga och undviker att göra t.ex. ett arbetsplatsbesök.
”Tjänstemän måste få mer skinn på näsan i form av kunskap o färdighet för att kunna ställa krav [och utöva myndighetsrollen].”
Grupperna fick fokusera på vilka problem en grundutbildning ska ha för ögonen – dvs. vilka vanliga brister som kan förebyggas. Rättsosäkerhet och oförutsägbarhet för medborgarna är generellt ett allvarligt problem som delvis bottnar i bristande PBL-kompetens bland handläggarna. Felaktiga beslut och formuleringar som leder till omtag och ökar antalet överklaganden bygger ofta på okunskap om regelverket och en felaktig tolkning av processerna.
.
Fem ämnesområden för gemensam basutbildning som PBL-Rookies kom fram till och som PBL-rävarna kompletterade med fokus och vanliga problem som var viktiga att hantera: 1.Översikt över hela PBL-processen 2.Roller & Ansvar 3.Angränsande lagstiftning 4.Lagsystemet, hierarki 5.HUR skriva beslut, kallelser, leda samråd
7 Utbildning för byggnadsinspektörer i fokus
Byggnadsinspektörernas roll lyftes fram som den grupp där de största och mest allvarliga bristerna finns idag. Det är brist på högskole- och
yrkesutbildning för detta yrke (jämför med bygglovshandläggare och planarkitekter) och bristen på personal med rätt teknisk kompetens gör utbildningsbehovet för denna grupp mer komplext. Det framkom förslag på att prioritera en omfattande BI-utbildning inom ramen för
grundutbildningen vilket motiveras med att PBL 2011 inneburit helt nya krav för byggnadsinspektörerna och att konsekvenserna av brister i kontrollskedet kan bli mycket allvarliga för människors hälsa och säkerhet.
”Riskmedvetandet hos chefer är inte på topp – får man en ÖP i huvudet kan man i värsta fall få nackspärr men får man Friends arena i huvudet så är det tack och adjö...” Ett faktum är att inga formella krav på en byggnadsinspektör ställs i lagen och kommunerna tvingas anställa personer utan relevant utbildning och bakgrund. Diskussionen tydliggjorde att statusen i yrket måste stärkas och en PBL-utbildning för inspektörer föreslogs ge möjlighet att
certifieras för olika komplexa projekt på samma sätt som för certifiering av kontrollansvariga.
”Utbildningen måste ha fokus på byggprocessen. Det är där som de största förändringarna gjorts i PBL men utbildningsutbudet har inte skett i motsvarande grad.”
Slutsats workshop för ”PBL-rävar”
Även i denna workshop ansågs en grundutbildning i PBL vara mycket efterfrågad och det betonades vikten av att motivera politiker och chefer om nödvändighet och fördelar. Likaså framhölls vikten av
utbildning/information även för politiker om kommunens ansvar och roller enligt PBL. En betydande del av diskussionen kretsade kring behoven av att höja kompetens och status bland byggnadsinspektörer – även med åtgärder utanför grundutbildningens ramar. Det leder till rekommendationen att en speciell kartläggning behöver göras för att definiera vad som är rimlig grundutbildning i PBL för just
byggnadsinspektörer.
Workshop internt Boverket 3 dec
Det finns ett stort intresse för, och en stor kunskap om, ämnet PBL bland Boverkets medarbetare och ca 15 personer deltog i en halvdags
workshop: landskapsarkitekter, arkitekter, planhandläggare,
byggnadsinspektörer, en civilingenjör med inriktning väg- och vatten samt en beteendevetare. Erfarenheten inom PBL-området var mellan ½ år och ca 20 år.
Liknande uppfattning om behov av PBL-utbildning
Även vid denna workshop verkade deltagarna rörande överens om att det behövs ökad allmän systemkunskap och förståelse för hur olika lagstiftningar ska tillämpas parallellt. Det framkom också en önskan om
8 att nyblivna handläggare skulle få lära sig mer om den historiska
utvecklingen fram till att PBL 2011:900 började gälla.
Det framkom också synpunkter om att grundutbildningen även borde rikta sig till politiker. En del menade att grundkursen till och med i första skedet borde rikta sig till denna målgrupp eftersom de har makten och mandatet att skicka nya handläggare på kurs.
Angående formen för utbildningen så var man överens om att det behövdes en kombination av webbseminarier och regionala
nätverksträffar. Inför regionala möten kunde Länsstyrelsen verka som den sammankallande parten och då skulle det exempelvis kunna vara lämpligt att skicka in regionalt viktiga frågeställningar som kunde beredas innan själva kurstillfället. Fördelar med webbkonferenser och ”Lync-möten” diskuterades också.
Så kallade dåliga och bra exempel kan vara bra att belysas. Deltagarna var ganska överens om att goda exempel är att föredra men att ”dåliga exempel” kan vara bra att belysa om de i ett senare skede ledde till något positivt alternativt att exemplet avidentifieras (så att ingen kommun hängs ut) och där resultatet visar hur problemet kunde ha lösts i stället. Exempelvis kunde överklagade detaljplaner användas som utgångspunkt i samband med fördjupningsuppgifter.
(…) ”Vi på Boverket får många gånger agera som ”en röst i natten eller en hand att hålla i” till nyanställda tjänstemän på små kommuner där det inte finns kollegor att rådfråga. Kanske har man endast en stadsarkitekt anställd på konsultbasis en dag i veckan som enda stöd i plan- och byggfrågor.”
Det kom flera konkreta förslag på hur Boverket skulle kunna ge mer direkt vägledning. Det skulle kunna upprättas en ”PBL-akuten” dit tjänstemän kan vända sig när det blir kris. Någon nämnde då också projektet ”Att Låna en geolog” som SGU varit behjälplig med. Kunde man tänka sig att ”Låna en Boverkare?” Det gäller i så fall att göra det med tydliga instruktioner, på ett sätt som inte bakbinder Boverket i ett senare skede av en viss planprocess eller dylikt.
Diskussionerna rörde även om upplägget om utbildningen ska vara en ”PBL-akademi” eller en ”Kunskapsportal”. Det rådde skilda åsikter om vad som behövdes. Kunskapsbanken skulle kunna vidareutvecklas och länka till andra tjänster, webbinarier eller en ”akut-funktion”.
Det ligger en stor utmaning i att ge en grundkurs till en målgrupp som har väldigt olika utgångspunkt. Specialmoduler skulle kunna göras om olika ämnen som exempelvis tillgänglighet, vatten, kultur, jämställdhet etc.
Slutsats workshop Boverket
Vid sidan av att Boverkets medarbetare i stort såg samma behov av utbildning som framkommit under workshopparna med kommuner och länsstyrelser kan nämnas två intressanta tillägg. Dels diskuterades möjligheten med specialmoduler, för t.ex. tillgänglighet, vatten, kultur, jämställdhet, dels förekom diskussion om både vikten av och risken med att koppla varje fråga till sitt större sammanhang – historia, internationell rätt osv. Om man inte är specialintresserad av vattenfrågor tappar man lätt intresset om det blir för abstrakt, samtidigt ger den stora bilder nödvändig förståelse för hur hantera olika ärenden.
9
Enkät och intervjuer bland chefer och bransch
genomförd av undersökningsföretag
En undersökning genomfördes bland chefer på kommuner och länsstyrelser samt bland representanter för byggbranschen. Syftet var att tillfråga dels de som anställer och beslutar om kompetensutveckling, dels ”kunder”, de som har kontakt med handläggare och inspektörer och är beroende av deras tjänster.
Undersökningen har genomförts via två mätningsmetoder, dels
enkätundersökning (via web), dels djupintervjuer. Enkäten togs fram i ett samarbete mellan Boverket och Trivector Information och bestod både av frågor med fasta svarsalternativ och frågor där den svarande fick skriva fritt. (Hela undersökningen finns att ta del av i bilaga 4)
Intervjuerna genomfördes med strategiskt utvalda personer inom
respektive målgrupp – chefer på kommun, länsstyrelse och representanter för byggbranschen. Fem personer inom varje målgrupp intervjuades och antalet intervjuer blev totalt 15 st. Totalt besvarades enkäten av 174 personer – 120 st. på kommun och 26 st. på länsstyrelsen samt 28 st. representanter för byggbranschen. Svarstalet från branschen är så pass lågt att de resultat som presenterades i Trivectors rapport endast är att betrakta som tendenser
Gemensam systemkunskap
I enkätundersökningen framträdde tre gemensamma områden att fokusera på i en nationell grundutbildning:
Regelverket – PBL, PBF, föreskrifter och allmänna råd1
Sambandet mellan PBL och annan lagstiftning, nationella mål och regleringar
Sambanden i kedjan översiktsplan, detaljplan, genomförande, lov och bygg kopplat till de olika rollerna i PBL-processen
1 Utbildning i regelverket prioriterades högst av respondenter på kommuner och
byggherrar medan de som svarade från Länsstyrelsen skattade samband med annan lagstiftning och rollerna något högre.
10
Jämförelse mellan upplevd kompetens och önskemål på innehåll i grundutbildning (samtliga tillfrågade). Noteras att kompetensen i bemötande/processledning upplevs som låg bland nya tjänstemän, men att detta inte förväntas inom ramen för PBL grundutbildning.’
Variationer förerkom beroende på vem som svarade, dvs. kommun, länsstyrelse eller byggherre och även om inga statistiska slutsatser kan dras kan det vara intressant att studera skillnader i önskemål på utbildningsfokus beroende på kommunens storlek2
Grundläggande insyn i syftet… man ska ha ett grundläggande hum om varför lagstiftningen kom till och syftet med den.” Kommun Hur hänger det ihop med lagar, regler och förordningar och föreskrifter? Först då så förstår man hur man ska använda dem, vad man har för verktyg. Kommun [Det är viktigt] att man inte bara fokuserar på handläggaren, dess situation, vem kommer handlägga. Utan att man får handläggaren att förstå att den handläggaren är en viktig bricka i en större hierarki av aktörer. I någon slags övergripande
samhällsbyggandeprocess. Representant för byggbranschen Fördjupningsområden
Behovet av fördjupningsutbildningar finns inom samtliga sakområden- I grafen nedan anges vad de som svarade ansåg behövas mest men självklart speglar önskemålen inom område man är verksam. Noteras att byggbranschen upplevde behovet störst inom lov- och byggprocessen.
2 Delade på antal anställda på förvaltningen som arbetar med PBL-ärenden (endast kommun)
11
En bedömning av vilka ämnen som enligt respondenterna är viktiga att ta upp i en fördjupnings- eller fortsättningskurs inom sakområdet.
Viktningen mellan sakområdena ska alltså inte tolkas som allmängiltiga även om det verkar rimligt att länsstyrelserna vill ha mer fokus på översiktsplan och kommunerna på detaljplan/genomförande samt lov och byggprocessen. Byggbranschen (inklusive konsulter) prioriterade alltså bygglov och byggprocess som viktigaste områden för
fördjupningsutbildningar.
Kombination av webb och klassrum samt vikten av att vara konkret
Merparten av de intervjuade respondenterna anser att en grundutbildning i PBL lämpligen kan genomföras som en kombination av
utbildningsdagar med ”klassrumsundervisning” och webbaserade utbildningslösningar på distans. Exempelvis genom ett par dagars undervisning på annan ort, i kombination med webbseminarier med olika teman. Det finns även önskemål om att utbildningen hålls regionalt eller över ett antal län.
Vi ser gärna att utbildningarna sker regionalt eller över några län, så att man får med både kommuner och länsstyrelser i samma utbildningstillfälle. Det är bra att vi kan få en diskussion över gränserna, så att inte kommunerna kör sitt och vi kör vårt.
Länsstyrelse Flera respondenter lyfter vikten av att utbildningen är förankrad i verkligheten, vilket med fördel kan uppnås genom konkreta exempel på ärenden inom ramen för PBL.
Jag tycker att man kan dra fram exempel, hur handlägger man den här ärendetypen? Varför tänker man såhär? Så att man får inblick i planeringsdelen och i byggdelen och juridiken.
Länsstyrelse
Det går att göra en utbildning fantastiskt lustfylld eller totalt döda allt intresse. Jag vill hävda att PBL kan vara oerhört lustfyllt om det får lite kött och blod.
Representant för byggbranschen 30% 68% 17% 64% 79% 29% 50% 47% 63% 37% 37% 54% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kommun Länsstyrelse Byggbranschen
Viktiga ämnen i en fördjupning/fortsättningskurs inom sakområdet
12 Slutsatser enkät- och intervjuundersökning
Vid sidan av de ämnen som bör lyftas i en gemensam grundutbildning (se ovan) tydliggör undersökningen att det även finns förväntningar på specialicerad kompetensutveckling. Beroende på om man arbetar på länsstyrelse eller kommun lyfts olika fördjupningsämnen som mest önskvärda, andra fördjupningsämnen är kopplade till vilken avdelning tjänstemännen arbetar på. Länsstyrelserna vill ha en fördjupning i sina ingripandegrunder, riksintressen och tillsynsområden. För kommunerna är fördjupningsområdena i större utsträckning kopplade till
yrkesområden; inom översiktsplanering, detaljplanering, lov eller byggprocessen. Det framhävs också att utbildningen även behöver rikta sig till politiker och övriga förvaltningar samt att vidareutbildning för erfarna tjänsteman är viktig:
Det kan finnas handläggare som behöver en allmän uppfräschning, en nyintankning av PBL, de som jobbat ett tag. De kan också ha behov av att diskutera och fördjupa sig. De behöver inte sitta på samma nivå som dem som inte har någon grundkunskap alls, men bara för att man jobbat i en kommun i fem år är det inte så att man har full koll på
lagstiftningen. Kommun
Referensgruppsmöte 10 december
En referensgrupp för uppdraget finns med representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska
Byggnadsinspektörer (FSB) samt ytterligare en kommunrepresentant med bred erfarenhet från plan- och bygglov. Referensgruppen hade även varit inbjuden att delta på workshopparna, vilka var representerade vid båda tillfällena. Den 10 december hölls att heldagsmöte för att förankra resultatet av kartläggningen och iaktta referensgruppens synpunkter. En sammanfattning av diskussionerna är att:
Enighet att Boverket måste ta ledartröjan och ansvara för att sakinnehåll och kvalitet. Det finns privata utbildningar och
yrkehögskolor men det som efterfrågas är kvalitetssäkrat material från Boverket.
Länsstyrelserna kan inte ses som en organisatör av regionala utbildningar utifrån nationella kurspaket. Länsstyrelsen är själva del av målgruppen även om många också arbetar med
kompetensutveckling för kommuner i regionala nätverk.
Referensgruppen hade redan tidigare, under deltagandet i workshop 12-13 november, skissat på ett utbildningsprogram som bygger på att Boverket ansvarar för innehållet och utformar flexibla moduler vilka kan användas i olika kombination av de regionala och lokala nätverk som finns eller utvecklas vartefter.
13
En modell för ”PBL-akademi” utvecklad av en grupp erfarna tjänstemän från Länsstyrelsen, SKL, Boverket och Lantmäteriet. Workshop 12-13 nov.
Projektet och Boverket kan inte räkna med frivilliga resurser från länsstyrelser och kommuner för utformandet och genomförandet av utbildningar. All medverkan måste regleras med ersättning och planering i god tid. Motsvarande gäller även Lantmäteriet.
Synpunkter framkom att det är sakinnehållet som är det viktiga och metoderna är underordnade eftersom det finns ett sug efter klara besked och utförandet kommer att sköta sig självt regionalt och lokalt. En reflektion är att förväntningar finns både på grundutbildning utifrån nuläge såväl som på Boverkets vägledning i form av fler allmänna råd och föreskrifter mm., dvs. där man väntar på besked.
Angående byggnadsinspektörernas särskilda kompetensbehov fördes en diskussion kring huruvida grundutbildning PBL ska omfatta områden som borde höra hemma i akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Rösterna för motiverade detta med att de yrkeutbildningar som finns inte håller kvaliteten och att högskoleingenjörerna helt enkelt inte söker sig till yrket
byggnadsinspektörer. Rösterna emot hävdade att kommunerna inte kan förvänta sig att kunna anställa vem som helst och att
utbildningsansvaret ska mötas av en statlig myndighet (Boverket).
Byggnadsinspektörerna (FSB) uppfattar en avsaknad av kompetens inom byggområdet både hos Boverket och SKL. Experter inom byggprocessen finns endast i kommunerna och det är nödvändigt att dessa är med och utformar utbildningarna inom bygginspektion.
Att komma igång snabbt och fokusera på det viktiga sakinnehållet kräver att avgränsningar görs och att kärnområdena i PBL är i fokus.
14 Samverkan med andra organisationer, t.ex. SKL, för att utveckla PBL-anpassade utbildningar inom generella kompetenser i kommunal förvaltning kan vara en möjlighet.
Slutsatser referensgrupp
Referensgruppen anser det vara mycket viktigt att utbildningen utformas i samråd med representanter för intressegrupperna men det måste vara Boverket som är avsändare och garanterar kvaliteten. Boverket måste ansvara för sakinnehållet. Referensgruppen hade sinsemellan varierande syn avseende fokus och förutsättningar för framgång för
grundutbildningssatsningen och den skilde sig också till en del från vad som framkom under workshopparna angående vikten av rätt kanaler och pedagogik.
15
Individuella behov
Nedan följer en sammanställning av de individuella behov hos olika yrkeskategorier som framkommit under kartläggningen.
Grundutbildning i PBL översiktsplanering Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Klimatfrågor (skred, erosion och översvämning) hur jobbar man med dessa frågor i ÖP?
Vad innebär och hur ska länsstyrelsernas prövningsgrunder hanteras: Mellankommunala frågor, Riksintressen, LIS, Miljökvalitetsnormer, Hälsa och Säkerhet.
Översiktsplanens roll – hur kan man göra den strategisk och vägledande på samma gång?
Översiktsplanens användning – vem ska använda den och hur? Översiktsplanens läsbarhet
FÖP, Tematiska tillägg, planeringsunderlag, policy, strategier, plan, mål: skillnader, användning och juridisk status
Rullande översiktsplanering och aktualitetsprövning.
Sammanfattande redogörelse – hur LST kan arbeta med det och vad kommunerna kan förvänta sig.
Samråd – hur man för dialogen med medborgarna Vattenfrågor
Sociala dimensioner, t.ex. jämställdhet
Avgränsning och integration av regionala tillväxtfrågor Betydelse för förhandsbesked och bygglov utanför plan Grundutbildning i PBL detaljplanering och genomförande Processen, rollfördelning, innehåll i statlig tillsyn,
Kopplingar med ÖP och lov och byggprocesser
Vad kan regleras? Prövningsgrunder? Grundligt om kap. 4. Planbestämmelser - utformning
Samarbete mellan planläggare och plangenomförare Samråd med medborgare
Tonvikt på plangenomförande. Vad krävs i en detaljplan för att den ska vara väl genomförbar.
Redovisning i planbeskrivning av genomförandet
Fastighetsrättsliga och ersättningsrättsliga konsekvenser av genomförandet, redovisning av detta i planbeskrivning Kopplingen till lantmäteriförrättning, fastighetsbildning
Huvudmannaskap; allmänt, gemensamt eller enskilt ansvar - skillnader och konsekvenser
Reglering av hantering av dagvatten i detaljplan Inverkan av buller Avtalsfrågor Exploateringsavtal Ingripandegrunder Förenklad planprocess Liten avvikelse
Gamla planbestämmelser - problemsituationer Tolkning av planbestämmelser och lovgivning
16 Övning i att se utöver det för tillfället aktuella projektet och inse hur planbestämmelserna påverkar om det kommer in en helt annan, lämplig eller olämplig ansökan. Att formulera planens syfte i planbeskrivningen, så att det blir användbart vid bedömning av liten avvikelse
Grundutbildning i PBL lovprocessen Förutsättningar för lov
Vad granskas och mot vad Process och administration
Ansvar och befogenheter i lovgivingen Serviceroll och myndighetsutövning Förmedla Byggherrens ansvar
Avvägning allmänna och enskilda intressen Syfte och vems intresse kommunen ska bevaka
Kopplingen och vikten av samarbete med DP-handläggare Beräkning av byggnadshöjd
Vad är liten avvikelse, avsevärd ändring osv Bygglovsfria åtgärder
Lov som förebyggande byggtillsyn, bevakning särskilda teman. Tillsyn – svartbyggen. lov i efterhand
Hänvisning till ÄPBL och övergångsregler
Utformning av förelägganden, viten och sanktionsavgifter samt ärendegången (processen med kommunicering, beslut, uppföljning) Kopplingen bygglov och detaljplan med inriktning på bygglovshantering; att kunna säga NEJ, utan att ta smitvägen "ny detaljplan"...
Förtydligande av rollskillnaden mellan bygglovshandläggare och projekterande arkitekt
Gestaltningsfrågor. Form- färg- och materialverkan Lämplighet
Användbarhet
Tillgänglighet: vad prövas när? Bemötande och dialog
Att formulera tydliga beslut, t ex när det är både liten avvikelse och lov samt strandskyddsdispens.
Förhållande till äldre planlagstiftning och FBL Lovgivning inom ÖP respektive DP
Grundutbildning i PBL byggprocessen Rollen - avgränsning mellan kontroll och tillsyn. Serviceroll och myndighetsutövning.
Gränssnitt ansvar kommun, byggherre, KA. Fastighetsägare Rollerna Boverket - Lst - kommun - byggherre
BBR3
OVK, VÄS Fukt i byggnader Brandskydd, installation
Vad är vårt ansvar, hur mycket handlingar och hur färdiga ska de vara innan startbesked?
Tekniskt samråd
3 Mot bakgrund av bristen på erfarna byggnadsinspektörer har det under
kartläggningen framkommit förväntningar på en omfattande utbildning som hanterar tekniska egenskapskrav och dess innebörd.
17 Kontrollplan
Arbetsplatsbesökets innehåll
Tillsyn. Förebygga tillsyn i kontrollskedet
Tillsyn. Att stoppa bygge. I förvaltningsskedet. Tillsyn av hissar Äldre regler. Övergångsregler
Överklagande
Betydelsen av utredning och projektering samt skillnaden mellan byggherrens egenkontroll och entreprenörens egenkontroll Bemötandefrågor
Skapa respekt/förtroende vid tekniskt samråd
Innebörd av beslut för brukare, fastighetsägare, exploatör, kommun och stat
Länsstyrelsens roll i tillsynvägledning, metoder för att arbeta med byggtillsyn och skapa följsamhet till regelsystemet inom byggområdet Blockutbildning: En vecka geoteknik, en vecka brand, installation, konstruktion, tillgänglighet, osv, lön under utbildningen. Bör finnas olika nivåer. Olika att bygga en villa eller ett flervåningshus
1
grundutbildning PBL
Innehåll
Befintliga utbildningar i PBL att utvärdera. ... 1 Intressanta e-utbildningar/MOOC-kurser ... 3 Avgränsning och urval ämnesområden baserat på gjorda inventeringar ... 7
Önskemål om hur en utbildning ska se ut och genomföras bygger ofta på tidigare erfarenhet av utbildning. T.ex. uttrycker vissa i kartläggningen en förväntan på regionalt anordnade
klassrumsutbildningar med kompendier. Andra är inställda på webbseminarier i kombination med länsvisa workshoppar. Utmaningen är att relevant och kvalitativt sakinnehåll ska utformas och tillhandahållas så att målgrupperna ska kunna och vilja tillgodogöra sig kunskaperna. Man behöver utgå från pedagogiska förutsättningar för lärande, från tekniska möjligheter, från budget- och tidsrestriktioner för producenten och för deltagande organisationer.
Målet för grundutbildningen är att bidra till en enhetlig, rättssäker och effektiv PBL-tillämpning och den pedagogiska utformningen behöver ta sikte på effektmål och inte endast på mängden fakta- och påståendekunskap. Vuxna människors lärande relateras till individens befintliga kunskaper och erfarenheter och vetande behöver kompletteras med erfarenhet för att utveckla en kompetens. Hur individerna tillgodogör sig utbildningarna kommer till en del att vara beroende av miljöer och aktiviteter utanför utbildningsorganisationens ansvar men naturligtvis är emellertid den pedagogiska utformningen av stor vikt både för hur man kan ta till sig kunskapsinnehållet och för hur attityder till tillämpningen formas.
”Blir det tråkigt så reser vi oss upp och går” Citatet är från kartläggningens workshop med nya PBL-tjänstemän och får tjäna som en påminnelse i att oavsett de bästa föresatser hos deltagarna så är konkurrensen om deras tid och uppmärksamhet knivskarp. Det finns olika teorier och metoder för utformning av webbutbildningar. Det gäller att hela tiden avväga utifrån målgruppernas perspektiv: • intressant – hela vägen
• relevant – för mig i min roll • sant – det som presenteras/påstås
Inte minst för webbutbildningar gäller det att metodiskt kombinera olika format så att både ämnen för djupare förståelse och sammanhang uppfattas som nyttiga och intressanta vid sidan av mer konkreta ”hur-gör-jag”-tips. Att söka modeller i framgångsrika e-utbildningar som finns på marknaden i kombination med samutveckling tillsammans med representanter för målgrupperna kan vara en framkomlig väg för att välja rätt från början.
Befintliga utbildningar i PBL att utvärdera.
Idén är att för redan etablerat utbildningsmaterial eller utbildningar utvärdera om innehållet är intressant och håller en kvalitet som motiverar att söka samarbete för att omforma till webbutbildning inom ramen för Grundutbildning PBL (kvalitetsgranskad av Boverket). När det gäller externa
lärosäten eller privata utbildningsföretag förutsätter det givetvis att alla parter är intresserade av samarbete. (Inga kontakter är tagna under kartläggningen.)
Utbildningar och material från Boverket och Kommittén Ny PBL – på rätt sätt
Redan kvalitetsgranskade utbildningar och utbildningsmaterial finns på olika platser och ett urval som är relevant och tillräckligt intressant borde kunna tillgängliggöras på ett systematiskt sätt. T.ex:
2 Denna utbildningssatsning hade som utgångspunkt ÄPBL och riktade sig i första hand till
länsstyrelserna och statliga myndigheter. Emellertid finns omfattande avsnitt som rör PBL-systemets uppbyggnad, historia, samband med annan lagstiftning osv. i t.ex. kompendierna PBL i sina
sammanhang från 2008 och Nationella värden från 2009.
Boverkets PBL-utbildningar och vägledning
Webbseminarier, PBL kunskapsbanken, informationsfilmer och övriga PBL-utbildningar på olika platser på boverket.se och spritt på enheterna. Det är kanske lätt att överskatta möjligheten att enkelt systematisera och paketera det material som finns men om och hur befintliga utbildningar och textmaterial kan användas för Grundutbildning PBL behöver utvärderas.
Utbildningar från Ny PBL – på rätt sätt
Dessa utbildningar rör endast nyheterna i PBL i förhållande till ÄPBL och de är tillgängliga på nypbl.se tom 2015. Utvärderas hur man kan göra urval från dels utbildningsmaterial från
grundutbildningen 2011 (textkompendium och powerpointserier för dels handläggare, dels politiker och chefer), dels 15 webbseminarier från 2011-2012.
Högskole- och yrkeshögskoleutbildning i PBL
Bygglov i praktiken. KTH (i samarbete med Bygglovsalliansen), 7,5 hp
http://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS107V
Bygglovshandläggarutbildning. Högskolan i Gävle, 60 hp (distans)
http://hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Fristaende-kurser/Bygglovshandlaggarutbildning.html
Bygglovhandläggare – Bygglovkonsult. Yrkeshögskolan i Partille, 1 år (distans)
http://www.partille.se/Invanarservice/barn-och-utbildning/Vuxenutbildning/Yrkesutbildningar/Bygglovshandlaggare---bygglovkonsult/
Bygglovhandläggare – Byggnadsinspektör. Yrkeshögskolan Värmdö, 1 år (distans)
http://www.cas.varmdo.se/uppdrag.html
Byggutbildarna AB
Erbjuder ett flertal kurser riktade till kommunens byggnadsnämnder. Exempel: Byggteknik för inspektörer
PBL för administrativ personal Ny som handläggare
Boverkets byggregler, BBR (5 dagar)
http://www.byggutbildarna.com/kurser/handlaggarutbildningar-for-kommuner/byggteknik-for-inspektorer/
Funka Nu AB
Funka.nu erbjuder utbildningen Tillgänglighet i PBL som är framtagen för dem som arbetar med bygglovsärenden och samhällsplanering.
3
Intressanta e-utbildningar/MOOC-kurser
Myndigheten KRUSKompetensrådet för utveckling i staten, utvecklade en serie e-utbildningar för statsanställda. Utbildningarna administreras numera av Uppsala universitet och finns tillgängliga att delta i och utforska. Exempel på ämnen är Att arbeta i staten, Bemötande och Lagligt och lämpligt.
www.krus.nu
Hur startar man ett helt nätbaserat utbildningsprogram?
Datoranvändning/e-learning som exempel på en första kurs på ett program. Tankar bakom, hur kursen utvecklats och resultat från kursen.
http://pure.ltu.se/portal/files/5218411/Dan_Johansson.pdf
Uppsats av Agneta Bramberg, Umeå universitet och Dan Johansson, Luleå tekniska universitet.
Massive Open Online Course (MOOC-kurser)
”En mooc-kurs (eng. Massive Open Online Course), storskalig öppen nätkurs, är en
avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats. Förutom en omfattande mängd traditionellt kursmaterial för e-lärande såsom inspelade videolektioner, baseras moocar på interaktiva uppgifter som kursdeltagaren löser enskilt eller i grupp, och snabbt erhåller återkoppling på av varandra eller genom automaträttning.”1
Nedan följer några exempel på hur MOOC-kurser organiseras och hur man anväder olika former och teknik
1 Wikipedia Sve 2013-12-30
4 https://www.open2study.com/courses/teaching-adult-learners
Exempel på en öppen, kostnadsfri utbildning som tillhandahålls av australiensiska Open2Study, en avdelning inom Open Univerities Australia. ” Great quality videos, animations, short quizzes and discussion forums make learning fun”.
Exempel: Khan Academy
http://www.khanacademy.org/
Khan Academy är en ideell organisation som sprider kunskap gratis via klipp på Youtube. Ett stort utbud av lektioner på 5-10 min. i bl.a. matematik, där en föreläsarens röst och anteckningar på ”tavla” utgör formatet.
5 http://www.edudemic.com/online-learning-28/
En portal med 1 miljon besökare per månad och intressanta rubriceringar som lockar till närmare påseende, t.ex. ”How to build effective online learning communities”, ”The A to Z guide to top online learning trends”.
MIT MOOC
http://ocw.mit.edu/courses/find-by-topic/#cat=finearts&subcat=architecture&spec=architecturalengineering Exempel på sökväg till MIT:s öppna kurser
6 “The best free cultural & educational media on the web”
http://www.openculture.com/freeonlinecourses
7 En bedömning av kompetensbehovet för lovhandläggare och byggnadsinspektörer finns sedan tidigare i Boverkets rapport 2012:16 Kommunernas kompetensbehov för byggfrågor i plan- och
bygglagstiftningen. Nedan ett uppslag för hur man kan resonera kring urval utifrån denna inventering samt diskutera ev. samverkan med andra organisationer.
Kunskaper (listade i Boverkets rapport 2012:16, s.
Ska mötas genom grundutbildn. PBL? ja/nej/kanske Planeras och/eller genomförs i samverkan med ... [organisation, yrkeshögskola etc] Bygglovshandläggare ・ De formella reglerna för bygglovsprocessen ・ Utformningskrav på byggnadsverk, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader
o lämplighet
o form-, färg- och materialverkan o tillgänglighet och användbarhet ・ Kraven i 2 kap PBL
・ Varsamhetskrav på byggnadsverk ・ Reglerna för översiktsplanering, detaljplanering och
områdesbestämmelser (för att kunna tolka sådana och för att kunna handlägga förhandsbesked och lov)
・ Byggnadsgestaltning, arkitektur och arkitekturhistoria (skala,
proportioner, stilkunskap m.m.) ・ Arkitekturhistoria
・ Reglerna om tillsyn, ingripande och påföljder (sanktioner, vite m.m.) ・ Miljöbalken ・ Kommunallagen ・ Förvaltningslagen ・ Fastighetsbildningslagen ・ Kulturminneslagen Byggnadsinspektör/VVS-inspektör
・ De formella reglerna för byggprocessen ・ Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk o bärförmåga. stadga och beständighet
o säkerhet i händelse av brand
o skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
o säkerhet vid användning o skydd mot buller
8 o lämplighet för det avsedda ändamålet
o tillgänglighet och användbarhet o hushållning med vatten
・ Varsamhetskrav på byggnadsverk ・ Underhållskrav på byggnadsverk ・ Känna till krav på byggprodukters lämplighet och utsläppande på marknaden och regler om typgodkännande och tillverkningskontroll
・ Krav på hissar och linbaneanläggningar ・ Krav på ventilationssystem
・ Bygg- och installationsteknik ・ Reglerna om tillsyn, ingripande och påföljder (sanktioner, vite m.m.) ・Miljöbalken ・Kommunallagen ・ Förvaltningslagen ・ Fastighetsbildningslagen ・Arbetsmiljölagen Administrativ personal
・ Reglerna om underrättelse, delgivning och kungörelse i PoIT
・ Allmän administration
Färdighet gemensamt för bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer och VVS-inspektörer) ・ Analytisk förmåga
・ Förmåga att se helhetsperspektiv
・ Förmåga att uttrycka sig skriftligt, t.ex. att utforma tydliga beslut om lov, förelägganden m.m.
・ Förmåga att förstå myndighetsrollen och syftet med lagstiftningen
・ Pedagogisk förmåga (information och förklaringar i tidiga skeden, leda tekniska samråd, arbetsplatsbesök, slutsamråd, tillsynsinsatser m.m.)
・ Serviceförmåga – att vara aktiv, tillgänglig och trovärdig
・ Förmåga att anpassa arbetsinsatserna till förhållandena i de enskilda projekten med utgångspunkt från bland annat riskanalyser ・ Förmåga att arbeta i team
9 och tekniska beskrivningar för att avgöra
Boverket har under senare år publicerat ett flertal rapporter och utredningar där det tydligt
framgår att det finns ett stort behov av en nationell plan- och bygglagsutbildning för
kommuner.
Några exempel på rapporter och utredningar och slutsatserna i dessa:
Plan- och bygglagen i praktiken 2011: I denna rapport beskrivs att det råder stor brist på tillgång till kompetens inom plan- och byggområdet. Många kommuner behöver rekrytera, men har svårt att hitta kvalificerad personal.
Kommunens kompetensbehov för
byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen, 2012:I denna rapport framgår det att svårigheterna att rekrytera kompetent personal kvarstår
,i synnerhet inom kompetensområdet bygglov,och det behö
vsfortfarande fler
utbildningsplatser inom plan- och byggområdet
.Det beskrivs också att kommunerna fortfarande efterlyser handläggningsstöd som kan ge en ännu effektivare process. I rapporten redovisas även att det behövs en förstärkt och utökad vägledningsinsats inom PBL-området för kommunerna. Lista på framkomna ämnesområden, se bilaga 2. Plan- och bygglagen i praktiken 2012:Här framgår att p
roblemet är som störst med
rekrytering av personal för handläggning av bygglov. Erfarenheter från inkomna
frågor visar också på
behov av utbildningsom rör bygglovhanteringen och
byggpro
cessen enligt den nya plan- ochbygglagen både för handläggare som varit
anställda länge och för nyanställda.
Planeringsförenklande åtgärder, 2013:
I denna rapport hänvisas till rapporten
”Kommunens kompetensbehov för byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen” och det
beskrivs att d
et också finns behov av att rekrytera fler personer med universitets ellerhögskoleutbildning, att samarbeta mellan kommunerna och att förändra och modernisera arbetssättet.
