Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Idrott och hälsa Va, inriktning gymnasieskolan, avancerad nivå HT 2015
Aktivitetens betydelse för fysiskt aktiva ungdomar
- En kvantitativ studie om lektionsinnehållet i ämnet idrott och hälsa
Sammanfattning
Inledning och syfteI dagens samhälle finns en nedåtgående trend där allt fler barn och unga inte når upp till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet. I rapporten skolbarns hälsovanor 2013/14 rapporteras att mer än 75 % av dagens barn och unga inte når upp till WHOs
rekommendationer om att vara fysisk aktiva i minst en timme varje dag. Detta skapar en konflikt med vad resultatet från den nationella utvärderingen av idrottsämnet säger. Den pekar på att eleverna i skolan har en positiv inställning till ämnet. Det är också det ämnet i skolan som de vill ha mer lektionstid av i jämförelse med skolans andra ämnen. Denna konflikt ligger i grund till denna studie då den vill undersöka om det finns något speciellt innehåll på lektionstillfällena som skulle få eleverna mer aktiva på fritiden.
Syfte: Vilka aktiviteter på idrott och hälsa-lektionerna skulle hjälpa elever att bli mer fysiskt aktiva på fritiden? Finns det ett samband mellan de aktiviteterna de tycker bäst om och de aktiviteterna som skulle hjälpa dem?
Metod
Detta är en tvärsnittsstudie där elever från årskurs 9 på grundskolan och elever från första och andra året på gymnasiet har besvarat enkäter (15-17 år). Skolorna där studien har genomförts ligger i Örebros län samt Skaraborgs län. Den totala urvalsgruppen bestod av 201 elever varav 169 elever besvarade enkäten. Av de som besvarade enkäten var 52 % killar och 48 % tjejer. Insamlingen av enkäterna gjordes på skolorna.
Resultat
Bollsport är den absolut vanligaste aktiviteten på idrott och hälsa-lektionerna. Det är också den aktiviteten som är mest omtyckt av eleverna. Det är däremot inte den aktiviteten som skulle hjälpa eleverna att bli mer fysiskt aktiva i nutid eller framtid, den aktiviteten är styrka. Slutsats
Studien pekar på att de aktiviteterna som är mest omtyckta av eleverna inte är de aktiviteterna som skulle hjälpa dem att bli fysiskt aktiva på fritiden. Det kommer också fram en okunskap hos eleverna om vad som skulle hjälpa dem till att bli mer fysiskt aktiva. Elevernas åsikt verkar dock påverka lärarens planering då det som är mest omtyckt även är vanligast samt det som är minst omtyckt är ovanligast.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 BEGREPPSDEFINITION ... 3
1.2 TIDIGARE FORSKNING ... 3
1.2.1 Barn och ungdomars fritidsintressen/fysiska aktivitetsnivå ... 3
1.2.2 Innehållet på idrottslektionerna ... 4
1.2.3 Sammanfattning av forskningsläget ... 7
2. SYFTE ... 7 2.2 FRÅGESTÄLLNING ... 7 3. METOD ... 7 3.1 DESIGN ... 8 3.2 URVAL ... 8 3.3 ETIK ... 9 3.4 DATAINSAMLING ... 9 3.4.1 Pilotstudie ... 10 3.5 ANALYSFÖRFARANDET ... 10 3.6 PROCEDUR ... 12 4. RESULTAT ... 12
4.1 AKTIVITETER PÅ IDROTT OCH HÄLSA-‐LEKTIONERNA ... 13
4.2 HJÄLP TILL FYSISK AKTIVITET PÅ FRITIDEN I NUTID OCH FRAMTID ... 15
5. DISKUSSION ... 18 5.1 ANALYTISK RESULTATDISKUSSION ... 18 5.2 METODDISKUSSION ... 21 5.3 STUDIENS KUNSKAPSBIDRAG ... 23 5.4 SLUTSATS ... 24 Referenslista Bilaga 1 – Enkäten
1. Introduktion
I dagens samhälle finns en nedåtgående trend där allt fler barn och unga inte når upp till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet. I rapporten skolbarns hälsovanor 2013/14 rapporteras att mer än 75 % av dagens barn och unga inte når upp till WHOs
rekommendationer om att vara fysisk aktiva i minst en timme varje dag.1 Dock visar den nationella utvärderingen av ämnet idrott och hälsa från 2003 att eleverna har en god
inställning till ämnet och att idrott och hälsa är det ämnet som eleverna i skolan vill ha mer lektioner i. Samtidigt menar samma utvärdering att idrotten inte motiverar eleverna till att vara mer fysisk aktiva på fritiden.2 Detta kan väcka tankar på varför viljan till att vara fysisk aktiv för en stor del elever slutar efter skoltid och hur kan ämnet motivera eleverna till att bli mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta väcker frågor om det finns något innehåll på lektionerna som eleverna skulle föredra för att bli mer aktiva på fritiden.
Samtidigt menar gymnasieskolans ämnesplan för idrott och hälsa att ämnet ska utveckla elevernas intresse för att använda olika rörelseaktiviteter som en källa till välbefinnande och att eleverna skapar sig en god hälsomedvetenhet. Ämnet ska också göra så att eleverna får en förståelse för hur de lever ett hälsosamt liv.3 Detta är inte något som endast kan gå att
genomföra på idrottslektionerna utan det är något som barn och unga i skolan måste ta med sig även utanför skolan. Läroplanen menar att skolan ska erbjuda alla elever chansen till att regelbundet vara fysisk aktiva och att de ska främja det livslånga lärandet.4 Även detta kräver att ämnet motiverar eleverna till att hitta en fysik aktivitet på fritiden som de känner kan hjälpa dem att vara fysiskt aktiva under hela sina liv. Även detta gör att innehållet av lektionerna blir intressanta och då framför allt om det finns några specifika aktiviteter som skulle kunna främja detta. Även grundskolans läroplan nämner delar om hur skolan ska ge eleverna förståelse för vilken kunskap som är viktig idag och i framtiden.
1 Folkhälsomyndigheten (2014), Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, (Stockholm, Folkhälsomyndigheten)
s.36 f.
2 Eriksson Charli, Gustavsson Kjell, Quennerstedt Mikael, Rudsberg Karin, Öhman Marie & Öijen Lena (2005),
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003-idrott och hälsa, (Stockholm, Skolverket) s. 76 ff.
3 Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011,
(Stockholm, Skolverket), s. 83 f.
Dock nämner inte läroplanen något om det livslånga lärandet men de lägger stor vikt vid att skolan ska uppfostra goda medborgare med kunskaper som kan hjälpa dem i framtiden.5 I kursplanen för idrott och hälsa nämner de också att fysiska aktiviteter är grundläggande för människors välbefinnande och att en positiv upplevelse av fysisk aktivitet i ung ålder har stor betydelse för om individen är fysik aktiv i senare delar av livet.6 Även detta är en viktig tanke i den kommande studien då det blir viktigt att eleverna får utföra aktiviteter på idrott och hälsa-lektionerna som intresserar dem. Då chansen till att eleverna är fysiskt aktiva i ett livslångt-perspektiv ökar enligt skolverket.
Tidigare forskning har också visat på att det som eleverna i skolan tycker är roliga aktiviteter inte behöver betyda att det är aktiviteter de vill utöva på sin fritid. Bland annat har idrotts och pedagogikforskaren Inger Karlefors skrivit en artikel om vad eleverna tycker att de lär sig på idrotten. I denna studie intervjuar Karlefors ett antal elever. I en av intervjuerna nämner en elev att det roligaste de har fått göra på idrotten var när de klättrade på en klättervägg.
Samtidigt menade eleven att detta var något som den aldrig skulle göra på sin fritid. Karlefors menar då att aktiviteterna på idrotten måste innehålla något mer än bara en rolighetsfaktor för att eleverna ska fortsätta att utöva dem även utanför skoltid.7 Även detta är intressant för denna studie då den undersöker om eleverna tror att de aktiviteterna de tycker bäst om att göra på idrotten även är de aktiviteterna som skulle hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva på fritiden nu och i framtiden.
Kortfattat går det att säga att i denna studie undersöks innehållet på idrott och
hälsa-lektionerna. Dels undersöks vad eleverna i skolan vill ha för aktiviteter på idrottslektionerna och vilka aktiviteter de tror skulle hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva på fritiden. Samtidigt belyser denna studie om elevernas uppfattning skiljer sig åt om de tänker på att de ska hitta en aktivitet som skulle göra dem fysiskt aktiva i ett livslångt perspektiv.
5 Skolverket (2015), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – reviderad 2015,
(Stockholm, Skolverket), s. 9 f.
6 Skolverket (2015), s. 40.
7 Karlefors Inger (2012), There are some things we learned - that we hadn ́t thought of: Experience of and
learning in the subject of physical education and health from a student perspective, Swedish journal of sport
1.1 Begreppsdefinition
WHOs definition av begreppet hälsa: de menar att hälsa betyder mycket mer än bara att vara fri från sjukdomar och handikapp. Enligt dem är en hälsosam person en individ som känner ett tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte en individ som enbart är fri från sjukdomar.8 Detta är något som Mikael Quennerstedt går in djupare på då han beskriver två olika synsätt på hälsa. Det ena är patogent vilket betyder att individen antingen är sjuk eller så är den frisk. Denna syn är alltså inte den som WHO använder sig av. Den synen kallar Quennerstedt för det salutogena perspektivet. Detta ger begreppet en djupare mening då en individ både kan vara hälsosam trots att den har en förkylning men också att en individ inte behöver vara hälsosam bara då den är fri från sjukdomar.9
1.2 Tidigare forskning
I denna del kommer den tidigare forskningen inom detta specifika forskningsområde
redovisas tematiskt. De teman som kommer finnas med är hur den fysiska aktivitetsnivån ser ut idag bland barn och ungdomar. Den andra delen tar upp forskning som har gjorts om innehållet på idrottslektionerna.
1.2.1 Barn och ungdomars fritidsintressen/fysiska aktivitetsnivå
Den forskning som beskriver svenska ungdomars fysiska aktivitetsnivå på fritiden är relativt enig om att nivån har sjunkit de senaste åren. Rapporten Skolbarns hälsovanor 2013/2014 beskriver att mindre än 25 % av dagens barn och unga når upp till de rekommendationerna som finns för fysisk aktivitet om att vara måttligt aktiv minst en timme varje dag.10 Detta trots att tidigare forskning även pekar på att allt fler ungdomar är aktiva i idrottsföreningar och att keep-fit aktiviteter så som gymträning och joggning har ökat bland unga.11 Denna studie som kom ut 2003 gick ut på att undersöka skillnaden mellan ungdomars fysiska aktivitetsvanor mellan 1974 och 1995. I studien använde de sig av tidigare insamlat material där de undersökte vad ungdomarna gjorde på fritiden samtidigt som de mätte ungdomarnas BMI. Det visade sig som forskningen nämnt tidigare att fler ungdomar ägnade sig åt fysiska
8 Folkhälsomyndigheten (2014), s. 11.
9 Quennerstedt, Mikael (2007), Hälsa eller inte hälsa – är det frågan? Utbildning och demokrati, vol. 16 nr. 2 s.
47 ff.
10 Folkhälsomyndigheten (2014), s 36 f.
11 Westerståhl Maria, Barnekow-Bergkvist Margareta, Hedberg G & Jansson E (2003), Secular trends in sports:
aktiviteter år 1995 men ungdomarnas BMI dock var högre.Detta stärker det resultat som Folkhälsomyndigheten fick fram om att större delen av Sveriges barn och unga inte kommer upp i de rekommendationerna som finns för fysisk aktivitet. Det Westerståhl et.al beskriver som problemet till att ungdomars BMI har ökat sedan 1974 är att ungdomarna 1995 hade en mer stillasittande fritid mellan träningspassen. Bland annat har de aktiva transporterna minskat som till exempel att cykla till skolan/träning.12
Även Lars Magnus Engström har studerat om människors fysiska aktivitetsnivåer på fritiden men ur ett annat perspektiv. Engström studie riktar sig mot hur vi kan få barn och unga att vara fysiskt aktiva i ett livslångt perspektiv och vilka faktorer som blir viktiga för det. I studien följer Engström ett antal testpersoner i 38 år och han samlar in information vid 6 olika tillfällen. Det Engströms studie visar är att personernas kulturella kapital är en betydande faktor till om personen är fysisk aktiv även i medelåldern. De personer som har störst chans att vara fysiskt aktiva i hela livet enligt Engström är de ungdomar som kommer från en familj med ett högt kulturellt kapital och/eller har höga betyg i samtliga ämnen i skolan,
ungdomarna ska också ha en positiv attityd till att vara fysisk aktiva.13 1.2.2 Innehållet på idrottslektionerna
Ämnet idrott och hälsa är någonting som ska vara roligt, detta är något som den tidigare forskningen är tydligt överens om. I den nationella utvärderingen menar både lärare och elever att det viktigaste med ämnet är rolighetsfaktorn som hamnar högst upp på listan hos bägge parter.14 Detta är något som även annan forskning stärker då bland annat Håkan Larsson och Inger Karlefors skriver om att idrottsämnet är som ett smörgåsbord där eleverna ska få testa på många roliga aktiviteter som möjligt. Detta så de sedan kan fördjupa sig i en aktivitet på sin fritid.15 Även i en annan studie som Larsson medverkat i tillsammans med Gunn Nyberg beskriver hur rolighetsfaktor tar över ämnet idrott och hälsa. De beskriver att lärare idag tänker mer på vad eleverna tycker är roligt att göra på idrotten istället för att tänka
12 Westerståhl Maria et.al (2003), 602 ff.
13 Engström, Lars-Magnus (2008), Who is physically active? Culture capital and sports partiscipation from
adolescence to middle age – a 38-year follow-up study, Physical education and sport pedagogy, vol. 13 nr. 4 s. 319-343.
14 Eriksson Charli et.al (2005), s. 153 ff.
15 Larsson Håkan & Karlefors Inger (2015), Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dance …
på vad eleverna ska lära sig på idrotten. Detta menar de skapar ett problem då det kan bli svårt att legitimera ämnet som ett kunskapsämne då det mer blir ett aktivitetsämne som enbart handlar om att ha roligt.16 Detta kan dock skapa problem då du sätter det i perspektiv till vad Inger Karlefors beskriver i sin egen studie från 2012. Där tar hon upp att bara eftersom en aktivitet är rolig i skolan betyder inte det att eleverna vill ägna tid åt den på sin fritid. I just det här fallet handlar det om hur en tjej hon intervjuade under sin studie tyckte att klättring var den roligaste aktiviteten de har testa på under idrottslektionerna men att det inte var något hon kunde tänka sig att utöva på sin fritid.17
Ett annat perspektiv på hur innehållet på idrottslektionerna kan se ut ger Sandra L. Gibbons och Louise Humbert. De skriver om hur ämnet skulle kunna bli intressantare för flickor i tonåren. De menar då att flickor vill ha en mer varierande undervisning där de får testa på ett stort utbud med aktiviteter. Detta trots att annan forskning har beskrivit ämnet som ett smörgåsbord full av olika aktiviteter. Tjejerna i studien menade att alla de aktiviteterna som idrottslektionerna innehöll ofta var manligt inspirerade och att de saknade en aktivitet som dans vilket är den aktivitet de tyckte bäst om. De beskriver också att de få gånger som idrotten erbjöd dans i undervisningen så förstörde pojkarna det genom att larva sig tills läraren gav upp vilket ofta ledde till att läraren ändrade i planeringen och de började med de ”vanliga” aktiviteterna igen till exempel bollsporter. 18
Tidigare forskning visar att tävlingsidrotten utanför skolan är något som har kommit in i skolan. Bland annat skriver Mikael Londos om hur ämnet idrott och hälsa egentligen är mer sammankopplat med tävlingsidrotten utanför skolan än vad den är till de övriga ämnena i skolan. Han menar att lektionerna ofta innefattar tävlingar och att det är viktigare för eleverna att vinna innebandymatchen på lektionen än att de lär sig om hur de ska spela innebandy. Detta är ett problem menar Londos eftersom det skapar en hierarki inom klasserna det där blir viktigt att hamna i samma lag med de eleverna som är bra på aktiviteten under lektionerna istället för att fokus borde ligga på att utveckla sin kunskap inom sporten/aktiviteten de
16 Nyberg Gunn & Larsson Håkan (2014), Exploring ´what´to learn in physical education, Physical education
and sport pedagogy, vol. 19 nr. 2 s.123-135.
17 Karlefors Inger (2012), s. 59-82.
18 Gibbons, L. Sandra & Humbert, Louise (2008), What are middle-school girls looking for in physical
utövar. Londos skriver även han om att det viktigaste med ämnet dock är att det ska vara roligt så att alla elever på skolan vill delta. Han nämner då att flera skolor idag ofta använder sig av lektioner där eleverna får välja vilken aktivitet de vill göra. Detta kan göra så att klassen blir utspridd på flera olika ställen under lektionstiden. Vilket betyder att läraren inte kan se alla elever samtidigt. Detta kan ses som ett problem i det långa loppet, framförallt då det kommer till betygsättningen.19 Larsson och Karlefors stärker Londos beskrivelse om ämnet då de i sin observationsstudie från 2015 kan se ett liknade mönster på idrottslektionerna då aktiviteterna blir mer likt de som utövas på ungdomarnas fritid och tanken på vad eleverna ska lära sig av aktiviteterna ofta försvinner.20
Ett innehåll som dock visats haft en positiv effekt på elevers fysiska aktivitets nivå på fritiden är införandet av träningsdagböcker. I en studie från 2009 visar Jenny Isberg att införandet av träningsdagböcker ökade elevernas aktivitetsnivå då de kände att de hade ett mål med sin träning på fritiden. Resultatet visade sig vara bra då de elever som innan implementeringen av en träningsdagbok var fysiskt inaktiva blev aktiva med hjälp av träningsdagboken och när Isberg kollade upp om de var aktiva 4,5 år efter implementeringen visade det sig att de flesta hade fortsatt med träningsdagboken.21 Det har också visat sig att läraren har en betydande roll i om eleverna är fysiskt aktiva på fritiden. Detta framförallt när det kommer till
motivationsteorin om självbestämmande. Lindley McDavid et.al menar att om eleverna får en känsla av att de har en viss kontroll över vad lektionerna ska innehålla och att de känner att de blir bättre på någonting ökar chansen till att de är fysiskt aktiva på fritiden. Detta kräver att läraren motiverar eleverna att testa nya grejer och att han/hon ger feedback till eleverna när de har gjort något bra. 22
19 Londos, Mikael (2010), Spelet på fältet – relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och
idrott på fritiden (Malmö, Malmö högskola), s. 220-233.
20 Larsson Håkan & Karlefors Inger (2015), s. 573-587.
21 Isberg, Jenny (2009), Viljan till fysisk aktivitet – en intervention avsedd att stimulera ungdomar till att bli
fysiskt aktiva (Örebro, Örebro Universitet), s. 113-120.
22 McDavid Lindley, Cox, E. Anne & Amorose, J. Anthony (2012), The relative roles of physical education
teachers and parents in adolescents´ leisure-time physical activity motivation and behavior, Psychology of sport
1.2.3 Sammanfattning av forskningsläget
Den tidigare forskningen har visat tecken på att lärare ofta tänker på att lektionerna i ämnet ska vara roliga att gå på. Samtidigt har det kommit fram resultat som visar på att det inte är rolighetsfaktorn i aktiviteten som styr när det kommer till att eleverna vill fortsätta utöva aktiviteten även på fritiden. Detta gör att det finns en konflikt i planeringsfasen för lärare då de vill göra lektionerna roliga så att alla är med men det är samtidigt inte dessa aktiviteter som hjälper eleverna att bli aktiva på fritiden. Det finns också tidigare resultat som pekar på att dagens ungdomar inte når upp till de rekommendationerna som finns för fysisk aktivitet vilket betyder att ämnet idrott och hälsa har en viktig roll för att försöka förändra denna nedåtgående trend. I allt detta finns en lucka som denna studie ska kunna hjälpa till att fylla. Denna lucka är att vi idag inte vet vilka aktiviteter som skulle hjälpa eleverna att bli mer fysiskt aktiva på fritiden. Det vi vet är att det inte behöver vara aktiviteter som elever anser vara roliga.
2. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll rolighetsfaktorn i lektionsinnehållet har när det kommer till att eleverna ska vara mer fysiskt aktiva på fritiden. Studien undersöker om det finns en koppling mellan de aktiviteterna som eleverna tycker om att utöva och de
aktiviteterna som eleverna tror kan hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva i nutid men även i framtiden. Det finns också en tanke om att undersöka om det finns en skillnad mellan de eleverna som är medlemmar i idrottsföreningar och de som inte är det.
2.2 Frågeställning
• Vilka aktiviteter är vanligast i skolämnet idrott och hälsa?
• Vilka aktiviteter är mest respektive minst omtyckta i skolämnet idrott och hälsa? • Vilka aktiviteter skulle hjälpa eleverna till att bli mer fysiskt aktiva i nutid och
framtid?
3. Metod
Detta är en kvantitativ studie där datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter. Här under kommer studien gå in djupare på hur detta har sett ut. Det finns även en del som beskriver de etiska överväganden som studien har behövt beakta. Urvalsprocessen kommer också att beskrivas och hur analysen av det insamlade materialet har gått till.
3.1 Design
Den design som har använts i denna studie är en tvärsnittsstudie. Detta betyder enligt Chris Gratton och Ian Jones att studien kan generalisera vad en större population tycker om en specifik fråga genom att undersöka en mindre grupp som är slumpmässigt utvald ur den större populationen. De menar också att detta är något som oftast görs med hjälp av enkäter. Sedan ska det insamlade materialet genomgå en statistisk analys där den som gör studien kan se vilka samband eller skillnader det finns mellan de olika grupperna och variablerna som har blivit testade.23
3.2 Urval
Urvalstrategin har varit att kontakta lärare där det redan fanns en relation. Detta gjordes eftersom författaren kände att det var det effektivaste sättet att få ut enkäterna så snabbt som möjligt. Detta går att se som en blandning av ett bekvämlighetsurval där författaren kontaktar de lärare som han/hon har en relation med och ett klusterurval då det används redan befintliga grupper. Vid denna studie är dessa grupper olika gymnasie/högstadieklasser som just de lärarna undervisar i idrott och hälsa.
Alan Bryman skriver om att ett bekvämlighetsurval är då personen som utför studien
använder sig av personer i sin närhet för att samla in sitt material.24 Detta är inte direkt så som denna studie har gjort då läraren inte ingår i studien. Dock använder studien sig av personer i författarens närhet som en form av ett bekvämlighetstänk. Ronny Gunnarsson skriver om klusterurval och hur personen som genomför studien använder sig av redan naturliga grupper som till exempel en skolklass.25 Detta passar bra in strategin då studien precis som
Gunnarsson skriver använder sig av skolklasser som redan är en naturlig grupp.
Den grupp som undersökningen gjordes på bestod av totalt 201 elever. 123 av dem gick i årskurs 9 och 78 av dem gick på gymnasiet (15-17 år). Sammanlagt besvarade 169 elever enkäterna (84 %). Fördelningen mellan tjejer och killar var ungefär 50/50 då det var 48 % tjejer och 52 % killar som besvarade enkäten. De eleverna som inte besvarade enkäten var
23 Gratton Chris & Jones Ian (2010), Research methods for sport studies, (New York, Rutledge),s. 104. 24 Bryman Alan (2008), Samhällsvetenskapliga metoder – andra upplagan, (Stockholm, Liber), s. 194. 25 Gunnarsson Ronny (2005), Urvalsstrategier, Hämtat från: http://infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml
inte närvarande vid tillfället då den delades ut enkäterna vilket gör att vetskapen om de var killar eller tjejer finns inte. Gymnasieleverna läste studieförberedandeprogram på en stor skola i Örebro län medan högstadieeleverna gick på mindre skolor i Skaraborgs län. Gymnasieskolan hade också tillgång ett stort utbud av lokaler, bland annat hade skolan tillgång till en simhall i anslutning till idrottshallen. Detta var inte fallet för eleverna som gick i årskurs 9. Viktigt att tänka på är också att eleverna på gymnasiet har samma idrottslärare vilket inte är fallet för eleverna som går i årskurs 9. Vilket betyder att gymnasieklasserna troligtvis har liknade planering.
3.3 Etik
De etiska aspekterna som är viktiga i detta fall blir alla de fyra krav som det vetenskapliga rådet tar upp i sin text Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Dessa krav är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och
nyttjandekravet. Det första kravet går ut på att författaren måste ge deltagaren all den
information som anses viktig innan studien börjar. Här är det även viktigt att förklara vad det är studien undersöker och även beskriva vad studien menar med fysisk aktivitet. Detta kunde enkelt genomföras eftersom insamlingen av enkäterna skedde på plats. Det andra kravet som är konfidentialitetskravet, det går ut på att alla som deltar i studien är anonyma och att studien inte kommer att använda deras namn eller annan känslig information i texten på något sätt. Detta gäller även de skolorna som studien gjordes på. Samtyckeskravet som är det tredje kravet går ut på att studien görs på deltagarnas villkor och att en deltagare kan välja att hoppa av studien när den vill. Med kravet menas också att om barn under 15 år ska delta i studien behöver en målsman skriva under en samtyckesblankett som säger att det är okej för deras barn att besvara enkäten. Det sista kravet är nyttjandekravet och det går ut på att forskaren inte får använda det insamlade materialet till något annat än forskning. Det är alltså förbjudet att sälja materialet vidare till kommersiellt bruk eller till andra icke vetenskapliga ändamål.26
3.4 Datainsamling
Till denna studie har en enkät satts ihop genom användning av tre redan befintliga enkäter. Enkätens frågor kommer dels ifrån forskningsprojektet skola-idrott-hälsa.27 Enkäten använde
26 Vetenskapsrådet (2015), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2015-10-01.
27 Engström Lars-Magnus (2004), Utgångspunkter, syften och metodik, Rapport nr.1 i serien skola-idrott-hälsa,
sig också av frågor som går att hitta i NU-03s enkät 28 och frågor som användes i rapporten för
skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/1429. Chris Gratton och Ian Jones menar att genom att
göra på detta sätt sparas mycket tid och eftersom frågorna redan är testade stärker detta studiens reliabilitet och validitet.30 Det ändrades dock i ett antal frågor i enkäten så att de passar bättre in till dagens ämnesplan för ämnet idrott och hälsa. Det ändrades också några frågor så att de skulle passa bättre in på just denna studies frågeställningar. De frågorna som ändrades var bland annat frågan om betyg då det har kommit ett nytt betygsystem. Samtidigt lades frågorna 14-17 till för att ge svar på denna studies frågeställningar (se bilaga 1). Ett exempel på hur frågorna på enkäten ser ut går att se här under.
1. Vad tycker du bäst om på idrottslektionerna? Max tre saker.
………... 3.4.1 Pilotstudie
Innan genomförandet av enkäterna på den tilltänkta urvalsgruppen fick ett antal individer i samma ålder genomgå en pilotstudie för att se om enkäten gick att genomföra samt hur lång tid det tog att fylla i den eftersom det var en av de första frågorna de lärare vars klasser som besöktes hade. Pilotstudien gick bra och alla som genomförde den förstod frågorna. Det ändrades dock i några frågor efter pilotstudien samt att det lades till en del frågor. De frågorna som lades till var fråga 4 och fråga 8 (se bilaga 1). Samtidigt ändrandets fråga 24 då det lades till en fråga som handlade om en motiverande lärare skulle hjälpa eleverna att bli mer fysiskt aktiva på fritiden (se bilaga 1). Detta gjordes eftersom det kändes som det fattades något från resultatet från pilotstudien.
3.5 Analysförfarandet
Analysen gjordes med hjälp av dataprogrammet SPSS. Innan insamlingen av enkäten gjordes fördes den in i programmet. För att kunna föra in resultatet på ett enklare sätt kodades vissa svar om till exempel på fråga 4 (se bilaga 1) då svarsalternativen mycket bra=1, bra=2, ganska
28 Eriksson Charli, Gustavsson Kjell, Johansson Therese, Mustell Jan, Quennerstedt Mikael, Rudsberg Karin,
Sundberg Marie, Svensson Lena, Bartholdsson Gunhild, Iselau Gunnar, Söderberg Sten & Öquist Oscar (2003),
Nationella utvärderingen 2003 – skolår 9 – elevenkät – idrott och hälsa, (Stockholm, Skolverket) s.1-12
29 Folkhälsomyndigheten (2014), s. 71-91 30 Gratton Chris & Jones Ian (2010), s. 131 f
dålig=3, dålig=4 och slutligen skrevs det in -9 på de enkäterna som inte besvarade frågan. Detta gjordes på samtliga frågor på enkäten. Fråga 13, 14, 15, 16 och 17 (se bilaga 1) sammanställdes i frekvenstabeller och korstabeller för att få fram frekvensen av de aktiviteterna som eleverna nämnde på dessa frågor. Sedan fördes resultaten in i
dataprogrammet Excel för att skapa liggande stapeldiagram för att visa vilka aktiviteter som eleverna nämnt flest gånger. Eftersom eleverna fick möjligheten att svara tre aktiviteter på dessa fem frågorna har varje aktivitet betraktats som ett svar vilket betyder att den totala svarsfrekvensen på dessa frågor är 507. Detta gör att svarsfrekvensen blir olika till varje stapeldiagram. I resultatet kommer detta beskrivas med hur många fält som lämnades tomma. Till exempel på fråga 13 kom det in 420 svar vilket lämnade 87 fält tomma. Det har också gjorts en kategorisering av aktiviteterna där tillexempel alla bollsporter hamnar under
bollsport och alla lekar hamnar under lekar. För att se skillnaden mellan vilka aktiviteter som eleverna tycker bäst och sämst om användes ett dubbelsidigt stapeldiagram. Detta användes också på frågorna om vilka aktiviteter som skulle hjälpa dem nu och i framtiden.
Fråga 24 (se bilaga 1) analyserades med hjälp av ett chi2-test med en signifikants nivå som är satt vid p<0.05. Där jämfördes vad eleverna som var aktiva i idrottsföreningar tyckte jämfört med de som inte är aktiva i idrottsföreningar. Varje påstående i fråga 24 analyserades separat för att se om något av dem passade bättre in på föreningsaktiva och tvärtom. Dessa tabeller kommer att presenteras i tabeller med procentsatser för att ge läsaren en tydligare bild över hur resultatet ser ut. Studien beskriver också vilken fritidsaktiviteter som är vanligast bland de föreningsaktiva eleverna. Det kommer även finns med en tabell som beskriver skillnaden i fysisk aktivitetsnivå mellan föreningsaktiva - och icke föreningsaktiva elever.
De skalor som används i denna studie är nominal/och ordinalskalor. De nominala skalorna går inte att rangordna på något sätt och används för att dela in svaren i grupper. En ordinalskala går att rangordna men det går inte att få ut något medelvärde ur skalorna. Ofta användes denna skala på frågor där eleverna får välja mellan svarsalternativ som mycket bra, bra, dåligt mycket dåligt. Det finns en alltså en rangordning mellan dem.31
3.6 Procedur
Genomförandet av datainsamlingen gick ut på att jag själv åkte till skolorna som mitt urval bestod av. Jag lämnade sedan ut enkäterna och informerade eleverna om de etiska aspekterna av studien. Detta är också något som Chris Gratton och Ian Jones rekommenderar att man ska göra eftersom bortfallet från urvalsgruppen på detta sätt bli mindre.32 På gymnasiet gjordes dock undersökningen innan klasserna skulle börja sin idrottslektion vilket gjorde att de elever som inte dök upp på lektionen inte kunde fylla i enkäterna. På högstadiet lämnades enkäterna ut på andra lektionstillfällen vilket gjorde att endast de elever som inte var i skolan för just den dagen blev ett bortfall. Insamlingen av enkäterna gjordes av två personer vilket gjorde att urvalet blev större. Detta gör att enkäten innehåller frågor som passar in till båda studierna.
4. Resultat
Resultatet kommer vara uppdelat i tre delar. Under denna rubrik kommer det handla om mer allmän fakta om respondenterna av enkäten medan de två senare delarna av resultatet kommer att besvara studiens frågeställningar.
Av de 169 personerna som besvarade enkäten var 53 % aktiva i någon typ av idrottsförening. Den vanligaste formen av aktivitet på fritiden är lagbollsporter då 64 % av de föreningsaktiva var medlem i någon form av lagbollsport. Några andra stora idrotter bland respondenterna var orientering och friidrott. Ett annat resultat som enkäten har fått fram är att dagens ungdomar inte når upp till WHOs rekommendationer om att vara fysiskt aktiv minst en timme varje dag. Enbart 12 % av de elever som svarade på enkäten nådde upp till dessa rekommendationer. Av dessa 12 % är 85 % föreningsaktiva. Svaren från enkäten visar tydligt att de som är
föreningsaktiva är mer fysiskt aktiva än eleverna som inte är med i en förening (tabell 1). Där majoriteten av de föreningsaktiva tränar minst fyra dagar i veckan. Skillnaden mellan
grupperna som sys i tabell 1 är signifikant (p<0,001) enligt ett chi2-test. Ett annat resultat från enkäten är att de som är medlemmar i idrottsföreningar uppskattar sin hälsa bättre än de som inte är det. Av de eleverna som är föreningsaktiva menar 52 % att de mår mycket bra. Detta skiljer sig ifrån gruppen som inte är föreningsaktiva då endast 19 % av dem beskriver att de mår mycket bra. Av de 61 respondenterna som menade att de mådde mycket bra kom 75 % av
dem från de föreningsaktiva eleverna. Denna skillnad är signifikant (p<0,001) enligt ett chi2 -test.
Tabell 1. Aktivitetsnivå bland föreningsaktiv respektive inte föreningsaktiva i procent (n=169).
Antal dagar eleverna har varit fysiskt aktiva minst en timme
Me dl em i id ro tts fö re nin g 0 1 2 3 4 5 6 7 Totalt Ja 1,1 % 2,2 % 7,9 % 14,6 % 19,1 % 19,1 % 16,9 % 19,1 % 100 % Nej 10,1 % 10,1 % 27,8 % 21,5 % 11,4 % 13,9 % 1,3 % 3,8 % 100 % Totalt 5,4 % 6 % 17,3 % 17,9 % 15,5 % 16,7 % 9,5 % 11,9 % 100 % 4.1 Aktiviteter på idrott och hälsa-lektionerna
För att ta reda på vilka aktiviteter som är vanligast förekommande på idrott och hälsa-lektionerna fick eleven skriva upp de tre vanligaste aktiviteterna på deras idrottslektioner (fråga 13, se bilaga 1). I figur 1 visas resultatet av hur många gånger varje aktivitet nämndes bland topp 3. Totalt kom det in 420 svar på frågan, som nämnts i metoden kan denna fråga totalt få i 507 svar detta betyder att 87 fält lämnades tomma till denna fråga. En tydlig tendens i detta resultat är att bollsporter är den absolut vanligaste aktiviteten på idrott och hälsa-lektionerna då 66 % av de 169 eleverna som svarade på enkäten hade med en bollsport på någon av platserna 1, 2 eller 3 bland de vanligaste aktiviteterna. Det är även den aktiviteten på idrotten som mest elever tycker bäst om som det går att se i figur 2.
Figur 1. Vanligaste aktiviteterna på idrott och hälsa-lektionerna i antal (n=420). 112 70 64 52 36 34 23 22 7 0 20 40 60 80 100 120 Bollsport Styrka Kondition Dans Lekar Gymnastik Friidrott Annat Teori
I figur 2 finns svaren från både fråga 14 och 15 från enkäten redovisade (se bilaga 1). I det dubbelsidiga stapeldiagrammet går det att se hur många elever som tycker om den specifika aktiviteten kontra hur många som inte tycker om den. Dessa frågor var uppbyggda på ett liknade sätt som fråga 13 där eleverna fick nämna tre aktiviteter. Dock blev bortfallet på dessa frågor större då det endast kom in 283 svar på vilka aktiviteter som var bäst och 207 svar på vilka aktiviteter som var sämst. Detta gör att 234 fält lämnades tomma på fråga 14 och 300 fält lämnades tomma på fråga 15. De resultat som är intressant i figur 2 är som nämndes tidigare att bollsporter är den mest omtyckta aktiviteten men den kommer också på en andra plats i minst omtyckta aktiviteter. Samma tendenser går att se på den minst omtyckta
aktiviteten som är dans. På den mest omtyckta listan ligger dans på en tredje plats (eftersom annat består av många aktiviteter som inte kommer upp i ett tillräckligt stort antal för att få vara med). Detta är ett tecken på komplexiteten av ämnet där olika elever ser samma aktivitet på två olika sätt.
Det går dock att beskriva dessa skillnader med hjälp av könen. Av de 30 eleverna som skrev att dans var något som de tyckte om att göra på idrotten så var 100 % av dem tjejer. Det var också en tydlig skillnad mellan könen när det kom till de som inte gillade dans. Detta då 89 % av de 37 eleverna som inte tyckte om dans var killar. Fördelningen av de 81 eleverna som gillade bollsport var dock lite jämnare då fördelningen blev 59 % killar och 41 % tjejer. Dock var fördelningen mellan de 34 som inte tyckte om bollsport inte lika jämt fördelat då 76 % av dem var tjejer och 24 % var killar. Den aktivitet med störst förhållande mellan varandra är dock bollsport där det är betydligt många fler elever som tycker om det än som inte tycker om det. En annan aktivitet där förhållandet mellan omtyckt och inte omtyckt är stor är lekar. Aktiviteten lekar kommer på en andra plats bland de mest omtyckta och det var endast 4 elever som nämnde det som något de inte tyckte om vilket gör det till en av de aktiviteterna som minst elever tycker illa om. Åt andra hållet var det simning som hade störst förhållande mellan minst omtyckta och mest omtyckta.
Figur 2. De mest omtyckta respektive minst omtyckta aktiviteterna på idrotten i antal (n=283 mest omtyckta) (n=207 minst omtyckta).
I en jämförelse mellan figur 1 och 2 går det att se att topp tre vanligaste aktiviteterna inte är de aktiviteterna som är mest omtyckta. Aktiviteterna kondition och styrka kommer först längre ner på listan och aktiviteten kondition är det fler elever som har skrivit att de inte tycker om än vad det är elever som har skrivit att de tycker om det. Det går också att se att aktiviteter som teori och friidrott som ligger i botten på de vanligaste aktiviteterna även ligger i botten på mest omtyckta listan. En aktivitet som inte nämns på de vanligaste aktiviteterna är simning. Detta är dock en aktivitet som många av respondenterna tycker mindre om. Det kan vara ett tecken på varför aktiviteten inte är med på listan bland de vanligaste.
4.2 Hjälp till fysisk aktivitet på fritiden i nutid och framtid
Figur 3 är uppbyggd på samma sätt som figur 2 men denna figur redovisar svaren från fråga 16 och 17 i enkäten (se bilaga 1). Frågorna var utformade på samma sätt som de tidigare frågorna då eleverna fick skriva tre aktiviteter som de tror skulle hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva i nutid men också vilka aktiviteter som skulle hjälpa dem till ett fysiskt aktivt liv i framtiden. Även denna gång blev bortfallet ganska stort då många elever valde att inte skriva tre aktiviteter. På frågan om nutid kom det in sammanlagt 223 svar vilket betyder att 284 fält lämnades tomma. På frågan om framtiden kom det in 224 svar vilket innebär att 283 fält lämnades tomma. 81 57 35 30 22 19 17 6 4 2 34 32 4 37 15 32 13 14 10 16 Bollsport Annat Lekar Dans Styrka Kondition Gymnastik Friidrott Teori Simning
Figur 3. De aktiviteterna som eleverna tror skulle hjälpa dem att bli aktiva nu respektive i framtid (n=223 nutid) (n=224 framtid).
De resultat som är intressanta i figur 3 är att dels att många elever inte vet vad som skulle hjälpa dem att bli mer aktiv i nutiden och framtiden. Detta blir extra intressant då ett av målen för ämnet på gymnasiet är att eleverna genom ämnet ska skapa sig en förmåga att planera och genomföra aktiviteter som utvecklar deras kroppsliga förmågor och deras hälsa.33 En annan sak som är intressant i figur 3 är att båda sidorna av diagrammet följer varandra. Detta betyder att de aktiviteterna som skulle hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva nu även är de aktiviteterna som skulle hjälpa dem att vara fysiskt aktiva även i framtiden. Resultatet i figur 3 blir även intressant i en jämförelse med resultatet i figur 2. I figur 3 går det att se hur aktiviteterna kondition och styrka är aktiviteter som skulle hjälpa dem i både nutid och framtid men det är även aktiviteter som hamnar högt upp på minst omtyckta listan i figur 2. Det går även se hur aktiviteten lek som är en väldigt omtyckt aktivitet inte skulle hjälpa eleverna att bli fysiskt aktiva nu eller i framtiden.
I enkäten fanns det också en fråga som tar upp olika förslag på hjälp till fysisk aktivitet och hur väl de skulle hjälpa eleverna att bli mer fysiskt aktiva på fritiden till exempel tävlingar på lektionen och hemläxor (fråga 24, se bilaga 1). Dessa svar har sammanställts med hjälp av korstabeller där det har gjorts en jämförelse mellan vad de föreningsaktiva eleverna har svarat mot vad de eleverna som inte är aktiva i en förening har svarat. Det förslaget där skillnaden 33 Skolverket (2011), s.83. 50 47 46 33 20 7 6 6 5 3 56 54 46 32 15 5 8 3 4 1 Styrka Vet inte Kondition Bollsport Annat Dans Teori Gymnastik Simning Lekar
mellan grupperna kom ut signifikant med hjälp av ett chi2-test var om tävlingar på
idrottslektionen skulle hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva (p=0,001). Det visade sig att de elever som var med i en förening tyckte att tävlingar skulle hjälpa dem att bli mer aktiva på fritiden.
Tabell 2. Skulle tävlingar på idrottslektionerna hjälpa dig att bli mer fysiskt aktiv på fritiden? (n=158) M edl em i idrot ts före ni ng Stämmer helt Stämmer till
viss del Stämmer inte alls Totalt
Ja 43,9 % 36,6 % 19,5 % 100 %
Nej 18,4 % 42,1 % 39,5 % 100 %
Totalt 31,6 % 39,2 % 29,1 % 100 %
Grupperna var även överens om att några saker. Detta går att se i tabell 3 och tabell 4 där eleverna i båda grupperna har svarat väldigt lika. Detta betyder att hemläxor inte skulle hjälpa eleverna till att bli mer fysiskt aktiva men att en motiverande lärare skulle hjälpa dem.
Skillnaden mellan grupperna i de här frågorna är inte signifikanta enligt chi2-testerna. Tabell 3. Skulle hemläxor på idrott och hälsa hjälpa dig att bli mer fysiskt aktiv på fritiden? (n=158) M edl em i idrot ts före ni ng Stämmer helt Stämmer till
viss del Stämmer inte alls Totalt
Ja 7,3 % 28 % 64,6 % 100 %
Nej 3,9 % 19,7 % 76,3 % 100 %
Totalt 5,7 % 24,1 % 70,3 % 100 %
Tabell 4. Skulle en motiverande lärare hjälpa dig att bli mer fysiskt aktiv på fritiden? (n=159)
M edl em i idrot ts före ni ng Stämmer helt Stämmer till viss del Stämmer inte alls Totalt Ja 72,3 % 20, 5 % 7,2 % 100 % Nej 59,2 % 27,6 % 13,2 % 100 % Totalt 66 % 23,9 % 10,1 % 100 %
5. Diskussion
I denna del kommer studiens resultat att jämföras med vad den tidigare forskningen säger. Det finns också med en diskussion om metoden där både för- och nackdelarna med denna studies metod belyses. Studiens kunskapsbidrag kommer också att diskuteras samt en avslutande del med slutsatser där studiens frågeställningar besvaras en efter en.
5.1 Analytisk resultatdiskussion
Resultatet från denna studie visar både tendenser som tidigare forskning har observerat men det har även tillkommit ny fakta samt en del saker som inte stämmer överens med det som den tidigare forskningen har beskrivit. En sak som verkligen överensstämmer med den tidigare forskningen är att dagens ungdomar inte når upp till WHOs rekommendationer om fysiskt aktivitet. Endast 12 % av respondenterna i denna studie var aktiva minst 1 timme om dagen. Det är en minskning med cirka 10 % i jämförelse med vad rapporten skolbarns hälsovanor 2013/2014 skriver.34 Denna skillnad kan samtidigt bero på en hel del saker. Dels antalet individer som medverkade i studie men även att de elever som är medlemmar i idrottsföreningar där sporten utövas på sommaren kan ha haft uppehåll i sin träning när enkäten besvarades, det vill säga under vinterhalvåret. Samtidigt är det ett tecken på att den trend som forskningen har pekat på sedan tidigare fortfarande går nedåt. Andra saker som stämmer överens med vad den tidigare forskningen säger är att aktiviteterna inte behöver vara roliga för att eleverna ska utöva dem på sin fritid. Detta syns tydligt i figur 2 och figur 3. Precis som Inger Karlefors skriver så är det inte rolighetsfaktorn som avgör om eleverna vill utöva aktiviteten på fritiden.35 Samma sak gäller när du jämför figur 1 och figur 2. Det den tidigare forskningen menar är att läraren planerar sina lektioner med en tanke på att
lektionerna ska vara roliga. Detta skriver Gunn Nyberg och Håkan Larsson om bland annat.36 Detta syns även i denna studie då bollsporter är det som är den vanligaste aktiviteten på lektionerna samtidigt som det ligger etta på listan bland de mest omtyckta. Även de
aktiviteterna som ligger högt upp på listan som minst omtyckta är aktiviteter som inte är så vanliga på lektionerna som till exempel simning, friidrott och gymnastik. Att simningen inte är så vanlig kan dock bero på att grundskolorna i studien inte har tillgång till simhall. Dock
34 Folkhälsomyndigheten (2014), s. 11. 35 Karlefors Inger (2012), s. 59-82.
hade gymnasieskolan en simhall i anslutning till idrottshallen. Detta gör att dessa elever har samma möjlighet att använda sig av en bassäng som de har att använda sig av idrottshall. Detta är ett tecken på att lärare i idrott och hälsa försöker hålla sig borta från aktiviteter som eleverna inte tycker om att utföra.
Resultatet om innehållet på idrott och hälsa-lektionerna i denna studie har dock visat en annan sak en vad Sandra L. Gibbons & Louise Humbert skriver. De menar att det är för lite dans på idrott och hälsa-lektionerna,37 dock visar denna studie att dans är den fjärde vanligaste aktiviteten på idrotten. Detta är alltså lite motstridigt mot vad deras resultat säger. Detta kan bero på att denna studie gjordes på klasser med lärare som förespråkar dans. Dock menar de också att dans är något som många inte tycker om och att elever ofta larvar sig när det är dans på lektionerna. Det är något som denna studie också kan förstärka då dans var den aktivitet som flest elever tyckte illa om. Speciellt då den största delen av de som inte tyckte om dans var killar vilket även detta stämmer överens med vad Gibbons och Humbert menar.38 Även resultatet från studien skriven av Lindley McDavid et.al visar på saker som syns i denna studie. McDavid et.al menar att idrottslärare har en betydande roll när det kommer till att motivera eleverna att vara aktiva på fritiden.39 Av de 159 eleverna som besvarade frågan så ansåg 66 % av elever att en lärare som motiverade dem till fysisk aktivitet skulle hjälpa dem att bli aktiva. Dock ger inte denna studie svar på hur läraren ska arbeta med motivation utan bara att om läraren skulle motivera eleverna till fysisk aktivitet utanför skolan skulle det hjälpa eleverna. Det är alltså oklart om det finns någon koppling mellan denna studies resultat och motivationsteorin om självbestämmande som McDavid et.al skriver om.
Även forskning som beskriver att ungdomar i dagens samhälle är föreningsaktiva syns i denna studie. Över hälften av de som svarade på enkäten var medlemmar i en idrottsförening. Maria Westerståhl et.al skriver om att detta har ökat men att ungdomarnas BMI också har ökat.40 Det går att se tendenser till detta även i denna studies resultat då många elever är
föreningsaktiva men att endas 12 % är aktiva i minst en timme varje dag, Även Mikael Londos studie om att föreningsidrotten tar över mer och mer på idrott och hälsa-lektionerna
37 Gibbons, L. Sandra & Humbert, Louise (2008), s. 167-186. 38 Gibbons, L. Sandra & Humbert, Louise (2008), s. 167-186. 39 McDavid Lindley, et.al (2012), s. 99-107.
går att se i denna studie.41 Främst går detta att se på att den vanligaste aktiviteten på
lektionerna är bollsporter. Det är också den aktiviteten som är vanligast att eleverna håller på med på fritiden. Londos skriver också om att det har kommit in en sorts tävlingsidentitet på idrott och hälsa-lektionerna.42 Detta är något som kommer från föreningsidrotten och det syns också tydligt att de föreningsaktiva eleverna vill ha tävling på lektionerna (tabell 2). En annan intressant observation ifrån denna studie är att de eleverna som är medlemmar i en
idrottsförening uppskattar sin egen hälsa bättre än de som inte är medlemmar i en
idrottsförening. Detta visar på att fysisk aktivitet gör så att eleverna känner att de mår bättre. Denna slutsats går att dra då de föreningsaktiva var betydligt mer fysiskt aktiva på sin fritid än de elever som inte var medlemmar i en förening. Det går att jämföra detta med det salutogena perspektivet på hälsa som WHO och Mikael Quennerstedt använder sig av. Där de menar att en hälsosam person är en individ som känner ett tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande där alla tre delar har lika stor betydelse.43 Detta betyder att de elever som är mer fysiskt aktiva också är de eleverna som mår mycket bra enligt dem själva.
Ett resultat som inte överensstämmer med vad den tidigare forskningen menar är att
hemuppgifter skulle hjälpa dem att bli mer aktiva på fritiden. Jenny Isbergs studie som visar på att träningsdagböcker på idrotten skulle hjälpa eleverna till att bli mer fysiskt aktiv.44 70 % av de 158 eleverna som besvarade frågan om hemläxor skulle hjälpa dem att bli mer fysisk aktiva på fritiden menade att det inte skulle göra det. Skillnaden i de två studierna var dock att Isberg testade sin teori i praktiken och det visade sig att det hjälpte. Denna studie undersöker endast elevens attityd till hemuppgifter på fritiden. Dock får detta konsekvenser för om träningsdagböcker verkligen skulle hjälpa eleverna. Eftersom resultatet från denna studie pekar på att eleverna inte skulle uppskatta hemuppgifter betyder det att träningsdagboken troligtvis inte skulle ha den inverkan på problemet som visas i Isbergs resultat. Detta eftersom om eleverna inte är motiverade till att göra hemuppgifterna kan ett utfall av
träningsdagböckerna bli att eleverna inte tar uppgiften allvarligt utan att de fyller i den slarvigt precis innan den ska lämnas in.
41 Londos, Mikael (2010), s. 220-233. 42 Londos, Mikael (2010), s. 220-233. 43 Quennerstedt, Mikael (2007), s. 47 ff. 44 Isberg, Jenny (2009), s. 113-120.
Det finns ett annat resultat att diskutera som den tidigare forskningen inte har nämnt. Detta är om elevernas okunskap om vad som skulle hjälpa dem att bli fysiskt aktiva på fritiden. Eftersom det är ett av målen för ämnet på gymnasiet känns detta lite oroväckande. Detta resultat är dock lite missvisande då respondenterna i studien är elever från både gymnasiet och högstadiet, men samtidigt ska ämnet motivera eleverna till att bli hälsosamma
medborgare vilket betyder att lärare behöver jobba mer med sådana frågor i skolan. Vad detta kan bero på är dels ett ointresse från eleverna att lära sig något på idrotten. Det kan också bero på det som Gunn Nyberg och Håkan Larsson skriver om då de menar att lärare idag tänker mer på att eleverna ska ha roligt på lektionerna och inte att de ska lära sig någonting.45 Detta är ett vanligt problem på idrott och hälsa-lektionerna enligt dem och det kan också vara svaret på varför en stor del av respondenterna inte kunde besvara frågan om vad som skulle hjälpa dem bli aktiva nu och vad som skulle få dem vara aktiva i framtiden. Att eleverna svarade vet inte på frågan om vad som skulle hjälpa dem i framtiden kan förklaras med hjälp av Lars-Magnus Engströms studie som pekar på att det inte är ungdomarnas intresse för idrott som är avgörande när det kommer till att vara fysiskt aktiv livet ut.46 Detta skapar samtidigt problem eftersom läroplanerna för både grundskolan och gymnasiet beskriver vikten av det livslånga lärandet.
5.2 Metoddiskussion
Den metod som har använts till denna studie har sina för- och nackdelar. Den mest självklara fördelen med en tvärsnittsstudie med enkäter är att studien får en bredd. Genom att använda sig av enkäter får studien ett större urval och fler elever kan ge sin åsikt till de frågorna som är intressanta för denna studie. Samtidigt blir den självklara nackdelen att eleverna inte får chansen att fördjupa sina svar och beskriva varför de tycker och tänker som de gör. Andra fördelar med att använda denna metod var att studien kunde göras på olika geografiska platser, eftersom vi var två som delade på insamlingen kunde vi få respondenter både från Örebro län och Skaraborgs län. Det är också enklare att se samband och skillnader mellan olika variabler i en kvantitativ studie. De andra nackdelarna som kommer med denna metod är dels kostnaden av utskriften av enkäterna och kostnaden av att behöva åka till de olika skolorna och informera eleverna om vad studien ska handla om.
45 Nyberg Gunn & Larsson Håkan (2014), s.123-135. 46 Engström, Lars-Magnus (2008), s. 319-343.
Denna studie skulle kunna göras på andra sätt. Det skulle kunna gå att göra med en
observationsstudie där forskaren själv observerar vilka aktiviteter som är vanligast. Då går det kombinerar detta med att intervjua båda elever och lärare om vilka aktiviteter de tycker bäst respektive sämst om och även fråga om vilka aktiviteter som skulle kunna hjälpa eleverna att bli mer fysiskt aktiva på fritiden nu och i framtiden. Genom att använda den metoden skulle studien bli djupare och eleverna skulle kunna beskriva vad de tycker är bra och dåligt.
De problem som stöttes på under insamlingen av enkäten var dels att några frågor av enkäten blev oanvändbara på grund av en miss i utskrivningsfasen vilket gjorde att bortfallet på de frågorna blev väldigt stort. Även att insamlingen på gymnasiet gjordes innan idrott och hälsa-lektionen skulle börja. Detta gjorde att elever som inte deltar på idrotten inte besvarade enkäten vilket kan ge ett missvisande resultat. Ett annat problem var att läraren drog igång lektionerna innan alla elever hann besvara enkäten vilket gjorde att en del enkäter blev
slarvigt ifyllda då eleverna ville vara med på lektionen. Det var också ett problem att frågorna 14, 15, 16, 17 inte var utformade som fråga 13 (se bilaga 1) eftersom fler elever valde att enbart ge ett eller två svar och inte tre svar som på fråga 13.Det är också en svaghet att inte kolla upp om de 16 % som inte i besvarade enkäten från urvalsgruppen var killar eller tjejer. Detta beror på min egen oerfarenhet när det kommer till sådan här omfattande studier.
En tvärsnittsstudie går ut på att generalisera vad en större population tycker om ett specifikt ämne. Detta blir svårt i denna studie då urvalet dels kan ses som för litet. Samtidigt är det svårt att generalisera för en större grupp då det användes ett icke-slumpmässigt urval. För att kunna generalisera bör urvalet ske slumpmässigt. Det uppstådde också problem med några av frågorna på enkäten då en del elever inte förstod frågorna. Det var bland annat på frågorna 13 – 17 då några elever inte skrev aktiviteter utan de svarade andra saker som de till exempel tyckte om eller inte tyckte om. Detta gjorde att bortfallet på de frågorna blev större en vad som hade önskats, vilket också kan ha påverkat resultatet. Även det att eleverna som gick på gymnasiet hade samma lärare kan ha varit en faktor när det kommer till frågan om de
vanligaste aktiviteterna.
De etiska övervägandena som gjordes i denna studie var enkla att beakta. Eftersom enkäterna lämnades ut och samlades in på plast på skolorna gick det enkelt att informera om att enkäten var frivillig och även att förklara frågorna om någon elev hade svårt att förstå dem. Det var heller inga problem när det kom till att bevara deltagarnas anonymitet eftersom enkäterna
genomfördes anonymt och det var omöjligt för författaren att veta vem som svarat vad. Problemet med anonymiteten låg i att inte avslöja vilka skolor som deltog i studien men det löste sig genom att inte vara för exat i skolornas geografiska positionering. Kravet på en medgivande blankett från elevernas målsman var inte heller något som behövdes ta hänsyn till eftersom alla deltagare redan var 15 år fyllda.
Pilotstudien som gjordes hjälpte till i utformandet av enkäten men den hjälpte främst med att få fram en tidsplan på hur långtid studien tog att genomföra. Detta var viktigt eftersom lärarna på de skolor där studien gjordes frågade specifikt om hur lång tid det skulle ta att fylla i enkäten. Dock skulle det nog ha varit bättre om pilotstudien gjordes i en miljö som var mer lik den där deltagarna besvarade frågorna. Detta handlar främst om de eleverna som gick på gymnasiet där enkäten fylldes i innan en idrott och hälsa-lektion där det fanns många störningsmoment för en del elever.
Analysen skulle kunna göras på andra sätt även den. Dock blev det svårt i denna studie då frågorna 13-17 (se bilaga 1) var utformade som de var. Eftersom respondenterna fick skriva i tre aktiviteter på de här frågorna blev svaren så pass olika att det blev svårt att redovisa det på något annat sätt en på det som syns i denna studie. Chi2-testet kändes som ett naturligt val till analysen eftersom det finns ett intresse av att jämföra vad olika grupper tänker i ett antal frågor och eftersom jämförelsen sker mellan ordinal/och nominalskalor går det inte att genomföra test som till exempel t-test eller ANOVA.
5.3 Studiens kunskapsbidrag
Den kunskap som denna studie kan ge är först och främst att de aktiviteterna som är roliga inte är de aktiviteterna som enligt dem själva skulle hjälpa eleverna att bli fysiskt aktiva i nutid men inte heller när det kommer till att vara fysiskt aktiva i framtiden. Det ger också en kunskap till lärare då det kommer till att planera sina lektionstillfällen. Genom att se på figur 1, 2 och 3 går det att planera sina lektioner så att de både är roliga och så att de hjälper dem att bli aktiva på fritiden. Resultaten visar också vikten av att idrottsläraren motiverar eleverna till att vara fysiskt aktiva samt att läraren måste jobba mer med att få bort okunskapen om hur elever kan vara aktiva på sin fritid. Läraren skulle kunna jobba med att ge eleverna förslag på träning som de kan göra hemma som är tidseffektiv. I ett större samhällsperspektiv visar denna studie att ungdomar fortfarande inte når upp till WHOs rekommendationer om att vara fysiskt aktiva minst en timme varje dag.
Förslag på vidare forskning är att undersöka detta med en kvalitativ metod då det går att få djupare svar om varför eleverna tycker som de gör. Det skulle också vara intressant att undersöka om lärare tänker på de här frågorna när de planerar sina lektioner.
5.4 Slutsats
Studien visar att de vanligaste aktiviteterna även är det som eleverna tycker bäst om, det finns även en koppling åt andra hållet då de minst omtyckta aktiviteterna är de som är mest
ovanliga. Den visar också att rolighetsfaktorn inte spelar någon större roll då det kommer till om eleverna tror att aktiviteten skulle hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva på fritiden. Det som skulle hjälpa eleverna till en fysiskt aktiv livsstil är en lärare som motiverar eleverna till att vara det. Detta är något som både föreningsaktiva elever och icke-föreningsaktiva håller med om.
Referenslista
LitteraturBryman Alan (2008), Samhällsvetenskapliga metoder – andra upplagan, Stockholm: Liber.
Engström Lars-Magnus (2004), Utgångspunkter, syften och metodik, Rapport nr.1 i serien skola-idrott-hälsa, Stockholm: Idrottshögskolan.
Engström, Lars-Magnus (2008), Who is physically active? Culture capital and sports partiscipation from adolescence to middle age – a 38-year follow-up study, Physical
education and sport pedagogy, vol. 13 nr. 4 s. 319-343.
Eriksson Charli, Gustavsson Kjell, Johansson Therese, Mustell Jan, Quennerstedt Mikael, Rudsberg Karin, Sundberg Marie, Svensson Lena, Bartholdsson Gunhild, Iselau Gunnar, Söderberg Sten & Öquist Oscar (2003), Nationella utvärderingen 2003 – skolår 9 – elevenkät
– idrott och hälsa, Stockholm: Skolverket.
Eriksson Charli, Gustavsson Kjell, Quennerstedt Mikael, Rudsberg Karin, Öhman Marie & Öijen Lena (2005), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003-idrott och hälsa,
Stockholm: Skolverket.
Folkhälsomyndigheten (2014), Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Gibbons, L. Sandra & Humbert, Louise (2008), What are middle-school girls looking for in physical education?, i Canadian journal of education, vol. 31 nr. 1 s. 167-186.
Gratton Chris & Jones Ian (2010), Research methods for sport studies, New York: Rutledge.
Gunnarsson Ronny (2005), Urvalsstrategier, Hämtat från: http://infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml 2015-10-29.
Isberg, Jenny (2009), Viljan till fysisk aktivitet – en intervention avsedd att stimulera
Karlefors Inger (2012), There are some things we learned - that we hadn ́t thought of: Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective, i Swedish journal of sport research, år. 2012 vol. 1 s. 56-82.
Larsson Håkan & Karlefors Inger (2015), Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dance … learning?, i Sport, education and society, vol. 20 nr. 5 s. 573-587.
Londos, Mikael (2010), Spelet på fältet – relationen mellan ämnet idrott och hälsa i
gymnasieskolan och idrott på fritiden, Malmö: Malmö högskola.
McDavid Lindley, Cox, E. Anne & Amorose, J. Anthony (2012), The relative roles of physical education teachers and parents in adolescents´ leisure-time physical activity motivation and behavior, i Psychology of sport and exercise, år. 2012 vol. 13 s. 99-107.
Nyberg Gunn & Larsson Håkan (2014), Exploring ´what´to learn in physical education, i
Physical education and sport pedagogy, vol. 19 nr. 2 s. 123-135.
Quennerstedt, Mikael (2007), Hälsa eller inte hälsa – är det frågan?, i Utbildning och
demokrati, vol. 16 nr. 2 s. 37-56.
Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011, Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 –
reviderad 2015, Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2015), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning, Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2015-10-01.
Westerståhl Maria, Barnekow-Bergkvist Margareta, Hedberg G & Jansson E (2003), Secular trends in sports: participation and attitudes among adolescents in Sweden from 1974 to 1995, i Acta Pædiatr, år. 2003 vol. 92 s. 602-609.
Bilaga 1
Örebro 18/11-‐2015
Information
om
deltagande
i
studie
om
innehållet
av
idrottslektionerna!
Du deltar i mitt examensarbete om vilket innehåll du vill ha på idrott och hälsa lektionerna, samt vad du tycker om ämnet idrott och hälsa och vad du har för fysiska aktivitetsvanor på din fritid. Detta innebär att du erbjuds att medverka i en enkätundersökning som handlar om din fritid och dina fritidsintressen, levnadsvanor, och hälsa. Enkäten kommer också fråga efter vad du har för uppfattning om ämnet och vad du vill att idrottslektionerna ska innehålla utifrån ett antal exempel. Studien genomförs av mig Jacob Andersson som just nu studerar till att bli idrott och hälsa lärare vid Örebro universitet. Jag vill göra denna undersökning för att öka kunskapen om vad elever vill att idrott och hälsa lektionerna ska innehålla för aktiviteter, dels för att de ska bli mer fysiskt aktiva på fritiden men även vilka aktiviteter de tycker bäst om att genomföra. Jag vill också undersöka vad elever med olika fysiska aktivitetsvanor på fritiden har för uppfattning om ämnet och om det finns en koppling mellan elevens vanor och vilket innehåll den föredrar på idrotten. Jag hoppas att du vill fylla i enkäten och berätta för mig om dig själv och ditt liv.
Ingen obehörig får veta hur just du svarat. Jag kommer att presentera resultat från enkäterna sammantaget för alla som har besvarat enkäten och inga resultat för en enskild person kommer att redovisas. Det är viktigt att du svarar på frågorna så ärligt du kan.
Deltagandet i studien är frivilligt och även om du besvarar enkäten nu kan du när som helst välja att avbryta din medverkan i studien genom att lämna in enkäten.
Enkäten fylls även i anonymt vilket betyder att ingen kommer att få veta vad just du har svarat på frågorna.
Bakgrundsfrågor
1. Jag är: Flicka Pojke
2. Vilken årskurs går du i: ………….
3. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram?
Yrkesförberedande Studieförberedande 4. Hur uppskattar du att din hälsa just nu?
Mycket bra Bra
Ganska dålig Dålig
Frågor om fysisk aktivitet på fritiden
5. Är du med i någon idrottsförening eller idrottsklubb?Ja Nej
6. Du som inte är med i en idrottsförening just nu: Har du tidigare varit medlem i någon idrottsförening eller idrottsklubb?
Ja Nej
7. Hur ofta tränar du med en idrottsförening så att du blir andfådd och svettig? Sätt bara ett kryss. Varje dag 4-6 dagar/vecka 2-3 dagar/vecka 1 dagar/vecka 1/månad mindre än 1/månad Aldrig
