Samling i förskolan: Förskollärares syn på undervisning i förskolans samlingar

Författare: Anna Andersson, Petra

Persson

Handledare: Rose-Marie Svensson Examinator: Ann-Christin Torpsten Termin: VT-21 Ämne: Utbildning Nivå:Grundläggande Kurskod: 2FL01E

Självständigt arbete i

förskollärarutbildningen

Samling i förskolan

- Förskollärares syn på undervisning i

förskolans samlingar.

1

Abstrakt

I den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 2018) blev undervisning ett nytt och betydelsefullt begrepp. Detta begrepp blev en utmaning för många. När sker

undervisningen i förskolan? Har samlingen fortfarande en stor betydelse i förskolan? Studiens fokus är samlingens roll för undervisningen i förskolan. Utifrån det

sociokulturella perspektivet byggdes enkäten som en metodundersökning i studien där samlingens roll för undervisning stod i fokus. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för att analysera förskollärarnas uppfattning kring samlingens roll för

undervisning i förskolan. I studien lyfts olika teman fram kopplat till tidigare forskning där undervisning i förskolan, samling i förskolan, samlingens innehåll, samling som skolförberedande används för att sedan kopplas till teman i det sociokulturella perspektivet. Förskolans läroplan (Lpfö 2018) beskriver att undervisning i förskolan innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt samt att det ska syfta till utveckling och lärande hos barnen. Enligt de allmänna råden (2017) bör ett professionellt arbetssätt kunna avgöra hur undervisningen ska bedrivas bäst för barngruppen och individen. I resultatet framgår det att förskollärarna använder

samlingen nästan dagligen som undervisningssituation. Den vanligaste

undervisningsmetoden som framträder är via samling men en del förskollärare undervisar vid flera tillfällen under dagen. Avslutningsvis upplever förskollärarna samlingen som ett tillfälle att skapa en vi-känsla, gemenskap, turtagning, samspel och samarbete tillsammans.

Nyckelord

Undervisning, Samling, lärande, undervisningssituationer, förskola, samspel, sociokulturellt perspektiv, barns perspektiv.

Tack

Vi vill ägna ett stort tack till de förskollärare som ställt upp genom att besvara vår enkät i studien. Vi vill även tack de personer som funnits där för oss under studiens gång. Sist men inte minst vill vi även tacka för familj och vänner som stöttat och uppmuntrat oss genom hela arbetets process. Utan er alla hade vi inte kunnat genomföra studien på de sätt vi velat.

2

Innehållsförteckning

1 Inledning och bakgrund _____________________________________________ 1

1.1 Syfte och frågeställningar ________________________________________ 2

2 Förskolans styrdokument ___________________________________________ 3 3 Tidigare forskning _________________________________________________ 4 3.1 Tidigare forskning ______________________________________________ 4 3.1.1 Undervisning i förskolan _______________________________________ 4 3.1.2 Samling i förskolan ___________________________________________ 6 3.1.3 Samlingens innehåll ___________________________________________ 8 3.1.4 Samling som skolförberedande _____________________________________ 9

4 Teoretiskt ramverk ________________________________________________ 10

4.1 Sociokulturellt perspektiv _______________________________________ 10 4.1.1 Samspel ___________________________________________________ 10 4.1.2 Barns inflytande och delaktighet i undervisningen __________________ 11 4.1.3 Barns lärande __________________________________________________ 12

5 Metod ___________________________________________________________ 14

5.1 Metodval ____________________________________________________ 14 5.1.1 Urval och genomförande ______________________________________ 15 5.1.2 Bearbetning ___________________________________________________ 16 5.1.3 Enkät som instrument ___________________________________________ 16 5.1.5 Etiska övervägande _____________________________________________ 17

6 ResultatAnalys ___________________________________________________ 18

6.1 Samling ________________________________________________________ 18 6.1.1 Undervisning __________________________________________________ 22 6.1.2 Sammanfattning av analys ________________________________________ 24 6.1.3 Hur beskriver förskolläraren samlingens syfte? _______________________ 24 6.1.4 Hur beskriver förskolläraren undervisning under samlingen? ____________ 25 6.1.5 Hur kan förskollärarens beskrivning av undervisning under samlingen

förklaras/förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv? ______________________ 25

7 Diskussion _______________________________________________________ 26 7.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 26 7.1.1 Metoddiskssion ________________________________________________ 27 8 Avslutning _______________________________________________________ 29 Referenser ___________________________________________________________ 30 Bilagor ______________________________________________________________ 33 Enkätfrågor ________________________________________________________ 33 Brev _____________________________________________________________ 33

1

1

Inledning och bakgrund

När förskolans nya läroplan Lpfö (2018) kom synliggjordes flera nya delar och en av de mer framträdande skillnaderna från tidigare revideringar var införande av begreppen undervisning, hållbar utveckling och lek. Undervisning i förskolan fanns med i skollagen från 2010 (började gälla 1 juli 2011) då samtidigt förskolans läroplan reviderades. Men undervisning var inte framträdande i förskolans praktik trots att revideringen 2011 lyfte fram mål för t.ex. naturvetenskap och matematik. Det var en av anledningarna till att en ny läroplan arbetades fram 2018. Då skrevs undervisning fram och förtydligades. Skollagen (2010) definierar begreppet undervisning som genom målstyrda processer under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskap och värden.

När läroplanen (Lpfö 2018) reviderades strävade skolverket efter att tydliggöra begreppet i förskolan. Det kan betyda allt från vardagliga aktiviteter och rutiner som medvetet skapats eller spontana tillfällen för lärande. Pihlgren (2017) berättar hur svenska förskolor lyfts upp i ett internationellt perspektiv som föredöme för sin educare-modell där undervisning och omsorg går i ett. Hon skriver vidare att om

förskoleverksamheten är kvalitativ kan det gynna barnens senare skolgång. Det är ingen fråga om lektioner i förskolan utan all personal som ingår i arbetslaget ska tillsammans främja barns utveckling och lärande. Detta förutsatt att personalen har utbildning och erfarenhet i arbetslaget så att detta kan uppnås.

Vår uppfattning är att en stor del av undervisningen sker i samlingen fortfarande och därför vill vi undersöka vidare om det fortfarande är såsom vi uppfattar det. Samlingen är en tydlig rutin av dagen. Några frågor som väckte vårt intresse och som vi ville undersöka vidare var hur förskollärarna undervisar i samling, hur förskollärarna beskriver samlingens syfte samt hur undervisningen under samlingen kan

förklaras/förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Pihlgren (2017) nämner att det finns olika sorters samlingar, samlingar som gemenskap där det finns en god struktur som fortfarande är vuxenstyrda men ändå en gemenskap med barnen så de känner sig delaktiga. Detta genom att barnen deltar i samling med sånger eller dylikt som sker under samlingen, språkträning som sker då den vuxna beskriver vad som händer och stöttar barns deltagande. Sedan finns det den samling där moraluppfostran står i centrum, den samlingen är också vuxenstyrd men skiljer sig från den andra sortens samling genom att den vuxna har makten över situationen och det är bara de barn som

2

blir tilltalande som får prata och de andra barnen ska sitta still på mattan. I denna typ av samling blir barnen tillrättavisade om de inte agerar som de vuxna tycker. Detta kan i sin tur skapa en negativ stämning och att barnen känner sig utpekade.

Studien jämför och analyserar pedagogernas svar och en specifik situation har valts ut. Det är av intresse att studera hur pedagoger genomför och använder samlingen som undervisningsmetod.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att synliggöra hur några förskollärares ser på samlingens roll för undervisning i förskolan.

Frågeställningar:

● Hur beskriver förskolläraren samlingens syfte?

● Hur beskriver förskolläraren undervisning under samlingen?

● Hur kan förskollärarens beskrivning av undervisning under samlingen förklaras/förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv?

3

2

Förskolans styrdokument

Förskolans läroplan Lpfö (2018) beskriver att undervisning i förskolan innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning samt att de ska syfta till utveckling och lärande hos barnen. Undervisning ska utgå från innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns lärande sker hela tiden. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen samt att de främjar barns lärande och utveckling. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar att utbildningen som arbetslaget genomför är målinriktat och främjar lärande och

utveckling. Dock är det viktigt att alla i arbetslaget är väl förtrogna med förskolans hela läroplan och intentionerna med utbildningen i förskolan. Detta gör också det lättare för alla som arbetar med barnen att se och fånga de spontana tillfällena för undervisningen som uppstår.“I 8 kap. 2§ av skollagen (SFS 2010:800) står det att förskolan ska

stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.

Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska förskolan gynna barns allsidiga kontakt och den sociala gemenskapen och lägga grunden för fortsatt utbildning. Förskolläraren ansvarar för verksamheten som personalen genomför tillsammans samt att läroplansmålen uppfylls och att det målinriktade arbetet ska gynna barns utveckling och lärande. Den legitimerade

förskolläraren ansvarar för undervisningen som bedrivs. Förskollärarens förhållningssätt påverkar barns lek, utveckling och lärande och genom detta är det viktigt hur

undervisningen planeras, genomförs och analyseras. Den legitimerade förskolläraren ska även kunna tolka de nationella målen utifrån hens kunskaper.

Enligt de allmänna råden (2017) bör ett professionellt arbetssätt kunna avgöra hur undervisningen bäst bedrivs utifrån barngruppen samt genom att fånga upp barnens intresse i exempelvis barnens lek och knyta an till dessa. Utveckling av barns

självkänsla och identitet bildas i samspel med andra barn och vuxna. Att det enskilda barnet får chans till att skapa relation med vuxna och barn är en viktig del i

barngruppen. Genom att arbeta med läroplanen på olika sätt under hela dagen i barngruppen får förskolan en bättre förutsättning för måluppfyllelser.

4

3

Tidigare forskning

3.1 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning som är relevant för studien. De tre

frågeställningarna används för att analysera och möjliggöra att syftet uppnås för studien. För att hitta artiklar har Education Resources Information Center (ERIC) och

OneSearch på Linnéuniversitetets hemsida använts som sökmotorer. Abstrakten lästes och genom dem gjordes urval vilka artiklar som skulle vara med. Sökord som använts har varit förskola, samling och undervisning i olika kombinationer. Studiens omfång kommer begränsas geografiskt och fokus kommer ligga på Sverige eftersom

undervisning är ett relativt nytt begrepp i Sverige och därav vill vi undersöka vidare hur detta begreppet uppfattas och har utvecklats under denna korta period.

3.1.1 Undervisning i förskolan

Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) har analyserat diskussionerna kring undervisning för de yngsta barnen i förskolan. Studien bedrevs genom hur

undervisningsbegreppet uppfattas av förskolans personal för att synliggöra

förskolläraruppdraget i relation till undervisning i förskolan. I studien har de samlat in data genom tre olika fokusgrupper och deltagarna bestod av sex förskollärare och tre barnskötare. Frågorna som studien bestod av handlade om vad deltagarna ansåg att det innebar att undervisa. Hur de tänker om den nya formuleringen och om det skiljer sig att undervisa för olika åldersgrupper, äldre och yngre barn samt om det finns tillfällen under dagen som det inte sker någon undervisning alls. Resultatet av studien visar på två olika resonemang. Det första resonemanget är att förskolans personal har ett krav på sig att undervisa och det andra är att vårdnadshavarna har en rättighet att deras barn ska undervisas. Deltagarna i studien upplever att de saknar en tydlig definition av

undervisning och att lärandet kan ersätta begreppet undervisning. När det gäller planeringen av verksamheten finns det nu en högre medvetenhet kring vad som ska läras ut i förhållande till läroplanen. Genom detta synliggörs barns och vårdnadshavares rättigheter och personalen anser att undervisningen ska vara likvärdig och meningsfull för alla barn. Vidare förespråkar författarna att en undervisning ska ske med barnen och inte för barnen. Förhållningssättet hos förskolans personal ska vara att undervisa utifrån

5

barnen och deras erfarenheter och att göra dem delaktiga (Jonsson, Williams &

Pramling Samuelsson 2017). Emilson (2008) gjorde en undersökning där hon observerat barn via video på tre olika förskolor. Barnens ålder var mellan ett och tre år.

Sammanlagt har 13 timmars film analyserats. Emilsons avhandling innefattar tre empiriska studier. I den första undersökningen var fokus på vad som händer med barns delaktighet när lärarkontrollen är stark, vilket betyder att det är läraren som styr

aktiviteten samt hur kommunikationen ska gå till och vad som ska kommuniceras. När lärarkontrollen är stark, minskar barnens delaktighet såsom i samlingar vilket resultatet visade i denna studie. Om lärarkontrollen är svag blir resultatet tvärtom, barn blir mer delaktiga och dialogen mellan vuxna och barn upplevdes mer emotionell, samt att läraren försökte närma sig barns perspektiv och båda parterna var delaktiga i aktiviteten. I den andra studien forskar Emilson (2008) kring barns inflytande vid samlingar

eftersom dessa situationer vanligen brukar ses som starkt lärarkontrollerande. Tanken författaren hade var att ifrågasätta resultaten från studie 1 och genom detta ställa sig frågan om barns delaktighet och inflytande alltid begränsas av stark lärarkontroll. Resultaten från detta visade att barns möjlighet till inflytande och delaktighet begränsas vid stark lärarkontroll samtidigt som läraren också kan upprätthålla kontroll på olika sätt. Läraren uppehöll kontroll genom att närma sig barns perspektiv, var emotionellt närvarande och gjorde det på ett lekfullt sätt och då ökade också barnens inflytande. När läraren är emotionellt närvarande innebär det att läraren behöver vara följsam, sensitiv och lyhörd. Det handlar om att visa intresse och nyfikenhet för vad barnen har att säga och möta barnen genom att sätta sig in i deras tankar.

I Emilsons (2008) tredje studie undersöktes lärarna närmare tillsammans med barnen och vilka värden som uppmuntrades. Det finns 10 värden som kontinuerligt uppmuntras mellan lärare och barn enligt forskningen. Dessa 10 värden är uppdelade i tre

karaktärsdrag. Det första är omsorgsetik och här handlar det om att barnen hjälper varandra, lär sig komma överens och vara ömsesidiga. Nummer två gäller demokratisk karaktär och här strävade lärarna efter att barnen skulle delta i gemenskapen på ett närvarande sätt samt att barnen skulle få komma till tals och möjlighet att påverka och argumentera och förhandla för en speciell sak. Nummer tre beskriver disciplin och här handlar det om att barnen ska lära sig lyda den vuxna, lyssna och att barnen ska öva upp sin egen disciplin och bli självständiga. Emilson förklarar det som att barnen ska bli mer självgående vid rutinerna till exempel när de har varit ute och kommer in ska de lära sig ta av sig ytterkläderna och hänga upp dem på sin plats. Enligt Emilson är det önskvärda

6

barnet i förskolan ett barn som är disciplinerat samt omsorgsfullt och demokratiskt. Lärarna kommunicerar dessa värden på olika sätt både genom kommunikativ handling och strategisk handling. Dessa två sätt får olika konsekvenser för vilka värden som blir möjliga att kommunicera. I den kommunikativa är där personer som samarbetar och är ömsesidiga mot varandra och de pratar med varandra där fokus är att förstå varandra och komma överens. Här är det viktigt att skapa ett jämlikt möte mellan lärare och barn där båda ska känna sig lika mycket värda och få komma till tals i dialogen. I situationen kan det bli svårt då de oftast är en som fostrar och en som fostras.

I det strategiska lärandet är läraren ute efter att nå de uppsatta målen så effektivt som möjligt. Läraren har en dominant roll och det finns inte utrymme för förhandlingar och diskussioner nämner Emilsson. Det mest intressanta och anmärkningsvärda i resultatet av Emilsons studie var hur tydliga konsekvenser undervisningen får beroende på hur pedagogerna möter och kommunicerar med barnen. Att hierarkin och maktstrukturen lärarna har kan försämra barnens lärande och därför är det viktigt att tänka på att närma sig barns perspektiv och att vara närvarande på ett lekfullt sätt. Forskaren menar att om lärarna kommunicerar på detta sätt utmanas vardaglig förståelse och maktstrukturer i förskolan kan ändras. Det blir också mer jämlikt mellan barn och lärare (a.a).

3.1.2 Samling i förskolan

Rubinstein Reich (1993) lyfter i sin studie de tre funktionerna som i huvudsak används i samlingar. De tre är struktur, situation och gemenskap. Den första används för att strukturera dagen och den andra är om någon annan situation händer under dagen som inte hör till de vanliga rutinerna. Gemenskapen som är den tredje funktionen är att för barnen ska få en möjlighet att möta de andra barnen och skapa en samhörighet och gemenskap samt få en god chans till att våga stå framför andra och berätta något. För att barnen ska känna sig trygga i gemenskapen samt känna en samhörighet är det viktigt för förskolläraren att skapa en god och trygg stämning under samlingen menar Rubinstein Reich (1993). Emilson (2007) genomförde en studie där sammanlagt 46 barn i åldern ett till tre år och tio förskollärare deltog i undersökningen som gjordes på tre förskolor. Under ett års tid samlades material in i form av videoobservationer där samspelet mellan barn och förskollärare spelades in. Huvudfrågor som ställdes var: ”Vilka möjligheter har barn för att göra egna val och att ta egna initiativ? Hur framträder

7

lärarkontrollen? Hur framträder strukturer som regler och rutiner?”. Resultatet visar genom de olika givna alternativ som finns att barnen gör egna val samt att barnen tar eget initiativ. Detta kan handla om olika saker såsom rättigheten till att få välja en sång eller att få uttrycka sin åsikt samt att få berätta vad de vill i samlingen. Det är

lärarkontrollen som styr hur starkt inflytande barnen har. Lärarkontrollens styrka

uttrycks på olika sätt genom förskollärarnas sätt att tilltala barnen exempelvis genom att ha en lekfull röst samt vara lyhörd för att sträva efter att komma nära barns perspektiv eller att ha en direkt kommunikation. När förskolläraren styr kommunikationen och tillrättavisar beteende och uppförande menas det med en stark lärarkontroll. I dessa situationer kommer barnens egen situation i kläm och de har inga möjligheter att ta egna initiativ. Genom att närma sig barnens perspektiv blir barnen friare till att göra egna val samt att ta egna initiativ trots att förskolläraren tar kontroll men på ett positivt sätt. I detta läge blir det en harmonisk stund och inga tillsägelser är nödvändiga. Här ser man att en stark lärarkontroll inte behöver begränsa barnens inflytande utan det beror på hur man är gentemot barnen i sin karaktär (Emilson 2007). Samling i dagens förskola är en självklarhet och är en väl planerad aktivitet vilket även Ekström (2007) kommit fram till i sin avhandling. Ekström (2007) lyfter också i sin avhandling att pedagogerna ofta styr innehållet i samlingarna samt att de inte samtalat med barnen om deras funderingar och intressen. Det förväntas också att barnen ska sitta ner och delta. Ekström kom även fram till att pedagogerna ställde frågor där svaret var givet samt att många av barnen försökte anpassa sig till de olika momenten under samlingen. Rubinstein Reich (1996) har genomfört en annan studie där hon också studerat samlingen i förskolan. Studien består av en enkätundersökning där blivande förskollärare har fått svara på frågor kring

samlingen samt en närstudie på ett antal samlingar. Resultatet från denna studie visar att det är svårt att avgöra om det finns något rätt eller fel med samlingar samt även hur en samling ska genomföras. Däremot menar författaren att samlingen kan utvecklas inom områden som utgör en styrka för samlingens innehåll. Områdena enligt författaren är deltagande, samhörighet och tillhörighet i gruppen. Vidare beskriver författaren

Rubinstein Reich vikten av att samlingen observeras för att synliggöra vad som sker för att vidare kunna reflektera kring genomförande av samlingen och därefter

8

3.1.3 Samlingens innehåll

Resultatet av studien Rubinstein Reich (1996) genomförde pekar på att samlingar i förskolan i Sverige ofta har ett centralt inslag som behandlar liknande innehåll och upplägg. I förskolor runt om i Sverige kännetecknas samlingar ofta med exempelvis sagor, sång och musik, berättelser, rim och ramsor, och ofta sådant som barnet upplevt. Ett temainriktat arbetssätt är vanligt där olika innehåll behandlas som till exempel djur, skog, natur eller vatten. Rubinstein Reich beskriver att det nämns olika åsikter kring vad samlingens syfte är och det har gjorts olika studier där resultatet pekar på att syftet är undervisning, social träning samt skolförberedande. Oavsett syfte så beskrivs samlingen som ett viktigt moment i förskolans verksamhet. Som nämnts ovan pekar Johanssons, Williams och Pramling Samuelssons (2017) resultat på att undervisningen ska ske med barnen och inte för barnen och att det inte ska vara klassrumsliknande lektioner utan att det är viktigt att undervisningen sker tillsammans med barnen. Vidare beskrivs det att pedagogens förhållningssätt är betydande för barns möjlighet att interagera och att dela uppmärksamhet. Bergeling (2001) har genomfört en studie på två förskolor och jämför skillnaderna på deras samlingar. På den ena förskolan planerar pedagogerna samlingen och barnen får ibland komma med egna idéer och förslag på exempelvis sånger. Den andra förskolan var tvärtom där planerade barnen och pedagogerna tillsammans och barns intresse och synpunkter stod i fokus och togs tillvara. Bergeling (2001) upplever att barnen är passiva och att det är pedagogerna som är aktiva och håller i samlingarna även om förskolorna arbetar på olika sätt. Samtidigt belyses det i avhandlingen att författaren tycker det är omöjligt att få alla barn aktiva i en samling med många barn. I Berglings studie benämns det att pedagogens syfte med samling är att möta alla barn vilket författaren inte tycker uppnås. Bergeling (2001) gjorde även en studie med hjälp av intervjuer och observationer. Här framkom det att den mest organiserade

undervisningen i förskolan var i just samlingar. Bergeling beskriver samlingen i första hand genom att barnen ska lära sig räcka upp handen för att få säga något och lyssna på varandra samt turtagning. Syftet enligt författaren var att det skulle skapa en gemenskap mellan barn och pedagogerna under samlingen.

Även Emilson och Johansson (2013) har gjort en studie om samlingen innehåll med inriktning på deltagande och kön. Studien är genomförd på olika förskolor i olika typer av bostadsområden i Sverige. Studien har skett med hjälp av videoupptagning. Det är sex olika grupper av barn som deltagit sammanlagt 56 pojkar och 65 flickor i åldern ett

9

till tre år. Varje grupp filmades för att studera lärare och barns interaktion i samlingen. Analysen innefattade 48 situationer i samlingen och sammanlagt ett videoinnehåll på 840 minuter. Emilson & Johansson (2013) anser att samlingen är viktigt för lärande i förskolan. Denna stund kännetecknas av tradition och struktur i förskolan. Samlingen är något som sker regelbundet och har ungefär samma struktur varje dag. Förskollärare lägger ner mycket tid på planering av samlingarna.

I denna studie kom Emilson & Johansson (2013) fram till att barns deltagande i samlingssituationer beror på deras egna vilja och genom att ta eget initiativ. Vidare beskriver författarna att läraren behöver låta barnen delta samt erbjuda barnen möjligheter att delta. Resultatet visade att barn tar initiativ genom att uttrycka sina åsikter och utmanar den normala praxisen på detta sätt och då påverkas innehållet i samlingen. Lärarna erbjuder barnen både i helgrupp och individuellt att delta i olika beslut. Förskollärarna uppmuntrar även barnen till att ta initiativ och göra egna val. Analysen visar dock att den strategiska handlingen kommer fram när barnen börjar bli otåliga. Då tar lärarna till den strategiska handlingen och påminner barnen vad som gäller när de sitter i samlingen för att få tillbaka kontrollen över samlingen. Barnen förväntas delta och sitta still. Barnen är väl medvetna om hur de ska förhålla sig när de har samling och gör sitt bästa för de ska hållas.

3.1.4 Samling som skolförberedande

Rubinstein Reich (1996) beskriver i sin studie att samlingen i förskolan kan liknas vid skolans lektioner. Där beskrivs att samlingen ofta syftar till att barnen ska lära sig något, kunna ta instruktioner, turtagning samt även att synliggöra sig själv. Samlingen kan ses som en första kontakt med klassrumsliknande lektioner för en del förskolebarn. Detta kan ställa högre krav på barnen och deras deltagande. Forskaren problematiserar huruvida pedagogerna leder, genomför samt reflekterar kring samlingen samt hur detta kan påverka det slutgiltiga resultatet. Rubinstein Reichs studie visar att samlingen ofta sker i språkspel där pedagogen har övertaget och makten. Pedagogens makt kan göra att kommunikationen ändras, nya ämnen kan diskuteras och behandlas samt att pedagogen kan ta över allt talutrymmet i samtalet. Detta kan jämföras med en klassrums liknande situation där läraren har makten och delger eleverna uppgifter de ska genomföra. Dock ges barnen i förskolan större möjligheter att framföra sina åsikter men dessa kan ofta förbises. Rubinstein Reich (1996) menar att barn i samling sällan får framföra tankar

10

och idéer utan istället blir samlingen ett forum där barn ska lära in saker och lära sig att sitta stilla.

4

Teoretiskt ramverk

4.1 Sociokulturellt perspektiv

I detta avsnitt beskrivs det teoretiska ramverk som använts vid studien, vilket kommer att användas för att tolka resultatet. Som grund i det teoretiska ramverket används det sociokulturella perspektivet. I det sociokulturella perspektivet lyfts lärandet som en pågående process som sker tillsammans med omgivningen. Förskolans läroplan (Lpfö 2018) grundades i ett sociokulturellt perspektiv där grundtanken var att barn lär genom interaktion med varandra, likväl mellan varandra som med en vuxen. Rogoff (2003) påstår att det sociokulturella perspektivet är ett perspektiv som kan analyseras i allt lärande. Detta sker genom tre olika linser, den första kulturella linsen kan förstås genom lärandet som en process av deltagande i kulturella gemenskap vilket i detta fall blir förskolan. Lins nummer två ligger fokus på samspel och samlärande som sker mellan barn och vuxna i förskolan. Den sista och tredje linsen är en individuell lins där det är fokus på individens förståelse och agerande. Rogoff (2003) understryker vikten i den enskilda individens betydelse för att det ska ske en utveckling och förändring enligt det sociokulturella perspektivet. Detta är en helhet som måste förstås och att varje person påverkar lärande och utvecklingsprocesser som sker menar Rogoff.

4.1.1 Samspel

När man talar om kunskapsutveckling inom pedagogiken är det ofta Lev Vygotskij (1896-1934) man lyfter fram. Inom det sociokulturella perspektivet anses Vygotskij som grundare. Säljö (2003) menar att i samspelet med andra och mer erfarna bygger barnet sina nya kunskaper och omstrukturerar de gamla erfarenheterna. När barnet lyckats klara något nytt som de inte hade klarat på egen hand uppstår en utveckling. Då pedagogerna utmanar barnets funderingar och tankar utvecklar barnet nya tankar och det tillförs nya kunskaper. Med ett annat namn kallar Vygotskij detta för den proximala

11

inte av uppgiften själv. För att barnet ska klara uppgiften behöver barnet stöttning och vägledning för att lyckas. Arnqvist (2015) förklarar att den proximala utvecklingszonen är när barnen behöver stöttning och hjälp av en vuxen i vissa uppgifter samt vilka de klara lösa själva. Barnets största utvecklingspotential ligger mellan två zoner, att klara av det själv och behöva stöttning i enligt Håkansson (2014). Genom att barnen hela tiden växlar mellan uppgifter som de klarar av själva och uppgifter de behöver stöttning och vägledning av en som besitter mer kunskap blir den proximala utvecklingszonen det som genomsyras i det dagliga arbete på förskolan läses i Lundgren et al. (2014).

Proximala utvecklingszonen är ett begrepp som används i studien för att belysa

pedagogernas stöttning, uppmuntran samt utmana barnen i deras utveckling under sin tid på förskolan.

Säljö menar att i den proximala utvecklingszonen blir barnet mottagligt för förklaring och stöd. Vuxna i detta fall pedagogerna på förskolan som finns runt omkring barnet är medaktörer till barnet, genom att de i samspel stöttar och hjälper barnet att förstå sin omvärld. När barn leker och kommunicerar via leken lär de sig viktiga samspels och turtagningsregler. Säljö (2003) poängterar att barn främst lär sig genom kommunikation och att vara delaktiga i omgivningen.

4.1.2 Barns inflytande och delaktighet i undervisningen

Enligt Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) anses det viktigt att barnen får vara med och besluta hur dagen på förskolan ska se ut samt hur den pedagogiska verksamheten ska genomföras. Möjligheterna för barnen att vara delaktiga i besluten är stora. Det kan vara allt ifrån vad de vill göra för stunden, välja ett tema, sätta upp trivselregler eller gemensamma aktiviteter som kan göras. Dock är det viktigt att förklara och vara tydlig att det finns fler barn och att barnen lär sig handla demokratiskt och att människor kan tycka olika. Åberg & Lenz Taguchi (2007) skriver i boken “lyssnandets pedagogik” att hon hoppas att den som läser boken ska bli inspirerad till att lyssna in barns åsikter samt låta dem vara delaktiga i den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna bör reflektera tillsammans med barnen då de skapar tillfällen att lyssna in deras tankar, funderingar och intressen. Dock måste man vara förberedd på att ändra på det som man planerat eftersom barnen kan komma med nya ideér och intressen och arbetet kan då behöva ändra riktning. Fast barnen ges möjlighet till delaktighet och att deras röst får höras är

12

det viktigt att inte glömma att pedagogerna har det yttersta ansvaret (Åberg & Lenz Taguchi 2007). Vidare beskriver författarna att det är väsentligt att reflektera över samlingssituationen, vem är den till för? Som pedagog är det viktigt att lyssna in barnen även där för att kunna använda deras tankar och intressen som grund för samlingen. Det är när barnen är delaktiga i innehållet i samlingen som det blir meningsfullt och lustfyllt för dem. Samlingen kan då användas som en mötesplats för lärande men också för demokrati. I samlingen kan det vara bra att dela in barnen i mindre grupper och ha flera olika samlingar. Åberg & Lenz Taguchi (2007) menar att syftet med att dela in barnen i mindre grupper skapar bättre förutsättningar för delaktighet och inflytande eftersom barnen då ges större möjligheter att ställa frågor, delta, diskutera och lyssna in. När barn får känna sig delaktiga, synas, höras och vara med och bestämma tillsammans med andra barn stärks den personliga känslan av att kunna vara med och påverka sitt liv. När barnen blir socialt deltagande ökar också lusten till att delta genom samspel med andra barn. Dock bör barnet inte ses som en jämlik bestämmande individ i alla lägen då barnet då kan känna för stort ansvar för tidigt. Istället bör pedagogerna ses som mer

kompetenta och fungera som stöttepelare och guider vid ansvar och delegering

(Sommer 2005). Vidare nämner författaren att idag är det svårare att vara förälder och pedagog eftersom kraven ställer både yrkesmässiga färdigheter men också personliga egenskaper. Detta för att barnet ska acceptera pedagogerna och samtidigt måste undervisningen vara motiverande för barnen.

4.1.3 Barns lärande

I det sociokulturella perspektivet ligger stort fokus på barnet. Enligt skolverket (2017) är lärandet beroende av kontexten och barns tidigare erfarenheter. För att lärandet ska bli meningsfullt behöver det bygga vidare på barnets tidigare erfarenheter.

Förskolläraren ska också se dessa tidigare erfarenheter som en resurs att ta tillvara på. Som utgångspunkt i detta arbetssätt blir lärandet baserat på barns tidigare erfarenheter anpassas och överförs till de/det förskolläraren vill väcka intresse och nyfikenhet för (Skolverket 2017). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) lyfter vikten av pedagogernas kunskap om barns världar, perspektivet på meningsskapande, vilket handlar om att ta tillvara på barns erfarenheter, frågor och ideér och på så sätt närma sig barns perspektiv. Författarna lyfter även vikten av att tänka på barns bästa som en central aspekt i barns

13

perspektiv. För att barn ska komma till tals och bli sedda behöver pedagogerna göra sitt

yttersta för att skapa en god och trygg tillvaro. I studien kommer begreppet barns

perspektiv belysas genom hur förskollärarna intar eller avstår från att närma sig barns perspektiv och för att göra barnen delaktiga i undervisningen och samlingen på

14

5

Metod

5.1 Metodval

Studiens syfte är att få mer kunskap om förskollärares syn på undervisning i samlingssituationen. För att få svar på våra frågeställningar används en kvantitativ metod i form av enkätfrågor. Genom att använda oss av en kvantitativ metod når vi ut till fler respondenter på kortare tid för att få en bredare syn på hur flera förskollärare ser på det. Detta för att studien ska kunna få ett bredare resultat och vi ska kunna jämföra fler av respondenternas svar. När enkätundersökningar skall utföras bör forskaren vara påläst om det som ska undersökas läses i (Denscombe 2018). Vårt arbete började med att vi letade fram tidigare forskning om samlingar i förskolan och vad just samlingar har haft för betydelse i förskolan genom åren. Efter att vi undersökt tidigare forskning diskuterade vi hur vi skulle gå tillväga för att få fram hur undervisning används i

samlingen i förskolan idag. Då vi lever i en pandemi av covid-19 och smittrisken är stor blev detta delvis ett hinder för genomförandet av studien. Vi valde i detta läge att sända ut elektroniska enkäter då vi ansåg att detta minskar smittrisken då vi inte träffades fysiskt. Hade vi istället valt att göra en kvalitativ undersökning hade vi kunnat genomföra den digitalt vilket säkert hade fungerat bra fast vi hade inte fått in den bredden som vi når ut till via en digital enkät. Björkdahl Ordell (2007) beskriver enkätmetoden som ett tidseffektivt tillvägagångssätt att använda sig av. Genom att använda sig av en enkätmetod blir det ett tidseffektivt tillvägagångssätt. Genom att använda sig av enkäter kan man undersöka hur ofta ett fenomen eller hur vanligt förekommande det är beskriver Björkdahl Ordell (2007). Fenomenet som vi vill

undersöka i vår studie är hur några förskollärare ser på samlingens roll för undervisning i förskolan. Elektronisk enkät gör att vi kan nå ut till en större grupp av förskollärare i kommunen vilket i sin tur leder till att vi får en större uppfattning av upplevelserna kring samlingar i förskolan. Björkdahl Ordell (2007) lyfter att undersöka studien med hjälp av enkätmetoden kan nå ut till en bredare grupp individer vilket underlättar för forskaren. Förskollärare på tre förskolor i samma kommun fick frågan att delta i studien, i detta fall blev enkätmetoden ett klusterurval då en specifik grupp valdes ut. Trots

15

urvalet som användes gick enkäten ut till många respondenter och studien kunde analyseras av de svar som kom in.

5.1.1 Urval och genomförande

En stor faktor som vi behövde ta hänsyn till var tidsbegränsningen på studien. Urvalet vi gjorde utifrån tidsbegränsningen var ett klusterurval. Fördelen med urvalet är att det är enkelt, snabbt och billigt. En specifik grupp väljs ut och i detta fall en förskola med förskollärare. Då kände vi att vi hade kontroll och att det var hanterbart för att få ut det bästa av studien. Totalt gavs 14 veckor för att vi skulle kunna planera, genomföra, sammanställa och analysera studien. På grund av detta har en del urval gjorts som presenteras nedan. Björkdahl Ordell (2007) skriver om studier som är tidsbegränsade samt som genomförs under exempelvis lärarutbildningen. Vi har valt att samla in data på ett kvantitativt sätt genom enlighet med Denscombe (2018) som menar att fördelarna med den kvantitativa analysen bland annat är att den är lämpad för olika former av statistik, vilket ger forskaren ökad trovärdighet eftersom den kan kontrolleras av andra. Dock så finns det även en baksida med det kvantitativa arbetet, det kan exempelvis vara att det är viktigt med rätt ställda frågor samt att du som forskare inte har möjlighet att ställa följdfrågor. Beslut som fattas vid analysen av kvantitativa data kan få felaktiga konsekvenser. Det hade inte varit möjligt med intervjuer istället som metodval, då det skulle inneburit många intervjuer, vilket inte skulle fungerat idag då covid-19 finns i hela landet och att vi ville nå ut till fler respondenter än vi hade hunnit intervjuat. En intervju hade kunnat genomföras via skype eller zoom men då hade vi fått minsta antalet respondenter för att tiden skulle räcka till. Enkäten skickades ut till 65

förskollärare i en kommun i södra Sverige. Två förskolor låg i centrum och en låg på landsbygden. Det var tre kommunala förskolor med 65 anställda förskollärare

sammanlagt på förskolorna. Samtliga pedagoger var kvinnliga och åldersspannet på respondenterna var 25-60 år. Respondenternas erfarenhet varierar från 1 år till 30 år. Tre förskolor har valts ut och alla förskollärarna har fått svara på enkäten. Enligt

Denscombe (2018) används klusterurval när forskaren har en viss kännedom om de som ska undersökas och forskaren valde att använde dessa för att få värdefull data. Vi behövde anpassa enkätens storlek för att kunna få ut värdefull data och därför valdes tre förskolor ut som vi kände till och visste hade många förskollärare anställda.

16

den en gång. Valet av en digital enkät beror på att den har olika användbara funktioner såsom miljö synpunkt samt att respondenten enkelt kan svara och returnera enkäten med en knapptryckning. En annan fördel är att enkäten nås ut till respondenterna snabbt och effektivt. Enkäten kommer lämnas in från förskolans mail utan namn och på så sätt blir den anonym. Anonymitet innebär att svaren inte kommer gå att härleda till en specifik individ (Vetenskapsrådet 2017). Enkäten kommer att kunna härledas till förskolorna dock inte till en specifik individ. Svarsfrekvensen på studien var 100% och bortfallet låg då på 0%.

5.1.2 Bearbetning

När datan på enkäten började komma in matades svaren in i ett google formulär där google uppdaterar statistiken efter varje nytt svar. Diagrammen som valdes var ett cirkeldiagram där man lätt kan utläsa statistiken i svaren. När bearbetning av resultat, diskussion och analys gjordes användes google formulär som diagram. All insamlad data hanterades av google drive vilket är en molnplattform där ägaren av dokumentet bjuder in personer som får ta del av dokumentet. Vid bearbetning av resultat, diskussion och analys användes Googles Formulärs diagram. Svaren i resultaten har bearbetats fråga efter fråga för att sedan sammanställas och analyseras. Vi har satt frågorna i

relation till varandra samt kopplat ihop svar från olika frågor för att sedan dra slutsatser.

5.1.3 Enkät som instrument

Som tidigare nämnts användes en kvantitativ metod för att få fram studiens resultat och detta gjordes genom en enkätundersökning. Anledning till valet av enkät var för att detta undersökningsinstrument var lämpligt för denna undersökning. Fördelar vi såg med en enkät var att den är billigare/miljövänligare att administrera, enklare och snabbare, enkäter medför ingen intervjuareffekt samt att den är lättare att anpassa efter respondenternas behov exempel tidpunkt för ifyllnad. En annan sak vi hade åtanke var att vi ville nå ut till fler respondenter än vi hunnit vid en intervju de vill säga en

kvalitativ metod. Enkäten skickas ut via e-post med en kort presentation om enkäten. Då enkäten genomfördes online använde vi oss av en pilotstudie först där tre respondenter fick enkäten skickad till sig innan den riktiga undersökningen. Eftersom vi forskare inte kunde vara delaktiga när respondenterna svarade på enkäten gjordes pilotstudien för att

17

säkerställa att inga frågor var otydliga eller att något var lätt att misstolka. Enkäten delades upp i två teman där samling och undervisning var betydelsefulla begrepp. När frågorna utformades tänkte vi på strukturen, öppna och konkreta frågor så att enkäten inte skulle misstolkas av respondenterna. Svaren i enkäten sammanställdes i

googlediagram efterhand svaren kom in.

5.1.5 Etiska övervägande

När en enkätundersökning genomförs är det viktigt att förhålla sig till de etiska principerna och överväga så att respondenterna kan känna individskydd samt för vår dokumentation. I vår studie användes de fyra forskningsetiska principerna som vetenskapsrådet gett ut. Det innehåller fyra huvudkrav: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att vi forskare informerade alla som deltog i studien om studiens syfte och innehåll. Samtyckeskravet innebär deltagarna i studien fått information och därefter gett sitt samtycke till att enkäten genomfördes. När enkäten skickades ut, skickades ett brev med där det stod att innehållet i undersökningen kommer att behandlas enligt

konfidentialitetskravet vilket innebär att vi inte använder respondenternas namn utan de är anonyma. Vilken av respektive förskola de arbetar på kommer heller inte

framkomma. Till sist informerade vi även om nyttjandekravet där ändamålet för enkäten endast kommer användas till vårt examensarbete och kommer inte att användas till andra ändamål.

18

6

ResultatAnalys

I följande kapitel presenteras och analyseras resultatet från empirin som vi fått in genom svaren på enkäten. Resultatet presenteras, sammanställs och analyseras utifrån två teman, samling och undervisning. Materialet vi fått fram har vi delat upp i olika kategorier och utgångspunkten är att få svar på våra frågeställningar.

6.1 Samling

19

Den insamlade datan visar att 76,2 procent av förskollärarna svarar att de har samling dagligen på förskolan. Samspel - turtagning - gemenskap - vi-känslan - se alla barn är begrepp som flera respondenter återkommande använde sig av när de beskrev sin uppfattning kring samling i förskolan. En gemensam nämnare var syftet med samlingen

20

och varför man hade samling dagligen. Syftet var turtagning, se varje barn, hålla fokus, lära av varandra, samspel, vi-känslan.

En samling är i många förskolor en viktig rutin som skapar trygghet och lugn samtidigt som den bidrar med struktur och underlättar övergången från en aktivitet till en annan. Samlingen är en utmärkt situation för pedagogiska samtal och stärker gemenskapen och vi-känslan i gruppen.

Några citat från enkäten:

Syftet med samlingen är att se alla barnen, känna gemenskap och att tillhöra en grupp. Lära av varandra, samarbeta, turtagning, sitta till, hålla fokus.

En samling är i många förskolor en viktig rutin som skapar trygghet och lugn samtidigt som den bidrar med struktur och underlättar övergången från en aktivitet till en annan. Samlingen är en utmärkt situation för pedagogiska samtal och stärker gemenskapen och vi-känslan i gruppen.

I det sociokulturella perspektivet lyfter Vygotskij vikten av samspel och att lära av andra mer erfarna. I enkäten utläses att en del förskollärare inte lade fokus på samling i den rådande situationen som är i landet nu med covid-19 utan de har mestadels

utevistelse med storsamling. När svaren jämfördes var det till stor del förskollärarna som planerade samlingarna och inte tillsammans med barnen. En fråga man kan ställa sig då är, undra om det är för att de vill planera ensam eller om tiden inte finns att planera tillsammans med barnen. Enligt förskolans läroplan (Lpfö 2018) är det korrekt att förskollärarna ska planera undervisningens innehåll och att annan personal kan genomföra det förskollärarna planerat.Redan år 1993 kommer Rubinstein Reich (1993) fram till i sin avhandling att struktur, gemenskap och situation är stora delar i

samlingens innehåll. I resultatet av vår studie uppkommer snarlika begrepp som betydelsefulla för förskolans samling: turtagning, gemenskap, samspel, vi-känslan. Både Rubinstein Reich (1993) och Ekström (2007) har kommit fram till i sina

avhandlingar att samlingen är en självklar del av dagen i förskolan och ses som en rutin.

Under samlingen belyses den proximala utvecklingszonen då förskollärarna utmanar och stöttar barnen i undervisningen vilket gör att barnen utvecklas och stärks samt får

21

ny kunskap. Som nämnts i tidigare forskning beskriver Lundgren et al. (2014) den

proximala utvecklingszonen som någon som lär av någon annan mer erfaren, både

samlingen och innehållet i verksamheten under dagen består av utveckling som barn lär av pedagoger eller andra barn som besitter mer kunskap än de själva. Samlingen är ett ypperligt tillfälle att observera och lära av andra barn eller vuxna då alla samlas i en ring och det finns tillfälle att se hur andra gör/vad andra säger. Som de flesta respondenterna svarat anser det viktigt att förskolan strävar efter en god vi-känsla i gruppen vilket det blir om förskollärarna och barnen samspelar tillsammans. Detta visar att flera av förskollärarna har börjat använda och visa medvetenhet kring begreppet undervisning. Att de i sin planering av verksamheten tänker utifrån att undervisa barn. Exempel i en samling att syftet kommer ligga på undervisning och att lärandet står i fokus. Dock framkom det i resultatet att flertalet av förskollärarna inte har undervisning i åtanke när de planerar och genomför samlingen. Vidare kan en tolkning göras om de sker

undervisning i samlingen fast att de inte använder begreppet. Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) analyserade begreppet undervisning i sin avhandling och hur de uppfattas av förskolans personal. Detta i relation till undervisningssituationerna i förskolan. Förskollärarna har nu en skyldighet att bedriva undervisning i förskolan och när förskolans läroplan (Lpfö 2018) reviderades strävade skolverket efter att tydliggöra begreppet undervisning i förskolan.

I enkätsvaren kom det också fram att barns intressen lyfts fram och står i fokus under samlingen. Spontana aktiviteter och samlingens innehåll kan ändras under samlingen gång och förskolläraren är lyhörd för barnens intressen. Pramling, Samuelsson & Sheridan (2006) beskriver vikten av att förskollärarna undervisar utifrån barns

perspektiv, barnen kommer till tals och blir sedda och pedagogerna gör sitt yttersta för

att barnen ska känna trygghet och våga uttrycka sina åsikter. Förskollärarna försöker på detta sätt närma sig barns perspektiv och är lyhörda för vad barnen visar nyfikenhet för. Säljö (2003) menar att grunden i ett sociokulturellt perspektiv är kommunikation samt att den språkanvändningen utgör länken mellan barnet och dess omgivning. Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) anser det viktigt att barnen får vara med att bestämma sin dag på förskolan. Hur verksamheten ska genomföras och att barnen får vara delaktiga i besluten som görs. Åberg & Lenz Taguchi (2007) nämner också vikten av barns delaktighet och inflytande fast menar att förskollärarna inte får glömma att de har det yttersta ansvaret att verksamheten strävar efter läroplanens mål.

22

6.1.1 Undervisning

I detta avsnitt presenteras fråga 6 och 7 med två diagram som är frågor från enkäten.

Utifrån enkäten svarar 83,3 procent att de har fokus på undervisning i samlingen. Att samlingen är till för att undervisa barnen i och lära sig nya saker. Det är även de som svarat att de kunde ske undervisning under hela dagen men majoriteten har det under samlingstillfällena. Även här kommer covid-19 upp, då några lägger mindre fokus på undervisning i samlingen då de är ute större delen av dagen och gör andra aktiviteter. Vissa har större fokus på undervisningen än att ha samling. Samling är sedan gammalt med i förskolan medan undervisningsbegreppet är relativt nytt och pedagoger brottas fortfarande med detta. Det ställer högre krav på förskolläraren eftersom det är deras ansvar att se till att undervisningen bedrivs i förskolan. Redan på 1900-talet skriver Rubinstein Reich (1993) en avhandling kring samlingens syfte där hon kommer fram till

23

att samlingen är en undervisningssituation samt träning inför skolstart. Genom avhandlingen visar författaren att undervisning funnits redan då fast begreppet inte används. Undervisningsbegreppet var mer kopplat till skolan och lektioner.

Som vi nämnt ovan lever undervisningen i verksamheten nu fast oftast i samlingen. Undervisningen kan också ske spontant och under andra stunder än i samlingen. För att tillgodose alla barns behov skulle kanske undervisningen ske både i samlingen och vid andra tillfällen så alla barn har möjlighet till undervisning utifrån hur barnen tar till sig lärande bäst.Svaren på undervisningstillfället under dagen varierar. En del respondenter svarar Ja att de har flera undervisningstillfällen under dagen, några svarar att de bara har undervisning under samlingen och en del svarar någon gång i veckan. Några få har även svarat att covid-19 har försvårat undervisningen. Några av respondenternas citat från enkäten:

Genom att undervisa vid fler tillfällen under dagen än vid samlingen kanske du fångar fler barn eller de barn som har svårt att koncentrera sig i en samling.

Ett Undervisningstillfälle där alla barn känner gemenskap och delaktighet.

Sker undervisning i andra former som en del respondenter har svarat gör detta kanske att barnen blir mer delaktiga och kan koncentrera sig bättre. Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) analys kring undervisning i förskolan resulterade i två saker, förskollärarna har ett krav att undervisa i förskolan samt att vårdnadshavare har en rättighet att deras barn ska undervisas. Flera respondenter nämnde att de saknar en tydlig definition av undervisningsbegreppet och att lärandet ska ersätta

undervisningsbegreppet.

Att få undervisningen levande och att barnen ska få goda undervisningstillfällen där lärandet är i fokus.

I planeringen för verksamheten finns det en högre medvetenhet nu kring vad som ska läras ut i förhållande till läroplanen. Undervisningen ska vara likvärdig i förskolan och meningsfull för alla barn. Hur skapas då en meningsfull undervisning för alla barn? Att undervisa lite hela tiden över hela dagen eller ha fokus på undervisning i samlingen? Williams och Pramling Samuelsson (2017) förespråkar också vikten av förskollärarens

24

förhållningssätt och att kunna undervisa utifrån barnens erfarenheter och delaktighet. Att ditt förhållningssätt som förskollärare kan påverka barnens lärande och utveckling i undervisningsstunden. Flera respondenter svarar att ett av samlingens syfte är att undervisa barnen.

Syftet med samlingen är att undervisa barnen.

Syftet med samlingen är undervisning, turtagning, samspel, samarbete, bli en grupp.

Att det ses som ett undervisningstillfällen där alla barn är samlade och att utveckling och lärande står i fokus. Genom det sociokulturella perspektivet analyseras allt i lärande lyfter Rogoff (2003) fram. Genom kulturell gemenskap, samspel och samlärande mellan barn och vuxna samt individens förståelse och agerande är en helhet som måste förstås av varje individ för att det ska ske en utveckling enligt det sociokulturella perspektivet menar Rogoff.

6.1.2 Sammanfattning av analys

Här följer en kortare sammanfattning av det som framkommit i analysdelen utifrån de övergripande teman som frågeställningarna definierade.

6.1.3 Hur beskriver förskolläraren samlingens syfte?

Studiens slutsats utifrån respondenterna svar är att förskollärarna beskriver samlingens syfte genom: turtagning, undervisning, vi-känslan, gemenskap, delaktighet.

Respondenternas svar var relativt lika och övervägande respondenter hade beskrivit vikten av att samlas och hålla ihop gruppen och stärka vi-känslan. Ett tydligt syfte var också att de flesta respondenterna bedriver undervisning i samlingssituationen. Ett utdrag från en av respondenternas svar:

Syftet med samlingen är skapa en gemenskap, turtagning, vänta på sin tur, samspel, lära av varandra.

25

6.1.4 Hur beskriver förskolläraren undervisning under

samlingen?

Utifrån respondenterna svar beskrivs undervisningen som ett tillfälle där barn får chansen till att få nya lärdomar samt få utveckla och utmanas i det de redan besitter kunskap om. Flera respondenter beskriver också att det inte bara är under just samlingen undervisningen bedrivs utan kan ske när som under dagen. Under undervisnings

tillfällena ska barnen även känna sig delaktiga och ha en gemenskap. I

samlingstillfällena under dagen svarar de flesta respondenterna att undervisning står i fokus och att syftet med samlingen är att undervisa barnen.

6.1.5 Hur kan förskollärarens beskrivning av undervisning under

samlingen förklaras/förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv?

Den proximala utvecklingszonen förklarar Arnqvist (2015) är när barnet behöver stöttning och hjälp av en vuxen som är mer erfaren. Den proximala utvecklingszonen kan alltså förklaras genom att målet för lärande ligger på en för hög nivå för att barnet ska klara det på egen hand och behöver vägledning av en mer erfaren individ. Detta med hjälp av förskollärares erfarenhet och kunskap vilket göra att barnets kunskap och utveckling stärks. Ur ett sociokulturellt perspektiv menar respondenterna att gemenskap är viktigt och att kunskap bildas med hjälp av varandra under samlingen.

26

7

Diskussion

I detta kapitel för vi en diskussion kring samling och undervisningsbegreppet samt koppla samman detta med litteraturen och forskningen som vi tidigare skrivit om. Vi kommer att skriva en sammanfattning där vi knyter ihop resultatet med studiens syfte och frågeställningar.

7.1 Resultatdiskussion

I resultatet av studien framkom det att en del av förskollärarna hade samling varje dag och att ett av syftet var att undervisa vid samling. Enligt vår tolkning bedrevs mer undervisning under dagen även om det inte benämndes. Undervisningen bedrevs även i andra aktiviteter under dagen av en del förskollärare och vid fler tillfällen under veckan än i samlingssituationen. Samlingen planerades till största del av förskollärarna och inte tillsammans med barnen. Vilka konsekvenser kan då samlingen ge för barn som inte vill stå i centrum och backar? Hur kan förskollärarens roll påverka undervisningen för barnen?

Tankar vi hade under arbetets gång var varför man har samling och hur undervisning används i samlingen. De flesta förskollärare hade dagligen samling och fokus låg ofta på undervisning vid samlingsstunden. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) belyser vikten av pedagogernas kunskap om barns världar, att barnen blir delaktiga i

undervisningen och förskollärarna intar avstånd för att lyfta fram barnens idéer och funderingar. Vår tolkning är att förskollärarna väljer att hålla fast vid att ha “samling” då de får in många av läroplanens mål, gemenskap och vi-känslan samt att de tycker att samlingen är ett effektivt sätt att undervisa på. Redan på slutet av 1900 talet kom Rubeinstein Reich (1993) fram till i sin studie vikten med just samling. Att det är tre funktioner som struktur, situation och gemenskap som genomsyrar en samlingen. Detta är något som lever kvar fortfarande visar vår studie. Då många förskollärare har lyft vikten av att gemenskap ska finnas i barngruppen och att alla ska känna att de vågar delta under samlingen. Det sociokulturella perspektivet lyfter också vikten av samspel och att lära av någon annan mer erfaren. Samspel och att lära av någon mer erfaren är

27

något som lyfts i samlingen och under undervisningen kan barnen observera och lära av de andra barnen.I Emilsons (2007) avhandling lyfts vikten hur lärarkontrollen används och hur mycket den kan påverka barnens inflytande under samlingen.Även hur

förskolläraren upplevs genom exempelvis lekfull röst, vara lyhörd och viljan att komma närmare barns perspektiv gör att barnen vågar tro på sig själva och ta initiativ i

samlingen. Många av respondenterna planerar samlingen men vill samtidigt att barnen ska komma fram med sina tankar och funderingar under samlingen gång så att de får känna sig delaktiga. Genom att förskolläraren försöker närma sig barns perspektiv under en planerad samling gör att barnen känner sig mer delaktiga. Detta genom att försöka förstå barns perspektiv och väga in det i samlingens innehåll. Vad är då barns perspektiv? Vi är inte barn. Därför kan vi som vuxna aldrig själv ha barns perspektiv däremot kan vi försöka närma oss barns perspektiv och försöka förstå. I förskolans dagliga arbete behöver vi försöka se världen och såväl vardagen genom barns ögon. Både i stort och smått och lyssna in barnens intresse och idéer för att utgå från de i vårt arbete. Genom detta arbete vidgar vi barns delaktighet och inflytande i deras vardag. En viktig faktor är också närvarande pedagoger detta för att förskollärarna ska kunna närma sig barns perspektiv. Flera respondenter beskriver samlingen som en samlingsplats där de närmar sig barnen och kan tillsammans skapa nya erfarenheter och lärande. En viktig del här är att förskolläraren som “håller” i samlingen kan vara närvarande under

undervisningen och att en annan personal är härvarande och kan sköta allt som händer runtomkring. Görs arbetet på detta sätt ges barnen bättre möjligheter till utveckling och lärande eftersom förskolläraren lägger fullt fokus på uppgiften och lärandet.

7.1.1 Metoddiskssion

Utifrån vår studie där en kvantitativ metodundersökning genomfördes på tre förskolor med 65 respondenter är det en relativt låg siffra för en stor kommun i södra Sverige. Svarsfrekvensen var 100 % då 65 personer fick enkäten skickad till sig och alla 65 personer svarade. Troligtvis fick vi så stor svarsfrekvens då vi hade pratade med rektorerna på förskolorna innan på respektive förskola och de hade informerat sin personal och tid skapades för att de skulle kunna svara. Det fanns även en ruta som respondenterna kunde skriva i om de hade annat de ville förmedla än det som kunde besvaras i frågorna. Detta fält används sparsamt av respondenterna men något svar blev

28

ändå hjälpsamt i analysen. Vi kunde lagt mer tid till förfogande så att

datainsamlingsverktyget kunde skärpts till ytterligare. I efterhand märktes exempelvis att vissa frågor var svåra att utvärdera då frågor var för lika och kunde omformulerats för att vi skulle få ut bättre svar från respondenterna. Enkäten kunde haft fler frågor kring undervisning, exempelvis hur en undervisningssituation såg ut i samlingen eller för och nackdelar med att undervisa i stor samling. Ett klusterurval gjordes och

fördelarna med detta urval är att det går snabbt, enkelt och är billigt. Denscombe (2018) beskriver att ett klusterurval innebär att en naturlig gruppering som exempelvis elever i skolklasser, förskollärare, vårdcentral eller liknande väljs ut av forskaren. Det kan vara opartiskt exempelvis några elever i en klass eller kan det vara hela klassen. En nackdel med klusterurval är att merparten av gruppen oftast inte är representerade utan att du får endast ett stickprov vilket kan medföra systematiska fel om grupperna. I efterhand skulle vi skickat ut en del enkätfrågor till en annan kommun också då det hade varit av intresse att jämföra två olika kommuner. Vi hade fått en bredare syn på perspektivet om vi använts oss av fler kommuner och kunnat jämföra hur det ser ut. Eftersom vi har gått tillväga som vi gjort kan man inte generalisera hur hela Sverige ställer sig till just de frågor som ställts. Samtidigt har det varit intressant med de svaren som framkommit från de 3 förskolor i från samma kommun. En annan nackdel med enkätfrågor är att vi inte kunde ställa följdfrågor och vikten av att ha rätt ställda frågor från början. I efterhand hade vi velat ändra enkätfrågorna då vi under undersökningen märkte att en del av frågorna var fel ställda och vi fick inte ut de svar vi ville med frågorna. Hade vi använt oss av en kvalitativ undersökning då hade vi kunnat rädda detta genom att kunna ställa följdfrågor samt fått ett bredare perspektiv på resultatet i analysen. Något vi i efterhand kunde utläsa i enkäten med frågorna var att vi skulle haft fler frågor kring begreppet undervisning samt att vi skulle haft fler frågor generellt. Positivt med vår enkät var att frågorna vi hade var lätta att förstå och svåra att kunna misstolka som respondent.Något annat som är positivt med kvantitativ metod är just detta att du kan nå ut till fler respondenter på kort tid vilket gör att du får en bredare bild dock på ytan för via en kvalitativ blir det att du får färre svar men kommer mer in på djupet. En annan positiv sak med att göra en kvantitativ metod gjorde att inga nya personer träffades och risk för att någon smitta av covid-19 skulle spridas. Hade det gjort en kvalitativ kunde den gjort över nätet för visso men samtidigt hade ändå inte resultatet blivit detsamma som om man träffats live, då man endast ser ansiktet i kameran och kroppsspråket uteblir. Trots att vi i efterhand kom fram till att en kvalitativ metod hade

29

varit bättre tycker vi ändå att vi fått till oss svar som vi kunnat arbeta utifrån.En kvantitativ metod är en metod som betonar vikten av kvantiteter vid analys och

datainsamling enligt Bryman (2007). Författaren förklarar vidare att en kvalitativ metod lägger fokus på att ha kvalitet i det insamlade materialet. Olikheterna mellan dessa två metoder är att den kvalitativa metoden fokuserar på ord och har ett synsätt som är tolkningsbart medans den kvantitativa datan ger dig de siffror du behöver för att bevisa och dra slutsatser. En annan skillnad mellan metoderna är att en kvantitativ forskare håller distans till sina respondenter då de oftast kanske skickas via e-post eller via papper medans den kvalitativa forskaren intervjuar och försöker komma så nära respondenterna så möjligt för att förstå helheten beskriver Bryman (2007).

Inom den kvantitativa forskningsmetoden finns det olika metoder som man kan använda sig av för att samla in information till studien. I denna studie har vi använts oss av en surveyundersökning. Surveyundersökning innebär att informationen samlas in i form av enkäter vid en viss tidpunkt för att forskaren ska kunna utreda kvantitativ data. När informationen samlats in kommer hypoteser och teorier att prövas för att forskaren ska kunna verifiera syftet med undersökningen (a.a).

8

Avslutning

Undervisning under samlingen i förskolan är ett komplext ämne att undersöka. Studien gjordes med bakgrund av våra egna erfarenheter från förskolan där vi kände att

samlingen var en rutin av dagen på alla förskolor vi varit på samtidigt som det inte alltid kändes som att undervisningen låg i fokus. Vi kände att samlingen levde kvar från förr i tiden men att undervisningen bedrevs i samlingen fast det inte benämndes. Ordet

samling finns fortfarande kvar och har funnits länge, något att fundera över är om samlingen ser likadant ut förr som nu? Eller som samlingen har mer fokus på

undervisning och lärande nu. Något vi kände utifrån svaren från respondenterna var att man inte tar lika stor hänsyn till de barn som har svårt att sitta still i en samling och lär sig mer av att undervisningen hade skett spontant i exempelvis den fria leken.

Undervisning i samlingen var inte ett ämne det fanns mycket forskning kring och en del forskning var väldigt gammal. Det hade varit intressant att ta del av ny forskning kring ämnet undervisning i samlingssituationen för att få ett större och bredare perspektiv.

30

Referenser

Arnqvist, A. (2015). I Engdahl Ingrid, Ärlemalm-Hagsér Eva,. Att bli förskollärare -

Mångfacetterad komplexitet. Liber AB: Stockholm

Bergeling, A-S. (2001). ”Du och jag, fröken”. Licentiatavhandling, Linköping universitet. (Swepub)

Björkdahl, Ordell, S. (2007). Etik. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, A (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund Studentlitteratur.

Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E . (2015). Att bli förskollärare. Stockholm: Liber AB

Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Doktorsavhandling, nr 12, Umeå universitet. (SWEPUB)

Emilson, A. (2007). Young Children´s influence in Preschool. Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. (PEPP) Ingår i: International Journal of Early Childhood, Vol. 39, nr Nos 1, s. 11-38

Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Göteborgs

31

Emilson A &Johansson E. (2013) Participation and gender in circle-time situations in

preschool. International journal of early years education, 2013-03-01, Vol.21 (1),

p.56-69.

Håkansson, G. (2014) Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.

Jonsson, A, Williams, P & Pramling Samuelsson, I (2017). Undervisningsbegreppet och

dess innebörder uttryckta av förskolans lärare [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. 5:1, 90-109 Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593

Lundgren, U, P (2014). Lärande, skola, bildning : Grundbok för lärare. Ulf P. 3:dje utgåvan Lundgren, Roger Säljö och Caroline Liberg (red.). Stockholm : Natur & kultur, 2014.

Lpfö (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Pihlgren S, A. (2017). Undervisning i förskolan. Stockholm: Natur och kultur

Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Rogoff, B. 2003: The cultural nature of human development. New York: Oxford University Press.

Rubinstein Reich, L (1993). Circle time in pre-school. Reprints and Miniprints. Malmö, Sweden: School of Education. No. 785.

https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED366465.pdf

Rubinstein Reich, L. (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa

32

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2017). Allmänna råd måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Säljö, R (2003). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie.

Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2007). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i

33

Bilagor

Enkätfrågor

1, Har ni dagligen samling på er förskola?

2, Under samlingen kan det då ske spontana aktiviteter? 3,Vem planerar samlingen?

4, Vilket syfte har samlingen? 5, Vem leder samlingen?

6, Lyfts barnens intresse/ideér fram under samlingen? 7, Har ni fokus på undervisning under samlingen? 8, Har ni fler undervisningstillfällen under dagen?

Brev

Hej!

Vi är två tjejer vid namn Anna Andersson och Petra Persson som går sista terminen på förskollärarprogrammet i Växjö på Linnéuniversitet. Vi är nu inne på slutsprurten och skriver vårt självständiga arbete som handlar om samlingens betydelse för undervisning i förskolan. Vi skulle vara oerhört tacksamma om ni skulle vilja hjälpa oss och svara på vår enkät. Ni är givetvis anonyma, ni skriver inte ert namn på enkäterna och mailar den fråns er förskolas mail. Vi har varit i kontakt med er förskolechef och det fanns en möjlighet till detta.

Har ni några frågor går det givetvis bra att maila oss: xxxxx@student.lnu.se

xxxxx@student.lnu.se

Tack för eran hjälp och medverkan! Med vänlig hälsning Anna & Petra