S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T
S T O C K H O L M
R A P P O R T 1 3
VÄGBELÄGGN IN GAR
PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR
I SVERIGE DEN i JA N U A R I 1941
F Ö R T E C K N I N G Ö V E R
R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T
O C HSTATENS V Ä G I N S T I T U T
1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N . von Matern
och S. Hallberg ... 1933
2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 4 ... 1934
3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 5 ... 1935
4. H yvelblandning på kustvägen norr om K alm ar år 1935, av N . von M a t e r n ... 1936
5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 6 ... 1936
6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 7 ... I 937 7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 8 ... 1938
8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 9 ... 1939
9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 19 38— 1939, av G. B e s k o w ... *939
10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 0 ... 1940
1 1 . Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige ... *94°
12. Bom ullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. Hallberg och A. Hjelmér . . . . 1941 13. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 1 ... 19 4 1
V Ä G B E L Ä G G N I N G A R
PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R
I S V E R I G E D E N i J A N U A R I 1 9 4 1
L å N D E T S v å g I N G E N J Ö R E R ha till statens väginstitut lämnat uppgifter rö rande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 19 4 1. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1.
Beläggningarna ha indelats i följande grupper:
Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):
T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong (även tunn cementbetong, »vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitläger. Med högvärdiga asfaltbeläggningar för stås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar.
Grupp I I (huvudsakligen halv permanent a vägbeläggningar):
T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller yt behandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel, som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, före finnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg, hyvelblandning och emulsionsbetong.
Grupp I I I :
Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med dammbin dande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efter följande grusning.
De vanliga, obehandlade grus- och makadamvägarna hava sammanförts under beteckningen grupp IV .
Längden i km av de olika grupperna vägbeläggningar på landsbygdens all männa vägar i Sverige sedan år 1930 framgår av tabell 2.
Skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna för åren 1930— 1941 framgår av tabell 3, där en ökning av väglängden inom gruppen betecknats med + tecken och en minskning med — tecken.
Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar L ä n G r u p p I. Stor gat sten Små- gat-sten Cement betong Tunn cement betong Sand asfalt Topeka Grov asfalt betong Tjär-betong Essen-asfalt KH- belägg-ning Andra belägg ningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 i 1 Stockholms... 5-5 7*7 2 7 . 8 — 6 .2 I I . i 1 8 . 7 4 . 1 1-7 2. 9 5 1 . 4 Uppsala... — 1 6 . 4 5-9 — — I I . 1 — 0 .9 6 .5 — — Södermanlands . . . — 21-3 1 8 . 4 — 2 . 7 4 5 . 8 0 .8 1 3 . 0 1 . 0 I . i — Östergötlands. . . . 3-» I I . 4 2 0 . 5 — 7 . 2 3 0 . 8 — — I O . 1 — — Jönköpings... — 6 .5 — — — 3 3-1 — — 0-3 — — Kronobergs... — 0 . 2 — — — 1 8 . 9 — 2.5 — I I . o 6.6 K alm ar... 0 .4 4 2 . 4 0 .4 G otlands... — — 7-3 7-2 — — — — — — — B le k in g e ... — 9 2 . 8 — — — 3 .2 — — 4-5 — 5«° Kristianstads . . . . 8.0 l8.5 2 5 . 2 1 . 8 0 . 2 1 5 1 . 2 0 . 2 — 3 3 . 8 2 5 . 1 3-i Malmöhus . . . . 1 . 0 9 6 . 4 8 5 . 7 3 .0 4-3 9 9 . 0 1 9. I I . o 3 . 0 3-3 2 7 . 6 H allan d s... — 5 8 . 6 J3-6 0 .6 1 0 . 9 14-3 — — 1 2 . 8 2-3 — Göteborgs o. Bohus 8 . 1 1 2 8 . 2 0 .2 — — 1 . 0 — — 5.0 — 2 . 0 Alvsborgs ... - 12.7 4 .0 — — 25-7 — — 1 4 . 0 1 4 . 2 1-3 Skaraborgs... — 8.5 — 0 .4 — — — — 1 2 . 6 — 3 .6 Värmlands . . . — 8 . 7 1.5 — 1 . 9 3-3 — — 8 8 . 7 — — Ö reb ro ... 0.6 1 5 . 6 1 0 . 8 I O . 0 1 . 9 15-5 — — 1 . 8 — 0.3 Västmanlands . . . — 4 4 .2 — — — 2 8 .4 — — — — — Kopparbergs . . . — O.9 1 . 6 0-3 3.6 5 3-^ — 24. 5 2.4 — 2 . 6 Gävleborgs... — 7 .6 — — 2 . 5 2 1 . 0 O.7 5 .0 0 . 7 — — Västernorrlands . . — — I I . 4 — 6-3 4 .9 — I . 9 I O . 9 I I . 0 — Jämtlands . . — — 0 .6 — 1 . 4 3.6 0 . 1 — 1-5 — — Västerbottens. . . . — — — — — — — — 0-3 — — Norrbottens . . . . 10.2 — 0 .8 Summa väglängd 2 7 599 2 75 23 4 9 575 4 0 53 2 2 2 71 105 i jan. 1940 . . . . 2 8 586 2 7 0 23 45 576 36 52 2 2 9 7 0 8 2 1 jan. 1939 2 7 488 2 3 9 1 1 4 4 5 1 1 3 6 50 207 69 63 1 jan. 1938 . . . 2 7 405 223 8 4 4 4 3 3 37 43 183 62 58 1 jan. 1937 . . . 2 4 35 2 201 7 4i 3 2 4 39 43 149 43 62 1 jan. 19 36 . . . . 23 293 167 2 39 218 37 3i 102 36 64 1 jan. 1935 . . . . 2 4 201 124 — 28 121 39 10 5° 2 5 67 1 jan. 1934 . . . . 2 4 1 7 1 98 — 2 6 75 39 1 34 5 64 1 jan. 1933 . . . . 2 5 1 5 4 78 — 2 4 4 9 38 1 2 6 — 74 1 jan. 1932 . . . . 2 4 143 5° — 21 2 4 38 1 2 4 — 7 4 1 jan. 1931 . . . . 19 133 39 — 14 14 36 1 16 — 53 1 jan. 1930 . . . . 19 in 21 — 9 6 36 1 8 — 2
i Sverige den 1 januari 19 4 1, längd i km. T abell i. G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV. Summa väg-längd Asfalt-maka dam Tjär- maka-dam Emul- sions- maka-dam Hyvel- bland-ning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Andra belägg
ningar Oljor Sulfitlut
Hygro-skopiska salter Vanliga grus- och makadam vägar I 2 1 3 I 4 15 1 6 17 1 8 19 2 0 2 1 2 2 102.8 65.5 3.2 6.6 40^-3 20.4 72 244 371 i 743 3173 7-4 18.6 2.4 2.0 37-9 3-1 14 10 2 423 1 4 1 2 2 063 23.2 0.4 0.2 — 6-3 — — 27 I 095 *1 2 6 1 2 5 1 7 44.2 6.4 25-7 — 20.9 — 1 1 159 690 3 185 4 226 — — I I . 4 20.1 I.o — — 2 77 866 3 3 1 8 4533 — 12.3 465 289 2 7 9 6 3 602 8.9 — 37-3 16.8 — — 34 x 54 572 2 920 3 786 2.1 0.7 0.6 — 3-9 — — — 658 7 72 1 45 2 I9.8 — i.i 9.2 2.1 — — 54 5 1 0 746 1 448 60.4 39-5 1 1 . 7 — 20.1 3-3 23 314 830 1 875 34 4 4 202.7 148.6 5^-3 — 2.4 15-5 — 4i 539 2 606 3955 I9.8 2.7 35-3 7.6 0.5 — — 4 353 I 677 2 253 1.5 — 35*3 — — — 3 2 2 1 16 6 I 872 24 4 4 — 4*5 38.7 — ~ — 36 560 2 2 1 0 2 139 5 060 9.8 1 2.7 3-2 — IO.3 5-2 3 — 1 0 1 6 2 831 3 9 1 6 4.1 — 30.9 — — — — 895 600 2 6 l l 4 2 4 5 2.9 — 10.7 — 4I .8 — — i o 5 762 I 522 2 501 — — — — 44.2 — — 78 7 64 I 4 1 3 2 372 10.8 29.1 2.0 — 85.8 28.9 — — 2 500 I 7 I I 4 4 5 6 1.5 — — — 20.5 — 6 250 783 2 OO8 3 i o 7 3*1 40.0 0.6 — I3.8 13.2 — 4 6 1 906 3374 4 8 5 7 0.6 0.7 2.1 — — 3-9 9 2 1 8 7 1 1 3499 4 4 5^ 1-3 19.9 0.3 — — 1-3 - 14 4 2 1 1 7 2 6 7 7é4S — 3-5 14.7 — 2.6 — — — 2 34é 4 325 6703 5V 405 324 62 720 95 2 1 1 4773 20 1 7 1 58 883 88 2 1 0 544 4 2 1 35° 60 630 48 925 3 026 48 806 3 1 236 88 043 501 381 34 6 40 274 4 4 6 1 4 2 203 43 599 37 1 2 7 8 6 8 7 3 473 333 343 23 159 5i 432 2 0 4 3 3 7 4 1 8 42 973 85771 440 300 32 6 15 1 5 0 47 463 1 7 6 7 28 494 5 ° 9 3 8 8 4 2 2 5 328 233 295 5 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592 308 146 2 67 4 59 8 791 6 1 0 1 6 4 3 5 6 1738 8 1 0 5 5 2 1 7 90 2 1 6 1 43 1 2 509 720 1 2 6 9 1 64 283 79 319 16 4 52 [ 54 1 9 13 90 505 8 262 68 448 7 8 1 6 7 1 2 6 24 i n — — 10 — 463 4 307 71 531 76 9 7 1 97 24 67 — — 10 — 192 1 982 73 T7° 75 867 34 7 28 — — 1 1 — 35 35° 73433 74 i n
Fig. i. Utve ckl in ge n av v ä g b e lä g g n in g a r på la nd sb yg de ns all m än na väg ar i Sv er ig e år en 19 3 8 — 19 4 0 .
T abell 2.
Väglängd för olika grupper åren 1 9 3 0 —19 4 1. Gr upp 1 jan. 1930 1 jan. 1931 1 jan. 1932 1 jan. 1933 1 jan.
1934 1 jan. 1935 1 jan. 1936 1 jan. 1937 1 jan. 1938 1 jan. 1939 1 jan. 1940 1 jan. 1941 Väglängd i km. Grupp 11 . . (huvudsakligen permanenta be läggningar) 2 1 3 3 2 5 399 4 6 9 537 689 I 012 I 285 I 5 2 3 I 745 i 997 2 0 3 9 Grupp I I . . (huvudsakligen halvpermanenra beläggningar) 80 1 98 2 7 1 393 579 7 9 2 I O O I I 27 8 I 3 8 2 1 5 8 5 2 0 5 3 2 133 Grupp I I I . . (dammbundna grusvägar) 3 8 5 2 1 7 4 4 7 7 0 8 8 5 7 1 3 9 2 0 1 7 83 6 24297 30724 3 9 893 4 6 4 1 6 52757 25155 Grupp I V . . (vanliga grus- o. makadamvägar) 73 433 73 170 7i 531 68 448 64 283 6 l 738 56 2 8 2 5 0 9 3 8 42 973 37 127 3 1 2 3 6 58 883 Summa väglängd . . 74 i n 7 5 8 6 7 7 6 9 7 1 7 8 i é 7 79 319 8l 055 82 592 84225 85771 86 873 88 043 88 2 1 0
1 H är ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.
T abell 3.
Skillnad i väglängd fö r olika grupper 1 9 3 0 —19 41.
Gr upp 1930— 1931 19 3 1— 1932 1 9 3 2 -1933 1933— 1934 1934— 1935 1935— 193 6 1936— 1937 1937— 1938 1938— 1939 1939— 1940 1940— I 94I Väglängd i km. Grupp I + 1 1 2 + 74 + 70 -f 68 + 152 + 3 2 3 + 2 7 3 + 238 + 222 + 2 5 2 + 4 2 Grupp I I + 1 1 8 + 73 + 1 2 2 + 1 8 6 + 21 3 + 209 + 2 7 7 + 1 0 4 + 203 + 468 + 80 Grupp III +1789 + 2 596 + 4 08 7 +5 063 + 3 91 6 -j- 6 46 1 +6427 + 9 169 -f 6 523 +
6
341 --27 602 Grupp I V — 2 6 3 — 1 639 —3 083 —4165 —2 545 —5456— 5 3 4 4 —7965— 5 846— 5 891 + 27 647 Summa väglängd + 1 7 5 6 + 1 104 + 1 196 + 1 1 5 2 +1736 + 1 5 3 7 + 1 6 3 3 + 1 5 4 6 + I 102+ I 170 + 167 T abell 4. L ä n V ä g l ä n g d i kmGrupp I Grupp II Grupp III 14 -11+ 111 M alm öhus... 343 (8-7) 426 (10.8) 580 (14.7) 134 9 (34-1) Stockholms... ... 137 (4-3) 605 (19 .0 687 (21.7) 1429 (45.0) Kristianstads . . . . ... 267 (7.8) 135 (3-9) 1 1 6 7 (33-9) 1 569 (45.6) H allan d s... . . . . . . M 00 66 (2.9) 357 (15-8) 576 (25.6) Göteborgs och B oh us... 145 (5-9) 37 (i-s) 390 (16.0) 572 (23 4)
Väglängderna den i januari 19 4 1 för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 för Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs & Bohus län, vilka ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar.
A v tabellerna framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet under 1940 på grund av kristiden varit mindre än tidigare. Den sammanlagda längden av de vägar, som hade permanent eller halvpermanent beläggning eller voro be handlade med dammbindande medel (summan av grupperna I, II och III) var för hela riket den 1 januari 1941 29 327 km eller ca 33.2 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 voro motsvarande siffror 56 807 km eller ca 64.5 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffror voro den 1 januari 19 3 1 ca 3.6 %, 1935 ca 23.8 %, 1939 ca 57.3% . Minskningen under 1940 faller inom Grupp III, omfattande behandling med dammbindande medel. Denna grupp har under år 1940 minskat från 52 757 km till 25 155 km, vilket orsakat en motsvarande ökning av längden på de obehandlade grus- och makadamvägarna. A v de damm bindande medlen inom grupp III har dock den inom landet framställda sulfit- luten kommit till ökad användning. Sulfitluten ökades sålunda under år 1940 från 3 026 km till 4 773 km, d. v. s. med 1 747 km. Motsvarande ökning under år 1939 var 823 km. ökningen i användningen av sulfitlut har dock icke varit tillräckligt stor för att motsvara minskningen av övriga dammbindningsmedel, såsom importerade oljor och hygroskopiska salter. Under år 1940 minskade sålunda användningen av oljor med 714 km (1939 en ökning av 3 1 1 km) och hygroskopiska salter med 28 635 km (1939 en ökning av 5 207 km).
Såsom framgår av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar (summan av grupperna I och II) för närvarande ca 4 172 km eller ca 4.7 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 var motsvarande procentsiffra ca 4.6 %, 1939 ca 3.8 %.
A v de helpermanenta vägbeläggningarna (grupp I) har smågatstenen ökat under år 1940 med 13 km1 (1939 98 km) och beläggningstyper, som upptagits under rubriken »andra beläggningar» (kolumn 1 1 i tabell 1) visar en samman lagd ökning av 23 km. I denna senare grupp äro upptagna bl. a. amiesite ca 52 km och asfaltlösningsbeläggningar såsom kallmak ca 12 km och kvartsit- stahlas ca 1 1 km. ökningen är främst beroende på under året nytillkomna asfaltlösningsbeläggningar. De övriga typerna av helpermanenta beläggningar ha under året icke nämnvärt ökat. Essenasfalten visar en mindre minskning bero ende på inkorporeringar under året.
A v de halvpermanenta beläggningarna ha indränkningsbeläggningarna (ko lumn 12, 13 och 14 i tabell 1) något minskat, vilket beror på ommätning av väg längderna inom Stockholms län. ökningen i längden av ytbehandlade grusvägar var under 1940 90 km. Motsvarande ökning under 1939 var 356 km.
1 ökningen av längden smågatsten är i verkligheten större, enär stora smågatstensbelägg- ningar påbörjats under året men ej helt fullbordats. Dessa beläggningar ingå ej i siffran 13 km.
Stockh olm 19 4 1. Iv a r H seggström s B o k try c k e ri A . B . 410800
