Stressade IV elever
- okunniga eller omotiverade?
Jessica Andersson & Karolina Johansson
Pedagogiska Institutionen Examensarbete 15 hp
Stressade IV elever – okunniga eller omotiverade Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Vårterminen 2009
Stressade IV elever
- okunniga eller omotiverade?
Jessica Andersson och Karolina Johansson
Sammanfattning
Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar
grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret ”Känsla av sammanhang” (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes. Studien omfattades av 23 elever som går första året på IV i en kommunal gymnasieskola i
Mellansverige. Resultatet visade att elever på IV har genomsnittligt låg KASAM. Antonovsky (1991) menar att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress uteslutande från den negativa sidan. Författarnas förförståelse var att eleverna skulle ha låg KASAM och resultatet motsvarar författarnas förväntningar.
Nyckelord:
Stressed IV students
- ignorance or lack of motivation
Jessica Andersson och Karolina Johansson
Abstract
The health of students in upper secondary school has the past years been a central topic of discussion. Youth experiences that the school is one of the largest sources of stress in their lives (SOU 2006:77). One of the growing programmes is the individual programme in upper
secondary school (IV) where 11% of the students that leave compulsory school attend due to the fact that they have not obtained eligibility for a national programme. The aim for the study is to inquire into IV students’ durability towards stress in relation to the schools responsibility to make a good school-environment available. The questionnaire ”Sense of Coherence” (SOC), which measures individuals capacity to answer to stressors that originate from life, was used. The study comprised 23 students that attend the first year at the individual programme in a municipal upper secondary school in the Middle of Sweden. The result showed that students attending this programme have in average low SOC. Antonovsky (1991) mean that individuals with low SOC views both outer and inner stress exclusively from a negative point of view. The authors pre-comprehension were that the students would have low SOC and the results
correspond to the authors’ expectations.
Keywords:
1. Inledning...2
1.1. Val av problemområde...2
1.1.1 Skolungdomars hälsa...2
1.1.2 Ett gott skolklimat...2
1.1.3 Individuella programmet, IV...3
1.1.4 Angelägenhetsgrad...3 1.2. Förförståelse...3 1.3. Syfte... 4 1.4. Forskningsfrågor...4 1.5. Avgränsningar...4 2. Bakgrund...4 2.3 Forskningsanknytning...4 2.3.1 Hälsans mysterium...5
2.3.2 Kritik mot begreppet KASAM...7
2.3.3 Stressande livshändelser - Stressful life events...8
2.4 Tidigare forskning...8
2.4.1 En jämförelse av KASAM - profiler mellan elever studerande på praktiska och teoretiska program på en kommunal gymnasieskola i årskurs 2...9
2.4.2 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa...9
2.4.3 Barn och unga berättar om stress...9
2.4.4 När självkänslan växer...10 2.4.5 Skolelevers självvärdering...14 2.5 Anknytande litteratur...16 2.5.1 Skollagen...16 2.5.2 Lpo-94...16 3. Metod...16 3.1 Undersökningsstrategi...16
3.3 Genomförandesteg...17
3.4 Urvalsförfarandet...18
3.5 Urvalsgrupp...18
3.6 Datainsamling...18
3.7 Validitet och reliabilitet...18
3.8 Forskningsetiska principer...19
3.9 Resultatbearbetning...19
3.10 Resultatredovisning...19
4. RESULTAT/ANALYS...20
4.1 Resultat av klassens totala KASAM-poäng...20
4.1.1 Analys av klassens totala KASAM-poäng...21
4.2 Resultat av klassens totala poäng av Begriplighet...21
4.2.1 Analys av klassens totala poäng av begriplighet...22
4.3 Resultat av klassens totala poäng av Hanterbarhet...22
4.3.1 Analys av klassens totala poäng av hanterbarhet...23
4.4 Resultat av klassens totala poäng av Meningsfullhet...23
4.4.1 Analys av klassens totala poäng av meningsfullhet...24
4.5 Om det finns ett mönster, vilket är detta i så fall?...25
5. Slutsatser...25 6. Diskussion...26 6.1 Resultatdiskussion...26 6.2 Metoddiskussion...29 6.3 Diskussion om framtiden...30 7. Litteraturförteckning...31 7.1 Referenslitteratur...31 7.2 Internetkällor...32 7.3 Bakgrundslitteratur...33
Bilaga 1 KASAM formulär...33 Bilaga 2 Missivbrev...39
Bilaga 3 Information till elever...40
1. Inledning
Om en växt växer upp i ljus och näringsrik jord blir den grön och frodig Om en växt växer upp i mörker och näringsfattig jord blir den blek och tanig Ingen är bättre eller sämre
Båda har gjort det bästa möjliga utifrån sina förutsättningar (Hagström m.fl., 2000:21)
I den allmänna debatten diskuteras det att ungdomar mår allt sämre, både fysiskt och psykiskt. Enligt en studie från Statens offentliga utredningar (2006:77) så upplever ungdomar att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv.
I en rapport från folkhälsoinstitutet (Hagström, m.fl., 2000) så belyses bristen på tidigare studier av IV -elevers hälsosituationer. De studier som ändå finns att tillgå visar att fler elever på individuella programmet (IV) har sämre hälsa och fler riskbeteenden jämfört med övriga gymnasieskolans elever.
1.1. Val av problemområde
1.1.1 Skolungdomars hälsa
Ungdomars kognitiva förmåga utvecklas under inflytande av föräldrar, förskola, och skola enligt rapporten från Statens offentliga utredningar (2006:77). I samma studie menas det att självkänsla är en följd av elevens framgång i att genomföra uppgifter, inte orsaken till att hon lyckas. Elevers självkänsla utvecklas genom att de lyckas med att genomföra uppgifter som de föresatt sig. Då elever har skiftande förutsättningar och erfarenheter så hanterar och upplever de stress och påfrestningar, såsom upprepade negativa händelser, på olika sätt. Elever känner stress om de upplever att de påfrestningar de utsätts för överstiger den egna förmågan att hantera dessa utmaningar. Deras faktiska förmåga att hantera påfrestningen, förmågan att värdera den och
förmågan att värdera de egna möjligheterna att bemästra den har betydelse för förekomsten av stress (a.a.).
1.1.2 Ett gott skolklimat
Ett gott skolklimat är ett vitt begrepp. Betydelsen av ett gott skolklimat påpekas i läroplanen (Lpo 94):
Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.
(Utbildningsdepartementet, 1994:7)
I läroplanen, Lpo-94, står det att skolans uppdrag är att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att på så sätt förbereda dem för att leva och verka i samhället. Merparten av åtgärder som föreslås i läroplanen är inriktade på omvärldskunskap, vad studie- och yrkesvägledare kallar – kunskap om alternativen (Lindh, 1997). Det är dock lika viktigt att eleven blir medveten om sina personliga förutsättningar – kunskap om sig själv (a.a.). Detta för att individen ska kunna göra väl underbyggda val i framtiden.
11 % av eleverna som ska välja till gymnasieskolan i dag har inte tillförskaffat sig den
behörighet som krävs för att komma in på ett nationellt program (Silfverberg & Knöfel, 2006). Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan de påfrestningar, såsom upprepade negativa händelser, vilka kan bidra till att vissa elever väljer att gå på individuella programmet och dessa elevers stresstålighet. Vi frågar oss om det kan vara så att elever hamnar på IV på grund av deras förmåga att hantera ovan nämnda påfrestningar och beroende av den nivå av stresstålighet som eleven besitter? (a.a.).
I studien När självkänslan växer (Hagström m.fl., 2000) menar författarna att det är viktigt att titta på elevers situation ur ett salutogent perspektiv för att skapa ett gott skolklimat. Med ett salutogent synsätt menas att lärarna uppmärksammar elevers positiva egenskaper och
uppmuntrar sammanhang där dessa lockas fram. Med detta förhållningssätt menar författarna att elevers självkänsla stärks. Ett allmänt gott skolklimat gör att elevers känslomässiga och
personliga egenskaper utvecklas i positiv riktning. Genom att arbeta salutogent i skolan så kan det, enligt författarna, ge en positiv synergieffekt även utanför skolan.
1.1.3 Individuella programmet, IV
Studier som redovisas i rapporten När självkänslan växer av Hagström m.fl., (2000) visar tendensen att IV elever har sämre hälsa och ökad grad av riskbeteende jämfört med andra gymnasieungdomar. Till det individuella programmet på gymnasiet kommer nästan samtliga elever som lämnar grundskolan utan godkänt i kärnämnena: svenska/svenska som andra språk, matematik eller engelska (Silfverberg & Knöfel, 2006). Målet med IV när det startades var tydligt inriktat på att ge grundläggande kunskaper i kärnämnena. Tanken var att elever efter särskilt stöd under ett år på IV skulle komma in på ett nationellt program. IV skulle kompensera dem som hade otillräckliga kunskaper, vägleda och motivera de omotiverade eller osäkra och stödja dem som inte kommit in eller avbrutit sina studier på ett nationellt program (a.a.).
1.1.4 Angelägenhetsgrad
Vi anser att resultatet av föreliggande studie har betydelse för studie- och yrkesvägledare och övrig personal som arbetar på en skola, för att få ökad kunskap om olika påfrestningar som kan påverka elevers hantering av yttre stressfaktorer. Studie- och yrkesvägledare arbetar även med individens behov av att bli medveten om relationen mellan kunskap om sig själv och kunskap om alternativen (Lindh, 1997). Resultaten från denna studie kan vara till stöd för arbetet kring att få elever mer medvetna om sig själva men även titta på vilket sätt skolan kan arbeta i förebyggande syfte för att stärka elevers känsla av sammanhang.
1.2. Förförståelse
Att stress förekommer i skolan ser vi dagligen då vi dels har barn som vistas där, och dels att en av oss arbetar inom skolan. Ofta kommer elever och berättar om betygshets och känslor av att inte räcka till. Detta tycker vi är alarmerande och vi uppfattar det som ett problem som förekommer på skolor över hela landet. Vår förförståelse är att ungdomar som har sämre förutsättningar att hantera påfrestningar kan uppleva att de har större problem att hantera negativ stress och presterar sämre i skolan som ett resultat av detta. Uppfattningen är inte att elever på IV har mindre begåvning än elever som går nationella program, snarare att de saknar motivation för sin egen skolgång och framtid.
1.3. Syfte
Syftet med detta arbete är att ur ett hälsoperspektiv undersöka elevers stresstålighet på ett individuellt program i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat
.
1.4. Forskningsfrågor
1.
Hur ser KASAM-profilen ut i en klass studerande på individuella programmet?2.
Om det finns ett mönster, vilket är detta i så fall?1.5. Avgränsningar
Då vi har haft begränsat med tid har vi valt att studera elever på en gymnasieskola. I och med att elever som inte skaffat sig behörighet till ett nationellt program oftast hamnar på IV direkt efter årskurs nio så har vi valt att undersöka elevers KASAM-profil, i årskurs ett, på det individuella programmet. Vi har valt att se klassen som en homogen grupp och kommer inte att skilja på kön, klass (social och socioekonomisk) eller kulturell bakgrund. Grundskolan har i uppdrag att se till att varje elev når de uppsatta kunskapsmålen, detta oavsett klass, kön eller kulturell bakgrund, utifrån detta är vår tanke att vi då inte heller kan bortse från någon grupp bland alla dessa obehöriga elever vi valt ska delta i undersökningen.
2. Bakgrund
I följande kapitel redogörs för forskning, teorier och litteratur som berör ungdomars stress och KASAMs utformning och användningsområden. Här klargörs även förklaringar för individuella programmet och ett gott skolklimat
.
2.3 Forskningsanknytning
Då uppsatsens syfte delvis är att ur ett hälsoperspektiv belysa elevers stresstålighet på ett individuellt program så har sökning gjorts efter forskning som gör det möjligt att mäta stresståligheten hos elever. Uppfattningen är att det finns rikligt med forskning och
nedanstående litteratur har valts för att ge en inblick i de teorier som använts i studien. Titlarna på dessa utgör detta kapitels underrubriker.
2.3.1 Hälsans mysterium
Aron Antonovsky har valt att titta på individers hälsa ur ett salutogent perspektiv. Antonovsky var professor i medicinsk sociologi och skriver i sin bok Hälsans mysterium (1991), om hur människor, trots tillvarons alla påfrestningar ändå förblir friska, och i bästa fall även
vidareutvecklas och växer som människor. Det mest centrala begreppet i denna undersökning är begreppet känsla av sammanhang, nedan benämnt KASAM. Antonovsky menar att för att klara av motgångar och bibehålla en god hälsa samt att tillägna sig de erfarenheter man gör på ett positivt sätt, så behöver tillvaron vara sammanhängande.
Antonovsky operationaliserade begreppet KASAM. För att kunna göra detta utfördes 51 stycken semi-strukturerade djupintervjuer med personer som alla hade två saker gemensamt: de skulle ha genomgått ett svårt trauma samt klarat av detta trauma bra. Analyserna av dessa intervjuer ledde till att tre komponenter utkristalliserades och dess begrepp var begriplighet (jag vet), hanterbarhet (jag kan) och meningsfullhet (jag vill). Antonovsky menar att för att kunna bibehålla en god hälsa så är det viktigt att dessa tre begrepp är i balans för individen själv.
Hur grundläggs KASAM?
Antonovsky (1991) beskriver att varje individ befinner sig på ett kontinuum där den ena ytterligheten är något som kallas generella motståndsresurser (GMR). Till dessa resurser räknas exempelvis pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet och att socialt stöd finns. Det gemensamma för alla GMR är att de bidrar till att göra de stressorer vi dagligen utsätts för begripliga. Vid den andra ytterligheten finns generella motståndsbrister (GMB). GMB är så kallade kroniska stressorer, livssituationsstressorer. GMB innebär; brist på motstånd mot stress och resurser som motverkar stress. Livssituationsstressorer har negativa konsekvenser för individens erfarenheter medan den andra sorten, livshändelsestressorer (GMR), inte går att förutsäga vilken konsekvens de får för människor. Ju mer GMR en individ har i detta kontinuum, desto troligare är det att individen kommer att göra den typ av livserfarenhet som bidrar till att bygga upp en stark KASAM. Ju fler och starkare GMR en individ har tillgång till, desto större är sannolikheten att individen utvecklar en stark KASAM och fortsättningsvis gör positiva erfarenheter i sitt hanterande av stressorer. Antonovsky (1991) menar att en individ som befinner sig närmare
GMB på detta GMR-GMB- kontinuum, kommer mer sannolikt att göra negativa erfarenheter i sitt hanterande av stressorer och utveckla en svagare KASAM. Antonovsky (1991) menar att när individen fyller trettio har den i stort sett skaffat sig hög respektive låg KASAM. Individen har nu under flera år upplevt ett visst mönster av livserfarenheter och skapat sig en bild av världen som är mer eller mindre begriplig, hanterbar och meningsfull.
Antonovsky (1991) menar att KASAM är en träningsbar förmåga, men efter trettio års ålder är den inte lika lätt att förändra. För individer med låg KASAM är det viktigt att försöka förenkla sin tillvaro och få det mer som man själv vill. Genom att rikta sin uppmärksamhet mer på välbefinnande, och söka sig till situationer och människor som man tycker om och mår bra med, kan man på ganska kort tid förändra läget signifikant.
Högt respektive lågt KASAM
Antonovsky (1991) menar att det inte finns en enda människa som vid sina sinnens fulla bruk är lycklig, entusiastisk, tillfreds och har massor med livsglädje i en mycket svår och jobbig livssituation. Det finns individer i alla samhällsklasser som sitter fast i oönskade situationer, och som inte ser någon möjlighet att bryta sig ut. Då och då är livet smärtsamt för oss alla, när någon nära lider eller dör, när den vi älskar sviker oss eller ens barn far illa. Den som har en stark KASAM är inte mer tillfreds i sådana lägen, men däremot försöker den KASAM-starke aktivt se sammanhangen och påverka omständigheterna så gott det går, göra det bästa möjliga av situationen, ta vara på det som kan göra livet uthärdligt mitt i det obehagliga. Det är för denna specifika aspekt av välbefinnandeförmåga som KASAM har betydelse. Personer med ett högt KASAM har en större förmåga att se lösningar trots att de utsätts för stressorer. Detta skulle kunna leda till att de inte upplever stress på samma sätt som personer med lågt KASAM och därför lyckas de upprätthålla en god hälsa.
Enligt Antonovsky (1991) så kan inte de tre variabler som bygger upp KASAM (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) bortses eller värderas oberoende av varandra utan ska ses som en helhet. Viss vägledning kan man få av att titta på vilket av de tre begreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som drar ned poängen mest. En verkligt KASAM-stark person kan utsätta sig för svårare utmaningar, och tål mer komplexitet i tillvaron, än en KASAM-svag. Det är inget ”fel” i att vara KASAM-svag, men Antonovsky (1991) menar att individen då bör tänka på att sänka sin ambitionsnivå, inte ta på sig alltför stora ansvar och försöka hålla nere svårighetsgraden i de utmaningar man antar. Den som har låga KASAM-poäng bör försöka förenkla sin tillvaro, aktivt försöka dra ner på ambitionerna att leva efter andras normer och i stället söka sig till sådana aspekter av livet man själv känner starkt för och behärskar.
Begriplighet/Jag vet
En individ med låg KASAM kan tycka att den vardagliga livssituationen är mera komplex än man för tillfället har intellektuell ork att klara av. Det kan också innebära att individen har
språkliga eller sociala svårigheter i sin nuvarande miljö. Ibland orsakas svag begriplighetspoäng av kognitiva problem så som förekomst av alltför många negativa och oroande tankar, oförmåga att själv försöka styra sina reaktioner och dåligt självförtroende.
Hanterbarhet/Jag kan
Låga poäng i hanterbarhet brukar betyda tillitsbrist och resurssvaghet i förhållande till vardagens krav. Det kan stå för otillräcklig kompetens, dålig ekonomi, bristande samhörighet eller liknande. Det kan också bero på att man har blivit överrumplad av livets komplexitet när jobb, familj, ekonomi och annat ställer större krav än man för närvarande mäktar med, och man har ännu inte lyckats utveckla tillräckligt funktionella nya beteenden. En form av kognitiv funktion som närmast kan kallas självförtroende ingår också i hanterbarhetsbegreppet, det vill säga förmågan att tro sig om att kunna påverka och vara stark. Antonovsky (1991) hävdade att en hög hanterbarhet är starkt beroende av en hög begriplighet. Det beror på att när människor ställs inför ett krav så krävs det en klar bild av vad detta krav består av för att kunna uppleva sig ha resurser för att hantera det. Om världen istället upplevs som ostrukturerad, nästan som kaos så är det svårt att uppleva en hög känsla av hanterbarhet.
Meningsfullhet/Jag vill
Detta är den sista av de tre komponenterna i KASAM och den som Antonovsky (1991) senare skulle kalla motivationskomponenten. En stark upplevelse av meningsfullhet skapar i
människan en känslomässig grund som lockar fram engagemang, livsglädje och ger mål att sträva mot även när livet tar oönskade vändningar. Om den sammanslagna poängen är låg tyder det på bristande engagemang i de vardagliga situationer man oftast befinner sig i. Då bör man satsa på att utveckla sin perspektivförmåga, fundera över livets mening och försöka utgå mer från sina egna värderingar och göra det man är bra på. Det är viktigt att ofta försöka vara i situationer man tycker om. Det kan också stå för depressivitet och emotionell utmattning. Ibland kan det bero på att man har kopplat sitt liv till en annan människa eller grupp vars livsstil/kultur inte passar en själv.
Meningsfullhetskomponenten kallade Antonovsky (1991) för den allra viktigaste delen i KASAM begreppet, av anledningen att det är den så kallade motivationskomponenten. En människa med hög begriplighet och hanterbarhet, men som saknar meningsfullhet, kommer med tiden att tappa mer och mer av sin förståelse och kontroll över resurserna.
2.3.2 Kritik mot begreppet KASAM
Berit Nilsson har i sin avhandling, om vad känslan av sammanhang betyder i våra liv, frågat sig: Vad är det egentligen KASAM mäter? Är det ett tillstånd eller ett förhållningssätt? (Nilsson, 2002). Hon menar vidare att det kan vara svårt för individer att få ett sammanhang om denne inte är en del av den rådande normen i samhället omkring, och även hur olika delar i livspusslet hänger ihop vilket får följder för hela livet, för hälsan och det sociala livet. Hon påpekar att det är viktigt att inte endast mäta KASAM som en personlig variabel utan även ta hänsyn till hur strukturförändringar påverkar den enskilda individen.
I publikationen Röster om KASAM, 15 forskare granskar begreppet Känsla av sammanhang (Kumlin, 1998) ställs bland annat frågan vad som kommer först, KASAM eller den handling
som leder till stark KASAM. Orsak och process är nära sammanflätade i teorin om KASAM, vilket skulle kunna ses som ett problem vid användandet av detta som analysverktyg.
Carol Tishelman (1998) skriver i Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik att hon anser att modellen KASAM bygger på är tilltalande, men är samtidigt tveksam till både KASAM som förklaringsmodell och som instrument och menar att det är viktigt att den utsätts för konstruktiv kritisk granskning. Vidare diskuterar hon om KASAM-instrumentet ens är universellt
meningsfullt där en av hennes invändningar belyser problematiken kring översättningen av KASAM-instrumentet. En annan problematik hon lyfter fram är att KASAM nästan uteslutande har studerats i kulturer med europeiskt ursprung. Hon är även tveksam till om
KASAM-instrumentet är en bra operationalisering av KASAM-begreppet för kvinnor då kvinnor har en benägenhet att få lägre KASAM-poäng än män.
2.3.3 Stressande livshändelser - Stressful life events
Suzanne Kobasa (1979) har studerat människans stresstålighet i olika livssituationer.
Definitionen av stress som hon utgår ifrån är att händelser i livet är stressande om de orsakar förändringar och kräver anpassning från en människas normala rutiner. Antonovsky ansåg att en viktig skillnad mellan hans och Kobasas begrepp var att KASAM teorin är baserat på
antagandet att människor söker efter stabilitet, medan Kobasa menar att människor snarare söker förändring för att kunna utvecklas (Antonovsky, 1991). Kobasa (1979) menar vidare att människor inte ska undvika stress i form av möjligheter att förbättra sina liv, utan även väga in den omfattning som relationen mellan stress och ohälsa de facto har. Hon har skapat ett begrepp som hon kallar personlighetsbaserad härdighet/stress-hardiness, som består av tre av varandra oupplösligt sammanflätade begrepp:
Engagemang: en förmåga att känna sig djupt involverad i eller engagerad i aktiviteter som finns i deras liv.
Kontroll: en övertygelse om att de kan kontrollera eller påverka händelser som de upplever. Utmaning: förväntan om förändring som en spännande utmaning som kan leda till fortsatt utveckling.
Dessa tre begrepp finns närvarande hos individen och hanteras olika beroende på vilka situationer som uppstår. Detta anser hon bidrar till ett upprätthållande av hälsa. Personer som upplever hög stressnivå utan att må dåligt har personliga karaktärsdrag som skiljer sig från de människor som mår dåligt av stress.
Kobasa förklarar att en människa som utsätts för höga nivåer av stress utan att bli sjuk, har en personlighetsstruktur som hon kallar härdig. En person med hög härdighet karaktäriseras av att den har makt att besluta, eller skicklighet i att välja mellan olika handlingsmöjligheter för att hantera stressen. De har även den kognitiva förmågan att tolka, uppskatta och införliva olika stressande händelser i sitt liv och därför oskadliggöra dess splittrande effekter. Dessutom
besitter de coping skills, eller har en större repertoar av passande reaktioner på stress som har skapats genom att ha motivation att prestera i alla situationer. I motsats så är de som har låg härdighet maktlösa, nihilistiska och har låg motivation att prestera. När de utsätts för stress har de inga resurser att hantera den, de ger upp den lilla kontroll de har och de ger efter för ohälsan. Kobasa (1979) och Antonovsky (1991) visar två olika antaganden om vad människan strävar efter, stabilitet menar Antonovsky och förändring hävdar Kobasa. Vi ser det som att människor söker balans i sina liv och då ligger begreppet stabilitet nära till hands.
2.4 Tidigare forskning
Nedan redovisas tidigare forskning om ungdomars upplevda stress och skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Sökning har gjorts efter forskning som ger information om stressfaktorer i skolvärlden. Titlarna på dessa utgör detta kapitels underrubriker.
2.4.1 En jämförelse av KASAM - profiler mellan elever studerande på praktiska och teoretiska program på en kommunal
gymnasieskola i årskurs 2
Författarnas syfte med denna undersökning var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan elevers KASAM – profil beroende på vilket program elever har valt att gå på gymnasiet kopplat till ett teoretiskt eller praktiskt programval (Frick & Lotzner, 2007).
De tre program som författarna valt att undersöka var bygg- frisör och samhällsprogrammet, där författarna menar att bygg- och frisörprogrammet får representera praktiskt program och samhällsvetenskapligt program får representera teoretiskt program. Författarna använde sig dels av Antonovskys KASAM - test i en kvantitativ undersökning där eleverna fick svara på
Antonovskys KASAM formulär, men utförde även en kvalitativ undersökning genom att intervjua ett antal elever ifrån varje klass. Resultatet visade att samhällsprogrammet hade ett KASAM - medelvärde på 134 poäng och Bygg- och Frisörprogrammet hade ett medelvärde på 140 poäng. Författarna menar att de funnit vissa skillnader i KASAM nivåer mellan elever på praktiska och teoretiska program, eleverna på de praktiska programmen har något högre KASAM. Författarna anser att skillnaden kan tas som ett tecken på att elever på praktiska program har högre KASAM och därmed en fördel i att hantera stressorer i vardagen.
2.4.2 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa
En ogynnsam utveckling i unga år kan påverka individen under hela det liv som återstår. Förebyggande insatser under denna period har därför större effekt än senare i levnadsloppet. (SOU 2006:77:29)
I rapporten Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) visar flera studier att det har blivit mer förekommande att ungdomar är nedstämda, känner sig oroliga, har sömnsvårigheter och värk. I den allmänna debatten betecknas ofta dessa tecken som stress. I rapporten så
beskrivs begreppet stress som en känsla av att känna sig ansträngd, att inte hinna med det man tänkt sig, vara frustrerad, vara orolig och att ha svårt att somna. Kroppsliga symptom, som uppfattas vara konsekvenser av dessa påfrestningar, exempelvis huvudvärk och magvärk, ingår i denna vardagliga beskrivning av stress. Ordet stress är enligt rapporten lika med att vara utsatt för en påfrestning som uppfattas som oberättigad eller obehaglig. Ungdomar kan exempelvis säga att de är ”stressade” av att ha prov i skolan. Ungdomar anger också att stress uppstår när tiden inte räcker till alternativt används felaktigt. De blir även stressade av att det förväntas att de ska ta ansvar för sin skolgång och själv planera sin studietid. De utrycker även att de får lite hjälp av pedagogerna och menar att dessa inte vägleder dem i deras studier.
2.4.3 Barn och unga berättar om stress
Barnombudsmannen har vid flera tillfällen uppmärksammat stress bland barn och unga, genom undersökningar, seminarier, konferenser och sedan lämnat förslag på åtgärder till regeringen.
I rapporten Barn och unga berättar om stress, BR2004:031 från barnombudsmannen så har 400
barn deltagit i en undersökning om stress i barn och ungas vardag. Barnen som deltog i
undersökningen var mellan 9-16 år. I rapporten beskrivs stress som någonting naturligt och som för det mesta är bra och kan till och med höja prestationen. Men det finns negativ stress som skadar kroppen på sikt, inte minst när man är ung och kroppen fortfarande växer och utvecklas. I rapporten så är definitionen på negativ stress följande:
Stress eller negativ stress kan definieras som en obalans mellan de påfrestningar en människa utsätts för och de resurser och den kompetens han eller hon har att klara av situationen.
(Nyberg, 2003:03:7)
I rapporten tas det upp ett ifrågasättande om det är så att barn verkligen är mer stressade i dag än de var förr. Eller är det snarare så att det är ett skapat problem genom den debatt om stress som ständigt råder i samhället. Efter denna undersökning står det klart att många barn i skolan i dag upplever och lider av stress.
Vi vuxna har ett ansvar för att skaffa oss mer kunskap om stressfaktorer och hur de påverkar barn.
(Nyberg, 2003:03:5)
När barnen beskriver med egna ord vad stress är så framgår det tydligt genom rapporten att barnen har erfarenheter av stress. De nämner att de blir oroliga, deprimerade, arga, upphetsade,
1 Barnombudsmannens hemsida 090312 http://www.barnombudsmannen.se/adfinity.aspx?
nervösa och irriterade. Barnen talar även om symtom som att inte kunna slappna av och trötthet och huvudvärk. Skolan är en orsak till stress i barns vardag. Barnen beskriver de krav som ställs på dem med att lämna in arbeten i tid, mycket läxor och prov. 80 % av högstadieeleverna som svarade uppgav att det var vanligt eller mycket vanligt med stress bland jämnåriga. 50 % av barnen svarade att de känt sig stressade det här läsåret. När barnen svarade på frågan vad de tror att stressen beror på svarade 80 % att skolan är den största stressfaktorn. 40 % av de tillfrågade barnen ansåg att för mycket läxor var en stor stressfaktor i skolan. När frågan om du känner dig stressad på fritiden, vad tror du det beror på? blev 49 % av svaren att skolan tar mycket tid.
2.4.4 När självkänslan växer
1996 tog Folkhälsoinstitutet initiativet till ett projekt som skulle verka för en utveckling av det hälsofrämjande arbetet inom gymnasieskolans individuella program (IV). Projektet fick namnet IV-nätverk och kom att bestå av knappt trettiotalet skolor spridda över hela Sverige.
Bakgrunden till projektet var att tidigare studier visat tendensen att IV elever hade sämre hälsa och ökad grad av riskbeteende jämfört med andra gymnasieungdomar.
Syftet med projektet var att stödja personal som arbetade med eleverna på IV programmet och för att de i sin tur skulle kunna utveckla metoder och förhållningssätt för sitt hälsofrämjande arbete. Målet med projektet var att deltagande skolor skulle vara i gång och arbeta aktivt med förebyggande och hälsofrämjande arbete. En kunskapsbas i hälsoarbete och hälsoundervisning ska ha byggts upp. Hälsoarbetet ska vara förankrat hos skolledning och i personalgruppen. Att arbetssätt för kunskapsutbyte mellan deltagande skolor stöds och byggts upp och även spridits till andra skolor i respektive region.
Projektet avslutades år 2000 och deltagande IV-programs erfarenheter av utvecklingen av hälsoarbetet har sammanställts i denna rapport.
Vad menas med hälsa?
I studien beskrivs hälsa som ett tillstånd som innefattar individen i förhållande till sin miljö. En kombination av små möjligheter att påverka sitt liv, sin egen planering och utförande av sitt eget arbete och dessutom stora krav anses över tid ge upphov till negativ stress. Ett allmänt gott skolklimat gör att elevernas känslomässiga och personliga egenskaper utvecklas i positiv riktning. Hälsan hos ungdomar är situations- och miljörelaterad. Ofta tittar vi endast på individuella egenskaper för att förklara människors hälsa/ohälsa och glömmer bort att titta på sammanhanget som individen befinner sig i.
Om vi bortser ifrån sammanhanget så, menar författarna till studien, riskerar vi att missa chansen till att förbättra en situation genom att förändra den omkringliggande
miljön/sammanhanget som individen befinner sig i. Olika sammanhang tar olika aspekter av oss i anspråk och lockar fram olika sidor hos oss. Genom att titta på individen i sitt sammanhang så kan vi hitta nya vägar att främja hälsa. En yttre förändring i miljön kan skapa förutsättningar för en inre förändring hos en ungdom som lever i den specifika miljön.
Hälsa är ett sammansatt begrepp, hur ungdomar mår beror på de sociala och psykologiska sammanhang de befinner sig i.
Författarna menar att om man tittar på bilden ur ett salutogent synsätt så visar den undre cirkeln samma elevs starka/positiva sidor. Detta är en hälsocirkel. När en elev visar upp sidor från den problematiska ohälsocirkeln så glömmer vi lätt bort elevers positiva egenskaper som kanske visar sig i många andra sammanhang. Att arbeta salutogent utifrån elevers hälsocirkel har uppenbara fördelar. Sammanhang som lockar fram dessa positiva egenskaper hos eleven bör uppmuntras och på det sättet så stärks elevens självkänsla. Självkänslan, det vill säga det vi tror om oss själva kommer också att styra många av de val vi kommer att göra i livet. Att arbeta utifrån detta positiva perspektiv med elever får också en positiv synergieffekt.
Författarna till studien har kommit fram till att många ungdomar på IV programmet på
gymnasiet har en skolbakgrund där svårigheter och misslyckande har varit det som stått i fokus under en längre tid. Hur elever mår har att göra med hur de trivs i skolan och i vilken mån skolan har lyckats väcka elevernas lust att lära. Ofta så skyller man elevers håglöshet och brist på motivation på elevernas individuella egenskaper som etnisk bakgrund, begåvning och stimulans hemifrån. Kanske finns större möjlighet att påverka situationen för eleverna om skolans betydelse för elevers trivsel uppmärksammas. I rapporten så skriver författarna att det finns forskning som visar att det som kännetecknar skolor där elever trivs och mår bra är där djupt liggande värderingar finns hos personal och skolledning och där normer och värderingar som råder på skolan är tydliga och förutsägbara för eleverna. Ett gott känslomässigt klimat på skolorna bygger man upp genom gott samarbete och goda relationer mellan lärare och elever. De ska tillsammans arbeta mot att lösa de uppgifter som eleverna har. Det är viktigt att involvera eleverna själva för att skapa motivation till att bidra till ett gott skolklimat.
Exempel på hälsofrämjande arbete i skolan är:
Livskunskap
Fysisk miljö
Nätverksmöte
Mobbingplan
Grupphandledning
Frukost i skolan
Personal
Positiv utvärdering
Föräldrasamverkan
Former för elevinflytande
Återkoppling
Samverkan med arbetsliv och samhälle
-+
Aggressiv Läs-och skrivsvårigheter Passiv på lektionerna
Svårt att lära Socialt isolerad Tar fint hand om yngre Kan ta ansvar
Duktig på att teckna och måla
Oro i hemmet Slutat med fotbollen
Kan mycket om astronomi Söker vuxenkontakt Berättar fängslande
Fungerande normer och regler
Ett gemensamt förhållningssätt
Exempel på aktiviteter är:
Livskunskap
Tjej/killgrupper
Elevsamtal
Personliga utvecklingsplaner
Värderingsövningar/Rollspel
Loggbok/citatbok
Video- fotodokumentation
Spel, forumspel
KASAM begreppen; Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplat till skolarbete:
Begriplighet i skolan:
Begriplighet syftar på vilken utsträckning informationen upplevs av eleven som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. Författarna menar att skolan måste ha tydliga
förväntningar på eleverna vad det gäller lärande och vilka normer och regler som ska följas. För att stärka begreppet begriplighet måste skolan arbeta med att samtliga personer som arbetar på skolan ska arbeta mot samma mål med samma regler för att på det sättet skapa en tydlig struktur som råder på skolan.
Hanterbarhet i skolan:
Eleven upplever att man har de resurser inom kontroll, antingen andras eller egna, som man kan lita på. Studien visar att det är viktigt att pedagoger som arbetar på skolan har positiva
förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att det är skolans kvalitet, inte elevernas sociala bakgrund, som är avgörande för resultatet.
Om man ser en pojke i ett äppelträd ska man inte misstänka att han knycker äpplen, utan i stället utgå från att han har tagit sig upp för att binda fast ett äpple som lossnat.
(Hagström m.fl., 2000:46)
Det finns tre viktiga egenskaper hos lärare som, enligt författarna, har visat sig haft stor betydelse när det gäller att stärka positivt självförtroende hos elever, dessa är förmågan att ge
återkoppling, förmågan att förklara och deras förmåga att stimulera eleverna till eget tänkande.
Det är viktigt att göra eleverna medvetna om sina egna förmågor, en känsla av att klara av olika uppgifter är ett bra sätt att hantera stress. Elever måste ha en tilltro till att de klarar en uppgift för att överhuvudtaget engagera sig i den.
Meningsfullhet i skolan:
Att eleven känner meningsfullhet visar sig i att han/hon tycker att livet har ett känslomässig värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i. Här kan pedagoger arbeta med elevernas intressen och hobbies för att på det sättet stärka elevens självförtroende.
Förebyggande åtgärder för att stärka elevers hälsa i skolan:
Eleven kommer ofta till ett individuellt program som resultat av ett misslyckande. De dominerande känslorna är många gånger tillkortakommanden, bristande kompetens och självkänsla. Därför måste våra möten och samtal med eleven bidra till att eleven skapar nya berättelser om sig själv. Berättelser som stärker självkänslan. Vi vet att självkänslan är framtidsdeterministisk, det eleven tror om sig själv idag är avgörande för de val han eller hon gör och får därför stor betydelse för elevens framtid.
(Hagström m. fl., 2000:57)
En av författarnas slutsatser är att de mest effektiva metoderna för att förebygga barns ohälsa är att utveckla det allmänna stödet till barn och barnfamiljer. Att arbeta med riktade insatser för att stärka barns skyddsfaktorer, det vill säga ett barns förmåga att kunna stå emot och hantera stressfaktorer som uppkommer i vardagen, är viktigt att göra i skolan. Det är då viktigt att aktivt arbeta med att bryta negativa kedjereaktioner som är en stor bidragande faktor till ohälsa bland barn och unga i dag. Att alla som arbetar på skolan har ett gemensamt förhållningssätt som bidrar till att ”släcka ut” oönskat beteende hos eleverna. Men det är även viktigt att eleverna själva får vara delaktiga i framtagandet av till exempel trivselregler som ska gälla för hela skolan, detta bidrar till att skapa motivation och samtidigt bidrar det till ett gott skolklimat.
I ett läge när en elev inte har en fungerande familj som stöd runt omkring sig så är det viktigt att det finns någon ”betydelsefull annan” i en elevs liv. Denna ”betydelsefull annan” kan vara en vuxen som eleven kan identifiera sig med, som kan ge eleven kraft och som tar mötet med eleven på allvar. Studien visar att det är viktigt att alla vuxna som arbetar på en skola alltid förhåller sig så som om de skulle vara just denna ”betydelsefulla annan” för varje elev de möter, för det är sällan en pedagog vet för vem/vilka de har den rollen. Relationen mellan lärare och elever måste bygga på ömsesidig respekt och förtroende. Det ger också eleven en klar och tydlig bild av skolans normer, vad man får och inte får göra i skolan.
Att klimatet i skolan är tryggt och lugnt bidrar med att eleverna vågar börja samarbeta med andra i och med det växer även den egna självkänslan, självförtroendet och självtillit.
Författarna till studien menar att det handlar om en förmåga till ömsesidighet med omgivningen. Denna positiva upplevelse hjälper eleven att skapa sig en känsla av sammanhang det vill säga begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som har stor inverkan på ungdomars vägval. Ett sätt som skolan kan garantera eleverna tid att prata om existentiella frågor och utveckla denna kompetens är att införa livskunskap på schemat.
Att hjälpa andra är en viktig skyddsfaktor eftersom det hjälper en elev att utveckla känslan av
egenvärde, självtillit och självständighet. Om det i skolan kan skapas ett sammanhang där det känns naturligt att hjälpa varandra skapas också ett gott klimat där förutsättningen för andra skyddsfaktorer ökar.
Goda nätverk är en annan faktor som bygger på bra relationer mellan föräldrar och skolan. Här
är det lika viktigt att personalen har lika goda förväntningar på föräldrarna som på eleverna för att samarbetet ska lyckas. Alla föräldrar klarar olika saker, men alla föräldrar är viktiga för sina barn. När föräldrar finns med som en del i skolarbetet så ökar elevernas känsla av sammanhang.
2.4.5 Skolelevers självvärdering
Ahlgren (1991) skriver att självuppfattning är ett mångfacetterat begrepp som har många olika definitioner. I studien beskrivs självuppfattning som ett övergripande begrepp med en
beskrivande dimension och en värderande dimension. Den värderande dimensionen i självuppfattning, d v s elevers självvärdering, är av intresse och förklaras enlig följande:
Självvärderingen är den positiva och den negativa attityd individen intar till sin egen person […]. Det är alltså den del av självuppfattningen som i något avseende är mätbar, och som man försöker att kvantifiera genom olika ”självvärderingstest”.
(Ahlgren, 1991:34)
Människors självuppfattning är central för att avgöra vad de tror att de klarar av och vilka mål de vill uppnå. Självuppfattningen blir då både en utmaning men även en begränsning för deras handlingar menar författaren. Detta är särskilt viktigt för ungdomar, som alltjämt söker sin identitet och som befinner sig i skolmiljön, då de oupphörligt ställs inför utmaningar. Hur de upplever att de kan hantera dessa utmaningar inverkar på deras självuppfattning och är en väsentlig faktor för hur de ser på sin framtid.
Författaren skriver att begreppet global självvärdering, vilket är det begreppet som det oftast talas om, är den slutsats som individen gör om värderingar av olika egenskaper och i olika sociala kontext. Däremot har en individ inte endast en global självvärdering utan många som relaterar till olika dimensioner av självet. Exempelvis finns emotionella, fysiska, sociala och intellektuella dimensioner, vilka vävs samman. Egenskaperna i de olika dimensionerna kan ha olika värde för individen och rangordningen kan variera i olika situationer och sammanhang. Författaren belyser egenskapernas betydelse för hur individen hanterar och upplever sin omgivning. Detta har uppmärksammats och framhållits mer och mer av forskare under de senare decennierna, vilket har resulterat i ett flertal självvärderingstest.
I studien går det att läsa att en generell uppfattning är att individer som tror på sig själva och har en positiv självvärdering, uppträder och agerar på ett sätt som uppfattas som positivt av
omgivningen. Hög självvärdering har också visat sig vara positivt relaterad till bland annat socialt accepterande, prestationsförmåga och framgång på en mängd områden, exempelvis i skolan. Elever med hög självvärdering har visat sig ha större tillit till sin egen förmåga, vågar visa upp sig och tar även ansvar i olika situationer i skolan. Författaren menar att en person med låg självvärdering uppträder och agerar osäkert, vilket skapar negativa reaktioner från
utsträckning. De visade sig mer försiktiga och motvilliga att ge sig in i situationer som kunde hota deras redan låga självvärdering. Ahlgren (1991) beskriver vidare att reaktionerna från omgivningen tolkas av personen och förstärker där med den uppfattning han har om sig själv, självvärderingen formas i växelverkan mellan individ och omgivning.
Andra saker som enligt författaren kan påverka en individs självvärdering är exempelvis ”signifikanta andra”. Dessa påverkar genom hur vi uppfattar att dessa ser på oss och värderar oss. Vi kan genom att ta på oss andras värderingar och normer värdera oss själva utan att för den skull ha reella reaktioner att bygga självvärderingen på. Social jämförelse, som innebär att individen tar över andras normer och använder dessa för att utvärdera sig själv, är också något som påverkar en individs självvärdering. Relationen mellan en individs ambitionsnivå och i vilken omfattning han når upp till sin ambitionsnivå har stor betydelse för självvärderingen. Om det uppstår en stor skillnad mellan ambitionsnivå och prestationsnivå så resulterar det i en låg självvärdering. Ambitionsnivån avgörs inte alltid av individen utan kan utgå från den norm som råder i en viss grupp t ex en skolklass. Författaren skriver vad som också påverkar
självvärderingen är en individs tidigare erfarenheter, vilka kan vara hur individen har tolkat andras reaktioner på hans uppförande och hans kännedom om sin prestationsförmåga inom olika områden (a.a.).
2.5 Anknytande litteratur
2.5.1 Skollagen
I skollagen (1985:1100)2 går att läsa:
Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter, samt i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. (Skollagen, 1985:1100, kap1, 2§)
Eleverna ska få de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna delta i samhällslivet. De ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas och detta inflytande ska anpassas efter elevernas ålder och mognad.
2.5.2 Lpo-94
I läroplanen, Lpo-94, står det att skolans uppdrag är att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att på så sätt förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vidare står det att en viktig uppgift skolan har är att ge överblick och sammanhang och även främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad blandning av
2 Utbildningsdepartementets hemsida 090407 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?
innehåll och arbetssätt. Vidare beskrivs att undervisningen ska vara anpassad till varje elevs förutsättningar och behov.
3. Metod
3.1 Undersökningsstrategi
Då det gör det möjligt att precisera och mäta teoretiskt definierade problem, utifrån ett antal mätbara variabler, så har en kvantitativ forskningsmetod valts (Holme & Solvang, 1991). Även de snäva tidsramarna har tagits i beaktande vid valet av forskningsmetod. Den kvantitativa metoden möjliggör mätning av nivåer på elevers stresstålighet och genom att använda den så bli resultatet generaliserbart (Trost, 2007). Det vill säga att den går att reproducera i en annan miljö och vid en annan tidpunkt. En nackdel med att använda kvantitativ metod är att den inte är flexibel, ger inte någon djupare kunskap om ett specifikt problem och är inte möjlig att ändra då studien påbörjats (Holme & Solvang, 1991).
Antonovskys KASAM enkät har använts som mätinstrument för att beräkna elevernas stresstålighet (Antonovsky, 1991).
3.2 Metoder och tekniker
KASAM formuläret, som är hämtat direkt ur Hälsans mysterium (1991), finns i två utformningar, ett enkätformulär med 13 frågor och ett större enkätformulär med 29 frågor. Antonovskys större KASAM formulär som innefattar 29 frågor, se bilaga 1, har på ett standardiserat sätt använts. Detta då det finns motsättningar i forskarkretsar som menar på att det kortare KASAM formulär mäter negativ affekt, d v s mätning av människors frustrationer med tendensen att utesluta den positiva sidan av människan. De resonerar även att det större KASAM formuläret bör användas eftersom konstruktionen är så komplex (Nilsson, 2002).
Formuläret besvarades av respondenterna med att de angav i vilket utsträckning de ansåg att ett påstående passade in på dem genom att välja en siffra mellan ett och sju. I resultatet ligger den teoretiska variationsvidden mellan 29 och 203 poäng. Personer med hög KASAM ligger över 160 poäng och en person med låg KASAM har under 120 poäng. Enligt Antonovsky så ligger det generella genomsnittet för friska personer runt 140 KASAM-totalpoäng. Mer än 190 respektive mindre än 70 bör föranleda misstanke om feltolkade instruktioner eller bristande uppriktighet i svarandet på enkäten. KASAM formuläret är utformat så att det är uppdelat i tre delar.
Begriplighet, hur individen upplever sin tillvaro, bör ligga i närheten av 35 poäng. Hanterbarhet, hur individen upplever sina påverkansmöjligheter, bör även den ligga i närheten av 35 poäng. Meningsfullhet, hur individen upplever sitt liv, bör ligga i närheten av 30 poäng.
3.3 Genomförandesteg
Då enkäten är ett standardiserat formulär valdes, för att få erfarenhet i att använda formuläret och för att få information om vilka eventuella förklaringar som skulle kunna behövas, att testa enkäten på en person i rätt åldersgrupp. Detta för att minska risken för missförstånd för olika uppfattningsbegrepp men även för att få en uppfattning om tidsåtgången som behövdes för enkätundersökningen. På den valda skolan kontaktades ansvarig rektor via e-post, se bilaga 2. Detta för att presentera författarna och beskriva syftet med undersökningen. Därefter
kontaktades den lärare som är kopplad till IV - programmet för att boka tid för att genomföra enkätundersökningen.
Då elever på IV-program ofta kombinerar sina ämnesstudier med praktik visade det sig vara ovanligt att alla elever fanns på plats i skolan vid samma tidpunkt. Därför har studien gjorts vid två olika tidpunkter för att nå så många elever som möjligt i målgruppen.
För att det skulle vara så lite skillnad som möjligt vid de olika tillfällena skrevs en manual som lästes upp för eleverna, se bilaga 3. Kontaktuppgifterna till kuratorerna skrevs upp på en whiteboard för information till eleverna.
När eleverna besvarat enkäterna sammanställdes dessa, i ett excel-dokument, enligt de instruktioner som följer med formuläret i boken Hälsans mysterium (Antonovsky, 1991).
3.4 Urvalsförfarandet
Då det är svårt att samla in data från alla medlemmar i en population bör ett urval göras (Trost, 2007). Studien har genomförts på en kommunal gymnasieskola i Mellansverige. Skolan har selekterats genom ett bekvämlighetsurval i och med att skolan är geografiskt nära placerad författarnas hemorter, vilket underlättar undersökningsprocessen (Trost, 2007). Det finns viss kritik mot att använda sig av bekvämlighetsurval, då resultatet inte är representativt för hela populationen, vilket tagits under beaktande. Vid valet av det aktuella gymnasieprogrammet som ska ingå i studien så valdes ett riktat urval (Holme & Solvang, 1991). Detta då avsikten är att studera elever på IV och deras KASAM profil vid denna tidpunkt.
3.5 Urvalsgrupp
Urvalsgruppen bestod av elever som går första året på individuella programmet på en kommunal gymnasieskola. I gruppen ingick alla som finns inom detta kriterium oavsett kön, klass (social eller socioekonomisk) eller etnicitet. Det antal elever som ingick i populationen är 30 stycken.
3.6 Datainsamling
Vi fick möjlighet att komma ut till den valda målgruppen vid två tillfällen för att få så många svar som möjligt. De elever som frivilligt ställde upp att svara på enkäten fick göra det på en
gång vid det aktuella lektionstillfället. Enkäten tog ungefär 20 minuter för eleverna att besvara. Enkäterna besvarades anonymt, endast en klasslista användes för att pricka av vilka elever som hade svarat så de endast hade möjlighet att besvara enkäten en gång.
3.7 Validitet och reliabilitet
Eftersom KASAM formuläret har genomgått en rad olika tester som påvisat både dess reliabilitet och validitet (Antonovsky, 1991) så bedöms det finnas stor tillförlitlighet (reliabilitet) i det insamlade materialet. Detta då testet består av 29 frågor som alla
undersökningsobjekt får svara på, vilket gör att kongruensen bedöms vara hög. För att få den högsta tänkbara precisionen så har enkätformuläret utformats så användarvänligt som möjligt och även registreringen av svaren skedde på likartat sätt. Enkäten registrerades med hög
noggrannhet, utan att vid det tillfället utvärdera svaren, så anses kravet på objektivitet uppfyllas. Tidpunkten för testet har ingen betydelse för studien, vilket gör att även kravet på konstans är tillgodosett (Trost, 2007). Vid de två tillfällen då enkäterna besvarades så var författarna närvarande för att svara på eventuella frågor kring enkäten. Detta för att ytterligare säkerställa reliabiliteten i resultatet.
3.8 Forskningsetiska principer
De forskningsetiska principerna har för avsikt att tillhandahålla normer för förhållandet mellan forskare och uppgiftslämnare, så att det vid en eventuell tvist kan ske en god avvägning mellan forskningskravet och individskyddskravet (HSFR, 1999). Författarna har under arbetet, så långt det var möjligt, arbetat efter de forskningsetiska principerna som beskrivs enligt följande: Informationskravet: Uppgiftslämnarna informerades om projektet, om frivillighet och om att de har rätten att avbryta.
Samtyckeskravet: Deltagarna upplystes om deras rätt att själva bestämma över sin medverkan. Då deltagarna är över femton år så har inte samtycke inhämtats från vårdnadshavare.
Konfidentialitetskravet: Deltagarna informerades om att uppgifterna som deltagarna lämnat kommer ges största möjliga konfidentialitet.
Nyttjandekravet: Deltagarna försäkrades om att de insamlade uppgifterna endast skulle användas för det ändamål som deltagarna givit sitt samtycke till (a.a.).
Frågorna i formuläret kan väcka starka känslor hos dem som deltar i undersökningen så därför kontaktades skolans kuratorer för att delge dem planerna att genomföra denna studie. Detta för att förbereda dem att elever eventuellt kommer att behöva tala med dem om dessa känslor. Vidare har eleverna informerats genom att kontaktuppgifter till kuratorerna skrivits på tavlan innan enkäten har delats ut.
3.9 Resultatbearbetning
KASAM formulärets frågor är formulerade så att svaren anges i siffror, 1-7. Varje besvarad enkät har lagts in i Microsoft dataprogram Excel och varje svar har kontrollerats noga. Enligt Antonovsky så ligger det generella genomsnittet för friska personer runt 140 KASAM-totalpoäng. (Den teoretiska variationsvidden är 29-203 poäng). Över 160 poäng är en stark
KASAM-person, och under 120 poäng är svag. Mer än 190 poäng respektive mindre än 70 poäng bör föranleda misstanke om feltolkade instruktioner eller bristande uppriktighet i svarandet på enkäten.
När det gäller begreppen begriplighet och hanterbarhet så anses en totalpoäng på 35 eller lägre som låg poäng. När det gäller begreppet meningsfullhet så ligger gränsen på 30 poäng eller lägre för att det ska anses som låg poäng.
3.10 Resultatredovisning
Klassens sammanslagna poäng på de 29 frågorna redovisas i tabellform. Klassens
sammanslagna medelvärde under rubrikerna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har även redovisats. Under resultatredovisningen formuleras även analysen
.
4. RESULTAT/ANALYS
I det här kapitlet kommer resultatet av enkätundersökningen att redovisas. Undersökningen utfördes på 23 stycken IV elever (n=23) med hjälp av Antonovskys KASAM formulär. Under denna rubrik kommer även en analys av resultaten att redovisas.
Av de 30 elever som finns med i urvalsgruppen har 23 svarat på enkäten. Av de sju elever som utgör bortfallet var det fem som inte hade lektioner under de två dagar som undersökningen pågick. De resterande två har fullgjort sina studier för behörighet till nationellt program och hade vid undersökningstillfället heltidspraktik.
4.1 Resultat av klassens totala KASAM-poäng
Författarna summerade samtliga elevers svar och kom därmed fram till respektive elevs
KASAM poäng. Utifrån detta räknades ett medelvärde för klassen ut. Det visade sig som det går att utläsa av tabellen nedan att klassens totala genomsnittliga KASAM poäng var 120 poäng. Spännvidden mellan resultaten av enkätundersökningen visade att eleven med lägst KASAM poäng hade ett resultat på 81 poäng och den elev som hade högst KASAM poäng hade 162 poäng. Elev KASA M poän g Summa Begriplig het Summa Hanterba rhet Summa Meningsful lhet 1 96 39 34 23 2 117 54 41 22 3 139 53 53 33 4 129 38 48 43 5 140 53 37 50 6 133 51 47 35 7 151 44 64 43
8 90 27 37 26 9 144 48 51 45 10 127 48 46 33 11 127 47 45 35 12 128 38 50 40 13 87 39 29 19 14 104 36 40 28 15 135 49 52 34 16 81 26 27 28 17 108 36 40 32 18 162 47 61 54 19 124 41 47 36 20 113 42 43 28 21 110 43 41 26 22 109 25 46 38 23 107 37 38 32 Medelvär de: 201 42 44 34
4.1.1 Analys av klassens totala KASAM-poäng
Elevernas genomsnittliga KASAM poäng ligger på 120 vilket enligt Antonovsky (1991) innebär att eleverna på IV har en genomsnittlig låg nivå av KASAM. Det generella genomsnittet för friska personer bör ligga på eller över 140 KASAM-totalpoäng, vilket endast fyra elever gjorde.
Vi ser att merparten av eleverna i klassen har en låg eller en mycket låg nivå av KASAM med Antonovskys förfaringssätt som grund vid uträknandet av poängen. Därför tolkar vi resultatet som att eleverna befinner sig i den lägre delen av KASAM-skalan. Antonovsky menar också att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress, det gäller även positiv stress,
uteslutande från den negativa sidan och kommer att fokusera på de negativa parametrarna, ångest och negativa känslor som uppstått på grund av stressen.
Utifrån Kobasa (1979) så tolkar vi det som att elever på IV har en personlighetsstruktur med låg nivå av härdighet, vilket definieras som att de känner sig maktlösa, nihilistiska och har låg motivation att prestera.
4.2 Resultat av klassens totala poäng av
Begriplighet
Efter klassens sammanslagna poäng när det gäller begreppet begriplighet så hamnade klassen på ett medelvärde av 42 poäng. Spännvidden mellan resultaten av enkätundersökningen visade att eleven med lägst begriplighetspoäng hade ett resultat på 25 poäng och den elev som hade högst begriplighetspoäng hade 54 poäng.
Elev KASA M poän Summa Begriplig het Summa Hanterba rhet Summa Meningsful lhet
g 1 96 39 34 23 2 117 54 41 22 3 139 53 53 33 4 129 38 48 43 5 140 53 37 50 6 133 51 47 35 7 151 44 64 43 8 90 27 37 26 9 144 48 51 45 10 127 48 46 33 11 127 47 45 35 12 128 38 50 40 13 87 39 29 19 14 104 36 40 28 15 135 49 52 34 16 81 26 27 28 17 108 36 40 32 18 162 47 61 54 19 124 41 47 36 20 113 42 43 28 21 110 43 41 26 22 109 25 46 38 23 107 37 38 32 Medelvär de: 120 42 44 34
4.2.1 Analys av klassens totala poäng av begriplighet
Klassens genomsnittliga poäng vad det gäller begreppet begriplighet ligger på 42, vilket är över medianen vad gäller den totala uppnåbara poängen. (Den teoretiska variationsbredden är 11 – 77 p). Enligt Antonovsky (1991) så är en person som har under 35 poäng i en situation där livssituationen kan kännas övermäktig att hantera. Att ha låga poäng kan orsakas av kognitiva problem där tankar av negativ art kan förekomma.
Utifrån de resultat som framkommit så tolkar vi det som att eleverna inte bör ha språkliga eller sociala problem i sin nuvarande miljö. En förklaring till detta resultat kan vara att eleverna känner sig trygga och tillfreds i den miljö de vistas i.
Utifrån Kobasas (1979) tre härdighetsbegrepp tycker vi att begreppet utmaning går att ställa i relation till Antonovskys begriplighetsbegrepp. Personer med denna förmåga kan se förändring som en spännande utmaning, vilket kan leda dem till fortsatt utveckling.
4.3 Resultat av klassens totala poäng av
Hanterbarhet
Efter klassens sammanslagna poäng när det gäller begreppet hanterbarhet så hamnade klassen på ett medelvärde av 44 poäng. Spännvidden mellan resultaten av enkätundersökningen visade att eleven med lägst hanterbarhetspoäng hade ett resultat på 29 poäng och den elev som hade högst hanterbarhetspoäng hade 64 poäng.
Elev KASA M poän g Summa Begriplig het Summa Hanterba rhet Summa Meningsful lhet 1 96 39 34 23 2 117 54 41 22 3 139 53 53 33 4 129 38 48 43 5 140 53 37 50 6 133 51 47 35 7 151 44 64 43 8 90 27 37 26 9 144 48 51 45 10 127 48 46 33 11 127 47 45 35 12 128 38 50 40 13 87 39 29 19 14 104 36 40 28 15 135 49 52 34 16 81 26 27 28 17 108 36 40 32 18 162 47 61 54 19 124 41 47 36 20 113 42 43 28 21 110 43 41 26 22 109 25 46 38 23 107 37 38 32 Medelvär de: 120 42 44 34
4.3.1 Analys av klassens totala poäng av hanterbarhet
Klassens genomsnittliga poäng vad det gäller begreppet hanterbarhet ligger på 44, vilket är över medianen vad gäller den totala uppnåbara poängen. (Den teoretiska variationsbredden är 10 – 70 p). Poäng under 35 är enligt Antonovsky låg vilket då skulle ge en minskad känsla av hanterbarhet.
Utifrån resultatet så tolkar vi att majoriteten av eleverna har ett gott självförtroende och har en känsla av att kunna hantera och påverka sin situation. Eleverna tros därför ha en klar bild av de
krav som ställs på dem som går på IV och även uppleva att de har de resurser som krävs för att hantera dessa.
Här tycker vi oss se en tydlig koppling till Kobasas (1979) begrepp kontroll som beskriver att personer har en övertygelse att de själva kan kontrollera eller påverka händelser som de upplever.
4.4 Resultat av klassens totala poäng av
Meningsfullhet
Efter klassens sammanslagna poäng när det gäller begreppet meningsfullhet så hamnade klassen på ett medelvärde av 34 poäng. Spännvidden mellan resultaten av enkätundersökningen visade att eleven med lägst meningsfullhetspoäng hade ett resultat på 19 poäng och den elev som hade högst meningsfullhets poäng hade 54 poäng.
Elev KASA M poän g Summa Begriplig het Summa Hanterba rhet Summa Meningsful lhet 1 96 39 34 23 2 117 54 41 22 3 139 53 53 33 4 129 38 48 43 5 140 53 37 50 6 133 51 47 35 7 151 44 64 43 8 90 27 37 26 9 144 48 51 45 10 127 48 46 33 11 127 47 45 35 12 128 38 50 40 13 87 39 29 19 14 104 36 40 28 15 135 49 52 34 16 81 26 27 28 17 108 36 40 32 18 162 47 61 54 19 124 41 47 36 20 113 42 43 28 21 110 43 41 26 22 109 25 46 38 23 107 37 38 32 Medelvär de: 120 42 44 34
4.4.1 Analys av klassens totala poäng av meningsfullhet
Klassens genomsnittliga poäng vad det gäller begreppet meningsfullhet ligger på 34, nära gränsen för låg känsla av meningsfullhet. (Den teoretiska variationsbredden är 8 – 56 p). Antonovsky (1991) menar att detta är det viktigaste begreppet och kallar det för
motivationskomponenten. En stark upplevelse av meningsfullhet skapar i människan en känslomässig grund som lockar fram engagemang, livsglädje och ger mål att sträva mot även när livet tar oönskade vändningar. Om den sammanslagna poängen är svag (under 30), tyder det på bristande engagemang i de vardagliga situationer man oftast befinner sig i.
Av Kobasas (1979) tre begrepp så tolkar vi att det finns en likhet mellan begreppet engagemang och Antonovskys begrepp meningsfullhet. Det vill säga förmågan en person besitter att känna sig involverad och engagerad i aktiviteter som finns i deras liv.
Då vi från resultatet kan se att det är relativt låga poäng på elevernas meningsfullhet så tolkar vi att det är detta som i stor utsträckning påverkar elevernas motivation för den egna framtiden.
4.5 Om det finns ett mönster, vilket är detta i
så fall?
11 elever av de 23 som besvarade enkäten har låg eller väldigt låg känsla av sammanhang. 9 elever av 23 har låg till normal nivå av KASAM och ligger i spannet mellan 120 och 140 poäng. Endast 3 elever hade över 140 poäng. Vi ser ett mönster som visar att den undersökta IV-klassens elever har låg KASAM. Vi tolkar resultatet som att eleverna på IV-programmet har mer generella motståndsbrister (GMB) är de har generella motståndsresurser (GMR). Vilket innebär att dessa elever sannolikt kommer att göra negativa erfarenheter i sitt hanterande av stressorer och därför kommer att utveckla en allt svagare KASAM-profil i framtiden (Antonovsky, 1991).
Mönstret som vi kunde urskilja när det gäller begreppet begriplighet var att endast 3 elever har sammanlagda poäng under 35 vilket innebär att den undersökta klassen i stort har relativt hög känsla av begriplighet. Detsamma gällde när vi tittade på mönster kopplat till begreppet hanterbarhet så var det även här endast tre elever som upplevde sig har låg känsla av hanterbarhet, vilket visar på att majoriteten i klassen har relativt hög känsla av hanterbarhet. Antonovsky (1991) menar att hög begriplighet är starkt beroende av en hög hanterbarhet. Men även om individer har en hög begriplighet och hög hanterbarhet så är enligt Antonovsky begreppet meningsfullhet som är det viktigaste begreppet att titta på av anledningen att det är den så kallade motivationskomponenten. Här tycker vi att mönstret bryts, då åtta elever som deltagit i undersökningen har en låg eller mycket låg känsla av meningsfullhet. En människa med hög begriplighet och hanterbarhet, men som saknar meningsfullhet, kommer med tiden att tappa mer och mer av sin förståelse och kontroll över resurserna (a.a.).
5. Slutsatser
Här följer de slutsatser som vi har kommit fram till efter den gjorda analysen. Vi har under arbetets gång aktivt sökt efter svar på våra två forskningsfrågor. Slutsatserna presenteras således i två delar.
Hur ser KASAM-profilen ut i en klass studerande på individuella programmet?
Efter att ha summerat och analyserat samtliga deltagande elevers svar visade det sig att klassens totala genomsnittliga KASAM poäng är 120. Med utgångspunkten från Antonovskys (1991) nivåbeskrivningar så drar vi slutsatsen att klassen har låg KASAM.
Om det finns ett mönster, vilket är det i så fall?
Vi ser att klassen har normala nivåer vad gäller begreppen begriplighet och hanterbarhet, vilket gör att vi drar slutsatsen att eleverna besitter de förmågor och färdigheter som finns
representerade i dessa begrepp. Däremot bryter klassen det positiva mönstret genom att ha relativt låg nivå vad gäller begreppet meningsfullhet, vilket gör att vi drar slutsatsen att eleverna brister i motivation och saknar engagemang i vardagliga situationer.
6. Diskussion
Under denna rubrik diskuteras resultatet av enkätundersökningen, metodvalet samt en diskussion om framtiden.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att elever på det undersökta IV-programmet har genomsnittligt låg KASAM poäng. Resultatet bekräftar tidigare undersökningar som visat att IV-elever oftare har sämre hälsa och uppvisar mer riskbeteende än ungdomar i samma ålder på ett nationellt program (Hagström m.fl., 2002). Vårt resultat stärks ytterligare med hjälp av en jämförelse med en tidigare studie av elevers KASAM-profiler, där författarna kom fram till att elever på de nationella program de undersökt har mellan 134 och 140 poäng (Frick & Lotzner, 2007). Detta innebär att de har väsentligt högre KASAM än elever på det IV program som undersökts till denna studie.
