Linköpings universitet | Institution för Fysik, Kemi och Biologi Kandidat uppsats, 16 hp | Programområde: Biologi Vårterminen 2020 | LITH-IFM-G-EX—20/3874--SE
Provträdsfördelning bland
marktyper i Östergötland
En analys av ålder och grovlek
Kristin Köllner
Examinator, Anna Eklöf, IFM Biologi, Linköpings universitet Handledare, Per Milberg, IFM Biologi, Linköpings universitet
Sammanfattning
Abstract
Old and coarse trees implement vital functions for humans, animals, and nature. Swedish forests have for a long time been affected by man, which affects the trees’ age and size distribution. The proportion of old-trees is currently low and it is desirable to increase it. Using data on sample trees’ from the Swedish National Forest Inventory, I analysed old-tree distribution in different land-use types and age-distribution, as well as coarse trees in Östergötland under the years 1983-2017. Furthermore, I analysed the sample trees form the year 1927 to compare with the sample trees in period 1983-2017. The defined age of an old-tree 5% older trees in the data was used while the coarse trees were defined by “miljömålets” definition. The tree sample data involved Pinus sylvestris, Picea abies, Quercus robur, Populus tremula, and Alnus glutinosa. Their occurrence in four different land-use types were considered: (i) productive woodland, (ii) arable land and natural pasture, (iii) mountains and other wastelands, and (iv) peatland. The results shows that a higher percentage of old and coarse trees occur in (i) productive woodland during the years 1983-2017. The coarse trees had similar distribution in the different land-use types during the years 1983-2017 and over time. Comparison with 1927 showed that the number of old-trees has decreased while the coarse old-trees had increased. Thus, the land-use types, except (i), do not constitute a reservoir for old and coarse old-trees and that the coarse trees individuals overlap with the old trees.
Datum Date 2020-06-18 Avdelning, institution
Division, Department
Department of Physics, Chemistry and Biology Linköping University
URL för elektronisk version
ISBN
ISRN: LITH-IFM-G-EX--20/3874--SE
_________________________________________________________________ Serietitel och serienummer ISSN
Title of series, numbering ______________________________
Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English ________________ Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport _____________ Titel Title
Provträdsfördelning bland marktyper i Östergötland: En analys av ålder och grovlek. Sample tree distribution among ground types in Östergötland: An analyse of age and diameter.
Författare
Author Kristin Köllner
Nyckelord
Keyword
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 5
2 Introduktion ... 5
3 Material och Metod ... 7
3.1 Undersökningsområde ... 7
3.2 Provträdsdata ... 8
3.2.1 Marktypsdefinition ... 8
3.2.2 Definition av gamla träd och grova träd ... 10
3.3 Statistisk analys ... 10
3.3.1 Ålders- och grovleksfördelning ... 10
3.3.2 Oddskvoter ... 10
3.3.3 Two sample t-test ... 11
4 Resultat ... 11
4.1 Gamla träd och åldersfördelning ... 11
4.2 Grova träd och grovleksfördelning ... 13
4.3 Jämförelser mellan 1983–2017 och 1927 ... 16
4.3.1 Medelåldersskillnader mellan perioderna via two sample t-test ... 16
4.3.2 Åldersfördelning och gamla träd bland marktyper ... 17
4.3.3 Grovleksfördelning och grova träd bland marktyper ... 17
4.4 Sammanfattande resultat ... 17
5 Diskussion ... 18
5.1 Gamla trädens fördelning bland marktyper ... 18
5.1.1 Medelålder bland marktyper ... 18
5.1.2 Åldersfördelning bland marktyper ... 18
5.1.3 Fördelningen av gamla träd bland marktyper ... 19
5.2 Grova trädens fördelning och grovleksfördelning bland marktyper ... 20
5.3 Jämförelse med 1927 ... 22
5.3.2 Förändringar inom de gamla trädens fördelning och åldersfördelning ... 22
5.3.3 Förändringar inom de grova trädens fördelning och grovleksfördelning ... 23
5.4 Förändringar i markklassificering ... 24
5.5 Funderingar kring metod och data ... 24
5.6 Slutsatser ... 25
6 Samhälleliga och etiska aspekter ... 26
7 Tack ... 26
5
1 Sammanfattning
Gamla träd och grova träd utför livsviktiga funktioner för både människa, djur och natur. Sveriges skogar har länge påverkats av människan och det har påverkat trädens ålders- och storleksfördelning. Idag är andelen gamla träd låg i Sverige och det manifesteras åtgärder för att öka andelen äldre och grövre träd i skogarna. Genom att använda riksskogstaxeringens provträdsdata kan vi veta hur gamla och grova träd är fördelade bland marktyper. Denna studie undersökte hur gamla provträd var fördelade bland marktyper och deras åldersfördelning, samt motsvarande för grova träd i Östergötlands län. Dessutom jämfördes perioderna 1983–2017 och 1927. Gamla träd utgjorde per definition 5% av de äldre träden, medan grova träd definierades utifrån miljömålet levande skogar. Provträdsdata var på trädslagen; Pinus sylvestris, Picea
abies, Quercus robur, Populus tremula och Alnus glutinosa som fanns inom marktyperna; (i)
produktiv skogsmark, (ii) åkermark och naturbete, (iii) berg och vissa andra impediment, och (iv) myr. Resultaten visar att en hög andel gamla liksom grova provträd fanns inom produktiv skogsmark i Östergötlands län under 1983–2017. Bland marktyperna hade de grova provträd liknande odds och en liknande grovleksfördelning för båda perioderna. Dock sedan 1927 har andelen gamla träd minskat, medan andelen grova provträd har ökat. Därmed utgör marktyperna utöver (i) inte en reservoar för gamla som grova träd samt att de grova träden kan spegla de gamla trädens förekomst.
2 Introduktion
Sveriges skogar har länge påverkats av människan och idag finns det miljökvalitetsmål som ska leda oss att kunna uppnå en ekologisk hållbar utveckling (Miljödepartementet, 2001). Det är vårt ansvar att uppnå målen som bland annat främjar människors hälsa, värna om naturvärden och att öka den biologiska mångfalden. En viktig del för att öka den biologiska mångfalden är att utföra bevarandearbete av natur i skogen.
Gamla träd är värdefulla miljöer och utför flera viktiga ekologiska funktioner. När träd blir gamla utgör de naturliga strukturella habitat, både för vertebrater och evertebrater som är beroende av dessa träd för sin överlevnad (Linder & Östlund, 1998; Berg et al., 1994). Gamla träd och lågor (döda liggande träd) utgör båda essentiella miljöer för en fjärdedel av Sveriges hotade arter (Berg et al., 1994). Gamla träd är nödvändiga för att bibehålla en hög biologisk mångfald i skogen (Andersson & Östlund, 2004). I Sveriges skogar är andelen gamla träd låg, då endast 3% av skogarna anses vara gammal skog (Bryant et al., 1997). Studier inom boreala skogar visar att skogsbruket i norra Sverige har påtagligt minskat andelen äldre träd sen
1900-6
talets början (Linder & Östlund, 1998; Andersson & Östlund, 2004). Det bidrog till täta och likartade skogar (Ekelund & Hamilton, 2001) både gällande trädart och ålder (Linder & Östlund, 1998; Axelsson & Östlund, 2001). Stora områden som täcks av likartade och täta skogar ger en negativ påverkan på den biologiska mångfalden (Berg et al., 1994) samt en negativ påverkan på skogarnas tillstånd (Götmark et al., 2006). Speciellt när en kraftig minskning av andelen äldre träd sker påverkas flera olika organismer negativt som särskilt är beroende av gamla träd för sin överlevnad (Linder & Östlund, 1998).
Det är önskvärt att öka andelen gamla träd och idag utförs åtgärder i skogsbruket för att hjälpa till att bevara den biologiska mångfalden (Lämås & Fries, 1995). Åtgärder har manifesterats både inom riksdagens beslut i skogsvårdslagen 1979, Sveriges miljökvalitetsmål 1999 med levande skogar och flera variabler som berör bevarandet av biologisk mångfald i skogen
(Andersson et al., 2012; SLU, 2018). Åtgärder uttrycks även inom rekommendationer för skogsbruket att öka andelen gamla träd i skogen. Detaljer i skogsbruket kan styras av frivilliga certifieringssystem, till exempel som Forest Stewardship Council (FSC) vars mål är att skogsbruket ska vara miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt. I dessa fall är det inte gamla utan grova träd som utvärderas, eftersom det finns omfattande statistik över trädgrovlek långt tillbaka i tiden. Sveriges skogstillstånd utvärderas bland annat över statistik på andelen grova träd (Ekelund & Hamilton, 2001; Lämås et al., 2015).
Grova träd, likt de gamla träden, utför också viktiga ekologiska funktioner. Dessutom binder skogar med grova träd stora mängder kol till marken, oavsett skogens artrikedom eller densitet (Lutz et al., 2018). Förekomsten av grova träd är en indikator på tillgång av stora och oftast gamla träd, då det finns ett positivt samband mellan trädstorlek och trädålder (Andersson et al., 2012). Under 1900-talet har de grova träden avverkats av skogsbruket för att tillfredsställa efterfrågan av grovt timmer (Ekelund & Hamilton, 2001). Dock, har andelen grova träd ökat sen 1900-talet. Generellt kan en stor mängd statistik från riksskogstaxeringen visa på att andelen grova träd har ökat (Fridman et al., 2014). Exempelvis har det gjorts en undersökning om Eklandskapet, söder om Linköping, som visat att antalet träd av de större diameterklasserna har ökat med tiden (Bergstedt et al., 2017). Andra studier som använder riksskogstaxeringensdata över södra Sveriges visar att mängden stora ekar ökar med tiden (Petersson, et al., 2019). Eftersom skogstillståndet utvärderas av bland annat andelen grova träd, har miljömålet tagit fram en definition över grova träd som lyder ”med grova träd avses för tall, gran och ädellöv,
träd som är 45 cm i diameter. För övriga lövträd gäller minst 35 cm i diameter (Sveriges
7
vilket visar skogsareal och de har utvärderat att det finns störst andel grova träd i produktiv skogsmark mellan åren 2005 och 2016 inom hela landet (Sveriges Miljömål, 2020).
I Sverige finns det fältinventeringar genomförda av riksskogstaxeringen som går tillbaka till år 1923, vilket kan användas för analyser av ålder- och storleksfördelningar på regional nivå och länsnivå (Bergstedt et al., 2017). Riksskogstaxeringen är Sveriges nationella skogsinventering och dess syfte är att årligen samla data för att analysera Sveriges skogstillstånd och se om förändringar har skett över tid. I riksskogstaxeringsdata finns det information om provträd, träd som man har mätt och flera variabler om trädet har registrerats (Fridman, 2020). Exempelvis innehåller data detaljrik information om trädets ålder, diameter och på vilken marktyp trädet står på. Inventeringarnas metodik och definitioner har dock utökats med åren efter tillkomst av nya krav på hur skogsbruket ska utföras. Det är möjligt att använda sig av data från riksskogstaxeringen för att utföra analyser på de gamla och grova provträden för att ta reda på hur provträdens fördelning är bland de olika marktyperna.
Huvudsyftet i denna studie var att se hur gamla träd var fördelade över (i) produktiv skogsmark, (ii) åkermark och naturbete, (iii) berg och vissa andra impediment och (iv) myr. För detta ändamål använde jag provträdsdata från Östergötland insamlade under perioden 1983–2017. Ett ytterligare syfte var att på motsvarande sätt analysera hur grova träd står fördelat mellan marktyper. Ett tredje mål var att jämföra nutidens provträd i Östergötland med år 1927. Förväntningarna var att fördelningen av gamla och grova träd skulle vara liknande bland marktyperna samt att förändringar inom ålder- och grovleksfördelningen skulle ha skett mellan perioderna.
3 Material och Metod 3.1 Undersökningsområde
Östergötlands län ligger inom den boreonemorala regionen, vilket betyder att det är mer inslag av lövträd än i den boreala regionen. Inom Östergötlands län finns det en stor variation av skog, bland annat mycket ädellövrika skogar centralt med kustlandskap i öst liksom barrblandskogar i de södra och norra delarna av länet. År 2017 var cirka 59% av Östergötlands landareal produktiv skogsmark, 24% åkermark och naturbete, 2,5% myr och 9,4% berg och vissa andra impediment (SLU, 2017b). År 1927 var det cirka 55,4% produktiv skogsmark, 33,9% åkermark och naturbete, 4,7% myr och 5,9% berg och vissa andra impediment (SOU, 1932).
8
3.2 Provträdsdata
Provträdsdata från Östergötland erhölls från riksskogstaxeringen. Data innehöll uppgifter om trädslag, ålder, diameter, marktyp med mera. Under 1927 var det många fler provträd som inventerades per år i Östergötland, därför behövdes det provträdsdata från 1983 till 2017 för att belysa frågeställningen. Metoden för val av provträd har förändrats från och med år 1983 och det bedömdes bäst att titta på detta år och framåt. Metodiken för val av provträd idag liknar den metodiken som användes vid den första riksskogstaxeringen som genomfördes i Östergötland under 1927. Detta innebär en möjlighet att kunna göra en jämförelse mellan de två tidsperioderna.
Alla inventeringar har utförts efter standardiserade metoder. Inventeringen från 1983 till 2017 utfördes på cirkulära provytor med 7 m radie, utspridda längs trakter (rutor). Provträd valdes av en datasamlare som registrerade provträdskandidater (träd bredare än 40 mm i brösthöjd) och provträd valdes ut enligt uttagningskvoter. Kvoterna ger ett uttag omkring lika många träd av varje dimensionsklass, där större träd har större chans att vara provträd (SLU, 2018). Ålder bestämdes genom att borra stammarna i brösthöjd (1,3 m ovan marknivån) och räkna årsringarna. För träd som inte kunde åldersbestämmas i fält genom att räkna årsringar, bedömdes åldern av inventerarna. Diameter bestämdes i brösthöjd (1,3 m) genom att mäta med klave (SLU, 2017a). År 1927 utfördes inventeringarna genom att följa 10 m breda transekter med 2,5 km mellanrum i Östergötland (Fridman et al., 2014). Provträd valdes av protokollföraren enligt fastställda kvoter för olika diameterklasser. Ålder och diameter bestämdes likt inventeringarna som utfördes 1983–2017 (SOU, 1932).
För att göra jämförelser mellan perioderna 1983–2017 och 1927 utfördes ett antal inklusionskriterier för båda dataseten. Från inventeringarna år 1983–2017 valdes 6213 ut av totalt 7055 provträd, som användes i analyserna. Provträden var av trädslagen tall, gran, asp, ek och klibbal som fanns på marktyperna åkermark naturbete, produktiv skogsmark, berg och vissa andra impediment, myr, väg och järnväg och annan mark användes i analyserna. För inventeringen 1927 valdes 6417 ut av totalt 7814 provträd att användas i analyserna. Provträden var större än 40 mm i diameter i brösthöjd, av trädslagen tall, gran, asp, ek och klibbal som fanns på marktyperna inäga, produktiv skogsmark, berg och vissa andra impediment och myr.
3.2.1 Marktypsdefinition
Marktypen bestämdes enligt standardiserade definitioner (SLU, 2017a). Enligt dessa definitioner anses produktiv skogsmark vara mark, som mer eller mindre används mest för
9
virkesproduktion. Åkermark används för växtodling samt bete och plöjs regelmässigt, medan naturbete är mark som huvudsakligen används till bete och ej regelmässigt plöjs. Myr anses vara våt mark som oftast består av torvbildande växtgrupper. Berg och vissa andra impediment anses vara mark med berg och med låg bonitet (SLU, 2017a).
Ovanstående definitioner av marktyper skiljer sig när man jämför de med definitionerna givna i 1927 fältinstruktioner. Skillnaderna i definitionerna som har skett mellan perioderna 1927 och 1983–2017 är att marktypen inäga har splittrats upp till en rad olika marktyper. Två av de nya marktyperna åkermark och naturbete ingick förr i inäga. Annat som räknades in i inäga var tomtmark och gatumark, trädgårdar och annan mark under plog, även inräknat var ängar utan trädvegetation, med enstaka träd och glesa trädgrupper. Vid jämförelse med datasetet 1983– 2017 fanns marktypen bebyggd mark som innehöll träd på tomter och trädgårdar (SLU, 2017a). Dock fanns inte bebyggd mark med i dataset 1983–2017 och kunde inte medräknas. Marktyperna åkermark och naturbete i dataset 1983–2017 slogs samman för att kunna jämföras med marktypen inäga år 1927.
Största skillnaden mellan perioderna 1927 och 1983–2017 var att marktyperna berg och vissa andra impediment. Specifikt för datasetet 1983–2017 behövdes marktyperna; vägar och järnväg samt annan mark slås samman till berg och vissa andra impediment, eftersom år 1927 inräknades vägar, järnvägar, kraftledningsgator med mera till diverse impediment. Justeringen inom 1927 var att slå samman berg och diverse impediment (SOU, 1932; SLU, 1983; SLU, 2017a).
Annars var skillnaderna mellan tidsperioderna minimala för definitionerna som kännetecknar dessa olika marktyper. Myr, berg och impediment har liknande definitioner men med mer detaljerade kännetecken av markerna i fältinstruktionerna 1983–2017. Produktiv skogsmark har fått fler kännetecken tillagda sen 1983, men definitionen anses vara densamma. Det bedöms inte finnas någon större skillnad inom definitionen för myr, produktiv skogsmark och berg mellan åren 1927 och 1983–2017 (SOU, 1932; SLU, 1983; SLU, 2017a).
Sammanfattningsvis fick marktyperna naturbete och åkermark slås tillsammans och bilda marktypen åkermark och naturbete under perioden 1983–2017. År 1927 sammanställdes följande marktyper; berg och diverse impediment. De jämförs mot berg och vissa andra impediment 1983–2017 medan inäga jämförs med åkermark och naturbete 1983–2017.
10
3.2.2 Definition av gamla träd och grova träd
För att definiera vad ett gammalt träd är har en egen nedre gräns skapats. Alla provträd som åldersmässigt är äldre än den nedre gränsen anses vara ett gammalt träd. För att utforma definitionen användes provträdsdata för 5% av de äldsta träden från de respektive trädslagen tall, gran, asp, ek och klibbal 1983–2017. Samma definition av ett gammalt träd tillämpades på träden från 1927.
Definitionen av grova träd följer miljömålet levande skogar, vilket anges ”med grova träd avses
för tall, gran och ädellöv, träd som är 45 cm i diameter. För övriga lövträd gäller minst 35 cm i diameter (Sveriges Miljömål, 2020).” Denna definition gäller för båda tidsperioderna.
3.3 Statistisk analys
3.3.1 Ålders- och grovleksfördelning
En kumulativ frekvensfördelning sammanställdes för att jämföra provträdens ålder- och grovleksfördelning mellan olika marktyper under perioden 1983–2017, samt för år 1927. Åldersfördelningen behandlar alla provträd som var åldersbestämda bland marktyperna: (i) produktiv skogsmark, (ii) åkermark och naturbete och (iii) berg och vissa andra impediment. Grovleksfördelningen behandlar alla provträd som var ålders- och grovleksbestämda bland marktyperna: (i) produktiv skogsmark, (ii) åkermark och naturbete och (iii) berg och vissa andra impediment. Urvalskriteriumet tillämpades för att kunna direkt jämföra ålder och grovlek.
3.3.2 Oddskvoter
Oddskvoter genomfördes för de definierade grova träden och räknades ut med ett 95 % konfidensintervall.
𝑂𝑅 =(𝐴/𝐵) (𝐶/𝐷) Där:
A = Antalet grova provträd inom en viss marktyp 1983–2017 B = Antal grova provträd inom resterande marktyper 1983–2017 C = Antalet grova provträd inom en viss marktyp 1927
11
Detta betyder att oddsen att ett slumpmässigt valt grovt träd växte i en viss marktyp 1983–2017 dividerades med oddsen att ett grovt träd tillhörde samma marktyp 1927. Här presenteras naturliga logaritmen av OR, vilket innebär att om konfidensintervallet (±95 %) inte överlappar 0 på x-axeln, så är skillnaden i andel signifikant skiljt mellan de två tidsperioderna.
3.3.3 Two sample t-test
Two sample t-test utfördes i statistikprogrammet Minitab som erhölls från MinIT från Linköpings Universitet.
Two sample t-test genomfördes för att värdera skillnader i trädens medelålder mellan två grupper. Resultaten från testerna visar om det finns eller inte finns skillnad i medelålder mellan grupperna. Alternativhypotes är att det finns skillnad mellan grupperna. Sex t-tester genomfördes och testade:
(1) medelålder hos träden inom alla marktyper mellan grupperna 1927 och 1983–2017; (2–4) medelålder hos träden för respektive av marktyperna berg och vissa andra impediment, åkermark och naturbete och produktiv skogsmark mellan grupperna 1927 och 1983–2017; (5) medelålder för träden 1927 mellan grupperna berg och vissa andra impediment och produktiv skogsmark;
(6) medelålder för träden 1983–2017 mellan grupperna berg och vissa andra impediment och produktiv skogsmark
4 Resultat
4.1 Gamla träd och åldersfördelning
Det blev tydliga resultat över den egna nedre gränsen som definierar ett gammalt provträd, vilket visar att minimiåldern för en gammal tall var cirka 125 år (Tabell 1). Det fanns dock ingen tydlig skillnad vid åldersfördelningen för provträden bland de olika marktyperna (Figur 1a). Majoriteten av de gamla träden var av trädslagen gran och tall där en hög andel av de gamla träden befann sig inom (i) produktiv skogsmark år 1983–2017 (Tabell 2, Figur 1a). Inga gamla provträd fanns inom (ii) åkermark och naturbete under 1983–2017 (Tabell 2).
12
Tabell 1. Minimiålder för kategorin ”gammalt träd” för de olika trädslagen i Östergötland. Gamla träd utgjorde, per definition, 5% av åldersbestämda träd per trädslag. Minimiåldern är baserad på data från 1983-2017. Trädslag Minimiålder (år) Tall 125 Gran 98 Ek 118 Asp 72 Klibbal 85
Tabell 2. Provträdens fördelning bland marktyper i Östergötland för perioden 1983-2017 och motsvarande för år 1927 fördelat på gamla och unga träd. Procenten utgjordes av alla träd i totala antalet provträd.
Gamla-/Unga
trädfördelning 1983–2017 Marktyper
Trädslag Åkermark &
Naturbete
Berg &
Impediment Myr
Produktiv
skogsmark Totalsumma Procent %
Tall 0/2 3/31 1/7 142/2600 146/2640 49,5/48,3 Gran 0/3 0/6 1/0 130/2462 131/2471 44,4/45,2 Asp 0/3 0/1 0/0 8/155 8/159 2,7/2,9 Ek 0/2 0/3 0/0 5/89 5/94 1,7/1,8 Klibbal 0/1 0/2 0/2 5/94 5/99 1,7/1,8 Totalsumma 0/11 3/43 2/9 290/5400 295/5463 100/100 Procent 0/0,2 1,0/0,8 0,7/0,2 98,3/98,8 100/100 Gamla-/Unga trädfördelning 1927 Tall 0/10 28/106 11/93 179/3512 218/3721 60,9/64,0 Gran 0/8 2/8 3/15 117/1939 122/1970 34,1/33,9 Asp 0/0 0/1 0/2 17/104 17/107 4,7/1,8 Ek 0/0 0/0 0/0 0/5 0/5 0/0,1 Klibbal 0/1 0/0 0/3 1/10 1/14 0,3/0,2 Totalsumma 0/19 30/115 14/113 314/5570 358/5817 100/100 Procent 0/0,3 8,4/2,0 3,9/1,9 87,7/95,8 100/100
13
Figur 1. Kumulativ fördelning av provträdens ålder från riksskogstaxeringens inventering av tall, gran, ek, asp, klibbal i tre olika marktyper i Östergötlands län. 1a: tidsperioden 1983-2017, 1b: år 1927.
4.2 Grova träd och grovleksfördelning
En stor del av de grova träden utgjordes av tall och befann sig inom (i) produktiv skogsmark. En del grova träd förekom på (ii) åkermark och naturbete, (iii) berg och vissa andra impediment, men få på (iv) myr år 1983–2017 (Tabell 3). Annars fanns ingen skillnad vid grovleksfördelningen av provträden bland marktyperna år 1983–2017 (Figur 2a).
14
Tabell 3. Provträdens fördelning bland marktyper i Östergötlands län för perioden 1983-2017 och motsvarande för år 1927. Grova träd, träd som uppnår diameterdefinitionen från miljömålet, levande skogar och icke-grova träd större än 40 mm i diameter presenterades separat. Procenten utgjordes av alla träd i totala antalet provträd.
Grova-/Övriga trädfördelning 1983–2017 Marktyper Trädslag Åkermark & Naturbete Berg & Impediment Myr Produktiv
skogsmark Totalsumma Procent %
Tall 4/12 8/183 2/30 129/2644 143/2869 43,6/48,8 Gran 0/7 0/15 0/3 94/2563 94/2588 28,7/43,9 Asp 0/13 1/7 0/0 43/166 44/186 13,4/3,2 Ek 10/9 0/12 0/0 21/87 31/108 9,5/1,8 Klibbal 1/5 3/3 0/6 12/120 16/134 4,8/2,3 Totalsumma 15/46 12/220 2/39 299/5580 328/5885 100/100 Procent % 4,6/0,8 3,7/3,7 0,6/0,7 91,1/94,8 100/100 Grova-/Övriga trädfördelning 1927 Tall 0/10 3/135 1/105 68/3654 72/3904 49,0/62,3 Gran 0/8 0/10 0/18 37/2123 37/2159 25,2/34,4 Asp 1/0 0/1 0/2 22/134 23/137 15,7/2,2 Ek 5/5 1/2 0/0 7/47 13/54 8,7/0,9 Klibbal 0/1 0/0 0/3 2/11 2/15 1,4/0,2 Totalsumma 6/24 4/148 1/128 136/ 5969 147/6269 100/100 Procent % 4,1/0,4 2,7/2,4 0,7/2,0 92,5/95,2 100/100
15
Figur 2. Kumulativ fördelning av provträdens grovlek (diameter i brösthöjd) från
riksskogstaxeringen, baserat på fyra trädarter (tall, gran, ek, asp och klibbal) fördelat på tre olika marktyper i Östergötlands län. 2a: tidsperioden 1983-2017, 2b: år 1927. I figuren finns det inga medräknade träd under 40 mm i diameter. Eftersom 40 mm är minsta diametern i data från 1983-2017 och träd under 40 mm i diameter exkluderades från data 1927. Alla träden har både bestämd diameter och ålder.
16
Figur 3. Grova provträdens fördelning i marktyper under två tidsperioder. Logaritmerande oddskvoter med 95% konfidensintervall på x-axeln. Oddskvoten är baserad på oddset att ett grovt provträd står inom marktypen.
4.3 Jämförelser mellan 1983–2017 och 1927
4.3.1 Medelåldersskillnader mellan perioderna via two sample t-test
År 1927 var provträden i genomsnitt drygt fem år äldre än provträden 1983–2017 (t (11 747) =
-8,84; p <0,05). För de olika marktyperna år 1927 var provträden i genomsnitt nästan fem år äldre än provträden 1983–2017 inom (i) produktiv skogsmark (t (11 515) = -7,86; p <0,05).
Motsvarande värde för (iii) berg och vissa andra impediment var i genomsnitt drygt 34 år äldre (t (92) = -4,50; p <0,05]). Däremot fanns det inte någon förändring av provträdens medelålder
inom (ii) åkermark och naturbete mellan de två tidsperioderna (t (24) = 0,44; p >0,05). I
jämförelse mellan (i) produktiv skogsmark mot (iii) berg och vissa andra impediment, var provträden år 1927 inom (iii) berg och vissa andra impediment i genomsnitt 26 år äldre än provträden inom (i) produktiv skogsmark (t (146) = 5,94; p <0,05). Motsvarande jämförelse för
perioden 1983–2017 visade dock ingen skillnad i provträdens medelålder mellan marktyperna (t (45) = -0,57; p >0,05).
17
4.3.2 Åldersfördelning och gamla träd bland marktyper
Åldersfördelningen mellan tidsperioderna visade att (i) produktiv skogsmark var oförändrad, medan (iii) berg och vissa andra impediment innehöll en högre andel äldre träd år 1927 än perioden 1983–2017. Åldersfördelningen för (ii) åkermark och naturbete verkade vara oförändrad, dock är det inte inom denna marktyp de äldre träden finns (Figur 1).
Andelen gamla provträd har minskat sedan 1927. Det var 5,7% gamla provträd år 1927, medan det var 5% gamla provträd under perioden 1983–2017 (Tabell 2). Högre andel äldre träd inom (i) produktiv skogsmark än inom (iii) berg och vissa andra impediment år 1983–2017, jämfört med 1927 då det var tvärtom (Figur 1).
4.3.3 Grovleksfördelning och grova träd bland marktyper
Det fanns inga uppenbara skillnader i hur grova provträd var fördelade över marktyper (Figur 3). Det fanns likaså inga skillnader för grovleksfördelningen mellan perioden 1983–2017 och år 1927 (Figur 2, Figur 3).
Andelen grova provträd ökade sedan år 1927. Det var 2,2 % grova provträd år 1927 medan det var 5% grova provträd under perioden 1983–2017 (Tabell 3). De grova provträdens fördelning bland marktyper var lika vid båda tidsperioderna. Där största andelen av de grova träden förekom inom (i) produktiv skogsmark, sedan (ii) åkermark och naturbete, (iii) berg och vissa andra impediment och minst förekomst inom (iv) myr (Tabell 3).
4.4 Sammanfattande resultat
Det fanns 208 gamla träd år 1983–2017 av vilka gran och tall utgjorde 93%. En hög andel av de gamla träden befann sig inom (i) produktiv skogsmark (Tabell 2). Fanns ingen skillnad i åldersfördelningen bland marktyperna under 1983–2017 (Figur 1a).
Det fanns 328 grova träd år 1983–2017 av vilka gran och tall utgjorde 72%. Marktypen (i) produktiv skogsmark hade en högre andel grövre träd än (iii) berg och vissa andra impediment 1983–2017 (Figur 2a, Tabell 3). Analyserna av oddskvoter tyder att det inte finns större eller mindre odds att finna grova träd bland de olika marktyperna (Figur 3). Jämförelser mellan grova och övriga träd visade att det var liknande fördelning bland marktyperna och majoriteten av alla provträd befann sig inom (i) produktiv skogsmark för perioden 1983–2017 (Tabell 3).
18
Vid jämförelse med 1927 hade andelen gamla träd minskat (Tabell 2) och provträden år 1927 var i genomsnitt drygt fem år äldre än provträden 1983–2017. Tydlig skillnad fanns inom åldersfördelningen där marktypen (iii) berg och vissa andra impediment hade en mindre andel äldre provträd under 1983–2017 än vid 1927 (Figur 1). Vid jämförelse med 1927 har andelen grova träd ökat, dock var provträdsfördelningen bland marktyperna liknande mellan grova träd och övriga (Tabell 3). Det fanns inga signifikanta resultat om att oddsen hade blivit större eller mindre av grova träd bland någon av marktyperna (Figur 3). Ingen förändring fanns för grovleksfördelningen för alla provträd bland marktyperna mellan tidsperioderna (Figur 2). Där förväntningarna var att fördelningen av gamla och grova träd skulle vara liknande bland marktyperna stämmer, eftersom både en högre andel av gamla som grova träd förekommer inom produktiv skogsmark. Förväntningarna att förändringar inom ålder- och grovleksfördelningen skulle ha skett mellan perioderna stämmer för de gamla provträden men ej för de grova.
5 Diskussion
5.1 Gamla trädens fördelning bland marktyper
5.1.1 Medelålder bland marktyper
Gamla träd definierades i denna studie som de 5% äldsta träden per trädslag ur datasetet 1983–2017. Denna egna nedre gräns visade att en gammal talls ålder är minst 125 år och minst 98 år för gran. Barrträdens ålder kan förklaras av studiens resultat om den gamla trädfördelningen bland marktyperna: resultatet visar att en hög andel av provträd var barrträd och befann sig inom (i) produktiv skogsmark. Den normala avverkningstiden för barrträd inom marktypen är mellan 70–130 år i Sverige (Skogsvårdslagen, SFS1979:429). För lövträd var en gammal eks ålder 118 år, asp 72 år och för klibbal 85 år. Dessa definierade åldrar bedöms vara rimliga eftersom det inom Götaland är speciellt ovanligt med skogar äldre än 140 år (SLU, 2019).
5.1.2 Åldersfördelning bland marktyper
Denna åldersfördelning speglar inte alla träden i naturen, eftersom urvalet för provträd är olika beroende på grovlek. Inventeringarnas uttagningskvot för provträd innebär att större träd har större chans att vara provträd (SLU, 2018).
19
Denna studie visade på att det var en liknande åldersfördelning bland provträden för de olika marktyperna (data från 1983–2017). Den liknande åldersfördelningen som finns idag kan ha tillkommit på grund av de tidigare händelserna som skett inom landskapet. Tidigare studier som utförts i Småland av Lindbladh & Bradshaw (1998) analyserade hur skogens trädbestånd såg ut på 1100-talet med hjälp av pollenanalyser. Deras analyser visade att det förekom ett rikare och mer blandat lövskog i hela södra Sverige. Skogssammansättningen har under en längre tid utsatts för mänskliga aktiviteter som den medeltida jordbrukskrisen, och har drabbats skogsbränder (Lindbladh & Bradshaw 1998) Överexploatering av timmer eskalerade under 1800–1900-talet (Lindbladh & Bradshaw, 1998). Dessa händelser har påverkat i olika mån påverkat den dagens skogssammansättningen (Lindbladh & Bradshaw, 1998).
En varierad åldersfördelning inom marktyperna är önskvärd eftersom den biologiska mångfalden gynnas av skog som innehåller en variation av trädåldrar men även av trädart, eftersom fler ekosystemtjänster utförs i en blandad skog som innehåller mer variation (Gamfeldt et al., 2013).
5.1.3 Fördelningen av gamla träd bland marktyper
Denna studie visade att en hög andel gamla provträd stod inom (i) produktiv skogsmark och utgjordes av tall och gran under 1983–2017. Detta resultat är rimligt eftersom (i) produktiv skogsmark utgör cirka 59% av Östergötlands länsareal och barrskog utgör 66% av den produktiva skogsmarken. Barrskog och framförallt av gran har ökat i de södra delarna av Sverige sedan mitten av 1900-talet (Lindbladh et al., 2014; SLU, 2019; SLU, 2017b). Resultaten i denna studie visar att det var en låg andel gamla provträd inom de resterande marktyperna, vilket kan förklaras genom att dessa marktyper utgör en mindre del av arealen i Östergötland. Marktypen (ii) åkermark och naturbete utgör 24% av länsarealen medan, (iii) berg och vissa andra impediment 9,4% och (iv) myr 2,5% (SLU, 2017b).
I Sverige är generellt andelen gammal skog låg (Bryant et al., 1997) och även om den nuvarande andelen gammal skog gynnar den biologiska mångfalden är det förmodligen inte en tillräckligt stor andel för att kunna bidra med en långsiktig överlevnad för Sveriges hotade arter. Av de terrestriska arterna är det 50% till 90% som är beroende av gammal skog och flera av dessa arter är hotade (Bryant et al., 1997). Det speciella med de hotade terrestriska arterna är att de är beroende av specifika element, och många av dessa element är karakteristiska för gamla träd. För att kunna bevara biodiversitet måste en högre grad av fokus placeras på ekosystemnivå,
20
eftersom arbete inom detta område är enda sättet att bevara livsmiljöer och nödvändiga processer (Franklin, 1993).
Denna studie visar att gamla träd inte är vanliga inom (iv) myr i Östergötland. Förmodligen bör det finnas gamla träd inom (iv) myr, eftersom det normalt inte utförs skogsbruk inom marktypen. På grund av det icke-existerande skogsbruket kan träd växa och åldras naturligt. Stickprovet var förmodligen för litet, vilket var förväntat eftersom myr utgör 2,5% av länsarealen. Vidare var en hög andel (27%) av provträden i myr inte åldersbestämda genom provborrning eller bestämda i fält i dataset 1983–2017. Provborrningen för att räkna årsringar kanske inte gick att utföra inom myrmarkerna på grund av att trädet hade röta, var för klena eller så tätvuxna att det var problem att åldersbestämma trädet i fält (SLU, 2017a).
Värt att notera att inga gamla provträd fanns inom (ii) åkermark och naturbete under perioden 1983–2017. Att det saknas gamla träd inom åkermark är ju förväntat eftersom sådan mark plöjs regelmässigt (SLU, 2017a). Dock borde det ha funnits gamla träd inom naturbete, eftersom det i betesmark ofta finns gamla hagmarksträd. Det är ett stort bortfall av provträd inom marktypen, eftersom en stor del provträd (82%) saknade åldersbestämning i dataset 1983–2017.
Resultatet gav också att en låg andel av de gamla träden förekom inom berg och vissa andra impediment. Det kan också förklaras med att det är ett stort bortfall av provträd eftersom (80%) inte var åldersbestämda på berg och vissa andra impediment.
Detta innebär att resultatet i studien som visar att en högre andel av de gamla träden förekommer inom produktiv skogsmark skulle kunna vara orsakat av att det finns fler inventerade provträd att det är endast 3% av provträden som inte var åldersbestämda inom marktypen.
5.2 Grova trädens fördelning och grovleksfördelning bland marktyper
Denna studie visade att en hög andel av de grova provträden stod inom (i) produktiv skogsmark under 1983–2017 och utgjordes av tallar. Som tidigare nämnt är cirka 59% av Östergötlands areal täckt av (i) produktiv skogsmark och 66% av den produktiva skogsmarken utgörs av barrskog (SLU, 2017b; SLU, 2019). Att resultatet visar att andelen grova träd var hög inom produktiv skogsmark under 1983–2017 var förväntat, eftersom utvärdering från svenska miljömålet, levande skogar anger att största andelen grova träd i Sverige förekommer inom den produktiva skogsmarken (Sveriges Miljömål, 2020).
21
Vid en undersökning som utfördes av Lämås et al., (2015) jämfördes två tidigare utförda studier, med syftet att undersöka hur olika mängder naturhänsyn och frivilliga avsättningar av produktionsskog skulle kunna hjälpa skogens struktur och den biologiska mångfalden i framtiden. De anser att det är bäst att lämna 5% naturhänsyn och 5% frivilliga avsättningar av den produktiva skogsmarken för att öka antalet grova träd i framtiden. Att lämna grova träd och avsätta mark runtomkring de grova träden är bättre än att endast avsätta ungskog, eftersom det tar lång tid innan ungskogen skulle kunna bidra till den biologiska mångfalden (Lämås et al., 2015).
För att gynna att fler gamla och grova träd lämnas kvar är det bättre att formalisera valet av evighets- och naturvärdesträd inom FSC, därmed kan detta dokumenteras och dessa träd kan överleva nästa gallring och slutavverkning. FSC:s mål är att det ska vara minst tio evighetsträd per hektar i den produktiva skogsmarken och att alla naturvärdesträd lämnas kvar till den kommande skogsgenerationen (Svenska FSC, 2013). Detta kommer leda till ökad biodiversitet, eftersom ju fler träd som lämnas ju fler terrestriska arter kommer att gynnas. Om fallet skulle vara att ett grovt träd blåser omkull kommer det att bidra till biodiversiteten genom att utgöra grov död ved. Att lämna kvar flera träd bidrar också till en ökad variation inom trädåldrar, trädstorlek och trädart, vilket skapar flera möjliga habitater (Svenska FSC, 2013).
Denna studies resultat visar en liknande grovleksfördelning bland de olika marktyperna under perioden 1983–2017. Dock var det förväntat att det skulle förekomma skillnader i grovlek mellan produktiv skogsmark mot de andra marktyperna, eftersom det inte utförs skogsbruk inom myr, berg och vissa andra impediment och åkermark och naturbete (SLU, 2017a). I grovlekfördelningen användes däremot provträd som var både diametersbestämda och åldersbestämda. Av detta skäl går det att jämföra grovleksfördelningen med åldersfördelningen. Den liknande grovleksfördelningen kan ha orsakats, likt åldersfördelningen, av de tidigare mänskliga aktiviteterna som bidrog till dagens mer täta och likartade skogar (Ekelund & Hamilton, 2001; Linder & Östlund, 1998; Axelsson & Östlund, 2001; Lindbladh & Bradshaw, 1998).
Resultaten av en liknande grovleksfördelning och åldersfördelning bland marktyperna kan ha berott på samma anledningar, vilket kan tyda på att de grova träden och de gamla träden speglar varandras fördelning. Detta positiva samband mellan trädstorlek och trädålder har även påvisats av andra studier (Andersson et al., 2012). Biodiversitet gynnas av skog med varierade trädåldrar, trädstorlek och trädart (Gamfeldt et al., 2013) därmed kan resultat av en liknande
22
grovleksfördelning tyda på att det finns goda chanser att det kommer bli flera grova träd bland alla de olika marktyperna i framtiden.
5.3 Jämförelse med 1927
5.3.1 Förändringar i medelålder
Provträden inom (i) produktiv skogsmark år 1927 var även fem år äldre än provträden i motsvarande marktyp under 1983–2017.
Detta kan troligen förklaras av den kraftiga trädavverkningen som skedde under andra världskriget. Avverkningen skedde på alla marktyper, eftersom det inte förekom några lagar om skogsbruksmark. De vedsortimenten som togs ut under 1920 till 1960 var till största del av brännved och kastved, vilket var träd som var en meter långa och inte särskilt grova (Alstad, 1997). Det här måste inneburit att man gallrade träd på alla marker av lämplig storlek. De träden som avverkades årligen från 1939 till 1948 var i genomsnitt 35–40 miljoner kubikmeter travat jämfört mot de 20–25 miljoner som avverkades före kriget (Ekelund & Hamilton, 2001). Resultaten som visade att provträden var äldre år 1927 jämfört med perioden 1983–2017 kan förklaras av den kraftiga trädaverkningen som skedde under andra världskriget. Resultatet kan också förklaras med händelserna som gjorde att det blev en liknande åldersfördelning bland marktyperna under 1983–2017, eftersom återväxt har varit dålig. Det kan också eventuellt förklaras med förändringar som har skett i metoden för uttag av provträd under perioderna och framför allt att många provträd inte åldersbestämdes 1983–2017.
5.3.2 Förändringar inom de gamla trädens fördelning och åldersfördelning
Resultatet av denna studie illustrerar den gamla trädfördelningen, vilket visar att en minskande andel gamla träd har skett över tid och en liknande åldersfördelning bland marktyperna. För att bättre gynna den biologiska mångfalden bör det utföras mer bevarandearbete för att skydda gamla träd. Ökning av gamla träd kan komma från tillämpningar för det svenska miljömålet levande skogar, användning av FSC-certifieringar och allmänt att mer intresse för naturhänsyn finns i skogsbruket. Det rekommenderas därmed att de åtgärder som utförs för att öka andelen gamla träd inom produktiv skogsmark innefattar att vid skogsavverkning ska enskilda träd och speciella trädgrupper lämnas kvar (Gustafsson et al., 2016). Genom att mer allmän naturvårdshänsyn i skogsbruket sker idag och att skogsvårdslagen tillämpas vid varje avverkning, samt kraven från FSC, kan andelen gamla träd öka i framtiden (FSC, 2020). De
23
gamla träden främjas mer idag, eftersom det finns mer kunskap och naturhänsyn till träden som utgör ett bidrag till en stor mängd olika organismers livscykler, vilket i sin tur bidrar till ökad biologisk mångfald (Linder & Östlund, 1998; Lämås et al. 2015).
5.3.3 Förändringar inom de grova trädens fördelning och grovleksfördelning
Vid jämförelse med 1927 har antalet grova träd av trädslaget tall ökat, vilket var förväntat, eftersom det också presenteras av riksskogstaxeringen i deras skogsdata (SLU, 2019). Tidigare studier inom eklandskapet i Östergötland, söder om Linköping, visar också att tallar grövre än 45 cm i diameter har ökat sen år 1927 (Bergstedt et al., 2017). Tallen kan ha främjats av skogsbränderna som skedde under 1800-talet (Linder & Östlund, 1998). Brand kan hjälpa tallens spridning genom att bränna den nedre markvegetationen medan större tallar överlever (Linder & Östlund, 1998; Hille & Ouden, 2004). Brandeffekterna ger en lämplig såddbädd och ökar resurstillgängligheten (Agee, 1998).
Under senare delen av 1800-talet var grovt timmer högt eftertraktat (Ekelund & Hamilton, 2001) och efterfrågan på grovt timmer resulterade i en kraftig minskning av träd med en stor diameter. I början av 1900-talet tillämpades nya skogsbrukssystem, vilket inkluderade mindre avverkningsområden, kvarlämning av enskilda träd och trädgrupper som hjälper naturlig förnyelse samt plantering (Pettersson, 1909; Kolmodin, 1950; Holmgren, 1938). Dock under 1950-talet utfördes ett mer intensivt skogsbruk där kalhuggning var den dominerande avverkningsmetoden och som sedan efterföljdes av plantering. Under 1960–1970-talet ökade områdena som kalhygges och intresse fanns att reducera mängden lövträd (Linder & Östlund, 1998). Detta kan också ha varit en av orsakerna till att mängden grova tallar och generellt antalet grova barrträd överstiger antalet grova lövträd. Den ökade mängden grova träd har en positiv påverkan för den biologiska mångfalden och som nämnt utgör grova träd viktiga substrat för flera organismer. För att öka chanserna för att fler gamla och grova träd ska förekomma i framtiden är det viktigt att utföra långsiktigt arbete för att bevara de grova träden, eftersom leveranstiden av stora, grova och gamla träd är lång (Naturvårdsverket, 2004).
Vid jämförelse med 1927 visade resultatet ingen förändring inom oddsen att finna ett grovt träd inom någon av marktyperna, samt att ingen förändring har skett inom grovleksfördelningen bland marktyperna under tidsperioderna. Grovleksfördelningen behandlar både ålders- och diametesbestämda träd och detta innebär att grova trädens fördelning har en liknande fördelning som de gamla träden bland marktyperna i Östergötland, eftersom resultaten i denna studie visar
24
både att andelen grova och gamla träd är höga i produktiv skogsmark och att det finns ett samband mellan trädstorlek och trädålder.
5.4 Förändringar i markklassificering
Det är viktigt att notera att definitionen av marktyperna inte är identiska mellan tidsperioderna. För att göra data jämförbar fick vissa marktyper fick slås ihop, och några exkluderas (enstaka gamla träd saknas därför i analyserna).
Inom dataset 1927 anges det i marktypen myr olika bonitetsklasser 10–12, som är en klassning av myrmarken där möjligheten att omvandla myrmarken till skogsmark (tex dikningskostnader). Om myrmarken fick klass 10 innebär det att marken kan omvandlas till skogsmark via lämpliga dikningskostnader, klass 12 att marken är oduglig, medan 11 innebär att det är tveksamt (SOU, 1932). Detta kan betyda att myrmarkerna med klass 10 kan ha omvandlats till produktiv skogsmark över tid, vilket verkar logiskt eftersom det var cirka hälften så mycket myrmark i Östergötland under 1983–2017 jämfört med 1927. Dock var det generellt ingen stor skillnad i andel gamla som grova träd inom myrmarkerna under båda perioderna, samt fanns det ingen information som tyder på att myrmarkerna som inventerades under 1927 har sedan omvandlats till produktiv skogsmark.
Det bör noteras att hagmark 1927 medräknades till den produktiva skogsmarken tillsammans med skogsproduktiv mark, samt backar som hade angiven skogsproducerad förmåga uppdelat i bonitetklasserna 1 – 9 enligt Tor Jonson (SOU, 1932). Tidigare studier anser att det finns skäl att tro att hagmark har gjorts om till skogsmark (Bergstedt et al., 2017). Dock i 1983–2017 räknades endast produktiv skogsmark som kunde producera minst 1 skogskubikmeter per hektar och år, vilket innefattar minst bonitetsklass 8 enligt Tor Jonson (SLU, 2017a). Detta innebär att det finns mer produktiv skogsmark nu än vad det gjorde förr i Östergötland, vilket är sant men endast en ökning på 4% (SLU, 2017b). Troligen har inte denna ökning av arealen produktiv skogsmark påverkat att andelen gamla som grova träd har ökat i marktypen. Dock kan det ha lett till att det är större odds att gamla som grova träd står inom produktiv skogsmark, eftersom det utgör en större del av länets areal.
5.5 Funderingar kring metod och data
Vanligtvis behövs det information från flera källor för att öka vår kunskap och förståelse kring effekten av skogsskötsel (Christensen, 1989). I denna studie går det dock utmärkt att endast
25
använda sig av riksskogstaxeringens data för att analysera ålder och grovlek. Provträdsdata från riksskogstaxeringen ger ett unikt källmaterial med stor detaljrikedom och väldokumenterade mätningar och är användbart för att genomföra en rad olika jämförelser. Bästa data erhölls kring provträd som var diameterbestämda, stod i produktiv skogsmark och provträd som var barrträd. Svårare att analysera var fördelningen av provträdsdata för de ännu mer ovanliga lövträden, eftersom de utgör den mindre delen av data. Det var även svårt att analysera åldersbestämda provträd, eftersom det fanns olika stora andelar av provträden som var åldersbestämda bland marktyperna. Det var endast cirka 20% av provträden inom marktyperna (iii) berg och vissa andra impediment och (ii) åkermark och naturbete som var åldersbestämda, medan det var 73% inom (iv) myr samt 97% åldersbestämda träd inom (i) produktiv skogsmark. Det går därmed inte att använda åldersdata för (ii) åkermark och naturbete samt för (iii) berg och vissa andra impediment. För (iv) myr skulle man behöva göra en undersökning om bortfallet är slumpvis eller relaterat till grovlek. Här skulle fler provträd behövas åldersbestämmas och troligen använda ett större undersökningsområde för att kunna ge säkrare resultat.
Jämförelsen av de två tidsperioden försvåras av att definitionerna av de olika marktyperna har ändrats mycket över tid, vilket gör slutsatserna osäkra. Jämförelsen försvåras även av att metodiken för att göra uttag av provträd inte är helt identiska mellan tidperioderna. Dessvärre hade jag hoppats att kunna titta på förändringar efter 1983, men provträdsdata per år visade sig vara för litet för att möjliggöra detta. Det skulle vara intressant att göra en jämförelse med 1927 om det fanns mer tillgängliga data på gamla och grova träd, till exempel provträdsdata från alla län i Götaland. Sådana studier skulle kunna dra säkrare slutsatser om andelen gamla och grova träd i olika marktyper, och dess förändring sedan 1920-talet. Människan lär fortsätta att bedriva skogsbruk och därmed är det viktigt är att utnyttja dagens tillgång till såväl historisk som nuvarande data för att utvärdera Sveriges skogstillstånd och tillämpa bevarandearbete för att gynna den biologiska mångfalden i framtiden.
5.6 Slutsatser
En hög andel gamla som grova provträd fanns inom (i) produktiv skogsmark snarare än i de andra marktyperna under perioden 1983–2017. Detta innebär att det inte finns något som tyder på att marktyperna (iv) myr, (ii) åkermark och naturbete, och (iii) berg och vissa andra impediment skulle kunna utgöra en reservoar för gamla eller grova provträd i Östergötlands län. Utöver detta visar denna studie också att gamla som grova provträd uppträder ungefär lika frekvent bland marktyperna. Därmed går det bra att använda sig av förekomst av grova träd för
26
att kunna utvärdera skogsbrukets effekter, och det finns en stor chans att de grova träden speglar förekomsten av också de gamla träden.
6 Samhälleliga och etiska aspekter
Inom denna studie har samhälleliga och etiska aspekter tagits i beaktande angående bevarandearbete och hållbar utveckling. Analyser av riksskogstaxeringsdata kan ge oss en inblick i vad människan har för effekter på våra skogar. Andra studier angående naturvård, ekosystem och gynnande biologisk mångfald tillsammans med detta kan ge insikt i vad vi bör göra för att kunna öka den biologiska mångfalden bland Östergötlands olika marktyper. Utifrån ett etiskt perspektiv är detta vårt ansvar: att skydda och värna om naturen och dess arter. Det är mycket viktigt att skaffa sig mer kunskap om hur vi påverkar och hur vi i framtiden kommer att påverka skogarna. Därför är det också vårt ansvar att bättre använda den existerande kunskapen som finns nu, eftersom data kan innehålla en stor mängd information om vårt landskap som behöver bearbetas för att kunna påverka policy och rekommendationer till skogsbruket.
7 Tack
Stort tack till min handledare Per Milberg som har hjälpt mig med data och analyser, samt gett otrolig feedback. Tack till Matthias Laska och Hanne Lovlie som har hållit i informativa föreläsningar och gett tips. Tack till de kamrater som har stöttat mig. Slutligen tack till mina opponenter Robert Petersen och Elin Sjöberg som har bidragit med bra synpunkter.
27
8 Referenser
Agee, J. (1998). Fire and pine ecosystems. i Richardson DM (ed) Ecology and biogeography
of pinus (ss. 193–218). Cambridge University Press.
Alstad, V. (1997). Kongaved och björksticks.
Andersson, E., Kempe, G., Larsson, A., & Siira, U. (2012). Uppföljning av biologisk
mångfald med data från Riksskogstaxeringen.
Andersson, R., & Östlund, L. (2004). Spatial patterns, density changes and implications on biodiversity for old trees in the boreal landscape of northern Sweden. Biological
Conservation 118, (ss. 443–453).
Axelsson, A.-l., & Östlund, L. (2001). Retrospective gap analysis in a Swedish boreal forest landscape using historical data. i Forest Ecology and Management 147 (ss. 109–122). Berg, Å., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M., & Weslien, J. (1994).
Threatened Plant, Animal, and Fungus Species in Swedish Forests: Distribution and Habitat Associations. i Conservation Biology (ss. 718–731).
Bergstedt, J., Axelsson, A.-l., Karlsson, J., Lönander, J., Törnqvist, L., & Milberg, P. (2017). Förändringar i Eklandskapet 1927 till 2013: i den första riksskogstaxeringens fotspår.
Svensk Botanisk Tidskrift 111: 6, (ss. 331–343).
Bryant, D., Nielsen, D., & Tangley, L. (1997). The Last Frontier Forests: Ecosystems &
Economies on the Edge. Washington DC: World Resources Institute.
Christensen, N. L. (1989). Landscape history and ecological change. Journal of Forest
History, Vol. 33, No. 3 (Jul., 1989), (ss. 116–125).
Ekelund, H., & Hamilton, G. (2001). Skogspolitisk historia. Rapport 8A 2001. Skogsstyrelsens förlag.
Franklin, J. F. (1993). Preserving Biodiversity: Species, Ecosystems, or Landscapes?
28
Fridman, J. (2020). SLU. Hämtad den 2020-06-04 från: Riksskogstaxeringen: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/om-riksskogstaxeringen1/Hur-vi-jobbar/
Fridman, J., Holm, S., Nilsson, M., Nilsson, P., Ringvall, A. H., & Ståhl, G. (2014). Adapting National Forest Inventories to changing requirements – the case of the Swedish National Forest Inventory at the turn of the 20th century. Silva Fennica 48 (3) article
id 1095.
FSC. (2020). FSC-standard för skogsbruk i Sverige. Uppsala: Sverige FSC.
Gamfeldt, L., Snäll, T., Bagchi, R., Jonsson, M., Gustafsson, L., Kjellander, P., . . .
Bengtsson, J. (2013). Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species. Nature Communications volume 4.
Gustafsson, L., Weslien, J., Hannerz, M., & Aldentun, Y. (2016). Naturhänsyn vid
avverkning. Smart Hänsyn.
Götmark, F., Fridman, J., Kempe, G., & Toet, H. (2006). Lövträd i södra Sverige. Föryngring, begränsande faktorer och förändringar. Svensk Botanisk Tidskrift 100, (ss. 80–95). Hille, M., & Ouden, J. d. (2004). Improved recruitment and early growth of Scots pine (Pinus
sylvestris L.) seedlings after fire and soil scarification. European Journal of Forest
Research 213, (ss. 213–218).
Holmgren, L. (1938). Älvdalenss sockens besparingsskog och skogsmedelsfond 1888–1938. Stockholm.
Kolmodin, G. (1950). Skogen och storskiftet i Orsa. i J. Boethius, Orsa, en
sockenbeskrivning, del 1 (ss. 222–586). Stockholm: Nordisk rotogravyr.
Lindbladh, M., & Bradshaw, R. (1998). The orgin of present forest composition and pattern in southern Sweden. Journal of Biogeography, 25, (ss. 463–477).
Lindbladh, M., Axelsson, A.-L., Hultberg, T., Brunet, J., & Felton, A. (2014). From
broadleaves to spruce – the borealization of southern Sweden. Scandinavian Journal
29
Linder, P., & Östlund, L. (1998). Structural changes in three midboreal Swedish. Biological
Conservation 85, (ss. 9–19). Elsevier Ltd.
Lutz, J. A., Furniss, T. J., Johnsson, D. J., Davies, S. J., Allen, D., Alonson, A., & ... & Blomdahl, E. M. (2018). Global importance of large‐diameter trees. Global Ecology
and BiogeographyVolume 27, Issue 7, (ss. 849–864).
Lämås, C., & Fries, T. (1995). Emergence of a biodiversity concept in Swedish forest policy.
Water Air and Soil Pollution 82, (ss. 57–66).
Lämås, T., Roberge, J.-M., Felton, A., Gustafsson, L., Jonzén, J., Lundmark, T., . . .
Sandström, E. (2015). Generell naturhänsyn och frivilliga avsättningar–Mängden död
ved och grova träd ökar i framtidens skogslandskap. Fakta Skog, (10),. SLU.
Miljödepartementet. (2001). Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier. Stockholm: Regeringens proposition.
Naturvårdsverket. (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet.
Rapport 5411.
Petersson, L. K., Milberg, P., Bergstedt, J., Dahlgren, J., Felton, A. M., Götmark, F., . . . Löf, M. (2019). Changing land use and increasing abundance of deer cause natural. In
Forest Ecology and Management, 444 (ss. 299–307).
Pettersson, W. (1909). Anteckningar rörande Orsa sockens besparingsskog. Stockholm. Skogsvårdslagen (SFS1979:429). Hämtad den 2020-05-13 från: Regeringskansliets
rättsdatabaser.
SLU. (1983). INSTRUKTION för fältarbete vid RIKSSKOGSTAXERINGEN. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet.
SLU. (2017a). RIS: Riksinventering av skog. Fältinstruktioner 2017. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet.
SLU. (2017b). Sveriges officiella statistik, Institutionen för skoglig resurshushållning. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet.
30
SLU. (2018). RIS: Riksinventering av skog. Fältinstruktioner 2018. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet.
SLU. (2019). Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen. Umeå: Institutionen för skoglig resurshushållning.
SOU. (1932). Uppskattning av Sveriges skogstillgångar verkställd åren 1923–1929.
Redogörelse avgiven av riksskogstaxeringsnämnden. Stockholm 1932: 26.
Svenska FSC. (2013). FSC®-certifieringens bidrag till biologisk mångfald.
Sveriges Miljömål. (2020). Sveriges Miljömål. Hämtad den 2020-04-07 från: Strukturer i skogen: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/strukturer-i-skogen/
