Varför vill du inte vara med? - En kvantitativ studie av årskurs 6 elevers motivation till deltagandet på idrott och hälsa

Fakulteten för lärande och samhälle Val-projektet

Examensarbete i idrott och hälsa

Varför vill du inte vara med?

- En kvantitativ studie av årskurs 6 elevers motivation till

deltagandet på idrott och hälsa.

Why don´t you join us?

Karolina Komstedt

Grundlärarexamen mot grundskolans tidigare år. Examinator: PierreWiktorin Idrott, 210 högskolepoäng Handledare: Tomas Peterson 2016-11-18

Förord

Det har varit en lång men givande process under min studietid som student på Val-projektet på Malmö Högskola. En period i mitt liv då jag ibland önskade att det fanns fler timmar på ett dygn. En ständig utmaning som har fått mig att inse att lärandet är en ständig process som är föränderlig. Jag står för alla delar i detta arbete som har fört med sig många tankar och intressanta diskussioner med mina studiekamrater.

Tack till de elever som tog sig tid att svara på min enkätundersökning samt deras lärare som möjliggjorde att jag fick komma och göra min undersökning på lektionstid.

Jag vill tacka mina kolleger som har gjort det möjligt för mig att studera halvfart och peppat mig när jag har behövt det som bäst. Jag riktar även ett stort tack till alla fina vänner som har agerat som mitt bollplank när jag har fastnat i mitt arbete.

Till sist vill rikta ett stort tack till min familj för deras support och för att ni har stått ut med mig när jag har grävt ner mig i mina studier.

Abstract

Examensarbete: 15 hp

Program: Val - projektet, Malmö Högskola Nivå: Grundnivå

Datum: 2016-11-18

Titel: Varför vill du inte vara med? Författare: Karolina Komstedt Handledare: Tomas Petersson Examinator: Pierre Wiktorin

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för

sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens

resultat som bakgrund.

- Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?

- Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Teori

De teorier som ligger till grund för studien är Self -Determination Theory, (SDT) med begreppen motivation, inre och yttre motivation samt amotivation, Engströms teori om egenvärde och investeringsvärde och KASAM – modellen.

Metod

Insamlandet av empirin har skett genom en enkät med fasta, strukturerade frågeställningar samt öppna frågeställningar, undersökningen är således kvantitativ. Min

undersökning innefattar 65 respondenter. Utfallet har sedan analyserats och presenteras tillsammans med resultatet.

Resultat

De viktigaste motivationsfaktorerna när det gäller deltagandet för elever i årskurs 6 i ämnet idrott och hälsa visade sig enligt studien vara att det ska vara roligt och att de lär sig något nytt samt att eleverna värdesätter innehållet på idrottslektionerna. Det framkommer även att betyget spelar en stor roll i det aktiva deltagandet på idrottslektionen. Utöver eleven själv som en motivationsfaktor, är det kompisarna och idrottsläraren som är viktiga för ett deltagande i undervisningen. Det framkommer även i studiens resultat att elever motiveras mer om aktiviteten och lärandet är begripligt, hanterbart och meningsfullt.

Slutsats

Utifrån studiens resultat måste undervisningen bygga på aktivitetslust och rörelseglädje där eleverna ska få uppleva samhörighet och gemenskap samt att genom aktivt deltagande, känner att de lär sig något under lektionstillfällena. Med detta i bagaget är det viktigt att alla ska kunna delta på idrottslektionerna efter egna förutsättningar. Det är viktigt att idrottsläraren motiverar eleverna till ett aktivt deltagande och ger dem konstruktiv feedback som eleverna kan jobba vidare med och på det sättet utvecklas i sin färdighet. Alla elever ska ges möjlighet att stärka och träna upp sin kropp på ett hälsobefrämjande sätt utan inbördes konkurrens. Idrottsläraren måste ”utbilda” eleverna i ämnet idrott och hälsa utifrån ett neutralt perspektiv där alla kan ta till sig av den kunskapen oavsett vilka förutsättningar de har.

Nyckelord

Motivation, yttre motivation, inre motivation, amotivation, egenvärde och investeringsvärde, självbestämmandeterori , idrott och hälsa samt KASAM

Innehållsförteckning

PRESTATION OCH TÄVLING ... 12

ÄMNESKUNSKAPER ... 12

MOTIVATION I ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA ... 13

ÄMNESRAPPORT NU-03 ... 13

FORSKNING UTIFRÅN FRÅGESTÄLLNINGARNA ... 14

TEORETISKA PERSPEKTIV ... 15

SELF DETERMINATION THEORY (SDT) ... 15

INVESTERINGSVÄRDE OCH EGENVÄRDE ... 18

KASAM – MODELLEN ... 19 MATERIAL ... 20 METOD ... 22 VAL AV METOD ... 22 URVAL ... 22 AVGRÄNSNINGAR ... 23 ETISKA ASPEKTER ... 23

RELIABILITET OCH VALIDITET ... 24

GENOMFÖRANDE ... 24

OPERATIONALISERING ... 25

SELF – DETERMINATION THEORY ... 25

INVESTERINGSVÄRDE OCH EGENVÄRDE ... 28

KASAM-MODELLEN ... 32 DISKUSSION ... 35 SLUTSATSER ... 41 METODDISKUSSION ... 42 FORTSATT FORSKNING ... 43 REFERENSLISTA ... 43 BILAGA 1

Inledning

Fysisk aktivitet och inaktivitet är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och debatteras. Det kommer ständigt nya larmrapporter om för mycket stillasittande och vilka konsekvenser det leder till. Den minskade tiden för idrott och hälsa i skolan är en viktig del i den intensiva debatten (Ericsson, 2005). Idrott och hälsa är ett ämne som, likt alla de andra ämnena i skolan, påverkas av den kulturella kontexten. Samhällsförändringarna har påverkat och påverkar ständigt ämnet, dess mål, utformning och arbetssätt. En viktig faktor som avgör vilka erfarenheter eleverna får av ämnet idrott och hälsa samt förhållandet till fysisk aktivitet är hur läraren agerar och vilket förhållningssätt som denne har till ämnet och eleverna. Även handlingar, val, medvetenhet, förståelse, kunskap, attityd och bemötande är avgörandet i lärandet.

Idag är det många elever som avstår från att delta på skolidrotten, trots att det är skolplikt. Detta kan leda till sämre resultat i skolan och fysisk ohälsa. Forskningen visar att fler ungdomar och barn ägnar stor del av sin fritid till stillasittande aktiviteter såsom tv och dataspel. Det är ingen hemlighet att människor i dagens samhälle inte rör på sig tillräckligt mycket som tidigare generationer. Vi har mer stillasittande jobb och vi motionerar för lite i förhållande till vårt övriga goda levnadssätt. Detta är något som Skolverket har uppmärksammat och skrivit in i kursplanen för idrott och hälsa. Genom att ge eleverna positiva upplevelser i ämnet idrott och hälsa kan det förhoppningsvis leda till ett hälsosammare liv då eleverna blir äldre (Engström, 2010). Idrott och hälsa är inte enbart ett aktivitets ämne, eleven ska även utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man påverkar sin hälsa genom hela livet (Skolverket, 2011).

I Lgr 11 står det att:

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. (Skolverket 2011, s. 51)

idrott och hälsa, kan en del av vår framtida generation gå miste om de kunskaper som krävs för att ta hand om sin fysiska och psykiska hälsa.

Jag har varit verksam idrottslärare i 15 år och har upptäckt att på senare år är det färre elever som deltar på idrottslektionerna jämfört med tidigare år. Detta har väckt mitt intresse och gjort mig nyfiken på vad det egentligen är som motiverar eleverna till att delta. Vad är det som motiverar eleverna till att delta på idrottslektionerna och vad finner de för mening med att delta? Det är lärarens uppgift att utforma undervisningen så att den motiverar alla elever och ge dem en känsla av att idrott och hälsa är meningsfullt, roligt, stimulerande och inkluderande.

Bakgrund

För många barn är skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa deras första och enda erfarenhet av regelbunden fysisk träning. Detta ämne får en stor betydelse för dessa elever när det gäller inställning till kroppsutövande av olika slag, framtida hälsotillstånd och välbefinnandet. Ämnet ger också kunskaper om hur man på bästa sätt ska sköta och träna sin kropp samt att det ger möjligheten för eleverna att bekanta sig med olika idrotter och friluftsaktivteter. Idrottsundervisningen har även en central betydelse för individens fysiska självkänsla och lust att delta i lek, idrotts - och motionsaktivteter (Engström, 2010).

Gymnastiktimmarna blir färre och färre. Är det för att barnen ska sitta still? Antalet barn som är överviktiga ökar. Antalet gymnastiktimmar minskar.

Kan det ha ett samband? (Engström & Redelius, 2002 s. 209). Syftet med denna bakgrund är att med hjälp av den idrottspedagogiska forskningen ge en beskrivning av ämnet idrott och hälsa och dess centrala delar samt hur ämnet har förändrats genom tiden.

I svenska skolor vilar ämnet idrott och hälsa på ett unikt kulturarv. På 1800-talet och långt in på 1900- talet dominerades ämnet, som då hette gymnastik, av Linggymnastiken. Detta system av gymnastiska rörelser utvecklades av Per Henrik Ling, fäktmästare och medlem av Svenska Akademin. P H Ling är troligen en av Sveriges mest internationellt kända pedagoger. Det var egentligen hans efterföljare,

hans son Hjalmar Ling, som systematiserade sin fars gymnastik. Han gav gymnastiklärarna en mall över hur en lektion skulle genomföras. Linggymnastiken syftade till att eleverna skulle finna rätt balans för sin kropp och komma i harmoni med sin omgivande miljö. Detta skulle ske genom disciplin och mekaniska rörelsemönster. Både på Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet som i skolans idrottsundervisning präglades Linggymnastiken, lång in på 1900-talet. Under åren blev de vetenskapliga argumenten för ämnets betydelse starkare och påverkad av det fysiologiska kunskapsområdet. Detta ledde till att idrottsrörelsens utbud fick ökat utrymme i skolans värld och skilda idrottsgrenar kom alltmer att ske på bekostnad av den fristående gymnastiken och redskapsgymnastiken (Engström & Redelius, 2002). 1980 gjordes det ett namnbyte från gymnastik till idrott och det visade tydligt att det blev en förskjutning av ämnets innehåll. Ämnet fick sin legitimitet genom att verksamheten var fysiologisk motiverad vilket medförde att eleverna fick goda baskunskaper för en aktiv fritid och fortsatt aktivt liv (Engström, 2010).

Under 1900-talet har utvecklingen inom ämnet idrott och hälsa präglats av en allt större frihet för den enskilde skolan som för den enskilda eleven. Förutom de vanliga tävlingsidrotterna som fotboll, basketboll och friidrott har också andra motionsformer vuxit fram. Samarbete, lek och rekreation har fått ett naturligt inslag i undervisningen och ett mål är att locka eleverna till ett livslångt intresse för kroppsutövning (Engström, 2010).

Ämnet har återigen bytt namn, detta skedde när läroplanen för grundskolan kom 1994 (Lpo 94). Ämnet döptes till den nuvarande benämningen, Idrott och hälsa och den obligatoriska undervisningen skars ner samtidigt som det gavs möjlighet till den enskilda skolan att profilera sin verksamhet. Den enskilde eleven fick möjlighet till att göra ett tillval som bland annat kan utgöras av idrott. Det har visats i olika undersökningar att flera elever i både grundskolan och gymnasiet har endast en till två idrottslektioner i veckan på grund av nedskärningen. Eleverna har således mindre tid för ämnet än tidigare och friluftsaktiviteterna har reducerats kraftigt (Engström & Redelius, 2002).

Lgr 11, som är den senaste läroplanen i ordningen, trädde i kraft höstterminen 2011. I Lgr 11 tar man bland annat upp olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse,

kost och hälsa. Man tittar på hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer som till ett exempel kön. Vissa delar har fått mer plats i Lgr11 så som dans, rörelse - och träningsprogram till musik, komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter. Eleverna ska kunna behärska olika simsätt i mage - och ryggläge. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. I samband med införandet av Lgr11 infördes även ett nytt betygsystem. Eleverna bedöms med betygen A till och med E som godkända betyg samt F som är ett underkänt betyg (Skolverket, 2011).

Syfte

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM- känsla av

sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens

resultat som bakgrund.

Frågeställningar

- Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?

- Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Tidigare forskning

Rörelseglädje

Det viktigaste motivet för barn och ungdomars idrottande är att det ska vara kul. Under det första barnåret fungerar kroppsrörelser som ett viktigt kommunikationsmedel med omvärlden. Det är framförallt kroppsspråket, hur vi uttrycker känslor och attityd med rörelse, som kommer ha stor betydelse för vår förmåga att kommunicera med varandra. Barn som inte ges möjlighet till att på ett meningsfullt och positivt sätt, uttrycka sin

kommunikation genom sitt kroppsspråk får mindre tilltro till sin rörelseförmåga i framtiden. (Ericsson) 2005.

Enligt en studie som Hansson (2010) utförde blev resultatet att de flesta eleverna tyckte att det viktiga i ämnet idrott och hälsa var att ha roligt genom rörelse.

Arnegård (2006) menar att de människor som utövar idrott njuter av det i samband med att de har det roligt.

I ämnesrapporten Nu - 03 kan vi ta del av att det som eleverna och lärarna tycker är det viktigaste med ämnet idrott och hälsa är att ha roligt genom att röra sig. Detta följs av att eleverna vill lära sig samarbeta och att få prova på många olika idrottsaktiviteter (Skolverket 2005).

Prestation och tävling

Den egna förmågan, färdigheten, kapaciteten och prestationen är ett centralt motiv för ett aktivt deltagande när det gäller kroppsutövning. Många förknippar ämnet idrott och hälsa med att kunna prestera och då kommer ofta begreppen tävling och rangordning på tal. Eleven ska vara kompetent och påvisa detta både för sig själv och hos andra genom att man är framgångsrik. Tävling kan även förekomma i ett mer lekbetonat sammanhang (Engström, 2010).

Motivation är en förutsättning för att eleverna ska prestera. Finns det ingen eller inget som motiverar en elev försämras dennes prestationer oavsett vad prestationen berör. Prestationer i olika aktivteter värderas högt av många individer. De personer som har stort prestationsbehov presterar bättre än de som inte har det, att klara uppgiften är själva prestationen, inte belöningen i sig (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Ämneskunskaper

Enligt Larssons (2004) studie ansåg eleverna i åk 9 att fysisk aktivering och rörelse i ämnet idrott och hälsa är bra men att undervisningen i sig inte gav kunskap i ämnet. Det var viktigt för eleverna att de kände glädje för att kunna prestera maximalt. När eleverna gjorde detta medförde det att det blev större kunskapsutveckling hos eleverna.

Ahl (2004) menar att finns vissa elever som har ett behov att kunna förstå. De vill finna samband och innebörd med det de gör och det är även viktigt för dem att kunna systematisera, organisera och analysera.

Motivation i ämnet idrott och hälsa

Garn, Cothran & Jenkins (2011) visar i sin studie att i de yngre tonåren avtar intresset och engagemanget för idrott o hälsa. Den fysiska aktiviteten minskar ofta också i denna ålder. Undersökningen handlar om elever på mellanstadiet där de har undersökt vilka faktorer som utvecklar ett personligt samband mellan lärandet i ämnet och intresset för idrott.

Det har visat sig i olika undersökningar att elever i yngre åldern har en mer positiv syn till ämnet idrott och hälsa än de äldre eleverna. Båda åldersgrupperna framhåller dock samma motivering till varför de tycker om ämnet. Deras svar är att det är skönt att röra på sig, ett avbrott från andra ämnen och friheten i undervisningen (Redelius, 2004).

Ämnesrapport NU-03

Ämnesrapporten NU -03 bygger på en samverkan mellan forskare och lärare som genom uppdrag från Skoverket gemensamt ska arbeta med och belysa hur skolämnet idrott och hälsa har utvecklats under senare år. Utvärderingen omfattar åk 5 och 9 i grundskolan där man har valt att mest fokusera på åk 9. Rapporten baseras på 10 000 elever, 1 900 lärare vid 197 skolor samt till föräldrar som har barn i år 9 (Skolverket, 2005).

Det har även tagits fram ämnesutvärderingar och i rapporten från idrott och hälsa sammanfattas studiens resultat utifrån lärmiljö, ämnesinnehåll, betyg och bedömning, arbetsformer, inflytande och delaktighet (Skolverket, 2005).

Lärmiljö

Enligt både eleverna och lärarna är intresset för ämnet mycket stort. Eleverna gör sitt bästa på lektionerna och ta ansvar för sitt arbete. Många av elever anser även att de tycker att ämnet är nyttigt och vill lära sig mer om ämnet. Ett stort antal lärare och

hälften av eleverna tycker att varje lektion har trevlig och positiv stämning. Det var endast var tionde elev och 3% av lärarna som anser att lektionerna är högljudda och har dålig ordning (Skolverket, 2005).

Ämnesinnehåll

En stor del av eleverna anser att idrott och hälsa är roligt och viktigt. 75 % av eleverna anser att det viktigaste att man genom rörelse har roligt. Eleverna tyckte även att det är viktigt att lära sig att samarbeta, känna att kroppen orkar, utveckla sitt självförtroende samt att bli mer vältränad. Det som eleverna tyckte var minst viktigt var att tävla, hitta på egna rörelser samt utveckla kunskaper inom natur och miljö (Skolverket, 2005).

Betyg och bedömning

Enligt rapporten är det drygt 94% av eleverna som når målen i ämnet idrott och hälsa. Anmärkningsvärt är att idrott och hälsa är det enda ämnet i grundskolans ämnen där fler pojkar får högre betyg än flickor. Det har även visat sig att manliga lärarare ger högre betyg än kvinnliga lärare till både pojkar och flickor (Skolverket, 2005).

Arbetsformer, inflytande och delaktighet

Det är den fysiska aktiviteten som står för arbetsformens stora del. Det vanligaste arbetssättet är att eleverna arbetar i grupp följt av enskilt arbete. När det gäller att påverka innehållet i idrott och hälsa är elevernas inflytande hög men desto lägre när det gäller arbetssättet. Möjligheten att påverka hur länge de ska arbeta med olika områden är väldigt låg. Både lärare och elever anser att lärarna ofta tar sig tid att svara om eleverna undrar över något inom ämnet (Skolverket, 2005).

Forskning utifrån frågeställningarna

Föreställningen om vad ämnet idrott och hälsa ska innehålla och vad dess syfte är skiljer sig åt mellan eleverna. Det förekommer även stora skillnader på hur undervisningen är utformad. Syftet med min studie är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. För att få en djupare inblick i frågan till vad som motiverar elever i årskurs 6 måste vi ta del av tidigare forskning och förankra det i teorin. Enligt Möller & Thomsen, Langagergaard (2006) är det viktigaste motivet för eleverna för ett deltagande på idrottslektionerna att det ska vara kul. Eleverna ska känna glädje och meningsfullhet i lärandet. Detta bekräftar även Hansson (2010) i sin studie där eleverna tyckte att det viktigaste i ämnet idrott och hälsa var att ha roligt genom rörelse.

Engström (2010) betonar att den egna förmågan, färdigheten, kapaciteten och prestationen är ett centralt motiv för ett aktivt deltagande när det gäller kroppsutövning. Motivation är en förutsättning för att eleverna ska prestera. Det finns olika uppfattningar inom forskningen om det är den yttre eller den inre belöningen som är den mest lämpad för att motivera elever. Det finns ingen garanti att det ena leder till ett bättre resultat. (Ahl, 2004). Genom att göra denna studie kan förhoppningsvis resultatet visa om det finns någon större skillnad på hur eleverna blir motiverade. Är det är inre eller yttre motivationen som är den viktigaste motivationsfaktorn för ett deltagande i idrott och hälsa?

Jag ska även försöka resonera kring hur stor betydelse KASAM – känsla av

sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa. Garn, Cothran &

Jenkins (2011) visar i sin studie att i de yngre tonåren avtar intresset och engagemanget för idrott o hälsa. Den fysiska aktiviteten minskar ofta också i denna ålder. Undersökningen handlar om elever på mellanstadiet där de har undersökt vilka faktorer som utvecklar ett personligt samband mellan lärandet i ämnet och intresset för idrott. Kan detta bero på att de äldre eleverna saknar en känsla av sammanhang eller bara brist på motivation? Ahl (2004) menar att det finns elever som är i behov att kunna förstå sitt lärande. Att det finns ett samband och innebörd med det eleverna gör. Det är även viktigt för dessa elever att de ska kunna systematisera, organisera och analysera.

Teoretiska perspektiv

Inför denna studie har jag sökt efter begrepp och modeller som kan hjälpa mig att förstå och förklara hur elever i årskurs 6 motiveras till att delta på idrottsundervisningen och vilka faktorer som påverkar dem att delta aktivt på lektionerna. Jag har valt att fördjupa mig i Self -Determination Theory, (SDT) med begreppen motivation, inre och yttre motivation samt amotivation, Engströms teori om egenvärde och investeringsvärde och KASAM – modellen.

Self Determination Theory (SDT)

Self Determination Theory är en motivationspsykologisk teori som utvecklats av Edward L Deci och Richard M Ryan. Det är enligt teorin, tre olika faktorer som påverkas av motivation, känsla av kompetens, självbestämmande och social

meningsfullhet. Enligt SDT ska individens motivation växa inifrån där individen ska

finna en meningsfullhet och en kraft på att tro på sig själv (Deci & Ryan, 2004).

Människor har en naturlig drivkraft att utforska och bemästra den omgivande miljön där SDT försöker förstå individ- och miljöfaktorer som främjar eller hämmar olika typer av motivation. En förklaring i denna teori och dess betydelse för motivation är att det krävs att individen har kontroll över situationen och kan kontrollera sina val (Deci & Ryan, 2004).

Enligt Ryan och Deci är motivation en orsak till att skapa. Enligt SDT finns det olika motivationsaspekter som är orsaken till att individer utför vissa handlingar. Teorin utgår från tre grundläggande behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. Autonomi innebär “ett behov att vara aktiv och kunna påverka sina egna beslut”( Deci & Ryan, 2004 s. 29). Kompetens menas med de “behov att fungera effektivt med sin omgivning och uppnå önskad effekt” (Deci & Ryan, 2004 s. 29) och med tillhörighet avses de “behov av att känna kontakt med och acceptans av liknande individer (Deci & Ryan, 2004 s. 29). För att människan ska uppleva autonomi måste individen agera utifrån ett fritt val. Kompetens handlar om hur människan klarar av att hantera sina förmågor som varken är för lätta eller för svåra. Kompetensen tillfredsställs först när individen har förmågan att klara av en utmaning. När individen känner en trygghet hos andra tillgodoses behovet av tillhörighet (Deci & Ryan, 2004). Till SDT ingår även begreppen inre motivation, yttre motivation och amotivation.

När motivationen brister, försämras prestationen, oavsett vad prestationen egentligen handlar om (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Ordet motivation kan definieras på mer än ett sätt. I Nationalencyklopedin kan vi läsa att motivation är en sammanfattande psykologisk term för de processer hos en individ som påbörjar, formar och riktar beteendet mot olika mål (Nationalencyklopedin, 2014). Vi kan med andra ord säga att begreppet motivation utgör grunden för all mänsklig verksamhet och är en förutsättning för att vi ska kunna prestera. Motivation handlar om de inre och yttre krafter som ger energi, styr och upprätthåller beteendet (Hassmén, Hassmén & Plate. 2003).

Motivation är de faktorer hos en individ som väcker, kanaliserar och bevarar ett visst beteende gentemot ett givet mål. (Hedegaard, Hein, 2012 s, 13)

Motivation kan delas upp i tre centrala begrepp, inre motivation, yttre motivation och

amotivation (Hassmén, Hassmén & Plate. 2003).

Den inre motivationen styrs av att utföra något på grund av intresse där själva nöjet i sig är tillfredsställande. Det handlar om att lära sig och uppnå kunskap, upptäcka och förstå något nytt. Att skapa något för att försöka överträffa sig själv då fokus inte är på prestationsresultatet i sig utan på själva ansträngningen och försöket att uppnå något som ingen annan person har presterat. Det handlar även om att få uppleva stimulans genom att aktivt delta i en aktivitet med syfte att uppnå positiva sinnesupplevelser. Den inre motivationen kommer från deltagaren själv där upplevelsen av känslor av glädje, njutning och avslappning är större (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Inre motivation består av tre typer:

- Inre motivation för att lära sig och nå kunskap. Eleven deltar i aktiviteten för att uppleva tillfredsställande och för att lära sig något.

- Inre motivation för att uppnå något. Eleven deltar i en aktivitet utifrån nöjet och tillfredsställelsen.

- Inre motivation för att uppleva stimulans. Eleven deltar i en aktivitet med syfte att uppnå positiva sinnesupplevelser.

(Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Den yttre motivationen styrs av yttre drivkrafter som till exempel, pengar, betyg, ära, berömmelse och priser. Motivationen regleras av yttre medel som belöningar av olika slag och restriktioner. Det kan även handla om att aktiviteten inte är självvald från personens sida, då det handlar om att individen känner ett tryck eller en press från någon eller något annat. Det finns en risk att den yttre motiverade individen känner sig mer pressad på grund av avsaknad av kontroll (Hassmén, Hassmén & Plate. 2003).

Yttre motivation kan delas upp i fyra olika typer av kontroll:

- Yttre kontroll som motiveras av yttre medel och belöningar. Ett exempel är att en elev deltar på idrottslektionerna endast för att få ett bra betyg i ämnet.

- Introjicerad kontroll innebär att värderingar och normer upptas av individen. Ett exempel på detta är att eleven tänker tanken att strunta i idrottslektionen med får

skuldkänslor som leder till en press att deltaga nästa lektionstillfälle. Handlingen är då inte självvald utan sätts av elevens omgivning.

- Identifierad kontroll är ett självvalt beteende där resultatet av beteendet är viktigt för elevens personliga mål.

- Integrerad kontroll innebär att eleven gör sina aktivitetsval själv

(Hassmén, Hassmén & Plate. 2003).

Amotivation handlar om brist på kapacitet och förmåga. Då individen upplever uppgiften allt för krävande för att engagera sig i det. Amotivation är relaterad till känslor av hjälplöshet och brist på upplevd självkontroll. Den amotiverade individen har inget mål med deltagandet. (Hassmén, Hassmén & Plate. 2003).

Amotivation kan delas upp i fyra olika typer;

- Amotivation i brist på kapacitet och förmåga i samband med en upplevelse. - Amotivation som ett resultat av att eleven inser att den valda strategin inte

kommer att resultera i det eleven vill.

- Amotivation som handlar om att eleven upplever beteendet som alltför krävande för att orka engagera sig.

- Amotivation som en brist på upplevd kontroll där känslor av hjälplöshet spelar in.

(Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Investeringsvärde och Egenvärde

Den fysiska aktiviteten har ofta ett ändamål som kan vara viktigare än aktiviteten i sig. Engström (1999) kallar detta för investeringsvärde och beskriver det som en medveten investering för framtiden. Värdet i att vara fysiskt aktiv kan vara att vinna prestige, nå goda tävlingsresultat eller för att det är bra ur ett hälsoperspektiv. Den fysiska aktivitet ses som en transportsträcka fram till det uppsatta målet. Framgång anses i vår västerländska kultur som ett självklart värde oavsett vilket område det gäller. Skolans betyg är ett exempel på en investering. Det är framgången som räknas och det visas i form av ett betyg.

Att vara fysiskt aktiv kan ha ett värde i sig, det vill säga ett egenvärde. Individen är fysiskt aktiv för att det är roligt eller för att uppleva spänning. Det är njutningen som är den viktiga delen där det finns en investering i hälsa och fysisk kapacitet. Engström (1999) jämför detta med barns lek, där leken inte styrs av utifrån kommande regler,

barn leker för att lära. Det kan även handla om att skapa en tillhörighet med en grupp.

Målet med träningen är inte bara att uppnå bättre hälsa eller få en attraktivare kropp utan det som framhävs är att ha roligt och att ha vänner.

KASAM – modellen

Kasam – modellen har utvecklats av Aaron Antonovskys salutogena synsätt, känsla av

sammanhang (KASAM). Salutogent synsätt kan innebära förbättrad hälsa och

välbefinnande hos människan genom att stärka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten i livet. Han har främst ägnat sig åt forskning kring stress, coopingstrategier och hälsa. Antonovskys forskning handlar om att utveckla tankar om vad som skapar hälsa istället för vad som förorsakar sjukdom. Den övergripande problemformuleringen är; Vad är det som gör att människan upplever att de känner sig friska och har hälsa?

Antonovskys teoretiska modell visar på betydelse av sammanhang. För att uppnå en känsla av sammanhang i tillvaron behöver vi:

- Kunna förstå olika situationer, begriplighet - Ha tilltro att vi kan hantera dem, hanterbart

- Känna engagemang och ha tillräckligt med intresse, meningsfullt

Kasam består med andra ord av tre samspelta komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005).

Begriplighet innebär hur man upplever händelser i tillvaron, både den yttre och den inre,

konkreta, gripbara, ordnade och strukturerade aktiviteter istället för slumpmässiga och oförklarliga. Det är genom sammanhängande och strukturerade former som begripligheten formas. Det kan handla om att läraren ger uttryck för vad undervisningen och de moment den innehåller förväntas gå ut på, hur de struktureras samt hur den görs begriplig (Antonovsky, 2005). Med Antonovskys ord innebär begriplighet ” en hög

sannolikhet för att saker och ting kommer att utvecklas så bra som man rimligen kan förvänta sig” (Larsson & Meckbach, 2010 s. 189).

Hanterbarhet innebär att man har resurser att möta de krav och utmaningar som man

ställs inför det vill säga att man tillgång till resurser, egna eller andras, som man kan lita på. Dessa resurser eller tillgångar kan vara fysiska redskap eller föremål, sociala relationer, kunskap eller kognitiv förmåga. Sätter vi detta i relation till undervisningen kan det handla om att läraren försöker göra det möjligt för eleven att hantera egna resurser (fysiska, psykiska och sociala) samtidigt som eleven måste ha tillgång till rätt utrustning och redskap för att kunna delta i aktiviteten. Resurser kan även vara att man tar hjälp av någon viktig person, kompisar, föräldrar eller lärare (Antonovsky, 2005).

Meningsfullhet är den tredje komponenten som ingår i begreppet känsla av

sammanhang. Antonovsky kallar även detta begrepp för motivationskomponent. Med detta menar han att meningsfullhet formas av de erfarenheter man får under livet. Kännetecknet för meningsfullhet är en positiv förväntan på livet det vill säga att de situationer man möts av ska kännas utmanande och meningsfulla samt ge engagemang och intresse. Det är viktigt att läraren har förmåga att skapa engagemang, lustfyllda och utmanande situationer för eleverna. För att ge möjlighet till lärande måste även läraren våga utmana med inte alltid så populära moment. Det är en stor pedagogisk utmaning där lärarens professionalism bevisas (Antonovsky, 2005).

Material

Som verktyg för att analysera och tolka mitt resultat i studien har jag valt att använda mig av de teoretiska begreppen; Self- Determination Theory (SDT), Investeringsvärde och egenvärde samt KASAM – modellen.

En av de mest utmanande och krävande uppgifterna en idrottslärare har är att motivera eleverna. Self- Determination Theory är en teori som både teoretisk och praktiskt belyser hur läraren ska kunna stödja eleverna för att öka deras motivation. Teorin visar inte bara att inre motivation är att föredra framför yttre motivation. Den visar ett antal studier hur olika former av stöd från läraren kan gynna elevers motivation. SDT utgår

från tre grundläggande behov, autonomi, kompetens och tillhörighet (Deci & Ryan, 2004).

Dessa tre grundläggande behoven bör tillgodoses i skolan. Eleverna bör ges möjligheten till att utvecklas i skolan (kompetensbehovet), få möjlighet till att utveckla bra relationer till kompisar och pedagoger (tillhörighetsbehovet) samt att eleverna ska få uppleva tillfredsställelse genom att kunna påverka sin lärandesituation (autonomibehovet). Om behoven inte tillgodoses, finns det då en risk att eleven inte deltar aktivt på idrottslektionerna? En förklaring i denna teori och dess betydelse för motivation är att det krävs att individen har kontroll över situationen och kan kontrollera sina val (Deci & Ryan, 2004).

Eleven kan ägna sig åt olika aktiviteter på sin fritid där särskilda principer för handling och meningsskapande dominerar. Där ändamålet är viktigare än aktiviteten i sig själv. Detta är således en medveten investering och kan enligt Engström (1999) kallas för investeringsvärde. Hur mycket påverkar detta i elevernas deltagande i ämnet idrott och hälsa? Det andra begreppet som Engström (1999) behandlar är ett egenvärde. Där eleven är fysisk aktiv för att det är roligt eller för att uppleva spänning. Det är njutningen som är den viktiga delen (Engström 1999).

KASAM – känsla för sammanhang har utvecklats av Antonovskys salutogena synsätt. Med det menas med att man uppmärksammar vilka faktorer som vidmakthåller och skapar hälsa istället för vad som skapar sjukdom. För att uppnå en känsla av sammanhang i tillvaron behöver vi enligt Antonovsky förstå olika situationer (begriplighet), ha tilltro att vi kan hantera dem (hanterbart) och känna engagemang (meningsfullt). Antonovsky menar att människan hela tiden utsätts för påfrestningar av olika slag. Detta beror på vår känsla av sammanhang (KASAM). Det betyder i vilken utsträckning vi upplever vår tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar (Antonovsky, 2005). Det finns olika faktorer som har betydelse för elevens upplevelse av idrott och hälsa samt hur eleven antar utmaningen i ämnet. Det är på sätt viktigt att reflektera över hur man som idrottslärare organiserar undervisningen så att den blir begriplig, hanterbar och meningsfull för eleverna.

Metod

Val av metod

Insamlandet av empirin har skett genom en enkät med fasta, strukturerade frågeställningar samt öppna frågeställningar, den är således kvantitativ. Anledningen till att jag även valde att ha öppna frågor i enkäten, grundar sig på att jag ville att eleverna fritt skulle få svara på frågan. På detta sätt blir svaret mindre begränsat och förhoppningsvis missar jag inte någon viktigt information. Enkäten utformades utefter tidigare forskning och litteratur inom ämnet samt att jag har inspirerats och tagit del av Persson & Persson (2010) enkätfrågor. Utfallet har sedan analyserats och presenteras tillsammans med resultatet. (Bryman, 2001)

Jag har valt att göra en kvantitativ enkätundersökning för att jag anser att det var mest passande för studiens syfte. Kvantitativ forskning innebär hög grad av standardisering och är en metod där respondenterna själva får besvara en uppsättning frågor. Fördelen med detta är att den når en större antal respondenter på kortare tid och att respondenterna själva kan välja när, hur och var de vill besvara enkäten. Nackdelen med att använda sig av en enkät är den överhängande risken för bortfall. Vidare saknas möjligheten till uppföljningsfrågor samt svårigheten att fastställa om det är rätt person som har svarat. (Bryman, 2001).

Valet av metod grundades även på att fånga upp så många respondenter som möjligt, vilket inte skulle vara tänkbart i en intervju. Min undersökning innefattar 65 respondenter.

Urval

Studien är genomförd i tre olika sydskånska kommuner, där urvalsgruppen bestod av tre olika årskurser 6. En av kommunen är på landsbygden och de andra två från storstadskommuner. Jag kontaktade rektorerna på de respektive skolorna via mail för att få godkännande att komma ut till skolan och genomföra denna studie. Eleverna som har ingått i undersökningen hade som enda krav att de skulle gå i årskurs 6. Jag åkte ut till skolorna och berättade för eleverna vad studien handlade om. Anledningen till att jag valde att genomföra min undersökning i årskurs 6 är att eleverna för första gången får skolbetyg.

Urvalet består av tre årskurs 6 där klass 1 består av 21 elever varav 11 är flickor och 10 pojkar, klass 2 består av 24 elever varav 14 är flickor och 10 är pojkar den sista klassen, klass 3 består av 20 elever varav 10 är flickor och 10 är pojkar. Totalt i alla tre klasserna förekom det 5 bortfall.

Avgränsningar

Det finns många möjliga infallsvinklar när det gäller den aktuella elevgruppen. Av praktiska skäl och av studiens resultat har jag avgränsat min undersökning genom att bara studera eleverna i den egenskapen av elever i årskurs 6. Jag gör inga försök att komma åt deras etnicitet, fritid, hemförhållande, deras föräldrars yrke eller elevernas bakgrund. Jag har inte heller genus som en utgångspunkt i min undersökning.

Etiska aspekter

Etiska frågor måste betraktas i alla studier där människor är inblandade. Jag har utgått från att ta hänsyn till de fyra etiska riktlinjerna gällande den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen.

- Informationskravet - Informera berörda deltagare om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

- Samtyckekravet -Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

- Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna samt att obehöriga inte ska kunna ta del av dem

- Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningens ändamål.

(Vetenskapsrådet, 2011)

Elever i årskurs 6 tillfrågades om de ville vara med i undersökningen. De informerades i förväg om vad syftet med undersökningen var, det vill säga, vad upplever elever i årskurs 6 som gör dem motiverade att delta på lektionerna i idrott och hälsa? Jag var tydligt med att poängtera att medverkan var frivillig och att allt material skulle behandlas konfidentiellt. Alla personer och skolor skulle avidentifieras och all data och empiri som studien genererar kommer endast användas som en del av min utbildning.

Reliabilitet och Validitet

Validitet och reliabilitet används för att se studiens pålitlighet. För att mäta reliabiliteten finns det flera saker som man ska tillgodose. En av dessa är variablernas säkerhet. Om introduktionstexten till enkäten är lättförståelig ökar reliabiliteten för att det skapar en förståelse för vad jag vill undersöka (Eliasson, 2010). Jag har utformat min enkät på ett sätt så att eleverna som ska svara på enkäterna både förstår vad jag vill undersöka samt att få dem själva att förstå vikten av deras svar. Syftet var att få ett så uttömmande svar som möjligt från respondenterna. Det reliabilitetsproblem som uppstod i min studie är tillförlitligheten på enkätsvaren. Jag vet inte om respondenterna svarade sanningsenligt på mina intervjufrågor samt att min studie innefattar endast 65 respondenter. Jag har således fått generalisera istället för att skapa djupare förståelse för det undersökta problemet.

Validitet menas med giltighet i det som observeras (Hassmén & Hassmén, 2008). För att studien ska få så hög validitet som möjligt har jag utformat enkätfrågorna med utgångspunkt från både min frågeställning och det teoretiska perspektivet. När jag skulle utforma min enkät tog jag hjälp av Eliassons (2010) checklista för att öka tillförlitligheten. Jag har även inspirerats av Persson & Persson (2010) examensarbete - Motivation för aktivt deltagande i idrott och hälsa när jag skulle utforma min enkätundersökning. Urvalet har stor betydelse för validiteten, det vill säga, att det är relevanta respondenter som jag har valt ut. Jag har i min studie endast använt mig av enkätformulär vilket kan diskuteras om det har gett mig giltiga och tillförlitliga svar

Genomförande

Jag åkte till respektive skola och genomförde enkätundersökningen när eleverna hade idrott och hälsa. Jag informerade dem om enkätens syfte och att det skulle ta ca 15-20 minuter för dem att fylla i den. Jag berättade även att samtliga elever var anonyma i studien och att resultatet endast skulle användas för studiens syfte. Jag valde att stanna kvar under tiden som eleverna fyllde i enkäten utifall det var något som eleverna undrade över. På de utvalda skolorna fanns det bara en årskurs 6 således behövde jag inte göra något urval mellan klasserna.

Operationalisering

För att kunna göra ett enkätformulär ska begreppen i enkäten stämma överens med de teoretiska definitionerna (Eliasson, 2010). Det jag har ansett som viktigast i min teoretiska genomgång, har jag omformulerat till frågor i en enkät. Jag har försökt att skapa frågor kring fysisk aktivitet, deltagande, motivation och elevinflytande. En operationalisering görs när teorin i litteraturgenomgången översätts till frågor. Detta görs främst när informationen är verbal eller av numerisk form. (Patel & Davidsson, 2003). I min enkät används begrepp som är vanliga inom skolan. Jag har då valt att använda mig av ord vars betydelse eleverna känner till.

Resultat

I resultatet kommer jag att redovisa det resultat som jag har fått från min enkätstudie. I denna studie deltog 65 elever. Resultatet i undersökningen är relaterade till frågeställningarna i syftet och enkäten. Alla frågor kommer inte att presenteras utan endast de frågor som jag anser är relevanta för syftet i frågeställningarna. Jag har valt att inte redovisa några jämförelser mellan pojkar och flickor eftersom att det inte uppfattas någon markant skillnad i enkätsvaren. Jag kommer att redovisa mitt resultat utifrån de teoretiska perspektiven; Self-Determination Theory (SDT), Investeringsvärde och egenvärde samt KASAM- modellen.

Self – Determination Theory

(Inre motivation, Yttre motivation och Amotivation)

Hur många gånger/vecka har du idrott och hälsa i skolan?

24 elever hade idrott och hälsa 2 gånger i veckan och 41 elever hade idrott 3 gånger i veckan. Det förekom skillnader på hur många minuter elevernas lektioner var på. De elever som hade idrott 2 gånger i veckan hade 60 minuters idrott och hälsa lektioner. De elever som hade idrott och hälsa 3 gånger i veckan hade två lektioner på 60 minuter och en lektion på 40 minuter i veckan.

Vill du ha mer idrott och hälsa i skolan än vad du har idag?

41 av alla eleverna ansåg att de ville ha mer idrott och hälsa i skolan och 24 elever ansåg att det var bra som det var i nuläget. Det fanns ingen märkbar skillnad om de hade

idrott och hälsa 2 gånger i veckan eller 3 gånger i veckan. Det var 24 elever som ansåg att det var tillräckligt med idrott och hälsa på schemat.

Är det viktigt att det är roligt på idrott och hälsa lektionerna för ett aktivt deltagande?

62 elever var överens om att det är viktigt att det är roligt på lektionerna för ett aktivt deltagande. Endast 3 ansåg att det inte hade någon betydelse.

Vem bär ansvaret, enligt dig för att att du ska deltaga aktivt och göra ditt bästa på idrott och hälsa lektionerna? (Du kan kryssa i mer än ett svar).

Här svarade majoriteten att det var “jag själv” som bar det största ansvaret för deltagandet på idrottslektionerna. 16 elever ansåg att det även var idrottslärarens ansvar. Det var endast 2 elever som ansåg att det var målsman som påverkade deras deltagande.

Vem motiverar dig till att deltaga aktivt på idrott och hälsa lektionerna? (du kan kryssa i mer än ett svar).

Även här svarade majoriteten “jag själv” som den största motivationsfaktorn men 19 elever svarade även att det var kompisarna som var en stor del av deltagandet. 17 elever ansåg att at det var läraren som motiverade dem till ett aktivt deltagande.

Vad motiverar dig till att deltaga aktivt på idrott och hälsa lektionerna?

43 elever ansåg att den största motivationsfaktorn är att det ska vara roligt på lektionerna. 18 elever ansåg att rörelser och den fysiska aktiviteten i sig var en motivationsfaktor.

Hur skulle du kunna bli mer motiverad till att deltaga på idrott och hälsa lektionerna. än vad du redan är idag?

20 elever ansåg att de redan var motiverade till att deltaga. 15 elever ansåg att positivt tänkande kunde leda till högre motivation, andra elever ansåg att om de fick mer elevinflytande, längre lektionspass eller bättre feedback från läraren kunde leda till en högre motivation.

Investeringsvärde och Egenvärde

Är betyget en viktig motivationsfaktor för att du ska delta i idrott och hälsa?

Betyget spelar en stor roll, 42 elever svarade att det var viktigt för att delta på lektionerna i idrott och hälsa. 23 elever ansåg att det inte fanns betydelse för ett aktivt deltagande.

Vilket betyg strävar du efter att få i idrott och hälsa HT 2016?

Undersökningen visar att 52 elever strävar efter att få ett så högt betyg som möjligt, det vill säga A eller B. De elever som strävade efter att få A eller B i betyg i idrott och hälsa ansåg även att betyget var en viktig motivationsfaktor för att delta i idrott och hälsa.

Känner du att du lära dig nya saker i ämnet idrott och hälsa?

33 elever ansåg att de lär sig nya saker på lektionerna. 24 elever tyckte att de gjorde det ibland.

Är du fysisk aktiv på din fritid?

Av den totala urvalsgruppen var det 58 elever som var fysisk aktiva utanför skoltiden.

Om du är fysisk aktiv på din fritid, hur många gånger i veckan är du det?

De flesta eleverna var fysisk aktiva 3-4 gånger per vecka. Det var 8 elever som var fysisk aktiva 5-6 gånger per vecka. Det visades sig också att det endast var 7 elever som aldrig var fysiskt aktiva utanför sin skoltid.

Deltar du alltid aktivt på idrott och hälsa lektionerna?

Majoriteten av eleverna deltar alltid på idrottslektionerna och endast 11 elever som ibland deltar på idrott och hälsa lektionerna.

Om du inte deltar aktivt på idrott och hälsa lektionerna, vad är anledningen till det?

Huvudanledningen till att eleverna inte deltar aktivt på lektionerna är att de är skadade, sjuka eller att eleverna har glömt idrottskläder. 5 elever ansåg att det var tråkigt på lektionen och av den anledningen inte deltog aktivt.

Händer det att du glömmer dina idrottskläder?

48 av alla eleverna som deltog i studien glömmer aldrig sina idrottskläder. 17 elever glömmer det ibland.

Vad tycker du är roligast att göra på idrott och hälsan? (skriv 3 gärna saker)

Lekar och hinderbanor var det som de flesta av eleverna ansåg vara det roligaste på lektionerna. Bollsporter var också en av aktiviteterna som låg i toppen.

Vad tycker du är mindre roligt att göra på idrott och hälsan? (skriv gärna 3 saker)

Majoriteten av eleverna ansåg att orientering var det minst roliga på lektionen. Även teori ansågs som tråkigt.

Vad hade du velat göra på din idrottslektion som ni inte kan eller aldrig gör på lektionerna?

Resultatet visar att det inte fanns någon klar majoritet. Eleverna hade olika uppfattningarna om vad de ansåg att de ville göra mer under idrottslektionerna. Det som går att utläsa är att det handlar delvis om aktiviteter som är styrda av skolans budget och dess resurser.

KASAM-modellen

(Begriplighet, Hanterbart och Meningsfullhet)

Är det viktigt att din idrottslärare motiverar dig till att delta i idrott och hälsa?

Majoriteten tycker att det är viktigt att idrottsläraren motiverar eleverna till ett aktivt deltagande i ämnet idrott och hälsa.

Tycker du att din idrottslärare motiverar dig till att delta i idrott och hälsa?

44 elever tyckte att idrottsläraren motiverade dem till att deltaga på lektionerna. Det var endast 9 elever som ansåg att idrottsläraren bara gjorde det ibland.

Är det viktigt att du får konstruktiv feedback från din idrottslärare?

Resultatet visade att det var 63 elever som ansåg att det var viktigt och 2 elever som inte tyckte att det.

Tycker du att din idrottslärare ger dig konstruktiv feedback?

38 elever tyckte att de fick konstruktiv feedback från sin idrottslärare men det var 27 elever som ansåg att de endast fick det ibland.

Är det viktigt att ni elever får vara med och bestämma över innehållet när det gäller idrott och hälsa?

Majoriteten svarade att det ibland var viktigt att eleverna får vara med och bestämma innehållet medan 19 elever ansåg att det var viktigt.

Har ni elever något inflytande när det gäller innehållet i idrott och hälsa? (elevinflytande)

När det gäller om eleverna ansåg att de hade elevinflytande, uppgav 39 elever att de hade elevinflytande medan det endast var 5 elever som ansåg att de inte hade det.

Vad upplever du att ni mestadels gör på era idrottslektioner?

Resultatet på denna fråga visar att 48 elever tycker att det är väldigt blandade aktiviteter som eleverna får göra på idrottslektionerna. 17 elever ansåg att det var mycket bollsporter

Diskussion

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM – känsla av

sammanhang, har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens

resultat som bakgrund

Som verktyg för att analysera och tolka mitt resultat har jag valt att använda mig av de teoretiska begreppen; Self-Determination Theory (SDT) , Investeringsvärde och egenvärde samt KASAM- modellen.

Resultatet i studien visar att det förekommer både elever som drivs av den inre motivationen, det vill säga att den styrs av att utföra något på grund av intresse där själva nöjet i sig är tillfredsställande. Det handlar om att lära sig och uppnå kunskap, upptäcka och förstå något nytt. Det handlar även om att elever drivs av den yttre motivationen där den styrs av yttre drivkrafter som till exempel betyg, ära, berömmelse och priser. Motivationen regleras av yttre medel som belöningar av olika slag och restriktioner (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Majoriteten av eleverna i studien deltar alltid på lektionerna i idrott och hälsa. Det visades sig, vilket jag tycker är positivt att det endast var en elev som har en avsaknad till motivation, amotivation till att delta på idrottslektionerna. Eleven tycker även att aktiviteterna är tråkiga, är trött och anser att det inte finns någon person som kan motivera eleven till ett aktivt deltagande i idrott och hälsa. Dessa elever har en total brist på motivation och avsikt. Det kan bero på att eleven inte känner meningsfullhet inför uppgiften och anser att den inte ska resultera i något givande (Deci & Ryan, 2004). Amotivation handlar om brist på kapacitet och förmåga. Då individen upplever uppgiften alltför krävande för att engagera sig i det (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Som idrottslärare måste man ständigt motivera eleverna till lärande. Den svåra uppgiften för idrottsläraren är att ta reda på vad och hur motiveras en elev. Idrottsläraren ska idag individanpassa undervisningen så att eleverna utifrån sina egna förutsättningar, utvecklar sina förmågor inom ämnet idrott och hälsa. Återigen är det

viktigt att eleverna känner att idrottslektionerna är meningsfulla men frågan är då vad som är meningsfullt, eftersom varje elev har en egen uppfattning och känsla inför ämnet idrott och hälsa. Idrottsläraren ska erbjuda eleverna olika sätt att ta sig an uppgiften men trots detta förekommer det att elever inte kan eller vill tillgodogöra sig kunskapen. Detta gäller både i teoretisk som praktiskt arbete. När frågorna ställs till eleverna om vem som motiverar dem och vad som motiverar dem till ett aktivt deltagande på idrottslektionerna. Visar resultatet att de flesta svarar att det är de själva som motiverar dem till ett aktivt deltagande och att det som motiverar dem till ett deltagande är att det ska vara roligt. Majoriteten av eleverna anser även att det är de själva som bär ansvaret för ett aktivt deltagande. Detta handlar om den inre motivationen där eleven deltar i aktiviteten för att uppleva tillfredsställande och för att lära sig något. Eleven deltar i en aktivitet utifrån nöjet och tillfredsställelsen. Eleven deltar i en aktivitet med syfte att uppnå positiva sinnesupplevelser (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

När motivationen brister, försämras prestationen. Motivation handlar om de inre eller yttre krafterna som ger energi åt att påbörja, styra och upprätthålla ett beteende (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Min studie visar att en av huvudanledningarna till att eleverna deltar aktivt på idrottslektionerna är att det är kul. Glädje är en viktig känsla som leder till att idrottsutövaren kan utnyttja sina resurser och prestera optimalt. Enligt Möller & Thomsen, Langagergaard är detta det mest grundläggande och avgörande motivet för att idrotta (Möller & Thomsen, Langagergaard, 2006). Eleverna vill känna glädje och tillfredsställelse inför de uppgifter och utmaningar som de ställs inför. Studien visar att majoriteten av eleverna alltid är med på idrottslektionerna, vilket förhoppningsvis leder till stimulans genom ett aktivt deltagande. Detta visar i sin tur att majoriteten av eleverna vill ha mer idrott och hälsa på schemat. 24 elever hade idrott och hälsa 2 gånger/vecka á 60 minuter. Resterande elever hade idrott och hälsa 3 gånger/vecka och det varierade mellan 60 minuter och 40 minuter schemalagd tid/idrottslektion. Trots detta fanns det ingen märkbar skillnad om de hade idrott och hälsa 2 gånger/vecka eller 3 gånger/vecka.

En annan motivationsfaktor till elevernas deltagande på idrott och hälsa är betyget. Bedömning och betygsättning är en central fråga att diskutera. Majoriteten av alla eleverna svarade att de strävade efter att få betyget A eller B i ämnet idrott och hälsa. Eleverna får betyg utifrån deras kunskaper och prestationer samt att idrottsläraren

skapar pedagogiska situationer som utmanar eleverna. Betyget är ett exempel på yttre motivation men det kan även handla om att eleven känner sig tvingad att delta. Att eleven deltar aktivt på idrottslektionen kan bero på att eleven vill undvika negativa konsekvenser. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Eleverna får feedback och beröm i form av en yttre belöning av idrottsläraren eller andra personer i deras omgivning. Detta handlar då om en form av yttre reglering som kan leda till att eleven riskerar att känna sig pressad på grund av avsaknad av kontroll. I resultatet kan vi utläsa att 63 elever ansåg att det är viktigt att få konstruktiv feedback från sin idrottslärare. Genom att få feedback kan det leda till att eleven kan utföra sin uppgift mer tillfredsställande nästa gång. Med detta resultat kan vi se att det är väldigt viktigt att man som idrottslärare är engagerad och visar att man vill hjälpa sina elever till ett fortsatt lärande genom bland annat konstruktiv feedback. Det är på detta sätt som eleven kommer vidare i sin utveckling och kan visa att den besitter de kunskaper som krävs för att nå kunskapsmålen. Tittar vi på resultatet i studien, visar det att majoriteten av alla elever vill uppnå ett högt betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är vårt ansvar som idrottslärare att kunna ge dem de redskap och förutsättningar för att eleven ska kunna uppnå detta. Jag anser att feedbacken är en väldigt viktig faktor i lärandet och dess utveckling för eleverna.

Den största anledningen, enligt min studie, till att eleverna inte deltar på idrottslektionen är att eleverna är skadade eller sjuka. Det kan man som idrottslärare inte påverka men det finns andra sätt att förmedla grundläggande kunskaper på om eleven inte kan delta aktivt. Eleven kan vid sidan av få i uppgift att observera och iaktta olika moment i undervisningen. Idrottsundervisningen handlar inte bara om den fysiska aktiviteten, det handlar även om att kunna tillgodogöra sig kunskap genom teori. Det är även en del elever som uppger att de har glömt sina idrottskläder. Om eleven gör det medvetet eller omedvetet är inte relevant. Det är däremot viktigt att idrottsläraren tar reda på de bakomliggande faktorerna till varför eleven väljer att inte delta aktivt på idrottslektionen. På detta sätt kan idrottsläraren skapa förståelse till vad som motiverar eleven för att denne ska delta aktivt på idrottslektionerna i framtiden. Det är viktigt att se till att undervisningens innehåll är varierande för att kunna tillgodose varje elevs behov. Det är även viktigt att bygga undervisningen på aktivitetslust och rörelseglädje där eleverna ska få uppleva samhörighet och gemenskap.

En förutsättning för att vi ska kunna prestera är att vi upplever motivation (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Granskar vi detta resultat ur en annan synvinkel, kan det medföra att de elever som inte deltar aktivt på idrottslektionerna, riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som idrott och hälsa ska ge dem efter avslutad skolgång. Detta påverkar även elevens förmåga att uppnå de kunskapsmål som kursplanen kräver för ett aktivt deltagande på idrottslektionen. Amotivation handlar om brist på kapacitet och förmåga (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) och i detta fall tycker antagligen de eleverna som inte deltar aktivt på lektionerna, att det inte är värt ansträngningen.

Den enskilde individen kan ägna sig åt olika aktiviteter på sin fritid där särskilda principer för handling och meningsskapande dominerar. Där ändamålet är viktigare än aktiviteten i sig själv. I undersökningen ser vi att det är 58 elever som är fysisk aktiva utanför skoltiden och de flesta är aktiva 3-4 gånger per vecka. Detta kallas för investeringsvärde och är således en medveten investering för framtiden. Värdet att vara fysiskt aktiv kan vara en transportsträcka fram till det uppsatta målet då vi återigen kan koppla betyget som ett exempel på en investering (Engström, 1999). De elever som inte var fysisk aktiva på fritiden gav svaret att de inte hade hittat rätt aktivitet eller att de helt enkelt inte orkade engagera sig. På frågan om eleverna känner att de lär sig nya saker i ämnet idrott och hälsa var det 33 elever som ansåg att de gjorde det. Detta är således också ett investeringsvärde eftersom den nya kunskapen är en investering för elevens framtid (Engström, 1999).

Att vara fysiskt aktiv kan även ha ett värde i sig, det vill säga ett egenvärde. Detta kan vi se i studien när vi tittar på frågan, deltar du alltid aktivt på idrott och hälsa lektionerna? 53 av eleverna svarade att de alltid deltar aktivt. Där den största anledningen är för att det är roligt och att kompisarna är en stor motivationsfaktorn till det aktiva deltagandet på idrottslektionerna. Målet med träningen är inte bara att uppnå bättre hälsa utan det handlar även om tillhörighet och en investering i fysisk kapacitet (Engström, 1999).

Att ha roligt och uppleva spänning genom en aktivitet, kan vara en tillräcklig anledning till att eleven deltar aktivt på idrottslektionen. Det är kanske av den anledningen som många elever önskar utifrån studiens resultat, att få utöva aktiviteter som inte brukar förekomma på idrottslektionerna, till ett exempel som att rida, segla, paddla och klättra. Där aktiviteten kopplas ihop med egenvärdet. Tyvärr är dessa aktiviteter mer beroende

av skolans ekonomi än idrottslärarens vilja till aktiviteterna. Det är viktigt att idrottsläraren är flexibel när det kommer till val av innehåll och utformning av undervisningen. Det är både metoden och valet av lektionens innehåll som påverkar elevernas inställning till fysisk aktivitet. Om eleven får prova på olika aktiviteter som tävlingsmoment, lek, individuellt och lag kan detta i ett senare skede leda till ett fortsatt intresse på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att aktiviteterna som de ställs inför är både lagsporter och individuella uppgifter samt en del parövningar. Detta leder förhoppningsvis till att eleven inser värdet av att röra på sig och vara fysisk aktiv och genom detta uppleva ett investeringsvärde eller ett egenvärde. Idrottsundervisningen kan således väcka ett intresse för en fortsatt fysisk aktivitet på fritiden. Jag ser gärna att mina elever hittar någon idrottsverksamhet som de har blivit inspirerade av på idrottslektionerna.

För att eleverna ska få en bättre förutsättning att möta utmaningarna och se dem ur ett meningsfullt, begripligt och hanterbart perspektiv är det viktigt med en hög KASAM. Idrottsläraren måste motivera eleverna till viljan att möta nya situationer, motgångar och svårigheter. Det är genom meningsfullhet som vi skapar motivationen till att prova på och möta nya utmaningar (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Resultatet i studien visar att 39 elever anser att de har elevinflytande när det gäller innehållet i idrott och hälsa. Inom idrott och hälsa handlar ofta elevinflytande om att eleven får välja en aktivitet de vill göra. På detta sätt formuleras elevinflytande utifrån arbetssättet eller vad man ska lära sig i ämnet. Det har visats i tidigare forskning att de elever som har fått möjligheten till någon form av självbestämmande eller elevinflytande, har större motivationsfaktor till att delta aktivt på idrottslektionerna (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). I min studie var det en knapp majoritet av eleverna som ansåg att de hade elevinflytande. Detta kan tolkas negativt eftersom det antas ökar den inre motivationen och deltagandet på idrottslektionen när eleverna får möjlighet till elevinflytande. Meningsfullhet är en viktig faktor för att eleverna ska känna delaktighet. Det är viktigt att idrottsläraren har en förmåga att skapa engagemang, och aktivitet där eleverna själva får känna att de är delaktiga. Eleverna vill påverka undervisningen, därför är det viktigt att idrottsläraren inkluderar alla eleverna och tar sig tid till att lyssna på vad de vill göra. Det gäller inte bara att eleverna ibland ska få bestämma vilken aktivitet som ska utföras utan att de