Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
15 högskolepoängElevers erfarenheter av kränkande
behandling
Pupils' experiences of offensive treatment
Line Bassöe
Eva Östebo
Lärarexamen 210hp
Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2008-01-18
Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Jonas Aspelin
Sammandrag
Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor
genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit utsatta för en
kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande
behandling. Resultat visar att mer än hälften av eleverna berättar om kränkningar utförda av bästa vän/grupp. Det visar även vilka konsekvenser kränkningen innebär för elevernas relationer. Den andra mest förekommande kränkningen är att bli kränkt pga. avvikande utseende, beteende mm. I detta fall har man ingen direkt nära relation till förövaren. En annan relativ stor grupp berättar om kränkningar utförda av lärare och hur detta påverkar relationen lärare och elev. Vår slutsats är att kränkningar är ett sätt att stämma av relationen till den andra. Hotas relationen kan man antingen reparera den eller överge den.
Nyckelord: kränkande behandling, elevers erfarenheter, textanalys, årskurs 7, värdegrund, svek, relationer, Scheffs teori, skolsituationer.
Förord
Vi vill i första hand tacka alla de elever som har deltagit i vår undersökning och låtit oss ta del av deras tankar och erfarenheter kring kränkande
behandling.
I andra hand vill vi tacka skolledningen och lärarna på respektive skola för det trevliga och välkomnande bemötandet vi fick och
för att de ville medverka i undersökningen.
Ytterligare ett tack vill vi rikta till vår handledare Jonas Aspelin för värdefull hjälp och många kloka råd under arbetsprocessen.
Innehållsförteckning
1
Inledning... 7
1.1 Definition av begrepp ...8 1.2 Kränkande behandling...8 1.3 Mobbning ...9 1.4 Värdegrund ...91.5 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling...9
2
Litteraturgenomgång ... 10
2.1 Värdegrundsuppdrag ...10
2.2 Stärkt skydd för elever...10
2.3 Virtuell arena - Internet ...11
2.4 Styrdokumenten...11
2.5 Undersökningar om elevers upplevelser av kränkningar ...12
3
Syfte ... 15
3.1 Teori ...154
Metod ... 17
4.1 Urval ...19 4.2 Genomförande ...19 4.3 Intryck från lektionstillfällen...20 4.4 Bearbetning av undersökningsmaterial ...215
Resultat... 23
5.1 Flickor kränkta av närmste vän/grupp...23
5.2 Pojkar kränkta av närmste vän/grupp ...25
5.3 Flickor kränkta pga. avvikande utseende eller beteende ...26
5.4 Pojkar kränkta pga. avvikande utseende eller beteende ...26
5.5 Pojkar som har kränkts fysiskt...26
5.6 Kränkningar via ryktesspridning och stöld...27
5.7 Elever som har kränkts av lärare ...28
5.8 Elever som har sett någon annan blivit kränkt ...29
6
Analys av resultat ... 31
6.1 Kränkningar av bäste vän/grupp...31
6.2 Kränkningar pga. avvikande beteende/utseende ...33
6.3 Kränkningar via ryktesspridning och stöld...34
6.4 Pojkar som har kränkts fysiskt...34
6.5 Kränkta av lärare ...35
7
Slutsats och diskussion... 38
7.1 Generaliserbarhet och tillförlitlighet ...40
7.2 Relevans för läraryrket och framtida forskning...40
Referenser...42
Bilaga 1 - Exempel på situationer...44
1 Inledning
Under vår verksamhetsförlagda tid ute på skolorna har vi sett att det förekommer kränkande behandling. Det kan vara elever som kränker varandra, elever som kränker lärare eller lärare som kränker elever. Detta är en erfarenhet som tycks vara allmänt utbredd. När vi har diskuterat våra tankar kring examensarbetet med andra verksamma lärare, har samtliga intygat hur viktigt arbetet kring kränkningar i skolan är.
”Många tecken tyder på att klimatet i skolan blivit allt hårdare under senare år, både för lärare och elever. I en undersökning av Skolverket (Läget i grundskolan 1999) uppgavs nästan 100 000 elever i grundskolan att de vantrivdes, kände sig mobbade och saknade studiemotivation. Samma år visade yrkesinspektionens undersökning av arbetsmiljön vid över 600 skolor att fysiskt våld och hot om våld förekommer vid 79 procent av arbetsplatserna. Också elevernas språkbruk har blivit hårdare och könsmobbningen har ökat.” (Lärarförbundet, 2002 s.7)
Tiden i klassrummen är knapp och själva ämnet är i fokus på dagordningen. Vår erfarenhet är att det inte avsätts tid för att lyfta situationer där kränkande behandlingar förekommer. Etik- och värdegrundsfrågor kommer i skymundan för de teoretiska ämnesstudierna. Vi anser att grundförutsättningen för lärande, är ett gott
klassrumsklimat där alla känner sig sedda och respekterade. Enligt
Högskoleförordningen ska vi som lärarstudenter för att få lärarexamen bl.a. ”visa
förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”. (Skolverket, 2007 s.9)
Vi vill genom denna undersökning ta reda på hur eleverna i skrift beskriver kränkande situationer i skolan och i vilka sociala sammanhang de förekommer. Vi har under vår praktiktid sett att det finns system av sociala regler, koder och normer bland elever som vi vuxna inte har tillträde till eller kunskap om. För att vi ska kunna förstå elevernas tankar och erfarenheter kring kränkningar behöver vi ta del av deras tolkningar och berättelser.
Skolvärlden kan ses som spegelvärld av det övriga samhället med dess olika
underordnade. Detta påverkar elevernas syn på sig själva och varandra. (Skolverket, 2007.s 13)
Både samhället och skolan har handlingsplaner för mobbning och kränkande
behandling. Genom att aktivt arbeta med värdegrunden i skolan, kan man förebygga mobbning och kränkande behandling. År 2006 infördes en ny lag; BeL,om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen ska stärka elevernas rättigheter. Den som mobbats, diskriminerats eller på andra sätt kränkts i skolan kan vända sig till barn och elevombudet (Beo) som i sin tur kan begära
skadestånd av de skolansvariga. Elever som kränkts kan också vända sig till de andra ombudsmännen mot diskriminering.
1.1 Definition av begrepp
I Svenska akademins ordlista definieras ordet ”kränka” på bland annat följande sätt: förolämpa, skymfa, förnärma, fördärva, nedsätta, skämma, sätta en fläck på (någons heder, ära, namn o. goda rykte o.d.) (www.saol.se)
1.2 Kränkande behandling
Skolverket skriver att begreppet ”kränkande behandling” är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. (Skolverket, 2004 s.6)
Kränkningar kan vara:
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) • verbala ( t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala ( t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
1.3 Mobbning
Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. (Skolverket, 2004 s.6)
1.4 Värdegrund
Värdegrund som begrepp infördes på 1990-talet i och med Läroplanskommittén och deras utredning Skola för bildning. Begreppet värdegrund utgör ett av fundamenten i de nya läroplanerna och ska ligga till grund för all verksamhet i förskolan och skolan. Skolan ska gestalta och förmedla följande värden: ”Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta”. Detta ska ske i överensstämmelse
med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. (Zackari & Modigh, 1999 s.34)
Författarna Zackari & Modigh tolkar begreppet värdegrund genom att sätta fokus på ett demokratisk och humanistiskt förhållningssätt som är beroende av sociala relationer och ömsesidiga samtal. De menar att det handlar om att utveckla en demokratisk mentalitet som innefattar hur man tilltalar andra, vad man säger och om och hur man lyssnar, dvs. samtalet och viljan till kommunikation och ömsesidig förståelse. (Zackari & Modigh, 1999 s.35)
1.5 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Lag (2006:67), om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ( BeL). Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att förebygga kränkande behandling.
2 Litteraturgenomgång
2.1 VärdegrundsuppdragForskning om barn som med olika medel utesluter varandra från relationer har vuxit fram sedan 1960-talet. Problemet kom då att betecknas som mobbning och avgränsades till att omfatta upprepade handlingar i specifika situationer i skolan. (Skolverket, 2007 s.12) Problemen kring olika typer av kränkningar i skolan har uppmärksammats under lång tid, särskilt under de senaste 15-20 åren. I Skollagen infördes år 1990 en
bestämmelse att skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde. 1999 tillsattes ett skolformsövergripande utvecklingsprojekt av Skolverket som fick namnet Värdegrundsprojektet. (Zackari & Modigh, 1999 s.11) Syftet med projektet som resulterade i boken Värdegrundsboken,
om samtal för demokrati i skolan, var att få värdegrundsfrågorna att utgöra basen för
arbetet i skolan utifrån en helhetssyn på värdegrunden, dvs. att få skrivningarna i läroplanerna att genomsyra skolans verksamhet i sin helhet. En annan viktig aspekt var att ge skolorna redskap för reflektion och handling. Relationer mellan elever och de ständiga strider och förhandlingar de är indragna i, upptar en väsentlig del av elevernas tid, kraft och engagemang och präglar skolans vardagsliv. Dessa relationer påverkar vilket socialt klimat som råder i klassrummet. Denna bok fick vi själva läsa termin ett på lärarutbildningen. Boken var vårt första möte med begreppet ”värdegrund” och fick oss att inse hur viktigt lärarens värdegrundsuppdrag är för samhället.
2.2 Stärkt skydd för elever
Sen den nya lagen, om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, även kallad BeL infördes, har flera anmälningar mot skolor gjorts och media har lyft fram några av dessa fall. Detta har riktat uppmärksamheten på skolorna och skapat en allmän debatt om skolklimatet. Olle Rimsten, Universitetslektor vid Örebro universitet, skriver i sin bok Kränkningar i skolan, om barn och vuxna i samspel
ur ett juridikiskt perspektiv om de begrepp som används i en juridisk process som rör
kränkande behandling. De diskrimineringslagar som fanns sedan tidigare utgår främst ur ett vuxenperspektiv och reglerar i huvudsak vuxnas beteende och handlingar gentemot varandra i arbetslivet. I och med BeLs tillkomst har rättsäkerheten för barn och elever skärpts. (Rimsten, 2006b s.5)
2.3 Virtuell arena - Internet
Rimsten skriver också att genom Internet och mobiltelefon har mobbningen fått en ny arena. Via mejl och fotografier på hemsidor, kommentarer via chatt och SMS, får barn och ungdomar utstå förföljelser av olika slag. Rimsten benämner denna nya arena; virtuell mobbning. I Rimsten framgår det att BRIS och Rädda Barnen har
uppmärksammat nya metoder för att kränka andra. Pojkar och flickor utsätts för förtalskampanjer. Nätet gör mobbningen så effektiv att somliga som en konsekvens, försöker ta livet av sig. När man sitter vid datorn, kan man vara så mycket elakare och såra sitt offer så mycket mer eftersom man inte ser hur han eller hon reagerar.
Övergreppen kan också ges stor spridning. (Rimsten, 2006b s.17-18)
2.4 Styrdokumenten
Enligt riktlinjerna i Lpo94 skall alla som arbetar i skolan aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper. Skolans personal ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt. Skolan ska sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtyck och kränkande behandling, samt medverka till att bistå andra människor. Alla som arbetar i skolan skall även medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor utanför den närmaste gruppen och i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. (Lpo94 s.8) I läroplanen under rubriken skolans värdegrund och uppdrag står det: ” Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering pga. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas”. (Lpo94 s.3)
Läraren skall enligt läroplanen, klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. (Lpo94 s.9) Vad gäller elevernas ansvar står det att de demokratiska principerna, att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön. (Lpo94 s.13) Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (Rimsten, 2006a s.31)
Enligt BeL 6§ ska varje enskild verksamhet i skolan utforma en likabehandlingsplan som bland annat syftar till att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det ska också finnas en översikt över de insatser som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Rektor och annan personal måste vara uppmärksam på den jargong och beteendemönster som råder mellan elever och se till att miljön på skolan inte inbjuder till missförhållanden. När det väl har konstaterats att kränkningar
förekommit i skolan, måste arbetet inriktas på att förhindra en fortsättning. Arbetet skall präglas av nolltolerans. (Skolverket, 2007 s.8)
2.5 Undersökningar om elevers upplevelser av kränkningar
År 2001 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att kartlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan vilket resulterade i rapporten Kränkningar i skolan - förekomst, former och
sammanhang (Osbäck, Holm och Wernersson, 2003). Denna nationella rapport är
baserad på svar från 3386 elever vid 148 skolor i 86 kommuner. Till denna stora undersökning knöts flera mindre undersökningar och vi har valt att använda oss av den stora nationella rapporten samt två av de mindre undersökningarna, rapporten
Kränkande handlingar och informella miljöer – elevperspektiv på skolans miljöer och sociala klimat (Skolverket, 2002) och rapporten Delredovisning av uppdrag om diskriminering (Skolverket, 2007) samt Skolverkets attitydundersökning: Attityder till skolan 2006. Skolverket genomför kontinuerligt var tredje år attitydundersökningar ute
på skolorna där man bl.a. tittar på skolans sociala klimat. Ovanstående fyra rapporter använder vi som baslitteratur i vårt examensarbete.
Rapporten Kränkande handlingar och informella miljöer – elevperspektiv på skolans
miljöer och sociala klimat sammanfattar 100 elevers erfarenheter och synpunkter på
skolans sociala vardagstillvaro. Rapporten är baserad på gruppintervjuer om 2-4 elever. Eleverna kommer ifrån 5 olika grundskolor och en gymnasieskola och eleverna är mellan 6-17 år. Rapporten visar att 16 procent av kränkningar äger rum i klassrummet. Resterande alltså 84 procent av alla kränkningar sker innan eller efter själva
undervisningen; utomhus, i korridorerna, vid skåpen, vid toaletter etc.
Elever från årskurs 2 och 5 berättar i rapporten om kvalificerade strategier för att undvika att bli utsatta för kränkningar och som till viss grad föreföll vara sanktionerade
av de vuxna i skolan. Detta kunde vara ”hålla sig undan”, ”undvika platser och
personer”, eller ”avlägsna sig” om man såg att det började hetta till. Även lärare kunde uppmuntra utsatta elever till att hålla sig undan i sådana situationer. Dessa elever berättade även om strategier som att ”den som ger sig in i leken får leken tåla” och ”man får skylla sig själv” eller ”det var bara på skoj”. I undersökningen framgår det att eleverna i årskurs 2 och 5 ansåg att det är normalt och accepterat att äldre elever har företräde och har rätt att bestämma över andra. Motiv till varför vissa platser inom skolans område känns tryggare än andra, beror på de vuxnas närvaro. Ju äldre barnen blir, desto större blir sannolikheten för att lärare och andra vuxna inte finns inom räckhåll om något händer.
Enligt elever i årskurs 8 säger ovan rapport att kränkande handlingar förekommer överallt i skolan och att de uppfattas som kränkande beroende på i vilka sociala sammanhang de utfördes i snarare än när och var. Precis som de yngre eleverna beskriver, har skolans äldsta elever tillträde till flesta platser i skolan och de behöver inte känna sig hotade av yngre elever. Känslan av säkerhet ökar med hur länge man har gått på skolan och hur man med tiden ändrar sin inställning till skolan och blir tuffare mot lärarna. Som ny elev på skolan är man mer utsatt än andra. Rapporten visar också att det finns stor rädsla bland eleverna att hamna utanför och att det inte skulle finnas någon kompisgrupp som de kan tillhöra dvs. de är rädda för att inte ”platsa in”
någonstans. De flesta eleverna i undersökningen framhöll att kränkande behandling inte förekom i deras skola. Samtalen visade motsatsen, eleverna diskuterade olika varianter av kränkningar som förekom i den egna klassen. Orsaker till varför man blir kränkt är enligt eleverna i rapporten, avvikande beteende och utseende, att man anses konstig, speciell eller att de själva på något sätt genom sitt beteende inbjuder till det. Vad det gäller verbala kränkningar, säger eleverna i rapporten att det inte är orden i sig själva som kränker utan att det är vem, i vilket syfte och sammanhang det sker som har
betydelse för hur det uppfattas. Ordens lexikala betydelse spelar mindre roll. Rapporten visar tydligt att fler flickor än pojkar upplever sig kränkta men fler pojkar upplever att de har blivit utsatta för kränkande handlingar. En skillnad tycks vara att flickor reagerar kraftigare och känner sig kränkta i större utsträckning än pojkar när de blir utsatta. Den typen av kränkningar där flickor är överrepresenterade gäller utfrysning och den riktar sig oftast mot andra flickor. (Skolverket 2007 s.11)
Osbeck med flera, skriver i sin rapport att det finns olika former av kränkningar beroende vem som kränker och vem som blir utsatt. De har identifierat tre grupper. I den första gruppen finns det en relation mellan den som kränker och den som blir kränkt. Man är ute efter att kränka en viss individ. I andra gruppen är avsikten att markera låg värdering av en social kategori t ex klass, kön, etnicitet eller sexuell
läggning, utseende mm. Förövare och offer behöver inte ha någon relation till varandra. I den tredje gruppen är det någon som kränker utan att själv vara medveten om det. Det finns ingen avsikt att kränka men offret känner sig kränkt. (Osbeck m.fl. 2003 s.12)
3 Syfte
Vårt huvudsyfte med undersökningen är:
Att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevernas berättelser.
Vi utgår ifrån tre frågeställningar:
• Hur ser de sociala situationer ut i vilka kränkande behandlingar sker? • Finns det skillnader på pojkars och flickors skildringar av kränkande
behandling?
• Vilka konsekvenser får de kränkande behandlingarna för elevernas relationer?
3.1 Teori
Vi har valt att utgå ifrån Thomas J Scheffs teori om sociala band som analysinstrument i vårt arbete. Scheffs teori hjälper oss att förstå nya innebörder i vårt empiriska material. Nedanstående resonemang bygger på Aspelin, Klassrummets mikrovärld, 1999.
När vi läste elevernas texter kunde vi konstatera att innehållet i berättelserna handlar om elevernas sociala band till syskon, vänner, klasskompisar, andra elever och lärare. Enligt socialpsykologen Thomas J. Scheff är säkra sociala band den kraft som håller samman individerna i ett samhälle. Sociala band är ett relationsbegrepp som betecknar relationen mellan människor, inte utanför eller inom dem. Dessa band måste kontinuerligt prövas och förnyas och i alla interaktion hanterar vi dem. Banden kan upprätthållas, byggas, hotas, repareras eller klippas av.
Man kan tala om en kontinuerlig skala från stabila till instabila band och det går aldrig helt och hållet att förutsäga om en viss sammankomst eller viss kommunikationssekvens kommer leda till den ena än den andra polen. Scheff menar att stolthet och skam är de känslor som signalerar, både till oss själva och till andra, i vilket tillstånd de sociala banden befinner sig. Han menar att dessa känslor är de primära sociala känslorna. Stolthet signalerar att banden till andra är intakta och skam signalerar att banden är hotade eller avslitna.
Enligt Scheff har alla människor ett grundläggande behov av sociala band och vi strävar efter att förbinda oss med varandra. De sociala bandens karaktär avgörs av hur aktörerna (elever och lärare) beter sig mot varandra. När man ska undersöka individers sociala band tittar man först och främst på vad individer säger till varandra, hur de säger det och vilket sätt de har gentemot varandra när de samspelar.
Aspelin pekar på att om vi blir avvisade men förnekar våra skamkänslor leder detta till att relationerna försämras ytterligare. Det blir till kedjor och spiraler av icke erkänd skam och denna skam cirkulerar både i relationen mellan individerna och inom de enskilda individerna. Dessa skamspiraler leder till att de sociala banden hotas. Skall spiralerna brytas, måste individerna bli medvetna om och erkänna sina skamkänslor och sitt beroende av att ha en bra relation.
Aspelin skriver att det kanske viktigaste begreppet i Scheffs teori vid sidan om sociala band är ”attunement”. Aspelin översätter detta uttryck till ”samklang.” Samklang innebär att individer som kommunicerar med varandra avstämmer sitt beteende i relation till andra och finner en viss våglängd i kommunikationen.
I den moderna kulturen framställs människan som socialt oberoende och vi uppfattar till stor del oss själva på detta vis. Vi försöker dölja tecken som avslöjar att andra
människor har stor betydelse för oss. Scheff skriver att framförallt skamkänslor är tabu i vår kultur och vi döljer våra skamkänslor.
4 Metod
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av textanalys av elevers berättelser. Texten och innehållet i texten är det centrala när det gäller kvalitativa metoder. (Repstad, 2006 s.9) Anledningen till att vi har valt att göra en kvalitativ undersökning beror på att vi är intresserade av att ta reda på individens upplevelser och erfarenheter kring kränkande behandlingar och sådana fenomen kan vara svåra att kvantifiera. Utmärkande för en kvalitativ metod är enligt professor Alan Bryman att den är mer inriktad mot ord än siffror till skillnad från kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden handlar om att karaktärisera ett fenomen, inte om att undersöka dess
omfattning, exempelvis i siffror. (Bryman, 2002 s.249-50)
Eleverna har fått skriva en berättelse om en situation där de själva har blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, där de själva har utsatt någon för kränkning eller där de har varit åskådare till någon form av kränkande behandling under skoltid.
Valfriheten eleverna fick genom att skriva om vilken skolsituation som helst, ger oss en mer sanningsenlig och uppriktig bild än om vi hade gjort en kvantitativ undersökning som t.ex. en enkät.
Då vårt huvudämne i lärarutbildningen är svenska i ett mångkulturellt samhälle, anser vi att det är viktigt att eleverna använder språket som ett verktyg för att kommunicera och reflektera såväl skriftligt som verbalt. Vi vill att eleverna genom sina berättelser
skriftligt reflekterar över vad kränkande behandling är och hur de påverkas av
situationerna. I boken Skriva för att lära skriver författaren Ingegärd Sandström Madsén om hur man kan göra tankar synliga genom att skriva. Det finns förmodligen inget mera kraftfullt redskap än att låta eleverna skriva mera. Var och en som själv försökt uttrycka sina tankar om någonting i skrift, vet hur stärkt själva skrivandet aktiverar det egna tänkandet. Genom att skriftspråket ställer större krav på tydlighet och precision än talspråket, tvingar skriftspråket fram en större medvetenhet hos den skrivande om de egna tankarna. (Sandström Madsén, 1996 s.5) I kursplanen framgår det att skolan i sin undervisning i svenska skall sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan. (www.skolverket.se )
Vi valde medvetet att avgränsa vår undersökning till skolsituationer då vi ur professionell synvinkel som blivande lärare är mest intresserade av att ta reda på
kränkande behandlingar som förekommer under skoltid. Några av berättelserna utspelar sig dock utanför skoltid men händelseförloppet får efterverkningar i skolan.
Kränkningar under skoltid måste vi som lärare ta itu med, det är en del av vårt
läraruppdrag. Det blir lättare att göra jämförelser och att analysera elevernas berättelser eftersom de är koncentrerade till en miljö – skolan. Ett ytterligare skäl till varför vi valde att avgränsa oss var arbetets omfång och tidsram.
Vi valde att göra våra undersökningar i årskurs 7 då vi upplever att elever i denna ålder kan uttrycka sig skriftligt på ett mer nyanserat sätt än yngre elever. Tiden under
puberteten är ofta en turbulent tid då eleverna utvecklas både emotionellt och kroppsligt samtidigt som de ofta får byta skola och nya klasskonstellationer bildas. Skolverket skriver att årskurs 7-9 verkar vara en tid i livet då starka könsskillnader präglar
elevgrupperna och sexualiteten utforskas genom att många elever når puberteten, vilket delvis tycks förstärka riskerna för trakasserier. Skolverket skriver i rapporten
Delredovisning av uppdrag om diskriminering, att tidigare studier har visat att
förekomsten av kränkningar är störst i årskurs 8. (Skolverket 2007 s.22)
Genom anonyma berättelser har vi fått fram en mer detaljerad bild av de kränkningarna som förekommer under skoltid. Anonymiteten har bidragit till att eleverna har vågat uttrycka sig på ett mer öppet och uppriktigt sätt än vad de skulle ha gjort i en
intervjusituation. Har man blivit utsatt för en kränkning kan det vara svårt att berätta och erkänna för andra. Skammen över att ha blivit kränkt vill man kanske inte bekänna inför andra. Genom att välja textanalys hade vi möjlighet att genomföra undersökningen på ett större antal elever än om vi hade valt att genomföra intervjuer. Transkribering av intervjuer hade förmodligen varit alltför tidskrävande. Vi önskade, med elevernas berättelser, få en mer sanningsenlig beskrivning av verkligheten. Berättelserna som eleverna har skrivit, har inte bara gett oss de ord som eleverna använder, utan även de sammanhang i vilka kränkande behandlingar förekommer. Möjligheten att förstå den sociala kontexten är med andra ord större än om vi hade använt oss av enkäter. Vi har utgått ifrån att de upplevelser som eleverna skriver om är sanna. Dock måste man ta i
4.1 Urval
Den empiriska undersökningen har ägt rum i fem klasser i årskurs 7 om ungefär 15-20 elever. Totalt har vi fått in 80 elevtexter. Undersökningen genomfördes på två
kommunala skolor belägna utanför två större städer i Skåne. I båda skolorna finns det få elever med utomnordiskt ursprung och majoriteten av dessa elever bor i villaområde. Anledningen till att vi valde just dessa skolor beror på att vi har kontakter med
skolornas personal och att de ställde sig positiva till att medverka i vår undersökning. Vi var även i kontakt med andra skolor som geografiskt ligger nära oss, med dessa valde av olika orsaker att inte delta i undersökningen. På en av dessa skolor ansåg skolledningen att ämnet var för känsligt. Representanten för denna skola ville istället att eleverna skulle rangordna av oss givna situationer i ämnet. Vi valde att bortse från denna skola då vi inte fick genomföra undersökningen utifrån våra förutsättningar. Vi upplever att vissa skolor är rädda för dålig publicitet och att studier av ett så pass kontroversiellt ämne som kränkande behandling på något sätt skulle kunna skada deras rykte.
4.2 Genomförande
Inledningsvis tog vi kontakt med skolorna genom ett telefonsamtal eller oanmält besök. Vi presenterade vårt arbete för skolans rektor/studierektor och frågade om de var intresserade av att delta i vår undersökning. Vi var noggranna med att upplysa lärare och rektorer om de forskningsetiska principerna som vi var ålagda att följa. (www.vr.se
) Detta innebär att lärare och elever informerades om forskningsuppgiftens syfte, att deltagandet var frivilligt, elevernas texter skulle behandlas anonymt och deras berättelser endast skulle användas för forskningsändamål.
Efter rektors godkännande, bokade vi in tider med klasslärarna. Detta gjordes per telefon. Innan vi träffade eleverna hade vi ett möte med deras svensklärare där vi förklarade vårt syfte, våra förväntningar och lektionens innehåll. Undersökningen genomfördes i fem klasser från två olika skolor. I tre av klasserna var läraren
närvarande under lektionen. Vi försökte genomföra lektionspassen på ett så identiskt sätt som möjligt för att elevernas förutsättningar skulle vara ungefär de samma. Vi är medvetna om att faktorer som klassens storlek, hur lång tid vi hade till förfogande, tidpunkt på dagen och klassrumsklimatet har påverkat vår presentation.
Vi inledde lektionerna med att presentera oss själva och vårt examensarbete. Vi presenterade uppgiften, dvs. att de skulle skriva en berättelse om en situation där de själva blivit utsatta för kränkande behandling under skoltid. Därefter förklarade vi begreppet ”kränkande behandling” för eleverna och syftet med vår undersökning. Eleverna använder förmodligen inte begreppet ”kränkande behandling”, utan de skulle säga att de har blivit illa behandlade, någon har varit taskig, ojust eller elak. Vi la stor vikt vid att de skulle skriva om en händelse där de själva hade varit utsatta för
kränkning då det var viktigt för oss att få deras självupplevda erfarenheter av händelsen och inte ur någon annans synvinkel. Om det skulle vara omöjligt att komma på en sådan situation, fick de valmöjligheten att skriva om en händelse där någon annan hade blivit kränkt eller där de själva hade kränkt någon annan.
För att hjälpa eleverna att komma igång med sitt skrivande, gav vi exempel på olika kränkande situationer.( Bilaga 1) Vi gjorde detta för visa eleverna att kränkningar kan uttryckas på många olika sätt. Genom vår introduktion ville vi göra det lättare för dem att komma igång med deras skrivande. Vi är medvetna om att vi förmodligen genom vår presentation och våra exempel, har påverkat innehållet i elevernas berättelser. Vi läste upp SAOL:s definition på ordet ”kränka”. För att förtydliga och undgå missförstånd hade vi skrivit ner uppgiften på ett A4 som vi delade ut till varje elev. (Bilaga 2) Vi läste gemensamt uppgiften och gick igenom det praktiska som t.ex. att de endast skulle markera om de var flicka eller pojke och att vi inte ville ha deras namn på berättelsen.
4.3 Intryck från lektionstillfällen
I två av de fem klasserna upplevde vi att det fanns uppenbara attitydproblem. Det märktes på deras sätt att tilltala varandra och deras kroppsspråk. När vi presenterade oss och uppgiften avläste vi en viss osäkerhet och oro hos eleverna. Så fort vi hade förklarat vad vi förväntade oss av dem och när eleverna förstod att de skulle vara anonyma, ändrades inställningen till uppgiften från att vara tveksam till intresserad. Några elever började direkt med uppgiften, för andra tog det längre tid att komma igång med
skrivandet. Det var knäpptyst under skrivprocessen i samtliga klasser och alla
deltagande elever skrev en text. Några skrev långa och detaljerade texter, de flesta skrev lite mindre än en A4 och några skrev endast några meningar. Även dessa texter anser vi värdefulla.
4.4 Bearbetning av undersökningsmaterial
När vi hade samlat in vårt empiriska material dvs. elevernas berättelser, gjorde vi en ordentlig närläsning. (Johansson & Svedner 2006, s.64-65) Vi började med att kopiera upp alla berättelser i två exemplar. Individuellt läste vi berättelserna och försökte se olika teman. När vi sedan träffades diskuterade vi vad vi hade sett i de olika
berättelserna. Eftersom vi hade så många berättelser beslöt vi att skriva av alla i ett enda stort dokument. Genom att skriva av elevernas ord blev berättelserna mer levande för oss och det gjorde det lättare att förstå hur eleverna upplevde de olika situationerna. Undersökningsmaterialet blev även mer överskådligt då vi kunde flytta berättelserna beroende på innehåll. När vi analyserade elevernas berättelser ville vi hitta tematiska kategorier som skulle göra undersökningen systematiskt och tydlig. (Johansson & Svedner, 2006 s.52) Repstad skriver att kvalitativa metoder handlar om att karaktärisera, att få fram egenskaper eller framträdande drag hos ett fenomen. (Repstad, 2006 s.9) När vi hade genomfört våra undersökningar hade vi sammanlagt 80 elevberättelser att läsa. Berättelserna numrerades och markerades med ett F om det var en flickas
berättelse eller ett P för pojke. Efter den första närläsningen plockade vi bort tre av dessa då de inte handlade om situationer knutna till. Av de återstående 77 berättelserna är 37 skrivna av flickor och 40 av pojkar.
Vi blev tagna och berörda av innehållet i elevernas berättelser. De skriver om kränkningar där de blir bortvalda av kompisar, utfrysta, anses vara mindre värda, kompisar som viskar och skrattar bakom ryggen på dem och att bli ifrånsprungen av sin bästa vän. De beskriver situationer där de framstår som mindre intelligenta eller
fördummade, förlöjligade, hånade och ignorerade av både kompisar och lärare. De skriver att de har fått öknamn pga. sitt utseende, ursprung eller fritidsintresse. De berättar om att de har blivit utsatta för ryktesspridning, blottade i omklädningsrum, knuffade, slagna, fällda och fråntagna ägodelar i olika sammanhang. Några elever skriver att de har blivit utsatta för smutskastning både verbalt och skriftligt. Flickor skriver om att inte bli sedda eller bekräftade av lärare.
Innan vi kom fram till den slutliga kategoriseringen som vi nedan presenterar, testade vi att gruppera undersökningsmaterialet på flera olika sätt. Vår kategorisering kan
berättar, tydliggörs vårt val av gruppering. Till att börja med koncentrerade vi oss på vilken form av kränkning det var, t ex fysisk eller utfrysning, men vi insåg snart att det egentligen handlade om vilken relation den utsatte eleven har till den som utför
kränkningen. I nedan resultat har vi börjat med att redovisa hur flickor och pojkar blir kränkta av närmaste vän/grupp. Nästa stora kategori blir kränkningar utförda av någon som eleverna inte har någon direkt nära relation till. Dessa kränkningar yttrar sig på lite olika sätt och konsekvenserna för relationerna är olika och därför har vi valt att redovisa dessa i grupperna: ”flickor och pojkar kränkta pga. avvikande utseende eller beteende”, ”pojkar som har kränkts fysiskt” och ”kränkningar via ryktesspridning och stöld”. 16 elevberättelser handlar om elever som har blivit kränkta av lärare, denna grupp kallar vi ”kränkta av lärare”. När eleverna skrev sina berättelser var vi tydliga med att vi i första hand ville att de skulle skriva om en självupplevd situation dvs. där de själva hade blivit kränkta. 7 av eleverna valde att skriva om en situation där de hade sett någon annan bli kränkt. Vi har valt att samla dessa berättelser i en grupp som vi kallar ”åskådare”.
5 Resultat
• Flickor kränkta av närmaste vän/grupp • Pojkar kränkta av närmaste vän/grupp
• Flickor kränkta pga. avvikande utseende eller beteende • Pojkar kränkta pga. avvikande utseende eller beteende • Pojkar som har kränkts fysiskt
• Kränkningar via ryktesspridning och stöld • Elever som har kränkts av lärare
• Elever som har sett någon annan blivit kränkt
Nedan presenterar vi de olika kategorierna var för sig och vi har plockat ut citat ur elevernas berättelser för att skapa en så autentisk bild som möjligt av elevernas upplevelser. Vi har inte använt alla elevberättelser utan tagit dem vi anser bäst
representerar de olika kategorierna. I en del fall har vi justerat berättelserna något, för att avidentifiera skribenten.
5.1 Flickor kränkta av närmaste vän/grupp
Svek av närmaste vän eller vänskapsgrupp är det som flickor anser vara mest
kränkande. Det framgår inte alltid tydligt i deras berättelser var någonstans på skolan dessa situationer uppstår men gemensamt för alla är att de känner sig oerhört svikna och övergivna av den som står dem närmst.
Hon var bara med dom andra då, och då hade jag ingen att va med. Det var jättejobbigt. Om jag frågade henne någonting svara hon inte. Och detta var då på skolan. Hon tog alla mina vänner ifrån mig, så jag hade ingen att va med på rasterna. (F43)
…men nu i 7:an har hon bara skitit i mig, hon och jag och 5 andra tjejer satt och snacka. Hon hade en godispåse och delade ut till alla förutom mig. Jag tänkte at det kunde vara okej, hon kanske var skyldig alla de andra för att de bjudit innan eller något sådant. Men sedan när jag dagen därpå skulle gå fram till henne och prata lite så sa jag: Hej! Då svarade hon inte utan bara kollade på mig som jag vore en utomjording eller något och gick därifrån. Så gick hon krokade arm med en tjej som hon beskrivit som taskig och elak.… men när den andra tjejen kommer som hon tyckte var elak så går hon därifrån det är som om hon tycker att jag är hennes kompis men inte tillräckligt häftig eller något sådant. (F36)
Det var i slutet av femman som min bästis kom fram till mig och sa att hon inte ville vara bästis med mig mer. Hon började vara med skolans bitch, och jag började vara med andra kompisar från andra klasser…Nya kompisar som jag började va med tog dem ifrån mig. Jag kände mig mer än värdelös. (F47)
…innan vi hade gått på sommarlov lovade vi att vi alltid skulle va kompisar. Men efter ett tag i sjuan ändra hon på sig helt. Hon blev riktigt riktigt taskig. Och det var inte bara
titta på mig. Och sen om hennes nya kompisar är sjuka kommer hon och börjar prata jättemycket med mig och kramas och så. Sen så fort hennes kompisar blev friska pratade eller tittade hon inte på mig igen. Man blir ledsen och sur på henne när hon gör så. (F77) …vi alla gick i samma klass och vi var alltid i skolan men i vårterminen i 6:an så började dom verkligen skita i mig dom liksom aldrig skrattade åt mina skämt eller ville göra något som jag ville. Dom liksom inte brydde sig om mig längre. Men korkad som jag var vågade jag inte gå någon annan stans eller så och jag ville verkligen inte vara bästis med hon och dom andra längre. Det var speciellt min ”bästis” som sket i mig hela tiden hon var jätte elak. (F70)
Två av flickorna skriver att de har blivit kränkta av sina kompisar via MSN och även om kränkningen inte utfördes under skoltid ger den följdverkningar när flickorna träffas igen på skolan.
Så en dag när jag gick in på MSN så plötsligt så fick jag ett mail av en av tjejerna. Hej! Hur är det? Skrev hon och precis när jag ska svar så skriver hon: -Nej, föresten. Palla dig! Så jag skrev: Va! Vad menar du? Så hon svarade: Hur kan du vara med Mikaela? (som min kompis heter.) Sen skrev hon en massa dumt. Och jag blev jätteledsen. (F37)
… då började jag och min kompis chatta och då sa min kompis att den tjejen vi pratat med igår hade sagt till henne att om jag inte gav ut min MSN till henne så skulle hon slå mig i skolan. Efter en tid i skolan så blev min kompis helt annorlunda och när jag sa en sak till henne berättade hon det för den här tjejen. Och då så blev jag ledsen och arg på min kompis så jag slutade prata med henne. (F79)
Den bästa kompisen kan också kränka genom att få sin vän att framstå som mindre intelligent, göra sig rolig på dennes bekostnad eller ignorera henne.
…bara skiter i vad man säjer, tittar konstigt på en och bara fortsätter att prata. Då känns det som att ingen riktigt bryr sig eftersom att det inte är någon annan av kompisarna som går något heller, bara för att dom inte vågar säga till. Samma sak om den personen går ifrån en och hela gruppen följer med men man själv inte riktigt hinner med men ingen väntar. Då känns det som att ingen bryr sig. (F19)
Det är en person som jag är jättebra kompis med men ibland kan hon vara lite speciell så t ex när man frågar läraren något så kommenterar den personen e du trög eller och andra saker hon säger de säkert på skoj men det är inte roligt när man t.ex. säger något eller pratar så kommenterar hon för det mesta. (F26)
Jag fråga min kompis bredvid som jag jobbade med, jag märkte att hon inte ville förklara för mig men hon hjälpte mig ändå. Vi jobbade ju tillsammans, skulle man inte vänta på varandra då? Jag hade ju väntat på henne massa gånger då hon sa att jag skulle göra det. Det gick inte bra, maskinen krånglade och jag blev sur. Mumlade något om hur jag trodde jag skulle göra inget speciellt då började hon skratta, det var inget elakt skratt, saken var bara den att jag visste att hon skrattade åt mig men inte åt vad. Jag bara satt där och såg dum ut och fattade inte vad hon skrattade åt. Kände mig, kanske inte kränkt men det kändes taskigt att hon skrattade åt mig.(F41)
5.2 Pojkar kränkta av närmaste vän/grupp
Pojkar som flickor skriver om också om att bli bortvald och sviken av sin närmaste vän. Vi upplever att pojkarna inte har lika starka band till sina bästa kompisar som flickorna har. Det framgår av pojkarnas berättelser att om en vän sviker så har man andra vänner att umgås med.
Jag var på rast och då kommer det fram 6-7 st personer som går i 6: an och jag gick i 4: an. Dom började slåss, puttas och ta mina saker och kalla mig fula namn. Detta höll på i ungefär en halv termin som nog också är den sämsta terminen någonsin. Som tur var hade jag en vän som skyddade mig, och vi hade så roligt tillsammans. En dag när jag kom till skolan så hade han börjat umgås med en som jag varit ovän med i några år. Jag hälsade men fick inget svar. Det va ju det värsta som kunde hända mig. Men början på nästa termin fick jag nya vänner.(P65)
Lektionen innan denna hade vi engelska. Jag prata med min bänkkamrat och frågade: - Ska vi va idag Joakim?
Joakim skrattade Nej.
Jag svarade:
- Varför inte? Vi kan väl göra något kul?
- Nej! Jag vill hellre vara med Kalle. Men om det inte går så kanske vi kan va. Jag kände mig väldigt kränkt och illa till mods. Vadå? Precis som jag är ett tveksamt andraval? Men även om han säger att vi kan va sen, så kommer jag säga nej. För jag blev alltför
besviken. (P11)
Det var i så fall när jag min granne och en annan kompis skulle va, för att vi hade
bestämt. Men sen efter skolan så sa min granne att det inte gick, för han hade mycket läxa eller nåt. Så jag och min kompis fick gå hem till mig utan min granne. Men när vi kom hem till mig såg vi en annan kompis cykel som stod utanför min grannes hus, då kände jag och säkert min kompis oss kränkta, för vi skulle ju va inte dom!! (P3)
En gång för länge sedan på skolgården så gick jag och mina kompisar och pratade. Helt plötsligt så sprang dom ifrån mig. Då blev jag väldigt ledsen. Nästa dag hände detta igen och då blev jag ännu mer ledsen. Sen så slutade det helt plötsligt en dag. (P71)
Precis som för flickorna beskriver pojkarna i sina berättelser att den bästa
kompisen/gruppen också kan kränka genom att få sin vän att framstå som mindre intelligent, göra sig rolig på dennes bekostnad eller ignorera honom.
Sen nästa omgång av rundpingis var alla emot mig och dom skrattade när jag missa och då blev jag ännu argare. Då blev dom ännu mer emot mig. Till slut var alla emot mig. Sen när vi gick in på lektionen höll alla på med mig och sa att jag var dålig förlorare och sånt. (P16)
Det var en gång när jag och en kompis hade en häftapparat som vi kastade till varandra. Sen tog han i lite hårdare när jag inte var beredd och träffa mig på läppen så det blev ett jack in då sprang han iväg o skrattade. Jag blev lite tårögd det blir man ju om man får nåt i huvudet. Så kom han in sen igen. Då började två killar säga till an varför han gjorde det. Då börja han bli kränkt av dom och så börja han provocera mig med massa kränkande ord. (P7)
Det var på Spanskan när jag skulle läsa upp en vägbeskrivning och jag kunde inte alla orden och då var det några som satt och viskade och kolla på mig som om jag var helt dum i huvudet. Jag blev ledsen och kände mig dum och jag blev också arg för att det e samma personer som viskar hela tiden. (P5)
5.3 Flickor kränkta pga. avvikande utseende eller beteende
Flickorna skriver om situationer där de har blivit kränkta när de avviker på något sätt. Det kan vara avvikande utseende, t ex vara för smal, fel klädsel eller ursprung.
Det var en gång i skolan som jag hade på mig min nya Peak tröja som jag precis hade köpt i Thailand som var falsk. Jag hade inte bara den märkeströjan Peak utan jag hade andra falska märkeströjor som jag hade på mig i skolan. Den dagen där jag hade Peak tröjan var där en kille som var jätteintresserad av märkeskläder och hans var äkta, han sa till mig att jag var falsk som person bara för att jag hade en falsk tröja på mig. (F2) Det är kränkande när folk kommenterar ens utseende (på ett dåligt sätt) och säger att man inte kan se ut så eller så eller så.(F13)
Jag hade en liten finne på näsan, som jag hade klämt på kvällen innan. Så på vår matte lektion satt en tjej bakom mig och sa helt plötsligt ”häxan med häxpricken” och jag skratta lite och tog det på skoj. Men sen på fredagen så sa jag att jag inte ville att hon skulle kalla mig det så jag sa till henne att sluta kalla mig det. Hon fortsatte att kalla mig det och sen tog jag inte det på skoj längre så jag sluta prata med henne och då sluta hon. (F8)
De brukar kalla mig, olika namn saker som har med Finland att göra. De säger oftast att det är på skoj men jag tar inte allt på skoj. Jag kommer ifrån Finland och bryter på finska ibland och då kommenterar dem det direkt, och det är inget jag för med vilje och då är det inte kul att få höra kommentarer att jag måste lära mig svenska. Jag blir också ofta kränkt för att jag är sent utvecklad, kanske inte lika stor bröst som någon annan. (F30)
5.4 Pojkar kränkta pga. avvikande utseende eller beteende
Pojkar som flickor skriver även de om situationer där de har blivit kränkta för sitt utseende eller beteende.
Det är ju typ att man är med andra som är sina kompisar, så kommer en annan person och dissar eller ger en ett taskigt öknamn då kan man ju säga att man har blivit kränkt. Eller vad man har på sig. Om man typ har på sig ett plagg två dagar i rad eller ha på några byxor mer än två dagar i rad så kanske dom säger: -Fan vad äckligt! Då känns det som kränkande.(P29)
På min förra skola var jag mobbad varje dag i 2 års tid. Jag kommer ihåg en gång utanför matsalen när det var 12stk som trampade mig på fötterna och skrek saker åt mig och retade mig för min hårfärg och dansjävel för mitt fritidsintresse.(P53)
Några stycken har kallat mig liten då kände jag mig jätte liten. Det hände ute på en rast.(P62)
En gång på rasten när jag och min kompis gick mot fotbollsplanen så kom min lite mer avlägsna kompis. Han utan anledning retade mig. Så då sa jag att han skulle gå fast lite elakare och då sa han att jag var tjock. Då slog jag till honom. (P76)
5.5 Pojkar som har kränkts fysiskt
I pojkarnas berättelser ser vi att fysiska kränkningar är vanligt förekommande. Detta ser vi mycket lite av i flickornas berättelser.
Det var nu i 7: an. Jag vet inte vad jag gjort mon han men han har slagit mig. Han skallade mig och hotar mig och puttar mig. Han är ett år äldre större. Jag kan inte göra något tillbaks för han e starkare. Jag är rädd för att han ska göra det igen. (P46)
…kom en klasskamrat och tog tag i min luva på tröjan och drog den över mitt huvud bakifrån. Han drog den längre och längre bak och skrattade bara hela tiden. Jag blev sur och försökte putta bort honom men det gick inte. Till slut släppte han och sprang iväg...exakt två veckor senare så gjorde han det igen, samma lärare kom och sa till oss. Men denna gången var det två stycken som gjorde det på mig.(P28)
T.ex. idag sa en i min klass att jag hade börjat gråta. Men det hade jag inte. Så när jag skulle gå till en lektion så kom en liten kille fram och sa att jag började gråta för en kille hade knäat mig.
Det är vissa i min klass som knäar folk. Det gör s##å ont så man kan inte gå på ca 10 minuter.(P49)
En gång när vi spela bandy slog en kille mig med sin klubba då kände jag mig kränkt men det sket jag istället slog jag till jag inte palla mer det blev stora konsekvenser av det.(P67)
En gång puttade någon mig på gympan. Så jag föll. När jag låg ner sparkade han på mig. Det var taskigt.(P24)
Här på skolan så finns det en kille som går i min gamla klass och ha håller på att gå in i mig varje gång han går förbi mig han typ slår in axeln i min och det tycker jag känns kränkande.(P34)
5.6 Kränkningar via ryktesspridning och stöld
Två elever skriver i sina berättelser att någon har spridit falska rykten om dem. I en av dessa berättelser är innehållet och omständigheterna så känsliga att vi har valt att inte återge den i citat utan vi återberättar händelsen.
Jag vet inte riktigt när det började men jag vet vad hon sa. Hon spred rykten om mig, och hon ville få klassen att hata mig. Hon lyckades ett tag, men jag har fått tillbaka dom nu. Hon hatar fortfarande mig, och hon snackar fortfarande skit och sprider rykten om mig, men jag har fått mina kompisar att förstå att jag inte är den personen hon tror att jag är. Så det första dom gör när dom hör något från henne om mig är att gå till mig och fråga om det är sant. (F27)
En annan berättelse skriven av en pojke handlar om att han har blivit utsatt för ryktesspridning då han sägs ha haft mycket nära fysisk kontakt med en flicka. Syskon och vänner till flickan har hotat och spridit rykten om denna händelse. Att bli fråntagen ägodelar är något som tre elever uppfattar kränkande. Här har vi också en berättelse av känslig karaktär där vi väljer att återberätta händelsen.
Det var på en rast. Jag var och pratade med mina vänner och när jag kom tillbaka hade Sebastian snott mitt lås och gett det till någon annan och jag fick aldrig tillbaka det. Jag kände mig kränkt för de hade stulit mitt lås.(P42)
En gång vid våra skåp så tog några andra elever mitt lås och låste fast det vid ett träd och tog nyckeln. Men efter ett tag så gav dem tillbaka den.(P60)
En flicka skriver om en händelse som inträffade i omklädningsrummet När hon kommer in ser hon att hennes gympakasse är öppnad och att hennes kläder och grejer är utspridda i omklädningsrummet. En annan flicka ”låtsas” hjälpa till med att leta efter den försvunna mobilen men de kan inte hitta den. Först när flickan bryter ihop plockar den andra flickan fram mobilen.
5.7 Elever som har kränkts av lärare
16 elevberättelser handlar om situationer där elever på olika sätt känner sig kränkta av sina lärare. Majoriteten av dessa händelser har inträffat innan eleverna började årskurs 7.
Tre flickor skriver om att inte bli sedda eller bekräftade av läraren och att de finner detta kränkande.
…mina lärare välkomnade mig dåligt. Eftersom de inte visste mitt namn så pekade de på mig och sa: ”du där” också” du med glasögon”. Först kändes det väldigt kränkande men sen blev jag bara arg. Jag tyckte att det var väldigt kränkande och jag ville inte svara på frågan de hade ställt.(F12)
När jag sedan behövde hjälp så kom hon aldrig utan hon gick till alla utom mig (kändes det som) men sedan ropade alla på henne och hon gick till dem sedan när jag ropade så gick hon fram till katedern och sa: räck upp handen!(F22)
I skolan en gång räckte jag upp handen för jag skulle säga en sak, jag hade räckt upp handen jätte länge sen sa läraren: några andra frågor? Så viftade jag med handen så sa hon då att vi skulle gå ut. Då kände jag mig kränkt.(F33)
Några elever skriver om situationer där lärare har kränkt dem genom att få dem att framstå som mindre intelligenta, där lärare har varit taskiga verbalt eller att de känt sig orättvist behandlade av sin lärare.
Han sa, att han hatar ögontjänare.
”Alltså att vi två var ögontjänare” vi var på väg till rektorn men vi fick inte av våra lärare.(P4)
Jag kände mig kränkt när jag var en millimeter från att få en bok i huvudet av en lärare. Jag hade haft huvudet i bänken när han läste. Sen sa den läraren att jag var korkad.(P32) Kommer inte ihåg när det var eller nåt. Men i alla fall så sa min lärare någonting som lät extremt roligt. Så jag var tvungen att härma det han sa, då fick han ett sjukt stor utbrott på mig och sa att jag inte förstod någonting, att jag var ” så jävla dålig” och en massa sånt. Jag vet att jag kanske inte skulle ha härmat men läraren behöver faktiskt inte säga sådana saker som han sa. En lärare har rätt att säga till, men inte att kränka (F35)
När vi hade musik sjöng vi en låt efteråt så sa musikläraren att ingen sjöng men så sa min kompis att vi hade sjungit. Då sa han att det inte var tillräckligt bra.(P49)
Vi hade idrott så var jag skadad så fick vi gå och hämta underskrift av en lärare där och han sa att jag var dålig på handboll och då blev jag sårad.(P59)
Jag fick andra regler än dem andra. Jag fick skulden vad andra hade gjort. Fick inte va med dem jag ville. Han stod bredvid mig på rasterna så jag inte göra något på rasterna av min lärare. Han sa att jag va en idiot och bara till besvär.(P60)
… att när jag och en lärare hade kommit i konflikt så prata vi vad jag hade gjort och sen när vi hade pratat färdigt om det så kom en annan lärare och sa lite senare på dagen sa han du jag vet hur du sköter dig i skolan precis när jag och min lärare precis hade pratat om det. Då blev jag väldigt kränkt och väldigt ledsen.(P58)
Två flickor skriver att de vid upprepade tillfällen blivit kränkta av lärare.
På min gamla skola va liksom alla lärare bara liksom på mig, alla visste vem jag var, alla vet att jag är den busiga typen och när lärarna säger ungefär så här: jaja, dig har man hört talas om jag håller ögonen på dig då blir jag så jävla arg. Jepp så , så är det.(F48) Min förra lärare hatade verkligen mig. Han skrek alltid på mig fast det inte var jag. Han slängde ut mig, drog i min arm, tryckte mig i nacken, putta ut mig osv. Han sa att jag var dum i huvudet och att jag var jättedålig i t ex matte och att jag skrev fult. Han sa att jag var cp. Han ringde till mina föräldrar och ljög för dem om massa saker som jag egentligen inte hade gjort. Först trodde mamma inte mig. Men till slut gjorde hon. Han gav mig fel på mina läxförhör, prov även om jag hade rätt. Jag kände mig riktigt värdelös, eftersom dem i min klass brydde sig inte så mycket. Dem sa ju till dem vuxna att min lärare behandla mig illa men dem andra lärarna förstod inte riktigt. Då kände jag mig sjukt kränkt (F50)
5.8 Elever som har sett någon annan blivit kränkt
I första hand ville vi att eleverna skulle skriva om situationer där de själva hade blivit utsatta för någon form av kränkning. Sju elever gjorde inte detta, utan skrev om
situationer när någon annan hade blivit kränkt. Efter att läst deras berättelser inser vi att det de skriver om, är något som de har blivit mycket starkt berörda av. När man läser dessa berättelser framgår det tydligt att den som skrev berättelsen upplevde det jobbigt att behöva se på när någon annan blir kränkt. Fem av dessa berättelser vittnar om personer som har blivit utsatta upprepade gånger och där åskådaren verkar vilja skriva av sig för att på så sätt visa att mobbning förekommer.
Jag vet en som blir lite kränkt. När han går i korridorerna så är det alltid någon som försöker fälla honom och när han står vid sitt skåp och tar ut en bok och lägger den uppe på skåpet så kommer någon och tar den.(P15)
…folk sa fula saker till han t. ex nej, inte han, välj inte han och blev väldigt utfryst på bandyplanen och i klassrummet. Det började med han inte fick vara med och sen fortsatte det till början av sexan. Det vara då alla började va med han. Jag kan säga tydligt att han kände sig lessen, sur och väldigt arg.(P9)
Samma elev skriver om en annan pojke som också blivit utsatt för upprepade kränkningar.
…alla på skolan hatade han alla sa fula ord t.ex. dra åt helvete och andra fula fast det vill jag inte skriva här. Alla på skolan slog honom och skickade lappar till honom.(P9)
En flicka skriver om en situation som utspelar sig i flickornas omklädningsrum. En flicka står i duschen när två flickor kommer in, de drar ifrån duschdraperiet, skriker på henne och säger taskiga saker. Hon blir arg och gråter och då skrattar de andra.
…detta har nog drabbat många av dessa två tjejerna tror jag i alla fall. Kanske inte samma händelse men av samma personer. Jag tror att hon kände sig väldigt kränkt att dra undan ett draperi i duschen är inte särskilt snällt, speciellt inte av dessa två tjejerna.(F10)
6 Analys av resultat
Generellt sett kan vi säga att flickorna har skrivit betydligt längre berättelser än pojkarna och de har mer känslomässigt beskrivit hur de har upplevt de olika situationerna. De har varit mer utelämnande och mer detaljerade än pojkarnas
berättelser. Det finns områden på skolan där risken för att bli utsatt för kränkningar är större än andra. I elevernas berättelser ser vi att de flesta kränkningarna sker utanför klassrummet, i korridorerna, ute på rast eller i omklädningsrummet. Den kränkning som flest elever skriver om, både pojkar och flickor, är at bli kränkt av sin bästa vän/grupp. Den andra stora gruppen vi ser är där pojkar och flickor blir kränkta av elever utanför den närmsta vänskapskretsen. I dessa fall blir man kränkt pga. avvikande beteende, utseende, fysisk kränkning, ryktesspridning eller stöld. I några berättelser där eleverna skriver att kränkningarna eller mobbningen har upphört, har den utsatta eleven fått hjälp att lösa situationen av en vuxen dvs. förälder eller skolpersonal. Vi vill som tidigare nämnt påpeka att vi har utgått från att elevernas berättelser är uppriktiga och
sanningsenliga.
6.1 Kränkningar av bäste vän/grupp
När det gäller att bli kränkt av sin bästa vän/grupp beskriver flickorna på ett
känsloladdat sätt vilka konsekvenser sveket från den nära vännen får för deras relation. Att ha en ”bästis” betyder oerhört mycket för dessa flickor och sviker denna person, så står man ensam utan att ha en grupp att tillhöra. Flickor beskriver denna känsla som om de vore ensammast i världen och att de skulle vilja dö då vännen har svikit dem. Från att ha varit deras allra bästa vän kan denna nästan bli deras värsta fiende. ”… det var
speciellt min ”bästis” som sket i mig hela tiden hon var jätte elak”.(F70)” eller ”… hon skrek och skällde på mig precis som om hon ville att jag skulle dö eller något”.( F47)
Fanny Ambjörnsson (2004) skriver i sin bok I en klass för sig, om de starka banden som kan förekomma tjejer emellan. Hon berättar hur flickor kan pyssla om varandra, kramas och kamma varandras hår. Hon ser likheter mellan dessa relationer och heterosexuella sådana. Hon berättar även om brutna löften och brustna förtroenden från ”bästisen”. Att ha en bästis är en källa till trygghet och meningsskapande. (Ambjörnsson, 2004 s.126-128)
Två tjejer som varit oskiljaktiga kunde plötsligt en dag komma till skolan utan att prata med varandra. En schism av sådant slag aktiverade ofta hela nätverket av vänner, där alla berörda förväntades ta ställning på den enas eller andras sida.(Ambjörnsson, 2004 s. 127)
När det gäller pojkarna beskriver de inte denna tvåsamhet på samma sätt som flickorna gör. När en vän sviker, finns det fler att tillgå. Pojkarna reagerar mer med ilska när de blir besvikna på sin närmsta vän. ”precis som jag är ett tveksamt andraval? Men även
om han säger att vi kan va sen, så kommer jag säga nej.”(P11) eller ” En dag när jag kom till skolan så hade han börjat umgås med en som jag varit ovän med i några år. ”Jag hälsade men fick inget svar. Det va ju det värsta som kunde hända mig. Men början på nästa termin fick jag nya vänner.” (P65)
Både pojkar och flickor skriver om situationer där de har blivit kränkta genom att någon annan har gjort sig rolig på deras bekostnad eller att de har fått dem framstå som mindre intelligenta. I berättelserna framgår det att de känner sig ledsna eller sårade för att den bästa kompisen har kränkt en.” Jag blev lite tårögd det blir man ju om man får nåt i
huvudet.”(P7) ”Jag blev ledsen och kände mig dum och jag blev också arg för att det e samma personer som viskar hela tiden.” (P5) ”… e du trög eller?” (F26) ” … kände mig, kanske inte kränkt men det kändes taskigt att hon skrattade åt mig.” (F41)
Efter att vi har läst elevernas berättelser ser vi att mer än hälften av alla elever skriver om svek från den närmsta vännen/vännerna. Trots att vi under vår presentation av kränkande situationer inte hade denna form av kränkning som exempel, ser vi att den största andelen elever tar upp sveket från bästa vän/grupp i sina berättelser. Enligt Scheff (Aspelin, 1999) är säkra sociala band den kraft som håller samman individerna i ett samhälle. I en del berättelser lyckas eleverna reparera banden, dvs. vänskapen. ”
…men idag är jag polare med denna killen som kallade mig falsk.” (F2) ”….nu har det gått nästan 2 år och vi är bästisar. Har aldrig mått såhär bra i hela mitt liv.” (F47) ”… jag var inte ”bästis” med hon längre men vi är nu jättebra kompisar och med dom andra också. Dom har slutat nu och är jättesnälla när vi inte går i samma klass.” (F70)
I andra berättelser lyckas man inte reparera vänskapen, man upphör att vara vänner. Aspelin (1999) skriver att när vi blir avvisade och förnekar våra skamkänslor leder detta till att relationerna försämras ytterligare. Eleverna som kränks känner skam för att de har blivit kränkta och skall relationen repareras, måste man erkänna sina skamkänslor och sitt beroende av en bra relation.
I några av berättelserna har de sociala banden klippts av. ”… men början på nästa
termin fick jag nya vänner.” (P65) ”… jag besluta mig för att byta klass, och nu lever jag som jag ska göra i skolan. Mår jättebra nu. Och det är ju det man ska göra i
skolan.”(F43) Enligt Delredovisning av uppdrag om diskriminering (2007 s.11) framgår
det att den typen av kränkningar där flickor är överrepresenterade är utfrysning och samma resultat har även vi sett i flickornas berättelser.
Endast två av berättelserna handlar om kränkningar via Internet. ”Så jag blev kränkt på
Internet av tjejer som tror att dom äger mig på något sätt”. (F37) ”… om jag inte gav ut min MSN till henne så skulle hon slå mig när vi började skolan.”(F79) Det kan vara mer
legitimt att vara elakare när man sitter framför datorn eftersom man inte kan se hur den andra parten reagerar. (Rimsten, 2006b s.18) Enligt Skolverkets undersökning Attityder
till skolan framgår det att ungefär 7 % av grundskoleeleverna mer eller mindre ofta
blivit utsatta för kränkningar via SMS, MSN osv. (Skolverket, 2006 s.79) Rimsten skriver att Rädda barnen och BRIS har uppmärksammat nya metoder att kränka via Internet och mobiltelefon som kan få ohanterliga proportioner. (Rimsten, 2006b, s.18)
6.2 Kränkningar pga. avvikande beteende/utseende
I rapporten Kränkningar i skolan, förekomst, former och sammanhang står det att den som är avvikande är den som är mest utsatt. Eleverna i rapporten säger att det finns någonting hos dessa personer som de stör sig på, något som är avvikande och som inte tolereras. Den som utför kränkningen är framförallt en person som själv har relativt låg
status. Kränkningen ger förmodligen denna person chans att själv framträda i något
bättre dager. (Skolverket, 2003 s.30)
Elever som blir kränkta pga. ursprung, utseende eller avvikande beteende har ofta ingen direkt nära relation till förövaren. ” … jag känner dom. Vet vem dom är men är inte
kompis med dem… Detta har nog drabbat många av dessa två tjejerna tror jag i alla fall. Kanske inte samma händelse men av samma personer. Jag tror att hon kände sig väldigt kränkt att dra undan ett draperi i duschen är inte särskilt snällt, speciellt inte av dessa två tjejerna.” (F10)
undersökning berättar att de har blivit kränkta för att de har haft samma byxor mer än två dagar i rad, ”fel” hårfärg, fel fritidssysselsättning, ”fel” kläder, dvs. falska
märkeskläder, oren hy, att de är för tjocka eller för smala.
6.3 Kränkningar via ryktesspridning och stöld
Precis som eleverna i gruppen avvikande beteende/utseende har heller inte eleverna som kränkts pga. av ryktesspridning och stöld någon direkt nära relation till sin förövare. Det är andra elever, antingen i den egna klassen, i parallellklassen eller äldre elever som kränker. De elever som skriver att de blivit utsatta för ryktesspridning, skriver om en maktlöshet, frustration och förvirring över att inte kunna få slut på ryktena. ”Hon spred
rykten om mig, och hon ville få klassen att hata mig. Hon lyckades ett tag, men jag har fått tillbaka dom nu. Hon hatar fortfarande mig, och hon snackar fortfarande skit och sprider rykten om mig, men jag har fått mina kompisar att förstå att jag inte är den personen hon tror att jag är. Så det första dom gör när dom hör något från henne om mig är att gå till mig och fråga om det är sant.” (F27) ”Då blev jag lite is förvirrad och fatta inget. Men jag gick till rektorn och berättade allt dem hade gjort och sagt till/mot mig.” (P40)
Av de elever som blivit utsatta för stöld av sina ägodelar skriver endast en elev hur det kändes att bli kränkt på detta sätt. ” … Karin skulle låtsas vara snäll och hjälpa till. Sen
när hon såg att jag grät gick hon in i ett annat omklädningsrum och ”hittade” mobilen. När jag cyklade hem efter skolan var jag så arg så jag skulle vilja mörda Karin. Jag var fortfarande på gränsen till att gråta.” (F45)
6.4 Pojkar som har kränkts fysiskt
Vi har flera berättelser där pojkar berättar att de har blivit fysiskt kränkta av andra pojkar. Något motsvarande hittar vi inte i flickornas berättelser. I Skolverkets
undersökning Attityder till skolan både år 2003 och 2006 är det en större andel flickor än pojkar i årskurs 4-6 som svarar att de aldrig blir utsatta för att någon slår dem eller på annat sätt gör dem illa. (Skolverket 2006 s.79)
Pojkarna skriver att de är rädda eller oroar sig för att personerna ska göra det igen ”Jag
kan inte göra något tillbaks för han e starkare. Jag är rädd för att han ska göra det igen.” ( P46) ”… han håller på att gå in i mig varje gång han går förbi mig han typ slår
