Apostolos ethos

Lärarutbildningen KSM och IS

Examensarbete

15 Högskolepoäng

Apostolos ethos

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med

eleverna

Apostolos ethos

A film about a teacher, his personality and the gathering with his pupils

Johan Sundell

Petter Wennblom

Lärarexamen 210 poäng

Kultur, medier, estetik Handledare: Carl-Erik Blomberg

(Johan Sundell)

Samhällsorienterade ämnen och barns lärande Examinator: Jan Nilsson (Petter Wennblom)

Sammanfattning

Vi har genomfört ett projekt i form av rörlig bild och ljud, med andra ord en film, som vi här redogör för. Med kamera och mikrofon har vi under fyra dagar följt en lärare och hans elever samt genomfört intervjuer. Syftet var att få en djupare förståelse kring vad lärarens personliga egenskaper och erfarenheter har för betydelse i mötet mellan honom och hans elever.

Filmen visar hur en lärare, genom sitt utnyttjande av sin personlighet tycks skapa tillit och förtroende mellan sig själv och eleverna. Denna skrift är en projektredogörelse för filmen. Genom litteraturen vi använder får vi verktyg till vår förklaring och analys av hur läraren använder sig av sina personliga egenskaper och erfarenheter.

I mötet mellan lärare och elev ser vi förtjänandet av förtroende och förtroendet som en förutsättning för inlärning. Här får vi också redogöra vår syn på skolan och rollerna elev och lärare.

Skolan är en mötesplats för olika individer och personligheter från samhället där skolan finns. Denna mångfald ser vi som en styrka och tillgång samtidigt som den gör skolan till en väldigt komplex miljö. Läraren är en medlärare och inspiratör snarare än en utlärare och måttstock för hur man som elev skall vara. Eleven ses av oss som en kapabel människa som har erfarenheter som är viktiga i lärandet.

Innehåll

1 Inledning……….……….……….……….……….……….………..……….…..s. 7 1.1 Inledning……….……….……….……….……….……….………….…….…….……..s. 7

1.2 Syfte och frågeställningar……….……….……….……….…………...…….……s. 7

2 Retorik, personlighet och framgång………...……….………….…….…….….….s. 9 2.1 Retoriken……….……….………….…….…….………..s. 9 2.2 Personligheten och framgången………....s. 10

3 Tillämpning……….…….………s. 13 3.1 Val av undersökningsmetod……….s. 13 3.2 Urval………..s. 14 3.3 Etiska överväganden……….s. 14 3.4 Forskningseffekten……….s. 15 4 Beskrivning av projektet…...….…….…….…….…….…….…….…..….…….…….…....s. 17 4.1 Planering……….s. 17 4.2 Genomförande………..….s. 17 4.2.1 Dag 1……….s. 17 4.2.2 Dag 2……….s. 17 4.2.3 Dag 3……….s. 18 4.2.4 Dag 4……….s. 18 4.2 Postproduktion………..….s. 18

5 Tolkning och analys.…….…….…….…….…….…….…….…….…….…….…….……. s. 19

5.1 Tolkning………s. 19 5.2 Analys………s. 20

Referenser….…….…….…….…….…….…….…….…….…….…….…….…….…………s. 25

1. Inledning

1.1 Inledning

Vi är i skrivandets stund inne i slutskedet på vår utbildning. Tankarna kring yrkesidentiteten hos en lärare växer sig starkare ju närmre examen kommer. I ett backspegelsperspektiv ser vi

litteratur och arbeten rörande didaktik, pedagogik, ämneskunskaper och metoder som alla varit väldigt viktiga. Men i den här studien funderar vi kring egenskaper som personlighet, autenticitet, utstrålning och karisma. Är dessa egenskaper viktiga i lärarrollen och i sådana fall vilken roll spelar de? Räcker det med de ämneskunskaper och didaktiska färdigheter som går att ta till sig på till exempel Lärarutbildningen för att bli en framgångsrik lärare?

Vi har med dessa tankar frågat oss hur detta går att undersöka och synliggöra på bästa sätt. Film, det vill säga rörlig bild och ljud blev svaret. Med filmen har vi förhoppningar om att den kan inspirera oss såväl som andra till diskussion och funderingar kring lärarens roll och personlighet.

Vi har observerat en lärare och hans elever för att undersöka om det går att synliggöra den eventuella tillämpningen av personlighet. Vi anser att eftersom vårt framtida yrke till stor del innefattar möten mellan människor är det också av yrkesrelevans att reflektera kring sin personlighet och läraridentitet.

Vi vill här i inledningen påpeka att vi anser att filmen med fördel ses innan det att man läser denna text. Filmen står bra på egna ben och kan ses utan att läsa denna text men det skulle inte fungera omvänt.

1.2

Syfte och frågeställningar

I skolkommitténs slutbetänkande (SOU 1997:121) kommer man fram till slutsatsen att lärare måste utnyttja sina personliga egenskaper och erfarenheter i mötet med eleverna för att visa att de förtjänar den auktoritet som de är beroende av att ha. Detta utnyttjande är en komponent för en lärarkompetens och ledarförmåga som vi under vår utbildning ska ha anammat och slutligen

behärskat (På väg mot läraryrket, Ht 2001). I den verksamhetsförlagda tiden ska våra mentorer betygsätta och bedöma oss utifrån bland annat detta användande av personliga egenskaper och erfarenheter. Därför är vårt syfte med studien att närma oss en förståelse av vad detta innebär och utifrån detta ställer vi oss frågorna:

Hur upplever eleverna att läraren utnyttjar sina personliga egenskaper och erfarenheter i klassrummet?

Vad anser läraren att personliga egenskaper och erfarenheter är och hur använder han dem i mötet med eleverna?

Hur väl stämmer elevernas tankar och upplevelser överens med lärarens intentioner och handlande?

Ovanstående frågor är komplexa och kan också anses svårbesvarade. Detta betyder dock inte att de är mindre angelägna då de baseras på styrdokument för lärarstudenters (vars utbildning startade höstterminen 2006) verksamhetsförlagda tid. Oavsett vad resultatet blir ämnar vi lyfta dessa frågor för den eller de som tar del av denna studie. Vi vill med filmen inspirera och väcka tankar kring hur det är att vara och bli lärare.

2. Retorik, personlighet och framgång

Lärarna är inte representanter för så mycket mer än sig själva. Deras insats är personlig snarare än rollbestämd. Förändringarna gör förmodligen lärarjobbet mer stimulerande; läraren kommer närmare eleverna, lär känna dem bättre och har större möjligheter att skapa glädje och gemenskap och ge utrymme för kunskapsprocesser som verkligen berör dessa elever. Men samtidigt – för läraren i denna nya situation ligger det nära till hands att lasta sig själv för allt som misslyckas, nu när man inte längre har stöd av den auktoritetsmyt som den gamla skolan bestod sina lärare med. Det är säkert mer stimulerande att vara lärare i dag, men det är förmodligen också mer utmattande. Så skulle en delförklaring till förändringen kunna se ut. Skolans auktoritet är ifrågasatt, dess givna tradition och fasta rollfördelning uppluckrad. Det har givit lärarna mindre skydd men mer utrymme. De måste på gott och ont utnyttja sina personliga egenskaper och erfarenheter i mötet med eleverna.

(SOU 1997. Skolfrågor om skola i en ny tid, sidor 42-43)

Citatet ligger till grund för hur På väg mot läraryrket (2001) motiverar bedömningen av lärarstudenters förmåga att utnyttja sina personliga erfarenheter och egenskaper för att förtjäna auktoritet i mötet med eleverna. Syftet med På väg mot läraryrket, som ges ut av Malmö Högskola till lärarstudenter, är att tydliggöra kriterierna för bedömning av lärarutbildningens verksamhetsförlagda del.

2.1 Retoriken

Janne Lindquist Grinde (2008), forskare och undervisare i retorik, anser att retorik är studiet av hur ord och alla andra typer av symboler används för att påverka och det är detta synsätt vi använder när vi använder begreppet.

Ca fem hundra år före Kristus skrev Protagoras att människan är alltings mått. Detta tolkar

Lindquist som en slags relativism, att det som är sant beror på betraktaren. Protagoras verkade för sofismen där man menar att vi som människor är begränsade till den föränderliga mänskliga kunskapen som retoriken kallar doxa. Retoriken blir med detta synsätt teorin om kunskapen som sådan. Doxa är den allmänna sanningen vid en given tidpunkt och plats. Doxa är alltså

för en talare. Man måste vara medveten om publikens sanningsuppfattning för att kunna påverka denna.

I retoriken finns det tre sätt att vinna tillit enligt Lindquist, nämligen genom ethos, pathos och logos. Ethos är talarens karaktär. Pathos handlar om upplevda känslor hos avsändaren och de känslor som väcks hos mottagaren. Känslor är avgörande i hur vi upplever doxa. Logos kan beskrivas som de sakskäl som används i budskapet för att påverka.

2.2 Personligheten och framgången

Per Fibæk Laursen (2004), professor vid Danmarks Pædagogiske Universitet, resonerar kring vad som gör en lärare autentisk. Han tittar tillbaka på tidigare pedagogisk forskning där man försökt se samband mellan personliga egenskaper och framgång i läraryrket.

Fibæk Laursen redogör hur den pedagogiska forskningen i början på 1900-talet försökte hitta samband mellan personliga egenskaper och senare framgång som lärare för att hitta ett instrument med vilket man kunde gallra ut de mest lovande lärarstudenterna. Eftersom intelligenstester var en ny uppfinning som tillgavs stor tilltro, antogs det att intelligens var en förutsättande egenskap för att få framgång som lärare. Detta antagande har troligen färgats av att intelligenstester vid här tiden var en ny uppfinning som tillgivits stor tilltro. Här visades dock inga betydande samband mellan intelligens och lärarkompetens, i alla fall inte tillräckligt för att reservera

lärarutbildningen för de mest begåvade. Nästa egenskap att utforska var personlighet, ett begrepp som frambringar olika uppfattningar om vad det egentligen är och hur det uppkommer.

Det utgicks dock från fem grundläggande personlighetsdrag:

Utåtvändhet - Inåtvändhet

Neuroticism - Emotionell stabilitet Sociabilitet - Tillbakadragenhet Samvetsgrannhet - Opålitlighet

I de undersökningar Laursen refererar till drogs slutsatsen att det är omöjligt att förutsäga unga individers framtida kompetens som lärare med hjälp av ett personlighetstest. Skälet är, enligt Laursen, antagligen att ens grundläggande personlighet inte bestämmer ens beteende. En inåtvänd person kan fokusera på sina elever sex timmar om dagen. Dessutom är eleverna olika rent personlighetsmässigt, den inåtvände läraren når kanske den inåtvände eleven bättre och vice versa.

Laursen anser att det är undervisningens personliga kvaliteter och inte lärarens som

betyder något. (sida 139) Oavsett vilken grundläggande personlighet man är utrustad med kan man lära sig att färga sin undervisning med de personliga kvaliteter som är av betydelse för elevernas inlärning. Dessa kvaliteter, eller egenskaper, borde således uppstå i elevernas

upplevelser av dem och det är de som avgör vad som fungerar i klassen, åtminstone om man vill tro Carl Anders Säfström, docent i pedagogik på Uppsala Universitet.

Säfström (2005) menar att man ej kan veta hur man upplevs och tolkas av andra i framträdandet genom ord och handling. Enligt honom blir detta endast verkligt och konkret i sfären av

mänsklig interaktion och kommunikation, i den sfär i vilken vi är med andra. Den personen som utför framträdandet kan i sin handling därför inte förutse vad resultatet blir. Personen är snarare ett subjekt i den dubbla meningen att hon startar en handling samtidigt som hon genomlever dess

konsekvenser. Säfström drar alltså den paradoxala slutsatsen att du egentligen aldrig styr vem du blir i kommunikationen med andra, när du börjar tala och handla men ändå är det endast i

kommunikationen som du kan bli någon alls.

Bengt Linnér, professor i svenska och universitetslektor Boel Westerberg (2009) menar att det varken går att förstå eller skapa en meningsfull undervisning om man som pedagog imiterar någon annan. Linnér och Westerberg betonar vikten av att läraren fokuserar på den sociala situationen och sig själv såväl som sina elever som unika handlande subjekt. Med detta öppna förhållningssätt kan man släppa taget om det reproduktiva lärandet, där läraren lär ut och elever upprepar (Att undervisa är att välja, 2009).

Jan Trost, fil. dr och professor vid Uppsala universitet och Irene Levin, dr polit. vid Högskolan i Oslo, har skrivit boken Att förstå vardagen - med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv (2004). För symbolisk interaktionism, som utgår från perspektivet att samhället är ett resultat av pågående interaktiva situationer och händelser, finns ingen fast personlighet men om man ska använda sig av ordet så bör det ske i verbform. Detta på grund av personlighet hela tiden är något som händer och uttrycks i stunden. Det är hela tiden är en fråga om processer, förändringar och situationsbundna aktiviteter, menar Trost och Levin. Jaget är en dynamisk process som integrerar med sig själv och med andra. Under livets förlopp förändras och omdefinieras jaget, hela tiden i förhållande till situationen och sammanhanget. Därför bör ordet egenskaper också, enligt Trost och Levin omvandlas till verb då våra liv inte är statiska utan fortlöpande processer. En persons humor, till exempel, kan förändras beroende i vilket sammanhang den befinner sig i .

Den symboliska interaktionismens synsätt kan enligt Trost och Levin ställas mot psykoanalysens där det däremot finns en personlighet. Här består personligheten delvis av den biologiska basen men huvudsakligen hänger den samman med socialiseringen under barndomsåren. Med tiden förhåller sig personligheten mer och mer statisk och oföränderlig.

3. Tillämpning

3.1 Val av undersökningsmetod

Vi har valt att jobba utifrån kvalitativa undersökningsmetoder. Detta för att vi förhåller oss till subjektiva tankar och upplevelser av en lärares personlighet och dess egenskaper. I våra intervjuer och samtal med lärare såväl som elever använder vi oss av frågor som öppnar för komplexa och innehållsrika svar (Trost, 2005). En kvantitativ undersökning skulle däremot fråga om hur många, hur mycket eller hur vanligt och detta är för oss inte användbart i vår strävan efter svar på våra frågeställningar.

Vi intresserar oss i denna studie för en person, dennes resonemang och vad hans handlande får för konsekvenser i mötet mellan honom som lärare och hans elever. Patel och Davidsson (2003), som undervisar i forskningsmetodik vid Universitetet i Linköping menar att kvalitativa intervjuer och samtal ger intervjupersonen utrymmet att svara med egna ord på de frågor som intervjuaren ställer, det vill säga låg grad av standardisering.

Läraren intervjuades ensam under femtio minuter. Hans elever intervjuades dock i grupp och dessa samtal sträckte sig mellan 22 och 43 minuter. Samtliga intervjuer dokumenterades av både bild- och ljudinspelning (se bilaga 2). Sammanlagt fyra gruppintervjuer genomfördes, med tre till fyra medlemmar i varje grupp. Gruppindelningen baserades på vilka som ville och kunde bli intervjuade samt när de kunde. Anledningen till att vi genomförde intervjuer i grupp var att vi ville undvika risken att enskilda elever skulle uppleva samtalet som ett förhör om de skulle sitta ensamma med två lärarstudenter. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000), forskare vid Göteborgs Universitet, ser en fördel med gruppintervjuer då eleverna får ta del av varandras tänkande och reflekterande och se att det finns olika sätt att se på saker och ting. Man ska dock som intervjuare vara medveten om att olika mekanismer kan styra en grupp. Till exempel kan det vara lätt för barn att gå in i sina "vanliga" roller även i intervjusammanhang och det blyga barnet förblir passivt, så det gäller för intervjuaren att var vaksam på samspelet mellan de intervjuade.

Vårt val att till stor del presentera vår undersökning med hjälp av rörlig bild och ljud går egentligen hand i hand med vår motivering av intervjumetoder. Vi anser att betraktaren av vårt arbete får en mer nyanserad helhetsbild med bild, ljud och tal än vad enbart skrift kan erbjuda.

3.2 Urval

Läraren i undersökningen är bekant med en av oss i den mån att de har läst kurser ihop på Malmö högskolas lärarutbildning. Den andre av oss och läraren hade dock aldrig träffats tidigare. Läraren är i fyrtioårsåldern och behörig till att undervisa i grundskolans tidigare år. Han har, som han redogör i filmen, tio års erfarenhet från skolvärlden som fritidspedagog, barnskötare och elevassistent. Skolan som filmen utspelar sig i är en kommunal F- till 5-skola och ligger i en sydsvensk kommun. Klassen består av arton elever mellan elva och tolv år gamla. Under det att filmen spelades in var en av dessa frånvarande. Ytterligare en elev är bortklippt ur filmen då dennes vårdnadshavare inte velat ha sitt barn i en film som eventuellt kan publiceras på internet.

3.3 Etiska överväganden

Vi valde som sagt att använda oss av gruppintervjuer. Trost ser dock en risk med gruppintervjuer

då tystnadsplikten blir ifrågasatt genom de andra gruppmedlemmarnas närvaro, ”hemligheter”

kan hållas tillbaka eller avslöjas oavsiktligt (2005).

Vi är medvetna om att vår tolkning och analys är präglade av våra personliga erfarenheter och känslointryck. Detta är en av de saker som kännetecknar all forskning med etnografiska

förtecken. I estetiska produktioner finns det inte bara plats för förnuft, menar Thavenius (2004), lärarutbildare och forskare vid Malmö Högskola. I estetikens fria sfär finns det även plats för fantasi, känslor och intellekt. Vi lever i tolkningens tid där det inte finns en absolut och objektiv sanning som väntar på att bli avslöjad. Vetenskapen bildar inte entydig och sammanhållen fakta om hur verkligheten är. Thavenius menar att all kunskap är personlig.

Att ge ett definitivt och objektivt svar på hur läraren i vår studie är som person och hur han använder sina personliga egenskaper är egentligen inte möjligt. Det vi kunde göra var att skapa en film som visar en komplex bild som ändå är en förenkling (och därför också ett yttryck av hur

vi upplevt situationen) av läraren i sitt sammanhang. Filmen kan sedan ses och tolkas av alla som är intresserade av vår frågeställning. Vår förhoppning är också att betraktaren kan få en mer mångfacetterad bild av situationen än vad de skulle få av en akademiskt skriven text. Vi menar att det oförutsägbara och öppna som får plats i filmens uttryck gynnar tolknings möjligheten av vår sammanfattning.

3.4 Forskningseffekten

Forskningseffekt innebär, enligt sociologen Pål Repstad (1988), att aktörer beter sig annorlunda mot vad de skulle ha gjort om de inte vetat om att de utforskats (sida 85). I vårt fall betyder detta att dels barnen, men också och kanske ännu högre grad, läraren måste ha påverkats av att vi var där och filmade dem.

Vi är medvetna om att vi kan ha har påverkat eleverna och läraren med vår närvaro och vårt dokumenterande. Vi berättade att filmen skulle handla om läraren och hans personlighet och vi var öppna med våra intentioner när de frågade oss vad vi gjorde där. Läraren visste vad vi var ute efter och ville kanske verka extra rolig för att visa hur underhållande han brukar vara. Det kanske var tvärtom, det kan vi bara spekulera om. Det vi vet är att lärarens agerande i någon grad blev påverkat av vår närvaro.

Eleverna visste att en av oss var vän med läraren sedan tidigare och det färgade troligen deras svar och attityder till oss. Dokumenterandet påverkade också situationen, vi hade berättat att filmen skulle visas på lärarhögskolan och att de själva skulle få se den när den var klar. Detta påverkade säkert deras agerande. Ett exempel som vi funderat över är scenen då ett barn ger en teckning till läraren där det står att han är bäst. Eleven kanske verkligen tycker det men filmandet kanske också påverkade henne att ge honom bilden just då. Vi valde att ha med scenen på grund av att vi sett liknande bilder som han fått innan vi börjat filma. I intervjuerna kan man ana att vissa elever är ganska återhållsamma och inte avslappnat förtroliga.

Vi hade bett alla att försöka agera så naturligt de kunde och undvika att titta in i kameran. Detta bildar en motsägelse. Det naturliga vore ju att man tittar på det som är annorlunda och nytt i klassrummet. Vi gick omkring i klassrummet med kamera och ljudinspelningsutrustning, ibland

nära och ibland framför ögonen på dem. Det var några barn som inte följde vår önskan om att inte titta in i kameran, speciellt den första dagen. Läraren tittade bara in i kameran en gång och gjorde en rolig sak av det så att barnen skrattade.

4. Beskrivning av projektets genomförande

4.1 Planering

Tre veckor före genomförandet av själva dokumenterandet stämde en av oss träff med läraren i fråga. Här förklarades syftet med filmen och de gick därefter igenom tänkbara datum för själva utförandet. När datumen bestämts började vi skriva på ett brev till föräldrarna (se bilaga 1) där vi bad om vårdnadshavarnas tillstånd till att filma barnen. Efter att ha tagit del av ytterligare

litteratur som utgör studiens teoretiska del kunde vi forma intervjufrågorna.

4.2 Genomförande

4.2.1

Vi anlände till skolan i bil med läraren tisdagen den 24 november 2009. Skolans personal har ett kort möte varje tisdag och här passade vi på att presentera oss och redogöra vårt syfte med undersökningen på skolan. Efter mötet följde vi läraren till idrottssalen där det bjöds på underhållning för hela skolan av eleverna i årskurs 2. Vi spelade in lite musikaliskt material (sjungande elever) med mikrofon och filmade läraren ihop med sin klass. Vi presenterade oss för klassen på den efterkommande lektionen i deras klassrum. Eleverna fick här möjlighet att ställa frågor till oss om allt möjligt men framför allt om filmen vi skulle göra. Vi bad dem att försöka vara som vanligt och inte prata med oss eller titta in i kameran. Vi filmade därefter två lektioner och åkte sedan därifrån, då läraren lämnat skolan för att vaccinera sig. När vi kom hem

kategoriserade och döpte vi klippen, för att ha bättre ordning på dem, och skrev ner tankar och frågor som väckts.

4.2.2

Dagen började med att vi mötte upp läraren och klassen vid kommunens lokala simhall. Vi fick tillåtelse av personalen att filma klassens simlektion, så länge vi inte filmade någon annan än klassen och läraren. Sedan filmade vi resten av skoldagen i klassrummet. När vi kom hem fortsatte loggningen av materialet.

4.2.3

Dagen tog för oss sin början med att leta efter ett tyst och tomt rum där vi kunde spela in

intervjudelen med läraren. Rummet vi först tänkte intervjua i visade sig vara upptaget och vi fick därför spendera tid till att leta upp en ny plats. Intervjun med läraren genomfördes i ett klassrum före lunch och efter lunchrasten spelade vi in gruppintervjuer med elevgrupp 1 och 2. Dessa två genomfördes i ett grupprum i anslutning till elevernas klassrum. När skoldagen var slut stannade vi kvar och för att filma klassrummet och inredningsdetaljer.

4.2.4

Vi spelade in gruppintervjuer med grupp 3 och 4 (i samma rum som grupp 1 och 2) före lunch och filmade klassrumsbilder efter.

4.3 Postproduktion

Vi döpte ljud- och filmfiler utifrån vilka ämnen, personer de fångar och var de utspelar sig. Filerna som utgör filmen har valts fram utifrån relevans för studien och hur de förhåller sig till våra frågeställningar. Ordningsplaceringen av filerna på redigeringsprogrammets tidslinje har testats så ofta och med tiden tappade vi räkningen. Redigeringsarbetet har pågått under en månads tid och då har vi även lagt fokus på saker som tempo och rytm som vi anser är viktiga faktorer i filmens berättande.

5. Tolkning och analys

5.1 Tolkning

Vi utgår i vår tolkning från klippen i filmen och för att läsaren ska kunna finna vad vi refererar till anger vi tidpunkterna inom parantes.

Filmen inleds med studiens titel Apostolos ethos i vit text mot svart bakgrund. Sedan följer ytterligare vit text mot svart bakgrund. En gestaltning om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna. (00:19) I filmen presenterar läraren sig själv vid namn, yrke och erfarenheter av pedagogisk verksamhet. Efter att man bildmässigt tagit del av den miljö han är verksam i får man se och höra honom prata om hur han ser på mötet mellan honom som lärare och hans elever. I efterföljande klipp, (02:01) in i filmen, ser man läraren i klassrummet med sina elever. Detta klipp kan ses som vår tolkning av det han precis innan sagt och en situation där man ser lärarens attityd mot eleverna och vice versa.

(02:46) Elevintervjuerna kommer för första gången. Här berättar de om klassens första möte med läraren, vad som hände och även hur de upplevde honom. (04:21) Vi visar ett exempel på en lektion i Engelska. Här syns bara läraren bakom sin kateder. (05:07) Läraren reflekterar över sitt eget varande och agerande med eleverna. Bilder från intervjun varvas med bilder från klassrummet. (06:28) Eleverna ger sina gensvar på vem och hur läraren är och agerar. (07:46) Eleverna har sett filmen King Kong och får i uppgift att gruppvis skriva vad de tror skulle ha hänt om historien fortsatt. Vi får se läraren hjälpa några av grupperna. (09:53) Läraren svarar på vår fråga om vad han vill med barnen. (10:20) Klassen befinner sig i simhallen. Läraren försöker motivera en elev att simma. (10:32) Elevröster som berättar vad de upplever att läraren vill med dem samtidigt som bilder från simhallen visas. (11:18) Läraren visar med projektor en bild av en halvnaken man som i en säng ligger jämte gitarrer och vapen. Samtidigt berättar läraren för eleverna att detta är hans bror. (11:36) Läraren pratar om att vara personlig och att misslyckas i rollen som lärare. (12:11) Läraren håller ett motiverande framförande inför klassen. (12:56) Elevröster pratar om tilliten till läraren samtidigt som klassrumsbilder rullar. Läraren får på en av

om att vara sig själv även i rollen som lärare. (13:58) Elevernas röster pratar om skolan utan den aktuelle läraren samtidigt som bilder från ett klassrum fyllt av aktivitet. (14:55) Filmen avslutas med eftertexterna Ett examensarbete av: Petter Wennblom Johan Sundell, Malmö Högskola, Lärarutbildningen 2010.

5.2 Analys

Skolkommittén (SOU 1997:121) beskriver att läraryrket har förändrats. Den automatiska auktoriteten som rollen tidigare innehöll har luckrats upp och personligheten har fått en allt mer avgörande betydelse. Detta har bland annat inneburit att läraren och eleverna kan komma närmare varandra.(01:32) Läraren i vår studie tycker inte att det måste finnas en distans mellan lärare och elever. Han vill vara öppen med sina känslor, positiva som negativa. Vi tolkar detta som att han strävar mot att vara personlig i mötet med sina elever och tar på så sätt inte på sig någon automatisk auktoritet. Om han har vaknat på fel sida visar han det, även om han (01:46) poängterar att det inte få gå ut över någon annan. Att var ärlig med detta ser vi som en strategi att utnyttja även ens sämre personliga erfarenheter och egenskaper och göra dem till något bra. Att blotta sidor som inte bara är glada och positiva, tycks för oss skapa personlig trovärdighet. En persons ethos är inte känslomässigt ensidig, hade den varit det hade den inte varit trovärdig (Lindqvist, 2008).

(13:19) Läraren berättar att han under sin utbildning försökte vara någon han inte var, nämligen hans handledare. Efter att under ett år pressa sig till att försöka passa in i den rollen bestämde han sig för att våga vara som han är. Han menar att barn både accepterar det och att han på detta vis blir någon för dem.

Att vara sig själv innebär för denna lärare att sticka ut, både enligt honom och hans elever. (02:47) I elevintervjuerna berättar eleverna om upplevelserna av första mötet med läraren. Det första de lade märke till var hans utseende. Skägget och tatueringarna var något som skiljde

honom från de lärare de tidigare mött. ”Konstig”, ”rädd” och ”nervös” är ord från eleverna som

beskriver upplevelserna av det första mötet. Han bröt mot normen av hur eleverna föreställde sig en lärare. Man kan genom särskiljning identifiera sig, för både andra och sig själv. Lärarens

är en viktig del i hans ethos, baserat på vad han själv och eleverna redogör för. Han utmanar elevernas doxa och skapar trovärdighet genom att vara konsekvent i sin stil (Lindqvist, 2008).

När läraren säger att han hatar barn (06:00) uppmanar han eleverna att ställa sig frågan huruvida han verkligen gör det eller inte. Hans retorik bygger mycket på ironi och genom den uppmanar han betraktaren att tänka själv och dra egna slutsatser. Om vi tänker oss att eleverna hade ryckt på axlarna, då hade det givit honom en helt annan identitet. Säfströms (2005) teori om att du egentligen aldrig styr vem du blir utan kommunikativa gensvar från andra styrks alltså här.

Läraren menar att om man ska vara personlig i läraryrket måste man vara beredd på att

misslyckas. Detta är något som är återkommande i hans retorik. Han vill visa att det är okej att vara sig själv och att man kommer att nå framgång även om man misslyckas. (12:28) Han tar sig själv som exempel när han vill få eleverna att bli motiverade inför ett prov. Han berättar om egna misslyckanden från lärarutbildningen och söker på så sätt trovärdighet i sin vilja att inspirera. Han visar att även han som klarat av en högskoleutbildning misslyckas emellanåt. Detta skapar, enligt oss, dels en vikänsla och det skapar en hoppfull känsla av att det går att nå framgång.

Läraren vill att hans elever ska må bra när de är i skolan, de ska känna sig trygga och ha en nära relation till honom och varandra. I denna relation är till synes tilliten, underhållningen och sympatin nyckelbegrepp. Utgångspunkten gällande skolans ämnen är att de inte alltid är underhållande men går att göra roliga med bland annat hjälp av lärarens retoriska förmågor. Elevernas generella uppfattning (doxa) är att läraren genom sin underhållande person och humor (pathos) kan förvandla tråkiga ämnen till roliga lektioner. Läraren försöker skapa en positiv anda som ska få eleverna att tro att varje ämne går att klara av, även om de anses tråkiga. Eleverna framhåller just lärarens förmåga att göra saker och ämnen som de inte uppskattar roligare och att de på så sätt själva känner att de lär sig bättre. Denna förmåga skulle man kunna likställa med det som Fibaek Laursen (2004) kallar för undervisning med personliga kvaliteter, som är betydelsefulla för elevernas inlärning. Läraren använder sig av sin humoristiska berättarstil för att få eleverna att lyssna aktivt och ta till sig innehållet. I filmen kan man dock se att denna egenskap även kan överskugga elevernas egen kreativitet och skapande. (07:46) När läraren ska hjälpa eleverna med sina berättelser om King Kong tenderar han att berätta åt dem:

(08:50)

L: Hans bror ringer och frågar var King Kong är. Och då kan han ju heta något ännu roligare. E: Zack jätte Smack!

L: Smack? Nej men han… King Kong, Pingu Dingu eller Ding Dong höll jag på att säga…

Lärarens personliga kvalitet, i detta fall hans humoristiska berättelser, främjar alltså inte alltid elevernas kreativitet.

Läraren använder sig själv som ett exempel på hur man kan vara som medmänniska och säger själv (05:23) att han måste agera som ett slags föredöme. Hans intention är inte att eleverna ska ta över hans stil eller sätt att agera, men han vill uppmana till att det alltid är okej att vara sig själv. Han vill visa att det är okej att bryta normer genom att vara ”löjlig” och ”tramsig”. I och med att han bjuder på sig själv välkomnar han eleverna att göra det samma.

Elevernas upplevelser av deras lärare vittnar om de processer och förändringar, som enligt Trost och Levin gör personligheten till ett rörligt begrepp. Läraren beskrivs, något hårdraget, i

elevernas återberättelser som någon som gick från att ha varit läskig och främmande till rolig och pålitlig. Han använder som sagt sin person som ett konkret exempel i mötet och utmanar

elevernas uppfattningar om vad som är okej att vara och att säga. I denna kommunikation och situation förändras och erfars personligheter såväl som kunskaper (Trost och Levin, 2004).

6. Diskussion

Läraren i vår studie tycks skapa tillit och förtroende i klassen genom att vara personlig och nära sina elever. Det betyder inte att det är en regel eller en metod som måste användas av alla lärare. Däremot anser vi att personligheten är något som bör beaktas och medvetandegöras i rollen som lärare, av blivande och aktiva pedagoger.

Genom att se filmen upplever man, enlig oss en närhet till personerna i den, som vi tror att man hade gått miste om i en skriven text. Bild och ljud bjuder på blickar, ansiktsutryck, kroppsliga rörelser och hur någon uttrycker sig i bland annat betoning, rytm, röstläge. Detta ger betraktaren en mer direkt tolkning av trovärdighet och tillit. En ambition med vår gestaltning var att inspirera samt väcka tankar kring hur det är att vara och bli lärare. Vi tycker att filmen väl skulle kunna ligga till grund för diskussion om lärarens roll och personlighet för nyintagna lärarstudenter. Under vårt arbetes gång har tankar väckts kring hur det skulle vara om man kunde göra samma slags filmatisering av flera olika lärare. En del lärare tycker att det är viktigt att hålla distans gentemot eleverna, till skillnad från läraren i vår studie. Det vore intressant att se hur en lärare med den uppfattningen möter sina elever och hur/om denne utnyttjar sina personliga egenskaper och erfarenheter. Eleverna i vår studie ställer också sin lärare i relation till ”de andra lärarna”, när de beskriver honom. Det väcker tankar och frågor kring om en heterogen lärarnorm existerar.

Vi bör peka på och motivera det faktum av vi använder oss av och hänvisar till På väg mot läraryrket för studenter som börjat på lärarutbildningen under eller innan höstterminen 2006. Motiveringen är helt enkelt den att det var då vi började på utbildningen. Den senaste På väg mot läraryrket är för dem som börjat på utbildningen 2007 och framåt. Denna bygger dock på samma SOU-text och även denna upplaga ställer sig den bedömningsbara frågan:

I vilken mån förmår studenten att utnyttja sina personliga egenskaper och erfarenheter för att få auktoritet bland barnen/ungdomarna? (2007)

Den statliga offentliga utredningen som refereras till denna studie är i skrivande stund över tolv år gammal. En ny utredning, En hållbar utbildning (2008), har gjorts med professor Sigbrit

Franke som särskild utredare. Vi kunde inte finna något om lärarens personliga egenskaper och erfarenheter i den nya utredningen. Om den nu skulle ligga till grund för en ny lärarutbildning kan vi ställa oss frågan om lärarens personlighet och dess egenskaper samt erfarenheter över huvud taget kommer att medvetliggöras hos studenterna. Vi oroar oss för detta då vår studie visar att lärarens personlighet påverkar i mötet med eleverna.

Vi ställer oss också frågan om läraren inte ibland gör sig oumbärlig för klassen genom att själv vara det roliga med lektionerna. Vi menar att engelska inte behöver vara ett ämne som måste vara tråkigt i sig. (04:20) Klippet från lektionen där läraren ska lyssna på hur mycket plagg kostar är ett klassiskt exempel på vad Linnér och Westerberg (2009) med det reproduktiva lärandet. Det roliga och meningsfulla kan med passande pedagogik komma ur ämnet. Vi har under vår utbildning fått kunskap om pedagogik och didaktik som vi har praktiskt testat i vår

verksamhetsförlagda tid. Det har varit stort fokus på innehållet av lektionerna och det har varit bra, men det vi saknat är en diskurs kring det personliga. Vi menar, precis som Linnér och Westerberg (2009), att det ska vara meningsfullt att vara på lektionerna, både för elever och för lärare som unika handlade subjekt. Då är det viktigt hur man arbetar pedagogiskt och didaktisk med ämnena men också hur man är med eleverna. Kanske behöver vi som lärare både vara personliga och göra ämnena i sig meningsfulla för att lyckas.

Referenser

Skriftliga källor:

Aulin-Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken Lund: Studentlitteratur

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber

Fibaek Laursen, P. (2004). Den autentiska läraren : bli en bra och effektiv undervisare - om du vill. Stockholm : Liber

Lindqvist, J. (2008). Klassisk retorik för vår tid Lund: Studentlitteratur

Linnér, B. & Westerberg, B. (2009). Att undervisa är att välja Lund: Studentlitteratur

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Repstad, P. (1988). Närhet och distans: kvalitatia metoder i samhällsvetenskap Lund: Studentlitteratur

Säfström, C. (2005). Skillnadens pedagogik : nya vägar inom den pedagogiska teorin Lund: Studentlitteratur

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur

Trost, J. & Levin, I. (2004). Att förstå vardagen : med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv Lund: Studentlitteratur

(2001). På väg mot läraryrket - Den verksamhetsförlagda tiden i lärarutbildningen Malmö Högskola

(2007). På väg mot läraryrket - Den verksamhetsförlagda tiden i lärarutbildningen Malmö Högskola

Elektroniska källor:

SOU 1997:121, Skolfrågor - Om skola i en ny tid.http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/25221 2009-11-24

SOU 2008:109, En hållbar lärarutbildning.http://www.regeringen.se/sb/d/10005/a/116737 2010-01-05

Bilaga 1

Föräldrabrevet

Hej!

Vi är två högskolestuderande som läser sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Sista terminen består till stor del av ett examensarbete. Vi ska göra en film om hur lärarens personlighet påverkar lärandet i skolan. Och vi vill gärna filma i ditt barns klassrum.

Vi vill göra en film om Apostolos. Filmen kommer att handla om honom men vi vill filma i klassrummet för att se hur han är som ledare i praktiken. Eftersom att vi filmar i klassrummet kommer barnen att vara med på film. Därför behöver vi ditt tillstånd för att filma i klassrummet. Filmen kommer att visas på Malmö högskola vid vår examination och finns det intresse kan vi visa filmen i ditt barns skola.

Har du frågor eller synpunkter? Hör av dig: Johan 070-37 535 37

Petter 073-56 234 71

Målsmans

Bilaga 2

Här följer frågor som vi hade som bas i intervjuerna.

Till läraren.

- Vad vill du med barnen? - Vad är du för person/lärare?

- Vad vill du få ut själv av din lärarroll?

Till eleverna.

- Vad är en lärare?

- Berätta om första mötet med läraren? - Hur tycker ni att er lärare är?