• No results found

Skydd av natur med ersättningsmark

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skydd av natur med ersättningsmark"

Copied!
137
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BRANSCHFAKTA UTGÅVA 4 MARS 2003 BRANSCHFAKTA

NATURVÅRDSVERKET ISBN 91-620-0000-0

ersättningsmark

Genomförande och resultat av ESAB-projektet

(2)
(3)

NATURVÅRDSVERKET

(4)

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6837-0

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2018

Kartor: © Naturvårdsverket och Lantmäteriet Databearbetning och karta Metria AB 2017 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2018

(5)

Förord

En förutsättning för att nå de övergripande ambitionerna i miljömålet Levande skogar är att skogslandskapets aktörer samverkar och tar ett gemensamt ansvar för att nå målsättningarna för såväl miljö som produktion.

Under 2010 konstaterade regeringen att det saknades cirka 80 000 hektar produktiv skogsmark för att nå delmålet om skydd av 400 000 hektar till 2010 inom miljömålet levande skogar. För att nå målet gjordes bedömningen att markbyten med de stora skogsbolagen och Svenska kyrkan var den enda praktiska möjligheten att inom rimlig tid nå ambitionen att uppfylla resterande del av arealmålet. I juni 2010 beslutade riksdagen att föra över mark från Sveaskog till staten för att använda som ersättningsmark för skydd av natur.

I den här rapporten redovisas utfallet av de markbyten som gjorts inom ESAB-projektet. Huvuddelen av affärerna genomfördes under 2013–2014 med de tre stora skogsbolagen vilket motsvarar cirka 80 procent av den areal blivande naturreservatsområden som Naturvårdsverket förvärvat genom mark-byten i projektet. Erfarenheter från det genomförda projektet visar bland annat på att affärer med bolagen som omfattar många objekt innebär ”stordrifts-fördelar” inte minst tack vare att värderings- och förhandlingsarbetet rationaliserades.

Ersättningsmark efterfrågas alltjämt av såväl enskilda skogsägare som stora skogsbolag i samband med reservatsbildning varför tillgång till ersättningsmark är ett viktigt verktyg i den verktygslåda som naturvården har att tillgå för att hitta lösningar i dessa fall.

Det är många som har varit involverade i projektet och bidragit till att arbetet som periodvis varit mycket intensivt och bedrivits parallellt med den ordinarie verksamheten, har kunnat genomföras på ett mycket bra sätt. Ett stort tack till alla som bidragit i arbetet!

Stockholm maj 2018

Maria Tiricke

(6)
(7)

Innehåll

FÖRORD 3

SAMMANFATTNING 7

1 INLEDNING 9

1.1 Riksdagens beslut om ersättningsmark 9

1.2 Skogslandet Sverige 11

1.3 Sveaskog 12

2 GENOMFÖRANDE 14

2.1 Länsstyrelserna redovisar värdefulla skogar 14 2.2 Sveaskog gör urval av fastigheter 16 2.2.1 Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB 16 2.3 Värdering av markerna inför byte 18 2.3.1 Värdering av bolagsmarker inför byte 18 2.3.2 Värdering av marker inför byte med andra än bolagen 19 2.4 Markbytesaffärer genomförs 19

3 RESULTAT 21

3.1 Mark som förvärvats för reservatsändamål 21 3.1.1 De skyddade arealernas fördelning över de skogliga regionerna 26 3.2 Ersättningsmarkerna – fördelning till olika mottagare 27 3.3 Utfall avseende reservats- och ersättningsmarker 29 3.3.1 Bergvik Skog AB (Bergvik) 31 3.3.2 Svenska Cellulosa AB (SCA) 34 3.3.3 Holmen Skog AB (Holmen) 37

3.3.4 Svenska Kyrkan 40

3.3.5 Allmänningar 44

3.3.6 Övriga 47

3.3.7 Naturvårdsverket 50

3.4 Länsvis redovisning av förvärvad reservatsmark 53

3.4.1 Skåne 54 3.4.2 Halland 56 3.4.3 Västra Götaland 58 3.4.4 Jönköping 60 3.4.5 Östergötland 62 3.4.6 Södermanland 66 3.4.7 Stockholm 68 3.4.8 Värmland 70 3.4.9 Örebro 74 3.4.10 Västmanland 76 3.4.11 Uppsala 78

(8)

3.4.13 Gävleborg 86

3.4.14 Jämtland 90

3.4.15 Västernorrland 94

3.4.16 Västerbotten 98

3.4.17 Norrbotten 102

3.5 Bildade reservat till och med 2017 105

4 KOMMENTARER, ERFARENHETER OCH FÖRSLAG 106

5 REFERENSER 108 BILAGOR 109 BILAGA 1 110 BILAGA 2 112 BILAGA 3 115 BILAGA 4 117 BILAGA 5 133

(9)

Sammanfattning

Under 2010 konstaterade regeringen att det saknades cirka 80 000 hektar produk tiv skogs mark för att nå delmålet om skydd av 400 000 hektar till 2010 inom miljö målet levande skogar. För att nå målet gjordes bedömningen att markbyten med de stora skogsbolagen och Svenska kyrkan var den enda praktiska möjlig heten att inom rimlig tid nå ambitionen att uppfylla resterande del av arealmålet. I juni 2010 beslutade riksdagen att föra över mark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark för skydd av natur. På uppdrag från Naturvårds verket redovisade Länsstyrelserna kända områden med höga naturvärden på bolagens marker. Ett urval som utgick från kända områden lämpliga som natur reservat med stöd av kriterier i den nationella strategin och respektive läns strategi för formellt skydd av skog med fokus på värdekärnor, funktionalitet och prio riterade skogstyper. Med de redovisade områdena som utgångspunkt valde Sveaskog på egen hand ut vilka marker som skulle föras över till det nybildade bolaget Ersättnings mark i Sverige AB (ESAB) att användas som ersättningsmarker. Bolaget fördes över till staten vid Sveaskogs årsstämma april 2011, varefter en förteckning över de utvalda områdena överlämnades till Naturvårdsverket. Ersätt ningsmarkerna omfattade cirka 99 600 hektar produktiv skogsmark, 126 900 hektar land, vilket mot-svarade omkring tre procent av Sveaskogs innehav av produktiv skogsmark. Bolagsnamnet gav upphov till att det stora och omfattande markbytes-projektet fick namnet ESAB-markbytes-projektet. Ersättningsmarkerna överläts till Naturvårdsverket i slutet av 2012 med tillträde 31 december 2012. Inför genomförande av markbytena värderades markerna och därefter har mark-byten gjorts enligt principen värde mot värde efter förhandlingar med res-pektive part. Huvuddelen av de redovisade blivande naturreservaten berörde Bergvik Skog AB (Bergvik), Svenska Cellulosa AB (SCA) och Holmen Skog AB (Holmen). För att inom rimlig tid kunna värdera de stora arealer som ESAB-projektet omfattade tog Svefa och Forum fastighetsekonomi på uppdrag från Naturvårdsverket fram en modell för värderingsarbetet i dialog med bolagen och Naturvårdsverket. Värderingen av bolagens marker var klar hösten 2012 och ett förslag till upplägg för markbytena togs fram. I februari 2013 inleddes förhandlingsarbetet med ett gemensamt möte.

Under 2013 och 2014 genomfördes sedan huvuddelen av markbytena med de tre stora skogsbolagen. Cirka 92 procent av ESAB-arealen byttes bort under de inledande två åren. Under 2017 genomfördes det sista bytet inom ESAB-projektet. Den uttalade ambitionen att skydda 80 000 hektar har inte nåtts på grund av att marknadsvärdet på ESAB-fastigheterna var för lågt och att läget av ersättningsmarkerna inte alltid var intressant för mottagaren. Men arbetet att skydda natur med hjälp av ersättningsmark i ESAB-projektet har ändå varit mycket framgångsrikt och innebär att 473 markområden har köpts för att ingå i 456 nya naturreservat eller reservat som utvidgas. Dessa områden omfattar cirka 64 500 hektar produktiv skogsmark enligt den

(10)

satellitsbilds-produktiv skogsmark nedanför fjällen har ökat med nästan 20 procent genom ESAB-paketet. I värde motsvarar det cirka sex år av det anslag som Naturvårds-verket hade till ersättningar för skydd av natur vid tiden för regeringen och riksdagens beslut om ersättningsmarkspaketet. De markbyten som genomförts inom ESAB-projektet har skett parallellt med det ordinarie skydds arbetet.

(11)

1 Inledning

Arbetet med miljökvalitetsmålen inleddes 1999 genom beslut i Sveriges riks-dag. I miljömålssystemet har man antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen definierar det miljötillstånd som Sveriges miljöarbete ska sikta mot. Visionen är att målen ska nås inom en generation, det vill säga till år 2020 (och år 2050 då det gäller klimatmålet). För att konkretisera miljöarbetet fanns fram till och med 2010 ett stort antal delmål på vägen fram till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Delmålen inom respektive miljökvalitetsmål har numer ersatts av etappmål.

Inom miljökvalitetsmålet Levande skogar var ett delmål att till och med 2010 ha skyddat 400 000 hektar skog. Regeringen konstaterade 2010 i pro-positionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) att det saknades omkring 80 000 hektar för att nå delmålet om skydd av 400 000 hektar. Regeringen säger i propositionen att

”De stora skogsbolagen och Svenska kyrkan äger sammantaget omkring en fjärdedel av Sveriges skogsmarksareal. På dessa stora skogsägares mark finns betydande skyddsvärda skogsarealer. Vi bedömer att överens kommelser om markbyten med dessa stora skogsägare är den enda praktiska möjlig-heten att i rimlig tid nå resterande del av arealmålet om formellt skydd av skogar. Vi föreslår därför i prop. 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) att ersättningsmark avskiljs från Sveaskog i en sådan storleksordning att den återstående delen av delmålet avseende formellt skydd kan nås. Det rör sig om mark innehållande upp till 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark.”

1.1 Riksdagens beslut om ersättningsmark

Den 18 mars 2010 överlämnade regeringen sin proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) till riksdagen. I juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen. I bilaga 1 har propositionens innehåll angående ersättningsmarker för skydd av natur samlats.

Propositionen utgjorde startskottet för Naturvårdsverkets och läns-styrelsernas gemensamma arbete med att genomföra de markbyten som beslutet innebar.

(12)

Figur 1. Markägarkartan visar översiktligt fördelningen av mark på olika ägarkategorier i Sverige. Markägare som äger mer än 1 000 hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg.

(13)

1.2 Skogslandet Sverige

Sveriges landareal uppgår till cirka 41 miljoner hektar. Mer än hälften av landarealen, cirka 22,9 miljoner hektar, är täckt av skog. Av markägarkartan, figur 1, framgår översiktligt ägarfördelningen i landet. Markägare som äger mer än 1 000 hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg (av figur 2 framgår respektive ägarkategoris färg) Vissa kategorier har dock förts ihop till en grupp, t ex kommuner, övriga aktiebolag, allmännings- och besparingsskogar. Varje markägares totala innehav redovisas på kartan, d v s inte bara produktiv skogsmark, utan myr, fjäll, impediment m m. Detta gör att kartan ger en heltäckande bild av ägarfördelningen för hela Sverige.

Figur 2. Cirkeldiagram som visar fördelningen av mark på ägarkategorier i Sverige. Markägare som äger mer än 1 000 hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg Vissa har dock förts ihop till en grupp, t ex kommuner, övriga aktiebolag, allmännings- och besparingsskogar. Varje markägares totala innehav redovisas, d v s inte bara produktiv skogsmark, utan även myr, fjäll, impediment m m. Det innebär att diagrammet redovisar en heltäckande bild av ägarfördelningen för hela Sverige. Kartan i figur 1 visar översiktligt fördelningen över landet.

(14)

1.3 Sveaskog

Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Skogsinnehavet är fördelat över hela Sverige, men huvuddelen finns i norra delen av landet se figur 3 och tabell 1. Sveaskog äger 4,0 miljoner hektar mark, varav 3,1 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Det innebär att Sveaskog äger cirka 14 procent av den produktiva skogsmarken.

Riksdagens beslut 2010 innebar att en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar produktiv skogsmark av bolagets 3,1 miljoner hektar, det vill säga cirka tre procent, skulle föras över från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark. Regeringen skriver i propositionen ”att ersättnings-mark avskiljs från Sveaskog i en sådan storleksordning att den återstående delen av delmålet avseende formellt skydd kan nås.” Regeringen konstaterar i propositionen att det saknades omkring 80 000 hektar. Viktiga utgångspunkter för urval av områden som ersättningsmarker var bland annat fördelningen av skyddsvärda områden i landet och ägarbilden för de skyddsvärda områdena, se vidare bilaga 1 där propositionens innehåll angående ersättningsmarker har samlats.

En betydande del av Sveaskogs marker ligger inom renskötselområdet i Norr- och Västerbottens län. Vid bolagiseringen av Domänverket år 1992 infördes ändringar i rennäringslagen (SFS 1971:437) som innebär att det nybildade bolagets, numera Sveaskogs, marker belastas av den renskötselrätt som gällde på marker som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten eller utgör renbetesland. Detta får till följd att när Sveaskog säljer marker i det aktuella området överförs bolagets skyldigheter mot rennäringen till den nye ägaren. Detta gäller bl a de stora skogsbolagen som således får mer omfattande skyldigheter, t ex beträffande virkesfång, mot rennäringen på marker som de förvärvar i ESAB-projektet än vad som gäller på marker som respektive bolag överlåter till staten.

(15)

Figur 3. Karta som översiktligt visar Sveaskogs markinnehav (markägarkartan generaliserad version).

Tabell 1. Sveaskogs innehav av produktiv skogsmark per län (uppgifter från Sveaskogs hemsida som avser läget 31 december 2011).

Län Areal produktiv skog (ha) Stockholm 6 400 Uppsala 6 300 Södermanland 10 600 Östergötland 40 700 Jönköping 48 300 Kronoberg 58 900 Kalmar 80 100 Gotland 0 Blekinge 4 000 Skåne 13 500 Halland 3 800 Västra Götaland 54 300 Värmland 5 500 Örebro 165 500 Västmanland 73 700 Dalarna 193 700 Gävleborg 166 000 Västernorrland 17 100 Jämtland 97 900 Västerbotten 708 100 Norrbotten 1 389 600

(16)

2 Genomförande

Under 2010 då riksdagen tog beslut om att föra över marker från Sveaskog inleddes Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas gemensamma arbete med att genomföra det stora markbytesprojekt som benämnts ESAB-projektet efter bolaget Ersättnings mark i Sverige AB. Det var det dotterbolag Sveaskog bildade 2010 för att överlåta marker till staten för skydd av värdefulla skogar i enlig het med propositionen. De mark byten som pågick inom ramen för Sveaskogs dåvarande uppdrag1 att tillhanda hålla ersättningsmark slutfördes till huvudsaklig del under 2010. Endast en affär återstod som slutfördes inom ESAB-projektet då Naturvårds verket hade förvärvat markerna från Ersättningsmark i Sverige AB.

2.1 Länsstyrelserna redovisar värdefulla skogar

När ESAB-projektet inleddes gav Naturvårdsverket läns styrelserna i uppdrag att redovisa sedan tidigare kända värdefulla skogs områden relevanta för bildande av naturreservat inom berörda markinnehav hos de stora skogs-bolagen, Svenska kyrkan samt allmänningar. Urvalet av områden gjordes med stöd av kriterier i den nationella strategin och de länsvisa strategierna för skydd av skog med fokus på värdekärnor, funktionalitet och prioriterade skogstyper. Områdena redovisades i Naturvårds verkets och länsstyrelsernas gemensamma handläggarstöd VIC-Natur. Inledningsvis redo visades cirka 1 000 delområden se tabell 2. Där ingick även områden där mark ägare fört fram önskemål om att kunna erhålla ersättningsmark från närbelägen bolags-mark samt föreslagna reservatsobjekt på Sveaskogs bolags-marker. Sammantaget bedömdes dessa områden omfatta cirka 115 000 hektar produktiv skogs-mark. Områdenas fördelning över landet framgår översiktligt av figur 4.

1 Sveaskogsöverenskommelsen var en överenskommelse mellan Sveaskog och Naturvårdsverket som

tecknades 2003. Den upphörde att gälla vid utgången av 2010 i enlighet med riksdagens beslut om bytesmark. Enligt Sveaskogsöverenskommelsen kunde privata markägare under vissa förutsättningar

Tabell 2. Sammanställning över de områden länsstyrelserna under 2010 redovisade till ESAB-projektet för olika ägarkategorier. Av figur 4 framgår områdenas fördelning över landet. Ägarkategori Antal Total areal

(ha) Areal produktiv skogsmark (ha) Andel av redovisade områden (%)

SCA 196 37 658 22 533 20 % Holmen 158 21 152 15 817 14 % Bergvik 245 52 947 34 859 30 % Kyrkan 151 13 737 7 855 7 % Allmänningar 75 37 000 14 908 13 % Övriga 194 45 591 19 081 16 % Summa 1 019 208 085 115 053 100 %

(17)
(18)

2.2 Sveaskog gör urval av fastigheter

Med länsstyrelsernas samlade redovisning av områden och de principer som angavs i propositionen som utgångspunkt tog Sveaskog fram ersättningsmarker att föra över till staten. Huvuddelen av de naturreservatsområden som föreslogs till ESAB-projektet var belägna på Bergviks, SCAs och Holmens marker, se tabell 2. Dessa områden med sitt läge utgjorde en styrande faktor vid urvalet av ersättningsmarkerna

Markerna som Sveaskog på egen hand valde ut som ersättningsmarker var fördelade på cirka 170 fastigheter över landet. De fördelades i 67 enheter i det vidare arbetet inför byte av markerna. Sammantaget omfattades cirka 126 900 hektar land samt cirka 99 600 hektar produktiv skog. Av kartbild i figur 5 framgår översiktligt områdenas fördelning över landet. Sveaskog bildade 2010 dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB och förde ersättnings-markerna dit.

2.2.1 Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB

I riksdagens beslut 2010 om överföring av bytesmark från Sveaskog till staten framgick att överföringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Vid Sveaskogs årsstämma den 28 april 2011 beslutade stämman att godkänna styrelsens förslag om utdelning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB till staten. Utdelningen verkställdes den 29 april 2011. ESAB överlät ersättningsmarkerna till Naturvårds verket i slutet av 2012 genom ett köpekontrakt med en köpeskilling om cirka 127 000 kronor. Naturvårdsverket tillträdde markerna 31 december 2012. Markerna invärderades i Naturvårdsverkets bokföring med det bokförda värdet från Sveaskog, det vill säga cirka 57,6 miljoner kronor. Det sammanlagda bok-föringsvärdet för ESAB-paketet i Naturvårdsverkets ägo blev således drygt 57,7 miljoner kronor.

(19)

Figur 5. Karta som översiktligt visar ersättningsmarkernas läge (blå stjärna) inom Sveaskogs markinnehav (markägarkartan generaliserad version).

(20)

2.3 Värdering av markerna inför byte

Byte av marker inom ESAB-projektet har gjorts på sedvanligt vis där värde byts mot värde. Det innebär att mark i ett blivande naturreservatsområde ersätts med bytesmark till motsvarande värde. För att kunna genomföra de omfattande markbytes affärerna inom ESAB-projektet med bolagen behövde såväl reservats-markerna som ersättningsreservats-markerna värderas. Huvuddelen av de planerade natur reservatsområdena som länsstyrelserna hade redovisat berörde Bergviks, SCAs och Holmens marker. Tillsammans med ersättningsmarkerna omfattade det en total areal om cirka 240 000 hektar land varav cirka 167 000 hektar produk tiv skogs mark fördelat på drygt 600 områden, såväl reservatsmark som ersättningsmark.

2.3.1 Värdering av bolagsmarker inför byte

I normalfallet samlas skogliga data in genom beståndsvisa fältbesök på varje objekt som underlag för värdering. Sett över den senaste 10-årsperioden har det årligen värderats cirka 15 000 hektar per år i det ordinarie arbetet i sam-band med reservatsärenden. För att på kort tid kunna värdera så många områden och stora arealer behövde värderingsarbetet rationaliseras. Med hjälp av värderingskonsultbolagen Svefa och Forum fastighetsekonomi togs en modell för värderingsarbetet fram i dialog med bolagen.

I stället för att göra beståndvisa fältbesök i varje objekt har bolagens indelningsregister (skogsbruksplaner) använts som underlag. Underlaget har kontrolltaxerats under ledning av OL Skogsinventering AB genom stickprovs-vis provyteinventering med objektivt utlagda cirkelprovytor. Taxeringen omfattade cirka 4 000 provytor fördelade på 520 avdelningar. Inventerings-arbetet inleddes sommaren 2011 och tack vare den milda och snöfria hösten 2011 hann alla berörda objekt inventeras under året. Bearbetning och analys genomfördes i början av 2012. Med inventeringens resultat har sedan indelnings-registren nivålagts individuellt. De nivålagda indelningsindelnings-registren har sedan använts som ingångsdata vid värdering av ingående marker.

Efter det att kontrolltaxeringen utförts drog stormen Dagmar fram under julhelgen 2011. Stormen drabbade södra norrland med stora skador som följd. Liksom vid tidigare stormar i andra delar av Sverige var utfällningen av skog lokalt mycket kraftig medan det fanns helt opåverkade områden i den direkta närheten. Det var därför omöjligt att göra en generell skadebedömning eller nedsättning av virkesförrådet som följd av stormen. För de ESAB-marker som drabbades av stormfällningar omhändertogs virket. Uppgifter om omhänder-tagna virkesvolymer för respektive område användes för att reducera virkes-volymer för respektive objekt vid värderingsarbetet.

En värdering syftar till att bedöma marknadsvärdet för varje värderings-objekt enskilt. Med marknadsvärde avses det mest sannolika priset vid en normal försäljning på den öppna marknaden vid en viss angiven värdetidpunkt. Ett marknadsvärde kan inte räknas fram. Det går endast att göra en bedömning

(21)

som är en avkastningsmetod baserad på skoglig avkastning för värderings-objektet. Dels ortsprismetoden som är en analysmetod där värderingsobjektet jämförs med försålda fastigheter. Vid en samlad marknads värdebedömning för ett objekt görs vanligen en vägning mellan de båda metodernas resultat. Marknadsvärdebedömningen kan då beroende på värderingssituationen såväl under- som överstiga det värde som indikeras med de två värderingsmetoderna.

Svefa och Forum fastighetsekonomi inledde värderingsarbetet i juni 2012 med nivålagda data samt uppgifter om det virke som stormfällts och omhändertagits som underlag. Värderingarna för ingående områden med ett samlat huvudvärde-utlåtande och ett delvärdeshuvudvärde-utlåtande (DVU) för varje enskilt objekt kunde färdig-ställas till mitten av oktober 2012.

2.3.2 Värdering av marker inför byte med andra än bolagen

Värdering av marker inför byte med allmänningar och stift (prästlöne tillgångarna) med flera har gjorts objektsvis på sedvanligt sätt. Beståndsvisa uppgifter har samlats in vid fältbesök som underlag till en samlad marknads värde bedömning av såväl reservatsmark som bytesmark. Värderingarna omfattade 86 blivande naturreservatsområden med en total areal om cirka 11 300 hektar samt 26 ersättnings marker med en sammanlagd areal om cirka 18 100 hektar. Med värderings underlagen som grund har sedan överenskommelser om markbyten träffats efter förhandlingar med respektive part.

2.4 Markbytesaffärer genomförs

Efter Naturvårdsverkets förvärv av ESABs fastighetsbestånd i december 2012 kunde arbetet med att genomföra bytesaffärerna påbörjas. Naturvårds verket prioriterade förhandlingarna med Bergvik, Holmen och SCA samt med övriga berörda fastighetsägare där det var angeläget att snabbt söka genomföra bytes-affärer, som till exempel med Göteborgs stift där naturreservat nyligen bildats men där ersättningsfrågan återstod att lösa.

När värderingarna av bolagens planerade naturreservatsområden och mot-svarande bytesmarker hade färdigställts i oktober 2012 tog Naturvårdsverket fram ett förslag till byte av planerade naturreservatsområden mot ESAB-marker. Fördelningen av ersättnings markerna och dess belägenhet i förhållande till mot-tagande parts markinnehav och förekomst av naturreservatsområden utgjorde ramarna för Naturvårds verkets förslag till fördelning av ersättningsmarker. Antal områden och areal som föreslogs ingå i respektive län baserade sig i första hand på den areal som återstod för att uppfylla länets arealmål i delmål 1 i Levande skogar. Vidare utgjorde respektive länsstyrelses prioritering av naturreservats-områdena i ESAB-projektet en viktig utgångspunkt i val av områden i det förslag som togs fram.

Förhandlingsarbetet med skogsbolagen inleddes med ett gemensamt möte februari 2013 där förslaget till markbyten och det fortsatta arbetet diskuterades.

(22)

Avsiktsförklaringarna reglerade vilka objekt som skulle överföras mellan parterna, tidplan, väg-, jakt- och fastighetsbildningsfrågor med mera. Även att affärerna med respektive bolag skulle genomföras i flera olika affärer av praktiska och administrativa skäl.

Naturvårdsverket träffade en avsiktsförklaring med SCA redan i slutet av mars 2013 och det första kontraktet tecknades kort därefter. Under 2014 tecknades resterande kontrakt och affärerna med SCA inom ESAB-projektet var därmed genomförda. Med Bergvik och Holmen drog förhandlingarna ut på tiden, bland annat på grund av oklarheter kring förekomst och ansvar för förorenade områden på ESAB-markerna, frågor kring nyttjanderättsbelastningar på ESAB-markerna. Även diskussioner kring arronderingsproblem, förekomsten av områden väsentliga för rennäringen m m bidrog till tidsutdräkten. Vidare bidrog effekterna av de två stormar med stora mängder fällt virke som drabbade norra Sverige i november (Hilde 16–17 nov) och december (Ivar 12–13 dec) 2013 till att försena och komplicera förhandlingsarbetet. Det bidrog till att avsiktsförklaringarna med Holmen respektive Bergvik Skog blev klara först i februari respektive mars månad 2014. Efter den stora branden i Västmanland 2014 träffade Bergvik och Naturvårdsverket en principöverens kommelse om ett markbyte där Naturvårdsverket byter till sig den mark som Bergvik ägde inom det brandpåverkade området. Markbytet gjordes under 2015 inom ESAB-projektet som ett steg inför bildandet av Hälleskogsbrännans naturreservat.

När huvuddelen av bolagsaffärerna var genomförda under 2014 gick arbetet vidare för att genomföra de bytesaffärer som då ännu återstod. Men även parallellt under 2013–2014 genomfördes affärer inom ESAB-projektet med några allmänningar och stift. Under 2017 genomfördes de avslutande affärerna i projektet med Uppsala och Karlstads stift samt Pajala allmänning.

På ESAB-markerna fanns även områden av intresse från naturvårds-synpunkt, till exempel områden som i Sveaskogs naturvårdsklassning var utpekade som naturvärdesobjekt eller nyckelbiotoper. Efter diskussioner med skogsbolagen om hur dessa områden kunde hanteras blev handlingslinjen att utpekade områden mindre än 5 hektar skulle hanteras av respektive bolag inom det ordinarie hänsynsarbetet. Områden större än 5 hektar skulle antingen bli naturreservat och behållas i Naturvårdsverkets ägo eller skyddas genom att Naturvårdsverket och berört bolag tecknar 50-åriga naturvårdsavtal. Det fanns även några områden som länsstyrelserna hade pekat ut som blivande naturreservat på ersättningsmarkerna. De delar av bytesmarkerna som före-slagits ingå i blivande reservat har behållits i Naturvårdsverkets ägo och inte ingått som bytesmark. De områden som Naturvårdsverket behåller och där naturvårdsavtal tecknats redovisas i avsnitt 3.3.7.

(23)

3 Resultat

I kapitel tre redovisas utfallet av de markbyten som gjorts inom ESAB-projektet. På kartbilder redovisas översiktligt läget länsvis för de blivande naturreservatsområden som förvärvats genom markbyten i ESAB-projektet. Vidare framgår på kartbilder översiktligt läget för de ersättningsmarker som ingått i projektet samt mottagare av respektive ersättningsmark. Vid redovis-ning av arealer produktiv skog som förvärvats och som ska skyddas i natur-reservat hämtas arealsuppgifter från handläggarstödet VIC-Natur och den satellitbildskartering som görs där för skyddade områden (KNAS). De för-värvade områdena karteras således på likadant sätt som naturreservat och nationalparker. Det är Metria som bearbetat och tagit fram underlag från VIC-Natur till denna rapport.

På kartbilder i rapporten anges de olika ägarkategorierna med de färger som framgår av figur 2 i avsnitt 1.2

3.1 Mark som förvärvats för reservatsändamål

I ESAB-projektet har mark inom 456 naturreservatsområden förvärvats som totalt omfattar cirka 101 000 hektar varav cirka 65 500 hektar produktiv skog, se figur 6a, 6b och 7 samt tabell 3 och 4. Det är mark i områden där naturreservat har bildats, kommer att bildas eller där naturreservat kommer att utvidgas. Huvud delen har förvärvats från de tre skogsbolagen Bergvik, SCA och Holmen (se tabell 6 i avsnitt 3.3). Det innebär av naturliga skäl att huvud-delen av de förvärvade reservatsmarkerna i ESAB-projektet återfinns i de delar av landet där bolagens marker är belägna vilket framgår översiktligt av figur 6a och 6b. Av figur 7 och tabell 3 och 4 framgår översiktligt per län antal områden och areal produktiv skog som förvärvats för naturreservatsändamål inom ESAB-projektet.

Utfall på länsnivå över antal och areal skog redovisas på länsvisa kart-översikter och tabeller i kapitel 3.4.1–3.4.17. I de länsvisa avsnitten beskriver länen kort sin syn på ESAB-projektet. I fyra län, Kronoberg, Kalmar, Gotland och Blekinge, har det inte genomförts några affärer inom ESAB-projektet.

(24)

Figur 6a. Kartöversikt som översiktligt visar var mark förvärvats för reservatsändamål inom ESAB-projektet. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 nya reservat eller utvidgningar av befintliga.

(25)

Tabell 3. Länsvis sammanställning över antal områden, total areal och areal produktiv skog som förvärvats för reservatsändamål inom ESAB-projektet. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 reservat, nya reservat eller utvidgningar av befintliga. Arealerna kan komma att justeras något inom de pågående lantmäteriförrättningarna som slutförs vartefter.

Län Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Stockholm 13 854 693 62 Uppsala 18 4 349 3 048 463 Södermanland 7 634 550 19 Östergötland 20 1 323 989 200 Jönköping 3 85 75 2 Skåne 10 341 273 1 Halland 21 618 553 11 Västra Götaland 4 463 304 14 Värmland 40 12 335 7 331 442 Örebro 13 3 324 2 152 326 Västmanland 5 2 591 1 953 29 Dalarna 49 7 979 5 282 213 Gävleborg 36 10 498 6 873 1 806 Västernorrland 47 5 949 4 485 88 Jämtland 56 10 933 7 281 854 Västerbotten 83 21 620 11 792 691 Norrbotten 48 17 799 10 884 1 010 Summa 473 101 693 64 519 6 231

Figur 6b. Generaliserad version av markägarkartan, figur 1, för de aktuella ägarkategorierna.

(26)
(27)

Tabell 4. Länsvis sammanställning över de parter Naturvårdsverket köpt mark av inom ESAB-projektet. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 reservat, nya reservat eller utvidgningar av befintliga.

Län Ursprung Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Stockholm Holmen 9 690 545 60 Stift 4 164 149 1 Uppsala Bergvik 11 3 533 2 364 397 Stift 1 292 256 0 Övriga 6 524 428 67 Södermanland Holmen 7 634 550 19 Östergötland Holmen 14 1 064 768 198 Stift 5 237 200 2 Ersättningsmark i Sverige AB 1 22 22 0 Jönköping Stift 3 85 75 2 Skåne Stift 10 341 273 1 Halland Stift 19 586 521 11 Övriga 2 32 32 0

Västra Götaland Bergvik 1 307 161 2

Stift 3 156 143 12 Värmland Bergvik 33 11 816 7 118 285 Stift 5 184 92 4 Ersättningsmark i Sverige AB 2 335 121 153 Örebro Bergvik 6 3 148 2 022 292 Stift 5 98 77 11 Ersättningsmark i Sverige AB 2 78 53 23 Västmanland Bergvik 3 2 188 1 690 29 Stift 2 403 263 0 Dalarna Bergvik 48 7 126 4 965 189 Ersättningsmark i Sverige AB 1 852 317 24 Gävleborg Bergvik 22 8 443 5 131 1 677 Holmen 6 1 658 1 417 90 Stift 2 36 6 27 Ersättningsmark i Sverige AB 5 337 296 13 SCA 1 24 23 0 Västernorrland Holmen 2 85 71 0 Stift 2 86 74 0 SCA 43 5 778 4 339 88 Jämtland Bergvik 11 2 716 1 378 89 Stift 3 525 475 5 Ersättningsmark i Sverige AB 3 192 186 0 SCA 39 7 501 5 242 760 Västerbotten Holmen 54 11 295 7 492 169 Ersättningsmark i Sverige AB 7 381 299 30 SCA 22 9 944 4 000 492 Norrbotten Allmänningar 14 7 587 4 936 89 Ersättningsmark i Sverige AB 5 1 261 702 95

(28)

Tabell 5. Fördelning av förvärvade arealer produktiv skog inom ESAB-projektet över de skogliga regionerna. Av karta i figur 8 framgår de skogliga regionernas utbredning.

Region ESAB bidrar med skydd för följande arealer produktiv skog ESABarealernas andel av skyddad produktiv skogsmark inom NR och NP i Sverige 20101231 Areal Arealsandel Nordboreal (ej fjällen) 22 676 35% 22% Sydboreal 31 258 48% 31% Boreonemoral 9 759 15% 8% Nemoral 826 1% 4% Landet 64 519 100% 19%

Figur 8. De skogliga regionerna i Sverige.

3.1.1 De skyddade arealernas fördelning över de skogliga regionerna År 2010 omfattade arealen skyddad skog cirka 1,8 miljoner hektar vilket mot svarade cirka 6–7 procent av landets skogsareal. Skyddad skog innefattar skog inom national parker, skogliga biotopskyddsområden och naturreservat som har föreskrifter till skydd för skogen. Det mesta av den skyddade skogen finns ovanför gränsen för den fjällnära skogen. Nedanför den gränsen var nästan 1,6 procent av skogen skyddad (cirka 343 000 hektar) 2010.

Av de cirka 64 500 hektar produktiv skog som ESAB-projektet bidragit till att ge ett skydd ligger huvuddelen inom sydboreal region, se tabell 5, av karta i figur 8 framgår de skogliga regionernas utbredning. ESAB-projektet bidrar således med ett tillskott om nästan 19 procent till den areal som var skyddad nedan den fjällnära regionen vid utgången av 2010. Naturtyps kartering av områdena visar att omkring hälften av den totala arealen utgörs av barrskogs-miljöer och att våtmarker utgör nästan en fjärdedel, se figur 9.

(29)

3.2 Ersättningsmarkerna – fördelning till

olika mottagare

Huvuddelen av de blivande naturreservatsområden som föreslogs till ESAB-projektet var belägna på Bergviks, SCAs och Holmens marker (tabell 2). Ersättnings markernas läge i förhållande till respektive ägares befintliga inne-hav styrde i huvudsaklig utsträckning vilka ersättningsmarker som kunde bli aktuella för respektive mottagare. Kartbilden i figur 10 redovisar över-siktligt ersättnings markernas läge samt vem som erhållit respektive mark i genomförda affärer i ESAB-projektet. Av tabell B2-1 (bilaga 2) framgår i vilken kommun respektive ersättningsmark är belägen samt områdets areal. Ersättningsmarkerna har fördelats till nitton olika mottagare. Större områden med höga naturvärden på ersättnings markerna samt utpekade blivande natur-reservatsområden vid projektets start har Natur vårdsverket behållit i sin ägo för att ingå i kommande reservat.

(30)

Figur 10. Översiktlig redovisning över vem som erhållit respektive ersättningsmark i ESAB-projektet. Cirklarnas storlek i kartbilden återspeglar områdenas inbördes storlek. Numrering i kartbilden hänvisar till tabell B2-1 (bilaga 2).

(31)

Figur 11. Utbetalda ersättningar i samband med skydd av natur from 1992/93–2017 inklusive ESAB 2013–2017. NVA avser naturvårdsavtal, NVA förlängda avser naturvårdsavtal där utbetalning periodiserats (observera att 95/96 omfattar 18 månader på grund av övergång till redovisning per kalenderår).

3.3 Utfall avseende reservats- och

ersättningsmarker

I ESAB-projektet har reservatsmarker för drygt 3,6 miljarder förvärvats där ersättningen har utgjorts av ersättningsmark till motsvarande värde. Huvud-delen av affärerna genomfördes 2013 och 2014, se figur 11. 3,6 miljarder motsvarar cirka sex år av det anslag som Naturvårdsverket hade till ersätt-ningar för skydd av natur vid tiden för regeringens och riksdagens beslut om ersättningsmarkspaketet 2010. Drygt 80 procent av arealen reservats mark i ESAB-projektet har förvärvats av de tre stora skogsbolagen, motsvarande nästan 90 procent av köpeskillingen, se tabell 6.

Förutom de tre stora skogsbolagen har affärer genomförts med ytter ligare 16 parter i ESAB-projektet. Det är bland annat med åtta stift och sex allmän-ningar i Norrbotten. Huvuddelen av de områden som länsstyrelserna redovisade 2010 (se tabell 2) berörde de tre stora bolagen. De redovisade bolags objekten bedömdes tillsammans vara mer värda än den ersättningsmark som ingick i ESAB-projektet. För att även kunna lösa ersättningsfrågorna för många högt prioriterade naturreservatsområden på kyrkans och allmänningarnas inne-hav och för att få en geografisk spridning utanför bolagsdominerade delar av landet reserverades ersättningsmarker för dessa kategorier i det förslag till för-delning som Naturvårdsverket tog fram i slutet av 2012, se vidare avsnitt 2.4.

(32)

Tabell 6. Sammanställning över de parter som Naturvårdsverket förvärvat reservatsmark av i ESAB-projektet Belopp i miljoner kronor. Arealen avser areal produktiv skogsmark som förvärvats (produktiv skogsmark enligt den satellitbildskartering som görs av skyddade områden, KNAS).

Part Belopp (miljoner kr) Produktiv skog (ha)

Bergvik 1 604 24 829 SCA 1 017 18 851 Holmen 641 10 843 Göteborgs stift 79 664 Lunds stift 50 273 Uppsala stift 43 410 Härnösands stift 30 550 Linköpings stift 29 213 Västerås stift 12 263 Karlstads stift 10 169 Växjö stift 7 62 Jokkmokks allmänning 38 1 313 Arjeplogs allmänning 20 1 397 Pajala allmänning 15 1 140 Jukkasjärvi allmänning 10 815 Karesuando allmänning 7 221 Arjeplogs nybyggesallmänning 1 50

Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 46 376

Övriga (C och N län) 12 83

Ersättningsmark i Sverige 1 997

(33)

3.3.1 Bergvik Skog AB (Bergvik)

Bergvik är ett av Sveriges största skogsägande bolag. Innehavet omfattar drygt 2,3 miljoner hektar och ligger till största delen i Mellansverige men det omfattar även mark i Halland, Härjedalen samt Jämtland. Största delen av markinnehavet är produktiv skogsmark där omkring 15 procent utgörs av impediment, lågproduktiv skog. Årlig avverkningsvolym på det egna inne-havet är cirka 6 miljoner kubikmeter.

Inom ESAB-projektet har mark inom 135 blivande naturreservatsområden på Bergviks marker förvärvats i åtta län. Av figur 12 framgår läge för respek-tive område. I tabell 7 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom respektive län se de länsvisa redovisningarna nedan. Bergvik erhöll ersättningsmark i nio län fördelat på 20 olika områden se figur 13 och tabell 8.

(34)

Figur 12. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 135 områden som Naturvårdsverket förvärvat av Bergvik har markerats.

Tabell 7. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av Bergvik skog i ESAB-projektet.

Län Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha)

Uppsala 11 3 533 2 364 397 Västra Götaland 1 307 161 2 Värmland 33 11 816 7 118 285 Örebro 6 3 148 2 022 292 Västmanland 3 2 188 1 690 29 Dalarna 48 7 126 4965 189 Gävleborg 22 8 443 5 131 1 677 Jämtland 11 2 716 1 378 89 Summa 135 39 277 24 829 2 960

(35)

Figur 13. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som Bergvik erhöll har markerats.

Tabell 8. Sammanställning över de ersättningsmarker som Bergvik skog erhöll i ESAB-projektet.

ID Län Kommun Mottagare Land

(ha) Vatten (ha)

2 Skåne Osby Bergvik 518 6

3 Kronoberg Uppvidinge Bergvik 107 2

9B Västra

Götaland Munkedal Bergvik 263 14

11B Värmland Kristinehamn

och Storfors Bergvik 4 134 91

12A Värmland Storfors, Karlstad och Kristinehamn

Bergvik 3 697 38

13B Örebro Lindesberg

och Nora Bergvik 2 095 137

15 Västmanland Sala Bergvik 1 338 10

16A Dalarna Ludvika Bergvik 6 749 162

17 Dalarna Ludvika Bergvik 2 644 414

19 Gävleborg Sandviken Bergvik 603 0

20 Gävleborg Ockelbo Bergvik 147 1

21 Dalarna Malung-Sälen Bergvik 5 706 111

22 Dalarna Älvdalen Bergvik 2 556 33

24 Gävleborg Ljusdal Bergvik 1 453 187

25 Jämtland Härjedalen Bergvik 1 878 4

57 Gävleborg Sandviken Bergvik 70 1

58 Gävleborg Sandviken Bergvik 136 1

59 Gävleborg Sandviken Bergvik 842 20

60A Gävleborg Ljusdal Bergvik 1 435 109

61A Gävleborg Ljusdal Bergvik 3 736 34

(36)

3.3.2 Svenska Cellulosa AB (SCA)

SCA är ett av Sveriges största skogsägande bolag. Innehavet omfattar cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2,0 miljoner hektar används för virkes-produktion. Huvuddelen av innehavet ligger i norra Sverige. Årligen avverkas ca 4,9 miljoner kubikmeter på det egna innehavet.

Inom ESAB-projektet har mark inom 134 blivande naturreservatsområden på SCAs marker förvärvats i fem län. Av figur 14 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 9 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom respektive län se de länsvisa redovisningarna nedan. SCA erhöll ersättningsmarker i fem län fördelat på 16 olika områden, se figur 15 och tabell 10.

(37)

Figur 14. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 134 områden som Naturvårdsverket förvärvat av SCA har markerats.

Tabell 9. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av SCA i ESAB-projektet.

Län Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Gävleborg 1 24 23 0 Västernorrland 43 5 778 4 339 88 Jämtland 39 7 501 5 242 760 Västerbotten 22 9 944 4 000 492 Norrbotten 29 8 952 5 247 826 Summa 134 32 198 18 851 2 166

(38)

Figur 15. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som SCA erhöll har markerats.

Tabell 10. Sammanställning över de ersättningsmarker som SCA erhöll i ESAB-projektet.

ID Län Kommun Mottagare Land

(ha) Vatten (ha)

26A Jämtland Bräcke SCA 2 209 44

27 Västernorrland Sundsvall SCA 13 105 839

28A Jämtland Ragunda SCA 2 145 16

29 Jämtland Strömsund SCA 3 438 132

31B Västerbotten Bjurholm SCA 4 759 167

40A Västerbotten Lycksele SCA 3 648 322

41 Västerbotten Skellefteå SCA 593 4

42 Norrbotten Piteå SCA 940 23

43 Norrbotten Arjeplog SCA 537 0

44A Norrbotten Jokkmokk SCA 1 518 71

46 Norrbotten Boden och

Luleå SCA 4 357 206

47 Norrbotten Gällivare SCA 2 499 0

62B Gävleborg Ljusdal SCA 844 65

63 Jämtland Berg SCA 414 14

65 Jämtland Berg SCA 612 49

66A Norrbotten Jokkmokk SCA 3 015 68

(39)

3.3.3 Holmen Skog AB (Holmen)

Holmen är ett av de tre stora skogsbolagen i Sverige. Innehavet omfattar cirka 1,3 miljoner hektar varav drygt en miljon hektar är produktiv skogs-mark. Huvuddelen av skogsmarkinnehavet ligger i norra Sverige men det innefattar även mark i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland och Kalmar. Årligen avverkas ca 2,5 miljoner kubikmeter på det egna innehavet

Inom ESAB-projektet har mark inom 92 blivande naturreservatsområden på Holmens marker förvärvats i sex län. Av figur 16 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 11 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom respektive län se de länsvisa redovisningarna nedan. Holmen erhöll ersättningsmarker i fyra län fördelat på 16 olika områden, se figur 17 och tabell 12.

(40)

Figur 16. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 92 områden som Naturvårdsverket förvärvat av Holmen har markerats.

Tabell 11. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av Holmen i ESAB-projektet.

Län Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Stockholm 9 690 545 60 Södermanland 7 634 550 19 Östergötland 14 1 064 768 198 Gävleborg 6 1 658 1 417 90 Västernorrland 2 85 71 0 Västerbotten 54 11 295 7 492 169 Summa 92 15 426 10 843 537

(41)

Figur 17. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som Holmen erhöll har markerats.

Tabell 12. Sammanställning över de ersättningsmarker som Holmen erhöll i ESAB-projektet.

ID Län Kommun Mottagare Land

(ha) Vatten (ha)

8A Östergötland Norrköping

och Finspång Holmen 1 695 41

10A Östergötland Finspång Holmen 1 303 64

10B Östergötland Finspång Holmen 62 0

14 Stockholm Norrtälje Holmen 773 9

23A Gävleborg Hudiksvall Holmen 1 526 31

30A Västerbotten Åsele Holmen 2 079 17

31A Västerbotten Åsele Holmen 1 908 294

32 Västerbotten Åsele Holmen 1 493 4

33 Västerbotten Vindeln Holmen 1 089 0

34 Västerbotten Vindeln Holmen 2 184 29

35 Västerbotten Åsele Holmen 2 428 70

36A Västerbotten Lycksele Holmen 2 347 18

37 Västerbotten Lycksele Holmen 1 318 10

38A Västerbotten Norsjö Holmen 466 2

39 Västerbotten Norsjö Holmen 391 18

62A Gävleborg Ljusdal Holmen 765 44

(42)

3.3.4 Svenska Kyrkan

Svenska kyrkan är en stor markägare i Sverige. Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar. Tillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans arbete. Det är stiften som svarar för förvaltningen av tillgångarna som bland annat omfattar cirka 0,4 miljoner hektar skog fördelat över de tretton stiften.

Inom ESAB-projektet har mark inom 64 naturreservatsområden på kyrkans marker inom åtta stift förvärvats i tretton län. Av figur 18 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 13 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom länen se de länsvisa redovisningarna nedan. Stiften erhöll ersättningsmarker i tio län fördelat på tio olika områden, se figur 19 och tabell 14.

Tabell 13. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av stiften – prästlönetillgångarna – i ESAB-projektet.

Län Ursprung Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha)

Stockholm Uppsala stift 4 164 149 1

Uppsala Uppsala stift 1 292 256 0

Östergötland Linköpings stift 5 237 200 2

Jönköping Linköpings stift 1 15 13 1

Jönköping Växjö stift 2 71 62 1

Skåne Lunds stift 10 341 273 1

Halland Göteborgs stift 19 586 521 11

Västra Götaland Göteborgs stift 3 156 143 12

Värmland Karlstads stift 5 184 92 4

Örebro Karlstads stift 5 98 77 11

Västmanland Västerås stift 2 403 263 0

Gävleborg Uppsala stift 2 36 6 27

Västernorrland Härnösands stift 2 86 74 0

Jämtland Härnösands stift 3 525 475 5

(43)

Figur 18. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 64 områden som Naturvårdsverket förvärvat av stiften – prästlönetillgångarna har markerats.

(44)

Figur 19. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som stiften – prästlönetillgångarna erhöll har markerats.

(45)

Tabell 14. Sammanställning över de ersättningsmarker som stiften erhöll i ESAB-projektet.

ID Län Kommun Mottagare Land

(ha) Vatten (ha)

1 Skåne Osby Lunds stift 593 3

4 Halland Varberg Göteborgs stift 275 10

5 Jönköping Nässjö Växjö stift 123 0

6 Kalmar Västervik Linköpings stift 333 20

7 Östergötland Mjölby Linköpings stift 229 0

9A Västra Götaland Munkedal och Tanum Göteborgs stift 1 154 38

11A Värmland Storfors Karlstads stift 159 1

13A Örebro Lindesberg Västerås stift 242 0

18D Uppsala Östhammar Uppsala stift 762 0

64 Jämtland Berg Härnösands stift 834 8

(46)

3.3.5 Allmänningar

Även allmänningar och besparingsskogar är stora skogsägare Sverige. Huvud-delen av den allmänningsägda skogsmarken återfinns i norra Sverige. I samband med storskiftet och avvittringen etablerades allmänningsskogar i det inre av Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län åren 1861–1918. De största omfattar mer än 50 000 hektar (Orsa och Jokkmokk) medan den minsta består av endast drygt 500 hektar. Sammantaget upptar dessa allmännings-skogar – eller besparingsallmännings-skogar som de kallas i Dalarna – cirka 540 000 hektar produktiv skogmark.

Inom ESAB-projektet har mark inom 14 blivande naturreservatsområden på allmännings ägd mark i Norrbotten förvärvats. Av karta figur 20, framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 15 sammanfattas antal och areal. För fördelning av områden inom länet se den länsvisa redovisningen nedan. Allmänningarna erhöll ersättningsmark i Norrbotten fördelat på elva olika områden, se figur 21 och tabell 16.

(47)

Figur 20. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 14 områden som Naturvårdsverket förvärvat av allmänningar har markerats.

Tabell 15. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av allmänningar i ESAB-projektet.

Län Ursprung Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Norrbotten Arjeplogs allmänning 1 1 663 1 397 16 Arjeplogs nybygges-allmänning 1 50 50 0 Jokkmokks allmänning 7 1 499 1 313 17 Jukkasjärvi allmänning 2 1 171 815 6 Karesuando allmänning 1 365 221 9 Pajala allmänning 2 2 839 1 140 41 Summa 14 7 587 4 936 89

(48)

Figur 21. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som allmänningar erhöll har markerats.

Tabell 16. Sammanställning över de ersättningsmarker som allmänningar erhöll i ESAB-projektet.

ID Län Kommun Mottagare Land

(ha) Vatten (ha)

45 Norrbotten Boden Jokkmokks

allmänning 1 469 74

48 Norrbotten Pajala Pajala allmänning 2 432 0 49 Norrbotten Kiruna Jukkasjärvi

allmänning 2 340 83

50 Norrbotten Pajala Karesuando

allmänning 520 8

51 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs

allmänning 327 14

52 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs

allmänning 1 024 12

53A Norrbotten Arjeplog Arjeplogs

allmänning 659 49

54 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs

nybyggesallmänning 162 0

55 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs

allmänning 530 1

56 Norrbotten Arvidsjaur Arjeplogs

allmänning 477 15

67A Norrbotten Jokkmokk Jokkmokks

allmänning 1 687 84

(49)

3.3.6 Övriga

Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi är en stor markägare vars inne-hav grundar sig i en donation från 1624. Gustav den II Adolf donerade då mark att förvalta för att täcka universitetets drifts- och investeringskostnader. Genom århundradena har ett stort antal ytterligare donationer tillkommit i form av fastigheter, olika finansiella instrument och reda pengar. I de flesta fall ska avkastningen användas till stipendier för studerande. Avkastningen från några av de större har bredare syften och skall främja vetenskaplig verksamhet inom en fakultet, ett visst vetenskapsområde eller, i likhet med Gustav II Adolfs donation, allmänt stödja universitetets utveckling. Det är Uppsala Akademi-förvaltning som handhar den löpande Akademi-förvaltningen av dessa stiftelsers kapital. Totalt förvaltas cirka 54 000 hektar skogsmark varav 45 000 hektar är pro-duktiv skogsmark. Skogsmarken finns spridd huvudsakligen i landskapen Uppland och Västmanland med en tyngdpunkt till Uppsala och Heby kom-muner. Stiftelsen äger även mark på andra håll, bland annat i Härjedalen.

Inom ESAB-projektet har mark inom fem naturreservatsområden på Gustavianska stiftelsens marker förvärvats i Uppsala län. Av karta figur 22 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 17 sammanfattas antal och areal. För fördelning av områden inom länet se den länsvisa redo-visningen nedan. Stiftelsen erhöll ersättningsmarker i Uppsala län, Östhammars kommun, se figur 23 och tabell 18.

Under kategorin övriga ingår även de två fall (berör tre områden) där enskilda erhöll ersättningsmark inom ramen för ESAB-projektet. Se vidare de länsvisa redovisningarna för Hallands och Uppsala län nedan.

(50)

Figur 22. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 8 områden som Naturvårdsverket förvärvat av övriga har markerats.

Tabell 17. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av övriga i ESAB-projektet.

Län Ursprung Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Uppsala Övriga/ privatperson 1 142 51 67 Uppsala Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 5 382 376 0 Halland Övriga/ privatperson 2 32 32 0 Summa 8 556 460 67

(51)

Figur 23. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som övriga erhöll har markerats.

Tabell 18. Sammanställning över de ersättningsmarker som övriga erhöll i ESAB-projektet.

ID Län Kommun Mottagare Land

(ha) Vatten (ha)

18A Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi

163 1

18B Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi

333 0

18C Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi

294 0

18E Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi

492 0

18F Uppsala Östhammar Övriga/

privatperson 69 0

(52)

3.3.7 Naturvårdsverket

På ersättningsmarkerna fanns även områden med höga naturvärden. Dels områden som länsstyrelserna hade pekat ut som reservatsobjekt dels större nyckelbiotoper som Sveaskog hade kartlagt inom ersättningsmarkerna. Sammantaget är det 26 områden på ersättningsmarkerna som Naturvårds-verket behåller i sin ägo för reservatsbildning, se figur 24 och tabell 19. I ESAB-projektet har Naturvårdsverket även tecknat 50-åriga naturvårds-avtal med bolagen för 53 mindre områden (cirka 5–15 hektar) med höga natur värden på ersättningsmarkerna, se figur 24 och tabell 20.

Tabell 19. Sammanställning över antal naturreservatsområden på ersättningsmarkerna inom ESAB-projektet.

Län Ursprung Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha)

Vatten (ha)

Östergötland ESAB 8 1 22 22 0

Värmland ESAB 11 och 12 2 335 121 153

Örebro ESAB 13 2 78 53 23

Dalarna ESAB 16 1 852 317 24

Gävleborg ESAB 23, 60 och 61 5 337 296 13

Jämtland ESAB 26 och 28 3 192 186 0

Västerbotten ESAB 30, 31, 36, 38 och 40 7 381 299 30

Norrbotten ESAB 44, 53, 66 och 67 5 1 261 702 95

Summa 26 3 458 1 997 337

Tabell 20. Sammanställning över de naturvårdsavtal som tecknats med bolagen i ESAB-projektet.

Län Avtal med Antal

områden ArealerTotalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha) Östergötland Holmen 1 4 0 0 Värmland Bergvik 12 125 122 0 Dalarna Bergvik 4 36 34 0 Gävleborg Bergvik 1 6 6 0 Gävleborg SCA 3 26 25 0 Västernorrland SCA 4 40 39 0 Jämtland Bergvik 1 40 38 0 Jämtland SCA 11 142 128 1 Västerbotten Holmen 5 32 31 0 Västerbotten SCA 1 13 11 0 Norrbotten SCA 10 108 94 0 Summa 53 572 528 1

(53)

Figur 24. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för blivande naturreservats-områden på del av ersättningsmark har markerats liksom läget för de naturvårdsavtal som tecknats med respektive bolag i projektet.

(54)
(55)

3.4 Länsvis redovisning av förvärvad

reservatsmark

I ESAB-projektet har markbyten genomförts i 17 län (se tabell 3 och 4). Det var endast på Gotland som det inte föreslogs några områden till projektet då Sveaskog inte äger mark där. I Kronobergs län föreslogs ett område – Skråhallabergen med värdefulla bokskogsmiljöer. Markägaren valde där att på eget initiativ skydda området i ett kyrkoreservat.

Inför denna sammanställning bad Naturvårdsverket respektive länsstyrelse att kort beskriva vad ESAB-projektet inneburit för skyddsarbetet i länet. Alla län där markbyten har skett har bidragit med en kort beskrivning samt foto-grafier till denna sammanställning. I Kalmar och Blekinge genomfördes inte några byten inom ESAB-projektet. Länsstyrelsen i Kalmar län har fört fram att de är positiva till en fortsättning med arbetssättet att byta ordinär skogs-mark mot skogs-mark inom planerade naturreservat med höga naturvärden. Det kan ofta underlätta och innebära skydd av stora arealer naturskog. De under stryker att det är viktigt vid en fortsättning att söka utröna hur flera inter nationellt prioriterade skogstyper som till exempel ädellövskogar, hassel lundar, kalk-barrskogar och skärgårdsnaturskogar ska kunna fångas in då de genomförda bytena inom ESAB till stor del har skett i landets norra delar, se länsstyrelsens yttrande, bilaga 3.

(56)

3.4.1 Skåne

I Skåne har Naturvårdsverket köpt mark inom tio blivande naturreservats-områden av Lunds stift. Stiftet erhöll ersättningsmark i Osby kommun i norra Skåne (ESAB 2), se figur och tabell nedan.

SKÅNE OM ESAB-PROJEKTET

I länet förvärvades tio områden från Lunds stifts prästlönetillgångar med en samman lagd areal produktiv skog på cirka 275 hektar vilket motsvarar 0,07 pro-cent av arealen produktiv skog i länet. Affären berör 4 av länets 33 kommuner. Huvuddelen av områdena ligger i värdetrakt för skog och/eller ingår i Natura 2000-nätverket. En del objekt berörs även av regeringsuppdraget ”Tätorts nära natur”, myrskyddsplanen eller innehåller nationellt värdefulla vattendrag. Mark-bytena har hittills resulterat i fem helt nya natur reservat, Verum i Hässleholms kommun, Hallaröd och Prästabonnaskogen i Höörs kommun samt Hörrödsåsen och Ekedala i Kristianstads kommun. En del av områdes skydden på stiftets fastig heter har kombinerats med skydd av intilliggande fastigheter. Verum är ett ädellövskogsområde som ligger utmed det nationellt värdefulla vattendraget Vieån. Skåneleden går genom området. Här finns många rödlistade arter som exempelvis utter, mal och hårklomossa. Hallaröd innehåller ädellövskog med hemvist för bland annat 14 fladdermus arter. Prästabonna skogen innehåller ett friluftsområde med ädellövskog. Hörröds åsen berörs av Skåneleden och innehåller ädellövskog i ett fantastiskt åslandskap. Många spännande arter, exempelvis oxtungsvamp och lunglav. Vidare har två naturreservat har utvidgats geografiskt, Ubbalts naturreservat i Hässleholms kommun samt naturreservatet Klintabäcken i Kristianstads kommun. Det återstår att bilda reservat för tre områden. Sammantaget har marköverföringen lett till att arealen skyddad ädel-lövskog i nemoral zon har ökat vilket ligger i linje med länets miljökvalitets mål.

(57)

Figur 25. Kartöversikt Skåne län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats.

Tabell 21. Naturreservatsområden i Skåne län som skyddas i ESAB-projektet.

Område Namn Kommun Ursprung Arealer

Totalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha)

Vatten (ha)

1 Hässleholm Vittsjö 1:1 Hässleholm Lunds stift 7 6 0

2 Verum Hässleholm Lunds stift 16 10 0

3 Hallaröd Höör Lunds stift 31 19 0

4 Prästabonnaskogen Höör Lunds stift 27 23 0

5 Klintabäcken Kristianstad Lunds stift 36 36 0

6 Kristianstad Vittskövle 21:1 Kristianstad Lunds stift 8 2 0

7 Hörrödsåsen Kristianstad Lunds stift 45 41 0

8 Svaneholm, Norrskog Skurup Lunds stift 89 76 0

9 Svaneholm, Wassen Skurup Lunds stift 38 28 0

10 Svaneholm, Hästhagen Skurup Lunds stift 46 32 0

Summa 341 273 1

Flera av områdena ligger dessutom i eller i närheten av etablerade ströv-områden och utgör ett mycket värdefullt tillskott av mark för allmänhetens friluftsliv, d v s för länets cirka 1,2 miljoner invånare, vilket är 13 procent av Sveriges befolkning.

(58)

3.4.2 Halland

I Halland har Naturvårdsverket köpt mark inom 20 blivande naturreservats-områden varav 19 av Göteborgs stift, se figur och tabell nedan. Stiftet erhöll ersättningsmark vid Kynnefjäll i Munkedals och Tanums kommuner i Västra Götaland samt i ett område i Varbergs kommun i Halland. I bytesaffären med stiftet förvärvades även mark som därefter användes i byte med tredje part. En lösning som hade diskuterats under lång tid för det aktuella området redan innan ESAB-projektet.

HALLAND OM ESAB-PROJEKTET

Sedan mitten av 2000-talet har Länsstyrelsen i Halland förhandlat med Göteborg stift gällande reservatsbildning för ett flertal områden. Önskemålet om bytes-mark var svårt att tillgodose då det sammantaget rörde sig om stora arealer (528 hektar). När ESAB-projektet aktualiserades kunde vi se en lösning för båda parterna. Bytes affären har möjliggjort att vi nu kan skydda 20 områden som naturreservat.

Av dessa 20 områden är nästan alla (17) ädellövsskogar, där flertalet domineras av bok, exempelvis Hällberget. Bokskogarna är en av Hallands s k ansvarsmiljöer och här finner vi en lång rad med nyckelbiotoper och röd-listade arter, exempelvis koralltaggsvamp. Några av objekten är ekdominerade som till exempel Prästaskogen i Laholms kommun som även ingår i Natura 2000-nätverket.

Alla ädellövområdena utom ett av ligger inom länets värdetrakt för värdefulla skogar. Detta tillsammans med de höga naturvärdena och att de utgör en priori-terad skogstyp gör att de enligt skogsstrategin har högsta prioritet för bevarande. Räknat utifrån det gamla delmålet för miljö målet Levande skogar så tar länet ett kliv på nästan 10 procent.

Ett annat miljömål som berörs är Myllrande våtmarker. Klintamossen är ett värdefult myrkomplex som ingår i Myrskyddsplanen och genom ESAB säkras nu en stor del av mossen.

(59)

Figur 26. Kartöversikt Hallands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats.

Tabell 22. Naturreservatsområden i Hallands län som skyddas i ESAB-projektet.

Område Namn Kommun Ursprung Arealer

Totalt (ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha)

1 Frillesås prästgård Kungsbacka Göteborgs stift 27 22 0

2 Övre Lia Varberg Göteborgs stift 43 42 0

3 Valinge ås Varberg Göteborgs stift 17 16 0

4 Nedre Lia Varberg Göteborgs stift 77 74 2

5a Kyrkobacka Falkenberg Göteborgs stift 22 22 0

5b Kyrkobacka Falkenberg Övriga/privat 20 20 0

6 Björka Falkenberg Övriga/privat 12 12 0

7 Tranehult Falkenberg Göteborgs stift 4 4 0

8 Myckelt Falkenberg Göteborgs stift 21 20 0

9 Klintamossen Falkenberg Göteborgs stift 129 93 5

10 Halvön Falkenberg Göteborgs stift 8 8 0

11 Älmö Hylte Göteborgs stift 10 10 0

12 Hälleberget Halmstad Göteborgs stift 43 43 0

13 Sennan Halmstad Göteborgs stift 15 15 0

14 Timrilt Halmstad Göteborgs stift 18 18 0

15 Kvarnsjöarna Halmstad Göteborgs stift 8 8 0

16 Bröden Halmstad Göteborgs stift 28 20 0

17 Veinge pastoratskog Laholm Göteborgs stift 69 68 0

(60)

3.4.3 Västra Götaland

I Västra Götaland har Naturvårdsverket köpt mark inom fyra blivande naturreservatsområden. Tre områden av Göteborgs stift och ett område av Bergvik. Stiftet och Bergvik erhöll ersättnings mark vid Kynnefjäll i Munkedals och Tanums kommuner, ESAB 9, se figur och tabell nedan.

VÄSTRA GÖTALAND OM ESAB-PROJEKTET

Skåpenäs och Åsnebo ligger båda i den stora värdetrakten

Edsleskog-Dalformationen i Dalsland. Ansvarsbiotoper i denna värdetrakt är medel ålders till sena lövsuccessioner på frisk mark, skogar med hög bonitet samt trivial-lövskog med ädellövinslag. Delar av värdetrakten är också högintressanta för återetablering av vitryggig hackspett. Skåpenäs och Åsnebo utgör mycket värdefulla tillskott av skyddade områden i värdetrakten.

I Dalsland ligger också Heråmaden, en långsträckt våtmark som löper längs Heråälven i ett opåverkat område nära norska gränsen. Genom mark-bytet har hela myrkomplexet inklusive anslutande gammelskogar kunnat skyddas. Den omedelbara närheten till Tresticklans nationalpark förhöjer naturvärdet ytterligare.

(61)

Figur 27. Kartöversikt Västra Götalands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats.

Tabell 23. Naturreservatsområden i Västra Götalands län som skyddas i ESAB-projektet.

Område Namn Kommun Ursprung Arealer

Totalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha)

Vatten (ha)

1 Skåpenäs Bengtsfors Göteborgs stift 47 35 11

2 Åsnebo Bengtsfors Göteborgs stift 64 63 0

3 Heråmaden Dals-ed Bergvik 307 161 2

4 Ålstadnäset Trollhättan Göteborgs stift 45 44 1

Summa 463 304 14

Ungefär en mil söder om Trollhättan ligger halvön Ålstadnäset vackert belägen i sjön Gravlången. Ålstadnäset skiljer sig markant från objektet i Dalsland. Här finns ädellövskog med många grova och skyddsvärda ekar. Genom att området blir naturreservat har vi möjlighet att röja fram skyddsvärda träd som hotas av igenväxning och genomföra andra relevanta skötselåtgärder. Alla fyra ESAB-objekten bidrar på ett positivt sätt till länets miljömål och åtminstone några av områdena bedöms bli mycket populära utflyktsmål för den besökande allmänheten.

(62)

3.4.4 Jönköping

I Jönköpings län har Naturvårdsverket köpt mark inom tre blivande natur-reservatsområden, två av Växjö stift och ett av Linköpings stift, se figur och tabell nedan. Växjö stift erhöll ersättningsmark i Nässjö kommun, Linköpings stift i Mjölby och Västerviks kommuner.

JÖNKÖPING OM ESAB-PROJEKTET

I Jönköpings län har tre områden varit aktuella inom ESAB-projektet; Åsen, Nennesmo och Sundsängen. Åsen tillhörde tidigare Linköpings stift medan Nennesmo och Sundsängen tillhörde Växjö stift.

De tre områdena skiljer sig åt i sin karaktär; Åsen är ett 14,7 hektar stor, kuperat skogsområde med barrblandskog. Huvuddelen av området ingår i Natura 2000-nätverket

Den del av Nennesmo som skyddats genom mark från ESAB-projektet är ca 59 hektar stort och ingår i Natura 2000-nätverket. Reservatet kommer troligen utökas med delar av två grannfastigheter och blir då 83 hektar stort. Området utgörs av flack, tallblandskog som emellanåt övergår till mosse. I området hittar man tallar som är upp till 300 år gamla.

Sundsängen i sin tur är en 10,9 hektar stor trädbeklädd betesmark med grova ekar och en fin flora och fauna med flera rödlistade arter. Sundsängens naturreservat är ett av flera värdefulla ädellövsområden som ingår i ett kluster av värdefulla områden i värdetrakten Östra Vetlanda.

(63)

Figur 28. Kartöversikt Jönköpings län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats.

Tabell 24. Naturreservatsområden i Jönköpings län som skyddas i ESAB-projektet.

Område Namn Kommun Ursprung Arealer

Totalt

(ha) Produktiv skogsmark (ha) Vatten (ha)

1 Åsen Aneby Linköpings stift 15 13 1

2 Sundsängen Vetlanda Växjö stift 11 7 0

3 Nennesmo Gislaved Växjö stift 60 55 0

Figure

Figur 4. Områden som länsstyrelserna under 2010 föreslog till ESAB-projektet, se även tabell 2
Tabell 3. Länsvis sammanställning över antal områden, total areal och  areal produktiv skog som förvärvats för reservatsändamål inom  ESAB-projektet
Figur 7. Länsvis översikt över antal områden, och areal produktiv skog som förvärvats för reservatsändamål
Figur 8. De skogliga regionerna i Sverige.
+7

References

Related documents

Behandlingen sker med stöd av en intresseavvägning där LRF Konsult har ett berättigat intresse av att kunna skicka relevant marknadsföring till spekulant som visat intresse för

Kantträd (träd avverkade utanför skogsgatan): Ersättning i kr per m3sk för förtidig avverkning och för ökad väntetid på föryngring (30% av markvärdet) vid ett rotvärde av 10

Nyttan av fritid (pension) och konsumtion (arbete) beaktades inte utan enbart de finansiella effekterna av Pensions- åldersutredningens förslag om höjd lägsta pensions- och

”Fastighetsägare har en röst för varje påbörjat hektar av fastigheter som är anslutna till älgskötselområdet och representanterna för anslutna. jaktområden har en röst

Informa- tionen i kartan kan med fördel användas för framställning av olika tematiska produkter, till exempel grundvattnets sårbarhet, markens genomsläpplighet, erosionskänslighet

Vinst eller förlust som uppstår vid den ursprungliga värderingen av en biologisk tillgång till det verkliga värdet med avdrag för uppskattad POS-kostnad och från en senare

I stället för att en lantbruka- re ska använda sitt intellekt för att köra och inte tappa koncentrationen kan han ägna sig åt annat som att undersöka priser eller umgås med

För det tredje ska lärare vara känsliga för begåvningar i matematik och se till att de får en fördjup- ning.. Även de har behov av att känna att