Fetma/övervikt. En litteraturstudie om metoder för viktminskning

Hälsa och samhälle

FETMA/ÖVERVIKT

En litteraturstudie om metoder för viktminskning

EMMA JÖNSSON

ANNA NILSSON

Examensarbete Malmö högskola

Kurs OV 1052 Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

VUXNA MED

ÖVERVIKT/FETMA

En litteraturstudie om metoder för viktminskning

Emma Jönsson

Anna Nilsson

Jönsson, E & Nilsson, A (2005)

Vuxna med övervikt/fetma. En litteraturstudie om metoder för viktminskning. Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnadsvetenskap, 2005.

Antalet personer med övervikt i Sverige har fördubblats de senaste 20 åren. Över-vikt/fetma leder många gånger till allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskriv-na i den vetenskapliga litteraturen. Frågeställning är: Vilka viktminskningsmeto-der finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen? Materialet till litteraturstudien har hämtats från tre databaser över medicinsk forskning. Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade. Resultatet redovisar följande metoder: tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbete-endemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och medicinsk be-handling. Resultatet visar att vissa dieter är lämpliga för kortsiktig viktnedgång och andra dieter för långsiktig viktnedgång. Slutsats man kan dra är att för att uppnå en optimal viktminskning krävs en kombination av diet, bra kunskaper ge-nom information/undervisning och en sundare livsstil med ökad fysisk aktivitet.

ADULTS WITH

OVERWEIGHT/OBESITY

A literature review about methods for weight loss

Emma Jönsson

Anna Nilsson

Jönsson, E & Nilsson A,(2005) Adults with overweight/obesity. A literature revi-ew about methods for weight loss. Nursing Programme 120 credits.

Degree Project 10 credit points. Malmö University: School of health and society,

Department of Nursing, 2005.

The number of people with overweight in Sweden have under the last 20 years redoubled. Overweight/obesity often leads to serious complications. The purpose with this literature review was to investigate which weight loss methods that were described in the scientific literature. Our question is: Which weight loss methods are described in the scientific literature? The material in our study were found in three different databases in medical science. The result is based on nine scientific articles which we have critically examined. The result presents the following methods: the Swedish platemodel, lowcaloriediets, carbohydratediets, mediterra-nean diet, eating behaviors, information/teaching, lifestylechanges and medical treatment. The result shows that some of the diets are appropriate for shortterm weight loss and others for longterm weight loss. Conclusions for optimal weight loss requires a combination between diet, good knowledges through informa-tion/teaching and a healthier lifestyle with increased physical activity.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definition 5 Prevalens av övervikt/fetma 6 Orsaker 6 Patofysiologi 7 Riskfaktorer 7 Konsekvenser av fetma 7 Sjuksköterskans roll 8 Kostundervisning 8 Motivation 9 Teoretisk referensram 10

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 11

METOD 11

Artikel och litteratursökning 11 Metod för artikelgranskning 11 Databearbetning 12 Artikelsökning 12 RESULTAT 13 Kostbehandling 13 Tallriksmodellen 13 Lågkaloridieter 14 Kolhydratdieter 15 Medelhavskostdiet 15 Undervisning/Information 17 Livsstilsförändringar 17 Diet 18 Fysisk aktivitet 18 Motivation 18 Medicinsk behandling 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Artikelsökning 19 Val av databaser 20 Urval 20 Metod för artikelgranskning 20 Val av teoretisk referensram 20

Resultatdiskussion 20

Kortsiktig viktnedgång 20 Långsiktig viktnedgång 21

Livsstilsförändringar, motivation och undervisning 21

Medicinsk behandling 22

Förslag till vidare forskning 23

REFERENSLISTA 24

BILAGA 1 26

INLEDNING

Då övervikt/fetma är ett allt vanligare förekommande problem är detta något vi troligtvis kommer att stöta på i vårt framtida sjuksköterskeyrke, därför känns det viktigt att som allmänsjuksköterska ha goda kunskaper inom området.

Vårt intresse för ämnet uppkom när vi gjorde vår kliniska utbildning inom pri-märvården. Där träffade vi många patienter med överviktsproblematik på till ex-empel blodtrycksmottagningar och i viktkontrollgrupper. Många av patienterna i viktkontrollgrupperna söker kunskap om olika viktminskningsmetoder. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om vilka beforskade alternativ som finns och kunna applicera den mest passande metoden på respektive patient. Detta ligger till bakgrund för vårt ämnesval.

BAKGRUND

I bakgrunden redovisas följande: • Definition • Prevalens av övervikt/fetma • Orsaker • Patofysiologi • Riskfaktorer • Konsekvenser

• Sjuksköterskans roll innehållande kostundervisning samt motivation Fettmassans storlek avgörs av fyllnaden av fettcellerna. Denna fyllnad regleras av balansen mellan inlagring och frisättning av lipider lokalt i de olika fettvävnads-regionerna. Vid viktökning kan man se tydliga förändringar i fettfördelningen och de olika depåernas reglering. Dessa olikheter är till stor del könsberoende. Hos män dominerar bukfetma och hos kvinnor stussfetma (Andersen, Rissanen & Rössner, 1998).

Definition

För att kunna definiera övervikt/fetma används ett så kallat

”body-mass index” som baseras på en kombination av kroppslängd och kropps-vikt. Övervikt definieras som BMI >25 och fetma som BMI>30. Män har i de flesta fall högre BMI än kvinnor och i västvärlden ökar BMI med stigande ålder hos de båda könen. BMI har en del brister särskilt då man ska bedöma fetma hos barn eftersom längden kan påverka resultatet felaktigt. BMI tar inte hänsyn till hur fettet är fördelat i kroppen eller hur stor andel som består av muskler. Eftersom riskerna för fetmarelaterade sjukdomar är högre då fettmassan är lokaliserad till bålen och till fettdepåer inne i buken kan det vara en nackdel att endast använda sig av BMI. Därför kan sjuksköterskan använda sig av att mäta midjeomfånget och även bestämma denna i förhållandet till höftomfånget, detta kallas för mid-ja/höftkvoten (SBU, 2002).

Fettmassan i kroppen ligger normalt hos män i medelåldern kring 10 till 15 kg. Hos kvinnor i samma ålder är fetmassan cirka 50 procent högre(a a).

Prevalens av övervikt/fetma

I Sverige och i Danmark förekommer fetma (BMI>30) enligt WHO: s Monica projekt hos 10 procent av medelålders befolkningen och i Norge lite lägre före-kommande hos män och högre hos kvinnor. Högst föreföre-kommande är fetma i Sov-jetrepublikerna och i Polen där prevalensen ligger på 30-40 procent hos män. I länder som Kina och Japan är fetma fortfarande ovanligt och prevalensen ligger på en till två procent av befolkningen i åldersintervall 20-45 år (SBU, 2002).

Antalet personer i Sverige med övervikt har de senaste 20 åren nästan fördubblats och en halv miljon av den vuxna befolkningen i Sverige har ett BMI>30 och har därmed fetma och ca 2,5 miljoner är överviktiga (a a).

Orsaker

Orsakerna till fetma kan vara antingen genetiskt betingat eller livsstilsbetingat. Genetiskt betingat: Leptin är ett protein som fungerar som en mättnadsfaktor. Leptin inverkar på kroppens energiomsättning, viktkontroll och aptitkänsla. Lep-tin produceras av kroppens fettceller och binds till särskilda lepLep-tinreceptorer som finns bland annat i hypothalamus. När man äter stiger blodets insulinhalt och mer leptin produceras. Den ökade mängden leptin informerar hypothalamus som hämmar hungerimpulserna. En del överviktiga personer har sänkta värden av lep-tin. Även en defekt i leptinreceptorerna i hypothalamus kan medföra bristande mättnadskänsla (Ericson & Ericson, 2002).

Adrenalin och noradrenalin deltar i fettvävens lipolys då fria fettsyror mobiliseras. Dessa medverkar i kroppens värmeproduktion via en adrenerg β3-receptor. Denna receptor finns särskilt mycket i brun fettväv. Vissa personer har en försämrad funktion hos β3- receptorn (a a).

Livsstilsbetingat: Ett stillasittande liv bidrar till ökad kroppsvikt. Fetma utvecklas under en längre tid och orsakas av en obalans mellan intag och förbrukning av energi (SBU, 2002). En ökad kroppsvikt medför en ökad energiförbrukning. Det går åt mer energi för en överviktig att utföra enklare rörelser än vad det gör för en normalviktig. Även energiutgifterna ökar vid övervikt. För att klara dessa måste en överviktig person öka sitt energiintag. Ofta så ersätts dock utgifterna med allt-för stort intag vilket leder till att övervikten allt-förvärras (Ericson & Ericson, 2002).

I de länder där fetma förekommer bland stor del av befolkningen har andelen fett i maten varit hög och bestått av ungefär 40 procent av energiintaget (SBU, 2002). När kroppens energiintag är större än kroppens förbrukning utvecklas övervikt. Överskottet lagras som fett (Ericson & Ericson, 2002).

I vissa länder är stor alkoholkonsumtion en av orsakerna till fetma exempelvis hos männen i Finland (SBU, 2002).

Minskat krav på fysisk aktivitet på grund av relativt stor muskelaktivitet har er-satts av bilar, hissar och rulltrappor som leder till ökad risk för uppkomst av fet-ma. Även stillasittande arbete och fritid med tv-tittande är orsaker (a a).

En överviktig person är oftast fysisk inaktiv, det är tyngre att röra på sig. Detta kan leda till isolering som medför nedstämdhet och ensamhetskänsla. Det kan då vara svårt att ändra sina matvanor (Almås, 2002).

Patofysiologi

Huvudproblemet är att aptitregleringen, mättnadskänslan är inställd på en för hög nivå. Centrum för mättnad och hunger finns i hypothalamus. Detta påverkas av faktorer som födointag, blodglukosökning, leptin m m. Det finns överviktiga som har en felaktig balans i detta centrum och det är då genetiskt betingat. För att re-ducera kroppsvikten måste personen stå emot de impulser från detta centrum vil-ket kan vara mycvil-ket svårt (Ericson & Ericson, 2002).

Att lagra energi i fettförråden är en viktig överlevnadsfaktor. Det förklarar varför styrmekanismen från mättnadscentrum ger starka impulser till födointag (a a).

Riskfaktorer

Kvinnor utvecklar fetma oftare än män och ofta sker detta i samband med gravidi-tet och klimakteriet (SBU, 2002).

Rökstopp kan medföra en liten viktuppgång, cirka två kg för kvinnor och tre kg för män. Ofta finns det ett samband mellan denna viktuppgång och ökad konsum-tion av produkter med höga energivärden. När nikotinanvändningen upphör sker även metabola förändringar med ökad lagring kroppsfett (a a).

En del läkemedel som till exempel psykofarmaka kan ofta medföra viktökning, även behandling med höga doser insulin och kortison kan vara orsak (a a).

Konsekvenser av fetma

Riskfaktorer för hjärtinfarkt för män är hög ålder, förhöjda kolesterolvärden, högt blodtryck och rökning men även fetma är en riskfaktor för både män och kvinnor. Risken för att avlida i hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor med BMI>32 är enligt studier mer än tre gånger högre för kvinnor och mer än fem gånger högre för män än de med normalvikt (BMI 19-25). Starka samband har påvisats mellan bukfetma och hjärtinfarkt för de båda könen (SBU, 2002).

Personer med övervikt har en ökad belastning på hjärtat vilket visar sig i högt blodtryck. Övervikten och det höga blodtrycket ökar risken för hjärtsvikt (Almås, 2002). Hypertoni är omkring tre gånger vanligare bland personer med övervikt än de med normalvikt (SBU, 2002).

Det har även genom många studier konstaterats att det finns ett starkt samband mellan fetma och diabetes typ 2. Diabetes typ 2 uppkommer på grund av minskad känslighet för insulin i kroppens vävnader och minskad insulinproduktion. Vid fetma kan insulinresistensen orsakas av både ärftliga faktorer och så kallade om-givningsfaktorer som fet mat och låg fysisk aktivitet (a a).

Även flera cancersjukdomar har visats vara vanligare vid fetma. Bland dessa kan nämnas cancer i livmoder, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottkörtel, lever, nju-rar och prostata. Vid bukfetma är de hormonberoende cancerformerna vanligt förekommande(a a).

Vid fetma är belastningsskador med broskreduktion vanligt förekommande, sär-skilt i de leder som utsätts för högre belastning som till exempel höfter och knän (a a).

Ökad tyngd i bröstkorgsväggen som försvårar andningsrörelserna leder till andnöd som är ett vanligt symtom vid fetma. Dessa besvär ökar i liggande ställning och kan leda till syrebrist i blodet (SBU, 2002).

Ett tjockt fettlager runt bröstkorgen gör att andningsrörelserna hämmas vilket gör att risken för luftvägsinfektioner ökar vid sjukdom och sängläge (Almås, 2002). Andningsarbetet försvåras, detta beror på att de nedre delarna av lungorna blir underventilerade i förhållande till blodcirkulationen (Ericson & Ericson, 2002). Sömnapné innebär periodiskt återkommande andningsstillestånd under sömn som förekommer hos 10 procent av personer med framförallt bukfetma (SBU, 2002). Personer mer övervikt kan ha sömnapné som en följd av minskad tonus i svalg och tungmuskulatur som gör att tungan faller bakåt och täpper till luftvägen. Detta stör nattsömnen och medför trötthet under dagen. Sömnapné medför ökad hemo-globinhalt på grund av att syrgasmättnaden är låg under natten (Ericson & Eric-son, 2002).

Sjuksköterskans roll

En sjuksköterska fungerar både som konsult och stödperson för personer med övervikt. Därför måste det finnas en kunskap om kost och hur man skapar en god motivation (Klang Söderkvist, 2001).

Sjuksköterskan ska enligt SOSFS 1993:17 utföra olika omvårdnadsåtgärder som exempelvis ge information och rådgivning om de åtgärder som kan vidtagas för att befrämja hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om hur följdsjukdomar hos patienter med övervikt/fetma kan förhindras (www.sos.se).

Enligt VIPS som är underlag för dokumentation inom sjukvården är informa-tion/undervisning en vanligt förekommande omvårdnadsåtgärd för sjuksköters-kan. På detta sätt kan patientens ställning stärkas genom att få ökad kunskap och förståelse. Studier har visat att det är positivt att tala med personer i samma situa-tion som man själv befinner sig i. Detta kan användas i till exempel viktminsk-ningsgrupper där sjuksköterskan ger undervisning och information som patienter-na tar till sig på ett anpatienter-nat sätt än vid individuell undervisning (Ehnfors m fl, 2000).

En annan omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan utför är stöd. Ett stödjande bete-ende innebär att sjuksköterskan visar intresse för patienten, bedömer patientens situation, ger moraliskt stöd, underlättar för patienten och hjälper denne att behål-la hoppet. Att ha en fungerande kommunikation är viktigt i det stödjande arbetet. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten kartlägga och planera socialt stöd-jande åtgärder. Att ha tillgång till socialt stöd har stor betydelse för patientens hälsa (a a).

Kunskaper om kost

Alla livsmedel består av näringsämnen. Dessa delas in i två grupper:

• Energigivande näringsämnen som innehåller proteiner, kolhydrater och fetter.

• Näringsämnen utan energi innehåll: fibrer, vatten, mineraler, spårämnen och vitaminer.

Proteiner finns i bland annat musklerna och benstommen. Proteinerna kommer från två olika källor. Dessa är animaliskt protein som finns i kött, inälvsmat, fisk och mejeriprodukter. Vegetabiliskt protein finns i sojamjöl, nötter,

spannmålspro-dukter och baljväxter. Kroppen behöver protein för att bygga upp celler och blod-kroppar, tillverka hormoner, bilda gallsyror och hemoglobin och fungera som energikälla.

En vuxen bör få i sig 1 g protein/kg och dag. En ökat proteinintag kan vara till effektiv hjälp när man ska gå ner i vikt eftersom det krävs mer energi att omsätta proteiner än andra näringsämnen (Montignac, 1999).

Kolhydrater består av kol, väte och syre. Enkla kolhydrater utgörs av sockerarter. Exempel på dessa är vanligt socker och fruktsocker. Sammansatta kolhydrater finns i grönsaker, spannmål och baljväxter. Fiber är en klass av sammansatta kol-hydrater som kroppen inte kan smälta vilket gör att dessa är bra när man försöker gå ner i vikt. Många av de sammansatta kolhydrater man äter förvandlas till enkla sockerarter i kroppen (Atkins, 2003).

Kolhydrater kan delas in i bra och dåliga. Bra kolhydrater ger en liten ökning av glukosen i blodet. Exempel på livsmedel är råris, linser, bönor, de flesta frukter och alla gröna grönsaker. Dåliga kolhydrater ger en kraftig ökning av glukosen i blodet. Hit hör då socker i alla former, vitt mjöl, vitt ris, potatis, chips, cornflakes och potatismos (Montignac, 1999).

Fett kallas även för lipider. Kroppen behöver fett för att kunna framställa hormo-ner, bygga upp cellväggar och lagra energi (Atkins, 2003). Man kan skilja på två huvudtyper av fett:

• Animaliskfett, som finns i kött, fisk, ägg, smör, ost och mjölk.

• Vegetabiliskt fett som finns i oljor och margariner (Montignac, 1999). De fetter som ökar kolesterolhalten är mättade fetter som då finns i kött, smör, ost, flottyr, feta mejeriprodukter och palmolja. Fetter som påverkar kolesterolet ytterst lite finns i skaldjur, ägg och fågel. Fetter som sänker kolesterolhalten är vegetabi-liska oljor som till exempel olivolja och solrosolja (Montignac, 1999).

Motivation

När en sjuksköterska möter överviktiga patienter som vill uppnå en viktminskning kan hon använda sig av ett patientcentrerat förhållningssätt. Med detta menas att sjuksköterskan inte styr patienten mot ett i förväg bestämt mål utan utgår från patientens situation och diskuterar tillsammans med patienten vad som passar just honom/henne. Alltså vill man få patienten till att vara med att bestämma sin vård. Detta synsätt är nära kopplat till patient empowerment vilket innebär att patienten ska ha rätt att delta så mycket som den förmår och önskar och kunna medverka i sin vård och egenvård (Arborelius i Klang Söderkvist, 2001).

Figur 1. Ur Klang Söderkvist, 2001, s 128

Enligt ovanstående figur går patienten igenom olika stadier när han/hon ska ändra sina levnadsvanor:

1. Innan patienten överhuvudtaget överväger någon förändring. Patienten är knappt bekymrad över sina levnadsvanor. Patienten saknar motiva-tion att skapa någon förändring.

2. Patienten överväger förändring. Patienten är medveten om vissa risker i sina levnadsvanor men samtidigt nöjd med de fördelar som dessa ger. Patienten är inte säker på om han/hon vill ändra sina vanor.

3. Handling. Patienten vill göra något åt sina levnadsvanor. Patienten kan lyckas men det finns en risk att han/hon får återfall och återgår till för-sta för-stadiet.

4. Vidmakthållande. Patienten håller vid sina förändringar under lång tid och kan klara av olika risksituationer som uppstår t ex då att inte återgå till gamla matvanor i svåra stunder.

5. Återfall. Innebär att patienten återgår till sina tidigare levnadsvanor (Arborelius i Klang Söderkvist, 2001).

Dessa stadier visar hur mycket patienten är motiverad. Sjuksköterska kan börja med att diskutera beteendeförändringar med patienten. Sjuksköterskan kan under-lätta för patienten att ta ställning till sina levnadsvanor genom att ställa frågor om dessa. När patienten har kommit till tredje stadiet är det viktigt att patienten själv får komma med förslag hur förändring kan göras. Under stadium fyra bör sjukskö-terskan ge stöd, uppmuntra och diskutera de svårigheter som patienten kan stöta på ( Arborelius i Klang-Söderkvist, 2001).

Teoretisk referensram

För att bedöma hälsa använder sig Carnevali av modellen Dagligt liv och funktio-nellt hälsotillstånd. I denna modell handlar den funktionella förmågan om patien-tens inre och yttre resurser (Carnevali, 1999).

När det gäller en patient med överviktsproblem kan dessa vara styrka, uthållighet, sinnesstämning, kunskap, motivation och färdigheter. För att skapa balans i det dagliga livet spelar de yttre resurser som finns stor roll. Som yttre resurser kan nämnas bostad, transport, människor och pengar. Carnevali menar att det handlar om att skapa en balans mellan krav i det dagliga livet och de inre och yttre resur-serna för att kunna tillgodose dessa krav. Krav som patienten kan ha är aktiviteter,

förväntningar, omgivning, värderingar och seder och bruk. När kraven blir för många och patientens inre och yttre resurser inte kan tillgodose dessa skapas en obalans som leder till ohälsa (Carnevali, 1999).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Med kunskap om dessa me-toder har vi som blivande sjuksköterskor genom omvårdnadsåtgärderna informa-tion, undervisning och stöd möjlighet att förebygga/påverka patienter med över-vikts-/fetmaproblematik.

Utifrån syftet med litteraturstudien vill vi besvara följande frågeställning:

1. Vilka viktminskningsmetoder finns beskrivna i den vetenskapliga litteratu-ren?

METOD

En litteraturstudie är enligt Polit m fl (2001) en skriven sammanfattning och tolk-ning av den senaste i litteraturen inom ett område. I detta fall gäller det litteratur om viktminskningsmetoder för överviktiga patienter.

Artikel- och litteratursökning

Vi har använt oss av de databaser som finns tillgängliga via Malmö högskolas bibliotek. Databaserna som använts är PubMed Central, ELIN och SveMed+. Sökorden som användes var obesity, obesity and adults, dietary therapy, weight loss methods, weight control, low calorie diet, obesity treatment, glykemiskt in-dex, viktminskning, diet, mediterranean diet, Atkins and diet och Montignac. Vi har även använt Rössner som sökord eftersom vi i SBU: s rapport, Fetma och preventiva åtgärder, såg att han var en av de stora forskarna i Sverige inom områ-det (SBU, 2002).

De begränsningar som gjorts i sökningarna var att artiklarna skulle inrikta sig på vuxna över 18 år. Som viktminskningsmetoder inkluderade vi först och främst kostbehandling men har även sökt efter andra metoder som medicinsk behandling och vikten av undervisning och information. Vi har exkluderat barn med över-viktsproblem i artikelsökningarna. Vi har inte använt oss av någon tidsbegräns-ning i artikelsöktidsbegräns-ningen.

Metod för artikelgranskning

Utifrån vår frågeställning har vi läst artiklarnas abstract för att se om deras inne-håll verkade relevant för vår studie. Om detta överensstämde lästes artikeln i full-text. Totalt blev det 14 artiklar som granskades utifrån de kriterier som Polit m fl (2001) har ställt på en vetenskaplig artikel. Fem artiklar togs ej med eftersom des-sa inte uppföljde de vetenskapliga kriterierna. Nio artiklar utgör grund för littera-turstudien. Polits m fl kriterier har vi sammanställt i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas matriser samt artikelgranskning.

Databearbetning

De nio artiklarna valdes ut med tanke på vår frågeställning och syfte. Vi läste ar-tiklarna var och en för sig och sedan granskade och analyserade vi dem tillsam-mans. Utifrån detta fick vi fram fyra olika huvudkategorier. Dessa är kostbehand-ling, information/undervisning, livsstilsförändringar samt medicinsk behandling. Eftersom vi ville lägga vikten på kost blev detta kategorin vi använde flest artiklar till. Kostbehandling delas in i fem olika teman: Tallriksmodellen, låg kaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost och ätbeteendemönster. Vi har också delat in livs-stilsförändringar i olika teman: diet, fysisk aktivitet och motivation. Detta för att strukturera resultatet på så sätt att läsaren lättare ska kunna tillgodogöra sig de olika viktminskningsmetoderna.

Tabell 1. Artikelsökning

Databas Sökord Träffar Lästa abstract Använda

PubMed Cen-tral Obesity Obesity and adults Low calorie diet Rössner Low carbohy-drate diet 1606 604 136 56 557 20 16 9 11 6 0 0 1 1 0 ELIN Rössner Obesity treat-ment Dietary ther-apy Weight loss methods Weight control Mediterranean diet Montignac Atkins and diet

18 150 136 41 1034 256 6 153 2 5 7 10 7 10 3 12 1 2 1 2 0 1 0 0 SveMed+ Glykemiskt index Viktminskning Diet 20 179 773 3 8 7 0 0 0 Summa: 138 9

RESULTAT

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen.

Följande metoder beskrivs:

• Kostbehandling. Här ingår tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdie-ter, medelhavskost och ätbeteendemönster

• Betydelsen av information/undervisning i viktminskningsarbetet • Livsstilsförändringar

• Medicinsk behandling av fetma

Kostbehandling

Tallriksmodellen

I en svensk studie gjord av Andersson, Lennernäs och Rössner (2000) undersöktes förändringar i kostmönster hos män med fetma. Denna studie kallas för Gustaf-studien. I studien som pågick under ett år deltog 63 män i 44- årsåldern, med ett medel BMI på 37,4.

Männen delades in i tre lika stora grupper beroende på resultatet av viktförlusten. Viktförlusten beror alltså på hur mycket männen har förändrat sina kostmönster (Andersson m fl, 2000).

Dieterna baseras på den svenska tallriksmodellen. Definitioner på denna är: A- kött, fisk, ägg och mjölk

B- flingor, bröd, ris, pasta och potatis C- grönsaker, frukt och rotfrukter

Kostkategorier:

1. Fullständig måltid som består av A, B och C 2. Ofullständig måltid som består av A och B 3. Mindre balanserad måltid som består av A och C 4. Vegetarisk måltid som består av B och C

”Snackskategorier”:

1. Hög kvalitet på snacks som kan vara vad som helst från A, B eller C. Till exempel ett äpple eller ett glas mjölk.

2. Blandade snacks från A, B eller C plus mat med högt energivärde, al-kohol eller äpple och en bit choklad.

3. Låg kvalitet på snacks som är en eller flera matvaror som innehåller alkohol, grädde, fett eller socker.

4. Snacks utan energi som är vatten, kaffe, te, lättdryck eller sockerfritt tuggummi.

Vidare delades måltiderna in i tillagade och snabbt tillagade måltider.

Den tillagade måltiden definierades som kokt ris, pasta och potatis. Även måltider som kan klassas som svensk lunch och middag ingick här.

Den snabbt tillagade måltiden är bröd och frukostflingor. Frukost, mellanmål och sen kvällsmat ingår här (Andersson m fl, 2000).

Medelvärdet av kroppsvikt före och efter behandling var:

Grupp 1: Före behandling vägde männen i genomsnitt 116 kg och efter 117 kg. Grupp 2: Före behandling vägde männen i genomsnitt 122 kg och efter 116 kg. Grupp 3: Före behandling vägde männen i genomsnitt 125 kg och efter 111 kg

(Andersson m fl, 2000).

Efter behandlingen minskades energiintaget i grupp ett med 300 kcal. I både grupp två och tre minskades energiintaget med 700 kcal (a a).

Att männen i grupp tre har gått ner mest i vikt beror på att de äter färre snacks med låg kvalitet, som till exempel choklad, glass och kaffe med socker efter ett års behandling. Denna grupp har även ändrat kostmönstret till en sundare diet med ett mindre energiintag från fett. Energin kommer istället från varma maträtter med god kvalitet som inkluderar grönsaker, rotfrukter och frukt (förberedda måltider). Detta indikerar att dessa män har förstått och anammat kunskaper om den svenska tallriksmodellen bättre än de andra grupperna (a a).

Ett år efter behandlingen har alla grupperna minskat sitt energiintag från de snabbt förberedda måltiderna. De har till exempel dragit ner på smörgåsarna med smör och ost samt ökat intaget av grönsaker och frukt.

Den mest framgångsrika gruppen har även minskat sitt energiintag från onyttiga snacks (Andersson m fl, 2000).

Lågkaloridieter

En studie som jämfört två olika lågkaloridieter är den som gjorts av Bogardus m fl (1981). Deltagarna bestod av åtta överviktiga kvinnor med >30 % kroppsfett i åldern 25-33 år. Dessa studerades en vecka före behandlingen och efter sex veck-ors intag av två olika 830 kcal/dag dieter. I varje diet deltog fyra personer.

Diet 1: bestod av 35 % protein, 29 % fett och 36 % kolhydrater. Diet 2: bestod av 35 % protein, 64 % fett och 1 % kolhydrater. (Bogardus m fl, 1981)

Under den initiala 11 dagars perioden fick deltagarna en diet för att behålla sin nuvarande vikt. Den dieten bestod av 45 % kolhydrater, 40 % fett och 15 % prote-in. Efter denna diet fick de två grupperna börja sina ”riktiga” dieter. Båda dieterna bestod av magert kött, fisk eller höns med margarin för att få extra fett och grape-fruktjuice för extra kolhydrater. Deltagarna fick buljong 2-3 gånger per dag för att de skulle få i sig tillräckligt med natrium, även en multivitamintablett gavs dagli-gen (a a).

Den största viktförlusten var i gruppen som åt 1 % kolhydrater under första veck-an. I gruppen gick man ner 4,6 kg i genomsnitt och i den andra gruppen gick man ner 3,4 kg. I första gruppen var den totala viktförlusten i genomsnitt 7.4 kg efter avslutad behandling, för den andra gruppen 8.4 kg (a a).

I en annan studie har man valt att undersöka hur kroppsproteinet påverkas av en diet med lågt kaloriintag som är gjord av Hoffer m fl (1984). Där jämförde man två olika låg kaloridieter bland 17 överviktiga kvinnor. Man räknade ut deras ideal vikt och sedan baserade proteinintaget på denna enligt följande: den första dieten innehöll 1.5 g protein/kg och den andra 0.8 protein/kg och även 0.7 g/kg kolhyd-rater. Båda dieterna består av 500 kcal. Dieterna bestod av tre liknande måltider som intogs i matsalen vid Clinical Research center. Undantaget var eftermid-dagsmålet som deltagarna åt på sina arbetsplatser.

De första fyra dagarna fick deltagarna en form av pulverdiet innehållande 1,5 g protein/kg, och den femte dagen fick de börja med en av de två dieterna.

Delta-garna fick inte dricka mer än en kopp kaffe/te per dag. Dieterna pågick i fem veckor och fyra från varje dietgrupp fortsatte i ytterligare tre veckor. För uppskat-ta nitrogenbalansen mätte man inuppskat-tag och urin och feces- elimination. Alla de pati-enter som deltog i studien erbjöds ett års gratis dietkonsultation (Hoffer m fl, 1984).

Viktförlusten i de båda grupperna var ungefär densamma, efter två veckor var medelviktförlusten 0,2 kg/dag. Nitrogenbalansen mättes efter tre veckor då delta-garna hade anpassat sig till dieterna och för 1,5 g proteindieten var nitrogenbalan-sen 0 och för 0.8 g var den –2 (a a).

Kolhydratdieter

Yang och Van Itallie (1976) har i sin studie jämfört tre olika dieter för att uppnå viktreducering under kort tid. I studien ingick sex överviktiga män som var inlag-da på en metabolisk avdelning. Studien pågick undersammanlagt 50 inlag-dagar och varje diet pågick i 10 dagar. Deltagarna fick under dessa dagar prova alla dessa dieter i ordningsföljd. Den första dieten bestod av 800 kalorier som innehöll mått-liga mängder kolhydrater och protein. Den följande dieten var också 800 kalorier och består av lågt intag kolhydrater och högt intag av fett.

Den tredje var en fastande period. Under alla tre perioderna fick deltagarna inta drycker utan kalorier såsom vatten, kaffe och te utan grädde eller socker. Varje deltagare fick även en multivitaminmineral tablett/dag och salt. Före och efter varje diet fick deltagarna äta en diet bestående av 1200 kalorier. Detta för att sta-bilisera effekterna från föregående diet inför nästa. Under den första 1200 kalori-dieten förlorade männen i genomsnitt 571,6 g/dag (Yang & Van Itallie, 1976).

Den största viktreduceringen skedde under fastande perioden 750,7 g/dag. Den minsta viktnedgången skedde under 800 kaloridieten som innehöll måttliga halter av kolhydrater och protein. Här gick deltagarna ner endast 277,9 g/dag.

Under dieten med lågt kolhydrat och högt fettintag (800 kalorier) förlorade delta-garna i genomsnitt 466,6 g/dag (a a).

Vattenförlusterna var som störst under fastande och under dieten med lågt kolhyd-rat intag och högt fettintag än den med måttliga halter. Om förändringar i kropps-proteinet är kända kan man uppskatta ändringar i kroppsfettet genom att räkna ut energibalansen. Förändringar av kroppsvattnet påverkar kroppsvikten. Kroppsvat-ten påverkar dock inte förändringar i kroppsfett och protein. I studien har man alltså använt energi- och nitrogenbalansen som metod för att uppskatta föränd-ringar i kroppsproteinet. Proteinbristen var som störst under perioden där delta-garna fastade där man förlorade 50,4 g dag (a a).

Medelhavskostdiet

Goulet m fl (2003) har i en studie undersökt hur man genom interventionen med medelhavskost kan förhindra övervikt och bibehålla sin idealvikt. Studien pågick i tolv veckor och i den ingick 73 franskkanadensiska kvinnor.

Vidare delades kvinnorna in i tre grupper:

Grupp 1: Medelålder 43 år, medelvikt 58.3 kg, medel BMI 22.4 och höftmått 72.6 cm.

Grupp 2: Medelålder 49 år, medelvikt 65.6 kg, medel BMI 25.0 och höftmått 80.9 cm.

Grupp 3: Medelålder 48 år, medelvikt 78.4 kg, medel BMI 29.8 och höftmått 95.0 cm. (Goulet m fl, 2003)

Under medelhavskostinterventionen fick kvinnorna delta i två gruppsessioner med åtta kvinnor i varje grupp. Den första gruppsessionen pågick under den första veckan av interventionen. Där fick deltagarna information av en dietist om hur medelhavsdieten var upplagd. Fyra veckor efter interventionen fick deltagarna lära sig hur man tillagar medelhavskost (a a).

Figur 2. Den traditionella pyramiden inom medelhavskosten. Ur Goulet m fl

(2003, s 117)

Komponenterna i medelhavspyramiden representerar olika poäng. Den totala kostpoängen kan vara från 0-44 poäng. Följer man medelhavspyramiden till fullo så får man 44 poäng.

Enligt medelhavskosten är ett rekommenderat dagligt intag av mejeriprodukter två till tre gånger (Goulet m fl, 2003).

Den tolv veckor långa interventionen resulterade i signifikanta minskningar av energiintag. Intaget av kolhydrater, protein och fiber ökade. Den signifikanta ök-ningen av fiberintaget antas bero på att konsumtionen av grönsaker, frukt, spann-mål, nötter och frön har ökat. Dessa är typiska ingredienser i medelhavskosten (a a).

Efter de sex första veckorna observerades en mindre minskning av BMI men efter tolv veckor av interventionen bibehölls BMI måttet. Endast bland de kvinnor med störst höftmått redovisades signifikanta minskningar.

Medelhavspoängen ökade i genomsnitt från 21.1 till 28.6 efter sex veckors inter-vention (Goulet m fl, 2003).

Undervisning/information

Qi och Dennis (2000) har i sin studie undersökt hur förändrat ätbeteende kan leda till viktminskning. I studien som sträckte sig över sex månader, deltog 50 övervik-tiga kvinnor över 60 år. Deltagarna delades in i två grupper; de som gick ner i vikt (över 5 kg) och de som inte gjorde det (mindre än 5 kg). Behandling som använ-des var kognitiva förändringar, socialt stöd, nutrition och låg intensiv träning (promenader). Viktminskningsprogrammet utvecklades vid Geriatric Research Education and Clinical Center i Va Maryland Health Care System, Baltimore. För att åstadkomma en viktminskning på 0,5 kg/vecka kontrollerade man det dagliga intaget av mat så att denna endast bestod av 300- 500 kalorier. Syftet med prome-naderna var att gå ner i vikt och bearbeta sina känslor istället för att tröstäta (Qi & Dennis, 2000).

Den gruppen med kvinnor som gått ner mer än fem kg har ändrat flera av sina beteendemönster relaterat till kost. Dessa är följande:

Väljer mer noggrant ut sin mat och skriver ner vad de ätit, för viktkurva och äter i en mer långsam takt än tidigare (a a).

En annan signifikant strategi var att de åt mat som de trodde kunde hjälpa till att gå ner i vikt samt att de planerade sina måltider. I båda grupperna rapporterade kvinnorna att de slutat äta nattliga måltider och handlar inte längre när de är hung-riga. De åt i heller inte längre i samband med tv-tittande eller arbete. Två signifi-kanta förbättringar för båda grupperna var att de dokumenterade sitt kostintag. Fyra signifikanta skillnader mellan de två grupperna var att de som nådde en vikt-reducering handlade från en lista, hade en viktkurva, förvarade mat där de inte kunde se den och planerade sina måltider (a a).

En annan studie som understryker betydelsen av undervisning och information för överviktiga personer är Morris m fl (1999). I denna studie deltog 741 personer som arbetar inom sjukvården i Skottland. Dessa fick besvara ett frågeformulär som var baserat på kvalitativ forskning. I resultatet från denna framkom att majo-riteten av deltagarna ansåg att nutritionen hade en viktig roll i behandlingen av övervikt. 82,4 procent av deltagarna ansåg att de kunde ge sunda kostråd till de överviktiga patienterna (Morris m fl, 1999).

Livsstilsförändringar

Riebe m fl (2003) har gjort en studie som undersöker hur generella livsstilsföränd-ringar kan leda till viktminskning. Dessa förändlivsstilsföränd-ringar är hälsosam mat, regelbun-den fysisk träning och beteendeförändringar. I studien deltog 144 överviktiga män och kvinnor med ett medel BMI på 32,5. Studien pågick under sex månader och programmets tre första månader var intensiva då deltagarna träffades två gånger i veckan. Vid varje tillfälle så hade man en timmes beteende- eller diet undervis-ning samt en timmes fysisk träundervis-ning. Efter varje intensiva period hade deltagarna en tre månaders fas där frekvensen av kontakten minskades. Under denna tid fades deltagarna i en timme per vecka under de första fyra veckorna. Därefter träf-fades de en gång per vecka under de följande åtta veckorna (Riebe m fl, 2003).

Deltagarna fick undervisning om hur de skulle mäta mängden mat och hur de skulle gå tillväga genom att beräkna portionsstorlekar. Dietundervisningen foku-serades på att ändra ätbeteendet till ett hälsosammare beteende som skulle kunna bestå hela livet. Deltagarna uppmuntrades att sätta mål för dagligt fettintag till 20, 25 eller 30 % av kaloriintaget. De skulle mäta fettintaget, öka intaget av frukt och grönsaker samt variera sin kost. Deltagarna fick skriva ner sitt matintag fyra dagar per vecka för att uppnå målet som de satt upp för sitt fettintag. Programmets mål var att fettintaget skulle vara under 25 % av det totala energiintaget. Frukt och grönsaker skulle ätas mer än fem gånger per dag. En dietist hjälpte gruppen med dietinstruktioner under programmet (Riebe m fl, 2003).

Fysisk aktivitet

Behandling genom fysisk aktivitet innebar veckovis övervakade lektioner. Delta-garna fick instruktioner om att träna två gånger per vecka utanför programmet. De fick välja mellan aerobics, promenader, jogging, cykling, träning i roddmaskin eller gång i trappor. Första veckan pågick träningen i 15 minuter och vecka två och tre i 20 minuter. Därefter ökades tiden med fem minuter varannan vecka ända tills deltagarna kunde träna ett helt pass som pågick under 45 minuter. Första veckorna av programmet använde man träningstiden till att presentera relevant information om träning. Man mätte pulsen, gav träningsmöjligheter och ordnade ordentlig träningsutrustning (a a).

Motivation

Programmet använde motivations- och beteendeprinciper för att ändra kostvanor, bibehålla regelbunden träning och öka aktiviteter i det dagliga livet. I programmet sattes olika steg upp och deltagarna motiverades att tidigt ändra sitt beteende och genom olika strategier göra framsteg (a a).

I programmet ingick föreläsningar om hur man skulle kunna identifiera situationer där man riskerar att äta för mycket. Deltagarna belönades för sitt hälsosamma ätande och träningsvanor (a a).

Deltagarna upplevde signifikanta minskningar av kroppsvikt, fett, BMI, koleste-rolvärden, totala kaloriintaget samt energiintaget från fett. Efter sex månaders behandling hade deltagarna minskat sitt totala kaloriintag med ungefär 300 kcal. Även kolhydratintaget minskades med 20 gram. Fiberintaget ökades dock med 0,8 gram. Efter sex månaders deltagande i programmet hade 18 % av deltagarna för-lorat ca 10 % av sin kroppsvikt och 38 % hade förför-lorat 5-9.9 % av sin kroppsvikt. Deltagarnas medel BMI hade ändrats från 32,5 till 30,7. Deltagarna följs upp i två år efter behandlingen för att försöka minska risken för återfall och för att kunna behålla hälsosam kost och träningsvanor (a a).

Medicinsk behandling

Ett läkemedel som används för att behandla övervikt är Xenical®. Dess effekt beskrivs i en studie gjord av Franson och Rössner (2000). Läkemedlet gör att ett enzym från pankreas reducerar absorptionen av triglycerider. Därmed påverkar fettintaget inte metabolismen, men fettet elimineras via feces.

I studien som sträckte sig över två år deltog 28 kvinnor och sex män, dessa dela-des in i två grupper. BMI- medelvärdet för båda grupperna var 37.3. En grupp behandlades med läkemedel och en grupp behandlades med placebo. I behand-lingen ingick även kostråd från en dietist. Inför varje dietistbesök skrev deltagarna ned vad de ätit under de senaste fyra dagarna. Fettintaget var generellt sett högre i

placebogruppen. Den största viktförlusten skedde under de sex första månaderna. Medelvärdet av den totala viktförlusten för hela gruppen var nio kilogram (Fran-son & Rössner, 2000).

DISKUSSION

I diskussionsavsnittet redovisas följande:

• Metoddiskussion innehållande artikelsökning, val av databaser, urval, me-tod för artikelgranskning och val av teoretisk referensram

• Resultatdiskussion innehållande kortsiktig och långsiktig viktnedgång, livsstilsförändringar, motivation och undervisning och medicinsk behand-ling

• Förslag till implikationer • Förslag till vidare forskning

Metoddiskussion

Artikelssökning

Vi har endast sökt i databaser eftersom vi trodde att det skulle vara lätt att få fram relevanta artiklar därifrån. Detta med tanke på hur aktuellt ämnet övervikt är och dess många omtalade viktmetoder som till exempel Atkins, Montignac och GI-index. Därför sökte vi en del artiklar med dessa sökord men vi hittade inga som uppfyllde kraven på vetenskapliga artiklar om någon av dessa dieter. Det känns lite som en begränsning att inte kunna använda några av de mest omtalade dieterna i vårt resultat eftersom säkert många patienter vill ha kunskap och råd kring dessa. Med detta som utgångspunkt fick vi vara kreativa och använda oss av mer generella söktermer. Det är aldrig lätt att hitta sökord för just det man söker. Vi är medvetna om att genom förbättrade sök ord och söktermer kunnat hitta fler artiklar som hade kunnat vara av intresse för detta arbete. En del artiklar som an-vänds i litteraturstudien är relativt gamla, den äldsta är från 1976. Vi anser dock inte att detta är någon svaghet eftersom viktminskningsmetoderna i dessa studier fortfarande används.

När vi hade avslutat artikelsökningen hade vi 14 artiklar som vi ansåg svarade på vår frågeställning. Tyvärr visade det sig att fem av dessa inte uppfyllde kriterierna på vad en vetenskaplig artikel ska innehålla. Det är detta som generellt sett har varit en svårighet i vår artikelsökning.

I databassökningen har vi främst sökt artiklar med fulltext. Detta på grund av tids-brist och ekonomiska aspekter. Vi är medvetna om att detta kan ha lett till att vårt urval blev mer begränsat.

De flesta vi artiklar vi använt är från USA. Detta tror vi kan bero på att övervikts-problematiken är så pass utbredd där och det därför finns många studier där ifrån. Vi har även artiklar från Canada, Skottland och Sverige. Vi hade önskat fler svenska artiklar eftersom det hade varit intressant att se vilka dieter som är mest undersökta i Sverige.

Databaserna vi använt i vår artikelsökning är: Elin, PubMed Central och Sve-Med+. Vi har dock inte använt oss av några artiklar från SveMed+ eftersom dessa inte har varit av vetenskaplig kaliber.

Urval

Vi har begränsat vårt urval genom att endast undersöka vuxna över 18 år med ett BMI> 25. Vi exkluderade barn- och ungdomar eftersom vi anser att detta tillhör specialistsjuksköterskans område.

Metod för artikelgranskning

Som metod för vår artikelgranskning har vi använt oss av Polit m fl (2001) efter-som denna på ett bra sätt beskriver hur en vetenskaplig artikel ska se ut. De nio artiklar vi använt oss av anser vi i stort uppfyller de kriterier som beskrivs. Vi har till störst del använt oss av kvalitativa artiklar men även några kvantitativa.

Val av teoretisk referensram

Vi har valt att använda oss av Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell. Den kändes mest relevant då hon har ett holistisk synsätt. I behandling av övervikt ingår att förändra sitt ätbeteende vilket gör att man får ändra sina rutiner i det liga livet och enligt Carnevali ska man ha balans mellan krav och resurser i dag-ligt liv. När man ska använda sig av en diet ställs krav på att mobilisera inre resur-ser för att kunna förändra sin kost därmed förändras balansen. Vi menar att kun-skap och motivation är inre resurser som är betydelsefulla i viktminskningsarbe-tet.

Resultatdiskussion

I denna litteraturstudie har vi fått svar på vår frågeställning och funnit ett spekt-rum av metoder.

Efter att ha undersökt olika kostbehandlingsalternativ har vi kommit fram till att det finns olika dieter för kortsiktig och långsiktig viktnedgång. Vi menar att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om olika dieter eftersom man med var-je patient sätter upp ett individuellt viktminskningsmål. Utifrån detta kan sjukskö-terskan ge råd om vilken diet som passar den patienten bäst. Enligt SOSFS 1993:17 ingår det i sjuksköterskans arbetsuppgifter vad gäller omvårdnadsåtgär-der att ge information och rådgivning om vad som kan vidtagas för att befrämja hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Sjuksköterska bör kunna, utifrån de krav som patienten har, kartlägga vilka resurser som finns till-gängliga för att kunna uppnå en balans i det dagliga livet. Enligt Carnevalis mo-dell (1999) kan krav till exempel vara värderingar, seder och bruk och om patien-ten då till exempel är vegetarian så måste sjuksköterskan hitta en diet som passar denna patient.

Kortsiktig viktnedgång

I Bogardus m fl studie (1981) där man undersökt två olika lågkaloridieter bestod den ena dieten av högre halter kolhydrater och mindre halter fett medan den andra innehöll högre halter fett och nästan inga kolhydrater. Den snabbaste viktförlusten såg man i den gruppen som åt nästan inga kolhydrater. Detta visar att för snabb viktnedgång ska man välja en diet med lågt kolhydratinnehåll. En studie som styrker detta är Yang och Van Itallie (1976). I denna studie jämförde man också två olika kolhydratdieter. Den ena innehöll måttliga halter av kolhydrater och pro-tein och den andra lågt kolhydratintag och högt fettintag. Deras studie visar att

gruppen som åt dieten med lågt kolhydratintag förlorade nästan dubbelt så mycket i vikt per dag än vad den andra gruppen som åt måttliga halter av kolhydrater gjorde. Studien jämförde resultatet från dessa dieter med resultatet från en fastan-de period. Den största viktförlusten skedfastan-de unfastan-der fastan-den periofastan-den när fastan-deltagarna fick fasta.

Även om den fastande perioden gav störst viktnedgång var det även den dieten som ledde till störst proteinbrist. Vi menar att även om fastande är den mest effek-tiva viktminskningsmetoden är den även den mest riskabla för kroppen eftersom det finns ett dagligt behov av näring för att kroppen ska kunna upprätthålla sina normala funktioner.

Enligt Carnevali (1999) är aktiviteter ett krav i det dagliga livet. Ens arbete är både en aktivitet och förpliktelse och detta kan vara svårt att sköta om inte krop-pen kan upprätthålla sina normala funktioner. Vid fasta förändras patientens inre resurser, som styrka, uthållighet och sinnesstämning och detta leder till svårighe-ter att få en balans mellan resurser och krav.

I en studie gjord av Hoffer m fl (1984) har man använt lågkaloridieter med olika mängder proteinhalter beroende på vilken idealvikt man vill uppnå. Resultatet visade att dieten med lägst proteinhalt ledde till negativ nitrogenbalans. Detta skulle kunna bero på att deltagarna inte uppnått så stor viktnedgång som de öns-kat. Detta visar att det är svårt att upprätthålla en bra proteinbalans vid snabb vikt-förlust.

Långsiktig viktnedgång

Vi anser att långsiktig viktnedgång är bättre för kroppen eftersom den då får en chans att vänja sig till kostförändringen. En studie där man undersökt förändringar i kostmönster under en längre tid är gjord i Gustafstudien av Andersson m fl (2000). Här användes tallriksmodellen som grund för vad som skulle vara en häl-sosam kostsammansättning. Den grupp som redovisade störst viktförändring var den som hade anammat tallriksmodellen bäst. Det visar att man egentligen inte behöver plocka bort så mycket av det goda i sin kost utan mest undvika regelbun-det intag av snabbmat och sötsaker för att långsiktigt uppnå viktminskning. Ut-ifrån detta har man även skaffat sig en sund livsstil som man ska försöka bevara resten av livet.

En annan studie har visat hur man med en hälsosam kost kan undvika övervikt och bibehålla den idealvikt man uppnått (Goulet m fl, 2003). Här har man använt sig av medelhavskost som resulterade i signifikanta minskningar av energiintag. Eftersom medelhavskosten är en långsiktig viktminskningsmetod ses inte några större viktförändringar på kort tid utan den kan liknas med tallriksmodellen som är en livsstilsbaserad kost.

Livsstilsförändringar, motivation och undervisning

För att kunna uppnå en optimal viktminskning krävs inte bara rätt diet utan även motivation och undervisning för att kunna förändra sin livsstil. Det framgår av VIPS (Ehnfors m fl, 2000) att information/undervisning är omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan ansvarar för.

En studie som har undersökt hur generella livsstilsförändringar kan leda till vikt-minskning är den gjord av Riebe m fl (2003). Den visade att en kombination av sund kost med minskat fettintag, ökad fysisk aktivitet och motivation leder till

positiva viktförluster. Detta visar att kost till viss del kan påverka vikten men i kombination med andra förändringar i livsstilen ger bäst resultat (Riebe m fl, 2003).

För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar är det viktigt att sjuksköters-kan har goda kunskaper inom dessa områden och sjuksköters-kan förmedla dessa till patien-terna. I studien användes även motivations- och beteende principer för att ändra kostvanor, bibehålla regelbunden träning och öka aktiviteter i det dagliga livet. Vi anser att det är viktigt att patienten själv får komma med förslag på förändringar så att sjuksköterskan inte tar över utan att patienten tar sitt eget ansvar i behand-lingen. Deltagarna får undervisning och sjuksköterskan ökar därmed deras kun-skaper som är en inre resurs och därmed kan även motivationen ökas. Eftersom det aldrig är lätt att gå ner i vikt så anser vi att det är viktigt med mycket stöd och uppmuntran från sjuksköterskan för att öka patientens motivation att vilja förändra sin livsstil.

Det framkom att 82,4 % av vårdpersonalen i Morris m fl studie(1999) ansåg att de kunde ge goda kostråd och de ansåg att nutrition har en viktig roll i behandlingen av övervikt. Detta understryker vårdpersonalens roll som konsult och hur viktigt det är med goda kunskaper om nutrition.

Enligt Carnevali (1999) ska vårdpersonalen fungera som en yttre resurs för patien-ten. Alltså är det viktigt att sjusköterskan då patienten har bristande motivation kan hjälpa till genom att uppmuntra och stötta.

Viktminskning kan många gånger handla om att förändra ett beteendemönster. En studie där deltagarna har förändrat sitt beteendemönster är gjord av Qi och Dennis (2000). I behandlingen ingick kognitiva förändringar, socialt stöd, nutrition och låg intensiv träning för att uppnå viktminskning. Resultatet visar att de som gått ner mest i vikt är de som ändrat sitt beteendemönster och här har undervisning haft stor betydelse när det gäller kostförändringar.

Medicinsk behandling

I studien gjort av Franson och Rössner (2000) undersöktes Xenicals® effekter i behandling mot övervikt. Den visade hur man i kombination med kostråd från dietist kan uppnå viktminskning. Vi tror att Xenical® är effektiv till en viss del men att man inte enbart kan förlita sig på medicinsk behandling gällande viktför-lust. Som resultaten redovisats ovan har deltagarna flera olika faktorer och dessa har tillsammans lett till en viktminskning. Xenical® kan dock vara lönsam som komplement till kostförändringar och fysisk aktivitet.

Förslag till implikationer

Inom sjukvården är det viktigt att all vårdpersonal uppmärksammar överviktiga patienter och ger behandling innan de utvecklar följdsjukdomar. I många fall får det preventiva arbetet påbörjas redan vid skolålder eftersom övervikt har ökat kraftigt bland barn och ungdomar. Vi menar att sjuksköterskan bör ha goda kun-skaper om såväl obesitas och följdsjukdomar som preventiva åtgärder för att för-hindra uppkomsten av obesitas. Sjukvården har idag bra kunskaper om hur man ska behandla följderna av övervikt. En viktig ambition vi har med vår studie är att sjuksköterskan ska ha kunskaper om olika viktminskningsmetoder för att kunna se hur respektive metod passar olika patienter. Sjuksköterskan kan då genom sin förmåga att påverka patienternas motivation framlägga valmöjligheter och låta patienten ta ställning själv till långsiktig eller kortsiktig viktnedgång.

Vi anser att vårdpersonalen under sin utbildning behöver mer undervisning om vad obesitas innebär och behandling kring detta.

Förslag till vidare forskning

Vi tror att det behövs omfattande forskning kring de olika viktminskningsmeto-dernas negativa effekter på hälsa. Detta har vi saknat i de artiklar vi studerat. De viktminskningsmetoder som ger snabba effektiva resultat kan vara farliga att fast-na i eftersom kostinnehållet är så pass begränsat. Det är viktigt att ha kunskaper kring detta för att kunna få patienten att inse att dessa dieter inte kan fortsätta en längre tid.

Vi tycker att det kan behövas mer forskning kring varför vissa patienter lyckas gå ner i vikt medan andra inte lyckas. Det skulle vara intressant att få undersökt vilka aspekter som kan ha en avgörande betydelse för viktresultatet.

REFERENSLISTA

Andersen T, Rissanen A & Rössner S (1998) Fetma/fedme en nordisk lärobok. Lund: Studentlitteratur.

Andersson I, Lennernäs M & Rössner S (2000) Meal pattern and risk factor evaluation in one-year completers of a weight reduction program for obese men – the “Gustaf” study. Journal of Internal Medicine, 247, 30-38.

Atkins R C (2003) Atkins för live., Stockholm: Forum.

Bogardus C, Lagrange B M, Horton E S & Sims E A H (1981) Comparison of carbohydrate-containing and carbohydrate-restricted hypo-caloricdiets in the treatment of obesity. The American society of Clinical Investigation, 68, 399-404.

Carnevali D (1999) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Stockholm: Liber.

Ehnfors M, Ehrenberg A & Thorell-Ekstrand I (2000) VIPS- boken. Stockholm: Vårdförbundet, FOU- rapport nr 48.

Ericson E & Ericson T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Franson K & Rössner S (2000) Fat intake and food choices during weight reduc-tion with diet, behavioural modificareduc-tion and a lipase inhibitor. Journal of Internal

Medicine, 247, 607-614.

Goulet J, Lamarche B, Nadeau G & Lemieux S (2003) Effect of a nutritional in-tervention promoting the Mediterranean food pattern on plasma lipids, lipopro-teins and body weight in healthy French-Canadian women. Elsevier, 2003, 115-124.

Hoffer L J, Bistrian B R, Young V R, Blackburn G L & Matthews D E ( 1984) Metabolic effects of very low calorie weight reduction diets. The American

soci-ety for Clinical Investigation, 73, 750-758.

Klang Söderkvist B (2001) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Montignac M (1999) Montignacmetoden – Jag äter och förblir smal. Stockholm: Forum.

Morris S E, Lean Mej, Hankey CR & Hunter C (1999) Who gets what treatment for obesity? A survey of GPs in Scotland. European Journal of Clinical Nutrition,

53, 44-48.

Polit D F, Beck C T & Hungler B P (2001) Essentials of Nursing research:

Meth-ods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott.

Qi B B & Dennis K E (2000) The adoption of eating behaviours conducive to weight loss. Eating Behaviours, 2000, 23-31.

Riebe D, Greene G W, Ruggiero L, Stillwell K M, Blissmer B, Nigg C R & Caldwell M (2003) Evaluation of a healthy- lifestyle approach to weight manag-ment. Preventive Medicine, 36, 45-54.

SBU (2002) Fetma – problem och åtgärder: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.

SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och

sjukvården.

Socialstyrelsen, http://www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm<2004-12-15>

Yang M & Van Itallie T B (1976) Composition of weight lost during short-term weight reduction. The Journal of Clinical Investigation, 58, 722-730.

Bilaga 1: Kriterier för granskning av

veten-skapliga artiklar enligt Polit m fl (2001)

Titel: Vetenskapliga artiklar ska börja med en titel som ska spegla studiens

inne-håll. Titeln får innehålla femton eller färre ord.

Abstract: Är en kort beskrivning av studien som ska vara placerad i början. Den

får innehålla mellan 100-200 ord. Studiens frågeställningar ska ingå, även vilka metoder som använts för att undersöka dessa frågor ska beskrivas. Resultatet ska också presenteras i abstract. Här ska även stå hur studiens resultat kan användas i omvårdnadsarbetet.

Introduktion: I introduktionen ska följande beskrivas:

• Det centrala fenomen som undersöks

• Det som forskaren vill uppnå med studien, det vill säga syfte och fråge-ställningar

• Hänvisning till relevant litteratur med tidigare forskning inom området, detta för att läsaren ska kunna förstå hur studien kan relateras till tidigare fynd och hur den nya studien kan bidra till ny kunskap

• Eventuell teoretisk ram

• En förklaring till varför studien är viktig i omvårdnadsarbetet

Metod: Under metoden ska det förklaras för läsaren vilken metod som används

och varför man valt denna. Här ska även redovisas urval, datainsamling, dataana-lys, forskarens ansträngningar till att studien ska vara av hög kvalitet samt etiska aspekter.

Resultat: Resultatsektionen ska presentera forskningsfynden, ofta görs detta med

hjälp av tabeller och figurer. I kvalitativa studier presenteras resultatet ofta i olika teman som framkommit under studien.

Diskussion: Forskaren ska dra slutsatser om hur resultatet kan användas i

prakti-ken. Sektionen ska förklara vad resultaten betyder och varför dessa blev på ett visst sätt. Diskussionen i en kvalitativ studie ska innehålla följande:

• En tolkning av resultatet, vad fynden betyder begreppsmässigt eller teore-tiskt och ur ett prakteore-tiskt perspektiv.

• Forskaren ger förslag på hur resultatet kan användas i omvårdnadsarbetet och rekommendationer för hur man kan utöka dessa kunskaper i fortsatt forskning.

• Studiens begränsningar ska beskrivas. Till exempel urvalssvårigheter och svagheter i datainsamling etc. Detta för att visa att forskaren är medveten om sina begränsningar.

Referenser: Ska innehålla en lista över böcker, rapporter och tidningsartiklar som

Bilaga 2: Artikelgranskning enligt Politm fl(2001) Författare, år,

artikel, tidsskrift & land

Titel Abstract Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenser

Andersson I, Len-nernäs M & Röss-ner S (2000) Meal pattern and risk factor evaluation in one-year complet-ers of a weight reduction program for obese men – the “Gustaf” study, Journal of Internal Medicine, Sverige Innehåller 20 ord. Lite väl lång titel. Speglar dock studiens in-nehåll. Är placerat i början av arti-keln. Innehåller 216 ord. Syftet med studien finns med. Även metod och resul-tat beskrivs. Tidigare studier beskrivs. Syftet med studien beskrivs. Inga frågeställningar finns med. Urval, datain-samling och dataanalys be-skrivs. Etiska aspekter be-skrivs. Resultatet är indelat i olika teman. Redovi-sas med hjälp av tabeller och fi-gurer. Forskarnas tolk-ning av resulta-tet beskrivs. Studiens svag-heter beskrivs. De flesta artik-larna är up to date.

Kritisk granskning av artikel:

Studien hade ett stort urval vilket var bra för studien eftersom den varade under ett år. Positivt att männen delades in i tre grupper beroende på viktför-ändring vilket gör det lätt för läsaren att utläsa resultatet. Metodsektionen är mycket bra eftersom olika kostklassifikationer beskrivs noggrant.

I resultatet är tabellerna väldigt bra, en tabell visar tydligt viktförändringar under behandlingsåret. Resultatet har delats in i olika teman vilket gör det lätt för läsaren att orientera sig igenom resultatsektionen.

Författare, år, artikel, tidsskrift & land

Titel Abstract Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenser

Bogardus C, La-grange B M, Horton E S & Sims E A H (1981) Comparison of carbohydrate-containing and car-bohydrate-restricted hypo-caloricdiets in the treatment of obesity, The Ameri-can society of Clinical Investiga-tion, USA Innehåller 14 ord. Speglar innehållet väl. Är placerad i början av studi-en. Innehåller 296 ord, alltså nästan 100 ord för mycket om man utgår från Polits kriterier. Saknar både syfte och fråge-ställningar. Me-tod och resultat finns med.

Det centrala fenomenet be-skrivs. Innehål-ler referenser till tidigare stu-dier inom om-rådet.

Syftet med stu-dien står be-skrivet.

Urval, datain-samling och dataanalys finns med. Även vil-ken metod man använt står be-skrivet. Saknas etiska aspekter. Resultatsektionen är indelad i olika teman. Resultatet redovisas med hjälp av tabeller och diagram. Tolkningar av re-sultatet finns med likaså begräns-ningar och svaghe-ter. Även förslag på hur man kan använda resultatet i omvårdnadsarbetet.

En hel del gam-la referenser. De flesta är från 70-talet. Den äldsta från 1930.

Kritisk granskning av artikel:

Abstract är väldigt långt och det känns som man redovisat för mycket av resultatet. Med tanke på att studien endast pågår under sju veckor är urvalet av åtta kvinnor tillräckligt. I metodsektionen saknas etiska aspekter. Dessa står istället i slutet av diskussionen. Metoden är indelad i olika sektioner vilket gör det lättare att utläsa de metoder som använts. Resultatet är indelat i olika teman vilket gör att det är lättläst. Tabell 1 i resultatsektionen är mycket bra då denna ger en god överblick på hur vikt och fettförlust förändras genom dietbehandlingarna. Diskussionen var bra eftersom man tydligt förklarade syftet och hur man skulle kunna använda dieterna i behandling av övervikt/fetma.

Författare, år,

Franson K & Rössner S (2000) Fat intake and food choices during weight reduction with diet, behavioural modi-fication and a lipase inhibitor, Journal of Internal Medicine, Sverige I titeln ingår 16 ord. Titeln visar tydligt vad studien avser. Innehåller 228 ord. Tydliga frågeställ-ningar saknas. Resul-tatet presenteras. Finns inga förslag på hur studien kan an-vändas i omvård-nadsarbetet.

Det centrala feno-menet finns be-skrivit. Hänvisning till relevant littera-tur inom området finns med. Syfte beskrivs, dock inte frågeställningar.

Urval beskrivs. Även studiedesignen beskrivs i metoden.

Datainsamlingen skrivs samt vilka be-gränsningar som gjorts. Studien är godkänd av etiska kommittén vid Karolinska institutet. Resultatet stämmer bra överens med syftet. Redovisas med hjälp av tabel-ler och figurer.

Diskuterar svagheter i studien. Be-gränsningar diskuteras. Referenserna är relevanta. En del är dock lite gamla, den äldsta är från 1953.

Kritisk granskning av artikel:

I studiens urval ingår 28 kvinnor och sex män. Detta anser vi vara en för ojämn fördelning, eftersom det kan ge ett missvisande resultat för männen. Antingen skulle männen uteslutits ur studien eller försökt få lika många män som kvinnor delaktiga i studien. Då hade man kunnat få ett intressant re-sultat att jämföra mellan de olika könen. Studien saknar en tydlig teoretisk referensram. Eftersom det saknas viktuppgifter på deltagarna i början på studien blir det svårt att utläsa om viktminskningen på nio kg är signifikant. Det skulle också vara av intresse att i en tabell exempelvis få jämföra del-tagarnas vikter indelat i olika grupper för att kunna följa upp en viktförlust.

En fördel med studien är att det används flera olika figurer och diagram för att visa mängden fettintag, energiintag i procent och måltider med mer än 25 g fett. Med hjälp av detta får man en mer överskådlig bild av resultatet. Även bra att det redovisas noggrant de olika fettkällorna, alltså vad som är sämst att äta osv. I diskussionen diskuterar forskarna studiens svagheter vilket gör att man förstår att forskarna är väl medvetna om dessa. Även tydliga tolkningar av resultatet finns med. Saknas dock förslag på fortsatta studier inom området.

Författare, år, ar-tikel, tidsskrift & land

Goulet J, Lamarche B, Nadeau G & Le-mieux S (2003) Ef-fect of a nutritional intervention promot-ing the Mediterra-nean food pattern on plasma lipids, lipo-proteins and body weight in healthy French-Canadian women, Elsevie, Canada Innehåller 21 ord. Lite väl lång titel om man hänvi-sar till Po-lits kriteri-er. Speglar dock inne-hållet väl. Är placerad i början av studi-en. Innehåller 216 ord. Metod, resultat och syfte finns be-skrivet.

Centrala feno-menet finns med. Hänvis-ningar till tidi-gare studier inom området står beskrivet. Syfte finns med.

Urval, datain-samling och dataanalys finns med. Etiska aspekter är be-skrivet. An-strängningar till hög kvalitet finns med. Resultatsektionen är inte indelat i teman. Man re-dovisar med ta-beller och dia-gram.

Tolkningar av re-sultatet finns med. Svagheter är be-skrivna. Exempel på hur man kan använda studiens resultat i omvård-nadsarbetet finns med. Även förslag på framtida forsk-ning nämns. De flesta refe-renser är från 1990- och 2000-talet.

Kritisk granskning av artikel:

Positivt är att man delat in metodsektionen i olika teman vilket underlättar för läsaren. Under metoden finns även bra förklarat vilken pyramid man använder sig av i medelhavskost och vad som ingår i den kosten. Man har även förklarat poängräkningen tydligt.

Som negativt angående resultatet är att man inte delat in denna i olika teman vilket gör att den känns svårläst. Finns bra tabeller av hur mycket delta-garna ätit inom pyramiden. Känns dåligt att det bara finns en tabell över vad deltadelta-garna väger efter behandlingen och ingen hur vikten låg på i början. Detta gör att det är svårare att tolka dietens resultat.

Författare, år, arti-kel, tidsskrift & land

Hoffer L J, Bistrian B R, Young V R, Blackburn G L & Matthews D E ( 1984) Metabolic effects of very low calorie weight reduc-tion diets, The American society for Clinical Investiga-tion, USA Innehåller nio ord. Speglar innehållet. Är placerad i början av studi-en. Innehåller 182 ord. Metod och resultat be-skrivs. Fråge-ställningar sak-nas. Hänvisning till tidigare studier beskrivs. Det centrala feno-menet beskrivs. Syfte finns med, dock inga fråge-ställningar. Urval, datain-samling och dataanalys be-skrivs. Metoden beskrivs. Även etiska aspekter finns med. Resultatet är ej indelat i teman. Resultatet redo-visas med hjälp av figurer och tabeller. Tolkning av resul-tatet beskrivs. Svagheter i datain-samlingen be-skrivs. Finns inga förslag på hur re-sultatet kan använ-das inom omvård-nadsarbetet.

De flesta artik-lar i referenslis-tan är från70-talet.

Kritisk granskning av artikel:

Urval känns rimligt i förhållande till längden på studien.

Det hade underlättat för läsaren om resultatet hade indelats i olika teman då det nu är svårläst. Tabellerna är tydliga och klara, särskilt den som beskri-ver förändringar under dieterna.

I diskussionen redovisas fler tabeller än i resultatet, vilket borde vara tvärtom.

Författare, år, artikel, tids-skrift & land

Morris S E, Lean Mej, Hankey CR & Hunter C (1999) Who gets what treatment for obesity? A sur-vey of GPs in Scotland, European Journal of Clinical Nutri-tion, Skottland Innehåller 12 ord. Speglar innehållet i studien. Är placerat i början av studi-en. Innehåller 221 ord. Metod och resultat be-skrivs. Syftet med studien beskrivs. Saknar frågeställningar. Frågeställning beskrivs. Hän-visar till statis-tiska rapporter inom ämnet, dock inga tidi-gare studier. Urval, datain-samling och dataanalys be-skrivs. Saknar etiska aspekter. Forskningsfynden beskrivs där olika teman ingår. Re-dovisas även med hjälp av tabeller.

Svagheter i studien beskrivs.

Tolkning av resul-tatet finns beskri-vet. Ger förslag på hur resultatet kan användas i om-vårdnadsarbetet.

Relevanta refe-renser.

Kritisk granskning av artikel:

Studiens urval är stort vilket gör att man får fram ett signifikant resultat. I studien ingår 1400 vårdpersonal av totalt 3597 som jobbade i Skottland 1997.

Studien saknar hänvisningar till liknande studier som gjorts inom området. Resultatet presenteras med hjälp av många tabeller som underlättar tolk-ningen av resultatet. Diskussionen tolkar resultatet bra och ger många konkreta exempel på hur vårdpersonalen upplever behandlingen av personer med övervikt och var personalens svagheter och styrkor finns.

Författare, år, artikel, tids-skrift & land

Titel Abstract Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenser