Mångkulturell eller monokulturell undervisning: En studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogent svenska skolor

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn- och unga i samhälle

Examensarbete

Grundnivå

Mångkulturell eller monokulturell

undervisning

En studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogent

svenska skolor

Multicultural or Monocultural Education

A Study of Educators’ Approach to Ethnically Homogeneous

Swedish Schools

Jessica Jönsson

Lärarexamen 210 hp

Barn - och ungdomsvetenskap

Slutseminarium: 2011-11-01

Examinator: Gitte Malm

Förord

Denna studie har varit ett intressant arbete. Jag har upplevt hela processen som berikande och stimulerande för mitt framtida yrke. Vill tacka mina informanter för att de gav sig tid och tog emot mig samt för att de delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Vill även tacka min handledare Mariann Enö som har visat engagemang och stöttat mig under hela denna resa. Sist men inte minst vill jag tacka min familj, framför allt min make, för att de stått ut med mig under hela denna period. Utan ert stöd och tålamod hade det aldrig gått.

Abstract

Jessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om

pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor.

Malmö högskolan: Lärarutbildningen.

Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i. I undersökningen har jag även tittat närmare på om deras synsätt färgas av de nationella styrdokumenten och om det står skrivet i verksamhetsplanen att pedagogerna skall undervisa mångkulturellt/ interkulturellt. Mitt tillvägagångssätt har varit att intervjua rektorer och pedagoger från olika skolor i denna kommun. Mina resultat visar att någon mångkulturell/ interkulturell undervisning inte förekommer. Jag upplevde inte heller att skolan förberedde eleverna för mötet med den mångkulturella skolan som de kommer att stöta på när de skall börja gymnasiet. Dessa elever måste då åka till grannkommunerna Lund eller Malmö. De olika teorier som jag använder mig av i denna studie påpekar att pedagoger och rektorer inte har tillräckliga kunskaper om mångkulturell/ interkulturell undervisning tröts att vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle. Allt forskning som finns idag inom detta område handlar om mångkulturell/ interkulturell undervisning i mångkulturella skolor. Vidare menar forskning att dagens samhälle ställer nya krav på den pedagogiska verksamheten och att det finns en osäkerhet om skolans roll i vår tid.

Slutsats: Rektorerna och pedagogerna på de undersökta skolorna arbetar inte utifrån ett mångkulturellt/ interkulturellt perspektiv.

Nyckelord

:

Innehållsförteckning

1. Inledning

8

1.1 Syfte

9

1.2 Frågeställningar

10

1.3 Disposition

10

2. Tidigare forskning och teoretisk bakgrund

11

2.1 Historiskt perspektiv

11

2.2 Tidigare forskning

12

2.3 Teoretiskt perspektiv

14

3. Värdegrund och läroplan

16

3.1 Nyckelord

17

3.1.1 Vad är demokrati

17

3.1.2 Vad är etnisk homogen skola

18

3.1.3 Vad är mångkulturell/ interkulturell

18

3.1.4 Vad är mångkulturell/ interkulturell undervisning 19

4. Metod

21

4.1 Metodval

21

4.2 Urval

22

4.3 Genomförande

23

4.4 Etiska principer

24

4.5 Reliabilitet och validitet

24

4.6 Analysförfarande

25

5. Resultat och analys

27

5.1 Skolornas lokala verksamhetsplan

28

5.2 Demokratisk undervisning

29

5.3 Mångkulturell/ interkulturell undervisning

30

5.4 Värden och traditioner som förmedlas

32

5.5 Modersmålsundervisning

33

5.6 Annan etnisk bakgrund

33

6. Slutsats och diskussion

35

6.1 Metoddiskussion

38

7.

_{Referenslista}

41

1. Inledning

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Lgr. 11, s. 4).

Människor flyttar från ett land till ett annat. De gör det av olika orsaker. Till följd av bland annat denna växande migration är dagens svenska samhälle i kulturellt, liksom i politiskt, socialt, moraliskt och religiöst hänseende mer heterogent än någonsin. I Sverige och i den svenska skolan finns idag en ökande andel människor med olika livssyner med rötter i olika kulturer och traditioner med olika idéer om hur människan bör leva och varför. Sverige antas därmed vara ett mångkulturellt samhälle.

Jag har blivit intresserad av ämnet på grund av det jag har sett under mina tidigare verksamhetsförlagda tider (VFT) i en skola från denna kommun. Mina frågeställningar var vilka förutsättningar skapade denna skola och andra skolor i kommunen för barnens möte med det mångkulturella samhället som de i framtiden kommer att vara delaktiga i? Förbereds eleverna inför det mötet? Hade rektorer och pedagoger från denna skola samt andra skolor i denna kommun ett mångkulturellt förhållningssätt och om deras undervisning präglades av den mångkulturella synen. Utövar andra skolor i kommunen undervisningen med samma synsätt? Hjälper pedagogerna sina elever att utveckla förståelse för andra kulturer, samvaro, solidaritet, gemenskap ”bort från vi och dom”? Följer rektorerna och pedagogerna riktlinjerna som styrdokumentet och läroplanen uppmanar till i förhållande till en demokratisk undervisning och värden som ligger i en kulturell mångfald?

Jag har valt att skriva denna uppsats eftersom jag anser att mångkulturalism är ett viktigt ämne i skolvärlden och utgör en stor del av verkligheten i dagens samhälle. Jag som blivande pedagog kan genom denna studie få en öppnare syn och bättre förhållningssätt till mångkulturell/ interkulturell undervisning.

Enligt läroplanen för grundskolan är pedagogernas uppdrag i denna fråga att skapa en mångkulturell mötesplats (Lgr.11). Skapar skolor i denna kommun förutsättningar för en mångkulturell mötesplats så som läroplanen förespråkar?

I läroplanen betonas det att ”skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram” samt vikten av att ”alla föräldrar med samma förtroende skall kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”. Undervisningen skall dessutom bedrivas med utgångspunkt i ”elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper för att främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling” (Lgr. 11, s. 5).

Enligt Caroline Ljungberg beskrivs och uppfattas svenska skolor i den allmänna debatten och inom en samhällsvetenskaplig forskningskontext som mångkulturellt. Hon menar att detta är en paradox eftersom undervisningen och skolans värderingar oftast utgår från en majoritetskultur (Ljungberg, 2005).

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att öka kunskaper om det förhållningssätt som etniskt homogena svenska skolor i en grannkommun till Malmö har. Om de arbetar och undervisar ur ett mångkulturellt/ interkulturellt perspektiv och om det förekommer i så fall på vilket sätt. I många klassrum finns det elever med olika kulturell bakgrund. Detta behöver inte betyda att man har många olika invandrargrupper i klassen. Även i klasser som anses vara relativt homogena har var och en av eleverna sin alldeles egna kulturell bakgrund med sin egen familjehistoria, särskilda vanor och tankesätt som skiljer sig från klasskamraternas. Skolkommittén hävdar att all undervisning måste ha sina rötter i elevernas kulturer och att det förankras i det mångkulturella tänkandet (SOU 1996:143).

Demokratins innebörd för mångkulturell/ interkulturell undervisning är att elever med annan etisk bakgrund än svensk får genom de demokratiska principerna en möjlighet att formellt framställa en önskan om mångkulturell undervisning i konkurens med skolans mål i övrigt. I en demokrati förutsätts dock att eleverna får en undervisning av pedagoger med ett mångkulturellsynsätt enligt gällande läroplan. John Dewey hävdar att all undervisning har sina rötter i elevernas kulturer och idéer. I det mångkulturella tänkandet är att i skolans värld arbeta mot demokrati på riktigt – alltså i praktiken (Dewey, 2003). Med denna studie vill jag undersöka om eleverna har möjlighet till inflytande, insikt och frihet att styra och välja i undervisning. Om elevernas olika ryggsäckar och erfarenheter får plats i klassrummet och om hänsyn tas till detta. Om det pedagogiska förhållningssättet präglas av det mångkulturella/ interkulturella synsättet.

1.2 Frågeställningar

 Hur uppfattar och resonerar rektorer och pedagoger kring mångkulturell/

interkulturellt synsätt/ arbetssätt?

 Vilka förutsättningar skapar skolan för barnens möte med det mångkulturella

samhället som de i framtiden kommer att vara delaktiga i?

 Bedrivs undervisningen med demokratiska arbetsformer i enighet med

riktlinjerna i värdegrund och läroplanen?

1.3 Disposition

Examensarbetet är utformat i fem delar. Den första delen består av inledning, studiens syfte och frågeställningar och disposition av arbetet. I andra och tredje delen tas upp teorier och begrepp som är relevanta för denna studie. I den fjärde delen tas det upp och presenteras metod och metodval som kommer att användas för att få svar på frågeställningarna och de följdfrågorna som kan förekomma. Resultatet av undersökningen presenteras i den femte delen samt analysen av studien i förhållande till olika teorier. Slutligen i den sjätte delen presenteras diskussionen med reflektion över resultatet och slutsats.

2. Tidigare forskning och teoretisk

bakgrund

2.1 Historiskt perspektiv

Den skola Sverige har idag är inte alls den samma som fanns för fyrtio år sedan. Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle med helt nya krav på den pedagogiska verksamheten. För att förstå dagens skola och dess utveckling är det nödvändigt att se den i ett historiskt perspektiv. Den nya pedagogrollen innebär att de personliga kvalitéerna hos de vuxna i skolan blir ännu viktigare än förr och lika viktiga som kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden. Skolans utveckling signalerar en medveten strävan att betrakta den som en integrerad del av hela samhället, men det

gäller också att betrakta skolans framåtskridande mot bakgrund av

samhällsutvecklingen i stort (Richardson, 2010).

I ett historiskt perspektiv märks tydligt att den svenska skolutvecklingen stått under inflyttande av internationella strömningar. Fram till 1940-talet var immigrationen störst från den tyskspråkiga delen av Europa. Därefter har Sverige genom åren tagit emot närmare 1 miljon människor från olika länder. Den svenska skolan är idag en sammansatt mötesplats med elever, lärare och skolpersonal från olika sociala och kulturella miljöer. Skolan har alltid fungerat som en värdeförmedlare. Hanna Kjellgren menar att utbildning i alla tider har varit ett sätt att påverka människors sätt att tänka om och se på värden. De centrala värdena skolan har till uppgift att förmedla och förankra hos eleverna har förändrats och utvecklats. Skolan kan ses som ett moraliskt rum och som en värdeförmedlare trots att det i styrdokumentet står att skolan skall förhålla sig värdeneutral (Kjellgren, 2008).

Enligt Ylva Broman växte det under 1940-talet fram en ny syn på skolan som medlare av det demokratiska idealet fram. Skolan skulle inte enbart fostra eleverna till att passa in i det rådande systemet utan även till självständiga och kritiska medborgare. Detta bland annat på grund av att händelserna under andra världskriget visat hur svag och ömtålig demokratin kan vara. Vidare menar Boman att skolans främsta uppgift var att

vilket kan ses som en motsägelse då demokrati förutsätter att skolan är mer än neutral. Skolan tar ställning eftersom den säger att de demokratiska värdena är de rätta jämfört med andra värden. Skolkommissionen talar om en fostran till samhörighet, samtidigt ska skolan ansvara för utvecklandet av den fria och självständiga människan. Detta då det är en förutsättning att människan är fri och självständig för att en demokrati ska fungera (Boman, 2002).

Enligt Lotta Brantefors har det svenska samhället alltid varit ett uppdelat samhälle genom människors olika tillgångar till egendom, utbildning, språk och arbete vilket har skapat, påverkat och format olika kulturella miljöer. Det finns avgörande skillnader mellan vad som beskrivs som det mångkulturella samhället förr och nu. Idag betonas kulturella, etniska och religiösa skillnader i debatten om det mångkulturella samhället. Uppkomsten av dagens mångkulturella samhälle anses av vissa författare har sin början i 1950-talets arbetskraftinvandringbeskrivs. Lotta Brantefors menar att begreppet som den mångkulturella skolan är främst associerade med de skolorna i invandrartäta områden. Hon poängterar även vikten av att tydliggöra att det finns flera olika sätt att diskutera en mångkulturell undervisning och ett mångkulturellt samhälle. Det är därför viktigt att vi frågar oss vem det är som definierar olikheten och skillnaderna i den kulturella mångfalden och utifrån vems kultur, normer och perspektiv som olikheter och skillnader framträder (Brantefors, 1999).

Mångkulturell undervisning i Europa och Nordamerika ses som undervisning av etniska minoriteter. Det västerländska utbildningssystemet använder sig av genus och klassorättvisor vilket förstärker och ökar diskrimineringen av etniska minoriteter. Utbildningssystemet är monokulturalistiskt och ett uteslutande system där den vite medelklassmannen utgör normen. Den ”hegemoniska” diskursen. Nutida rasistiska diskurser talar inte om rasskillnader utan om kulturskillnader. I dagens mångkulturella skola är ”svenska, vita och kristna barn den rådande normen”. ”Utomeuropeiska, svarta och muslimska barn representerar de andra” (Tesfahuney, 1999, s. 39).

2.2 Tidigare forskning

Billy Ehn anser att människor skapar och förändrar själva kulturen i en process. Forskning om mångkulturalism och skola handlar om att på olika sätt studera skolan i ett samhälle där flera kulturer under olika villkor existerar samtidigt. En möjlig paradox

att uppmärksamma är skolans uppdrag att å ena sidan fostra till vissa gemensamma värderingar med koppling till kristen etik och västerländsk humanism och å andra sidan ta hänsyn till och uppmuntra till pluralism och yttrandefrihet (Ehn, 1986).

Inom pedagogisk forskning finns det inte mycket skrivet om skolan i förhållande till det mångkulturella samhället. Ett intresse för dessa frågor har däremot visats inom etnologisk forskning. I boken ”Det otydliga kulturmötet” skriver Billy Ehn om mötet på en förskola med en mångkulturell barngrupp. Resultatet av hans studie visar att pedagogerna för det mesta undvek att prata om individuella skillnader mellan barnen. Den kulturella mångfalden i barngruppen hanterades genom att samvaron huvudsakligades till att handla om praktiska frågor kring trivsel, hygien, klädsel, arbetsro, och inlärning av baskunskaper som om dessa inte hade med kulturella skillnader att göra (Ehn, 1986).

Tio år efter Ehns arbete gjorde Owe Ronström, Ann Runfors och Karin Wahlström en studie i samma område för att se om det hade skett några förändringar i sättet att uppfatta, gestalta och hantera mångfalden. Resultatet visade att trots att personalen hade valt att arbeta i en miljö där invånarna hade anknytning till flera olika nationaliteter valde de i stort sett enstämmigt att bestämt och öppet framhäva förskolorna och skolorna som svenska. Personalen vill få barnen att tänka och tala på svenska, fira de svenska traditionerna och att uppleva och förstå skönhetsvärde i den svenska naturen (Ronström, Runfors, & Wahlström, 1995).

Enligt Pirjo Lahdenperä är det ett mångkulturellt samhälle där skola och utbildning förändras utifrån mångfalden och ställer nya krav. Lahdenperä hävdar att mycket av utbildning och utbildningsinstitutioner är fortfarande monokulturella och nationalistiska trots att världen har förändrats och blivit mer heterogen än någonsin. Vidare menar hon att det inte räcker med att lära sig teoretiskt dvs. kognitivt och bli medveten om sina kulturella föreställningar och begränsningar. Etnocentriska föreställningar och värderingar måste konfronteras med andra uppfattningar och känslomässigt bearbetas (Lahdenperä, 2007).

Det nya synsättet på mångkulturalism i forskning är alltså ett interkulturellt synsätt som påverkar pedagogiken. Det interkulturella synsättet handlar, till skillnad från det mångkulturella synsättet, om hur olika kulturer samverkar och berikar varandra istället för att bara finnas sida vid sida. Man strävar efter att förstå hur kulturer påverkar människors utveckling och lärande samt våra inlärda föreställningar och fördomar om hur olika kulturer påverkar elever, lärare och föräldrar (Lahdenperä, & Lorentz, (red) 2010).

Enligt Gösta Arvastson och Billy Ehn existerar en osäkerhet om skolans roll i vår tid. Skolans uppdrag att ge alla elever en likvärdig start i livet. Denna uppgift försvåras bland annat av en omfattande segregation på grund av sociala och kulturella skillnader. Arvastson och Ehn menar att klasskillnader mellan barn från olika uppväxtmiljöer har blivit tydligare och skolsegregationen har ökat. Denna segregation skapar särskiljande erfarenheter och olika verklighetsuppfattningar (Arvastson, & Ehn, 2007).

2.5 Teoretiskt perspektiv

John Dewey utbildningsfilosofi blev anmärkningsvärt tidigt känd i Sverige liksom hans stora intresse för barn. ”De som är små har en märklig förmåga som de vuxna förlorat”:

the power to grow (Dewey, 2003, s. 19). Han hävdar att det är viktig att ge utrymme åt

den enskilda elevens fria växt och utveckling. Skolan måste föras närmare det samhälle vars syften den skall tjäna. Enligt honom är skolan samhällets styrinstrument både när det gäller elevernas egen utveckling och samhällets framtid. ”Där man inte har något inflytande finns ingen känsla av personligt ansvar” (Dewey, 2003, s. 160).

Deweys pedagogiska skrifter gäller grundläggande frågor. En av dessa frågor är demokrati. Dewey menade att demokrati primärt inte var ett alternativ till andra samhälls- och styresformer utan snarare ett uttryck för ett samhälle präglat av ömsesidig kommunikation i ett pluralistiskt samhälle. Vidare betonar han att utbildningens demokratiska uppgift består i att arbeta med helhetssyn på människan. Genom att hon får möjlighet att delta i aktiviteter som mångsidigt speglar samhällets olika aspekter och motsättningar kan en ökad mognad och insikt växa fram organiskt, och därmed också förmåga att delta och ta ansvar. ”Det personliga växandet bör stå i centrum för undervisningen och det gynnas bäst genom ett fritt utbyte mellan elever, lärare och

lärostoff” (Dewey, 1999, s. 225). Enligt Författaren adlar mångfalden människan. Varje människa är unik och värdefull för den mänskliga gemenskapen. Mångfalden får ett särskilt värde genom sin betydelse för utvecklingen. Så som den biologiska mångfalden är viktig för naturen, är den sociala mångfalden viktig för demokratin och samhällsutvecklingen (Dewey, 1999).

Det är inte tillräkligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr. 11, s 5).

3. Värdegrund och läroplanen

I skolans värdegrund är utgångspunkten att det demokratiska samhället inte kan hålla samman utan en överordnad värdegemenskap. I värdegrunden ses de gemensamma demokratiska värderingarna som en förutsättning för ett mångkulturellt samhälle som kännetecknas av respekt och tolerans för skillnader i människors uppfattningar och tankesätt. Lgr. 11 utgångspunkt är att en verklig kulturell mångfald endast är möjlig i ett samhälle där medborgarna delar de grundläggande demokratiska värderingarna. En möjlig tolkning av värdegrunden är att samhället och skolan inte är mångkulturell enbart genom att det fysiskt rymmer människor och elever med skiftande kulturell bakgrund. Mångkulturalism kan däremot uppnås genom införlivande av de värden läroplanen innehåller (Lgr.11).

Lgr. 11 tar upp skolans värdegrund och uppdrag. ”Skollagen”(1985:1 100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde… (Utbildningsdepartementet, 2006).

I Lgr. 11 under avsnittet ”Skolans värdegrund och uppdrag” finns det några underrubriker som på ett eller annat sätt tar upp arbetet med mångkultur: ”grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning, rättigheter och skyldigheter, skolans uppdrag och till sist god miljö för utveckling och lärande”. Under några av ovan nämnda rubriker finns följande citat:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (Lgr. 11, s. 6).

I såväl skollag som i läroplaner återfinns olika skrivelser som går att räkna till en politisk vilja att iscensätta det mångkulturella samhället. Detta skall enligt läroplanerna Lgr. 11 och Lpf. 11 ske genom att ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. Vidare heter det att ”främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” (Lgr.11 & Lpf.11).

3.1 Nyckelord

Nedan följer några begrepp som tas upp i uppsatsen. Dessa begrepp: Demokrati, etnisk homogen skola, monokulturell undervisning/ synsätt, mångkulturell/ interkulturell undervisning är centrala för förståelse av ämnet och den vidare diskussionen.

3.1.1 Vad är demokrati?

I Sverige har vi haft demokrati i många decennier. Det finns länder där folk offrar sina liv för att uppnå det som vi har och tar för givet. Skolan har en unik och viktig roll när det gäller att ge alla chansen att få träna demokrati i praktiken. Demokrati i förskolan och skolan kan betyda många saker. Jag väljer dock att referera till Pia Nilssons föreläsning ”Att arbeta demokratiskt” som jag tog del av under höstterminen 2009.

Pia Nilsson hävdar att man måste sätta ord på vad demokrati innebär för den enskilde läraren. Hon använder sig av begreppen: tid, lyssna, se och tolka. Med detta menar hon att man som verksam pedagog ska kunna läsa av barnen och lyssna på vad de har att säga. Ge tid för att skapa möjligheter för att förstå vad barn/ eleven vill och menar. Att vara demokratisk i skolan och förskolan är att också anpassa miljön till barnens behov. Att arbeta demokratisk innebär att hitta lösningar tillsammans med barnen. Prata och föra diskussioner med dem (Nilsson, Föredrag 2009-11-11).

För John Dewey är demokrati ett återkommande tema. Han räknas till de stora demokratiteoretikerna. Särskilt intresserade han sig för relationen mellan demokrati och utbildning. Enligt Dewey ses demokrati som ett relativt och inte ett absolut värde. Vidare menar han att kommunikationen mellan olika parter i samhälle är livsnerven i den demokratiska gemenskapen. Utan den uteblir den organiska dynamik genom vilket

ett demokratiskt samhälle kan utvecklas och förbättras. ”Utan samtal och samspel mellan människor kan samhället inte vidmakthållas” (Dewey, 2003, s. 126).

Demokratins betydelse för mångkulturell/ interkulturell undervisning är förmodligen ovärderlig och av största mening. En elev med annan etisk bakgrund än svensk får genom de demokratiska principerna en möjlighet att formellt framställa en önskan om mångkulturell undervisning i konkurens med skolans mål i övrigt. I en demokrati förutsätts dock att eleverna får en undervisning av pedagoger med ett mångkulturellsynsätt enligt gällande läroplan. I en mångkulturell undervisning skall pedagogiken utgå från alla elevernas behov. Alla elever skall oavsett bakgrund kunna identifiera sig med innehållet i undervisningen. Undervisningen skall med andra ord vara öppen inför olika kulturella perspektiv.

3.1.2 Vad är en etnisk homogen skola?

En etnisk homogen skola betyder att elever som går i skolan har samma etniska bakgrund. En etnisk homogen skola behöver inte vara helt homogen, d.v.s. består av elever med en och samma bakgrund för att betraktas som etnisk homogen utan även skolor som har inslag av andra kulturer kan betecknas som etnisk homogena, då dessa kulturer utgör minoriteten i skolan.

Enligt Gösta Arvastson och Bill Ehn har begreppet etnicitet introducerats i svensk och europeisk kulturforskning under 1970-talet med inspiration från den amerikanska kulturantropologin som riktar sig på hur uppfattningar om gemensam härkomst får för betydelse i samhällslivet. Arvastson och Ehn menar att det handlar om människors sätt att definiera sig själva i relation till andra och att man har något gemensamt som har att göra med deras ursprung som till exempel språk, historia eller kultur (Arvastson, & Ehn, 2007).

3.1.3 Vad är mångkulturell/ interkulturell?

Begreppet mångkulturell ligger nära begreppet interkulturell. Skillnaden mellan mång- och interkulturell kan läsas som om ”mång” är en kvantitativ beskrivning medan ”inter” i interkulturell brukar beskriva en handling, eller en interaktion. Mångkulturalitet avser

flera kulturers parallella existens. Begreppet får utifrån denna förståelse innebörden av något som sker snarare än att beskriva hur något är (Bergstedt, & Lorentz, 2004).

Interkulturell är således en term som antyder en process, ett gränsöverskridande, interaktion och ömsesidighet. Samtidigt innehåller begreppet interkulturell kvalitativa och värdemässiga aspekter vid kulturmöten.

Ömsesidig respekt, tolerans, jämlikhet och social rättvisa är bland de etiska värden som ofta förekommer som mål för ett interkulturellt syn- och arbetssätt när det gäller uppfostran och utbildning. Interkulturalitet avser möten mellan olika kulturer. Mångkultur och mångkulturalismen beskriver ett samhälle bestående av olika etniska och kulturella grupper. Orden kan användas både normativt och deskriptivt. Normativt innebär att samhället har ett ideal med mångkulturell jämlikhet och rättvisa. Deskriptivt är då att samhället ses som mångkulturell när andra etniska bakgrunder finns representerade. I Sverige och internationellt används olika begrepp inom det mångkulturella/ interkulturella kunskapsfältet. Gemensamt för dessa grundsynen är att begreppen kan till kvalitativa aspekter i ett samhälle av kulturell och etnisk mångfald omfatta individer från olika kulturer (Regeringskansliet, 2005a).

3.1.4 Vad är mångkulturell/ interkulturell undervisning?

Begreppen mångkulturell/ interkulturell undervisning förekommer frekvent i skolforskning med etnicitetsfokus. I dagens samhälle betonas begreppen med större eftertryck än tidigare men detta är allt annat än något nytt. Denna form av undervisning lyftes upp redan på dagordningen 1946 när skolkommission krävde en fostran i demokratisk anda (Regeringskansliet, 2005a). Enligt Hans Lorentz förenas all pedagogisk forskning kring det mångkulturella från 1990-talet och framåt av ett

interkulturellt perspektiv. Detta perspektiv innebär i likhet med det

socialkonstruktivistiska ett avfärdande eller avvisande enlig följande hypotes:

Alla funderingar på att kunna bedriva pedagogisk verksamhet i ett mångkulturellt sammanhang som grundar sig på teorier som uppfattar lärande, kunskap och utveckling som universella och enhetliga (Lorentz, 2007, s 43).

Lorentz anser att alla som befinner sig i en mångkulturell lärandemiljö måste sluta att tänka i termer ”vi” och ”dem”. En kännedom om våra likheter och olikheter medverkar till en mångkulturell lärandemiljö. Det har riktats kritiska röster mot den mångkulturella utbildningen där det anses att mångkulturell utbildning skall vara endast för elever med annan kulturell bakgrund än svenska. Lorentz menar att mångkulturell utbildning skapar interkulturell kompetens och att den borde vara en utbildning för alla (Lorentz, 2006).

4. Metod

4.1 Metodval

Undersökningen bygger på en studie med kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla frågor som resulterar i innehållsrika svar. Detta innebär att man har efter att alla intervjuer är genomförda ett rikt material som kan leda till många intressanta skeenden, åsikter och mönster. Syftet med studien är avgörande för vilken sorts metod man bör använda sig av (Trost, 2010). I denna studie använder jag mig av den kvalitativa metoden eftersom jag vill försöka förstå rektorernas och pedagogernas uppfattningar och resonemang i förhållande till mångkulturell/ interkulturell undervisning i etniskt homogena svenska skolor. Materialet har samlats in med hjälp av diktafon och anteckningar vid intervjutillfällena. Utformningen av intervjufrågorna har haft i avsikt att svaren skulle öppna upp för följdfrågor som i sin tur för vidare till ett utvecklat resonemang (se bilaga 1, s. 45). Eftersom jag har valt att använda mig av den kvalitativa metoden till denna studie är det viktigt att tolka och förstå resultatet som de intervjuade uttrycker det. Staffan Stukát menar att det väsentligaste för den kvalitativa metoden är att ge utryck åt och förstå innebörden och inte att förklara, förutsäga eller generalisera informanternas åsikter och tankar (Stukát, 2005).

En intervju görs i ett bestämt syfte nämligen att intervjuaren söker den andra personens kunskaper, synpunkter, tankar och upplevelser av något. Inte bara innehållet (vad som berättas) utan även formen (sättet att berätta) är betydelsefull (Kaijser, & Öhlander, 1999, s 57).

Undersökningen har genomfört i några etnisk homogena svenska skolor som ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg. Skolorna i denna kommun erbjuder grundskoleutbildning från F-9 klass. Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt pedagogerna hade och om de förberedde eleverna för mötet med det mångkulturella samhälle de lever i. I undersökningen ville jag även titta närmare på om deras synsätt omfattades av de nationella styrdokumenten och om det stod skrivet i skolornas verksamhetsplan om de skulle undervisa med mångkulturellt/ interkulturellt synsätt.

Vidare ville jag undersöka om pedagogerna förberedde eleverna på något sätt för mötet med den mångkulturella skolan som de kommer att stöta på när de skall börja gymnasiet. Dessa elever måste då åka till grannkommunerna Lund eller Malmö. På grund av detta är ämnet relevant av den orsaken att vårt samhälle är i behov av integration mellan grupper med olika etnicitet och eftersom det är ett faktum att eleverna från de undersökta skolorna kommer att möta på den högre utbildningsnivån en mångkulturell skola.

Undersökningen pågick huvudsakligen under några dagar i de utvalda skolorna. Avsikten med att genomföra intervjuer i flera skolor i den utvalda kommunen var till för att jämföra om skolorna hade lika eller olika förhållningssätt till mångkulturell/ interkulturell undervisning. På detta sätt kunde studien få möjlighet till en djupare analys. Även under min praktikperiod, som genomfördes i en av dessa skolor, inhämtade jag material från min loggbok som var relevant för denna studie. Intentionen med detta var att jämföra om pedagogernas synsätt till mångkulturell/ interkulturell undervisning var likartad. Intervjuerna genomfördes där informanterna kände sig bekväma och avslappnad. Runa Patel och Bo Davidson menar att man skall studera handlingssätt i ett naturligt sammanhang i samma stund som de inträffar (Patel, & Davidson, 2003).

4.2 Urval

Undersökningsområde för denna uppsats var en grannkommun till Malmö. I den utvalda kommunen finns det inte någon uttalad mångkulturalitet. Detta innebär att skolorna i kommunen betraktas som etniskt homogent svenska. I denna kommun finns det inte någon gymnasienivå vilket innebär att eleverna måste åka till grannkommunerna Lund eller Malmö för att fortsätta med gymnasieutbildningen. Det är en kommun av medelhög social och ekonomisk standard. Kommunens invånarantal år 2010 var ca 20.000. Av dessa var 12 % barn i skolålder mellan 7-15 år (tagen ur kommunens statistikuppgifter). Enligt statistiska uppgifter finns det i kommunens skolor 9 % barn med annan etnisk bakgrund än svensk där bara några få har båda föräldrar med annan härkomst. De flesta barn som går i kommunens skolor är adopterade vilket innebär att dessa barn lever och uppfostras som svenskar. Eleverna i skolornas upptagningsområde bor vanligen i villaområde. Skolorna har ökat i antal elever eftersom det byggs nya villaområden samt att det flyttat in barnfamiljer in i kommunen som produkt av ett

generationsskifte. Invandring av familjer med icke svensk härkomst förekommer i stort sätt inte i denna kommun.

Informanterna består av två kvinnliga rektorer och sex pedagoger (fyra kvinnor och två män) från fyra av de sex grundskolorna F-9 i den utvalda kommunen. Med ordet ”pedagog” menar jag lärare. Anledningen till att jag ville intervjua rektorer och pedagoger var för att det var just de som bar ansvaret för undervisningen i dem respektive skolorna. En av rektorerna har arbetat tidigare i mångkulturella skolor. Fyra av de sex pedagogerna som intervjuades hade inte erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell skola. Informanternas etniska bakgrund var framförallt svensk men några av dem hade annan etniskt härkomst. Tre av de intervjuade pedagogerna var klasslärare medan de tre andra var ämneslärare i NO, SO och Idrott.

4.3 Genomförande

Jag kontaktade via telefon rektorerna för alla skolor i kommunen. Fick först inget svar och efter ett antal misslyckade försök valde jag att skicka ett elektroniskt brev till respektive skola. Efter detta fick jag kontakt med rektorerna. Jag berättade om studien och önskemål att få genomföra intervjuer med och olika pedagoger. Rektorerna skulle undersöka möjligheten att hitta pedagoger som kunde ställa upp med intervju och återkomma till mig med besked. Så småningom bokades tider för intervjuer med rektorer och pedagoger.

Jag var på de utvalda skolorna under några dagar. Där intervjuade jag rektorer och pedagoger. Någon intervju med alla rektorerna från de fyra skolorna som deltog i undersökningen kom inte till stånd på grund av deras arbetsbelastning. Varje intervju hade en längd på cirka 40-60 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon. Under tiden intervjun pågick antecknades stödord som hjälp till följdfrågor. Intervjusituationerna var generellt avslappnade med öppna frågor där pedagoger och rektorer fick tid på sig att fundera och svara. Vi satt vid varje intervjutillfälle i den intervjuades arbetsrum/ klassrum, förutom i ett tillfälle där pedagogen ville sitta i personalrummet. Vi blev störda ett antal gånger av elever och annan personal som ville fråga något. Detta påverkade intervjun så klart. Pedagogen kom av sig, jag kände att pedagogen inte tog syftet med intervjun på allvar och resultatet av intervjutillfälle blev

att jag fick för lite information. Ingen av rektorer eller pedagoger som ställde upp för intervju avbröt intervjun utan de var nöjda och till och med glada över att ha blivit intervjuade eftersom de fick reflektera över sitt pedagogiska förhållningssätt i förhållande till mångkulturell/ interkulturell undervisning.

4.4 Etiska principer

Jag utgår ifrån de forskningsetiska principerna och dess fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet. 2011):

Informationskrav: Informanterna underrättades i förväg om undersökningens syfte.

Informanterna fick veta i förväg vad studien skulle handla om.

Samtyckeskrav: Deltagarna i undersökningen har själva haft rätt att bestämma rörande

sitt deltagande. De fick möjlighet att avbryta sin medverkan utan konsekvenser för deras yrkesutövande. Inget samtyckeskrav behövdes eftersom informanterna var över 15 år. Samtyckeskrav av elevernas föräldrar behövdes inte heller eftersom barnen inte skulle delta i undersökningen.).

Konfidentialitetskrav: Informanterna underrättades om att deras deltagande var anonymt

liksom skolans och kommunens namn. Svaren skulle inte kunna härledas till den enskilda individen. Informanterna skulle benämnas med till exempel pedagog och/ eller rektor för att skydda deras anonymitet.

Nyttjandekrav: Informanterna underrättades om att det inspelade material endast skulle

användas i undersökningens syfte. Materialet kommer inte att användas i till exempel i andra publicerade sammanhang eller liknande.

4.5 Reliabilitet och Validitet

Enligt Rolf Ejvegård måste undersökningsmetoden, mätinstrumentet och måttet vara användbart och korrekt. För detta krävs det att denne är reliabel och valid. Infrias inte dessa två krav har inte forskningsresultatet något vetenskapligt värde (Ejvegård, 2003). Vidare menar Rolf Ejvegård att reliabilitet även kan benämnas tillförlitlighet. Med detta menas tillförlitligheten och användbarheten av mätinstrumentet och måttenheten

(Ejvegård, 2003). John Bell anser att den mätning som utförs skall åstadkomma samma resultat vid olika tillfällen, där det råder lika omständigheter som vid första mätningen, d.v.s. att mätning är stabil (Bell, 2000).

Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning kan sägas handla om beskrivning av det insamlade material har bearbetats på ett intressant, pålitligt och begripligt sätt. I rapporten beskrivs även förutsättningarna inför studien och hur resultatet under processen har vuxit fram. Enligt Rolf Ejvegård betyder validitet att forskaren mäter det som denne avser att mäta. Bell menar med andra ord att validitet betyder giltighet. Validiteten är beroende av vad som mäts och om det framkommer i frågeställningen (Ejvägård, 2003).

Eftersom mina frågeställningar inriktar sig på att få veta och förstå hur pedagogerna ser på den mångkulturella undervisningen i etnisk homogena svenska skolor, använder jag mig av en kvalitativ studie. Trovärdigheten utgör ett av de största problemen med kvalitativa studier och således också kvalitativa intervjuer. Med detta menar Trost att jag som intervjuare måste kunna visa att det insamlade materialet har samlats in på sådant sätt att de är seriösa och relevanta för den aktuella problemställningen (Trost, 2010).

4.6 Analysförfarande

Det finns tre praktiska steg att ta hänsyn till i vetenskaplig empiriskt/ teoretiskt arbete. För det första samlar man in datamaterial. Vidare skall man analysera materialet och till sist tolka sitt datamaterial med hjälp av de teoretiska verktyg som man har till sitt förfogande och koppla den till syfte och frågeställningar (Trost, 2010). Efter att ha genomfört alla intervjuer och spelat in de med hjälp av diktafon, behövde jag transkribera mina intervjuer. Detta var ett omfattande samt krävande arbete. Efter det måste jag bearbeta, analysera och tolka det insamlade materialet. Till att börja med lyssnade jag på materialet ett antal gånger och sökte stöd i det som jag hade antecknat under intervjutillfällen. Anledningen till att göra så här var för att hitta mönster och kunna dela upp informationen i olika kategorier för vidare bearbetning. Jag lyssnade på banden ytterligare en gång och skrev ner vissa minnesanteckningar för att därefter skriva en kort sammanfattning av intervjuerna. Samtidigt börjar jag strukturera all material i punktform och skrev ner sådant som var viktigt i förhållande till syfte och

frågeställningar för att därefter börja skiva all brödtext. Jag hade under arbetet med projektplanen valt ut litteratur som var relevant för studien. Efter att ha skrivit all brödtext började jag analysera texten med hjälp av den tidigare forskning och teoretisk perspektiv jag valt för denna studie.

5. Resultat och analys

På skolorna arbetar väldig få personer med annan etnisk bakgrund än svenska. Bland den pedagogiska personalen finns det framförallt pedagoger med annan etnisk bakgrund som undervisade i språk samt personalen från köket och städpersonal.

Resultatet av det empiriska materialet och av materialet från loggbok visar att informationen jag har fått är likartad. Detta trots att det handlar om olika skolor med olika antal elever med annan etnisk bakgrund än svenska. Jag kunde konstatera att antal elever med annan etnisk bakgrund var lågt. Enligt rektorerna och pedagogerna var de flesta av dessa elever adopterade eller hade en förälder som var av icke svensk härkomst. Bara några få elever hade en annan etnisk bakgrund där båda föräldrar kommer från ett annat land. Dessa familjer kom huvudsakligen från något västeuropeisk länd (Tagen ur rektorernas uttalande).

Vidare visade resultatet att det inte fanns något beslut tagen på de utvalda skolorna om att de skulle arbeta mångkulturellt. Rektorernas svar beträffande mångkulturell undervisning var likartade. Rektorerna var i hög grad medvetna om att någon mångkulturell undervisning inte förekom och att ”detta var något de behövde diskutera, bearbeta och så småningom introducera i undervisningen för att kunna skapa goda förutsättningar för elevernas framtida liv och deltagande i samhälle”. Samtidigt upplevde rektorerna att behovet att arbeta mångkulturell inte finns. ”Dessa skolor vill först och främst ge barnen en stark plattform att stå på”. Vidare menar de att ”om verksamheten skall fungera krävs det att alla förstår det svenska språket och kulturen”. Utifrån vad rektorerna framställde som rationella och pedagogiska motiveringar, fostrades barn i skolorna efter svenskt mönster medan andra kulturer förpassades till obetydligt och utan inflytande i vardagen. Enligt Gösta Arvastson och Billy Ehn (2007) råder okunskap inom mångkulturell/ interkulturell undervisning. När pedagoger inte vet

hur de ska kunna arbeta mångkulturell, väljer de att fortsätta arbeta på det sättet de tidigare har gjort.

5.1 Skolornas lokala verksamhetsplan

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt… (Taget ur skolornas lokala verksamhetsplan, 2011).

I skolornas lokala verksamhetsplan för året 2010 står bl. a att alla elever ska bli sedda varje dag, ha gemensamma normer och regler och ha respekt för varandras olikheter. Skolan skall bedriva ett varierat arbetssätt. Eleverna skall känna arbetsglädje, trygghet och uppleva en rak och öppen kommunikation. Skolan skall arbeta för en positiv människosyn där varje individ möter respekt och hänsyn genom att uppmuntra och lyfta fram det positiva hos varje elev. Skolan skall uppmuntra elever att komma till tals och ta deras synpunkter och önskemål på allvar.

Pedagogerna skall lyssna och uppmuntra eleverna i det dagliga arbetet. Skolan skall arbeta för att eleverna successivt utökar ansvaret för sitt arbete och sin skola genom att ha tydliga mål. Eleverna skall utveckla goda kunskaper och färdigheter efter sina egna förutsättningar genom att få kontinuerlig träning i språk-, läs-, skriv- och matematikfärdigheter. Eleverna skall arbeta i olika grupperingar för att träna socioemotionell förmåga. Skolan skall uppmuntra till regelbunden rörelse och motion. Skolan skall främja en ”vi-känsla” och skapa god social gemenskap med traditioner och gemensamma upplevelser genom att vuxna på skolan tar naturlig del i elevernas lek och arbete. Skolan skall arbeta så mycket som möjligt i återkommande åldersblandade aktiviteter och temadagar såsom julpyssel, lekdagar, stranddag, melodifestival o.s.v. Pedagogerna skall ge eleverna möjlighet till att vara i arrangemangen av de gemensamma aktiviteterna.

Skolan skall tydliggöra och synliggöra läroplanens och kursplanens mål för eleverna. Allmänt skall skolan göra det genom att i praktiken koppla de olika målen till konkreta saker de gör just då i vardagen. Skolan skall arbeta mot målen genom att individualisera

undervisningen, anpassa litteraturen och ge stöd i olika gruppsammansättningar. Skolan skall arbeta mot målen med hjälp av kursplanen. Till exempel är en tydlig utformning av arbetsuppgifterna och tydliga genomgångar inför varje arbetsområde viktigt. Eleverna skall få en tydlig respons på sina produktioner. För att få eleven att förstå och utvecklas skall pedagogerna ge kommentarer eller kommunicera med eleven individuellt.

Skolan försöker hela tiden arbeta utifrån elevens behov och målsättningar. Arbetssättet blir annorlunda när det gäller elever med särskilda behov. Skolan erbjuder dessa elever det som behövs för att få möjlighet att uppnå målen i läroplanen.

Trygghet och lärande går hand i hand för att med självförtroende kunna möta framtiden. I en skolmiljö som bl. a präglas av respekt för varandra och för naturen, är förutsättningarna för lärande goda (Taget ur skolornas lokala verksamhetsplan, 2011).

Analysen och jämförelsen av det som står i skolornas lokala verksamhetsplan om hur pedagogerna i sitt dagliga arbete gör visar att pedagogerna följer verksamhetsplanen och verkställer den på ett tillfredställande sätt. Skolorna arbetar demokratiskt i det anseende att pedagogerna uppmuntrar eleverna att komma till tals, att de lyssnar och tar deras synpunkter och önskemål på allvar. Eleverna får vara med och påverka undervisningen, aktiviteterna och skolmiljön. Det som inte nämns i verksamhetsplanen är att skolorna skall undervisa med ett mångkulturellt/ interkulturellt synsätt vilket inte framgick heller vid intervjuerna. Rektor och pedagoger från de undersökta skolorna menar att ”eleverna smälter in så bra i skolmiljön som råder så att de känner att behovet av en mångkulturell synsätt inte är nödvändigt”. Således förekommer inte denna typ av undervisning i skolorna.

5.2 Demokratisk undervisning

De undersökta skolorna har en verksamhetsplan för likabehandling och demokratisk undervisning. Termerna mångkulturell eller interkulturell undervisning förekom inte. Rektorerna var medvetna om att ”det är viktigt att diskutera om det som händer utanför skolans dörrar, i samhälle och i världen och att eleverna måste få möta den komplexa verkligheten”. Rektorerna ansåg att ”ett utbyte med ett samhälle som är mer

mångkulturellt än det samhället som skolorna ligger i hade varit nyttigt och viktigt” (Taget ur en av rektorernas uttalande). Vidare framkom det att en nedtoning av ett mångkulturell tänkande utgör en grogrund för uppkomsten av fördomar mot till exempel invandrare. Avsaknad av mångkulturell/ interkulturell undervisning får trots dessa tankegångar betraktas som en brist. John Dewey (2007) betonar att utbildningens demokratiska uppgift består i att arbeta med helhetssyn på människan. Genom att hon får möjlighet att delta i aktiviteter som mångsidigt speglar samhällets olika aspekter och motsättningar kan en ökad mognad och insikt växa fram organiskt, och därmed också förmåga att delta och ta ansvar. Deweys idéer och grundtankar förmår fortfarande utmana vårt utbildningssystem. Han är en viktig inspirationskälla för såväl den pedagogiska teorin som det praktiska pedagogiska arbetet.

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Lgr 11, s.4).

5.3 Mångkulturell/ interkulturell undervisning

En mångkulturell undervisning har att göra med ett grundläggande krav på all undervisning. I många klassrum finns det elever med olika kulturell bakgrund. Det behöver inte betyda att man har många olika invandrargrupper i klassen. Även i klasser som tycks förhållandevis homogena har var och en av eleverna en alldeles egen kulturell bakgrund med en särskild familjehistoria, särskilda vanor och tankesätt som skiljer sig från kamraternas. Det sist nämnda är något som både pedagoger o rektorer från de undersökta skolor håll med om att ”alla elever är unika individer”, men detta lyfts inte upp med mångkulturell synsätt. När man för samman skillnader mellan elever till större helheter med utgångspunkt i sådant som kön, social tillhörighet, hemland o.s.v. kan man diskutera mångkulturalitet på en mer strukturell nivå, men grunden i utbildningssammanhang har att göra med det alldeles konkreta – att erkänna och synliggöra den personliga historien hos var och en av eleverna. All undervisning måste

ha sina rötter i elevernas kulturer och i det mångkulturella (SOU 1996:143). Rektorerna säger ”att det är i möten mellan människor det hände någonting. I mötet förändras atmosfären, förutsättningar för kontakt eller grunden för avståndstagande”.

John Dewey (2003) hävdar att avsaknaden av kunskap inom mångkulturell/ interkulturell undervisning är enorm inom de etnisk homogena skolorna vilket också framkom i min studie. Pedagogerna behöver utbildning inom mångkulturell/ interkulturell undervisning för att kunna utveckla ett mångkulturaliskt förhållningssätt eftersom samhället i stort ser ut så här. För pedagogerna och rektorer från de undersökta skolorna handlar mångkulturell undervisning om alla elevernas lika värde, trots denna tankegång arbetar de inte med mångkulturell synsätt. Gösta Arvastson och Billy Ehn (2007) menar att det råder en osäkerhet i pedagogernas roll i vår tid inför den mångkulturell/ interkulturell undervisning. I skolvärlden är personalen medveten om behovet och brister men eftersom kunskaper saknas inom området arbetar de på samma sätt som de alltid har gjort.

Pedagogerna från de undersökta skolorna anser att ”arbetet med mångkultur finns skrivet mer som självklarhet i olika dokument men att det inget finns skrivet om hur man skall arbeta med det”. Detta stämmer överens med SOU utredning i relation till utbildningen i ett mångkulturellt samhälle, där mångkulturell undervisning har att göra med grundläggande krav på all undervisning. I många klassrum finns det elever med skilda kulturella bakgrund. Detta behöver inte betyda att i dessa klasser finns det många olika etniciteter utan dessa grupper kan utgöra minoriteten men det är dock viktig att erkänna och synliggöra dessa minoriteter. Enligt SOU måste all undervisning ha sina rötter i elevernas kulturer och i det mångkulturella (SOU, 1996:143).

Hans Lorentz (2007) skriver att det råder osäkerhet om vad riksdagen beslutat gällande förekomsten av interkulturell undervisning. Forskning visar att någon medveten form av interkulturell undervisning inte bedrivs. Att döma ur min analys av de undersökta skolorna förekom i stort sätt ingen interkulturell undervisning alls. En interkulturell synsätt på undervisningen måste förekomma som en naturlig del och inte endast vid vissa tidpunkter. Personal måste få utbildning och läromedel som förmedlar det interkulturella. Det mångkulturella synsättet kräver inte ett eget ämne eller ändring i kursplanen. Ur pedagogernas svar framkom att ”när det händer något i världen brukar

de prata om det i klassen”, men de anser att detta inte räcker för att påstå att de arbetar med mångkulturell synsätt. Vidare tror pedagogerna att det inte finns någon personal med utbildning eller kompetens inom ämnet på skolorna. Av rektorernas och pedagogernas svar framkom att det finns pedagoger på skolorna som har arbetat på andra skolor med helt andra förutsättningar men deras erfarenheter tas inte till vara i de skolorna de arbetar i nu. ”Den mångkulturella undervisningen är en av många saker som vi behöver utveckla i verksamheten” (pedagogernas uttalande).

5.4 Värden och traditioner som förmedlas

Av analysen framkommer att de värden som skolorna förmedlar är den samma som finns skrivna i läroplanen. Solidaritet, lika värde och lika behandling är exempel på värden som skolorna förmedlar. Rektorerna anser att ”det är viktigt att betona för eleverna att alla människor har lika värde oavsett kön och grupptillhörighet”. ”Att alla människor har sin frihet och integritet”. ”Eleverna måste tänka, lära sig förstå och vilja att jämställdhet ska finnas på alla plan” . Vidare menar de att ”man måste prata och diskutera mycket kring värderingar med eleverna så att de förstår vad det handlar om”. ”Att hur speciell en människa än är måste man möta personen på dennes villkor”. Av det som framkom i undersökningarna kan sägas att skolorna förmedlar barnen de svenska traditionerna och de mest beständiga värdena. Pedagogerna och rektorerna ansåg att dessa är fundamentala för utformningen av en människas värdegrund. Utbildningsdepartementet (2006) hävdar att skolan är en social och kulturell mötesplats som har både möjlighet och ansvar att förstärka den förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar som finns hos alla i skolan.

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (Lgr 11, s. 6).

5.5 Modersmålsundervisning

Enligt grundskoleförordningen har barn och unga med ett annat modersmål än svenska rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan (tidigare kallades detta för hemspråksundervisning). Kravet för att undervisningen skall kunna bedrivas är att det finns lämplig pedagog samt att antal elever i en grupp överstiger fem (Grundskoleförordningen, 1994:1, 1194). Resultatet av min studie visar att i de undersökta skolorna finns det enbart några få elever som har sina rötter i andra länder. Dessa elever kommer framförallt från europeiska länder. Av de elever som har en annan bakgrund än svensk är det bara några få som deltar i modersmålsundervisning. Detta beror dels på att föräldrarna tackar nej till undervisningen, dels att det måste finnas minst fem elever som söker till samma modersmål för att undervisningen skall bedrivas samt att behörig pedagog finns.

Svensk och internationell forskning visar att modersmålsundervisningen är bra för integrationen. Forskning som har genomförs vid centrum för tvåspråkighet i Västerås visar att barn som är duktiga och kan sitt modersmål har lättare att ta till sig andra

ämnen samt att det hjälper skriv- och läsinlärningen i svenska.

Modersmålsundervisningen ger även eleverna ett mera rikt och utvecklat abstrakt tänkande och det stärker också den egna identiteten (cf2, 2011).

Detta stämmer väl med pedagogernas svar beträffande elever som har modersmålsundervisning. De ser tydligt att dessa elever är oftast duktigare i övriga ämnen jämför med elever som har valt bort modersmålsundervisningen. Anledningen till att vissa föräldrar inte vill att deras barn ska ha modersmålsundervisning grundas i en rädsla för att deras barn kommer att särbehandlas eftersom detta kopplats till deras etniska bakgrund. ”Dessa föräldrar har inget intresse av att undervisningen bedrivs med ett mångkulturellt synsätt”. Skolan har skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning till elever som har ett annat levande språk än svenska, men kan inte på något sätt tvinga elever att tacka ja till det.

5.6 Annan etnisk bakgrund

Vid intervjuerna framkom att ”när barnfamiljer med annan etnisk bakgrund kommer till skolan blir föräldrarna glada över att deras barn erbjuds från starten att delta i en vanlig

klass”. Pedagogerna och rektorerna säger att ”barnen lär sig språket fortare och kommer snabbare in i det svenska samhället”. ”Föräldrarna vill att barnen lär sig det svenska språket, om den svenska kulturen och hur det svenska samhället fungerar”. Skolans uppdrag är att å ena sidan fostra till vissa gemensamma värderingar med koppling till kristen etik och västerländsk humanism och å andra sidan ta hänsyn till och uppmuntra till pluralism och yttrandefrihet. Detta är en möjlig paradox att uppmärksamma eftersom i den integrationsdebatt som inkluderar svensk skola betonas vikten av att barn med utländsk bakgrund tillägnar sig grundläggande kunskaper i svenska språket (Lgr. 11, SOU 1996:55, SOU 1997:121). Parallellt betonas betydelsen av kulturell och språklig mångfald. Rektorerna från de undersökta skolorna säger att ”några föräldrar till dessa barn vill ha modersmålsundervisning men annars vill de inte överhuvudtaget ha någon särbehandling”.

6. Slutsats och diskussion

Det moderna Sverige är mångkulturellt och den respekt för olika kulturer som det mångkulturella samhället bygger på, får aldrig medföra undertryckande av den individuella människans rättigheter och frihet. Eftersom den obligatoriska skolan förändras med tiden borde lärarutbildningen vara mer förutseende och diskutera mångfald på ett djupare plan och även vad mångkulturell/ interkulturell pedagogik är samt hur vi som pedagoger kan arbeta med ett adekvat förhållningssätt för att på så sätt skapa goda förutsättningar för eleverna. Lärarutbildningen har ifrågasatts. I den statliga utredningen ”Det blågula glashuset” (SOU 2005:56) påtalas en bristande anpassning av lärarutbildningen till den mångkulturella verkligheten. Utbildningen beskrivs som dålig inordnad för att förbereda de blivande lärarna inför mötet med den mångkulturella barngruppen/ klassen. Kritikerna menar att lärarutbildningen inte motsvarar de krav som dagens pedagoger möter och behandlar etnicitets- och könsperspektiv i allt för liten utsträckning. Därför anser jag det vara av största vikt att ta hänsyn till detta i lärarutbildningen.

Pirjö Lahdenperä (2007) hävdar att trots att samhället förändras utifrån mångfalden är utbildningsinstitutioner fortfarande monokulturella och nationalistiska. Skolorna är medvetna om den mångkulturalitet som finns kring oss i samhället men där skolorna betraktas som etnisk homogent svensk vill de starkt vidhålla den svenska kulturen som den gemensamma grunden. Man kan fråga sig varför det är viktigt att ha ett mångkulturellt förhållningssätt i all skolundervisning på alla svenska skolor? Svaret är att svenska skolor bör inse vikten av att arbeta interkulturellt så att eleverna förbereds för att leva och verka i samhället. I styrdokumenten framgår att skolan bör arbeta med att belysa de värden som ligger i en kulturell mångfald och med att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Dock finns det inga exempel på hur en sådan undervisning skall bedrivas. Det står i läroplanen att pedagoger skall ha en mångkulturell synsätt, att de skall undervisa mångkulturell, men hur gör man det?

Ann Runfors (2003) som bedrivit forskning både i förskole- och skolmiljö hävdar att skolpersonalen blir troligtvis tvungen att vända sig till andra källor än läroplaner och kursplaner för att få svar på detta. Detta stämmer väl med pedagogernas svar beträffande deras kunskaper och erfarenheter inom mångkulturell/ interkulturell undervisning. De menar att rektorerna inte erbjuder fortbildning eller annat likvärdig inom detta område. Runfors tolkar detta som att pedagogerna i sitt vardagliga arbete söker efter det som förenar och är gemensamt hos eleverna i relation till det pedagogerna behärskar. Resultatet av min studie visar att olikheter relaterade till härkomst oftast inte synliggörs trots att pedagogerna hävdar att det även är viktigt att allas ursprung respekteras. Den sammanblandning som eftersträvas ses som ett sätt att sammanfoga individerna på ett jämliktsätt och eftersom i de undersökta skolorna är majoriteten av elever av svensk härkomst blir det gemensamma den svenska kulturen och språket.

Diskussion kring den mångkulturella skolan kopplas ofta samman med skolor där större andelen av elever är invandrare. Detta har inneburit att mångkulturell undervisning ofta associeras till skolor i invandrartäta områden. I kommunen där undersökningen genomfördes bor invånarna som i ett eget litet samhälle, som i en egen värld. Detta på gott och ont. Under intervjuerna framkom det att ett av skolornas mål var att hjälpa barnen med att bli starka och trygga i sig själva och att leva demokratisk vilket skapar goda förutsättningar för elevers möte med det mångkulturella samhället som finns utanför skolans dörrar. Rektorerna var medvetna om att det är viktigt att diskutera om det som händer utanför skolans dörrar, i samhället och i världen och att eleverna måste få möta den komplexa verkligheten. Trots dessa tankegångar fanns det en avsaknad av ett mångkulturell/ interkulturell synsätt i dem undersöka skolor. Har eleverna inte möjlighet att se och diskutera i skolan om den verkligheten som faktiskt finns utanför skolans värld, kan de troligtvis inte ha rätt uppfattning om hur det egentligen är. Därför är det mycket viktigt att skolan bör arbetar med ett mångkulturellt synsätt där all undervisning måste ha sina rötter i elevernas kulturer och i det mångkulturella oavsett antal elever med annan etnisk bakgrund som kan finnas i en klass.

I ”Olika ursprung och gemenskap i Sverige” (SOU 1983:57) ges förslaget att interkulturell undervisning skall vara ett element i all undervisning. Trots detta förekommer inte begreppet i dagens styrdokument. Johannes Lunneblad skriver om den