Lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Gendered learning differences
A study
of differences between boys' and girls' learning
in the English classroom
Inlärningsskillnader i engelska mellan pojkar och flickor
Bafrin Shaqlawai
Examensarbete 15 hp Examinator: Anna Wärnsby
VALprogrammet Handledare: Shaun Nolan
Abstract
Syftet med den här undersökningen är att identifiera skillnader i strategier pojkar och flickor använder för att förbättra sina kunskaper i det engelska språket. Frågeställningarna är dels för att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i hur de lär sig engelska samt att se om dessa skillnader kan kompenseras inom skolan. Undersökningen har baserats på datainsamling i form av intervjuer med engelsklärare. Dessa intervjuer transkriberades och har använts för en innehållsanalys med temat skillnader i lärande mellan pojkar och flickor för att således uppfylla syftet med arbetet. Undersökningen har visat att många av elevernas strategier skiljer sig åt. Exempelvis i det avseendet att pojkar sysselsätter sig mer med datorspel och flickor gör mer arbete än pojkarna för att tillgodogöra sig samma kunskaper. Lärarnas utlåtande överensstämmer med vad forskningen säger kring skillnader mellan pojkar och flickors utveckling i det engelska språket. Lärarna verkar också vara medvetna om att det finns en skillnad i hur pojkar och flickor lär sig engelska, men samtidigt är de överens om det finns svårigheter i att hantera dessa skillnader i klassrummet på grund av tidsbrist och
resurser. Den här uppsatsen påvisar behovet av förändringar i engelskundervisningen, där lärarna måste kompensera och anpassa för att jämna ut könsskillnader. Pedagogerna måste samtidigt kunna se elevers lärande utanför skoltid som något värdefullt som kan
implementeras i skolan för elevers kunskapsutveckling inom det engelska språket. Flera forskare återkommer till vikten av lärarens val av metoder som används för att utveckla kommunikationen i det engelska språket och hur betydelsefulla de är i förändringsarbete för att jämna ut könsskillnader i engelsk lärande.
1. Inledning 7
2. Syfte och frågeställningar 8
3. Tidigare forskning 9
3.1 Lärande i och utanför klassrummet 9
3.2 Skillnader i lärande 9
3.3 Strategier och vägen till lärande 10
3.4 Internet som läromedel 10
3.5 Individanpassade läromedel 11
3.6 Lärarens roll i engelskundervisningen 11
3.7 Skolinspektionens granskning av engelskundervisningen 12
4. Teoretiskt perspektiv 13
4.1 Lärande 13
4.2 Utmanande undervisning 13
4.3 Pojkar och flickors utbildning enligt Pisa rapport 2018 14
4.4 Sociala och kulturella påverkan på lärande 16
5. Metod 18
5.1 Metodval 18
5.2 Urval 19
5.3 Undersökning och tillvägagångssätt 19
5.4 Etiska principer 20
6. Analys och diskussion av resultat 21
6.1 Skillnader i pojkar och flickors lärande 21
6.2 Kompensation för könsskillnader 23
6.2.1 Individbaserad undervisning 24
1. Inledning
Skolans uppdrag är att främja alla individers möjlighet att inhämta och utveckla sina kunskaper. I ämnet engelska ska eleverna utveckla en kommunikativ förmåga för att förstå engelska i tal och skrift samt kunna formulera sig och kommunicera med säkerhet (Skolverket, 2020). I den svenska skolan är ämnena matematik, svenska och engelska de tre kärnämnena som alla elever måste ha godkänt betyg i när de slutar årskurs 9. Detta visar på hur stor vikt Sverige och det svenska folket lägger vid det engelska språket. I Lgr 11 står det att eleverna ska ges förutsättningar för att utveckla sin förmåga att
● förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter ● formulera sig och kommunicera i tal och skrift
● använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda
● anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (Skolverket, 2011, s.33).
Undervisningen ska också stötta eleverna att utveckla förmågan att utgå från egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Därav är det väsentligt att elevers lärande sker efter dessa riktlinjer som Lgr 11 har som grund för undervisning i engelska språket. Vidare har ett tillägg gjorts i läroplanen, i vilket det står att skolan aktivt ska motverka traditionella könsmönster, men samtidigt visar studier att lärare bemöter pojkar och flickor på olika sätt, till exempel genom sin kommunikation Imsen (2006).
Om någon tittar på könsskillnaderna i hur elever tar sig an kunskaper och lärande utanför skolan, visar det sig att pojkar oftare än flickor lär sig ett främmande språk via datorspel. Doktorsavhandlingen “Extramural English in Teaching and learning”, skriven av Pia Sundqvist (2009), visar att datorspel och fritidsengelska har stor påverkan på hur väl pojkars och flickors ordförråd, uttal och flyt har utvecklats. Sundqvist (2009) anger fler exempel på elever som har, med hjälp av filmer, skådespelare, datorspel och internet utvecklat sitt engelska språk och tagit det till nivåer som inte är möjliga med bara undervisningen i skolan.
Skolinspektionen (2011) utförde en rapport med syftet att undersöka hur engelskundervisningen gick till i de svenska skolorna för årskurser 6–9. I rapporten framkom att lektionerna var illa anpassade efter elevens behov. Vidare visar rapporten att hälften av de svenska elevernas engelska lärande sker på fritiden, främst genom filmer, serier och datorspel. Enligt Sundqvist (2009) finns det visserligen könsskillnader i språkinlärningen, då pojkar lägger 43 procent av fritiden på datorspel och kommunikation på internet med hjälp av det engelska språket. Motsvarande andel för flickor ligger enbart på bara 6 procent. Denna skillnad visar varför pojkar har mer flyt i sin muntliga förmåga och ett större ordförråd. Sundqvist (2009) menar att pojkar blir mycket “starkare” i den muntliga aspekten av engelska språket tack vare deras användning av det på fritiden. Idag lyfts jämställdhetsfrågor fram som finns beskrivet i flera olika kursplaner för olika skolämnen Skolverket (2020). Det innebär att det finns visserligen belägg för att könsskillnader kan påverka elevers strategier i engelskundervisning och detta förklarar hur pojkar och flickor använder sig av olika strategier för att bearbeta samma material för engelsk språkinlärning.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet är att undersöka om det finns skillnader i pojkars och flickors lärande inom engelskämnet och om de påverkar elevernas lärandemiljö samt språkutveckling.
Frågeställningarna för undersökningen är:
● Vilka genusrelaterade skillnader finns det bland pojkar och flickors lärande i engelskämnet?
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning som är relevanta för det här arbetets syfte och frågeställningar presenteras.
3.1 Lärande i och utanför klassrummet
När elever ska lära sig är det viktigt att undervisningen samspelar med elevernas informella lärande. Görs inte detta kan det påverka elevernas studieresultat negativt. Forskare skiljer på tre olika sorters kunskap som måste samspela. De tre olika kunskapsområdena är faktaorienterad, procedural (utföra praktiska uppgifter) och självstyrd kunskap. Dessa tre är centrala områden för att eleverna ska utveckla sitt lärande och kritiskt tänkande enligt Håkansson & Sundberg (2012). Dessa är viktiga eftersom kunskap är grunden för lärande och för att eleverna ska lära sig nya saker behöver varje elev ha en mängd kunskap som organiseras och sedan används. Att organisera kunskap är en process som tar flera år och kräver hjälp av andra. Ju tidigare stödet sätts in, med återkoppling och motivationsbyggande, desto mer troligt är det att eleverna lär sig mycket inom området Håkansson & Sundberg, (2012). Enligt Håkansson och Sundberg (2012) innebär det att lärare måste ta hänsyn till, att elevens lärande inte bara sker i skolan, utan också genom fritidssysselsättningar då det t.ex i engelska språket blir en katalysator för språkets utveckling samt att elevers kunskapsutveckling syns tydligare.
3.2 Skillnader i lärande
Forskning kring lärande bland pojkar och flickor har gjorts i olika studier, där fokus har legat på att undersöka skillnader mellan dem. Autor & Sjögren (2017) har i en studie undersökt varför det går bättre för flickor än pojkar i skolan och jämfört elever i USA med elever i Sverige. Rapporten diskuterar skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolan över tid samt de bakomliggande orsakerna. Skribenterna hävdar att det är viktigt att påpeka att differensen mellan pojkar och flickors lärande i skolan inte är ett nytt fenomen. Det har funnits en skillnad mellan könen ända sedan Sverige började föra statistik kring skolresultat. Det som är viktigt att bearbeta dessa skillnader och hur skolan hittar olika vägar att aktivt arbeta med att utjämna den differensen.
3.3 Strategier och vägen till lärande
Det finns olika sätt och strategier för att tillgodogöra sig de olika förmågorna i kunskapskraven i engelska. För att eleverna ska utvecklas och inhämta kunskaper kan lärare tänka på olika metoder. Att till exempel använda sig av olika typer av grupparbeten är bra för lärandet. Det talas om kollaborativt lärande, där syftet är att förbättra sina kamraters lärande. Forskare har kommit fram till att denna metod medför att eleverna blir mer motiverade, att deras insatser ökar eftersom de hjälper sina vänner och att de utvecklas som grupp då de samarbetar för att komma fram till en lösning. Vidare menar Dylan (2013) att elever kan lära sig av varandra. Exempelvis kan en pojke som är starkare muntligt i engelska samarbeta med en flicka som inte har samma flyt i språket och på detta sätt kan de stärka varandra och minska vissa brister om det behövs.
3.4 Internet som läromedel
I dagens skolor har en viss utveckling skett i arbetet med digitalisering. Digitalisering har lett till en bättre förståelse för elevers olika sätt att lära sig det engelska språket, exempelvis genom informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT har blivit allt vanligare i klassrummet eftersom det är en stor del av elevernas vardag och i skolan sysselsätter de sig dagligen med datorspel, sociala medier och digitala verktyg som läromedel. Användningen av IKT består av digitala läroböcker, informationssökning, mejl och att skriva arbeten. Detta innebär att dagens skolor inte enbart har traditionella läroböcker, utan att de även använder internet i större utsträckning för att variera undervisningsmetoder. Estling Vannestål (2007) förespråkar en ännu större användning av IKT, för att på så sätt få med sig alla typer av elever och samtidigt ta in deras fritidsaktivitet som undervisningsmaterial. Det synsätt som Estling Vannestål ger uttryck för är av intresse för den här studien genom sin nära koppling till undersökningens syfte, som är att titta på hur strategier för lärande skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt hur detta kan påverka engelskundervisningen. Med hjälp av IKT Lärare kan bättre förstå elevers lärande via digitala verktyg på och ökar sina egna kunskaper om hur tekniken påverkar eleverna och hur det kan implementeras i undervisningen.
3.5 Individanpassade läromedel
Idag krävs det att lärare ser till att deras undervisning är individanpassad för att säkerställa att alla elever tillgodogör sig kunskaper och känner motivation i lärandet. Skolverket (2020) menar att alla elever är i behov av ledning och stimulans, men att det inte får tas för givet att en typ av undervisning eller material passar alla elever. I lärarens försök att leda och stimulera elevers lärande måste den även ta hänsyn till den individuella eleven, lokaler, resurser, undervisningsgruppen och elevantalet. Samtidigt påverkas planeringen och läranden av det engelska språket av det beteendet som elever har gentemot läraren. Enligt Anna Ekström (2009) hänger detta delvis ihop med lärarens engagemang i sitt ämne och sin undervisning samt även dennes ledarskap i att förmedla kunskaper. Ekström (2009) hävdar att läraren ska visa ett tydligt ledarskap i klassrummet och att individanpassning enbart sker om läraren känner sina elever och vet hur den ska lära ut kunskapsstoffet till dem.
3.6 Lärarens roll i engelskundervisningen
Hunter (2011) har i sin rapport skrivit om vilka som kan vara de bakomliggande orsakerna till att elever inte utvecklar flyt, korrekthet och komplexitet i det engelska språket. Han menar på att det beror på flera faktorer, där en av dem relaterar till lärarnas roll i klassrummet och att många elever som har felaktigt uttal på engelska ord snabbt får höra det och blir rättade av sina lärare. Detta skapar i sin tur en osäkerhet hos eleverna, som sedan inte vågar utsätta sig för situationer där de kan råka uttala ord fel. Dessutom hindrar detta elever från att testa sig fram och från att göra misstag som kan ge lärdomar för deras kommunikativa utveckling. Han menar på att det är bättre att elever kommer ut från sin bekvämlighet och vågar testa sig fram för att kunna utveckla sina kunskaper.
Författaren belyser även en annan viktig aspekt av den feedback lärare ger övningar i olika förmågor i engelska språket. Han benämner övningarna som ganska kontrollerande från lärarens sida, det vill säga att läraren har utformat uppgiften och talar om det exakta tillvägagångssättet för eleverna. Detta lämnar inget utrymme för eleverna att lösa uppgiften på olika kreativa sätt och ändå komma fram till samma resultat. Läraren bör istället titta på aktiviteter som känns genuina för eleverna och har starka kopplingar till deras utveckling av flyt i språket. Dessa aspekter är särskilt viktiga när skillnader mellan pojkars och flickors ska
ses över och jämnas ut samt att kunna ge ett annat perspektiv kring genusrelaterade skillnader i engelskundervisning.
3.7 Skolinspektionens granskning av engelskundervisningen
För att ge en bild av hur engelskundervisning granskas utifrån styrdokumenten, har en kvalitetsgranskning gjord av Skolinspektionen (2011) tagits med. Rapportens syfte är att titta på hur mycket engelska eleverna faktiskt använder under lektionstid, och den utgår från elevenkäter samt intervjuer med skolledning, lärare och elever för att på bästa sätt ge en helhetsbild av engelskundervisning på olika skolor runt om i Sverige. Den här granskningen har tagits med då den genom sitt fokus på engelskundervisning har tydlig koppling till den här studiens syfte och frågeställning. Granskningen visar att det finns stora skillnader i hur engelskundervisningen går till på olika skolor runt om i Sverige trots att alla skolor ska följa samma läroplan och utgå från samma kunskapskrav. Exempelvis bedrivs många engelsklektioner på svenska och elever lär sig således ofta mer engelska på fritiden, med hjälp av internet, media och datorspel, än de gör under lektionstid. Både lärare och elever är överens om att det finns flera förbättringsområden inom engelskämnet i skolorna. Bland annat måste lärare bli bättre på att anpassa sin undervisning efter elevers förutsättningar och behov, samtidigt som de måste ta hänsyn till de olika sociala situationer eleverna befinner sig utanför skolans ramar, fritidsintressen t.ex.
4. Teoretiskt perspektiv
4.1 Lärande
Teorier om lärande har utvecklats de senaste åren, där begreppet inlärning har ersatt det tidigare begreppet lärande Håkansson & Sundberg (2012). Vidare pratas det om informellt lärande, vilket är det lärandet som sker utanför klassrummet, exempelvis i hemmet, med kompisar, på träningen och så vidare.
Flickor och pojkar har olika skolresultat och utbildningsministrar i olika länder har gett forskare uppdraget att undersöka varför det finns en skillnad i studieresultat mellan könen Håkansson & Sundberg (2012). Forskaren, Rob Gilbert, menar att skillnaderna i resultatet inte beror på biologiska faktorer, utan snarare på motivation, intresse och lärande i skolan Håkansson & Sundberg (2012). Det vill säga att varje elev måste förstås utifrån dess intresse och var den inhämtar sitt lärande och vilka strategier hen använder för att utveckla sina kunskaper i det engelska språket.
Forskning har gjorts generellt om skolväsendet, och mer specifikt om de sociokulturella influenserna som påverkar pojkars beteende och hur engagerade de är i skolan. Den har visat att det inte finns några tillräckligt stora skillnader mellan könen, för att förklara skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolprestation. Skillnaderna i studieresultat mellan pojkar och flickor beror istället på andra saker, som förväntningar på respektive kön och hur välanpassad lärarens undervisning är utifrån de elever de lär ut till Håkansson & Sundberg (2012).
4.2 Utmanande undervisning
James Nottingham (2013) skriver i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet om de olika sätten att få elever att lära sig nya saker. Han menar att återkoppling gör eleven medveten om var hen befinner sig i förhållande till, vad eleven ska kunna när målet är nått och vad hen behöver göra för att nå dit Nottingham (2013). Vidare menar han att genom återkoppling kan en lärare se elevens utveckling samt svårigheter som möjligtvis kan kopplas till de befintliga könsskillnader som påverkar elevens kunskapsinhämtning.
Hur mycket en elev anstränger sig beror bland annat på hur eleverna ser på målet, men även hur motiverade de är. Nottingham (2013) skriver om att lära sig att lära i sin bok och han poängterar att det är viktigt att förstå att utbildning inte bara handlar om att lära sig, utan också om hur man lär sig. Att utveckla färdigheter och inhämta kunskaper är viktigt och han trycker på att lärare är bra på att hjälpa elever att inhämta kunskap, men att de inte fokuserar tillräckligt på färdigheter. Nottingham tar upp den så kallade FFK-modellen, som visar hur eleverna måste utvecklas inom tre områden:
● Förhållningssätt – elevernas inställning till lärande och nyfikenhet.
● Färdigheter – elevernas förmåga att genomföra de processer som krävs för att förstå, kunna delta i kommunikation och samtidigt uppnå ett bra resultat.
● Kunskap – att känna till begrepp, information och teorier.
Alla elever kan anstränga sig, om de är motiverade, till att lära sig och det är därför bland annat viktigt att läroplanen med tillhörande kunskapskrav synliggörs för dem och att de har förståelse för vad det är de lär sig och varför. Författaren menar att varje lektion bör innehålla minst två av de tre områdena i FFK-modellen Nottingham (2013). Utifrån den här modellen kan en lärare se brister i hens undervisning och därmed också justera och förbättra den.
4.3 Pojkar och flickors utbildning enligt Pisa rapport 2018
Enligt Pisa (2018) har skillnader mellan pojkar och flickor i skolan minskat sedan 2009, där skillnaden låg på 46 poäng till 30 poäng år 2018:
Flickor presterar signifikant bättre än pojkar i samtliga länder med en genomsnittlig skillnad i OECD på 30 poäng. I Sverige är skillnaden 34 poäng och i Finland är den 52 poäng, störst bland samtliga deltagande länder. Inte i något land presterar pojkar lika bra som flickor i läsförståelse. Jämfört med PISA 2009 har resultat skillnaderna mellan pojkar och flickor minskat i läsförståelse, från 46 till 34 poäng i Sverige och från 39 till 30 poäng i OECD i genomsnitt. De minskade skillnaderna i Sverige sedan 2009 beror på att pojkarna blivit bättre, framförallt de relativt högpresterande pojkarna (90:e percentilen), medan flickornas resultat i genomsnitt ligger kvar på samma nivå. För OECD som helhet beror de minskade skillnaderna istället på att
flickorna blivit sämre medan pojkarnas resultat i genomsnitt är oförändrade. Skillnaden mellan svenska pojkar och flickor i PISA 2018 är därmed i stort sett tillbaka på samma nivå som den var i den första PISA-undersökningen år 2000 (s.28).
I ovanstående citat framstår det tydligt att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i skolan och det uppmärksammas särskilt i läsförståelse som är en central del av kunskapskraven för engelskämnet. Det som dock skiljer i ämnet engelska är att pojkar tenderar att prestera något bättre än flickor, där pojkar har lättare för språket tack vare deras fritidssysselsättningar, i vilka kommunikationer oftast sker på engelska.
I PISA (2018) definieras likvärdighet som möjligheten för alla elever, oavsett skilda förutsättningar, att få tillgång till och tillgodogöra sig en högkvalitativ utbildning. I PISA betonas att ett skolsystem är mer likvärdigt om det minimerar olika hinder för en elevs potential att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling (s.34).
Enligt citatet ovan får likvärdighet en central roll i undervisningen, således innebär det att hinder inte ska ha någon inverkan på elevernas kunskapsutveckling i det engelska språket. Vidare menar forskaren Jane Martin nämnd i Cole (2012) att skillnaderna mellan pojkars och flickors utbildning är baserade på de kopplingar till könsskillnader som existerar i dagens skola och samhälle. Flickor lägger överlag ner mer tid och energi på att lyckas i skolan, medan pojkar lyckas bra utan att lägga ner lika mycket tid. Lärare måste ta hänsyn till skillnader i hur pojkar och flickor lär sig, samt att förhålla sig till de kunskapskraven och förmågor som finns i det centrala innehållet som ska undervisas Cole (2012). Skolan, enligt Eva Lundgren Skolvärlden (2017), måste aktivt se till att skaffa verktyg för att facilitera att flickor och pojkar inte begränsas i sin utveckling av olika förmågor utifrån vilket kön de har eller uppfattas ha Skolvärlden (2017).
4.4 Sociala och kulturella påverkan på lärande
Spolskys (1989) nämnd i Candlin och Mercer (2001), diskuterar hur lärande går till och det som utmärker sig är den sociala kontexten (se figur 1. nedan). Detta är av särskild betydelse för det här arbetet eftersom fokus ligger på att se kopplingar mellan könsskillnader och lärande där pedagoger bör ha förståelse för elevers sökande till andra medier för lärande av engelska språket. Pojkar och flickors användande av datorspel eller andra kommunikativa sätt att utveckla engelska språket på ska ses som en styrka i engelskundervisning. I artikeln visar undersökningen dessutom att engelskundervisning i Spanien har gett indikationer på att valet av strategier också har stor betydelse för hur väl elever behärskar det engelska språket under läsårets gång. Figur 1.
Figure.1(Spolsky's (1989)English Language Teaching in its Social Context skriven av Christopher N. Candlin och Neil Mercer(2001). Det visar även att det vardagliga språket som används bland elever för lärande av ett andraspråk tas emot mycket lättsammare och skapar mer positiva attityder gentemot det nya språket. Figur 1 visar enligt olika forum ännu en gång att det är väsentligt för elever att ha flexibilitet i sitt lärande och om de känner sig bekväma med att vidareutveckla det engelska språket utanför skoltid är detta något som bör uppmuntras av lärare som undervisar engelska.
Det vill säga att den sociala omgivning är av stor betydelse för elevens lärande. Vidare visar figuren hur viktigt det är med vilken attityd och inställning eleven har. Det riktas både mot lärare som bör ha förståelse för elevers lärande utanför skoltid samt elevens förståelse för att lärande inte behöver handla enbart om att ha roligt. Det ska finnas samspel och samsyn mellan lärare och elever kring vad lärande är samtidigt som könsskillnader ska suddas ut genom förståelse för hur elever lär olika. Därefter kan engelsklärare sålla ut och ge stöd efter varje elevs förutsättningar och behov oavsett kön, menar Christopher N. Candlin och Neil Mercer (2001).
Robert Bernaus (2009) skriver i sin artikel ( Teachers' motivation, classroom strategy use, students' motivation and second language achievement om vikten av motivation i skolan. Detta är inget som enbart kan kopplas till ett skolämne, utan det är den kulturella kontexten som ska också tas i beaktande när man studerar elevers lärande i ett andra språk, t.ex engelska. Figur 1 visar på att det är viktigt att ha relevans i sin undervisning och att ha i åtanke att elever inte har samma koppling till den kulturella aspekten i andraspråket som till deras modersmål. Vidare menar Bernaus (2009) att språkinlärning sker sällan med enbart textläsning, skrivprocesser och muntliga framförande utan elever måste göra samma kopplingar till det nya språket som de har i sitt modersmål. Enbart då kan de fullt ut behärska sitt andra språk. Därmed visar han på att det finns kopplingar mellan elevernas sociala liv och skolresultat som i sin tur resulterar i könsskillnader i engelsk språkinlärning (Bernaus, 2009).
Enligt Michael Gurian (2011) lär sig pojkar och flickor olika och det har med flertalet orsaker att göra, exempelvis att pojkar gör deduktiva resonemang som innebär att de är snabbare med att fatta beslut vilket enligt Gurian visar sig när pojkar skriver prov med fler svarsalternativ. Gurian (2011) tar med många exempel på hur pojkar och flickor lär sig annorlunda hur läraren bör se dessa skillnader för att kunna lära ut kunskapsstoffet till eleverna på bästa sätt. Den sociokulturella aspekten har betydande effekt för språkutveckling bland elever, det vill säga att lärande sker i ett sammanhang. För att kunna främja språkutveckling inom engelska språket måste genusrelaterade skillnader tas i beaktandet, där Gurian (2011) har genom intervjuer med erfarna lärare har samlat data om att det bästa sättet att nå ut till alla elever och lära ut till dem efter deras förutsättningar är att vara medveten om könsskillnader och dess påverkan på studier i skolan.
5. Metod
I detta kapitel beskrivs de metoderna som har använts samt en förklaring till varför just dessa var lämpliga för att besvara frågeställningarna.
5.1 Metodval
Eftersom undersökningen syftar till att försöka förstå skillnader i pojkar och flickors lärande och lärarnas upplevelser av det har jag valt fenomenologisk undersökningsmetod i form av en kvalitativ undersökning som bygger på att koppla samman individer, i det här fallet lärarna, deras roll i engelskundervisning och språkundervisning Backman (1998). De begrepp som kan definiera den kvalitativa metodiken är mening, kontext och process. Meningen syfte på de olika tolkningar, upplevelser och strukturer som en individ lägger på sin omgivning som i sin tur baseras på dennes erfarenhet och tidigare kunskaper. Kontext är det som är innehåll och grunden i undervisningen och processen innefattar undervisningssätten och lärandet som sker hos eleverna.
Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer med lärare använts som metod. Forskaren har i den här metoden väldigt liten påverkan på hur de tillfrågade personer svarar på frågorna Christoffersen & Johannessen (2015). I samband med intervjuerna finns det dock viss standardisering av det semistrukturerade tillvägagångssättet i att alla får besvara samma frågor, med viss flexibilitet beroende på om/vilka följdfrågor ställs. Enligt Christoffersen & Johannessen (2015) finns det flera fördelar med att använda sig av denna standardisering, i den bemärkelsen att det inte tar lika långt tid att genomföra intervjuerna och inte att analysen av resultatet underlättas, då man lätt kan gå igenom fråga för fråga och vad respondenterna har svarat.
5.2 Urval
De fyra lärarna som intervjuades är utbildade engelsklärare, men endast tre av dem undervisar i engelska, medan den fjärde undervisar i tyska. De utvalda lärarnas ålder, kön och utbildningsbakgrund har inte tagits med i urvalet, då det inte har relevans för studien. Det som är viktigt är att de utvalda lärarna är verksamma och undervisar eller har undervisat i engelskämnet.
5.3 Undersökning och tillvägagångssätt
Undersökningen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med en lärare i taget. Intervjuerna spelades in och transkriberades i anslutning till intervjutillfället. Frågorna var öppna och hade som syfte att ge svar på frågor angående könsskillnader i elevers lärande och jämställdhet inom engelskundervisningen Patel & Davidson (2011). Samtliga pedagoger kunde besvara frågorna fritt och vid behov fick de även följdfrågor. Lärarna var själva med och bestämde tid för intervjuerna, som ägde rum vid olika tillfällen. Vid varje intervjustart informerades lärarna om syftet med uppsatsen och hur deras utsagor samt personuppgifter avpersonifieras. Intervjuerna spelades in med hjälp av en inspelningsapparat från Malmö universitet, för att bibehålla sekretessen och se till att inspelningarna behandlades enligt etiska principer.
5.4 Databearbetning och analys
Alla genomförda intervjuer spelades in med hjälp av inspelningsapparat. Alla inspelningar av intervjuerna avlyssnades noggrant och transkriberades ordagrant. Budskapen från de som blir intervjuade kan skilja sig åt beroende på var punkt eller kommatecken läggs till i transkriberingen Kvale et al. (2014). All transkribering av intervjuerna med lärarna gjordes i narrativ form, vilket möjliggjorde en visualisering av lärarnas utsagor i textform. Det ledde till en innehållsanalys för konkretisering av utsagor och nyckelbegrepp som passade in i undersökningen och dess syfte. Enligt Bryman (2011), bör en sådan urskiljning göras för att koppla samman datainsamling med arbetet och det underlättas genom att ha valt ut teman. Databearbetningen förtydligas ytterligare och gjordes enligt följande fem steg som illustreras i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Databearbetning i steg.
steg 1
Informera lärarna om undersökning och dela ut samtyckesblanketter
⇩ Intervju med lärarna
⇩
Transkribering av intervjuer
⇩
Tematisering utifrån undersökning och dess syfte
⇩ Analys och tolkning
5.4 Etiska principer
Forskningen och datainsamlingen till den här uppsatsen har följt de etiska principerna i enlighet med de fyra huvudkraven som Vetenskapsrådet (2002) anser viktiga för skydd av deltagare i undersökningar. De fyra huvudkraven är följande: Informationskravet, som innebär att forskaren måste informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om syftet med studien samt att deras deltagande är frivilligt och kan när som helst avbrytas om deltagaren inte vill medverka längre. Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätten att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet finns för att skydda de individer som deltar i undersökningar, genom att de har rätt till anonymitet och försäkran om att inga obehöriga kan ta del av deras personuppgifter. Det fjärde kravet är nyttjandekravet, som innebär att uppgifter i datainsamlingen enbart får användas i forskningssyfte och inte för några andra ändamål. Dessa krav har följts noggrant i tillvägagångssättet med lärare intervjuerna.
6. Analys och diskussion av resultat
I den här delen av arbetet kommer resultaten från intervjuerna med lärare analyseras och diskuteras med hjälp av relevanta teorier och tidigare forskning. Resultatet kommer att bestå av ett urval från datainsamlingen, där relevanta frågor som mer specifikt är kopplade till studiens syfte behandlas och beskrivs. Urvalet har vidare eliminerat data som ger likartade svar för att ytterligare fokusera och belysa syftet.
6.1 Skillnader i pojkar och flickors lärande
En av de viktigaste aktörerna inom skolan är de undervisande lärarna efter de ser saker och ting från ett annat perspektiv än elever, skolledning eller individer utanför skolan. Därför är det viktigt för den här uppsatsens trovärdighet att få ett lärarperspektiv på problematiken gällande vilka skillnader det finns mellan pojkars och flickors studietekniker inom ämnet engelska. Autor (2017) anser att skillnaden mellan pojkar och flickor delvis beror på deras mentala utveckling, alltså i vilken takt de mognar men även på normer och vad pojkar respektive flickor är bra på.
I intervjun med lärare 1, som vid intervjutillfället arbetade som engelsklärare, framkom det att pedagogen tydligt ser hur pojkar, till skillnad från flickor, enbart fokuserar på att klara av vissa uppgifter eller nationella prov då deras språkinlärning inte sker kontinuerligt. Hon menar att kontinuiteten för lärandet hos pojkar inte syns eller finns på samma sätt. Detta problematiseras även i Pisa rapporten (2018), där betoningen ligger på att skolan just ska belysa sådana skillnader och ge elever en likvärdig skolgång och kunskapsutveckling som håller hög kvalité och bortser från könsskillnader och andra hinder.
Citaten från lärare 1 har viktiga förklaringar till varför pojkar har en tendens att prestera bättre än vad flickor i vissa moment i engelskämnet:
Vid oförberedda tillfällen tenderar pojkarna att vara starkare, pojkarna vågar visa mer av sina kunskaper än flickorna. Jag upplever att pojkar ofta har lättare att ge svar på tal, ge snabba och konkreta svar på frågor som det ofta krävs vid oförberedda tillfällen
tex en hör eller läsförståelse. Flickorna kan vid sådana tillfällen ge långa och överanalyserande svar (Lärare 1).
Enligt lärarens utlåtande leder detta till att ytterligare osäkerheter skapas hos flickor som i sin tur orsakar press kring flickornas kunskaper och de studietekniker de använder för att förbättra sin kommunikation. Trots detta menar Bernaus (2009) att flickornas försiktighet och förmåga till planering har långsiktiga fördelar där de i många fall överträffar pojkarnas studieresultat.
Ytterligare en lärare vittnar om att skolan många gånger fungerar till flickors fördel i situationer eller lärandemoment som är förberedda sedan länge. Ett undervisningstillfälle där alla elever vet vad de ska göra sedan ett tag tillbaka och på så sätt kan förbereda sig, analysera sina svar och planera exakt hur de ska utföra sina uppgifter i engelskämnet, gynnar flickorna mer. Denna observation är något som även Bernaus (2009) lyfter där han poängterar att skolan måste ta hänsyn till dessa skillnader i elevers lärande och vara medvetna om de sociala aspekter som ingriper på deras språkutveckling i engelska oberoende av kön.
Skolverket (2020) har tydligt statuerat, i flera kursplaner för olika ämnen, vikten av att skolan jobbar med jämställdhetsfrågor och samtidigt ger en likvärdig utbildning som passar alla elever oavsett kön och bakgrund. Cole (2012) uttrycker att undervisande lärare måste ta hänsyn till olikheter mellan könen, på samma sätt som de förhåller sig till kunskapskraven och det centrala innehållet. De korrelerar väl med vad som framkom i intervjuerna med lärarna, där de demonstrerar en medvetenhet om skillnader i lärandet bland pojkar och flickor i engelskämnet och en önskan om att utjämna dessa olikheter. Däremot uppstår det problem när tiden som krävs för att aktivt jobba med dessa ojämlikheter i engelskundervisning inte finns där eller när lärarens fokus ligger på att få eleverna att klara av målen i engelskämnet och bli godkända.
I intervjun med lärare 3 framkommer det hur både pojkar och flickor fungerar i klassrumsmiljö och att de följer de existerande normer. Dessa normer är något som Caine och Sluga (2000) menar är viktigt att man vänder på, framförallt kring hur pojkar kontra flickor beter sig och lär sig i skolan. Det ska exempelvis vara tillåtet för pojkar att på samma sätt som flickor oroa sig och tänka kring olika faktorer som kan påverka deras lärande.
Vid planering av arbeten och lektioner försöker jag balansera ut hur de olika könen lär sig bäst eller visar sina kunskaper bäst. Vid en diskussion i klassrummet tar tjejerna gärna över medan killar ofta är starkare vid inlämningsuppgifter. Tenderar också att killarna är mer bekväma att visa sina kunskaper i nya situationer/oförberedda situationer än vad tjejerna är och därför behöver jag variera examinationstillfällen och lektioner för att det ska passa båda könen (Lärare 3)
Det verkar finnas ett fokus bland lärarna att deras planering och lektionsupplägg ska passa både flickor och pojkar men samtidigt visar datan en medvetenhet hos lärarna att det finns vissa skillnader bland könen som träder fram under lektionstid. En av intervjufrågorna behandlade lärarnas åsikter om hur ett individbaserat undervisningssätt kan fungera i engelskämnet och i sin tur jämna ut skillnader i hur pojkar och flickors lär sig engelska.
Det finns även en skillnad i hur pojkar och flickor är motiverade under sina engelska lektioner. Det menar Autor & Sjögren (2017) har med flickors och pojkars fritidsaktiviteter att göra. När pojkar är mer benägna att spela dataspel, sitter flickor och läser på fritiden. När frågan ställs till lärarna om huruvida de anser att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors strategier så håller de med. De anser att pojkar och flickor tar till olika tillvägagångssätt för att bli bättre på olika förmågor i engelska språket.
6.2 Kompensation för könsskillnader
Diskussionen kring lärarnas undervisningsmetoder och elevernas tillvägagångssätt är relevant eftersom resultatet av intervjuerna visar att lärarna är medvetna om de faktum att elever även lär sig engelska på andra sätt än i skolan och att det framförallt skiljer sig mellan könen. Pojkar som lär sig engelska tack vare datorspelandet har en fördel i många avseenden, och flickorna måste ta sig an andra typer av strategier och kämpa hårdare för att uppnå samma resultat. Enligt Estling Vannestål (2007) är detta något som borde främjas av lärarna och fler elever borde uppmuntras till att använda internet på ett flitigare sätt och dra nytta av de fördelar som det erbjuder i utvecklandet av språket, särskilt i det engelska språket eftersom det är det vanligaste språket i spel på internet. Hunter (2011) har en teori om att många gånger när elever är spontana eller efterfrågar moderna typer av lektioner anses det som något
problematiskt för många lärare. De kan inte kan hantera detta i klassrummet med tanke på att det kan leda till röriga situationer som de inte är beredda på.
6.2.1 Individbaserad undervisning
Alla fyra lärare svarade på liknande sätt på frågan om en individbaserad undervisning i engelska. De är eniga om att det är en svår fråga att besvara med tanke på att deras elever har olika strategier för engelskämnet. Eleverna föredrar enligt lärarna olika sätt att jobba på, och visar sina styrkor och svagheter i olika förmågor, därav svårigheten med individanpassning. Vidare menar lärarna att det skulle ta mycket av deras planeringstid att individanpassa all undervisningsmaterial. Däremot menar Ekström (2009), att alla parter vinner på ett mer individbaserat undervisningssätt, där lärare kan få bättre grepp om vad varje enskild elev befinner sig i sitt lärande samtidigt som eleverna får den hjälpen de är i behov av utifrån deras individuella förutsättningar och behov.
Det tar jättemycket energi och kraft från mig att hela tiden vara till lags och lägga undervisning på en nivå som passar alla elever. Jag som lärare räcker inte till och eleverna blir frustrerade i sin tur när de inte kan få läromedlen efter deras behov. Det är tur att eleverna lär sig en del engelska utanför skolan för att det underlättar när de har en del förkunskaper som de har tagit till sig på fritiden genom datorspel (Lärare 4).
I ovanstående citat anas en frustration hos lärarna om att de inte räcker till för sina elever och deras behov. Att hela tiden behöva göra merarbetet och samtidigt få tiden att gå ihop utmanar. Alla lärare som intervjuades var överens om att de upplever tidsbrist och att de har mycket som de måste hinna med. Det finns förväntningar på att tänka på eleven som en individ, men när ett klassrum består av många olika typer av individer blir det inte lätt för läraren att nivågruppera sina lektioner och det material som används. Vidare menar läraren att eleverna inte behöver ta med sig sina fritidsaktiviteter till skolan eftersom dessa former av kunskapsinhämtning inte alltid är förenliga med de kunskapskrav eleverna behöver uppnå. Det är inte lätt för dessa lärare att anpassa sin undervisning till något som inte är direkt kopplat till styrdokumenten. Nottingham (2013) hävdar att detta är något som resulterar i att eleverna tappar motivation lärarna inte beaktar elevernas lärande som sker utöver skoltid. Eleverna bör utmanas att se på sitt eget lärande genom nya strategier och samtidigt känna
stöd i att läraren finns där och kan stötta eleverna i deras utveckling av det engelska språket. # 3 av de intervjuade lärarna såg inte behovet av att i nuläget ändra sina planeringar för att anpassa sig efter varje individ i klassrummet. De menar att det tar extra resurser och tid som de inte har till sitt förfogande. Det stöds ytterligare i Spolskys (1989) modell kring hur lärande går till och vad som utmärker utmärk undervisningssätt. Där han menar på att den sociala kontexten eleverna befinner sig i och motivationen de känner leder till positiv kunskapsutveckling.
Estling Vannestål (2007) belyser fördelarna med att lärare använder sig av IKT i större utsträckning i klassrummet, där det leder till att fler elever känner sig stöttade i sitt lärande av det engelska språket eftersom de är mer bekanta med tekniken och därmed upplever lärandet något lättare. Ekström (2009) menar att det här tillvägagångssättet i klassrummet funkar när läraren visar på ett tydligt ledarskap samtidigt som den tillåter sig själv att vara bekväm med alternativa undervisningsmetoder. Det behöver dock inte handla om datorspelande, utan kan också handla om digitala verktyg anpassade efter undervisningsgrupper och vilka behov de har. Detta förutsätter dock att läraren har ett öppensinnat förhållningssätt och inte räds för att misslyckas de första gångerna för att därefter hitta fördelarna och få fler elever att utveckla sina kunskaper i ämnet.
Resultatet av undersökningen visar att både lärare och skolan som helhet måste ta hänsyn till elevernas behov för att utveckla deras lärande i engelskundervisning. Det påvisas av från en granskning från Skolinspektionen (2017) där de har intervjuat lärare och elever på olika skolor runt om i Sverige för att granska hur engelskundervisning bedrivs, vilka läromedel som används och hur läraren använder det engelska språket. Resultatet av rapporten visar på att många skolor har bekymmer med att bedriva undervisningen på engelska och att både lärare och elever pratar på svenska under större delen av tiden. Skolinspektionen (2017) menar på att detta skapar en trygg miljö för de svenska eleverna som samtidigt får för få utmaningar, vilket gör att elevernas lärande inom engelskämnet hämmas. Det överensstämmer med resultatet från undersökningen som ännu en gång påpekar tidsbristen och bristen på motivation hos lärare till att ändra på undervisningsmetoder.
7.Sammanfattning
Syftet med den här undersökningen var att se om det finns könsskillnader bland flickor och pojkar i engelskundervisning genom att hitta relevant forskning och få en närmare inblick i engelsklärarnas upplevelser och tankar om genusrelaterade skillnader i undervisningen. Genom intervjuer med lärare var målet att förstå essensen om hur dessa skillnader kan uppstå och hur de kan förebyggas och åtgärdas, vilket grundades i fenomenologisk inriktning utifrån lärares erfarenhet. Lärarna som intervjuades är överens om att det inte är jämlikt mellan hur pojkar och flickor lär sig engelska men att det inte finns tillräckligt med tid eller motivation hos pedagogerna för att kunna jämna ut dessa skillnader och samtidigt se till att varje elev lär sig efter sina förutsättningar och behov. Detta framkom när de intervjuade lärarna tillfrågades om huruvida de ser skillnader mellan könen och vilka metoder de tar till när de vill utveckla elevers kunskaper inom engelskämnet.
Det som även visade sig är att det finns olika faktorer som står till grund för de skillnader som kan ses i hur pojkar och flickor lär sig det engelska språket. En av dessa orsaker är elevers fritidssysselsättningar. Det faktum att pojkar tenderar till att spela datorspel på fritiden påverkar deras kunskapsutveckling inom engelskämnet och resulterar i att de framträder mer och känner sig mer bekväma när det ska prata engelska. Flickorna skiljer sig i sitt konsekvenstänk och således blir det en press för flickor som ofta tar på sig extra mycket arbete för att känna att de behärskar språket lika väl som pojkarna.
Resultatet av studien överensstämmer med och bekräftar vad tidigare forskning har visat på så vis att lärare har inflytande över situationer som har med språkutvecklande lärandemiljöer att göra och kan få bukt med dessa skillnader genom att arbeta med motivationen och den sociala kontexten eleven befinner sig. Sammanfattningsvis kan lärarna ses som högst ansvariga för att säkerställa att eleverna oberoende av kön kan utvecklas och ta till sig olika typer av kunskaper på samma premisser. Flickor känner sig mindre bekväma i att utveckla sina kunskapsförmågor jämfört med pojkar som inte har dessa bekymmer och på så sätt skapas en orättvisa i lärandet. Lärare är viktiga aktörer och de bör inte vara rädda för att använda undervisningsmetoder som kan uppfattas som okonventionella kring hur engelskundervisning bör gå till, det vill säga att våga ta in elevernas lärandemiljöer utanför
skoltid som en del av deras skolgång. Det kan leda till att elever känner sig mer delaktiga i deras språkutveckling och tar en aktiv roll i deras lärande. Skolan som helhet har även en viktig roll i utvecklingsarbetet kring könsskillnader och hur det kan jämnas ut. Skolans ledning bör ge rätt förutsättningar till pedagoger genom att se till att det ges tid till att lärarna ska utvärdera sin undervisning och reflektera kring förbättringsområde. Diskussionen kring genusrelaterade problem ska ständigt vara en del av kompetensutvecklingen bland lärarna och därmed minskar förhoppningsvis klyftan kring språkutvecklingen mellan pojkar och flickor.
Vidare undersökningar hade varit av intresse att utföra, just för att frågan kring genus och skillnader i lärande mellan pojkar och flickor behöver studeras mer. Det är framförallt för att lärare ska bli mer bekväma med att individanpassa sina lektioner för att främja lärande hos alla elever och få dem att känna sig sedda. En studie över en längre tidsperiod hade kunnat utföras med flera lärare och elever för att få ett bredare perspektiv på hur komplext lärande är bland pojkar och flickor, samt hur dagens lärare finner svårigheter i att anpassa sin undervisning efter allt fler parametrar med samma tidsram att förhålla sig till.
Referenser
Autor, D. & Sjögren, A. (2017) Könsskillnader i utbildning. SNS Analys nr 42. https://wwwsnsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/08/sns-analys-nr-42.pdf. Backman, J. 1998. Rapporter och uppsatser.
Lund: Studentlitteratur AB.
Bernaus, Mercè & Wilson-Daily, Ann & Gardner, Robert. (2009). Teachers' motivation, classroom strategy use, students' motivation and second language achievement1. Porta Linguarum: revista internacional de didáctica de las lenguas extranjeras, ISSN 1697-7467, Nº. 12, 2009, pags. 25-36. 12.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur
Caine, B & Sluga, G (2000). Europas historia 1780-1920. Ett genusperspektiv. Stockholm: Natur & kultur
Candlin, C., & Mercer, N. (2001). English language teaching in its social context: a reader. London: Routledge.
Cole, M. (2012). Education Equality and Human Rights. ; Issues of Gender, Race, Sexual Orientation, Disability and Social Class. Routledge.
Dylan, W (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Ekström, A (2009). Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?. Delbetänkande av DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.
Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? SOU 2009:64
Estling Vannestål, M. (2007). IKT i språkundervisningen – varför och hur? LMS Lingua, 1/07, 62–64. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-2898 Gurian, M. (2011). Boys and girls learn differently!: A guide for teachers and parents. San Francisco: Jossey-Bass.
Hunter, J. (2011). Small Talk: developing fluency, accuracy, and complexity in speaking. ELT Journal, 66(1), 30–41. https://doi.org/10.1093/elt/ccq093
Håkansson, J & Sundberg, D (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur
Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nottingham, J (2013). Utmanande undervisning i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.
Patel, R. & Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pisa, (2018). 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. https://www.skolverket.se/getFile?file=5347
Skolinspektionen,(2011). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. Engelska i grundskolans årskurser 6–9 (Hämtad 2020-01-04)
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019) Skolvärlden, (2017). OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar.
OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar
Sundqvist, Pia & Sylvén, Liss Kerstin. (2016). Evidence from Extramural English Informing English Language Teaching. 10.1057/978-1-137-46048-6_5.
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
