Kemi Undervisning om plast i havet- hur påverkas eleverna?

Full text

(1)

Naturvetenskap, Matematik och Samhälle

Examensarbete i Kemi

15 högskolepoäng, grundnivå

Kemiundervisning om plast i havet - hur

påverkas eleverna?

Chemistry teaching about plastics in the ocean - how are the

students influenced?

Valentina Rivas Benavides

Examen och poäng (lärarexamen 330 Hp). Examinator: Nils Ekelund Handledare: Jesper Sjöström

(2)

Sammanfattning

Kemiundervisningen har de senaste åren blivit mer inriktad på att förmedla kunskaper genom att använda aktuella situationer som eleverna möter i sin vardag. Plast i haven är en problematik som är aktuell och intressant och som kan användas för att täcka en del av kursplanen samtidigt som det kan ge eleverna redskap för livet och inte bara för att klara ämnet. Det vill säga att eleven blir nyfiken på men också medveten om situationen, samtidigt som engagemanget ökar desto mer eleven fördjupar sig i ämnet.

Syftet med studien var att undersöka hur kemiundervisningen om plast i havet med hjälp av multimodala läromedel påverkar elevernas syn och förhållningssätt till plast som ett problem med möjliga lösningar. Studien är baserad på sju intervjuer som gjordes med elever som hade tittat på dokumentären ”The Plastic Ocean” från Netflix . Frågorna handlade om elevernas syn på problematiken med plast i haven efter att de hade tittat på dokumentären.

Resultaten visade att elevernas nyfikenhet och engagemang ökade efter att de hade tittat på dokumentären. De har även utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling. Enligt de intervjuade eleverna, så räckte dock inte en dokumentär för att täcka undervisningen. Eleverna ville jobba vidare med liknande uppgifter gärna skriftliga, men också få möjlighet att gå ut i naturen och själva göra insatser för miljön. Eleverna vill gärna veta vad de kan göra som individer för att minska problemen med plast. Samtidigt fick de en del egna idéer om hur de själva kunde göra i sin vardag för att minska sin plastkonsumtion.

Nyckelord: kemiundervisning, plast i havet, multimodala läromedel, handlingskompetens, miljöundervisning.

(3)

Abstract

Chemistry teaching has become more focused in recent years to convey knowledge by using current situations that the students have in their daily lives. Plastic in the ocean is an issue that is current, interesting and that can be used to cover part of the chemistry program giving students tools for life and not just to pass the course. That is, the student becomes curious but also aware of the situation, while engagement increases the more the student deepens into the subject.

The purpose of the study was to find out how chemistry teaching on plastic in the sea influences the students by using multimodality media. The study is based on seven interviews made with selected students who had watched the documentary "The Plastic Ocean” from Netflix. The questions were related to plastic in the ocean as a problem. The result was that curiosity and dedication increased after watching the documentary. According to interviews, the film wasn’t enough to cover the teaching. Students want to work on similar tasks, but also want to go out into nature and do their own efforts, they want to know what they can do as individuals to reduce the problem. But at the same time they got their own ideas about how they could do in their everyday to reduce plastic consumption.

Keywords: chemistry teaching, plastic in the ocean, multimodality media, action competence, sustainability development.

(4)

Innehållsförteckning

1.Inledning

………..5

1.1 Introduktion

……… ……….5

1.2 Syfte och frågeställningar ..

……… ……….. 6

1.3 Teoretiska perspektiv

….. ……… .7 1.3.1 Multimodalt lärande ………7 1.3.2 Handlingskompetens ..……..… ……….………..………….. 8 1.3.3 Miljöundervisning …..…..….. …… ………. ……..10 1.3.4 Audiovisuella medier ……… 11

1.4 Tidigare forskning

..……… 11

1.5 Metod, material, urval och genomförande

…. ……… .13

1.5.1 Kvalitativa intervjuer ………..……….…13 1.5.2 Material ………..14 1.5.3 Urval ………. 14 1.5.4 Genomförande……….15

2. Resultat

……… ..………15

3. Diskussion

……….17

3.1 Analys

………..17

3.2 Slutsatser

……….20

3.3 Vidare forskning

………20

4. Referenser

………..22

Bilaga 1 Central innehåll i kemi

……….25

Bilaga 2 Frågor och svar från intervjuer

………26

(5)

1. Inledning

1.1 Introduktion

Ofta glömmer man bort att vattnet som finns på jorden utgör 71% av planetens yta, detta skriver Åke Johansson från Naturhistoriska Riksmuseet (2018).Det mesta av vattnet är samlat i olika områden som kallas för hav. Haven som studeras på många kurser i skolan handlar mest om hur fantastiska och fina de är, ofta kombinerat med mycket information om deras biologiska mångfald som gör haven till ett viktigt ekosystem. En del som tas upp på lektionerna är det som händer när haven blir förorenade med plastavfall. Momenten blir en del av undervisningen men inte tillräckligt för att kunna förstå hur den aktuella situationen kan vara ett problem för samhället.

Haven har börjat drabbas av plast, syrebrist, övergödning och försurning. Detta har fått som konsekvens att mer än 400 områden i haven runt jorden redan har dött (Diaz & Rosenberg, 2008). En del av problemet är att det inte finns någon som är direkt ansvarig för haven. De flesta länder har regler och lagar som försöker skydda naturresurser som finns på land inom landsgränserna, men det verkar som ingen tar ansvar för haven.

Plast är ett av vår tids största miljöproblem. Mängden plastavfall som genereras i ett enda land sträcker sig från 1,1 miljon ton till 8,8 miljoner ton per år (Jambeck, 2015). I haven kan man hitta allt från mikroplaster till däck med mera. Mikroplaster har definierats som små bitar av plast mindre än fem millimeter i storlek utan fastställd lägre gräns. Mikroplaster som finns i den marina miljön beror på fragmenteringen av större plastskräp eller kan införas i vattnet och sedimenten redan som mikro- eller nanostorlekspartiklar (Barbosa, Vethaak, Lavorante, Lundebye & Gullerminio, 2018). Det man vet är att plasten genereras av människor. Problematiken har eskalerat och numera finns det redan fem områden i havet som består av plast som samlas på samma ställe på grund av

(6)

vindströmmarna (NOAA, 2017).

Det står skrivet i läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Skolverket, 2018) att ” Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden ”. Det står också att. ”…sådana kunskaper kan användas som redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling”. Plast i haven uppmärksammas i många dokumentärer, vilket kan vara ett viktigt läromedel för elever i olika åldrar, med fokus på hållbar utveckling. Användning av aktuella streamingtjänster som Netflix är kända och populära bland eleverna, vilket kan väcka extra intresse och fånga deras uppmärksamhet snabbare än material från en akademisk hemsida.

1.2 Syfte och frågeställningar

Denna studies syfte är att ta reda på om användning av multimodala läromedel i form av dokumentärer kan påverka elevernas syn på plast.

Som multimodal läromedel kommer studien att använda dokumentären ”The Plastic Ocean” från streamingtjänsten Netflix och därefter diskussioner i klassen som ett sätt att underlätta lärandeprocessen och samtidig hålla motivationen uppe bland eleverna , öka nyfikenheten och ge eleverna chansen att lära sig nya saker genom att ge olika perspektiv om problemet med plast i havet utifrån hållbar utveckling, efter att ha tittat på dokumentären, ovan.

Frågeställningar:

- På vilka sätt påverkar en dokumentär om plast elevernas syn på plast? - Hur påverkar en dokumentär om plast elevernas förhållningssätt till plast?

(7)

1.3 Teoretiska perspektiv

1.3.1 Multimodalt lärande

En multimodal text kan bestå av bild, ljud, rörlig bild (film), text och andra symboler som tillsammans skapar betydelse. Inom forskning om multimodalitet talar man om ”menings- skapande textvärldar” (Danielsson & Selander , 2014).

För att hantera multimodala texter behöver man ha tillgång till digitala resurser, men man måste också ha förmåga att aktivt välja, använda och inte minst värdera digitala resurser av olika slag . Kanske kan man säga att digitala texter, som både är tillgängliga och kan vara dagsaktuella på ett helt annat sätt än till exempel tryckta böcker, gör att gränsen mellan skolan och samhället inte blir lika skarp som tidigare. Att använda och skapa multimodala texter syftar till att främja en undervisning som är kognitivt utmanande samtidigt som elevens språkliga resurser byggs upp. I en genomtänkt användning bidrar de digitala verktygen och de sociala plattformarna där multimodala texter förekommer till att eleverna kan utvecklas till att både bli producenter och medvetna konsumenter av texter. (Rehman, Ljungkvist & Rosengren , 2016)

Marner (1999) skriver i sin artikel om multimodalitet - medier, kognition och semiontik att bilden och datormedierna kan göra det främmande bekant och nära. Därför är bilden, medierna och multimodaliteten oöverträffade i att motverka främlingskap och främlingsfientlighet.

Hägerfelth (2004) skriver i sitt arbete om att när det gäller naturkunskap i klassrumskontext talar man om ett multimodalt lärande, det vill säga ett lärande som inbegriper flera olika semiotiska resurser (det vill säga redskap som används för att referera språkliga och ickespråkliga teckensystem som till exempel: gester, bilder, etc).

(8)

1.3.2 Handlingskompetens

Schnack (2006) beskriver handlingskompetens som en förmåga att med grund i kritiskt tänkande och ofullständigt kunskapsunderlag, involvera sig som person, tillsammans med andra, i ansvarsfulla handlingar och mothandlingar, för en mänskligare värld.

Handlingskompetens innebär att handlandet sker reflekterat och på grundval av kunskap i sakfrågor, om strukturella orsakssamband och om påverkans möjligheter (Jensen & Schnack, 2006).

Jensen och Schnack (2006) betonar betydelsen av kunskap som underlag för handling samtidigt som de poängterar att fullständig och slutgiltig kunskap sällan är något vi kan förvänta oss. Att kunna agera på ofullständigt kunskapsunderlag, men också ha en beredskap att ompröva beslut och handlingar när kunskapsläget förändras, är därför väsentligt. Detta ligger i begreppets innebörd. Eftersom hållbar utveckling inte på förhand kan definieras på operativ nivå, då det i sig är ett föränderligt mål och osäkerhetsfaktorerna, många ställer det också krav på att utbildning för hållbar utveckling främjar handling grundad på dynamiskt och kritiskt tänkande. Att tänkandet är kritiskt innebär, att det utgår från ”saklig och ansvarig reflektion” medan okritiskt tänkande på förhand ” Filtrerar andras perspektiv genom egna fördomsfulla synpunkter och intressen” (Breiting, Hedegaard, Mogensen, Nielsen & Schnack, 1999).

Sammanfattning av aspekterna av handlingskompetens för hållbar utveckling är följande (Almers, 2009):

• Vilja, mod och lust att handla för hållbar utveckling.

• Förmåga att agera på väl övervägt om än ofullständigt kunskapsunderlag.

• Kunskaper och aktivt kunskapssökande när det gäller problembild om ohållbara effekter och konsekvenser för människor och ekosystem.

(9)

• Kunskaper om strukturella orsaker till ohållbara förhållanden. • Kunskaper om påverkans möjligheter och förmåga att tillämpa dem. • Att söka lösningar och kritiskt förhålla sig till olika förslag till lösningar. • Reflekterat ställningstagande till olika handlingsalternativ.

Tillämpat inom utbildning innebär det att det inte kan vara innehållsmässigt bestämt på förhand vad undervisningen ska resultera i, det är inte konkreta beteenden eller bestämda uppfattningar om hur samhället ska se ut som ska pekas ut i undervisningen. Utbildningen ska däremot enligt handlingskompetens traditionen vara föreskrivande i det avseendet att den ska leda till sakligt och kritiskt ansvarstagande i relation till problem och till handling mot bakgrund av de svar man kommit fram till. Det är en av utmaningarna för en utbildning som ska bidra till utvecklingen av ett demokratiskt och hållbart samhälle (Almers, 2009).

Jensen och Schnacks (1994) beskrivning av handlingskompetens innebär en värdemässig riktningsangivelse. Det är inte vilken handling som helst som avses, utan det är handling för en mer human värld, som handlingen ska syfta till. Handlingarna ska riktas mot ansvar för det gemensamma. Samma riktning uttrycks i styrdokument om värdegrunden för det svenska skolväsendet.

I den kritiska undervisningstraditionen för handlingskompetens, som introducerats ovan, betonas att syftet med undervisningen inte är att göra eleverna till instrument för att skapa en hållbar utveckling. Undervisningen ska inte ha som primärt mål att leda till en hållbar utveckling med eleverna som medel. Elevernas lärande och utveckling av handlingskompetens är inte enligt den här traditionen ett medel, utan ett föränderligt processmål och bildningsideal. Ska eleverna uppnå kritiskt tänkande, självständighet och mognad, är det ingen idé att sätta upp mål för dem. De måste lära sig att formulera egna mål, ensamma eller tillsammans med andra (Almers, 2009).

(10)

Skolan bör fokusera på att barn och ungdomar ska utvecklas till kompetenta lärande individer. Med det menas att barnen och ungdomarna behöver kompetenser för att klara av saker som de kommer att möta utanför skolan i framtiden. Det är kompetenser som handlar mer om att göra än kunna, om att lösa problem man ställs inför snarare än att återge det som läraren eller läroboken berättar. Det innebär till exempel att kritiskt granska information, ta informerande beslut och uppvisa handlingskompetens när det gäller att konsumera eller förändra sina vanor (Jensen & Schnack, 2006).

Ett sätt att stödja eleverna i utvecklandet av handlingskompetensen är att arbeta med aktuella samhällsfrågor som har ett naturvetenskapligt innehåll som uppfyller olika kriterier (Ideland & Malmberg, 2010). Aktuella samhällsdilemman med naturvetenskapligt innehåll uppfyller följande kriterier: Eleverna ska träna sig i att ta ställning på individuell och samhällelig nivå. Även om frågorna ofta innehåller inkomplett eller otillförlitlig information, svåra överväganden och riskbedömningar är det viktigt att eleverna, utifrån det de vet, gör ett val och har en åsikt.

1.3.3 Miljöundervisning

Miljöundervisningen associeras i de flesta fall med konkreta praktiska åtgärder som sopsortering och kompostering samt naturvetenskapliga förklaringar av miljöproblem (SOU, 2004). Hållbar utveckling ses mer som ett moment än som ett perspektiv och får därigenom konkurrera om utrymmet i skolan med andra moment.

Förmågan att agera för hållbar utveckling handlar om att kunna se helheter och förstå komplexa samband mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Skolverkets utvärdering av läroplanernas övergripande mål visar att elever individuellt ser och använder begrepp och förklaringar som isolerade kunskaps bitar. Det tyder på brister när det gäller överblick och helhets förståelse (SOU, 2004).

(11)

1.3.4 Audiovisuella medier

Audiovisuella medier är en del av de didaktiska resurserna som ibland används i kemiundervisning. De försöker koppla undervisningen med egna upplevelser genom örat och synen. På detta sättet återskapas bilder, ord och ljud.

Audiovisuella medier i kemiundervisningen är en pedagogisk strategi som baseras på användningen av nya teknologier och effektiva pedagogiska metoder. Audiovisuella medier tillåter inte att väder, tid, område man befinner sig i och ålder bland eleverna kan vara en begränsningen i lärandet (McLuhan, 2011). Nästan alla har tillgång till audiovisuella medier, inte bara i skolan utan också hemma och på offentliga platser.

Enligt McLuhan (2011), omvandlar audiovisuella medier det skriftliga språket till rörelser, ljud, symboler, bilder och platser som visar samhällets verklighet på ett mer didaktiskt sätt. (SOU, 2004).

1.4 Tidigare forskning

Kemiundervisningen är en viktigt del i skolan när det gäller att introducera eleverna till hållbar utveckling. Eleverna ser varför det är så viktigt att använda resurserna vi har på ett sätt som inte kommer att drabba framtidens generationer. Sjöström, Rauch och Eilks (2015) talar om att kemiundervisning med fokus på hållbar utveckling kan utveckla handlingskompetenta individer genom att:

• Förstå komplexa miljöprocesser, ekonomiska processer och sociala processer.

• Kunna koppla olika processer och inse varför de här kopplingarna är så viktiga för samhället.

(12)

perspektiv från olika kulturer, religioner och etniciteter.

Sjoström, Rauch och Eilks (2015) poängterar att det är viktigt att eleverna ges möjlighet att utvecklas till kritiska individer när det gäller att hantera information från tidningar, TV och internet, så att de är kapabla att fatta rätt beslut när det gäller miljön, livstil och konsumtion. För att kunna ta rätta beslut behöver eleverna kunskaper inom det som kallas chemical literacy eller på svenska kemisk läskunnighet inom: a) kemiska modeller och begrepp, b) kemiska forskningsprocesser och c) samhällskontext där kemin är relevant.

Burmeister et al. (2012) rekommenderar olika modeller som är användbara när det gäller att koppla hållbar utveckling med kemiundervisning. Modellerna är följande:

• Modell 1: användning av grön kemis principer i olika praktiska arbete i kemiundervisningen.

Grön kemi (green chemistry) är ett begrepp som används för "att främja innovativa kemiska teknologier som minskar eller eliminerar användningen eller genereringen av farliga ämnen vid konstruktion, tillverkning och användning av kemiska produkter” (översatt från: Lancaster , 2002).

• Modell 2: användning av olika hållbarhetssammanhang för att främja innehållsinlärning som en bas för att förstå kemin bakom hållbarhetsfrågor.

• Modell 3: undervisning om kontroversiella hållbarhetsfrågor genom kemisk läskunnighet.

(13)

1.5 Metod, material, urval och genomförande

Denna studie baseras på beskrivande aspekter. Kvalitativa intervjuer användes som metod för att genomföra undersökningen. Kvalitativa studier omfattar ofta ett litet antal personer, men försöker i gengäld undersöka dessa desto djupare.

Eleverna under studie hade tidigare kunskaper om plast, kunskaperna var orienterade till plaststillverkningen och sätt att återvinna den. Eleverna hade grundläggande underlag om plast, vilket gjorde undersökningen mindre komplicerad.

1.5.1 Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa undersökningar används för att få svar på frågor som ”hur”, ”varför” och ”vad”. Denna kunskap är viktig för att första orsakerna till konsumenters specifika beteenden, attityder och motiv till ett visst köp. Utmärkande för den kvalitativa undersökningsmetoden är flexibilitet i relation med det undersökta som bidrar till en mer komplex helhetsbild. Detta ger undersökaren bättre insikter och vidgade perspektiv. Den kvalitativa metodens karaktär ger undersökaren möjlighet att undersöka fenomen som kan vara svåra att mäta eller kvantifiera (Kumar & Aaker, 1999). Vidare finns det möjlighet att i efterhand, om undersökningen spelas in, gå tillbaka och studera respondenters beteenden, reaktioner och trovärdighet.

1.5.2 Material

För att genomföra undersökningen användes dokumentären ”The Plastic Ocean” från streamingtjänsten Netflix. Dokumentären ”The Plastic Ocean” kan kopplas till olika moment som finns i kemikursen från grundskolan (se bilaga 1). Problematiken med plast i havet ger utrymme att täcka kemi i naturen och kemi i vardagen och samhället, två punkter som är viktiga i kemikursen eftersom de är knutna till elevernas vardag och framtid. Den

(14)

kan användas med fokus på grön kemi och hållbar utveckling. Genom att diskutera dokumentären fick jag också möjlighet att ge formativa bedömningar för eleverna utan att behöva ge dem skriftliga uppgifter efter dokumentären. Även om jag kände mig mindre belastad av att behöva planera, eftersom dokumentären underlättade och gav utrymme för att göra andra aktiviteter med eleverna som till exempel studiebesök, märkte jag att dokumentären var rätt lång (cirka 1,5 timmar) även om vi hade dubbellektion när vi kollade på dokumentären så blev eleverna trötta efter kanske 35 min, vi fick ta en paus i mellan för att eleverna skulle kunna orka med hela dokumentären.

Det finns en del andra pedagogiska hemsidor som till exempel: ur.se och svt play som har en del dokumentärer som också skulle kunna användas som material i en sådan typ av undersökning.

1.5.3 Urval

Studien var att ta reda på hur kemiundervisning om plast i havet påverkar elevernas tankar och deras förhållningssätt till det. Användning av audiovisuella medier var ett säkert sätt att fånga elevernas uppmärksamhet. Tanken med undersökningen var att studera elevernas individuella tankar och funderingar utifrån deras egna ord. Efteråt så bestämdes det att göra enskilda intervjuer där man skulle ställa en del frågor till eleven för att få fram så mycket information som möjligt och inte begränsa sina tankar till ett eller två alternativ. Urvalet av eleverna som skulle intervjuas gjordes på följande sätt: hela klassen (23 elever) fick titta på dokumentären. Efter att ha tittat på dokumentären diskuterades den och eleverna fick möjlighet att ventilera sina åsikter och sina tankar om framtiden. Dagen efter ställdes frågan om någon som skulle kunna tänka sig delta i en undersökning som var kopplad till dokumentären. De som räckte upp handen, ungefär halva klassen blev informerade om hur undersökningen skulle gå till, det vill säga att de skulle bli intervjuade av läraren och deras svar skulle spelas in. Efter deras godkännande skickades ett e-postmeddelande till vårdnadshavarna med information om undersökningen och behovet av deras tillåtelse så att

(15)

deras barn, som var icke-myndiga, skulle kunna delta i den (se bilaga 3). Totalt fick nio elever tillåtelse att delta i undersökningen men bara sju elever intervjuades på grund av frånvaro den dagen då intervjuerna skulle genomföras.

1.5.4 Genomförande

Efter att ha fått tillåtelsen från vårdnadshavarna så kontaktades eleverna för intervjuerna individuellt. Intervjuerna gjordes i skolverksamheten, under skoltid, i konferenssalen. De spelades in med hjälp av mobiltelefonen och tog cirka fem minuter per elev.

För att göra datainsamlingen skapades intervjuer som baserades på flera frågor som hade fria svar och där eleverna kunde utrycka sina tankar om problematiken med plast i havet efter att ha tittat på dokumentären.

2. Resultat

Sammanfattningen av svaren från intervjuer är följande:

• Elevernas tankar efter att ha tittat på filmen:

Tankarna omkring plast ändrades hos eleverna som fick se på filmen. En del har börjat fundera på att inte använda så mycket plast i sin vardag. Eleverna har utvecklat empati för andra arter som är sårbara och behöver oss för att kunna överleva eller klara sig. En del av eleverna har till och med blivit ambassadörer eftersom de har påverkat föräldrarnas vanor angående plastkonsumtion, … eleven: ” nu brukar jag använda papperspåse och min

pappa också”. … Eleverna tänker på framtiden och har redan en del insatser som de tänker

införa för att minska användningen av plast, till exempel … ” Jag kommer att använda

mindre plast och kommer inte att använda engångsprodukter hela tiden”. Det som alla har

(16)

• Eventuella lösningar eller insatser som eleverna kan genomföra:

Eleverna har svarat med en del drastiska lösningar och väldig kreativa insatser. Bland lösningarna finns det följande: att sluta med att köpa plast, att inte köpa plastpåsar om det inte behövs, att sluta sälja plastpåsar överhuvudtaget, eleverna har också sagt att… ” man

skulle införa böter om man i så fall skulle slänga plast ” , att införa en lag som ger

företagen en viss tid för att minska sin användning av plast. Bland insatserna som eleverna tänkte fanns bland annat att försöka inte köpa så mycket plastsaker, även om de kan vara billigare. Man kan också panta plast, att sprida information om plasten som hamnar i havet och påminna andra om att det finns andra alternativ när det gäller att använda olika material och att man inte behöver välja plast hela tiden. Här har eleverna tänkt sig att sprida information efter att ha kollat på filmen om plast i havet. Eleverna tycker att med en kombination av dokumentärer, diskussioner, uppgifter och naturupplevelser utanför skolan kan flera lösningar komma fram och bidra till att eleverna ökar sina kunskaper.

• Det som elever menade saknades i filmen:

Efter att ha sett filmen ville eleverna på sätt och vis veta vad de själva kan göra för att minska problemet med plast eller lösa det. Även om det visas några tips under filmen, har eleverna svårt att komma ihåg dem. Detta kan bero på att tips om vad man kan göra för att minska problematiken med plast i havet visas i slutet av filmen och de flesta elever blev trötta efter en halvtimme.

(17)

3. Diskussion

3.1 Analys

Examensarbetet baserades på kemiundervisning om plast i havet och hur undervisningen hade påverkat elevernas syn på och förhållningssätt till plast som ett problem med möjliga lösningar. Här ville jag ta reda på om dokumentären var tillräckligt för att ersätta ett moment i kemiundervisning.

Kemiundervisningen kan kännas tråkig och svår att förstå när eleverna inte ser kopplingen mellan kemiska begrepp och deras vardagsliv. Att orientera kemiundervisningen mot aktuella frågor som rör elevernas liv och deras framtid kan vara ett sätt att underlätta förståelsen och samtidigt öka intresset i ämnet kemi.

Utgångspunkter i analysen kommer att vara multimodalt lärande, handlingskompetens och miljöundervisning.

• Utifrån Multimodalt lärande

När läraren ersatte en traditionell kemiundervisning om plast i havet (som består av genomgångar, läsning av texter och skriftliga uppgifter) med meningsskapande bilder, var det meningen att inte bara fånga elevernas uppmärksamhet genom användningen av multimodala läromedel utan också att ta reda på om elevernas kemikunskaper, intresse om ämnet och engagemanget om plast hade utvecklats efter att ha tittat på dokumentären.

Min åsikt om elevernas omgivning är att den består av bilder, gester, symboler och olika ljud som skickar budskap dygnet runt och som underlättar livet för många som har det svårt med att skriva, läsa eller inte kan språket.

(18)

Med multimodalitet och semiotiska resurser skapas ett universalspråk som gör det lättare för alla att kommunicera med resten av världen och kunna bli förstådd utan att behöva uttala ett ord. Eleverna blir intresserade när man ersätter texter med filmer. I detta fall uppskattade eleverna formaten som introducerade ett nytt moment i kursen det vill säga först genom en dokumentär och därefter diskussioner om dokumentären. Eleverna som inte var aktiva under lektionerna och hade en låg prestation i kursen fick chansen genom diskussioner om dokumentären att visa förmågor som var okända för läraren.

• Utifrån Handlingskompetens

Med handlingskompetensen menas att eleverna har förmågan att involvera sig som person i ansvarsfulla handlingar för en mänskligare värld (Jensen & Schnack, 2006). Dokumentären har påverkat eleverna på ett sätt så de kunde tänka sig hjälpa andra och fortsätta göra insatser för att minska den farliga situationen med plast i havet. De har tänkt igenom efter filmen och vill inte behålla informationen de fick utan gärna sprida vidare informationen till andra som också kan vara medvetna om situationen och kunna göra insatser i sin vardag för att minska problematiken med plast i havet. Eleverna har lärt sig nya saker genom att ha kollat på dokumentären. Eleverna har förstått vad plast är, varför plasten inte är bra, hur plasten blir ett problem och vad man kan göra. Eleverna har kopplat olika moment i kemikursen genom att tänka med fokus på handlingskompetens för hållbar utveckling. Eleverna har utvecklat följande aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling: vilja och lust att handla för hållbar utveckling, kunskaper och aktivt kunskapssökande när det gäller problembild om ohållbara effekter och konsekvenser för människor och ekosystem, kunskaper om strukturella orsaker till ohållbara förhållanden, att söka lösningar och kritiskt förhålla sig till olika förslag till lösningar (se sidan 9 för att ta reda på resten av aspekterna som finns, men som inte framkom lika tydligt i denna studie).

(19)

Dokumentären hjälpte eleverna med skapandet av ett kritiskt tänkande, självständighet och mognad som Jensen och Schnack (2006) föreslår. Med hjälp av dokumentären som handlar om aktuella samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll kunde eleverna få stöd i utvecklandet av handlingskompetensen. Eleverna fick också lära sig av varandra genom diskussioner.

• Utifrån Miljöundervisning

Förmågan att agera för hållbar utveckling handlar om att kunna se helheter och förstå komplexa samband mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Skolverkets utvärdering av läroplanernas övergripande mål visar att elever individuellt ser och använder begrepp och förklaringar som isolerade kunskaps bitar. Det tyder på brister när det gäller överblick och helhets förståelse (SOU, 2004).

Burmeister et al.(2012) rekommenderar fyra olika modeller som är användbara när det gäller att koppla hållbar utveckling med kemiundervisning. Modellen som passar bäst i denna studie är modellen tre som handlar om undervisning om kontroversiella hållbarhetsfrågor genom kemisk läskunnighet. I detta fall blev det dokumentären om plast i havet. Efter att ha tittat på dokumentären har eleverna själva kunnat koppla olika begrepp inom kemi och hållbar utveckling och börjat tänka som en helhet och inte som olika bitar som inte hänger ihop.

Resultatet från intervjuerna gav en indikation på hur kemiundervisningen måste struktureras för att vara framgångsrik. Detta blir att audiovisuella medier är viktiga och borde ingå i alla moment i kemikursen, men den måste också kombineras med multimodalt lärande. Det ska hända något mer än att delta i diskussionen efter att man har kollat på en dokumentär. För att kunskaparna ska fastna men också föras vidare till andra i elevernas omgivning, måste eleverna göra något som kan betyda något för dem. I detta fallet skulle man kunna komplettera undervisningen med aktiviteter utanför klassrummet som till

(20)

exempel att åka till havet och rensa det genom att plocka plastavfall, det som på engelska kallas ”learning by doing”.

3.1 Slutsatser

-Användning av audiovisuella medier inom kemiundervisningen borde ingå oftare i kemikursen och inte bara vid enstaka tillfälle. Användningen ska ske systematiskt för att göra undervisningen lätt att förstå och intressant.

- Läraren blir mindre belastad när det gäller planeringen av kemiundervisningen. En dokumentär kan täcka många punkter som skulle ta några lektioner att gå igenom.

- Eleverna började utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling genom att titta på dokumentären.

- Eleverna ser kopplingen mellan olika kemiska begrepp och hållbar utveckling med hjälp av multimodala läromedel och tänker inte på dem som separata grenar i kemikursen.

- Dokumentären kan vara en del i kemiundervisningen men inte täcka hela moment, man måste kombinera olika pedagogiska aktiviteter som kan göra att eleven känner sig delaktig i processen. Man kan använda diskussioner i klassen, studiebesök, utflykter där eleverna kan ta huvudrollen och göra insatser som har med plast i havet att göra.

3.2 Förslag till vidare forskning

Det finns olika alternativ som man skulle kunna tänka sig göra för att forska vidare och använda denna studie som utgångspunkt. Här kommer olika förslag:

(21)

• Att göra undersökningen kvantitativ genom att göra enkäter med färdiga alternativ som eleverna kan välja och kunna göra en analys med procent och diagram som kan visa i vilken riktning elevernas tankar går efter att ha kollat på en viss dokumentär och ta reda på om påverkan blev positiv, negativ eller kanske blev det ingenting som ändrades i elevernas tankar. Fördelen med en sådan typ av undersökning är att flera elever kan delta samtidigt och resultatet blir mer omfattande.

• Användning av andra hemsidor som till exempel UR.se som också har multimodala läromedel i form av dokumentärer som också skulle kunna användas. Genom att dela klassen i två grupper kan man visa olika dokumentärer som handlar om samma sak men som kanske skiljer sig i sättet att förmedla budskapet. Man kan göra en jämförelse baserad på dokumentärer som eleverna fick titta på och ta reda på vilken dokumentär som var mest effektiv när det gäller att utveckla handlingskompetens hos eleverna och deras förhållningssätt till plast i havet.

• Att dela en viss klass och göra olika ämnesdidaktiska aktiviteter angående plast i havet och sedan jämföra båda grupper och ta reda på till exempel vilken grupp som visade mer engagemang, intresse och nyfikenhet när det gäller plast i havet som en problematik som kräver lösningar. På detta sättet kan man ha en tydligare bild av vilka aktiviteter som ger bättre resultat när man inte bara vill utbilda eleverna och täcka det centrala innehållet utan också utveckla elevernas ”critical chemical literacy”.

(22)

4. Referenser

Almers, E. (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling- tre berättelser om vägen

dit. ARK- Tryckaren AB. ISBN: 9789162877415.

Barboza, L., Vethaak D., Lavorante B., Lundeley, A. & Guillhermino L. (2018). Marina

microplastic debris: An emerging issue for food security, food safety and humans health.

Marin Pollution Bulletin. 13: 336-348.

Breiting, S., Hedegaard, K., Mogensen, F., Nielsen, K och Schnack, K. (1999). Action

competence, Conflicting interests and Environmental education – The MUVIN Programme.

Odense Universitetsforlag. ISBN: 9788774300120.

Burmeister, M., Rauch, F. & Eilks, I. (2012). Education for sustainable development (ESD) and chemistry education. Chemistry Education Research and practice 13: 59-68.

Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt

arbete. Gleerups Utbildning AB. ISBN: 9789140678140.

Diaz, R. och Rosenberg, R. (2008). Spreading Dead zones and Consequences for Marine

Ecosystems. Science 321:926-929.

Hägerfelth, G. (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella

gymnasieklassrum: en studie av läroprocesser bland elever med olika förstaspråk.

Lärarutbildningen, Malmö Högskola. S: 38-39. ISBN: 9185042080.

Ideland, M. & Malmberg, C. (2010). Att arbeta med samhällsfrågor i NO undervisningen i

mångfaldens skolan. Resurscentrum för mångfaldens skolan, Malmö Stad. ISBN:

(23)

Jambeck, J., Geyer, R., Wilcox, C., Siegler, T., Perryman, M., Andrady, A., Narayan, R. & Lavender, L. (2015). Plastic waste inputs from land into the ocean. Science 347:768-770.

Jensen, B. & K. Schnack K. (1994). Action and Action Competence: as Key Concepts in

Critical Pedagogy. Didaktiske studier: Studies in Educational Theory and Curriculum,

12:185-190. ISBN: 8777014154.

Jensen, B. & Schnack, K. (2006). The Action Competence Approach in Environmental

Education. Environmental Education Research - Environ Educ Res, 12:471-486. DOI:

10.1080/13504620600943053.

Johansson Å. (2018). Jordens yta. Naturhistoriskt museet.

Kumar, V., Aaker, D. & Day, G. (1999). Essentials of marketing research. Chichester Wiley. ISBN 9780471718109.

Lancaster, M. (2002). Green Chemistry an introductory text. Royal Society of Chemistry. ISBN: 9781847551009.

National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). (2017). What are garbage

Patches?

Rehman, K., Ljungkvist, A. & Rosengren, C. (2016). Digitalt arbetet och multimodalitet. Lärportalen från skolverket.

Sjöström, J., Rauch, F. & Eilks, I. (2015). Relevant Chemistry Education - From Theory to Practice. Chemistry Education for sustainability. s:163-184. SensePublishers, Rotterdam. ISBN 978-94-6300-175-5.

(24)

Skolverket. (reviderad 2018). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet. 185-195. ISBN: 978-913832733-3.

Statens offentliga utredningar. (2004). Att lära för hållbar utveckling.XBS Grafisk Service. ISBN 91-38-22231-0.

(25)

Bilaga 1

Om centrala innehållet i kemi

I läroplanen (lgr 11) kan läsas följande angående kemiämnet i grundskolan:

Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhälls- utvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materians uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. (Skolverket, 2018)

Samtidigt står i läroplanen att kemiämnet ska behandla bland annat följande moment i årskurs 7-9:

Kemin i naturen:

- Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Kemin i vardagen och samhället:

- Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

- Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. - Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur

nedbrytning kan förhindras.

(26)

Bilaga 2

Intervjufrågor och svaren

Fråga 1: Tycker du att filmen ” The Plastic Ocean” räcker för att täcka undervisningen om problematiken med plast i haven?

Elev Svar

A Nej , för att jag lär mig mycket mer när läraren undervisar i första hand. Om läraren undervisar först och sedan kollar man på filmen är det bättre än att bara kolla på filmen, då vet jag en hel del i förväg.

B Nej, den lärde mig väldigt mycket, men man skulle ha en text som man kan läsa vid sidan om för att kunna förstå bättre det som filmen visar.

C Ja, filmen räckte för oss om det hade varit mer så hade det varit en fördjupning.

D Nej, den täcker en väldigt stor del av men det finns ju alltid mer att lära sig om sådana saker och det är mycket av det som inte tas upp i filmen på en timme.

E Nej, den var en jättebra film men den täckte inte jättemycket , man vill ju kanske göra ett extra arbete om filmen.

F Nej, den tog en bra bit av den fast jag tycker att läraren skulle kunna ta upp mer om det i digitalt format typ en uppgift.

G Ja, det var en väldig bra film , jag lärde mig mycket men alla kanske har inte tid att se den filmen.

(27)

Fråga 2: Vad var det som var bra och vad saknades i filmen som du hade velat se eller kanske förstå bättre?

Elev Svar

A De borde visa mer hur plast påverkar oss människor, när till exempel man äter fisk och sådant, de fokuserade mest på hur djuren drabbas.

B De visade hur plasten kan vara dålig på olika sätt, hur djur kan drabbas men också människorna. Språket var lämpligt med de kunde ha visat mer vad man kan göra själv, de pratade om problemet men inte hur kan man lösa det.

C INGET SVAR

D Bra att de förklarade klart och tydligt men jag hade velat se mer hur man själv kan göra för att lösa problemet eller hjälpa till för att det ska bli mindre plast i havet eftersom man fick inte se så mycket.

E Jag tycker att filmen var jättebra för att den visade verkligheten och jag tror inte det har dolts någonting alltså den var ärlig och man reda på mycket om problem idag med plasten, men det hade varit bra att se hur de jobbar med att lösa problemet. Den handlar bara om problemet, men det hade varit kul om de hade visat hur vi jobbar vidare för att problemet ska lösas.

F När de förklarade hur plasten hamnade i havet och formar öar av plast förklarade de processen men kanske inte hur de påverkade havet på plats där sådana öar befinner sig och kanske avger kemikalier eller gifter. Vad plasten gör med vatten hade varit intressant att se, de tog bara upp vad plasten gör med livet i havet.

G Den som var bra var att fick en klar bild om hur det verkligen ser ut och det som kanske fattades var mer om djurens liv med plast i sig, de visade bara

(28)

Fråga 3: Hade du velat få extra material om plast i havet istället för att bara kolla på filmen? Ge exempel om vad hade du velat ha som läromedel

Elev Svar

A Ja, gärna en uppgift efter filmen för att fördjupa mina kunskaper.

B Ja , gärna någon skriftlig uppgift efter filmen för att kanske se hur mycket vi fick lära oss

C Ja , åka båt och själva plocka skräp från havet och väger hur mycket man har plockat ur havet då känner man sig engagerad eftersom man har gjort något.

D Ja, jag tycker att det var en bra film att kolla på men jag skulle också vilja lära mig mer om det, då kan man förstår bättre alla fraser som man hade i filmen alltså läsa fakta.

E Ja kanske, gå ut i naturen för att se problematiken på riktigt alltså man upplever det

F Ja , uppgifter om filmen och sedan uppgifter om plast i havet där vi skulle söka fakta själva

(29)

Fråga 4: Efter att ha tittat på filmen, hur har dina tankar påverkas när det gäller plats i haven? Berätta om det

Elev Svar

A Jag vill inte använda så mycket plast eller köpa den eftersom den kommer till slut

att hamna i havet. Jag tyckte synd om fiskarna och olika djur i havet som drabbades av plast.

B Jag har tänkt mer om hur man kan undvika plast , genom att tänka mer när man är ute och shoppa eller handlar t ex.

C Ja absolut, nu brukar jag använda papperspåsar och min pappa också.

D Man tycker att det är hemskt när man ser hur alla djur lider och hur hemskt de har i havet och min motivation ökar genom att till exempel nu kan jag ha en tygpåse istället för en plastpåse och sådant.

E Jag hade sett en liknande film innan och jag har pratat med mina föräldrar mycket om det så jag visste redan, men varje gång man ser en sådan film så blir man hopplös man känner åh så dåliga vi människor är varför gör vi så här, det är inte jag som har gjort det, det är typ alla men man tar till sig det inuti och tycker det är jobbigt.

F Nu tar jag mer hänsyn till när det gäller plast.

(30)

Fråga 5: Känner du dig mer engagerad när det gäller användning av plast i vardagen eller kommer du att försätta med samma konsumtion av plast som vanligt?

Elev Svar

A Jag kommer att försöka använda mindre plast och kommer inte att använda engångsprodukter hela tiden.

B Jag tror inte att det blir en drastisk skillnad men kanske små förändringar i mitt liv kommer jag säkert att göra som t ex att använda mindre plast.

C Mitt i mellan , det är svårt att inte använda plast eftersom man använder plast hela tiden men när jag använder plast så återvinner jag den, (pantar).

D Jag kommer försöka att använda mindre plast i vardagen eftersom jag vet nu hur våra hav och djur lyder av detta över att vi själva tar sönder vår planet egentligen vi bara hugger oss i ryggen.

E • Jag kommer att minska min konsumtion av plast

• Nu gör det ont att använda en plastpåse eftersom nu vet jag var den hamnar och att det inte försvinner om 100 år eller mer så därför försöker jag tänka på det.

F • När vi köper varorna har de plast fodral och det hjälper inte så mycket men om de ändra sina förpackningar kommer jag att köpa de även om de blir dyrare

(31)

Fråga 6: Har du tänkt eventuella lösningar eller insatser du själv kan genomföra för att minska problemet med plast i havet?

Elev Svar

A • Att sluta med att köpa plast.

• Att berätta för kompisarna att det är dåligt med plast så dom inte kommer att köpa plast, och sedan kan de sprida vidare infon.

B • Istället för att köpa en plastpåse om man har köpt bara tre saker så går det bra att bara lägger dem i väskan eller hålla dom i händerna.

• Påminna folk i min omgivningen att man inte behöver använda plast hela tiden och att det går att ersättas med andra material.

C • Sluta sälja plastpåsar helt, eftersom det är alltid de som snurrar runt och fastnar i träden.

D • Försöka påminna andra om att inte slänga plasten på detta sätet.

• Svårt att tänka sig göra något på en stor skala för att om några människor går ut och samla in lite plast på en strand då skulle man faktiskt göra det på hela planeten för att det egentligen ska göra någon nytta.

E • Införa böter om man i så fall skulle slänga plast.

• På tivoli var det så att när man köpte en plastmugg till läsken så fanns det en ställe man kunde panta muggen och fick pengar tillbaka och det handlade inte bara om PET flaskor utan även om annan plast.

F • Köpa mindre plastartiklar även om jag behöver dem.

• En lag som liknar internet lagen men företagen har typ 90 dagar för att inte använda plast lika mycket.

G • Jag kan försöka att inte köpa så mycket plastsaker , det är kanske billigare med plast men det är mer värt för miljön att ha saker som inte är av plast för nu vet jag hur den skadar miljön.

(32)

Fråga 7: Hur hade du velat lära dig själv om problematiken med plast i haven? Genom att titta på filmer kontinuerligt eller genom att läsa fakta och göra teoretiska uppgifter? Varför föredrar du det?

Ele v

Svar tabell 7

A • Dokumentärer, att läsa fakta ( gärna innan dokumentärer) Jag föredrar det för att kunna förstår bättre.

B • Filmer funkar bra, diskussioner efter filmer, att vara ute i naturen och se själv. Det blir bättre då kommer jag inte att glömma så lätt.

C • Filmen är enklast. De tar även ner kameran i vattnet så man ser hur fiskarna har fastnat i plasten, att åka båt och själv vara med.

Att skriva uppgifter är inte roligt , bättre att gå ut och lära sig när man gör saker själv.

D • Jag tycker det är kul med både fakta och film om man ska lära sig, man ska också läsa texter och svara på frågor för att då får man säkert in mer information. Jag vill gärna lära mig mer och hur det fungerar och hur det ser ut med olika plaster.

Jag tycker om att läsa och då blir jag mer nyfiken.

E • Jag vill läsa fakta och göra teoretiska uppgifter för att jag tycker att det är roligare när jag får göra någonting i stället att bara sitta stilla och kolla på något , men jag hade velat göra något efter vi hade kollat på filmen.

Jag är mer nyfiken om plast i havet men vill gärna göra mer än att bara kolla på filmer.

F • Det skulle vara bättre om filmen var lite kortare och inte så lång eftersom många elever glömmer mycket om vad de sägs i den.

• Skriftliga uppgifter om filmen

(33)

Bilaga 3

Kopia av mejlet som skickades till vårdnadshavarna angående anhållan om tillstånd för att eleverna skulle kunna delta i undersökningen inom ramen ”Kemiundervisning om plast i havet - hur påverkas eleverna”

Ämne: Anhållan om tillstånd för att ert barn kan delta i en undersökning inom ramen

”Kemiundervisning om plast i haven- hur påverkas eleverna”

Hej,

Jag skriver angående ett examensarbete som jag genomför på MAU. Jag läser en kompletterande pedagogisk utbildning för att utveckla mig och kunna få min legitimation i Sverige.

Jag ville fördjupa mina kunskaper inom området plast i havet som undervisning i klassrummet ( med tanken på problematiken som drabbar oss men också floran och faunan i haven) och har baserat mitt examensarbete inom detta område. Denna terminen jobbade vid med miljökemi i klassen där era barn går och fick bra respons efter lektionerna ( jag använde mig av audiovisuella medier för att lära ut om plast , och en del diskussioner , samt båtturer där eleverna fick se problematiken i verkligheten. Allt detta istället för vanliga genomgångar ).

Om ni accepterar att era barn deltar i undersökningen var god och svara på detta mejl så snart som möjligt.

Undersökningen kommer att genomföras under perioden 2018/06/01 och 2018/06/10, detta kommer inte att ta mer än 10 min per elev.

(34)

Alla elever kommer att garanteras anonymitet. De eleverna som finns med i undersökningen kommer inte att nämnas vid namn eller på annat sätt kunna vara möjliga att urskilja i undersökningen. I enlighet med de etiska regler som gäller är deltagandet helt frivilligt. Materialet behandlas strikt konfidentiellt och kommer inte att finnas tillgängligt för annan forskning eller bearbetning.

De viktigaste frågorna jag behöver få svar på är följande:

• Kan undersökningar med hjälp av audiovisuella läromedel helt ersätta NO undervisningen när det gäller plast i haven?

• På vilket sätt påverkar audiovisuella läromedel elevernas syn på plast i haven som problem med möjliga lösningar?

• Blir eleverna mer nyfikna på plast i haven när de får titta på dokumentärer och filmer kontinuerligt eller när de läser långa texter och följer den traditionella undervisnings modell?

För att kunna besvara dessa frågor behöver jag samla in material genom intervjuer.

Vänligen,

Figur

Updating...

Referenser

  1. ur.se
  2. UR.se
Relaterade ämnen :