Malmö högskola
Lärande och samhälle
Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Läxhjälpens olika förutsättningar
En undersökning i två kommuner
Homework assistance different qualifications
A study in two communities
Jenny Ringström
Anna Åkesson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Samhällsorienterade ämnen och barns lärande 2013-11-07
Examinator: Nils Andersson Handledare: Lena Rubinstein-Reich
Förord
Vi vill börja med att tacka alla som varit till hjälp under arbetet. Tack till alla er som valde att delta i vår undersökning. Tack till Lena Rubinstein-Reich för din handledning under vår skrivprocess. Tack till Karin Åkesson för stöd med skriftspråket. Tack till nära och kära för att ni stöttat oss genom hela processen.
Under arbetets gång har vi båda arbetat med inledningskapitlet. Kapitel två om forskning och teoretiska begrepp har varit uppdelat som så att Anna har skrivit forskningen och Jenny om de teoretiska begreppen. I kapitel tre om metod och genomförande har Anna skrivit om val av metod och forskningsetiken och Jenny om validitet, reliabilitet och undersökningens trovärdighet. Jenny har också skrivit om statistiken som Anna sedan gestaltade i form av diagram. De övriga delarna i arbetet är utarbetade gemensamt.
Sammanfattning
Vi har i denna uppsats undersökt läxhjälp för mellanstadieelever i två skånska kommuner. Vårt syfte var att undersöka var det fanns läxhjälp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom på läxhjälpen. Vi ville se om läxhjälpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhållanden som gynnar deras skolgång eller där de inte kan få stöd med sina läxor. Till hjälp för att analysera elevers bakgrund så har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi använde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation då vi samlade in vår empiri. Vi undersökte två olika kommuner och fann i vår empiriska undersökning att läxhjälp inte finns på alla skolor. Vi har besökt endast de skolor som erbjuder läxhjälp. På de skolorna organiseras läxhjälpen på olika sätt. Vi fann också att läxhjälparnas uppfattning inte handlar om att kompensera för de elever som har olika typer av svårigheter, oavsett om svårigheterna var avgränsade till skolgången eller inte. Alla läxhjälparna som vi intervjuat ansåg att läxhjälpen var öppen för alla elever.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Förtydligande av ordval ... 7
1.2 Syfte ... 8
1.3 Frågeställningar ... 8
1.3.1 Precisering av läxhjälp och läxhjälpare ... 8
2. Litteraturgenomgång ... 9
2.1 Forskningsgenomgång ... 9
2.1.1 Definition av läxa och läxhjälp ... 9
2.1.2 Läxor ... 10
2.1.3 Föräldraengagemang ... 12
2.2 Teoretiska begrepp för analys ... 14
2.2.1 Pierre Bourdieus teorier om kapital ... 14
2.2.2 Habitus ... 16
2.3 Sammanfattning ... 17
3. Metod och genomförande ... 19
3.1 Val av undersökningsmetod ... 19 3.1.1Surveyundersökning ... 19 3.1.2 Intervju ... 20 3.1.3 Observation ... 21 3.2 Urval ... 22 3.2.1 Avgränsning ... 23 3.3 Genomförande ... 24 3.3.1 Forskningsetik ... 25
3.4 Bearbetning och analys ... 26
3.5 Validitet, reliabilitet och undersökningens trovärdighet ... 26
4. Resultat och analys ... 27
4.1 Beskrivning av de två kommunerna ... 28
4.1.1 SIRIS ... 30
4.2 Läxhjälp för mellanstadieelever i kommun A och B ... 32
4.2.1 Olika läxhjälpsalternativ ... 33
4.3 Läxhjälpens utformning ... 35
4.3.1 Antal elever och läxhjälpare ... 36
4.3.2 Avsatt tid för läxhjälp ... 36
4.3.3 Studiemiljö ... 37
4.3.5 Gemensamt eller enskilt arbete ... 39
4.3.6 Läxhjälpens utformning utanför skolorna och de frivilliga organisationerna ... 40
4.4 Läxhjälparnas åsikter ... 40
4.4.1 Elevens behov av läxhjälp ... 41
4.4.2 Elever med svenska som andraspråk ... 42
4.4.3 Föräldraengagemang ... 42
4.4.4 Beslut om läxhjälp för den enskilde eleven ... 44
4.4.5 Läxhjälparnas åsikter om vilka elever som tar emot läxhjälp ... 44
4.5 Analys utifrån teoretiska begrepp ... 46
4.5.1 Symboliska kapital och föräldrar ... 46
4.5.2 Symboliska kapital, habitus och språk ... 47
4.5.3 Kulturellt kapital och frivillighet i läxhjälpsverksamheterna ... 48
5. Slutsats och diskussion ... 50
5.1 Resultatdiskussion ... 50
5.2 Slutsats ... 51
5.3 Metoddiskussion ... 52
5.4 Relevans för yrket ... 53
5.4.1 Förslag till förändringar ... 53
5.4.2 Förslag på vidare forskning ... 53
Referenser ... 55
Elektroniska källor ... 56
Bilaga 1 ... 57
7
1. Inledning
Under sommaren 2013 debatterades läxhjälpen mycket i media. Den 27 augusti informerade SVT Rapport att Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, uttryckt oro kring skolornas bristande satsning på läxhjälp till de elever vars föräldrar inte har ekonomiska förutsättningar för att hyra in läxhjälp privat. Ekström menade vidare att föräldrar inte ska behöva betala för läxhjälp till sina barn. Eleverna ska uppnå läroplanens mål utan att privat läxhjälp ska behövas.1 Någon vecka tidigare, den 16 augusti meddelande TV4-nyheterna att endast en tredjedel av Sveriges kommuner erbjuder en kostnadsfri läxhjälp. Uttalandet var baserat på en enkätundersökning som den ideella organisationen Mentor gjort där 185 kommuner svarat.2 Dessa två rapporter bidrog till vårt val att kartlägga läxhjälp i två skånska kommuner.
Under vår studietid på Malmö högskola har läxor och läxhjälp ibland varit ett debatterat ämne hos lärarstudenterna. Det har fått oss att intressera oss mer för läxhjälp då vi anser att det finns många frågetecken som behöver rätas ut. En del skolor erbjuder läxhjälp på skolan efter skoltid andra inte. Det har vi hört genom andra studiekamrater under vår studietid om deras erfarenheter under verksamhetsförlagda utbildning. Hur kan det komma sig att det är så olika från skola till skola när det står i styrdokumenten att skolan ska vara likvärdig över hela landet?3 Är det de skolor som erbjuder läxhjälp där eleverna verkligen behöver det eller är det slumpen som avgör? Med detta i åtanke bestämde vi oss för att undersöka vad skolorna gör för att hjälpa sina elever med de läxor som ges.
1.1 Förtydligande av ordval
Vi kommer använda ordet hen som ett samlingsord för han och hon. Istället för att skriva ut de båda orden kommer vi i arbetet skriva hen, eller också henom, som benämning på alla
1 Hämtat från Svenska Dagbladet, 2013-08-27. 2 Hämtat från TV 4 nyheterna, 2013-08-16. 3
8
medverkande, oavsett kön. I vårt arbete tycker vi inte det är av betydelse att veta könet på den person som uttalat sig. Vi väljer även aktivt att använda oss av både “barn” och ”elev”. Ordet elev kommer användas i de sammanhang då vi talar om barn i skolans verksamhet och kopplat till pedagoger. Ordet barn kommer användas i andra sammanhang. Alla vuxna i skolan benämns som pedagoger då de har pedagogisk utbildning men olika yrkestitlar så som klasslärare, elevassistent eller specialpedagog.
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka om läxhjälpen på mellanstadiet i två skånska kommuner anses av läxhjälparna vara ett komplement för de elever som på grund av sin bakgrund kan ha svårigheter att nå målen i skolan. Vi vill också undersöka vilken slags läxhjälp förekommer och hur den är utformad.
1.3 Frågeställningar
1. Vilken slags läxhjälp förekommer för eleverna på mellanstadiet i de valda kommunerna?
2. Hur utformas den läxhjälp som finns?
3. Vilka uppfattningar har läxhjälparna om vilka elever som behöver läxhjälpen och vilka elever som får den?
1.3.1 Precisering av läxhjälp och läxhjälpare
Utifrån den forskning vi läst har vi inte hittat någon generell definition av vad läxhjälp är. Därför väljer vi att definiera vad vi menar med läxhjälp i vår uppsats. Det vi menar med läxhjälp i vårt arbete är den hjälp som elever får av föräldrarna eller andra vuxna med de skoluppgifter som är avsedda att utföras utanför skolans lektionstid. Med läxhjälpare menar vi pedagoger eller andra vuxna som ger elever hjälp med läxorna.
9
2. Litteraturgenomgång
Den forskningen vi hittat är generellt begränsad till synen på läxor ur olika vinklar. Vi valde att använda oss av denna när avsaknaden av forskning på läxhjälp klargjordes. Många av forskningsstudierna är också begränsade till högstadiet. Vi presenterar även Pierre Bourdieus teorier kring samhällets klasskillnader med det sociala kapitalet, det kulturella kapitalet och habitus i fokus. Vi menar att Bourdieus teori har en avgörande betydelse för människans olika förutsättningar att lyckas med sin utbildning.
2.1 Forskningsgenomgång
2.1.1 Definition av läxa och läxhjälp
Det finns ingen generell definition av vad en läxa är och det är en svår uppgift att hitta en definition som är så allmän att den gäller vid alla tidpunkter. Det menar Jan - Olof Hellsten som själv väljer att definiera läxan som “det arbete som inte sker på lektionstid”4
i sin studie. Den amerikanske forskaren Harris Cooper väljer sin formulering av läxans definition som en uppgift som pedagogen gett eleven och som är menad att utföras utanför de timmar som ingår i skoldagen.5 En tredje variant över definitionen hittar vi i Ingrid Westlunds studie från 2004. Westlund menar att “läxor är den tid som invaderar de ungas temporala friutrymme”.6 Gemensamt för de olika definitionerna är att läxor är någonting som görs på fritiden.
Väljer man att använda olika uppslagsverk får man en annan version. Nationalencyklopedin beskriver läxan som en “avgränsad skoluppgift för hemarbete särsk. om 4 Hellsten 2000 s 120 5 Cooper 2006 6 Westlund 2004 s 46
10 visst textstycke som skall läras in”.7
Den pedagogiska uppslagsboken väljer att skriva att läxan är “en arbetsuppgift som eleven ska göra på sin lediga tid”.8
Söker man vidare bland uppslagsböckernaoch letar efter en definition av läxhjälp, skriver Svenska akademins ordlista att läxhjälp är “privatundervisning åt lärjunge i skola, omfattande handledning vid inlärandet av hemläxorna”.9
2.1.2 Läxor
Vid bytet från läroplanen, Lgr 80 till läroplanen Lpo 94, skrevs det in ett tydligare ansvar för studierna. Det ansvaret ålades eleverna.10 Även i den nya läroplanen från 2011, kallad Lgr11, framhävs elevansvaret för de egna studierna. Man utgår ifrån att skolan har som mål att varje enskild elev “tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö”.11
I Lgr 11 beskrivs att all undervisning ska vara likvärdig, oberoende på var i Sverige hen bor, men att undervisningen inte behöver utformas på exakt samma sätt. Läroplanen talar också allmänt om att skolan ska hjälpa eleverna att förbättra sin egen förmåga att kunna ta eget ansvar. Det ska ske genom att eleven deltar i skolans verksamhet. I kapitel 1 och 2 i Lgr 11 skrivs det inget om att skolorna ska ge läxor.12 Ulf Leo skriver om det i sin magisteruppsats, Leo menar att det inte ingår “i skolans uppdrag att ge läxor, ändå finns de”.13
Westlund beskriver att pedagogerna som arbetar i de lägre årskurserna vanligtvis ger läxor för att träna sina elever i hur de ska på bästa vis planera sin fritid för att bli mer effektiva i sina studier. Främst handlar det alltså inte, enligt Westlund, om att eleverna får läxor för att träna några specifika färdigheter eller rena kunskaper.14 Eva Österlind menar utifrån sin egen empiri att då tiden inte är tillräcklig under skoldagen, ska eleverna kunna arbeta i sin egen takt i hemmet under lugnare omständigheter. Det görs för att eleven ska “lära sig arbeta självständigt”.15
Tidsbristen i skolan är den vanligaste orsaken till att eleven får läxor.16 Cooper menar att elever på elementary17 gynnas mer av egenstudier med lärarstöd än läxor.
7 www.ne.se 130909 sökord läxa 8 Hellsten 2000 s120 9 http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 130917 sökord läxhjälp 10 Westlund 2004 11 Läroplan 2011 s 15 12 Läroplan 2011 13 Leo 2004 s 51 14 Westlund 2004 15 Österlind 2001 s 35 16 Westlund 2004 17
11
Läxor är generellt mer gynnande för eleverna först då de når junior high school och high school.1819
Westlund hänvisar till Kathryn Wentzel artikel att de elever som tar hjälp av andra med läxorna, hävdar att “de lär sig mer”.20Dock framgick det i merparten av de elevuppsatser som Westlund samlat in, att eleverna gjorde sina läxor utan något sällskap. Det fanns inga indikationer på att eleverna någonsin hjälptes åt med läxorna. Det verkade som om det togs förgivet att läxorna var uppgifter som skulle utföras på egen hand. Upplägget medförde också att elevernas sociala del av livet hamnade i andra hand. Läxorna gick alltid före nöje och umgänge med kamrater.21 Österlind fick liknande svar från elever i sin studie. Forskaren intervjuade elever och flera av dem menade att de drogs mellan fritidsintressena och läxorna. Eleverna hävdade att läxorna blivit en form av tvång. Vidare ställde Österlind frågan vad eleverna hade önskat kring läxor om de själva fick vara med och bestämma. En del av eleverna ansåg att om skoldagarna hade varit något längre så hade de hunnit göra allt skolarbete som behövdes innan de kunde gå hem och ha fritid utan att behöva tänka på skolan och arbeta med skoluppgifter hemma.22
Sara Högdin skriver i sin diskussion att det finns läxhjälpsgrupper i Sverige och att dessa organiseras på olika vis. En del arrangeras av pedagoger i skolorna medan andra drivs av utomstående vuxna, exempelvis socialarbetare eller aktiva i frivilliga organisationer. Hela verksamheten med läxhjälp i fokus menar Högdin kan vara av ytterst stor betydelse för hur barnen klarar av sin skolgång. Hon väljer även att dra det längre perspektivet till att läxhjälpen kan vara avgörande för barnens tänkta arbetsliv.23
2.1.2.1 Läxhjälp i USA
I USA finns det så kallade in - school supervised study. Det innebär att tillfällena finns till för att kompensera för de elever som vanligtvis inte studerar något hemma som ett komplement till deras vanliga skolgång. Under dessa stunder kan elever arbeta med vad de önskar, vanligtvis bearbetas uppgifter som normalt inte är läxor, utan uppgifter som elever är efter med. Det såg Cooper i sin studie. I studien beskriver Cooper också pedagogernas roll vid supervised study. Cooper såg hur en del pedagoger endast visade sin närvaro genom att helt enkelt övervaka stunden. Andra pedagoger var mer aktiva under deras supervised study.
18 Vår anmärkning, högstadiet och gymnasiet 19 Cooper 2001 20 Westlund 2004 s38 21 Westlund 2004 22 Österlind 2001 23 Högdin 2006
12
Dessa rörde sig ständigt runt bland eleverna och aktiverade eleverna i sina uppgifter. Uppgifterna var heller inte alltid de samma som eleven hade i läxa. Vid tidpunkten för publiceringen av Coopers studie beskrev han att många skolor i USA hade börjat införa after - school homework programs där avsikten var att erbjuda skolans elever ett tillfälle att kunna göra sina läxor. Under dessa tillfällen fanns pedagoger eller andra personer där för att bistå eleverna i sitt arbete med läxorna.24
2.1.3 Föräldraengagemang
Vid de tillfällen då elever får läxor är det av stor vikt att ett bra samarbete mellan skolan och elevernas hem finns etablerat. Det är viktigt eftersom det inte endast är pedagog och elev som är aktiva i läxläsningen utan andra personer är också inblandade,25 exempelvis föräldrar eller vårdnadshavare. I läroplanen, Lgr11, klargörs det att skolan tillsammans med vårdnadshavare “ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande“.26
Det ska alltså finnas ett samarbete mellan hemmet och skolan i allt som berör den enskilda elevens lärande.
Westlund hänvisar till Ebbe Lindell, som beskriver att elever med sämst studieresultat troligtvis är de elever som finner det jobbigt att hitta lugn och ro hemma för att göra sina läxor. Det är enligt Lindell samma elevgrupp som har minst stöd av sina föräldrar i läxläsningen.27 Det samarbetet som förespråkas i Lgr11 är viktigare ju äldre eleverna blir, eftersom deras läxläsning påverkas mer av olika variabler som arbetsro hemma, föräldrarnas aktiva deltagande i sitt barns studier och deras kunskaper kring ämnet som barnet har fått i läxa.28 I alla svenska hem, oavsett bakgrund,är de vuxna generellt aktiva. De allra flesta barn får hjälp med sina läxor av minst en vuxen. Även om föräldrarna inte hjälper barnen med läxorna kan det finnas andra i barnets omgivning som kan hjälpa. Det kan röra sig om syskon, kompisar eller andra vuxna på skolan. Det finns dessvärre en liten grupp av barn som inte anses ha någon vuxen alls som kan bistå dem i läxarbetet. Dessa utgör ungefär 10 procentenheter av skolbarnen i Sverige enligt Högdins empiri.29
24 Cooper 2001 25 Westlund 2004 26 Läroplan 2011 s 16 27 Westlund 2004 28 Österlind 2001 29 Högdin 2006
13
Cooper däremot påpekar att föräldrar stundtals lägger stor vikt vid att deras barn ska göra klart läxorna med en så stor noggrannhet som kan uppfattas som väldigt krävande. Dessutom om uppgiften som barnet ska utföra är obekant för föräldern kan det medföra att den förklarar en uppgift annorlunda än vad skolan gör, vilket kan orsaka förvirring hos barnet när det får hjälp av föräldern. Cooper sammanfattar det hela med att säga att det finns både för och nackdelar med att föräldrarna är delaktiga i sina barns läxor. Det har även betydelse vilken utbildningsnivå föräldrarna har samt hur mycket tid de faktiskt har till att bistå barnen i läxläsningen, hävdar Cooper.30
Högdin pekar å andra sidan på att ett aktivt deltagande av föräldrarna i barnens läxor gynnar barnen mycket. Det är av större vikt än föräldrarnas egen utbildningsnivå och de förutsättningar skolans kvalitet kan ge. Om vi sedan tittar på vilka skillnader som finns i Sverige menar Högdin att barn till föräldrar med utländsk bakgrund oftast klarar sig sämre i skolan i de fall stödet hemifrån inte existerar. Vanligtvis beror detta på språksvårigheter, föräldrarna kan inte svenska på den nivå som kan krävas. Det är dock viktigt att poängtera att det inte finns några markanta skillnader från de föräldrar med utländsk bakgrund i att visa ett engagemang för hur sitt barn klarar av skolarbetet.31
Högdin beskriver vidare att föräldrarnas utbildningsnivå dock är det bästa hjälpmedlet som hemmet har att erbjuda. Det framgår att föräldrar som är högutbildade, har bättre förutsättningar att bistå sina barn med läxorna. Dessutom finns det en förväntan hos de föräldrarna. Det förutses att barnen ska vidareutbilda sig på en hög nivå. Med detta i åtanke är det givet att barn med de motsatta utgångspunkterna (lågutbildade föräldrar, dåligt ekonomiska tillgångar, ensamstående föräldrar, och så vidare) har “sämre förutsättningar att klara skolan”.32
Utifrån sitt eget empiriska material kan Högdin dra slutsatsen att det inte fanns några direkta skillnader i föräldraengagemanget hos föräldrar oavsett svensk eller utländsk bakgrund. Hela 95 % av barnen som svarat på Högdins enkät uppgav att deras föräldrar engagerade sig i barnens utbildning. Det framgick också att majoriteten av barnen även fick hjälp med läxorna av sina föräldrar. Barnen till svenskfödda föräldrar uppgav att de får hjälp med läxorna i de allra flesta fall och det fanns inga skillnader i om föräldrarna hade hög utbildningsnivå eller inte. De skillnader som fanns i utbildningsnivå märks i gruppen av föräldrarna med utländsk bakgrund, eftersom det innebar att det gavs olika mycket stöd vid läxläsningen. Tilläggas bör det att Högdins empiri visade att 71 % av det totala antalet
30 Cooper 2001 31 Högdin 2006 32
14
tillfrågade hade högskoleutbildade föräldrar och att 88 % av totala antalet tillfrågade upplevde att det fick hjälp med skolarbetet. Högdin drar slutsatsen av sin studie att majoriteten av barnen upplever att föräldrarna är engagerade i barnens utbildning, men hon kan också se att det finns ett lägre engagemang hos föräldrar med utländsk bakgrund.33
2.2 Teoretiska begrepp för analys
Vi har valt att använda oss av Bourdieus teoretiska begrepp, då vi anser att de kan vara användbara för att analysera elevers olika bakgrunder och hur dessa kan generera olika förutsättningar för att klara skolans mål och krav. Vi tror att Bourdieu kan bidra med att förtydliga olika aspekter som vi bör ta hänsyn till i vår tredje fråga: “Vilka uppfattningar har läxhjälparna om vilka elever som behöver läxhjälpen och vilka elever som får den?”
Eftersom Bourdieus texter är på franska har vi använt oss av olika översättningar och tolkningar av andra författare.
2.2.1 Pierre Bourdieus teorier om kapital
Pierre Bourdieus teorier är intressant ur ett pedagogiskt perspektiv trots att hans syfte inte var att presentera en pedagogisk teori. Hans intention var att presentera en sociologisk analys som förklarar sammanhangen mellan den sociala verkligheten och det pedagogiska arbetet i en bestämd kultur. Han ville förstå varför uppfostran och upplärning utvecklar sig som det gör. Bourdieu försökte att få en uppfattning om och förklaring av det mänskliga beteendet som han kallar för den mänskliga praktiken. Han undvek begreppet handling, då han menar att det uttrycker en medveten reflektion som ett grundval för praktiken.34
Bourdieu skriver mycket om olika symboliska kapital, ett kapital av kunskaper, egenskaper, erfarenheter med mera.35 Symboliskt kapital kan vara “... det som av sociala grupper känns igen som värdefullt och tillskrivs värde”.36
I de symboliska kapitalen ingår bland annat socialt kapital och för att citera John Field, kan socialt kapital beskrivas: “In general, then, its follows that the more people you know, and the more you share a common outlook with them, the 33 Högdin 2006 34 Grytz Olesen 2004 35 Bourdieu 1986 36 Grytz Olesen 2004 s147
15 richer you are in social capital”.37
De sociala relationerna kan ibland tjäna till att utesluta och förneka men även inkludera och möjliggöra. Människors nätverk bör bli sett som en del av bredare förbindelser av relationer och normer som tillåter människor att uppnå sina mål, men som även tjänar till att binda ihop samhället.38 Även om en människas val av utbildning eller yrke kan verka medvetet så är det ett resultat av sociala omständigheter som hen lever under.39
Bourdieu hävdar att det är omöjligt att förstå den sociala världen utan att erkänna rollen av kapital i alla dess former.40 Ett annat av de symboliska kapitalen som Bourdieu formade är kulturellt kapital, där han menar att allmän förmåga att tala, föra sig och att vara välorienterad i kulturen och i samhället även fungerar som en tillgång utanför de kulturella områdena.41 Det kulturella kapitalet bryter mot föreställningar som är endimensionella, det innebär att olikheter är mer komplexa än vad som framgår av den klassiska socialgruppsindelningen eftersom den grundar sig på de olika kapital som varje enskild individ har.42 Med Bourdieus sociologi ansågs det för första gången möjligt att knyta samman människors livsstilar och övertygelser med hur de valde sin utbildning, och hur den utbildningen sedan formar människor, till en viss del i livet.43 Det kulturella kapitalet nämns ofta som samlingsbeteckning på kulturella tillgångar som karakteriserar högre samhällssikt i förhållande till lägre.44 De kulturella tillgångarna beskriver Søren Gytz Olesen som “1) konkret i form av till exempel böcker, konst, musik och bostadens symbolvärde; 2) förkroppsligade i form av dispositioner och habitus; 3) institutionaliserade i form av titlar och diplom”.45
Bourdieu menar att det kulturella kapitalet hör främst ihop med de ekonomiska och sociala villkoren men att det kan finnas undantag.46 Vidare talar Bourdieu också om utbildningskapitalet, som även det kan räknas som en tillgång. Bourdieu menar att det förmedlas från en generation till nästa. Barn till högutbildade föräldrar är de som antas till högre utbildningar och “en ung människa vars föräldrar har akademisk utbildning har ett bättre utgångsläge för akademisk utbildning än till exempel barn till föräldrar med låg utbildning…”.47 37 Field 2003 s.1 38 Field 2003 39 Gytz Olesen 2004 40 Field, 2003 41 Bourdieu 1986 42 Gytz Olesen 2004 43 Bourdieu 1986; Palme 2008 44 Palme 2008 45 Gytz Olesen 2004 s 147 46 Bourdieu 1986 47 Gytz Olesen 2004 s149
16
Skolan bidrar med att utöka elevers kulturella kapital genom att tillföra kulturella tillvägagångssätt som gör att de klarar sig bra i samhället. Det sker genom att skolan exempelvis lär elever att läsa, skriva, räkna, använda dator med mera. Skolan synliggör också samhällets olika kulturella och ideologiska fundament. Bourdieu hävdar alltså att utbildningssystemets funktion fungerar som förmedling av kulturellt kapital men att det även är ett allmänt erkännande om att sociala skillnader kan framträda som utbildningsmässiga skillnader.48
2.2.2 Habitus
Habitus är ett förvirrande grundbegrepp som används av Bourdieu i olika indelningsschema för människors praktiker. Det är här som habitus definieras och bildar den representerade sociala världen, det vill säga rummet av livsstilar. Begreppet “etos” användes oftare av Bourdieu än habitus och är kort förklarat: “i kroppen och sinnet inristade vanor och dispositioner”.49
Dispositioner förklarade Bourdieu som objektiva strukturer i människans vardag som djupt rotar sig hos den enskilda individen och påverkar hens synsätt och uppfattningar om sig själv och sin omvärld.50
Bourdieu beskriver habitus som en förkroppsligad nödvändighet men inte statisk, utan den förändras hos människan genom hela livet.51Habitus formas av individens sociala tillhörighet och till de skilda sociala miljöerna som människan lär känna eller vistas i under sin livstid. Habitus kan beskrivas som individens sätt att tänka, övertygelser, kunskaper, språk, stil och smak. Habitus finns i en individs samlade egenskaper och egendom.52 Olika livsförutsättningar genererar därför olika habitus, man talar om särskiljande livsstilar.53
Habitus påverkas av människans klasstilhörighet, vilket avgränsar människans möjligheter men inte på grund av låg informationsnivå eller intellektuell kapacitet utan via den sociala omgivningen.54 Den sociala identiteten kan definieras och det är habitus som ger mening åt situationen.55
48 Gytz Olesen 2004 49 Bourdieu 1986 s 10 50 Gytz Olesen 2004
51 Bourdieu 1986; Gytz Olesen 2004 52 Bourdieu 1986; Palme 2008 53 Palme 2008
54 Gytz Olesen 2004 55
17
Även vårt språkbruk räknas till habitus men är även en viktig del i det kulturella kapitalet och kan även uppfattas som ett enskilt kapital, ett språkligt kapital. Ju högre upp i utbildningssystemen man kommer ju mer blir den språkliga förmågan ett kompetensbevis och avgörande om den enskilde kan tillägna sig kulturella tekniker som är nödvändiga. Ett svagt utvecklat kapital bidrar med att det saknas begrepp för abstrakta tolkningar som ibland krävs i skolan. Olika maktförhållanden har utvecklats mellan olika samhällsgruppers språkbruk och därmed även en selektion som börjar redan i förskolan. Ett vältaligt språkbruk i kombination med rätt uppträdande och en känsla för situationen har gett många elever bättre betyg än vad deras prestation var berättigad till.56
För att förstå hur människor agerar i praktiken bör man ta hänsyn till olika underliggande effekter hos en individ. Han menar att genom att ta hänsyn till en persons habitus och kapital samt vilken samhällsklass som människan tillhör så kan man uppnå den förståelsen. Det handlar alltså om att sammanfoga uppfattningen av systemkaraktärer hos livsstilarna och den helhet som de utgör. När individer sammanförts till en samhällsklass som konstrueras med utgångspunkt för ett särskilt förhållande bär de i själva verket med sig sekundäregenskaper. Det betyder att en samhällsklass inte bara definieras av sin position, så som yrke, inkomst, utbildningsnivå utan den definieras också av en bestämd könsfördelning, en bestämning i det geografiska rummet och av en mängd kompletterande karaktäristiska drag. Därför kan såsom exempelvis etnisk tillhörighet eller könstillhörighet fungera som påtagliga urvals- och uteslutningsprinciper utan att de någonsin uttalas som sådana.57
2.3 Sammanfattning
Utifrån forskningen visar det sig att det generellt finns ett bra föräldraengagemang i svenska skolor. Det finns undantagsfall där föräldrarna inte har möjlighet att mer aktivt delta i sina barns utbildning. Dessa fall är oftast kopplade till bristande tid eller bristande språkkunskaper. Om föräldrarna inte kan hjälpa barnen finns det i de allra flesta fall någon annan som kan. Forskningen visar alltså att föräldrarna i Sverige, oavsett bakgrund är bra på att engagera sig i sina barns utbildning, men att det ibland kan vara svårt för föräldrarna att hjälpa barnen med läxorna. Det talas kort om orsakerna till att läxor ges, men det skrivs inte mycket om själva
56 Gytz Olesen 2004 57
18
läxhjälpen. Högdin är undantaget som kortfattat beskriver att det finns läxhjälpsgrupper runt om i Sverige, men hon går inte djupare in i ämnet än så.58
För att sammanfatta Bourdieus teoretiska begrepp, menar han att om man vill ha så konkret studie som möjligt, bör man inte endast titta på utbildningsnivå och inkomstnivå, även om Bourdieu menar att dessa bidrar till formandet av habitus och kulturellt kapital. Habitus kan sammanfattas som människans livsstil och smak. Livsstilen påverkas till stor del av utbildning och ekonomiskt kapital men det behöver inte vara så då människan även blir påverkad av vilket socialt kapital den har. En person som socialiserar sig med en viss grupp av människor blir påverkad av dem. En människas sätt att kommunicera är nära förknippat med det sociala rum som människan vistas i. Språkbruket blir även föränderligt i samband med det utbildningskapital som individen äger och förändras under livet. Habitus är på så sätt föränderligt genom hela livet beroende på vilka erfarenheter som människan samlar på sig. De olika symboliska kapitalen samt habitus tillsammans med klasspositionen kan förklara människans aktion, praktik. Bourdieu menar därför att en människa kan skapa ett till synes välfungerande habitus genom ett rikt kulturellt och socialt kapital även om förutsättningarna till en början inte stödjer individen.
58
19
3. Metod och genomförande
I det här kapitlet kommer vi presentera vilka metoder vi valt att använda och hur vi gått tillväga under arbetets gång. Vi beskriver också forskningsetiska principerna och vad vi gjort för att uppfylla dessa.
3.1 Val av undersökningsmetod
Då vi vill undersöka tillgången av läxhjälp i två kommuner blir vår undersökning en kvantitativ undersökning. Vi använder en bredare surveyundersökning för att få en övergripande syn på läxhjälpens utbredning i kommunerna. Vidare vill vi undersöka hur läxhjälpen utformas samt vilka uppfattningar läxhjälparna på mellanstadiet har om vilka elever som behöver läxhjälpen och vilka elever som får den. Med detta i åtanke väljer vi att använda oss både av observation och av intervjuer i vår undersökning, vilket är en kvalitativ undersökning. De data vi får fram genom det empiriska materialet är primärdata eftersom vi själva letar upp svaren. Sekundärdatan används endast som en bakgrund och ger oss en förförståelse kring hur vi ska kunna tolka våra primärdata.59
3.1.1Surveyundersökning
En av de mest använda undersökningsmetoderna inom den samhällsvetenskapliga forskningen är surveyundersökningar. Dessa kan variera stort i mängden av informanter. Vi har ett mindre urval eftersom vårt arbete är avgränsat till två kommuners skolor. En typ av surveyundersökningar behandlar frågor kring personers materiella förutsättningar och
59
20
benämns som de faktamässiga surveyundersökningarna.60 Det är den typen av undersökning vi kommer utföra där vi väljer att ställa två övergripande frågor till alla skolor som varit aktuella för vår undersökning, “Erbjuder ni läxhjälp? Kan ni tänka er att delta i vidare undersökning?”
3.1.2 Intervju
Intervjuerna vi vill genomföra är av kvalitativt upplägg. De ska genomföras med en låg standardisering på intervjufrågorna, se bilaga 2, det vill säga att det finns förutbestämda frågor, men dessa kan ställas i olika ordning beroende på hur intervjun flyter på och på hur den intervjuade svarar.61 Eftersom vi väljer låg standardisering finns det en möjlighet att ställa följdfrågor. Svaren som ges är heller inte förutbestämda utan informanten formar själv de svar hen vill delge oss.62 Vi väljer att ha en hög grad av strukturering i våra intervjuer. Det gör vi genom att ställa frågor som är fokuserade kring ett specifikt ämne, i vårt fall läxhjälp.63
Intervjuerna med pedagogerna kommer vi att genomföra på plats i klassrummet där de har sin läxhjälp. Valet av plats är avvägt för att vi ska kunna genomföra intervjun utan någon som lyssnar till den. Klassrummet vi befinner oss i, vill vi ska vara tomt så när som på pedagogen och oss två. Eftersom det är på pedagogens hemmaplan inger det en trygghet till hen och intervjun kan få ett bra flyt. I intervjun med Rädda Barnens representanter sker det dels på ett lokalt bibliotek i ett ostört rum för lugn och ro och dels på plast vid ett läxhjälpstillfälle i den lokal som hjälpen kommer ske.64
Under intervjuerna väljer vi båda att vara med i de fall då pedagogerna ska intervjuas. Vi kommer vara noga med att placera oss på så vis att en av oss ska kunna utföra själva intervjun medan den andre antecknar informantens svar, för att inte det ska inge någon form av maktövertags känsla hos pedagogen som agerar informant åt oss. I de fall vi kommer vara två, ska vi genomföra en observation av läxhjälpstillfället innan intervjuerna. I två fall kommer en pedagog (B3) och en representant för Rädda Barnen att endast intervjuas av en av oss.65 Vid de två tillfällena sker ingen observation. Orsaken är att Rädda Barnen inte hunnit starta upp 60 May, 2013 61 Trost 2010 62 Larsen 2009 63 Trost 2010 64 Trost 2010 65 Trost 2010
21
sin verksamhet ännu i kommun A samt att skolan som pedagogen är anställd på (B3) valt att avsluta sin egen läxhjälp och minska läxmängden. De har påbörjat ett samarbete med Röda Korset, men detta har inte kommit igång ännu.
Vi väljer att intervjua några av eleverna som befinner sig på läxhjälpen under tiden som läxhjälpen pågår. Vi vill utföra intervjuerna med eleverna genom att föra ett så naturligt samtal som möjligt med konkreta och ganska få frågor då barn lätt tappar fokus. Vi väljer att använda oss av samma låga standardisering och hög grad av strukturering som vi vill i intervjuerna med de vuxna. Syftet med att också höra elevernas åsikter, är för att se samband eller olikheter med de vuxnas svar.
Vi vill genom att föra skriftliga anteckningar, direkt skriva ner det som är av väsentlighet för vår undersökning. Vi vill att intervjun ska bli så naturlig som möjlig för informanten. Många människor kan känna sig obekväma med att bli inspelade trots att de gett sin tillåtelse. Man ska dock ha i åtanke att vi kan, genom att välja att inte spela in missa en del svar som i efterhand kan ha varit aktuellt för vår studie.66
3.1.3 Observation
En annan undersökningsmetod vi vill använda oss av är observation.67 Vi vill utföra våra observationer i skolan under tillfällen då det ges läxhjälp. Det är en så kallad observation av en naturlig miljö.68 Denna typ av observation benämns även som fältundersökning. Fältundersökningar kan delas upp i icke-deltagande observation och deltagande observation. Vi väljer att använda oss av icke-deltagande observation, där den av oss som observerar inte interagerar med någon av dem som observeras. Under observationerna väljer vi att visa tydligt att vi undersöker situationen, så att de som blir observerade är medvetna om att det sker en observation. Skälet till att vår närvaro inte ska påverka den vanliga verksamheten är för att vi vill se hur ett läxhjälpstillfälle utförs. Det är en så kallad öppen observation.69 Observationerna kommer utgå ifrån ett antal punkter.
hur rör läxhjälparen sig mellan eleverna 66 Trost 2010 67 Larsen 2009 68 Ekström, 2000 69 Larsen 2009
22 hjälper elever varandra
sitter eleverna ensamma eller tillsammans
har läxhjälparen någon större genomgång om flera vill ha hjälp med samma sak
Punkterna är till stöd för det löpande protokollet som kommer skrivas under observationstillfällena. I det löpande protokollet skriver vi vad som händer med egna ord och förkortningar.70
3.2 Urval
I ett första urval väljer vi att ta kontakt med alla skolor med årskurserna 4-6 i två kommuner som vi varit bekanta med sedan tidigare under vår studietid. Vårt urval för undersökning med besök på skolorna, är baserat på de rektorer, pedagoger och elever som vill delta i vidare undersökning.71 I ett andra urval exkluderas de skolor som svarar att de inte har någon läxhjälpsverksamhet på skolan. Det samma sker med de skolor som eventuellt väljer att inte svara alls på vår surveyundersökning. Det gör att urvalsprincipen självselektion används i vårt arbete. Personerna som ska intervjuas och observeras får själva välja om de vill vara med eller inte.72 Eleverna som ska intervjuas kommer väljas ut på ett sätt som tar hänsyn till deras koncentration, det vill säga att vi inte avbryter dem under pågående arbete utan väntar tills ett naturligt uppehåll kommer, exempelvis att eleven väntar på hjälp. Vi tänker också på placering i rummet dvs. om de sitter enskilt eller i grupp, på olika avstånd ifrån varandra och till deras ålder om det finns tillfällen då flera årskurser är närvarande samtidigt. I de fall då barn är aktuella som informanter vill vi även låta föräldrarna ta ställning till om deras barn ska få vara med genom att aktivt meddela om de inte vill att deras barn ska vara med i undersökningen. Då vi gör en kvalitativ studie är urvalet mindre för att vi inte ska få ett för omfattande empiriskt material, utan enklare ska kunna få en överblick kring skillnader och likheter i våra nyckelfrågor.73
70 Rubinstein Reich & Wesén 1986 71 Trost 2010
72 Larsen 2009 73
23
3.2.1 Avgränsning
Vi valde att avgränsa oss till två kommuner i Skåne som vi är bekanta med sedan tidigare under vår utbildning. Skälet till dessa begränsningar bottnar i att vi endast har en förutbestämd tidsperiod på oss att genomföra vårt arbete. Vår undersökning innefattar de kommunala skolorna med mellanstadium, årskurs 4-6. Genom denna avgränsning föll en skola i kommun A bort, som inte har ett komplett mellanstadium.
Vi har också valt att avgränsa oss när det gäller privata läxhjälpsföretag. Vi väljer aktivt att inte belysa dessa tillfällen som ges av läxhjälpsföretagen då de segregerar eleverna utifrån familjernas förutsättningar. Sammanfattningsvis avgränsade vi vår undersökning enligt följande tabell där vi markerat vilka skolor och andra verksamheter som deltagit i de olika undersökningsmetoderna.
Kommun A Kommun B Totalt antal
Surveyundersökning Ja 3 Nej 5 Inget svar 1 Ja 3 Nej 1 13 skolor Skolor och organisationer A1 A2 A3 B1 B2 B3 Rädda Barnen i A och B Totalt antal Antal vuxenintervjuer 1 1 1 1 1 1 2 8 Antal elevintervjuer 3 4 3 4 5 5 24 Antal observationer 1 1 1 1 1 1 6
24
3.3 Genomförande
Vi kontaktade Barn och ungdomsnämnden (BUN) i respektive kommun. Den kommun vi benämner som kommun A, valde att vidarebefordra våra två frågor till rektorerna i kommunen. Den andra kommunen, B, svarade att vi själva skulle ta kontakt med skolorna via kommunens hemsida där vi kunde finna alla kontaktuppgifter. Från kommun B fick vi också veta att två skolor i utsatta områden i kommunen har ett samarbete med en frivillig organisation, Rädda Barnen. Vi sammanställde ett e-mail med två frågor; Erbjuder ni läxhjälp? Kan ni tänka er att delta i vidare undersökning? De svar vi fick sammanställdes i ett separat dokument. Dokumentet delges inte läsande då konfidentialitetskravet inom forskningsetiken träder in, se nedan. Vi fick svar från alla skolor i kommun B, medan en skola i kommun A valde att inte svara på vår surveyundersökning. Den skolan exkluderas då enligt vårt urval.
Efter telefon- och e-mailkontakt med samtliga skolor med årskurs 4, 5 och 6 bestämde vi besökstillfällen med de skolor som uppgett att de hade läxhjälpsverksamhet samt var villiga att delta i vidare studie. Det blev 3 skolor i kommun A och två skolor i kommun B. Vi förde även en e-mailkonversation med representanter från organisationen Rädda Barnen som vi via skolorna fått veta organiserar läxhjälp i kommun B och håller på att starta läxhjälp i kommun A. Vi bokade in ett besök på läxhjälpen i kommun B och tid för intervju med en representant från kommun A.
Vi frågade först rektor om tillåtelse att genomföra en undersökning på henoms skola. Efter tillstånd från rektor pratade vi med ansvarig pedagog innan vi skickade ut samtyckeslapp till vårdnadshavare (bilaga 1) på alla fem skolorna vi besökte. Samtyckeslappen beskrev hur föräldrarna skulle gå till väga om de inte ville att deras barn skulle delta i undersökningen. Ingen av föräldrarna hörde av sig till oss angående deras barns deltagande.
Under besöken på skolorna påpekade vi för eleverna att det var frivilligt att svara på våra frågor. När vi var ute och gjorde vår studie inledde vi varje tillfälle med att presentera oss för de elever som var på läxhjälpen och berättade vilka vi var och vad vi skulle göra där. Det gjorde vi för att eleverna inte skulle undra hela tiden vilka som var i deras klassrum.
Redan innan vi gick in i ett klassrum för att genomföra vår studie, hade vi bestämt oss för att en av oss skulle utföra observationen och den andra skulle gå runt och prata med eleverna. Intervjuerna med elever under besöken har gjorts en och en, då de satt på sin plats. Det ställdes endast korta frågor och vi gjorde 3-5 elevintervjuer vid varje besök. Efter tillfället var avslutat genomförde vi gemensamt intervjun med pedagogen och en av oss hade ansvar för att
25
ställa frågorna och den andra antecknade svaren. Då vi besökte Rädda Barnens läxhjälp var där fem vuxna närvarande och vi intervjuade samtliga läxhjälpare vid samma tillfälle.
3.3.1 Forskningsetik
För att människor som agerar informatörer under en forskningsstudie inte ska komma till skada, varken psykiskt eller fysiskt, har Vetenskapliga rådet formulerat forskningsetiska principer. Dessa innefattar fyra olika krav.
Informationskravet behandlar den information som ges angående en undersökning till de som ska agera informanter. Det ska beskriva syftet med undersökningen och hur det är tänkt att studien ska genomföras utan att gå in för mycket på detaljnivå. Viktigt är också att informanterna får veta innan undersökningen påbörjas att det är frivilligt att delta.
Samtyckeskravet beskriver regeln om att alltid ha informatörers samtycke till att de deltar i en undersökning. Informanterna får själv bestämma hur länge de vill vara med i studien och om de vill avbryta, ska de kunna detta utan att de blir några konsekvenser för dem. Det betyder dock inte att det insamlade data kring den informanten som väljer att avbryta måste tas ur studien och förstöras. Data behöver endast helt avlägsnas från studien om informanten begär detta.
Konfidentialitetskravet innebär att allt inom studien ska vara skrivet, förvarat och delgivet i själva uppsatsen på ett sådant vis att informanterna inte kan avslöjas. För utomstående till undersökningen ska det vara näst intill omöjligt för dem att få tag i information kring de personer som agerar anonyma informanter till undersökningen. Därför har vi valt att kalla de två kommunerna för Kommun A och Kommun B. Skolorna i sin tur har vi valt att nämna som A1, A2, A3 om de ligger i kommun A och B1, B2, B3 om de finns i kommun B. Elever antecknade vi som E1, E2 osv. vi nämner heller inga pedagogers namn utan endast deras yrkestitel. Det förtydligade vi under hela undersökningsprocessen för alla berörda parter. Däremot frågade vi Rädda Barnens representanter om det gick bra att nämna organisationen vid namn, vilket de mer än gärna godkände.
Nyttjandekravet handlar om hur uppsatsens informanters uppgifter används. Informationen får endast användas till forskningsstudien. Även detta krav uppfylldes genom information till informanterna. Vi beskrev att ingen utom vi två skrivande, skulle få veta vilken kommun och skola som sagt vad. Ingen hade något att tillägga, men de flesta pedagogerna ville gärna läsa
26
arbetet efter det var klart. Det hade vi ingenting emot utan lovade att delge dem arbetet när vi publicerat det.74
3.4 Bearbetning och analys
I arbetet med att analysera vårt empiriska material använder vi oss av innehållsanalys. Meningen med den är att forskare kan hitta skillnader och likheter i sitt empiriska material. Analysmetodens arbetsgång inleds med att man renskriver sitt empiriska material och därefter sorteras det in i olika kategorier. I vårt arbete valde vi att renskriva intervjuerna och observationerna redan samma eftermiddag/kväll för den dag vi utförde besöken. På så vis kunde vi tolka våra förkortningar på rätt sätt och skriva in minnesanteckningar i samma dokument. När alla besök var genomförda skrev vi ut all grovdata för att få en enklare översikt till sammanställningen av resultat och analys kapitlet. I utskriften använde vi överstrykningspennor och skrev tankar i marginalerna som kunde komma till användning i själva analysen. Genom att använda formulerade kategorierna kan forskaren sedan hitta skillnader eller likheter mellan de olika delarna. Det som man kan se i analysen sätts sedan i perspektiv mot forskning som gjorts tidigare.75 Då vi redovisar citat från intervjuerna kände vi i en del fall att vi behövde förtydliga vad personen menar. Det gör vi genom att skriva in en förklaring inom en hakparantes [...].
3.5 Validitet, reliabilitet och undersökningens trovärdighet
Begreppen om reliabilitet och validitet har sitt ursprung i kvantitativ metodologi. Traditionellt menar man att validitet, eller giltighet, är instrumentet som man använder sig av för att mäta det som studien är avsedd för att mäta. Validitet innebär att man är noggrann genom hela sin studie och undersöker det som verkligen ska undersökas för att få en så hög reliabilitet som möjligt. Med reliabilitet menar man tillförlitlighet eller trovärdighet och att den ska vara så stabil som möjligt och att alla situationerna ska vara lika. Vi anser att vi utfört alla observationer och de följande intervjuerna på så lika vis som möjligt. Vid alla besök på skolor
74 Vetenskapliga rådet (u.å.) / Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 75
27
inledde vi med observation och avslutade med intervju av pedagogen. Vid kvantitativa studier där det handlar om att enbart samla in data, strävar man efter att undersökningen ska vara så statisk och standardiserad som möjligt, det anser vi att vi uppnått då vi skickade ut samma fråga om läxhjälp till samtliga skolor. Vid kvalitativa undersökningar däremot, strävar man efter att förstå hur den intervjuade känner eller tänker, vilket vi vill uppnå när vi söker svaret på vår tredje forskningsfråga. Både reliabilitet och validitet handlar om att man ska vara så standardiserad som möjligt för att kunna tala om hög validitet eller hög reliabilitet Under tiden en av oss observerade, intervjuade den andra eleverna. Det var också samma person som alltid utförde observationerna och samma som intervjuade eleverna. Det gjorde att vi blev lite expert på vår eget ansvarsområde. När man använder dessa begrepp i samband med kvalitativa studier anser Trost att de blir en aning olämpliga eller löjeväckande, han tycker därför att det är en smula egendomligt när man talar om reliabilitet vid kvalitativa studier.76
4. Resultat och analys
76
28
Kapitlet behandlar det resultat som vi har fått fram under vår undersökning. Vi samlade in vår empiri genom 6 observationer, 8 intervjuer med vuxna/pedagoger och 24 kortare intervjuer med elever. För att ge en bakgrund kring kommunerna presenterar vi statistik om invånarna, inkomst och utbildning. Vi visar också Skolverkets statistik kring måluppfyllelse för elever i åk 6 för de aktuella skolorna i de båda kommunerna vi valt att undersöka.
4.1 Beskrivning av de två kommunerna
Vi har valt att hämta statistik från SCB (Statistiska Centralbyrån) för att ge en överblick över båda kommunerna. Kommun A är den större av de två kommunerna vi valt att kartlägga. 2012 hade kommunen 39 742 invånare, med 12 % av dessa med en utländsk bakgrund, det vill säga personer som är födda i utlandet eller barn till föräldrar som båda är födda i utlandet.77 Inkomstnivån för de över 16 år var i snitt 242,3 tkr per år 2011. Uppgifter för kommunens sociala bistånd saknas. Utbildningsnivån är varierad. Statistiken nedan berör alla från 16-74 år. Det är drygt 72 % av befolkningen som har någon form av avslutad utbildning. En grupp, 99 personer, har forskarutbildning, men det är för låg procentsats och redovisas därför som 0 % i tabell 2.
77
29 Tabell 2 Fördelning av avslutad utbildning, kommun A
Kommun B är en mindre kommun som består av två mindre orter. Statistik från år 2011 visar att folkmängden var uppdelad i 10 748 invånare respektive 5 760 per ort, vilket ger ett invånarantal på 16 508 personer. Kommunens sammanlagda folkmängd var år 2012, 17 011 invånare. I hela kommunen är 37,5 % av befolkningen personer med utländskbakgrund, vad det blir för respektive ort i kommunen finns inga uppgifter om. Den genomsnittliga inkomstnivån för kommun B för personer från 16 år och över, är 216,3 tkr/år. Statistik angående biståndshushåll, socialt bistånd, är enligt SCB:s statistik enbart från år 2009 och då uppnår antalet 526 personer, vilket är 3 % av dagens folkmängd. Utbildningsnivån i kommunen är baserad på åldrarna 16-74, statistiken visar den högst uppnådda utbildningsnivån och är från 2012. Tabell 3 visar hur de 74 % av befolkningen som representerade är fördelade i utbildningsnivån.78
30 Tabell 3 Fördelning av avslutad utbildning, kommun B
4.1.1 SIRIS
Vi har valt att presentera kommunernas sammanlagda skolresultat på de nationella proven i årskurs 6 för de två kommuner som vi valt att utföra vår undersökning i. Vi har använt oss av Skolverkets hemsida SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets
Informations System). Resultatet för läsåret 2012/2013 är ännu inte färdigt och vi väljer
därför att presentera resultaten för läsår 2011/2012.79 Tabell 4 nedan, visar antalet elever i åk 6 i hela kommunen som gjort alla delprov i de nationella proven och klarat att uppnå en godkänd nivå på samtliga prov. I tabell 4 har vi även valt att ställa kommun A och kommun B mot rikets genomsnittliga måluppfyllelse.
Kommun A har 9 skolor med årskurs 4-6, varav vi besökt de 3 skolorna som har läxhjälp. I kommun B besökte vi 2 av 4 skolor med årskurs 4-6. På en tredje skola med mellanstadium har vi endast intervjuat en pedagog eftersom deras läxhjälp med Röda korset inte hade kommit igång ännu.
79
31
Tabell 4 Resultat av måluppfyllelse efter nationella prov åk 6 läsåret 2011/2012 för kommun A, kommun B och riket.
I hela kommun A är skolresultaten höga för läsåret 2011/2012, vilket framgår av tabell 4. Av de tre skolor vi besökt ligger alla resultat över 90 %, med undantag för skola A2:s resultat i engelska där de har 84,2%. Ingen av de tre skolorna har heller ett redovisat resultat för svenska som andraspråk, på grund av att det är för få av skolornas elever som gjort nationellt prov i svenska som andraspråk. Gemensamt för alla tre skolorna är att i princip alla elever har klarat det nationella provet i matematik. I snitt är det endast 1-4 elever/skola som inte nått kraven som ställdes. Av de tre skolorna är det skola A3 som nått bäst resultat där nästan alla elever blivit godkända. I matematik och engelska är det 1-4 elever som inte nått kraven medan alla elever blivit godkända på sitt nationella prov i svenska.
I kommun B redovisas statistiken för de skolorna vi besökte för läsåret 2011/2012 som en enda skola. Anledningen är att de skolornas årskurs 6 då gick på samma skola innan de delas till tre olika skolor läsåret efter (2012/2013). Därför är det svårt att se varje enskild skolas resultat. De tre skolor i kommun B som varit aktuella för vår undersökning har sammantaget lyckats bäst med resultaten i engelska, där man totalt fick 76,1 %.
Enligt siffrorna ligger kommun A över riksnittet i måluppfyllelse för årskurs 6. Kommun B har resultat som är ligger lite under riksnittet i både matematik och engelska men är bättre i
32
svenska. De likheter vi kan se är att inga elever i någon av kommunerna har genomfört nationella proven i svenska som andraspråk.80
4.2 Läxhjälp för mellanstadieelever i kommun A och B
I tabell 5 nedan redovisas svaren från vår surveyundersökning. Vi ställde två frågor till de skolorna med ett komplett mellanstadium (skolor med åk 4-6). Frågorna var “Erbjuder ni läxhjälp?” och “Kan ni tänka er att delta i vidare undersökning?”. Resultatet av den första frågan visas i tabell 5.
Tabell 5 Resultat av surveyundersökning
I kommun A finns det 9 skolor med ett komplett mellanstadium. 3 av dessa svarade ja, 5 svarade nej och 1 har inte svarat alls. De tre skolorna som svarade ja, var alla intresserade av att delta i undersökningen. Kommun B har 4 skolor med mellanstadium. Av dessa svarade två ja till att de hade läxhjälp, en svarade nej och den fjärde och sista skolan svarade att de hade läxhjälp, men att det skedde genom ett samarbete med en frivillig organisation, Röda Korset. Samarbetet hade inte hunnit starta för höstterminen 2013 och skolan var endast aktuell för en intervju. De två skolor som svarade ja till läxhjälp var båda intresserade av att vara med i vår undersökning. En av dessa två skolor hade också
80
33
samarbete med Rädda Barnen parallellt med sin egen läxhjälpsverksamhet. Rädda Barnen var också öppna för att vara med i undersökningen. Utifrån de svar vi fick, besökte vi tre skolor i kommun A och två skolor och Rädda Barnen i kommun B.
4.2.1 Olika läxhjälpsalternativ
Högdin menar att det i Sverige finns läxhjälpsgrupper, men att de organiseras på olika vis.81 Vi frågade varje skola i de två kommunerna, som ligger till grund för vår undersökning, om de hade läxhjälp och om de kunde tänka sig att delta i vidare studie. Utifrån dessa svar byggde vi vidare på vår undersökning. Vi upptäckte under våra besök att det fanns olika slags läxhjälp i de valda kommunerna.
Skolor A1 A2 A3 B1 B2 B3
Enskild klass - klasslärare X X
Enskild klass- elevassistent X
Hela mellanstadiet - klasslärare X
Hela skolan - specialpedagog X
Frivillig organisation
(Rädda Barnen & Röda Korset)
X X
Tabell 6 Olika typer av läxhjälp baserade på vår empiri
81
34 4.2.1.1 Enskild klass - klasslärare
Vid två av våra besök var det klassläraren som var ansvarig för läxhjälpen och ansvarade på så sätt enbart för den egna klassen. Båda dessa läxhjälpstillfällen genomfördes i kommun A. På den första skolan, A1, besökte vi en årskurs 6 där vi intervjuade klassläraren som sa att läxhjälpen fungerar lite olika från klass till klass och arbetslag till arbetslag på skolan. Pedagogen menar att de är bundna till hur det passar in med elevernas schema då elever har bild, slöjd, idrott, hemkunskap på annan skola. I den här årskurs 6 erbjöds det läxhjälp en gång i veckan.
På skola A2 var det även här klassläraren som ansvarade för läxhjälpen i den egna klassen. Vi besökte en årskurs 5 där hen hade hjälp av en resurslärare som kom dit under avtalad tid, två gånger i veckan. Det fanns också ett samarbete mellan klasslärarna då eleverna hade möjlighet att även besöka varandras läxhjälpstillfällen, om de kanske missat något av sina egna.
4.2.1.2 Enskild klass - elevassistent
I kommun B besökte vi ett läxhjälpstillfälle på skola B2, som enbart var avsett för en årskurs 5. I denna årskurs 5 finns det anställt en elevassistent avsedd för en av eleverna. Klassläraren och elevassistenten har tillsammans kommit överens om att skapa läxhjälp för eleverna i klassen. Då klasslärare kände att hen hade ont om tid och elevassistenten ansåg att hen hade tid över och dessutom är insatt i klassens elever och undervisningen, valde de att erbjuda klassen läxhjälp två gånger i veckan efter skoltid tillsammans med elevassistenten.
4.2.1.3 Hela mellanstadiet - klasslärare
På skola B1 besökte vi ett läxhjälpstillfälle där hela mellanstadiets (åk 4-6) elever är välkomna. Läxhjälpen erbjuds en gång i veckan av en klasslärareoch hen har även ett tillfälle till i veckan som enbart är avsett för henoms klass, detta på grund av att det första tillfället krockar med modersmålsundervisning som hålls på en annan skola, det sistnämnda tillfället besökte vi dock inte.
4.2.1.4 Hela skolan, specialpedagog
På en annan skola, A3, i kommun A är det specialpedagogen som ansvarar för läxhjälpen. Specialpedagogen erbjuder läxhjälp systematiskt två gånger i veckan för alla eleverna på skolan oavsett årskurs, 1-6. Specialpedagogen är även flexibel på så sätt att om någon elev vill ha läxhjälp utöver dessa två tillfällen så går det bra om tid finns.
35 4.2.1.5 Frivillig organisation
I kommun B fann vi två frivilliga organisationer som anordnade läxhjälp. Rädda Barnen är en av dem och erbjuder läxhjälp till två skolor som ligger i anslutning till varandra. Deras läxhjälp i kommun B startade för cirka ett år sedan och erbjöds då endast till skola B2 men har utökats till skola B3 från och med höstterminen 2013. Läxhjälpstillfället hålls på kvällstid en gång i veckan och är riktat till årskurserna 1-6. I kommun A håller Rädda Barnen på att starta upp ett liknade projekt men det har i skrivande stund ännu inte kommit igång. De vuxna som är läxhjälpare saknar pedagogisk utbildning. Av de 5 vi pratat med, har en nyligen påbörjat en högskoleutbildning till lärare.
När vi utförde vår surveyundersökning svarade skola B3 i kommun B att de inte erbjuder någon läxhjälp i nuläget men att de har ett samarbete med en person från Röda Korset som förra året anordnade läxhjälp till årskurs 5, som nu är åk 6, på skolan efter skoltid. Denna termin hade inte arbetet kommit igång ännu, men det finns planer på att det ska komma igång inom snar framtid och att denna person då ska öppna dörrarna för fler av årskurserna i mellanstadiet.
4.3 Läxhjälpens utformning
I arbetet med analysen av hela vår empiri valde vi att gruppera det vi sett utifrån våra observationspunkter och de svar vi fått genom intervjuerna. Dessa grupperingar anser vi svarade på hur läxhjälpen utformades och vi kommer i detta avsnitt att presentera de utförligare.
Antal elever och läxhjälpare Avsatt tid för läxhjälp Studiemiljö
Läxhjälparna - olika aktiva Gemensamt eller enskilt arbete
36
4.3.1 Antal elever och läxhjälpare
Antalet läxhjälpare var vid 4 av 6 besök endast en läxhjälpare. Skola A2 skiljer sig från de andra skolorna. Det var den enda skolan som hade 2 läxhjälpare på plats. Det sjätte besöket var hos Rädda Barnen. De var 5 läxhjälpare på plats vid samma tillfälle, vid en del tillfällen kunde de vara 6 stycken. Barnantalet hos Rädda Barnen kunde variera kraftigt. Det kunde vara 3-4 barn en gång och 16 barn vid ett annat tillfälle. De svarade dock att uppskattningsvis kom i snitt runt 10 barn vid varje tillfälle. Vid de andra besöken uppgav pedagogerna att elevantalet vi kunde se, motsvarade hur många elever som vanligtvis brukade komma till läxhjälpen. Exempelvis på skola A1 var det 9 elever närvarande vid tidpunkten för vårt besök och klassläraren berättade att det brukade komma 9-10 elever.
Antalet elever som kom till läxhjälpen som erbjöds till hela mellanstadiet, skiljde sig inte markant från det antal som kom ur varje klass, när det endast var läxhjälp för en enda klass. Exempelvis erbjöd skola B1 och A3 läxhjälp till hela mellanstadiet. De skolorna hade en närvaro på uppskattningsvis 5-10 elever respektive 3-4 elever vilket kan jämföras med skola A1 och A2 som hade 9-10 elever respektive 12-18 elever vid sina läxhjälpstillfällen för den egna klassen på vardera 24 elever.
4 av 6 pedagoger upplever att de inte har så stor variation av elever som kommer till läxhjälpen. Vid enstaka tillfällen upplever de att det kunde komma några nya, det vill säga elever som vanligtvis inte är där. Pedagogen på skola A2 svarar att:
“En viss del är alltid här. De som verkligen behöver det, som det inte fungerar med hemma. Men annars är det en ganska stor variation, har sett alla elever här.”(A2)
Klassen på skola A2 var den klass som hade störst antal besökare av alla de som vi har besökt, med cirka 12-18 besökare av 24 elever i klassen.
4.3.2 Avsatt tid för läxhjälp
Tiden avsedd för läxhjälp varierar mycket hos de som vi har besökt. Antalet tillfällen är en eller två gånger i veckan hos samtliga. Tiden i antal minuter skiljer sig från 30 minuter till 90
37
minuter per gång. Antal minuter i veckan varierar mellan 40 minuter till 180 minuter. Pedagogen på skola B2 svarade att förra terminen erbjöd de läxhjälp 60 minuter åt gången, men har valt att dra ner på tiden till 45-50 minuter per gång då de upplever att eleverna är trötta på eftermiddagen efter att de redan ha haft en lång skoldag. Samtidigt menar hen att det går bra om någon elev vill stanna kvar längre eller gå tidigare. Alla skolor har läxhjälpen i direkt anslutning till skoldagen på eftermiddagen. Rädda Barnen är ett undantag, det är den enda läxhjälpsverksamhet vi undersökt som låter barnen gå hem emellan innan läxhjälpen. Rädda Barnens läxhjälp erbjuds mellan kl. 16.30 till kl. 17.30, för att de inte ville lägga den för tidigt på eftermiddagen och inte för sent på kvällen. Men oavsett hur mycket tid som erbjuds till eleverna, visar elevintervjuerna att 23 av 24 elever även gör läxor hemma.
“Inte en chans att man hinner göra alla läxor på läxhjälpen” (A1E1)
Hur mycket tid som avsätts för läxhjälp verkar vara obetydlig, då den ändå inte räcker för alla läxor. A3 är den skola som erbjuder mest läxtid per vecka och även där svarar en elev att hen gör läxor hemma.
“De [läxor] jag inte hinner här gör jag hemma” (A3E3)
4.3.3 Studiemiljö
Platsen för läxhjälpsverksamheten skiljer sig ytterst lite mellan de olika skolorna. Då det är en klasslärare som har läxhjälp till sin egen klass eller för hela mellanstadiet, sitter eleverna i henoms klassrum. På skola B2 sitter eleverna tillsammans med elevassistenten i ett angränsande rum till deras eget klassrum. Specialpedagogen låter eleverna komma till henoms arbetsrum där hen ger läxhjälp. Under observationerna påpekade flera av pedagogerna att det skulle vara tyst i rummet som eleverna jobbade i. I intervjuerna med pedagogerna och eleverna framkommer det att:
“De [eleverna] behöver det lugn som är här.” (A3)
38
Rädda Barnen anordnar läxhjälp i en samlingslokal i det bostadsområde där majoriteten av barnen bor. Det är en mindre byggnad där flera rum finns, vilket gör att de har möjlighet att dela upp barnen i grupper, exempelvis gick två unga vuxna till ett annat rum med 5 barn. Även de ansvariga för Rädda Barnen poängterar betydelsen av lugn och ro:
“De flesta elever har inte möjligheten att göra sina läxor hemma, kan inte hitta lugn och ro” (Rädda Barnen i kommun B)
Westlund hävdar att det är de elever som har svårt att hitta lugn och ro hemma som också presterar sämst i skolan.82 Det är något vi valt att inte gå in på djupare för varje enskild elev men statistiken beskriver att skolresultaten i kommun B är sämre än i kommun A. Det kan vi dra paralleller till att pedagogerna i kommun B i större utsträckning beskriver bristen av en lugn plats hemmaför eleverna att göra sina läxor på.
En annan viktig aspekt som pedagogen på skola B1 tar upp är att i klassrummet har de tillgång till visuella hjälpmedel som exempelvis meterlinjal som elever inte skulle haft hemma. Vi såg under observationen att klassläraren på skola B1 verkligen använde konkret material som finns på skola som hen också nämnde specifikt under intervjun.
“Här så har vi mer tillgång till visuella hjälpmedel som ex. meterlinjal mm. “(B1)
4.3.4 Läxhjälparna - olika aktiva
Under våra besök på skolorna såg vi hur läxhjälparna agerade under läxhjälpen skiljde sig markant från skola till skola. Pedagogen på skola A1 var väldigt aktiv och gick ständigt runt bland eleverna för att hjälpa dem. Det gjorde även alla läxhjälparna i kommun B. Skola A2 var annorlunda. De två pedagogerna valde att sitta och rätta böcker eller förbereda andra saker. Specialpedagogen på skola A3 gick inte direkt runt men ägnade hela sin uppmärksamhet åt eleverna. Hen hade 4 elever på plats för tidpunkten för vårt besök. Hen satt vid det bord där eleverna arbetade med sina uppgifter.
82
