Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn unga samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Historisk anblick på normalisering,
kategorisering och marginalisering
Normalization, categorization and marginalization –
a historic perspective
Alexandra Stark
Heidi Somero
Lärarexamen 210 hp Examinator: Nils Andersson Barndoms- och ungdomsvetenskap
Förord
Denna uppsats är skriven i par. Vi har arbetat med olika avsnitt i uppsatsen. Vi har till stor del arbetat på var sitt håll och läst litteratur och sedan fört anteckningar om det vi har läst. Vi har sedan skickat mejl till varandra samt träffats fysiskt och diskuterat om det vi hade läst och antecknat. Vi har sedan gått igenom det vi fått fram utav våra anteckningar, fört in det i uppsatsen och läst igenom arbetet för att se om något skulle behövt ändrats. Vårt arbete är inte relaterat till ett pågående forskningsprojekt.
Sammanfattning
Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering,
kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till
2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan.Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus.
Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.
Vi har gjort en litteraturstudie om historisk forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt en hermeneutisk inriktning med kvalitativa forskningsmetoder. Genom att använda oss av bland annat forskningslitteratur vill vi belysa hur normalisering, kategorisering och marginalisering användes förr under 1900-talet kontra hur det används idag under 2000-talet.
Resultatet av vårt arbete är att synen på barndomen har ändrats genom århundradet beroende på vilka framträdande forskare som var aktiva just då. Det fanns olika tillvägagångssätt för att komma fram till svar på normalitet, exempelvis tester som gjordes eller mallar som skulle följas. Barnens fostran samt synen på barndomen är sammanknutet till de värderingar, tolkningar och åsikter som var rådande under en specifik tidsperiod. Barnens fostran är även knutet till föräldrarnas värderingar som de vuxna själva växte upp med. Värderingarna är dock föränderligt beroende på vilken tidsepok som individerna lever/levde i. I vår undersökning kom vi även fram till en viktig aspekt när det gällde tester av barn i dagens samhälle. De barn som möjligtvis lider av ett handikapp eller diagnos kan idag få den hjälp de behöver av exempelvis läkare, medicinering och/eller personliga assistenter beroende på vad testerna visar.
Nyckelord: Educare, exkludering, kategorisering, marginalisering, maskrosbarn, norm, normalisering, resiliens, stigma.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1 Litteraturhänvisning ... 8
1.2 Uppsatsens disposition ... 9
2. Syfte och frågeställningar ... 11
2.1 Begreppsförklaring ... 11
2.2 Syfte ... 12
2.3 Frågeställningar ... 12
3. Metod och genomförande ... 13
3.1 Metodval ... 13
3.2 Genomförande ... 14
3.3 Etiska överväganden ... 14
4. Litteratur ... 15
4.1 Vad betyder norm? ... 15
4.2 Olika synsätt på begreppet normalitet ... 15
4.3 Goda medborgare ... 16
4.3.1 Vem är då den goda, sociala medborgaren? ... 17
4.3.2 Bakgrund ... 17
4.4 Steriliseringslagarna ... 18
4.4.1 Steriliseringslagen året 1934 ... 18
4.5 Intelligenstestens upphovsmän ... 20
4.5.1 Tester ... 21
4.5.2 Den moderna skolan ... 22
4.6 Diagnoser av barn i nutid ... 23
4.7 Vad är ett stigma? ... 23
4.8 Några nedslag genom seklet ... 24
4.9 Föräldrars barnuppfostran ... 26
4.10 Fostranssynens förändring ... 29
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 30
5.1 Resultat och tolkning ... 30
5.2 Analys ... 30
6. Slutsats och diskussion ... 32
6.1 Diskussion ... 32
6.2 Slutsatsen ... 32
6.3 Konsekvenser inom vår yrkesprofession ... 34
6.4 Förslag till förändring ... 34
6.5 Fortsatt forskning ... 35
7. Referenser ... 36
7. 1 Böcker ... 36
7.2 Internetkällor ... 37
8
1. Inledning
1.1 Litteraturhänvisning
En av många pågående debatter som pågår i samhället idag är att barn sorteras och delas in i olika kategorier. Detta visar sig tydligt inom skolväsendet då tester och mallar är ett vanligt tillvägagångssätt för att dela in barnen i specifika grupperingar, vilket resulterar i att barnen blir marginaliserade.
Problematiken kring begreppet normalisering har vi träffat på både ute i verksamheten samt läst och hört om i nyheter. Inom skolan (ibland även hemmet) kan det vara viktigt att barnen ska följa vissa normer för att klassas som ”normala”. Om de på något sätt avviker från detta kan de bli kategoriserade som avvikande (marginaliserade). Vi anser att detta är ett viktigt ämne att belysa då vi i vår yrkesprofession kommer möta ovanstående begrepp och tankar. Vi som blivande pedagoger måste veta hur vi ska bemöta olikheter bland barn och elever utan att kategorisera dem utifrån våra centrala begrepp som vi tar upp i denna undersökning. I styrdokumenten, exempelvis LGR 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011), förespråkas det ”en skola för alla” med en demokratisk anda som vi pedagoger inte får glömma bort.
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö(Lgr11, s. 7).
För att kunna få svar på våra frågeställningar går vi tillbaka i 1900-talets århundrade för att få en inblick i hur det såg ut under den tidsepoken gällande barns fostran i skola och hem. Då kan vi göra en jämförelse med nutidens tankar och begrepp som dagens forskare förankrar i bland annat skolverksamheten. Vi har valt att göra en historisk tillbakablick för att kunna besvara våra frågeställningar samt kunna få en förståelse för
9
begreppens innebörd, både hur de användes under 1900-talet och hur de används idag under 2000-talet.
Det finns många olika syner på normalitetens innebörd. Vi har valt att till mestadels inrikta oss på det som Tideman (2000) kallar för normativ normalitet. Det innebär att det är specifika värderingar som förekommer under en viss tidsepok i samhället som hamnar i fokus (Tideman, 2000, s. 61). Därför varierar det ”normala” över tid men även av vilka människor som använder begreppet. Därför är det intressant att titta på vilka värderingar som fanns förr i relation till de värderingar som finns i dagens svenska skolor (Tideman, 2000, s, 241). Exempelvis under Ellen Keys tid (början av 1900-talet) var det religion och den ”kristna medborgaren” som var i fokus medan i mitten av 1900-talet var det politiska aspekter som var det mest relevanta inom barndomsforskningen. Om man ska titta på vår tid, 2000-talet, har diagnostisering av våra elever ökat. Det innebär att det är ett medicinsk-biologiskt synsätt som ligger i fokus, precis som det gjorde under slutet av 1900-talet, så har det fortsatt in i vår tid och nya typer av diagnoser framträder än. På så sätt ökar den sociala kategoriseringen av dagens barn (Tideman, 2000, s. 243).
1.2 Uppsatsens disposition
I kapitel två belyser vi vårt syfte med uppsatsen, våra frågeställningar och har en begreppsförklaring där vi förklarar de centrala ord/begrepp vi har belyst i vårt arbete.
I kapitel tre har vi en genomgång angående vårt metodval, genomförande och vilka etiska överväganden vi fått ta hänsyn till i vårt arbete.
I kapitel fyra har vi en litteraturgenomgång där vi har olika underrubriker som vi tar upp här nedan:
”Vad betyder norm?” – här diskuterar vi om olika teoretiska innebörder med begreppet
norm.
”Olika synsätt på normalitet” – vi diskuterar begreppet normalitet och ger exempel ifrån bland annat Tideman (2000).
”Goda medborgare” – under denna rubrik diskuterar vi hur skolan har fostrat och undervisat inom detta ämne under seklets gång och vad det innebar för samhället.
10
”Steriliseringslagarna” - Här diskuterar vi steriliseringslagarnas framväxt samt vilken syn som fanns på individer under den tid då dessa lagar var aktuella.
”Intelligenstesternas upphovsmän” – under denna rubrik belyser vi de individer som har haft en framträdande roll gällande olika typer av intelligenstester och mallar. Vi belyser även vilka typer av tester som förekom och hur dessa gick till.
”Diagnoser av barn i nutid” – här belyser vi vem som utför testerna och hur dessa tester kan resultera i diagnoser.
”Vad är ett stigma?” – här belyser vi Goffmans (2011) teori om begreppet stigma och dess framväxt samt dess betydelse med begreppet normalitet.
”Några nedslag genom seklet” och ”Föräldrarnas barnuppfostran” – här diskuterar vi olika professioners synsätt, teorier och begrepp gällande barndomen i skola och hem. ”Fostranssynens förändring” - Här diskuterar vi bland annat hur synen av barns fostran är föränderlig beroende på de vuxnas perspektiv och deras tidigare erfarenheter.
I kapitel fem diskuterar vi vårt resultat, tolkning och analys gällande arbetet.
I kapitel sex har vi en genomgång av vår slutsats och har en diskussion gällande detta. Vi tar även upp vilka konsekvenser det har för vår yrkesprofession samt förslag till förändringar och idéer till fortsatt forskning.
Kapitel sju är referenslista, både böcker och internetkällor. Kapitel åtta består av de bilagor vi haft med i vårt arbete.
11
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Begreppsförklaring
Educare – både omsorg och lärande är sammanknutet i exempelvis förskolan (Halldén, 2007, s. 60).
Exkludering – ”innebär uteslutning av människor från grupper och sammanhang som ställer speciella krav på tillhörighet” (Arvastson & Ehn, 2007, s. 151).
Kategorisering – ”säger man när människor sammanförs och etiketteras av omgivningen som en viss sort på grundval av bestämda egenskaper” (Arvastson & Ehn, s. 154).
Marginalisering – ”är när vissa människor, grupper eller kategorier förpassas till mindre framträdande positioner, ställs åt sidan och underordnas” (Arvastson & Ehn, s. 156).
Maskrosbarn – ”denna metafor inrymmer tanken att vissa barn från oprivilegierade miljöer är tillräckligt starka att ”växa igenom” de hårda uppväxtvillkoren” (Sommer, 2005, s. 40).
Norm – ”kan definieras som (oskrivna) regler som genom att aktiveras och upprepas i ord och handlingar fastställer hur människor bör uppföra sig” (Arvastson & Ehn, s. 157).
Normalisering – ”genom normalisering och normupprepning blir sådana ord och beteenden med tiden så invanda att man inte längre tänker på dem eller ser några andra alternativ” (Arvastson & Ehn, s. 157).
Resiliens – ”är ett engelskt låneord som innehåller flera bibetydelser, till exempel ”flexibilitet”, ”tänjbarhet”, ”smidighet”, ”elasticitet”, ”okuvlighet”, ”uthållighet” osv” (Sommer, 2005, s. 38).
Stigma – ”är ett synligt eller osynligt tecken som leder till att något eller någon tillskrivs en lägre social status på grund av social brännmärkning” (Arvastson & Ehn, s. 160).
12
2.2 Syfte
Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering,
kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet under 1900-talet och
2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering, kategorisering och marginalisering av barn under 1900-talet och varför just dessa begrepp har hamnat i fokus inom skolan. Vi kommer även ha med forskning som berör hemmets verksamhet. Detta har vi med för att läsaren ska kunna få en inblick i barndomen och de synsätt som förekom gentemot barnen och att det är kopplat till skolans fostran av barnen. Våra intentioner med denna undersökning är att vi som blivande pedagoger ska ha en medvetenhet om dessa begrepp och hur de användes förr samt dess innebörd i dagens svenska skolor för att kunna motverka begreppen som kan komma att fungera som en negativ kraft.
I vår uppsats har vi olika avsnitt som bland annat urskiljer fostran av barnet, både i hemmet och i skolan. Dessa två institutioner är hårt knutna till varandra eftersom barnets fostran borde gå hand i hand med både skola och hem. I LGR 11 kan man läsa följande:
Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Lgr 11, s. 9).
Nedan tar vi upp olika frågeställningar som vi har besvarat under våra undersökningar som vi upplever är relevanta till vårt forskningsområde.
2.3 Frågeställningar
Varför kategoriserades elever utifrån begreppen ”normal” och ”marginalisering”?
Hur kategoriserades elever utifrån begreppen ”normal” och ”marginalisering”?
Hur urskiljde man elever utifrån begreppen?
13
3. Metod och genomförande
3.1 Metodval
Vi har gjort en litteraturstudie över historisk- och nutida forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt att göra en litteraturstudie för att kunna få ett omfång av seklets syn på dessa begrepp. Vi upplevde att andra metoder som exempelvis enkäter, intervjuer och observationer hade gett ett snävt synsätt av begreppen då det hade gällt de specifika platser vi hade gjort dessa undersökningar. De hade inte heller varit övergripande för ett sekel av Sveriges barn och elever om vi hade gjort efterforskning på ett fåtal skolor. Vi upplever att en litteraturstudie då är mer övertäckande. Det negativa med en litteraturstudie är att det inte är så kallad ”förstahandsinformation” utan att det går genom en forskare som vi sedan måste tolka utifrån våra tidigare kunskaper gällande området.
Vi har valt en hermeneutisk inriktning, vilket vagt uttryckt, står för tolkningslära. Idag är det en vetenskaplig inriktning där man tolkar, studerar och försöker förstå grundbetydelserna för mänsklig intillegens. Denna inriktning går ut på att förstå andra individer samt vår egen livssituation genom att tolka hur mänsklig tillvaro uttrycks i det talade/skrivna språket samt individers handlingar (Patel & Davidson, 2010, s. 28-29). Hermeneutiken är även hårt sammanknutet med kvalitativ forskning där forskningsansatsen är öppen och personlig (Patel & Davidson, 2010, s. 29).
I kvalitativ forskning är det centrala att upptäcka företeelser, att tolka och beskriva uppfattningar eller en kultur. Autencitet är viktigt i denna undersökningsmetod. Om det exempelvis handlar om datainsamling, som vårt arbete är baserat på, är det viktigt att vi som forskare har en trovärdig grund för att kunna göra en tolkning av de studerades livsvärldar (Patel & Davidson, 2010, s. 103). Om vi som forskare ska analysera kvalitativ information, exempelvis böcker, kan en så kallad triangulering ske. Detta innebär att flera olika teoretiska perspektiv kan användas för att tolka och belysa det som studeras, på så vis uppstår en mångfald i tolkningen (Patel & Davidson, 2010, s.
14 105).
Vi har valt att undersöka begreppen utifrån tidsramen som sträcker sig från 1900-talet fram till 2000-1900-talet inom Sverige. Detta har vi gjort för att det under detta sekel har skett många förändringar inom skolväsendet och samhället. Exempelvis ”sinnesslöundervisningen” som kom i början på 1900-talet och sedan den obligatoriska enhetsskolan som infördes år 1962 som i den demokratiska andan, kallades för ”en skola för alla”.
3.2 Genomförande
Vi har läst forskningslitteratur gällande det historiska perspektivet på barn i skolan och hemmet. Vi har valt att läsa litteratur som först och främst är skrivet direkt från forskarna själva men även tolkningar på ett antal författare har förekommit.
Vi har valt att använda oss av en hermeneutisk synsätt tillsammans med kvalitativa forskningsmetoder.
3.3 Etiska överväganden
Eftersom vi har gjort en litteraturstudie med redan publicerat forskningsmaterial som är offentliga handlingar innebär det att ingen särskild etisk hänsyn till källorna har behövts.
15
4. Litteratur
4.1 Vad betyder norm?
Betydelserna av begreppet norm kan grupperas i två huvudtyper:
Normen kan för det första inriktas på det ”vanliga”, det som ses som det genomsnittliga. Normen är på så sätt en standard som ska följas.
Normen kan även ha moraliska innebörder. Normen är också en föreställning om hur det bör vara. Normen är en mall där inte bara det avvikande, utan också det oönskade, kan mätas (Börjesson, 1997, s. 43).
4.2 Olika synsätt på begreppet normalitet
I slutet av 1950-talet skrevs normaliseringsprincipen. Den kom sen att användas främst inom handikappspolitiken under 1960- och 1970-talen. Normaliseringsprincipen var från början ett sätt att reformera institutionerna för de så kallade ”sinnessvaga”. Institutionerna skiljde ut dessa personer från de ”friska” och på så sätt fick de sämre levnadsvillkor. Individer som hade något slags handikapp var i egenskap av samhällsmedborgare berättigad till samma villkor som de ”friska” enligt normaliseringsprincipen. Principen förespråkade jämlikhet och rättvisa mellan individerna i samhället, en ”demokratisk anda” var införd i normaliseringsprincipen (Tideman, 2000, s. 51).
Tideman (2000) belyser även tre olika sätt att se på begreppet normalitet, de är följande:
1. Normalitet är det normala tillståndet, det ”vanliga”. Detta kallas för statisk
normalitet och bedöms utifrån ett medelvärde.
2. Normalitet är att utgå från de värderingar om vad som är normalt och som förekommer i ett samhälle vid en viss tidpunkt samt den tid man befinner sig i, detta kallas för normativ normalitet.
16
3. Individuell/medicinsk normalitet innebär att en person är ”frisk” alltså inte sjuk, varken fysiskt eller psykiskt (Tideman, 2000, s. 53).
Normalisering fastställs i samhället genom mätningar som genomförs av så kallade ”experter”. Dessa mätningar används för att undersöka levnadsvillkoren för personer med olika slags handikapp och jämföra dem med befolkningsgenomsnittets levnadsvillkor, på så vis kan normalisering beräknas (Tideman, 2000, s. 51). Det finns olika typer av föreningar som gör sådana här mätningar. Tre av dem är följande:
Statiska Centralbyrån (SCB)
Undersökning av LevnadsFörhållanden (ULF)
Sociala forskningsinstitutets Levnadsnivå undersökning (LNU) (Tideman, 2000, s. 52).
4.3 Goda medborgare
Genom den allmänna folkundervisningen kunde de unga fostras, inte bara till arbetsduglighet, utan även till medborgerlig duglighet. Skolans främsta mål skulle bestå i att tidigt så ett frö hos eleverna gällande samhällsansvar, solidaritet och samhörighet. Begreppen normalitet och socialitet blev centrala under 1900-talet och experter av olika slag fick till uppgift att definiera kännetecken på den ”normala individen”, det vill säga medborgaren. För att experterna skulle kunna definiera detta måste de också ha utvecklat olika tekniker för att föra tillbaka ”avvikare” till normalitet. Detta innebar att olika institutioner för social styrning såsom skolor, uppfostringsanstalter, fängelser och mentalsjukhus blev tungt beroende av normalitetstänkandet (Börjesson & Palmblad, 2003, s. 19). Individuella och karakteristiska drag hos människor såsom längd, vikt, intelligens och moraluppfattningar kunde jämföras med varandra. Med hjälp av undersökningar, observationer och andra tester utvecklades möjligheten att identifiera, klassificera och åtgärda normavvikelse, det vill säga det som är önskvärt, idealt och eftersträvansvärt (Börjesson & Palmblad, 2003, s. 85).
Den obligatoriska skolan infördes år 1848 genom folkskolan där normalplanen fick sitt fäste. År 1906 kom ett förslag på ett skolämne som kom att heta medborgarskap.
17
Detta ämnets huvudegentliga syfte var att eleverna skulle fostras till sociala medborgare (Börjesson & Palmblad, 2003, s. 85).
4.3.1 Vem är då den goda, sociala medborgaren?
Den gode medborgaren respekterar den sociala ordningen och de värderingar som finns i samhället under denna tidsepok då detta begrepp var centralt. Medborgarna ska inte bara underkasta sig en given ordning, de måste även lära sig att bli aktiva och effektiva för att fungera i arbetslivet (Börjesson & Palmblad, 2003, s. 51).
Redan i skolan börjar en bearbetning av elever som övertygar dem om följande: om de misslyckas i skolan är det inte för att skolan misslyckas med att utbilda dem, utan för att de har en personlig och social tröghet. Om eleverna däremot lyckas i skolan övertygas de om att deras goda prestationer beror på deras talanger, deras flit och målmedvetenhet(Börjesson & Palmblad, 2003, s. 75).
4.3.2 Bakgrund
Under det tidiga 1900-talet blev begreppen begåvning och intelligens föremål för en intensiv diskussion. Utvandringen till Amerika gjorde att det ansågs viktigt att tillvarata nationens begåvningar och det sågs som väsentligt att kompetensen stannade i landet för att industrin, kulturen och välståndet skulle kunna fortsätta att utvecklas. Jakten på begåvningar knöts också till föreställningar om en rättvis och demokratiserad skola, vilket innebar att utbildning inte bara skulle ges till ett en specifik grupp av individer. Den ekonomiska aspekten skulle inte vara en avgörande del, alla skulle ha rätt till utbildning. Individer som hade tillräckligt med begåvning skulle ges tillträde till en högre utbildning. Samtidigt uttrycktes det från flera håll en oro för att kvalitén på befolkningen sjönk eftersom alla individer hade fått samma möjlighet till utbildning. Främst var det de svagt begåvade som väckte farhågor eftersom de ofta förknippades med omoral och sociala problem (Axelsson, 2007, s. 7). Under 1900-talet kom dessa rädslor gällande svagt begåvade att blomma upp i Sverige. Steriliseringslagarna var en följd av dessa rädslor, detta tar vi upp nedan.
18
4.4 Steriliseringslagarna
Mellan åren 1935 och 1975 steriliserades minst 62 888 personer i Sverige, varav 93 procent av dem var kvinnor. Hur många av dessa som steriliserades mot sin vilja framkommer inte. Mattias Tydén har skrivit en avhandling om steriliseringslagarna från åren 1945-1975 och av denna avhandling finns det fyra tydliga ”principer” som var centrala under dess år:
Från 1934 till mitten av 1950-talet var det huvudsakligen de sinnesslöa som steriliserades. Det rådde en ras/arvshygienisk fas mellan dessa år som försökte kontrolleras genom sterilisering.
1941 började en socialpolitisk fas. Detta innebar att med hjälp av lagen fick läkare nu sterilisera bland annat lösdrivare, människor med missbruk samt promiskuösa kvinnor.
1945 kom det något som kallades för en socialmedicinsk fas. Under den fasen steriliserades allt fler på grund av att kvinnor med många barn ansågs vara ”lösaktiga”.
I mitten av 1960-talet kom en emancipatoriska fasen, detta innebar att sterilisering användes som ett redskap för familjeplanering (Nationalencyklopedin, 2002, Sterilisering i svensk 1900-tals historia).
4.4.1 Steriliseringslagen året 1934
Steriliseringsfrågan kom första gången upp under statsmakternas prövning genom en motion vid 1922 års riksdag (av socialdemokraten och psykiatrikern Alfred Petrén men undertecknad av flera riksdagsmän). År 1927 började en utredning av erfarna individer om hur sterilisering av sinnesslöa, sinnessjuka och liknande, kunde verkställas. År 1929 avslutade de sin utredning.
Vid riksdagen år 1933 kom steriliseringsfrågan upp på nytt av Alfred Petrén. Han påstod att steriliseringsfrågan var hårt knutet till abortfrågan och att steriliseringslagen
19
skulle granskas under den pågående utredningen med abortfrågan. Förslaget antogs av riksdagen (SOU. 1999:2, s. 66).
Steriliseringslagen som infördes i Sverige år 1934 hette ”lag den 18 maj 1934 om
sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lider av en rubbad själverksamhet” (SFS 1934:171). Lagen omfattade individer som saknade förmåga att
lämna sitt samtycke till sterilisering. Lagen gjorde att de individer som inte förstod innebörden av steriliseringslagen kunde steriliseras mot sin vilja (SOU. 1999:2, s. 61). År 1941 kom en ny steriliseringslag som var reviderad. Den reglerade delen av lagen handlade bland annat det medicinska skälet till sterilisering och att det skulle genomföras på individens begäran eller samtycke. Det var inte längre lagligt att sterilisera individer utanför lagens ramar (SOU. 1999:2, s. 66).
Enligt 1 § i 1941 års lag fanns det tre förutsättningar för att tillåta sterilisering efter samtycke:
För det första var det tillåtet att sterilisera någon om det med skäl kunde antas att individen i fråga genom arvsanlag kunde komma att överföra sinnessjukdom/ sinnesslöhet eller allvarlig sjukdom (eugenisk [arvsbiologisk] indikation).
För det andra kunde någon steriliseras om individen på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själverksamheten eller på grund av missanpassat levnadssätt var olämpliga att inneha vårdnaden om barn (social indikation).
Det tredje var att en kvinna kunde steriliseras om det på grund av sjukdom eller kroppsfel var för att förebygga havandeskap som skulle orsaka allvarlig fara för hennes liv/hälsa (medicinsk indikation) (SOU. 1999:2, s. 67).
Flest steriliseringar förekom kring år 1950. Då steriliserades över 2000 personer årligen. Steriliseringslagen från 1941 diskuterades i riksdagen under 1960-1970-talen. År 1972 tillsattes en utredning av steriliseringslagen från 1941. En ny, förbättrad lag, trädde i kraft 1 januari 1976. Den nya lagen (som även är dagens nuvarande lag) är baserat på frivillighet hos individen i fråga och ett tillstånd från en myndighet krävs oftast inte. För att få bli steriliserad ska man vara över 25 år. Är man mellan 18 och 25 år krävs det ett tillstånd av socialstyrelsen (SOU. 1999:2, s. 69-70). En annan förutsättning för att kunna få steriliseras är att individen som begärt sterilisering ska informeras om ingreppets innebörd och följder.
20
Om en jämförelse görs med dåtidens synsätt kontra dagens synsätt på individers psyke är det tydligt vilka skillnader som förekommer, exempelvis om man läser om steriliseringslagarna. Idag är det bland annat helt baserat på frivillighet vilket det inte var förr då individerna ansågs inkapabla att fatta beslut gällande bland annat sin egen hälsa.
4.5 Intelligenstestens upphovsmän
Alfred Binet utvecklade det första intelligenstestet år 1904. Hans intentioner med testet var att studera barns utveckling för att kunna hitta en metod för att bestämma vilka barn som hade inlärningssvårigheter och då behövde specialundervisning (Allt om vetenskap, 2006, IQ, Intelligens och begåvning). Binet utvecklade senare tillsammans med sin kollega, Theodore Simon, den så kallade Binet-Simon-skalan. Denna skala mätte barns intellektuella kapacitet och de kunde på så vis identifiera barn med en typ av utvecklingsstörning. Testet bestod av 30 uppgifter i olika svårighetsgrad och mätte bland annat barns uppmärksamhet, minne och verbala förmågor (Psykologiska test, 2012, Begåvningstest/IQ-test). Genom att använda sig av testet och skalan kunde barnens mentala ålder bestämmas. Exempelvis, om ett barn på sex år klarade uppgifter som barn i den åldern borde göra, innebar det att barnets mentala ålder matchade barnets kronologiska ålder (Allt om vetenskap, 2006, IQ, Intelligens och begåvning).
Binet - Simon testet reviderades år 1916 av L.M. Terman, som var psykolog i
Stanford. Terman ville utveckla testet så att även de som låg över det ”normala” kunde urskiljas. Testet kallades därefter Stanford-Binet testet. För att mäta barns begåvning delade Terman in barnets mentala ålder med deras kronologiska ålder, sedan multiplicerades resultatet med 100 och på så vis fick han fram barnets IQ. Till exempel, en åttaåring har en mental ålder på fyra skulle den få en IQ på 50, medan en fyraåring med en mental ålder på åtta, får en IQ 200.
Resultaten från IQ-tester redovisas på en skala där 100 är medelvärdet. IQ som ligger mellan 85 och 115 är så kallat ”normalt” och ligger man över 115 är man ”överbegåvad” men ligger man under 85 är man ”underbegåvad”. Om en individ får ett resultat som ligger under 70 anses individen ha någon form av utvecklingsstörning (Allt om vetenskap, 2006, IQ, Intelligens och begåvning).
21
Guilford (1988) är en forskare som anser att intelligens inte består av någon enhetlig förmåga utan av en rad åtskilda ”primära förmågor”. Guilford har formulerat en sammansatt modell för intelligensens struktur, där han skiljer mellan följande tre dimensioner:
Innehåll (vad en specifik individ tänker på).
Operationer (mentala handlingar eller processer).
Produkter (tänkandets resultat) (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 159).
Guilford menar vidare att dessa dimensioner i sin tur innehåller en rad förmågor och kombineras alla dimensionerna skulle det totalt bli 180 olika förmågor. Guilfords teori har bidragit till att utveckla intelligensbegreppet genom att innefatta faktorer som har med sociala bedömningar och kreativitet att göra. Alla är dock inte överens med Guilford om att intelligensen kan delas upp i så pass många förmågor och faktorer (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 159). Några som inte delar Guilfords teorier är forskarna Cattell (1971) och Horn (1982). De har bidragit med en förenklad teori, där förutom en generell intelligens, skiljer mellan två andra faktorer i den intellektuella förmågan, det är flytande intelligens och kristalliserad intelligens. Flytande intelligens innebär att en individ har förmågan att uppfatta relationer och lösa abstrakta problem som inte är beroende av inlärning eller kulturell påverkan. Kristalliserad intelligens innebär att individen i fråga har förmågan att lösa problem som är beroende av skolmässiga kunskaper och av andra former av kulturell inverkan, exempelvis ordförråd, generell information och matematiska formler (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 159).
Testerna kom till användning inom områden som berörde medborgarskap och de speglade olika aspekter av hur sortering samt utbildning kopplades till samhällsomvandlingen och detta tog upp frågan om hur eleverna skulle sorteras i Sverige (Axelsson, 2007, s. 9). Intelligenstesterna gjorde det lättare för läkare och lärare att dela in barnen i olika kategorier beroende på hur ”normalt” deras testresultat blev.
4.5.1 Tester
En av de centrala aspekterna om hur begåvning skulle mätas och bedömas blev viktigt gällande vilka instrument som användes vid sortering av barn. Ett sådant instrument var
22
exempelvis intelligensmätningar. Det finns olika uppfattningar om vad begreppet
intelligensen innebär och vilka delar begreppet innehåller. Några forskare har tolkat
intelligensen som en generell egenskap som används för att exempelvis lösa problem på alla tänkbara områden. Andra forskare arbetar med faktoranalytiska modeller. Det innebär att man med hjälp av statiska metoder kan visa att intelligensen är sammansatt av en rad olika faktorer och förmågor (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 158).
Traditionella tester för barn är ofta konstruerade på så sätt att de för varje åldersteg innehåller en rad uppgifter av olika svårighetsgrad som kan lösas på ett korrekt sätt av de flesta barn i den specifika åldersgruppen. Det ålderssteg ett barn uppnår i sina prestationer blir ett uttryck för barnets intelligensålder (IÅ). Intelligensålder kan användas med uttrycket funktionell intelligens, vilket innebär att ett specifikt barn presterar i en bestämd situation vid en bestämd tidpunkt (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 163). Man kan säga att ett IQ test först och främst är ett mått på kunskap som barn redan kan (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 163).
4.5.2 Den moderna skolan
Diagnos och behandling blev nyckelord i den moderna hanteringen av besvärliga elever. Vägen till detta skulle gå genom ett professionellt nätverk med kunskaper om enskilda elever. Hit hör lärar/läkar- och psykologutlåtanden som bygger på tester men också observationer från skolans vardag (Börjesson, 1997, s. 30).
I den moderna skolan (dagens skola) ska elever fostras till att bli självständiga individer. Den plikt som eleven uppfyller med sin skolgång är en plikt mot samhället, samtidigt som den är för elevens eget bästa (Börjesson, 1997, s. 41). Elever med någon typ av funktionshinder har genom årtiondena upplevts som ett ”besvär” och belastning av skolsystemet. Det är inte alltid funktionshindren i sig som är det besvärliga för barnen, utan att skolan inte alltid bemöter dem utifrån deras egna behov (Börjesson, 1997, s. 50).
23
4.6 Diagnoser av barn i nutid
Psykologiska tester är en viktig del i många utredningar och de flesta av dessa tester får endast göras av psykologer. De test som används av svenska psykologer i dag är
Stanford-Binet och Cattell-skalan, (som vi nämnt ovan), samt Wechsler-skalan. I
Sverige är det främst Wechsler-skalan som används (Psykologiguiden, 2009, Psykologiska test). Det gemensamma för de olika testerna är att de mäter barns IK (intelligenskvot) och alla dessa skalor har ett medelvärde på 100, i övrigt skiljer de sig åt (IQ.nu, 2012).
Wechlers intelligenstest, WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children), omfattar två delar, en verbal och en icke verbal del. Delarna består av fem deltest och ett reservtest. Genom detta kan man få fram en intelligensprofil. Den första versionen av detta test publicerades redan år 1949.
4.7 Vad är ett stigma?
Varje samhälle (tid och plats) avgör hur man ska dela in människor i olika kategorier, samt vad som är naturligt och vanligt för de medlemmar som ingår i den specifika kategorin. Det sociala samhället avgör vilka kategorier av människor man kan träffa på ute, på så sätt kan man snabbt dela in individen man möter i en specifik kategori. Utifrån de intryck vi människor får formar vi normativa förväntningar. Oftast märker man inte av att dessa krav existerar förrän det finns någon som kanske inte uppfyller dem (Goffman, 2011, s. 9).
Goffman (2011) belyser i sin bok Stigma olika sorters stigman. Det är följande:
Kroppsliga stigman (fysiska missbildningar).
Olika typ av ”fel” på ens karaktär som gör att man ses som ”utanför” och ”fel” (böjelser och psykiska rubbningar).
24
Man kan alltså förklara begreppet stigma som en sociologisk inriktning. Detta innebär exempelvis att man försöker förstå och förklara mänskliga handlingar, exempelvis att någon sitter i rullstol, har en missbildning eller brister i den sociala kompetensen. Då ”avviker” den nämnda individen från samhällets förväntningar (Goffman, 2011, s. 12). Individens försvarsmekanism blir då att dölja sin avvikelse från sociala sammanhang och maskerar detta genom en eller flera handlingar som förväntas följa normen. Däremot är ett stigma mer än att bara avvika från det normala, man avviker också från det avvikande. Det som gör att det finns ett stigma är individen själv, men också individer som anses ”normala”. Goffman (2011) ger ett exempel på detta: en rullstolsburen person blir avvikande om individen kommer in i ett rum med människor som inte sitter i rullstol. Andra noterar individens stigma och individen själv blir då medveten om det i detta sociala sammanhang.
4.8 Några nedslag genom seklet
Nedan kommer vi diskutera och belysa de årtiondena som var viktiga ur ett forskningsperspektiv. Detta gör vi för att knyta an till våra frågeställningar och tydliggöra begreppens innebörder och hur de har ändrats beroende på vilken tidsepok som var råddande.
I mitten av 1860-talet kom en undervisningsform som kom att kallas för
sinnesslöundervisning. Sinnesslöundervisningens första grundtankar gjordes av
Emanuella Carlbeck år 1866. Eftersom hon hade ekonomiska problem blev hon beviljad statliga bidrag, dock innebar det att förväntningarna och kraven ökade gällande denna typ av undervisning. Bara vissa sorters barn blev intagna som skulle uppfylla förväntningarna som fanns på denna sorts undervisning (Key, 1995, s. 96). Tanken med denna typ av skola var att forma barnen till självständiga medborgare i framtiden, men genom tiden ändrades dessa motiv och blev istället en typ av institution där barnen skulle ”förvaras” under hela sin livslängd. Sinnesslöundervisningen lagstiftades år 1944 och blev då en obligatorisk skola (Areschoug, 2003, s. 95).
25
Under 20- och 30-talen utvecklades en ny målsättning för sinnesslöundervisningen, det var inte längre de sinnesslöa som skulle skyddas, utan samhället. Synen på den sinnesslöa ändrades från att ha varit formbar och utvecklingsbar till asocial och en potentiell fara för samhället (arvsbiologiskt tänkesätt). Under 1940- och 50-talen ökade det pedagogiska behandlingssättet avsevärt (socialmedicinskt samt pedagogiskt tänkesätt formades). År 1944 tog Skolöverstyrelsen över myndighetsrollen av den sinnesslöe istället för Medicinstyrelsen som hade det dess för innan (Areschoug, 2003, s. 97).
Under det tidiga 1900-talet gjordes tester på barns intelligens och deras resultat sattes sedan in i något som kallades för normalkurvan. På detta sätt kunde lärarna avgöra vilka barn som var ”särskilt efterblivna”, ”efterblivna”, ”normala”, ”begåvade” och ”särskilt begåvade” (Lindh & Axelsson, 2006, s. 97) (bilaga ett). Barn som inte kunde ta del av den vanliga undervisningen fick vända sig till hjälpklasser. Det kunde bland annat bero på att de hade fysiska problem, exempelvis hörselproblem eller synsvårigheter. Det gällde även barn med någon typ av handikapp, exempelvis att de var ordblinda eller att de bara hade svårigheter för ett specifikt ämne. Dessa barn ansågs ”störa” den vanliga undervisningen och hänvisades därför till hjälpklasser. På så sätt blev de barnen kategoriserade och marginaliserade (Areschoug, 2003, s. 104).
Under 1920- och 1930-talen började man på olika sätt att avskilja avvikande barn från det vanliga skolarbetet genom att placera dem i särskilda undervisningsgrupper. Det handlade då om hjälpundervisning för intellektuellt efterblivna samt socialt och emotionellt avvikande barn (Börjesson & Palmblad, 1997, s. 28). Under denna tidsperiod var det ett vanligt tänkesätt att biologiska aspekter var anledningen till sociala problem, exempelvis sinnesslöa. Genom tvångsmedel skulle deras genetik inte spridas vidare, genom så kallat barnfödandeförbud. Biologisk-genetisk synsätt var centralt under denna tid som en förklaring på problembeteenden. Individerna delades in i grupper genom biologiska, genetiska och neuropsykiatriska aspekter (Tideman, 2000, s. 242).
På 1950-talet infördes den obligatoriska enhetsskolan vilket var starkt kopplad till ett demokratiskt synsätt. Skolan ansågs som ett litet samhälle där variation måste få finnas. Dock räknas inte de sinnesslöa barnen in i enhetsskolan. De sinnesslöa blev utanför och fick oftast inte någon undervisning överhuvudtaget (Tideman, 2000, s. 269).
1900-talet innebar stora förändringar gällande fördelningen av ansvaret för barnens uppfostran och undervisning mellan hemmet och skolan. Ett allt större ansvar för
26
barnets fostran, omsorg och utbildning lades på skolan. I slutet på 1980- talet och på 1990-talet ändrades detta och behovet av föräldrarnas inflytande och ansvar poängterades (Tallberg Broman, 2009, s. 222). Genom att vidga föräldrarnas ansvar och delaktighet i skolan har ansvarsfördelningen mellan hem och skola fått viktiga innebörder (Tallberg Broman, 2009, s. 228).
Idag förs allt fler uppgifter som rör omsorg och uppfostran över från familjen till skolan. Familjens betydelse har ökat men eftersom massmedierna och annan påverkan utifrån ökar, blir det desto viktigare vad barnen har med sig hemifrån, till exempel tidigare erfarenheter och kunskaper. Massmedierna sätter sin prägel på socialisationen och fostran i vår tid och det gäller först och främst TV (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 138). Medieinnehållet, i likhet med alla former av påverkan, uppfattas och bearbetas i barnens utveckling och via deras tidigare erfarenheter. Barn och ungdomar imiterar och identifierar sig med karaktärer och personer via tv:n och de får inte bara kunskaper och vanor utan också attityder, normer och värderingar därifrån (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 244).
En debatt som idag är återkommande inom exempelvis förskolan är den komplexitet som berör både omsorgsbegreppet samt lärande och hur dessa två komponenter ska fungera ihop. Ett begrepp som har uppstått utifrån denna debatt är educare. Det innebär att verksamheten inte bara ska se till omsorg utan att det alltid ska vara i anknytning till lärande. År 1998 kom förskolan in i skolorganisationen, på så sätt är förskolans roll och syn utåt sammanknutet med både kunskap och lärande (Halldén, 2007, s. 60).
4.9 Föräldrars barnuppfostran
Nedan kommer vi belysa hur synen som fanns på barn som bland annat var färgat av föräldrarnas normer som rådde under deras tidsperiod. Vi upplevde detta som viktigt för vår uppsats då man får en kontinuitet av barnens uppfostran genom 1900-talets sekel.
På Ellen Keys tid (början av 1900-talet) uppfostrades barnen utifrån grundidén att arvssynden var något rådande fenomen hos barnen. Detta innebar att om barnens föräldrar var onda skulle detta gå över till barnet och yttra sig under dess uppväxt. Möjligheten att omvandla det ”onda” i barnet till något gott var ännu inte uppdagat. Barnens egoism var inte heller berättigat under denna tidsperiod och resulterade i hårda
27
straff. Psykosymatiskt bestod fostran, inte av att ”dalta” med barnen, utan av att bemöta dem med samma intellektuella tänkande som rådde hos de vuxna (Key, 1995, s. 12).
Föräldrar under denna tid ville att deras barn skulle vara så kallade ”mönsterbarn”. Det innebar att vara en god medborgare som alltid gjorde vad de vuxna sade till dem, att vara kristna godtjänare som skulle belönas när de sedan låg på dödsbädden. De vuxnas hot om helvetet och skärselden var ett sätt att ”piska” in barnen på rätt bana, rätt väg, i livet. Barnen skulle under tvång och hot välja den ”godmäktiga” vägen som deras föräldrar själva hade valt. Dock var föräldrarnas uppgift att följa med i utvecklingen för att själva kunna fortsätta vara förebilder för sina barn (Key, 1995, s. 15).
Herbert Spencer som var en brittisk filosof som under 1800-talet förespråkade en hård uppfostran, som kom att kallas för agan. Agan fortsatte även in under 1900-talet. Med hjälp av aga skulle barnen lära sig lydnad/obetingad lydnad. Genom detta sätt skulle barnen välja den ”rätta” vägen. Att korrigeras och uppfostras med hjälp av känslan ”obehag” var något som förekom under tidiga 1900-tal. Om exempelvis ett litet barn skrek skulle det genast tystas med aga och isoleras från andra då det uppstår en typ av obehagskänsla. Barnet kommer sedan att bemästra sin gråt för att uppnå ett högre mål, som då i detta fall var att få umgås med de andra (Key, 1995, s. 20). Key (1995) jämför agan med giftermål på grottiden då mannen slog frun med en klubba och släpade in henne i grottan för att sedan hålla henne i schack med slag. Detta sätt, precis som agan, var det ett tortyrmedel för att skrämma individerna som utsattes, på rätt väg. Kroppsstraff var vanligt förr i tiden (då agan fortfarande var laglig) eftersom kroppen var det mest påtagliga som fanns för en individ. Individen i fråga insåg att dennes handlingar skulle få konsekvenser, alltså kroppsbestraffning. Detta i sin tur gjorde att individen i fråga inrättade sig efter de regler som sattes för att undvika detta straff (Key, 1995, s. 25). Agan kom att avskaffas i den svenska folkskolestadgan år 1958 (Lagen.nu, 2009, 1958:399).
”Erfarenhetsstraff” är något Ellen Key förespråkade. Det innebar att genom handlingar blir det moraliska konsekvenser. Inte som förr då det var hårdhänta straff med slag som resulterade med blåmärken. ”Erfarenhetsstraff” innebär att barnets mod utvecklas när det specifika föremålets dragningskraft ökar i barnets ögon. Varken genom lockelse eller hot kunde detta uppnås. Genom att skapa en aura av positiv energi kring exempelvis ett föremål kan barnet först då förstå den goda aspekten (Key, 1995, s. 29).
28
I mitten av 1900-talet kom psykoanalytiska teorier om barnet. Detta kom bland annat att kallas för moderscentrism. Den främst framstående inom detta begrepp var psykologen Sigmund Freud som senare kom att spela en viktig roll inom barndomens historiska uppfattningar. Freuds innebörd av modercentrism var att modern hade en central roll för barnets uppväxt under de första levnadsåren. Om barnet av någon anledning skulle vara utan sin moder skulle det få konsekvenser av olika slag (Sommer, 2005, s. 34-35). Freud har även använt sig av begreppet tabula rasa (oskrivet blad). Det har även används av århundradets stora teoretiker, bland annat John Locke och Jean-Jacques Rousseau i sina tidigare arbeten. Freud använder detta begrepp inom familjesammanhang. Då utgår han ifrån att barnet saknar fri vilja och formas utifrån sina föräldrars värderingar och tankar. Barnets ses då som en biologisk, driftstyrd varelse som saknar förmågor och social kompetens (Sommer, 2005, s. 42-43).
Under 1960-talet kom en psykopatologisk barnuppfattning. Det innebar bland annat att uppfattningen om barnet var att det var primärt beroende, sårbart och utsatt i en farlig värld. Under barnets första levnadsår då barnet inte var medvetet om detta var barnet tvungen att ha sina föräldrar som ”beskyddare” från detta (Sommer, 2005, s. 36). Teorierna bakom psykopatologisk uppfattning var att hitta ”avvikelser” i barnets beteende som i sin tur kunde bero på brister i barnets tidiga uppväxt. Avvikelserna skulle hittas genom att sammanställa barnets ”normala” beteende mot de ”avvikandes” beteenden. Begreppet ”det bräckliga barnet” som också kom under denna tid var en tolkning av denna ovanstående teori (Sommer, 2005, s. 36).
Under 1980-talet kom något som kom att kallas interaktionssynkronisering. Detta begrepp innefattade både den språkliga och icke-språkliga kommunikationen som skedde mellan föräldrar och barn. Exempelvis när föräldern talade rörde barnet sin kropp i takt till det. Det innebär att barnet och föräldern delar en gemensam tillvaro där ett ömsesidigt band fanns (Sommer, 2005, s. 147). Detta innebar att barnet hade psykologiska och sociala kompetenser redan från födseln, vilket forskare inte trodde under exempelvis första delen av 1900-talet (Sommer, 2005, s. 148). Forskning som har bedrivits under ett antal decennier bakåt i historien har även inriktat sig på barnets psykosociala kapaciteter, vilket innebär barnets perceptuella, emotionella, kognitiva och sociala kompetenser har hamnat i fokus (Sommer, 2005, s. 43).
I dagens forskning har bland annat teorin om barnets resiliens dykt upp. Det innebär att barnet har förmågor och styrkor som de på bland annat 1960-talet underskattade. Detta perspektivskifte har kommit på grund av att dagens undersökningar inte utgår
29
ifrån patologiska och problemorienterande sekvenser hos barnen. Det är barnets psykologiska förmågor som har hamnat i fokus, bland annat hur de hanterar stress och negativ miljöpåverkan. I dagens forskning har teoretiker bland annat lämnat teorin om att moderns avvikande roll skulle ha en negativ påverkan på barnet under hela dess uppväxt. Idag tror forskare mer på ackumulerad stress och dess negativa påvekan som kan påverka barnets utveckling. Sammanfattningsvis kan man säga att familjeförhållanden samt miljöpåverkan påverkar barnets uppväxt (Sommer, 2005, s. 37). Barnets resiliens, det vill säga en typ av motståndskraft, kan även betecknas som metaforen maskrosbarn. Detta innebär att barn som växer upp med negativa utvecklingsmönster kan ”bryta igenom” detta negativa och utvecklas till något vackert (Sommer, 2005, s. 40-41).
4.10 Fostranssynens förändring
Sommer (2005) belyser innebörden av fostranssyn i dagens samhälle. Det är de vuxnas olika perspektiv som är avgörande för hur de ”ser” barnet. Man kan säga att de olika sätten att se ett barn på är en typ av ”filter”. Om filtret då inte är uppdaterat till dagens barn utan är värderade av gamla normer kan en kulturkrock ske. Exempelvis, under tidiga 1900-tal skulle ett barn vara respektfullt och lydigt enligt vissa normer, om man då har den tidens filter och tittar på dagens barn, är då dagens barn respektlösa och ouppfostrade? (Sommer, 2005, s. 83). Vår barnuppfattning tillsammans med vår fostranssyn ändras utifrån tid och de värden samt normer som finns inom just den tiden. Om man jämför med seklets fostranssyn har en så kallad humanisering av barndomen skett. Idag tas barnens behov, skydd och omsorg i beaktning. Kraven som finns på dagens barn har blivit en måttstock för de normer och värden som vi speglar vidare till våra egna barn (Sommer, 2005, s. 88-89).
Barnets omsorg som förekommer i både hem och skola är nära sammanknutet till den kultur där barnet lever. Beroende på var barnet lever, i vilken tidsepok, är det kulturens föreställningar och antaganden som färgar sig på föräldrar, personal och barnen. Detta, precis som fostranssynen, är föränderligt över tid och har att göra med individers värderingar och normer (Sommer, 2005, s. 141).
30
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
5.1 Resultat och tolkning
Uppfattningen om barndomen är föränderligt över tid. Barndomen är övergripande gällande alla barn oavsett tidsepok och är baserad på hur barnen har växt upp, exempelvis den sociala miljön samt föräldrarnas tidigare erfarenheter av uppfostran. Ovanstående forskning och begrepp visar på olika metoder att angripa de olika synsätt som förekommit under 1900-talet. Det har bland annat inneburit att belysa barnet psykologiskt, socialt, ekonomiskt, dess närmiljö och inverkan. Dock finns det inte något definitivt svar på vad som är ”normalt” eller ”onormalt”, det finns alltså inga tydliga mallar. Det är ett begrepp som ändras över tid utifrån kulturer, värderingar, normer och uppfattningar.
5.2 Analys
Vi har bland annat utgått ifrån forskningsdata från böcker, e-böcker och artiklar i vårt arbete. Vi har i vår undersökning inriktat oss på litteratur av kända forskare, bland annat Ellen Key och Magnus Tideman. Vi har lyckats hitta en stor mångfald med ”förstahandsskrivna” texter från forskare som är centrala för våra frågeställningar. På så sätt har vi kunnat läsa en mängd olika uppfattningar om barndomen och synen på dess uppväxt både i skola och hem. Detta är förankrat i vårt huvudsakliga syfte med uppsatsen, att belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering. I vårt arbete tar vi bland annat upp olika synsätt på barn och hur de har uppfattats och fostrats genom seklets gång. Vi har en kronologisk följd i uppsatsen där vi går igenom de olika årtiondena och presenterar kort vad som var centralt under den specifika tidsepoken. Detta har vi gjort för att kunna jämföra begreppens innebörd från 1900-talet med dagens begrepp och tankar kring barndomen. Nedan kommer en sammanfattning av den forskning vi upplevde som centralt för vårt arbete.
31
I början av 1900-talet då Ellen Key var aktuell, var det arvssynden som var i fokus. Teoretiker och andra medicinsk inriktade individer trodde att barnet föddes med ”onda” anlag, exempelvis om en av föräldrarna var kriminella skulle detta föras vidare till deras barn. Barnen skulle även uppfostras med ett fast handlag och behandlas som om de hade ett vuxet psyke. Herbert Spencer var också aktuell med sina teorier under denna period. Han förespråkade kroppsstraff, det vill säga agan, som ett disciplinerat medel. Barnen skulle då lära sig betingad/obetingad lydnad, med det menades att barnen skulle uppleva en obehagskänsla för att exempelvis sluta gråta, då de visste att om de grät skulle det få en följd av aga. Det kan jämföras med hundar som ägare tränar, exempelvis hunden kommer springandes när den hör visselpipan. På samma sätt skulle man träna dessa barn enligt Spencer.
Under det tidiga 1900-talet kom en psykologisk syn på barnen. De skulle genomgå tester för att kunna kategoriseras som ”normala”. Normaliseringskurvan (bilaga ett) var en riktlinje som testresultatet skulle gå efter. Om barnen avvek från denna och var under det ”normala” i denna kurva fick barnen gå i så kallade hjälpklasser för att inte ”störa” den vanliga undervisningen för de ”normala” barnen.
På 1920- 1930-talen kom en biologisk-genetisk syn på problembarnen. Det infördes en undervisningsform som kallades för sinnesslöundervisning. Där skulle barnen ”förvaras” då de under dessa årtionden ansågs vara en fara för samhället.
I mitten av 1900-talet kom det psykoanalytiska teorier om barnet. Ett av de centrala begreppen är modercentrism. Det var bland annat Freud som förespråkade betydelsen med att barnets mor skulle vara delaktig för att barnet skulle ha goda uppväxtvillkor.
På 1960-talet kom en psykopatrologisk barnuppfattning. Det innebar att barnet sågs som en ”bräcklig varelse” som måste skyddas mot världens grymheter med hjälp av föräldrarna. För att komma fram till slutsatsen att barnet var sårbart gjordes det med tester där barnets avvikande beteende sattes i jämförelse med ett så kallat ”normalbeteende”.
Dagens forskning belyser begreppet resiliens samt metaforen maskrosbarn. Deras betydelse är att barn som har tuffa uppväxtmiljöer kan ”växa igenom” detta och utvecklas till något vackert. Dagens forskning tar även en närmare titt på barnets närmiljö och vilken/vilka effekter det har på barnets uppväxtvillkor.
32
6. Slutsats och diskussion
6.1 Diskussion
När vi från början valde ämne till detta arbete gjorde vi det med avsikten att rasera våra tidigare fördomar om exempelvis begreppet normalitet. Efter att ha forskat kring detta begrepp med hjälp av 1900-talets kända psykologer, teoretiker och filosofer, exempelvis Freud, Key och Binet, har vi kommit fram till att våra förväntningar av undersökningarna inte var helt fel. Med detta menar vi att barn och synen på barndomen har under seklets gång haft en negativ klang av något slag. Det har bland annat varit inriktat på barnens psyke, barnens ekonomiska påverkan samt barns sociala miljö. Forskningen vi har läst har i stort sett haft metoden att ställa det ”normala” mot det ”onormala” för att få fram ett resultat och sedan avgöra vad som ska ske med de barnen som avviker. Något vi hade tyckt var intressant är att undersöka om man kan ha ett annat tillvägagångssätt gentemot forskning om barn utan att behöva fokusera på det avvikande hos barnen.
6.2 Slutsatsen
Synen på barndomen och dess uppfostran är förankrat till de kulturella värderingar, tolkningar, åsikter och normer som finns i samhället. Detta är även knutet till vilken tidsepok det handlar om. Den generella syn som kan förekomma i samhället idag på barn skiljer sig markant från den syn som fanns på exempelvis 1930-talet. Det skiljer sig åt eftersom ”filtret” som används för att betrakta barnen ändras över tid.
I våra frågeställningar har vi fått svar på våra frågor om våra centrala begrepp. De två första frågeställningarna vi undersökte var: ”varför kategoriserades elever utifrån begreppen ”normal” och ”marginalisering”?” och ”hur kategoriserades elever utifrån begreppen ”normal” och ”marginalisering”?” Vi vet nu genom våra undersökningar att det exempelvis är läkare och psykologer tillsammans med tester och mallar som har
33
kategoriserat barn över 1900-talets sekel. De barn som ansågs avvika från det ”normala” fick gå i speciella klasser eller ha specialundervisning. Den tredje frågeställningen ”Hur urskiljde man elever utifrån begreppen?” har vi ett bra exempel på i vår litteraturdel, punkt 4.5.1 vilket handlade om tester. Intelligenstester förekom ofta på barn under 1900-talet för att urskilja de ”begåvade” från de så kallade ”obegåvade” så att åtgärder kunde sättas in. Den sista frågeställningen är ”vem var det som avgjorde om någon var ”normal” eller ”marginaliserade?”. Vi kom fram till att under 1900-talet var det oftast psykologer och läkare som avgjorde detta, vilket gjordes genom tester och mallar. Under slutet av 1900-talet och in i vår tid, 2000-talet, är det fortfarande läkare och psykologer som avgör detta. Dock är det även lärare som idag har en framträdande roll. Det görs genom olika typer av tester och prover, exempelvis IUP (individuell utvecklingsplan) och de nationella proven.
En tanke vi hade som en röd tråd genom vår undersökning var hur det ser ut idag gällande våra begrepp. Dock upplevde vi den tanken inte hade något absolut svar. Med det menar vi att eftersom begreppen är knutna till tid och kultur finns det inga tydliga mallar på vad som är ”normalt” eller ”onormalt” utan det handlar om vilka värderingar som finns inom just den tidsepoken. I dagens samhälle förekommer fortfarande denna typ av forskning, vad som är ”normalt” och ”onormalt”, dock sker detta med hjälp av, inte bara läkare och psykologer, utan även lärare som använder sig av exempelvis IUP. En av fördelarna som finns med vissa typer av tester som förekommer idag är att barn som möjligtvis har ett handikapp, exempelvis dyslexi, kan få den hjälp som barnet är i behov av.
Föräldrarnas syn och uppfostran av barnen varierar beroende på den tidsepok som individerna lever i men även de värderingar som föräldrarna själva är uppväxta med och den kultur och de normer som ingår där. Därför kan man inte säga att barnen alltid uppfostras på samma sätt, detta varierar över tid precis som forskningen om barn gör.
Media är inget ämne vi har valt att fördjupa oss i när det gällde denna uppsats för vi upplevde att arbetet hade blivit för brett. Dock är det viktigt att belysa att media har en stor påverkan av barnens moraliska värderingar och uppfattningar som förekommer i samhället. Även om vi inte har läst mycket om detta ämne har vi ändå märkt att det finns en markant skillnad mot tidiga 1900-talets barn kontra barnen idag under 2000-talet. Mediernas räckvidd är idag mycket bredare och fler mediala former har dykt upp under nutidens sekel, exempelvis internet som har fått en explosiv framfart och som påverkar barnens uppväxtvillkor gällande normer och värderingar.
34
6.3 Konsekvenser inom vår yrkesprofession
Eftersom normalisering är kopplat till tidsaspekten med inslag av kulturella värderingar kan det vara svårt att balansera detta som verksam lärare i dagens mångkulturella skolor. Vi anser att det är viktigt att ha dessa begrepp (normalisering, kategorisering, marginalisering) i bakhuvudet när vi jobbar i dagens verksamheter. Vi måste även vara uppmärksamma på att yttringar på grund av dessa begrepp kan dyka upp, inte minst i klassrummet, utan även på skolgården eller i hemmet. Därför borde vi som pedagoger ha ett nära samarbete med hemmet för att kunna förebygga att något barn/elev marginaliseras.
Det är viktigt att vi som pedagoger har öppna dialoger med barnen gällande den kulturella mångfald som finns inom skolans väggar. Det gäller även alla individers olikheter, exempelvis barnens sätt att leka, som kan skilja sig åt. Det är viktigt att barnen förstår det viktiga med acceptans av andras kulturella värden och normer för att tolerans, acceptans och solidaritet ska kunna frodas. Eftersom dagens verksamheter är så pass öppna för förändring är föräldrarnas inverkan i verksamheterna en positiv fördel som vi pedagoger måste ta tillvara på. Dock kan detta även få en negativ effekt om skolans och föräldrarnas syn på saker inom verksamheten skulle krocka med varandra.
6.4 Förslag till förändring
Om vi pedagoger har ett aktivt och nära samarbete med hemmet gällande barnens kulturer och barnens olikheter skapas en medvetenhet om uppförandet och bemötandet inom- och utanför verksamhetens väggar. Det är även centralt att ha detta samarbete med själva barngruppen. Detta i sin tur kan förhindra kategorisering och marginalisering, barn emellan, vilket i sin tur kan motverka mobbning. De brukar finnas grupper på skolor som benämns ”anti-mobbningsgrupper” men tyvärr är detta resurser som sätts in när problemet redan är synligt. Om vi hade angripit problemen redan innan de uppstår hade barn kanske kunnat umgås med alla oavsett vilka kulturer, värden och normer som råder.
35
6.5 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att se om det går att forska om barndomen utan att ställa ”normalt” mot det ”onormala” för att få fram ett resultat. Finns det andra tillvägagångssätt? Inom skolans verksamhet känner vi att det centrala är öppna diskussioner, att våga prata om ämnen som annars kan ses som tabu. Vi tycker även att tester som är tidsbestämda ska dras in till en viss begränsning. Exempelvis inte tävla om vem som kan räkna upp multiplikationstabellen snabbast. Vissa blir klara långt före alla andra medan andra blir stressade på grund av bestämd tidsram och resulterar i att de låser sig. Eftersom vi pedagoger har en stor mångfald på barngrupperna är det svårt att bemöta alla individer med olika förutsättningar. Hur ska man då bemöta detta? Ett förslag kan vara att det först och främst ska finnas en öppen dialog, elev och lärare emellan. För att detta ska vara möjligt måste eleven känna en trygghet i att förklara och diskutera med läraren om exempelvis speciella önskemål. Detta innebär i sin tur att läraren måste vara medveten om barns olikheter och att det inte måste finnas en bestämd mall som gäller för alla barn. Ett förslag till sådana här diskussioner är till exempel att det finns en förslagslåda i klassrummet där eleverna, oavsett tid, kan gå och lägga olika förslag på ämnen de vill ta upp inom klassen. Dessa ämnen som har lagts som förslag ska läraren sedan startar en diskussion kring. Självklart bestämmer eleven själv om den vill vara anonym eller inte.
36
7. Referenser
7. 1 Böcker
Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Uppl 1:1. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Brusén, Peter, Hydén, Lars-Christer, Jacobson, Annika, Tideman, Magnus, Starrin, Bengt, Barron, Karin, MacElwee, Lena, Sjöberg, Malena & Jeppsson Grassman, Eva (2000). Ett liv som andra – livsvillkor för personer med funktionshinder. Studentlitteratur: Lund. s. 44-68.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid – förnuftets moraliska
ordning. Carlsson Bokförlag AB: Helsingborg.
Dion, Sommer (2005). Barndomspsykologi - utveckling i en förändrad värld. Uppl 3:2. Liber AB: Stockholm.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Uppl. 2:13. Studentlitteratur AB: Lund.
Goffman, Erving (2011). Stigma – den avvikandes roll och identitet. Uppl 3:1. Nordstedts Förlagsgrupp AB: Finland.
Key, Ellen (1995). Barnets århundrade – skriftserien. Uppl. 4. ABF
förbundet/Bildningsförlaget: Öland.
Lind, Judith, Hydén, Lars-Christer, Sandin, Bengt, Sundkvist, Maria, Zetterqvist Nelson, Karin, Axelson, Thom, Qvarsebo, Jonas, Hurtig, Lisbeth, Bagges, Christina &
37
Hellberg, Kristina (2006). Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om
barn, skola och föräldraskap. Brutus Östling Bokförslag Symposion: Stockholm. s. 97.
Palmblad, Eva, Tideman, Magnus, Nelson Zetterqvist, Karin, Areschoug, Judith, Wahl, Thomas & Petersson, Kenneth. (2003). Problembarnets århundrade – normalitet,
expertis och vision om framsteg. Studentlitteratur: Lund. s. 93-134.
Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering. Om handikappsideologi
och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning.
Studentlitteratur AB: Lund.
7.2 Internetkällor
Allt om vetenskap (2006). IQ, Intelligens och begåvning. (Elektronisk).
Tillgänglig: http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=1324 (2012-10-30).
Axelsson, Thom (2007). Rätt elev i rätt klass – skola, begåvning och styrning
1910-1950. Diss. Linköpings Universitet. (Elektronisk).
Tillgänglig:http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&v
ed=0CB8QFjAA&url=http%3A%2F%2Fliu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A22897%2FFULLTEXT01&ei=ws6KUJqdJ MSB4ASExIBg&usg=AFQjCNFdRcxssbDpvy71g7Y_jxsrgFaugg&sig2=aD0VVmF9r
_NkHMzqo29VLw (2012-09-15).
Börjesson, Mats (1997). Skolverket. Om skolbarns olikheter. Diskurser kring särskilda
behov i skolan – med historiska jämförelsepunkter. Liber AB. Stockholm. (Elektronisk).
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=305 (2012-09-15).
IQ.nu (2012). (Elektronisk).
