EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRD- OCH OMSORGSADMINISTRATION VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2019:10:10
2019:82
Metoder för att förhindra hypotermi i samband med
anestesi
En systematisk litteraturstudie
Marcus Pettersson
Philip Sandheden
Examensarbetets titel:
Metoder för att förhindra hypotermi i samband med anestesi En systematisk litteraturstudie
Författare: Marcus Pettersson och Philip Sandheden Huvudområde: Vård- och omsorgsadministration Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
Handledare: Thomas Eriksson Examinator: Anders Jonsson
Sammanfattning
Bakgrund: Hypotermi definieras som en kroppstemperatur under 36 °C. Inom
operationsmiljön är ofrivillig hypotermi ett vanligt fenomen. Det finns statistik som visar att upp till 90 % av alla patienter drabbas mild hypotermi. Hypotermi delas in i tre kategorier: Mild, medel och svår hypotermi. Komplikationer av hypotermi kan leda till shivering, EKG förändringar och tidig död.
Syfte: Syftet var att identifiera och utvärdera perioperativa metoder för att förhindra
förekomst av oavsiktlig hypotermi hos patienter i generell anestesi.
Metod: Systematisk litteraturstudie, sökningar genomförda i PubMed, Cinahl, Scopus
och Web Of Science. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 vetenskapliga artiklar.
Resultat: I arbetet presenteras 9 omvårdnadsåtgärder och 2 medicintekniska värme
förebyggande åtgärder. I resultatet noteras en signifikant skillnad mellan aktiv och passiv förebyggande uppvärmning. Kärntemperaturen är högre intra- och postoperativt hos interventionsgruppen där aktiv åtgärd använts. Ofrivillig hypotermi ses mer
frekvent vid användande av passiva åtgärder. Den effektivaste metod för att förhindra hypotermi är forcerad varmluftstäcke som skall påbörjas minst 10 minuter preoperativt.
Slutsats: Genom att påbörja preoperativt uppvärmning minst 10 minuter före
operationsstart ses en minskad risk för ofrivillig hypotermi. Den bästa metod för att förhindra ofrivillig hypotermi är att använda sig av varmluftstäcke satt till minst 41°C.
Nyckelord: Hypotermi, Generell anestesi, Anestesisjuksköterska, Perioperativa värmeåtgärder
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING___________________________________________________________4 BAKGRUND___________________________________________________________4
Hypotermi och förebyggande metoder_________________________________________________4 Bakomliggande orsaker till hypotermi och dess effekter___________________________________4 Komplikation och biverkningar av hypotermi___________________________________________5 Temperaturövervakning____________________________________________________________6 Riktlinjer vid förebygga av hypotermi_________________________________________________6 Anestesisjuksköterskans ansvar______________________________________________________6 Hållbar utveckling_________________________________________________________________7 Teoretisk förankring_______________________________________________________________7 Kroppen_________________________________________________________________________7 PROBLEMFORMULERING______________________________________________8 SYFTE________________________________________________________________8 METOD_______________________________________________________________8 Ansats_____________________________________________________________________8 Sökstrategi_______________________________________________________________________8 Urvalsprocessen__________________________________________________________________9 Dataanalys______________________________________________________________________10 Etisk övervägande________________________________________________________________11 RESULTAT___________________________________________________________11
Aktiv förebyggande värmeåtgärd_____________________________________________11 Passiv förebyggande värmeåtgärd____________________________________________12 Medicinteknisk värmeåtgärd_________________________________________________14
DISKUSSION_________________________________________________________14
Metoddiskussion___________________________________________________________14
Databaser_______________________________________________________________________15 Sökord_________________________________________________________________________15 Inklusion och exklusionskriterier____________________________________________________15 Analys_________________________________________________________________________16 Resultatdiskussion__________________________________________________________16 Vidare forskning_________________________________________________________________17 SLUTSATSER_________________________________________________________18 REFERENSER________________________________________________________19 Bilagor_________________________________________________________________________24
INLEDNING
I samband med generell anestesi är det ett vanligt förekommande problem att patienter blir ofrivilligt hypoterma, uppemot 9 av 10 patienter drabbas av mild hypotermi, det vill säga en kroppstemperatur under 36 °C (Young & Watson, 2016). När en patient drabbas av hypotermi ökar riskerna för postoperativa komplikationer som förlänger vårdtiden, ökar
omvårdnadskostnader och skapar mer lidande för patienten. Det krävs att
anestesisjuksköterskan har kunskaper om hypotermi, dess konsekvenser och vilka förebyggande åtgärder som krävs för att förhindra det.
BAKGRUND
Hypotermi och förebyggande metoder
Hypotermi delas in i tre nivåskillnader (Berg & Hagen 2013, 301-303; Torossian et al. 2015; Moslemi-Kebria, El-Nashar, Aletti, Cliby 2012).
- Mild hypotermi 36-34 °C - Måttlig hypotermi 34-30 °C - Svår hypotermi under 30 °C
Under operation kan hypotermi vara framtvingad eller ofrivillig. I detta arbete avses att beskriva fenomenet ofrivillig hypotermi i generell anestesi.
Den främsta metoden för att bevara normal kroppstemperatur hos en patient enligt Berg och Hagen är varmluftstäcke, forskarna anser att det är den mest effektiva metod som idag finns tillgänglig (2013, ss. 301-303). Anledningen till att den inte alltid används är på grund av att den medför höga kostnader och att den inte kan användas vid alla typer av ingrepp (Xuelei 2013). Ett cirkulerande varmluftstäcke kan enklast beskriva som ett plastförkläde som läggs över patienten och som sedan tejpas fast för att isolera den cirkulerande varmluft som strömmar in.
Bakomliggande orsaker till hypotermi och dess effekter
Ofrivillig nedkylning hos en patient kan få förödande konsekvenser, framförallt vid större och längre operationer. En nedsövd patient sjunker alltid i kroppstemperatur på grund av avsaknad av muskelaktivitet och utslaget temperaturcentrum. Den enda funktion kroppen har som återstår är den basala metabolismen som är otillräcklig för att försörja patienten med värme. Resultatet är hypotermi (Berg & Hagen 2013, ss.301-303).
Enligt Billeter, Hohmann, Druen, Cannon, och Polk (2014) förlorar patienten värme under generell anestesi på fyra olika sätt; Strålning, konvektion, konduktion och evaporation. Strålning sänker kroppstemperaturen mest, då kärlen dilateras perifert. Konvektion sänker temperaturen genom rörelseenergi som i sin tur omvandlas till värmeenergi som sprids till luften och försvinner. Konduktion förklaras som värmeförlust då kroppen kommer i kontakt med kalla ytor. Evaporation sker genom andningen och från operationssåret (Welliver 2013, ss.212-241).
Kroppens naturliga temperaturreglering styrs av hypotalamus. När anestesiologiska läkemedel tar sig in i centrala nervsystemet förhindras en normal temperaturreglering och kroppens respons på kyla påverkas. Det resulterar i att nedsövda patienter har ett större behov av högre
rumstemperatur än tidigare (Berg & Hagen 2013, ss.301-303). Utöver detta dilateras perifera kärl av de anestesiologiska läkemedel som används vid generell anestesi. Det bidrar också till en sänkt kärntemperatur då blodflödet ökar i kapillärerna och värme försvinner från lokala områden. Williver förklarar att detta händer främst under den preoperativa fasen av anestesin (2013, ss.212-241).
Andra faktorer som orsakar hypotermi är som tidigare förklarat, då patienter ligger avklädda och stora ytor av kroppen desinfekteras med kall alkohol, dels gaser och vätskor som ej är uppvärmda (Berg & Hagen 2013, ss.301-303).
Komplikation och biverkningar av hypotermi
I den perioperativa fasen sjunker kroppstemperaturen upp till 1-3 °C. En sådan
temperaturförändring kan orsaka oönskade effekter i varierande grad i den intraoperativa fasen, som högre mortalitet, ökad risk för angina pectoris och myokardischemi. Bozimowski (2013, ss. 330-341) påvisar att en sänkning av kroppstemperaturen kan göra att synliga EKG förändringar uppkommer, exempelvis ventrikulära extraslag och risk för ventrikelflimmer, som kan resultera i hjärtstillestånd. I den postoperativa fasen ses respiratorisk påverkan, försämrat immunförsvar som leder till sårinfektioner och kardiell ischemi. Hypotermi kan även ge patienten shivering (Vanni, Braz, Módolo, Amorim, & Rodrigues, 2003; Defina & Lincoln 1998; Moola & Lockwood 2011).
Postoperativ shivering är en skyddsmekanism kroppen har vid måttlig hypotermi. Den karakterisera som kraftig ofrivillig muskelsammandragning, liknande som när man fryser. Anledning av förhindra förekomst av shivering bortsett från att patientens välbefinnande minskar, är att avvärja risk för sårruptur och blödning. De witte och Sessler (2002) samt Kranke, Eberhart, Roewer och Tramer (2002) påpekar att shivering ökar patientens syrgasbehov upp till 200-500 % och en metabol förändring upp till 600 %. Om patienten upplever frossa postoperativt ökar syrgasbehovet med upp till 100 % (Berg & Hagen 2013, ss. 301-303; Bozimowski 2013, ss.330-341).
Kroppsliga biverkningar vid hypotermi: - 37 °C Normal kroppstemperatur. - 36 °C Metabolismen ökar i kroppen.
- 35 °C Huttring/Shivering - gräns för hypotermi - 34 °C Kraftig shivering, hypoxisk/blå
- 33 °C Shivering avtar, EKG förändringar
- 32 °C Förvirring, försvårade EEG/EKG förändringar - 31 °C Blodtryck ej mätbart
- 30 °C Andningsfrekvens 5-10/min, semikomatös - 28 °C Bradykardier, VF
- 27 °C Ingen pupillreaktion, rörelser avtar, reflexer försvinner - 26 °C Medvetslöshet
- 25 °C Ventrikelflimmer alt. asystoli - 20 °C Ingen EEG aktivitet
Andra komplikationer som beskrivs är ökad blödningsbenägenhet då kroppen har en
förändrad aktivitet hos koagulationsfaktorerna och försämrad trombocytaggregations aktivitet. Vid en sådan komplikation kan ökad blödning ses pre- och postoperativt (Hooper et al., 2010).
Temperaturövervakning
Berg och Hagen (2013, s.301-303) poängterar och rekommenderar att anteckna patientens normotemperatur innan operationsstart för att utesluta eventuella felvärden i ett senare skede som kan resultera i ofrivillig hypotermi. Forskning anser att den mest tillförlitliga mätning av temperatur bör ske i kombination av central- och perifer kroppsmätning. En central mätning av temperatur påbörjas främst i esofagus nedre region, alternativt via pulmonalisartären, rektalt eller i hörselgången. Mätning av kroppstemperatur centralt beroende på område kan graderna variera mellan 0.2 °C upp till 1 °C (Erdling & Johansson 2015). Vidare kan temperaturskillnader perifert variera upp till 2 °C (Sessler & Sessler 2008). Weller (2005) anser att korrekt mätning av temperatur bör göras genom esofagus på grund av mindre felmarginaler. Kompletterande mätning av temperatur kan göras under operation, via urinblåsan. Däremot är mätning av urinblåsa ett invasivt ingrepp som kan resultera i
urinvägsinfektion. Andra metoder som finns tillgängliga är mätning av nasopharynx, öronen, armhåla.
Nasopharynx är enkelt att placera, men risk att blödning uppstår är stor. Fortsatt finns risk för felaktig temperatur om patienten andas genom näsan. Öronen är ett tänkvärt alternativ, genom en sensor mot innerörat kan mätningen genomföras korrekt, även om mätningar kan variera då infraröd strålning sällan så precis som central mätning.
Riktlinjer vid förebygga av hypotermi
I Sverige finns inga bestämda riktlinjer vid förhindrade av oavsiktlig hypotermi i samband med anestesi. Däremot har vårdhandboken (2017) framtagit riktlinjer vid prevention av hypotermi efter Hälso- och sjuvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SOL).
Rekommendationerna visar att kroppstemperatur skall antecknas och följas under hela den perioperativa fasen som inkluderar pre- intra- och postoperativt. Vårdhanbokens riktlinjer bygger på evidensbaserad forskning. Då ingen specifik metod erbjuds hänvisar vårdhanboken istället till lokala riktlinjer vid förhindrade av oavsiktlig hypotermi.
Anestesisjuksköterskans ansvar
I den preoperativa fasen när patienter förbereds för narkos vilar mycket ansvar på
anestesisjuksköterskan. När patienten sövs försvinner den automatiska andning och patientens värmereglering är inte längre tillräcklig. När en patient blivit nedsövd blir den i 90 % av fallen milt hypoterm (Young & Watson, 2016). Vidare förklarar Moslemi-Kebira, et al. (2012) att oavsett direkta omvårdnadsåtgärder i den perioperativa fasen fortsätter ändå 50 % av alla patienter under generell anestesi att försättas i ett hypotermiskt tillstånd (Sun et al. 2015). Om patienten fortsätter att vara hypotermisk kan exempelvis personal öka värmen i salen, för att förhindra att komplikationer uppstår postoperativt (Welliver 2013, ss.212-241) (Lindwall och Von Post 2018 ss. 34-41).
Det ansvar som Svenska sjuksköterskeförening (2012) påpekar att anestesisjuksköterskan har, är att följa de tydliga riktlinjer där riksföreningen för anestesi och intensivvård menar att sjuksköterskan måste övervaka, observera och dokumentera patientens normala
kroppstemperatur innan operation. Genom att följa patientens temperatur innan, under och efter operation kan anestesisjuksköterskan vidta direkta åtgärder vid förändring av temperatur. Svensk sjuksköterskeförening talar också om att en sjuksköterska skall kunna identifiera och förebygga komplikationer som påverka patienten negativt. Utöver riktlinjer och ansvar har sjuksköterskan det främsta ansvaret att skapa trygghet och välbefinnande hos patienten. Lindwall och Von Post menar att om patienten befinner sig i en trygg miljö och upplever välbehag preoperativt så tenderar det att fortsätta i samma manér postoperativt (2008, ss. 22-27).
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling kan delas upp i tre delar, en ekologisk, en ekonomisk och en med inriktning mot social hållbarhet (KTH, 2017). Både vårdtiden och lidandet för patient kan minskas om man använder sig av evidensbaserade metoder för att förhindra hypotermi. Att patientens sjukhusvistelse blir längre än normalt är inte bara kostsamt utan också material- och energikrävande. Om vetenskapligt förankrade metoder för att förhindra hypotermi används kan lidandet minska för patienten och vårdvistelser kan förkortas, vilket sparar resurser. Det är bland annat anestesisjuksköterskans uppgift att använda sig av hälsofrämjande metoder med så lite påverkan på miljön som möjligt. Att arbeta evidensbaserat är viktigt för en hållbar utveckling på kort och på lång sikt (Anåker & Elf, 2014). Det ställer krav på verksamheten och personalgruppen att vilja förändra inarbetade metoder. Anåker och Elf (2014) påpekar att miljöfrämjande metoder är att föredra.
Teoretisk förankring
Vid generell anestesi slås många av kroppens egna grundläggande funktioner ut. Människan som en biologisk, psykologisk, social och andlig varelse har enligt omvårdnadsteoretikern Virgina Henderson 14 grundläggande behov som måste tillfredsställas. Åtta av dem är fysiologiska behov och att tillfredsställa det är en förutsättning för patientens hälsa. Ett av de grundläggande behoven är enligt Henderson att kunna hålla kroppstemperaturen inom
normala gränser. Henderson menar att det är sjuksköterskans uppgift att skydda patienten från att ta skada av sin miljö och det kan innebära att hjälpa till med upprätthållandet av patientens kroppstemperatur när patienten själv inte klarar det (Pokorny, 2010).
Kroppen
Inom medicin och perioperativ vård ses kroppen och själen som två olika delar utan direkt koppling till varandra. Lindwall och Von Post (2008 ss. 34-41) menar att begreppet ”den levda kroppen” kan användas för att beskriva samspelet mellan kropp och själ. Den levda kroppen utgör en oskiljbar enhet av kropp och själ och betyder att man inte bara har sin kropp utan att man också är den. Anestesisjuksköterskan har som uppgift att skydda människan, kroppen, själen och anden. Detta blir extra tydligt och viktigt vid en generell anestesi då patienten inte kan uttrycka sina behov och känslor, Anestesisjuksköterskan får vara ställföreträdare, inte
bara för patientens fysiska kropp utan för hela patientens levda kropp
PROBLEMFORMULERING
Patienter som genomgår någon form av operation genom generell anestesi riskerar att drabbas av ofrivillig hypotermi. En hypoterm patientens cirkulation, metabolism och
koagulationsfaktorer påverkas negativt och ger ogynnsamma förutsättningar för sårläkning, återhämtning postoperativt och välbefinnande. Anestesisjuksköterskan har ett övergripande omvårdnadsansvar att motverka och förhindra lidande hos patienten. Vidare poängterar vårdhandbokens riktlinjer att sjuksköterskan skall påbörja värmebevarande åtgärder i ett tidigt skede. Det är idag problematiskt att cirka 9 av 10 patienter i den perioperativa fasen drabbas av någon form av hypotermi. Det är ett misslyckande inom ett känt problemområde. Idag finns standardisering vid mätning av temperatur och värmebevarande omvårdnadshandlingar. Onödigt lidande, risk för infektioner, förlängd effekt av anestesiologiska läkemedel, fördröjd spontanandning bör förhindras då kunskaper existerar.
Det är oundvikligt att tänka att lokala riktlinjer behöver ses över och justeras. En förändring är nödvändig och genom en nollvision av hypotermi blir resultatet mindre komplikationer, färre infektioner postoperativt och mer kostnadseffektivt för vården. Både omvårdnadshandlingar och medicintekniska åtgärder kommer belysas i arbetet för att förhindra förekomst av ofrivillig hypotermi.
SYFTE
Syftet var att identifiera och utvärdera perioperativa metoder för att förhindra förekomst av oavsiktlig hypotermi hos patienter i generell anestesi.
METOD
Ansats
Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Den valdes för att det redan finns mycket forskning om ämnet och målet var att sammanställa redan framtagen data på ett systematiskt sätt. Vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie utgår man från syftet och tar fram passande sökord som sedan används i olika databaser för att få fram ett greppbart sökresultat. En systematisk sökning skall dokumenteras för att säkerställa att data som
framkommer är korrekt, heltäckande och omfattar valt område (Polit & Beck, 2017 ss. 647-674). Artiklarna som framkommit lästes igenom, först endast abstract och sedan i sin helhet för att hitta de som matchade syftet. Artiklar väljs ut och data bearbetas till ett resultat.
Sökstrategi
Svenska MeSH tillämpades för att frambringa korrekta sökord som matchades mot PubMed, Cinahl, SCOPUS samt Web Of Science vid sökandet av vetenskapliga artiklar. Genom SBU:s rekommendationer, som anser att flera databaser bör användas, kan artiklar från olika
områden genereras och skapa större en framgång. I tillägg användes PICO-modellen (SBU, 2017). PICO modellen är ett instrument utformad av SBU som ett aktuellt instrument för att kvalitetssäkra och granska vetenskapliga artiklar. PICO står för; population, intervention, control and outcome. Varje ord skall symbolisera inklusions- och exklusionskriterierna.
Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier för artiklar.
PICO Inklusionskriterier Exklusionskriterier Population Vuxna >18 år i generell anestesi Barn
Intervention Pre- perioperativa aktiva metoder för att förebygga hypotermi
Control Pre- och perioperativ passiv metod
Outcome Mest lämplig metod för att undvika oavsiktlig hypotermi
Avsiktlig hypotermi
Type of study Artiklar 2009 eller nyare
Engelsk text Etisk godkänd RCT
Annat språk än listat, djur, artiklar äldre än givna tidsspann.
Urvalsprocessen
I studien inkluderades femton vetenskapliga artiklar, 15 kvantitativa och 0 med kvalitativ ansats (Bilaga 2). Totalt inkluderades 1865 patienter i studien. I urvalsprocessen valdes artiklar som genomgick en grundlig utvärdering enligt statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Av 21 artiklar framkom 8 av hög kvalité, 7 medel och 6 låg kvalité. Endast de 15 artiklar med hög eller medel kvalitet togs med i studien. Alla artiklar som valdes var peer reviewed, vilket betyder att studien granskats av oberoende experter. Studierna var genomförda i Tyskland, Belgien, Sverige, Norge, USA, Taiwan, Spanien, Nederländerna, Brasilien, Danmark, Storbritannien, Australien. Två av studierna var multicenterstudier.
Tabell 2. Urvalsprocessen, förenklad efter SBU:s handbok (SBU, 2017).
Dataanalys
Författarnas metod för att analysera de 15 vetenskapliga artiklar som inkluderas i studien har skett i enlighet med Polit och Beck (2017 ss. 535-538) schema för kodning. En så kallad tematisk analys. Dels har Fribergs bok ”Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten” (ss. 141-151, 2012) varit en stöttning vid analysförfarandet. Artiklarna studerades grundligt för att frambringa klarhet, förståelse och möjligheten att extrahera relevant information, som svarar på syftet i enlighet med PICO-modellen. Detta genomfördes individuellt upprepade gånger, för att sedan tillsammans se över materialet, och frambringa ett tema. Det tema som genererades resulterade i, värmebevarande åtgärder perioperativt.
Vidare skapades subkategorier som speglar forskningsfrågorna, aktiv förebyggande
värmeåtgärd, passiv förebyggande värmeåtgärd och medicinteknisk förebyggande
värmeåtgärd. Efter att subkategorierna fastställts placerades post-it lappar på varje enskild
vetenskaplig artikel med tema och subkategori för att enklare överskåda sammanfattningen. Därefter skapades undergrupper till subkategorierna för att beskriva vilka värmebevarande metoder forskarna antagit; varmluftstäcke, självvärmande filt, termisk madrass, varmluft,
bomullsfilt/täcke, bomullskläder, uppvärmd infusionsvätska och varm inandningsluft och varmare operationssal. Dessa underkategorier summerades också på post-it lapparna. Enligt
Forsberg & Wengström (2016) ger post-it lappar en god struktur och möjlighet till översikt inför resultatredovisningen.
Etisk övervägande
I arbetet används inga intervjuer eller forskning på patienter som genomgått operation utförda av studenterna. All data som insamlats är ett resultat av vetenskapliga artiklar som genom en etisk kommitté granskats i respektive land, med Helsingforsdeklarationen som stöttning (world medical association, 2013). Helsingforsdeklaration är framtagen av the world medical association. Det är riktlinjer som alla forskare skall följa som är medlemmar i world medical association. I deklarationen inkluderas samtycke, anonymitet och konfidentialitet. Vidare arbetar studenterna enligt Forsberg och Wengström (2016) rekommendationer, som innebär att inte fabricera data, inte plagiera och alltid referera till originalkällan.
RESULTAT
I förhandenvarande analys inkluderas femton vetenskapliga artiklar, 15 kvantitativa och 0 med kvalitativ ansats (Bilaga 2). Analysen omfattar nio omvårdnadsåtgärder och två medicintekniska insatser för att förebygga och åtgärda ofrivillig hypotermi under anestesi. Utifrån analysen har tre huvudkategorier och flera subkategorier framkommit.
Tabell 3. Förebyggande åtgärder. Procentsats förklaras som hur många artiklar som
använder samma värmeåtgärd.
Aktiv förebyggande Passiv förebyggande Medicinteknisk åtgärd
Varmluftstäcke 46 % Uppvärmda gelédynor 6 % Uppvärmd infusionsvätska 20 %
Självvärmande filt 20 % Isolerande och vindtäta sängkläder 13
% Varm inandningsluft 6 %
Termisk madrass 6 % Bomullsfilt/kläder 40 % Varmluft 6 % Värmedräkt 20 %
Uppvärmd operationssal 6 %
Aktiv förebyggande värmeåtgärd
En aktiv förebyggande värmeåtgärd innebär att framkallad värme förser patientens kropp direkt. I sju vetenskapliga artiklar (Horn et al. 2012; Torossian et al. 2016; Perl et al. 2014; Rosenkilde, Vamosi, Lauridsen, & Hasfeldt, 2016; John et al. 2016; Thapa, Kerton, & Peyton, 2019; Su, & Nieh, 2018) beskrivs aktiv förebyggande åtgärd som; varmluftstäcke,
Horn et al. (2012) undersökte i sin RCT studie hur patienter som aktivt värms upp genom ett varmluftstäcke i 10, 20 och 30 minuters intervaller preoperativt reagerar peri- och
postoperativt. Det framkom att 52 patienter i interventionsgrupp 1 (10 minuter), interventionsgrupp 2 (20 minuter) bestående av 43 patienter och interventionsgrupp 3 förblivande av 55 patienter (30 minuter) inte hade någon signifikant skillnad. Således
tillgodoses patientens värmebevarande behov efter 10 minuter. I studien jämfördes patienterna som tillhörde interventionsgrupperna med andra patienter utan förebyggande värmeåtgärder. Deltagarna i interventionsgrupperna hade ett lägre behov av uppvärmning peri- och
postoperativt. Vidare sågs en signifikant skillnad i hypotermi hos kontrollgrupperna postoperativt, vilket resulterade i shivering och förlängt vårdlidande. Liknande resultat demonstrerades av John et al. (2016) samt Su et al (2018). I de två studierna jämfördes forcerad varmluftstäcke med passiv värmemadrass. Temperaturen var signifikant lägre i gruppen som enbart hade passiv uppvärmning.
Horn et al. (2012) och Perl et al. (2014) konstaterar att patienter som kommer i besittning av en aktiv förebyggande värmeåtgärd har en högre kärntemperatur intraoperativt och lägre risk för hypotermi postoperativt. Lägre risk för hypotermi medför att patienter mår bättre
postoperativt och shivering och andra fysiska svar på hypotermi minskar i omfattning. Torossian et al. (2016) och Rosenkilde et al. (2016) kom fram till i två olika studier att patienter som fick en självvärmande filt 30 minuter i förberedande syfte för att öka kärntemperaturen, jämfört med patienter som fick en passiv bomullsfilt preoperativt. I resultatet visades en signifikant skillnad i hur kärntemperaturen var högre och mer stabil i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Postoperativt framkom att
interventionsgruppen hade högre komfortkänsla jämfört med kontrollgruppen.
En sammanfattning av aktiv förebyggande värmeåtgärd påvisade en signifikant skillnad hos patienter i interventionsgrupperna. I interventionsgrupperna värmdes patienter normalt sett upp med forcerad varmluft, jämfört med kontrollgrupperna där passiv uppvärmning används. Resultatet påvisade att om hypotermi undviks intraoperativt tenderar patienter att hålla normotermi postoperativt. I skeden där hypotermi förekommer förlängs vårdtid vilket resulterar i högre kostnader och patienter upplever obehövligt vårdlidande. Slutsatsen är således att aktiv uppvärmning är att föredra, detta konstaterar Thapa et al (2019) som jämfört aktiva åtgärder med varandra i en RCT studie med 39 vuxna patienter. Där kunde ingen förändring i temperatur ses peri- samt postoperativt.
Passiv förebyggande värmeåtgärd
En passiv förebyggande åtgärd syftar till att bevara och underhålla den värme patienten själv producerar. I fem vetenskapliga artiklar (Bender, Self, Schroeder, & Giap, 2015; Nicholson 2013; Kurnat-Thoma, Roberts, & Corcorean 2016; Rowley, Van Poperin, Everett, Stommel, & Lehto 2015; Lauronen et al. 2017) framställdes passiv uppvärmning av patienten preoperativt som en förebyggande omvårdnadsåtgärd. Passiv uppvärmning som inkluderas i studien är; uppvärmda geldynor, isolerande och vindtäta sängkläder, bomullsfilt/kläder, värmedräkt och uppvärmda operationssalar.
Syftet med passiv uppvärmning preoperativt är att försöka säkerställa och bevara patientens normotemperatur. Rowley et al. genomförde en kvasiexperimentell studie, 220 vuxna deltagare som genomgick ett kirurgiskt ingrepp. Patienterna delades in i fyra grupper,
interventionsgrupp 1 värmdes upp aktivt med en varmluftsfilt på 43 °C, interventionsgrupp 2 fick preoperativ förberedelse i form av varmluftsfilt och en högre temperatur i
operationssalen, tredje gruppen fick endast en ökning av temperatur i operationssalen och sista kontrollgruppen fick enbart ett passivt värmeförebyggande åtgärd i form av en filt. Temperaturökningen i operationssalen var justerad till 21.1 °C. I resultatet påvisas en högre kärntemperatur hos inteventionsgrupp 1, som erhåller aktiv uppvärmning i 20-30 minuter preoperativt. Kroppstemperaturen mäts till 36.8 °C i slutet av operationen, likväl visar forskarna att interventionsgrupp 1-3 upprätthåller kroppstemperatur över hypotermisk gräns. Däremot visas att patienterna i kontrollgruppen som enbart värms med bomullsfilt har en lägre temperatur. Resultatet i studien förklarar således att interventionsgrupperna som erhåller aktiv underhållning upprätthåller temperatur vid slutet av operationen, men beroende åtgärd kan temperaturen skiljas på uppvaket.
Nicholson (2013) beskriver i en studie genomförd i USA att interventionsgruppen som erhöll passiva bomullsfiltar jämfört med experimentgruppen som använde aktiva termiska rockar inte kunde påvisa någon signifikant skillnad i hur kärntemperaturen förändrades under
operation. Dock framkom i ett senare skede att patienterna i kontroll- och experimentgruppen erhöll aktiv uppvärmning genom varmluft både pre- intra och postoperativt. Nicholson fortsätter förklara att det troligtvis har påverkat resultatet. I en studie gjord av Torossian et al. (2013) jämfördes passiv och aktiv värmejustering, en grupp tillhörde aktiv medan den andra gruppen tillhörde passiv värmejustering. I studien visades en signifikant skillnad hos patienter som värmts med passiv metod. Hypotermi förekom i en stor utsträckning. Passiv
uppvärmning i detta fall resulterade i ökat lidande, shivering och förlängd vårdtid då kärntemperaturen under operation ej kunde upprätthållas till ett lämpligt värde.
Bender, Self, Schroeder och Giap (2015) visar på i en studie där 65 vuxna som genomgick robotassisterad prostatektomi att interventionsgruppen hade en högre kroppstemperatur genom hela operationen jämfört med kontrollgruppen. I interventionsgruppen fick 30 patienter isolerande och vindtätt material som en passiv uppvärmningsmetod, jämfört med kontrollgruppen som använde uppvärmda gelédynor. Kurnat-Thoma et al. (2016) markerar ett liknande resultat där 224 patienter var delaktiga i en undersökning. I den vetenskapliga artikeln jämförde forskarna hur en värmereflekterande filt samt en uppvärm bomullsfilt preoperativt var tillräcklig som passiv värmeförebyggande åtgärd. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i kroppstemperatur.
En sammanfattning uppvisar att passiv uppvärmning tyder på olika resultat. Beroende på vilken passiv uppvärmningsmetod som förekommer ses en ökad risk av hypotermi
intraoperativt och fler komplikationer postoperativt. Således rekommenderas värmebevarande åtgärder intraoperativt, exempelvis varmluft som en aktiv omvårdnadsåtgärd för att tillgodose patienten med värme som ett tillägg. Lauronen et al. (2017) påvisar samma resultat som framkommit i de andra studierna. Ingen förändring eller viss hypotermi ses hos patienter som enbart tillgodoses passiva instrument för att bevara kroppsvärme.
Medicinteknisk värmeåtgärd
En medicinteknisk värmeåtgärd innebär att värme tillsätts internt. I två artiklar (Lynch et al. 2010; De mattia, 2013) används medicinteknisk värmeåtgärd som en förebyggande och behandlande åtgärd mot hypotermi. Denna teknik omfattar: uppvärmd infusionsvätska och varm inandningsluft.
De mattia el al. (2010) genomförde en RCT studie på 60 vuxna människor i generell anestesi. 30 patienter fick varma vätskor intravenöst under hela operationen, de andra 30 som tillhörde kontrollgruppen fick inga förebyggande åtgärder. I resultatet framkom att ingen signifikant skillnad kunde ses. Interventionsgruppen som erhöll uppvärmda vätskor drabbades av mild hypotermi i samma utsträckning som kontrollgruppen. I studien gjord av Lynch et al. (2010) fick patienter i interventionsgruppen forcerad varmluft genom en respirator. 75 % av
patienterna upprätthöll 36 °C minst 15 minuter efter det lämnade operationsrummet. Resultatet för att bibehålla normotermi genom forcerad varmluft är en framgångsrik metod enligt forskarna. I uppföljningsstudier valdes 28 personer slumpvist som skulle genomgå generell anestesi, i detta resultat framkom att forcerad varmluft som påbörjas i ett tidigare skede i den preoperativa fasen kunde 100 % av alla patienter upprätthålla 36 °C
kroppstemperatur eller högre. Som ett resultat av detta är det praxis att använda forcerad varmluft hos kirurgipatienter (Lynch et al., 2010).
Sammanfattningsvis visar resultatet tydligt att forcerad varmluft i ett tidigare skede är en framgångsrik metod för att bevara och upprätthålla patientens normala kroppstemperatur. Mer fakta kring intravenösa vätskor behövs för att styrka om effekten är godkänd som en
värmebevarande åtgärd eller ej.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med en systematisk litteraturstudie var att belysa ett problemområde som är allmänt känt inom sjukvården. Som anestesisjuksköterska finns tydliga riktlinjer för att förebygga och åtgärda hypotermi (ANIVA & SSF 2012, s. 7; Lindwall & von Post 2008, ss. 47-48), dock kvarstår problemet i en stor utsträckning.
En systematisk litteraturstudie är en rekommenderad metod för att enklast belysa och sammanställa data. En jämförelse med exempelvis intervjustudie, där kunskap är knuten till personens erfarenhet. Det bidrar till en högre risk att viktig information går förlorad.
När en litteraturstudie genomförs bör arbetet följa ett bestämt mönster som ställer krav på metodisk struktur och tydlig beskrivning, så det går att reproducera (Polit & Beck, 2017 ss. 647-674).
Genom studiens gång framkom ingen revolutionerande information. Enligt Sandelowski (2008) kan en nackdel vara att forskarna är omedvetna om hur arbetet påverkas beroende på vilken vald metod som används. Då ingen ny information framkommit i arbetet ställs frågan om ansatsen var felaktig.
En litteraturstudie är också ett bra alternativ om forskarna vill få fram mycket data på begränsad tid. (Polit & Beck, 2017 ss. 647-674). Vid jämförelse av metoder som går att använda är systematisk litteraturöversikt den snabbare processen jämfört med enkätstudier
och intervjustudier. En ytterligare fördel med systematisk litteraturöversikt är att kunskapen inte begränsas till lokala eller regionala riktlinjer, utan information kan hämtas från hela världen.
Databaser
Databaserna Cinahl och PubMed rekommenderas av Polit & Beck (2017, ss.647-674) vid omvårdnadsforskning. I tillägg inkluderades även Scopus och Web of Science, det är databaser som både innehåller forskning om medicin, teknik och omvårdnad. En anestesisjuksköterska behöver färdigheter inom både medicin, teknik och
omvårdnadsmetoder. Därför inkluderades alla valda databaser. En stor del av artiklarna som genererades framkom i Pubmed och Cinahl, några artiklar tillkom efter sökningar i Scopus, inga nya artiklar framkom under sökningen i Web of science.
Sökord
Malterud (2014) förklarar att sökorden som valdes kommer prägla arbetet. Om fel sökord används kommer således fel artiklar hittas och sökprocessen försvåras. Som tidigare förklarat rekommenderar PICO-modellen RCT studier. I arbetet ställdes inga krav att studierna enbart var RCT. När sökord bestämts med hjälp av PICO-modellen matchades de med svenska MeSH för att säkerställa att sökorden är relevanta och användbara för
databaserna. Då vissa databaser använder ”MeSH-termer” och andra använder ”Topics” eller ”headings” kunde inte sökningarna bli identiska. I exempelvis PubMed användes MeSH termen ”hypothermia/prevention and control”. I Cinahl kunde inte samma sökord användas, utan det ersattes till ett liknande ord i betydelse.
En begränsning när man använder elektroniska databaser enligt Grewal, Katarina & Dhawan (2016) är att sökorden kan begränsa sökresultat på ett oönskat sätt. Sökorden användes och kombinerades för att få fram ett greppbart antal artiklar. Efter sökningen var gjord lästes titlar och vidare bestämdes vilka abstract som skulle läsas. Det som avgjorde om ett abstract skulle läsas eller inte, var hur relevant titeln var utifrån syftet. Då ett abstract speglade syftet kunde hela artiklar sedan läsas igenom. Därefter, om artiklarna matchade kriterierna inkluderades dem i studien.
För att valda artiklar skulle hålla hög vetenskaplig kvalitet granskades artiklarna med hjälp av SBUs granskningsmall och endast artiklar som ansågs ha hög och medelhög kvalitet
inkluderades i studien.
Inklusion och exklusionskriterier
Data som användes valdes inom ramen för tidigare utsedda exklusions- och
inklusionskriterier. Ett av kriterierna var att endast använda artiklar publicerade de senaste 10 åren. Det bestämdes tidigt för att forskningen inom problemområdet skulle vara uppdaterad och aktuell. Ett annat kriterium var att endast inkludera studier gjorda på vuxna ≥18 år på grund av fysiologiska skillnader mellan barn och vuxna.
Engelsk skriftliga artiklar är standardiserade och användes i arbetet som enda språk. Eftersom det ses som standard inom forskningen, vilket ger trovärdighet till studien.
Malterud (2014) anser att alla artiklar som används och väljs bort enligt diskriminerings schema fortfarande är positiva för arbetets utformning. Vidare anses att informationen som finns tillgänglig i de olika dataportalerna är tillräckliga. Utöver detta finns möjligheten att applicera både kvalitativ och kvantitativa studier för att ge ytterligare bredd i arbetet. Dock har en integrationsstudie inte applicerats, då artiklar enbart varit av kvantitativ karaktär. Det vore önskvärt att några av artiklarna var av kvalitativ karaktär för en ökad bredd och djup i studien, men inga sådana kunde hittas som matchade syftet. Det valda syftet var formulerat på ett sådant sätt att det kunde förväntas att studier med kvantitativ design svarade mot det bäst.
Analys
Data som framkom analyserades med hjälp av Polit och Becks (2017, ss. 537-538) metod för tematisk analys. När en tematisk analys genomförs görs det för att ta fram övergripande teman i framför allt kvalitativ data. I studien framkom endast artiklar med kvantitativ inriktning fram men en tematisk analys gjordes ändå då det passade frågeställningen och syftet. Ett alternativ skulle vara att göra en integrativ studie (Polit & Beck 2017 ss.647-674) där både kvalitativ och kvantitativ data används, men det gjorde inte då endast kvantitativ data framkom.
Resultatdiskussion
Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att identifiera preoperativa omvårdnadsåtgärder och belysa vilken metod som är mest effektiv.
Huvudfynden i studien visade en signifikant skillnad mellan aktiv förebyggande värmeåtgärd jämfört med passiv åtgärd. Totalt sammanställdes nio omvårdnadsåtgärder och två
medicintekniska åtgärder. Bäst effekt visades varmluftstäcke och isolerande värmetäcke ha. Vidare fanns en skillnad i vilken typ av kirurgipatienter som deltog i studierna, dels hur långa operationerna var. I studien jämfördes patienter som värmdes 10, 20 och 30 minuter. I två studier fann man att 10 minuters uppvärming preoperativt är tillräckligt för att patienten ska behålla normal kroppstemperatur (Horn et al. 2013; Torossian et al. 2016).
Med rätt metoder för uppvärmning och bibehållande av temperatur hos patienten, skyddar man patientens fysiska kropp och indirekt den levda kroppen (Lindwall och Von Post 2018 ss. 34-41). Även om patienten inte är medveten under anestesin om temperaturskillnader så kommer patienten och den levda kroppen känna av effekterna av eventuell oavsiktlig
hypotermi så väl som effekterna av adekvat uppvärmning perioperativt. Att minska lidande är en av många viktiga orsaker till att förhindra oavsiktlig hypotermi och en stor del i
anestesisjuksköterskans arbete.
Som anestesisjuksköterska används preoperativa förberedelser för att förhindra oavsiktlig hypotermi, genom att förhindra hypotermi elimineras komplikationer som kan uppstå intra- och postoperativt. Tidigt i arbetet belyser Berg och Hagen (2013, ss.301-303) vikten av att säkerställa och mäta patientens habituella kroppstemperatur i ett tidigt skede för att se förändringar i temperatur hos patienten. Det framgår att det är avgörande för att förhindra hypotermi. I samtliga artiklar mäts temperaturen på olika lokalisationer. Eftersom
temperaturen kan ha en felmarginal upp till 2 °C ställs frågan, var alla patienter verkligen kalla alternativt varma?
De omvårdnadsåtgärder som framgår i resultatet delas mellan aktiv och passiv uppvärmning. Det framkommer en signifikant skillnad hos patienter som tillhör interventionsgrupper där aktiv uppvärmning används jämfört med patienter i kontrollgruppen som enbart förses med
passiv uppvärmning. Flera studier som presenteras i resultatet där forskarna antagit en aktiv förebyggande värmeåtgärd som ansats ses färre komplikationer, samt mindre risk för postoperativ shivering och förlängt vårdlidande (Horn et al. 2012; John et al. 2016; Su et al. 2018; Torossian et al. 2016; Rosenkilde et al. 2016). I resultatet jämförs de aktiva
omvårdnadsåtgärderna med varandra, Thapa et al. (2019) konstaterar att ingen förändring i kroppstemperatur ses peri- eller postoperativt. Det är underligt, eftersom Berg & Hagen (2013) tidigt anspråkar att varmluftstäcke är den effektivaste omvårdnadsåtgärd som sjukvården kan erbjuda.
Beroende på vilken typ av kirurgi sker värmeförlust genom strålning, konduktion och konvektion (Haney, Eriksson & Jonsson Fagerlund 2016, ss.160-162). Det kan vara en förklaring varför aktiv och passiv åtgärd skiljer sig så signifikant. Alla studier som belys i passiv- och medicinteknisk förebyggande åtgärd presenterar samma resultat. Vid tillfällen där enbart passiv alternativt medicinteknisk åtgärd används, tyder resultatet på att hypotermi är allt mer vanligt och vårdförloppet är förlängt (Nicholson, 2013; Bender et al. 2015; Kurnat-Thomoa et al. 2016; Lauronen et al. 2017).
Normal rumstemperatur i en operationssal varierar mellan 22 °C och 24 °C. En ökad värme i operationssalen förhindrar inte värmeförlust genom konduktion som ett varmluftstäcke, även om det kan vara ett komplement (Haney, Eriksson & Jonsson Fagerlund 2016, ss. 160-162). Berg och Hagen (2013) påpekar tidigare att rumstemperaturen behöver vara varmare i ett tidigt skede för att ha någon effekt.
I studien som gjordes av John et al. (2016) där forcerad varmluft och värmemadrass
jämfördes, valde man att använda värmemadrass på grund av att den var billigare och krävde mindre engångsmaterial än att värma patienten med forcerad varmluft. Ur ett hållbart och ekonomisk perspektiv bör sjukvården implementera ett förhållningssätt där mindre material används. Om fokus förflyttas till ett sådant tänk kan anestesisjukvården bli mer ekonomisk och resurssparande, vilket leder till en ökad hållbar utveckling.
Vidare förklarar John et al. (2016) att den mindre resurskrävande metoden för uppvärmning också var mindre effektiv gällande att bibehålla patientens temperatur. Med det resultatet får man ställa sig frågan hur mycket resurser kan sparas utan att påverka resultat? Och var man drar gränsen mellan hållbar utveckling och säker vård?
Övrig omvårdnadsåtgärd som framgår i studien, som skyddar och isolerar kroppen från yttre kyla har en positiv effekt, däremot har resultaten varit tvetydiga.
Vidare forskning
Idag är varmluftstäcke en standardiserad metod vid förhindrandet av ofrivillig hypotermi. I arbetet framkommer att i minst 10 minuter i den preoperativa fasen bör uppvärmningen initieras. Varmluftstäcke kan inte alltid användas relaterat till typ av operation och på grund av underfinansierad sjukvård. Ett förslag till vidare forskning kan vara att jämföra metoder för uppvärmning relaterat till vilka kostnader det medför.
SLUTSATSER
Resultatet i studien påvisar en skillnad mellan de olika omvårdnadsåtgärderna som beskrivs. Patienter som tillhört aktiv förebyggande värmeåtgärd är slutsatsen att kroppstemperaturen är högre i samtliga faser av operationen, jämfört med passiv förebyggande åtgärd där hypotermi ses frekvent. I studien framkom att 72 % av patienterna som tillhörde en kontrollgrupp som uteslöts från preoperativa förberedelser i form av aktiv uppvärmning drabbades av hypotermi perioperativt. Antalet patienter i interventionsgruppen var signifikant färre (Horn et al. 2016). Regionalt i Sverige påbörjas förebyggande värmeåtgärd intraoperativt för att förhindra förekomst av hypotermi. I resultatet förklarar Horn et al. (2016) att uppvärmning bör starta minst 10 minuter preoperativt för att eliminera risken av hypotermi postoperativt.
I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar, av dessa använde 46 % av forskarna forcerad varmluftstäcke, satt till cirka 41 °C. Samtliga resultat visade en högre kärntemperatur jämfört med andra omvårdnadsåtgärder. Således är slutsatsen att forcerad varmluftstäcke är den mest effektiva metoden.
REFERENSER
ANIVA, & SSF. (2012). Kompetensbeskrivning, legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtat från Riksföreningen för anestesi och intensivvård:
http://aniva.se/wp-content/uploads/2013/01/Komp-beskrivninganestesi.pdf den 10 September 2019
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis. Scandinavian
Journal of Caring Science, 28, ss. 381–389. doi:10.1111/scs.12121
Bender, M. et al. (2015) ‘Comparing New-Technology Passive Warming Versus Traditional Passive Warming Methods for Optimizing Perioperative Body Core Temperature’, AORN
Journal, 102(2), s. 183. doi: 10.1016/j.aorn.2015.06.005.
Berg, T. & Hagen, O. 2013. Förebygga och behandla anestesirelaterade komplikationer. I Hovind, Inger Liv (red.). Anestesiologisk omvårdnad. 2. Lund: Studentlitteratur
Billeter, A. T., Hohmann, S. F., Druen, D., Cannon, R. & Polk Jr., H. C. (2014). ‘Unintentional perioperative hypothermia is associated with severe complications and high mortality in elective operations - Surgery’, Surgery, 156(5), ss. 1245–1252.
https://doi.org/10.1016/j.surg.2014.04.024
Bozimowski, G. 2013. Respiratory and Metabolic System. I Nagelhout, John J. & Plaus, Karen L. (red.) (2013[2014]). Nurse anesthesia. 5. ed. St. Louis: Elsevier/Saunders
De Chesnay, M. (red.) (2015). Nursing research using data analysis: qualitative designs and
methods in nursing. New York, NY: Springer Publishing Company, LLC
De Mattia, A. L. et al. (2013) ‘Warmed intravenous infusion for controlling intraoperative hypothermia’, Revista Latino-Americana de Enfermagem (RLAE), 21(3), ss. 803–810. doi: 10.1590/S0104-11692013000300021.
De Witte, J. & Sessler, D.I. (2002) Perioperative Shivering: Physiology and Pharmacology.
Anesthesiology, 96, 467-484. http://dx.doi.org/10.1097/00000542-200202000-00036
Defina, J., & Lincoln, J., 1998, ‘Prevalence of inadvertent hypothermia during the
perioperative period: a quality assurance and performance improvement study’, Journal of
PeriAnesthesia Nursing, vol. 13, no. 4, ss. 229–235.
https://search-ebscohost- com.lib.costello.pub.hb.se/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=107285955&site=ehost-live
Erdling, A. & Johansson, A. (2015) ‘Core Temperature—The Intraoperative Difference Between Esophageal Versus Nasopharyngeal Temperatures and the Impact of Prewarming, Age, and Weight: A Randomized Clinical Trial’, AANA Journal, 83(2), ss. 99–105.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg. Stockholm: Natur& kultur
Friberg, Febe. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
short time periods of pre-operative warming in the prevention of peri-operative hypothermia’,
Anaesthesia, 67(6), ss. 612–617. doi: 10.1111/j.1365-2044.2012.07073.x.
Grewal, A., Kataria, H. & Dhawan, I. (2016). Literature search for research planning and identification of research problem. Indian Journal of Anaesthesia, 60(9), ss. 635-639. doi: 10.4103/0019-5049.190618
Haney, M., Eriksson, L. & Jonsson Fagerlund, M. (2016) Övervakning. I Lindahl, S., Winsö, O., & Åkeson, J (red.). Anestesi. 3. [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Hooper, V.D et al. (2010). ‘ASPAN’s Evidence-Based Clinical Practice Guideline for the Promotion of Perioperative Normothermia: Second Edition’, Journal of PeriAnesthesia
Nursing, 25(6), ss. 346-365. doi: 10.1016/j.jopan.2010.10.006
Horn, E.-P. et al. (2016) ‘Warming before and after epidural block before general anaesthesia for major abdominal surgery prevents perioperative hypothermia: A randomised controlled trial’, European Journal of Anaesthesiology (Cambridge University Press), 33(5), ss. 334– 340. doi: 10.1097/EJA.0000000000000369.
John, M. et al. (2016) ‘Comparison of resistive heating and forced-air warming to prevent inadvertent perioperative hypothermia’, BJA: The British Journal of Anaesthesia, 116(2), ss. 249–254. doi: 10.1093/bja/aev412.
Kranke, P., Eberhart, LH., Roewer, N. & Tramèr. MR., (2012) Pharmacological treatment of postoperative shivering: a quantitative systematic review of randomized controlled trials.
Anesthesia and Analgesia, 2002, 94, ss. 453-460. doi:10.1097/00000539-200202000-00043
KTH (2017). Hållbar utveckling. https://www.kth.se/om/miljo-hallbarutveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainabledevelopment/hallbar-utveckling-1.35057
Kurnat-Thoma, E. L., Roberts, M. M. & Corcoran, E. B. (2016) ‘Perioperative Heat Loss Prevention—A Feasibility Trial’, AORN Journal, 104(4), ss. 307–319. doi:
10.1016/j.aorn.2016.07.012.
Lauronen, S. ‐L. et al. (2017) ‘Thermal suit in preventing unintentional intraoperative
hypothermia during general anaesthesia: a randomized controlled trial’, Acta
Anaesthesiologica Scandinavica, 61(9), ss. 1133–1141. doi: 10.1111/aas.12945.
Lindwall, L. & Von Post, I. (2008). Perioperativ vård - att förena teori och praxis. Lund: Studentlitteratur.
Lynch S et al. (2010) ‘Reducing the risk of unplanned perioperative hypothermia’, AORN
Journal, 92(5), ss. 553–565. doi: 10.1016/j.aorn.2010.06.015.
Marieb, E. N. & Keller, S M. (2018). Essentials of human anatomy & physiology. Twelfth edition. NY, NY: Pearson
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad den 11:e april, 2019, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Moher D, Liberati A, Tetzlaff J, Altman DG, The PRISMA Group (2009). Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses: The PRISMA Statement. PLoS Med 6(7): e1000097. doi:10.1371/journal.pmed1000097
Moola, S. & Lockwood, C. (2011) ‘Effectiveness of strategies for the management and/or prevention of hypothermia within the adult perioperative environment’, International Journal
of Evidence-Based Healthcare, 9(4), ss. 337–345. doi: 10.1111/j.1744-1609.2011.00227.x.
Moslemi-Kebria, M., El-Nashar, SA., Aletti, GD. & Cliby, WA., (2012) ‘Intraoperative hypothermia during cytoreductive surgery for ovarian cancer and perioperative morbidity’,
Obstetrics & Gynecology, 119(3), ss. 590–596.
Nicholson, M. (2013) ‘A Comparison of Warming Interventions on the Temperatures of Inpatients Undergoing Colorectal Surgery’, AORN Journal, 97(3), ss. 310–322. doi: 10.1016/j.aorn.2012.12.018
Perl, T et al. (2014) ‘Efficacy of a novel prewarming system in the prevention of perioperative hypothermia. A prospective, randomized, multicenter study.’ Minerva Anestesiol. 80 (4), ss. 436–443.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research : generating and assessing evidence for
nursing practice. 10.e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Wiliams & Wilkins.
Pokorny, M.E. (2010). Nursing theorists of historical significance. I: M.R Alligood & A. Marriner Tomey (red.), Nursing theroists and their work. ss. 54-65. Maryland Heights: Mosby Elsevier.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening (2012).
Kompetensbeskrivning – Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.komp.webb.pdf (Hämtad 2019-05-06)
Rosenkilde, C. et al. (2017) ‘Efficacy of Prewarming With a Self-Warming Blanket for the Prevention of Unintended Perioperative Hypothermia in Patients Undergoing Hip or Knee Arthroplasty’, Journal of PeriAnesthesia Nursing, 32(5), ss. 419–428. doi:
10.1016/j.jopan.2016.02.007.
Rowley, B. et al. (2015) ‘Perioperative Warming in Surgical Patients: A Comparison of Interventions’, Clinical Nursing Research, 24(4), ss. 432–441. doi:
10.1177/1054773814535428.
Sandelowski, M. (2008). Reading, writing and systematic review. Journal of Advanced
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Hämtad från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Stockholm: SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Sessler, DI. & Sessler, D. I. (2008) ‘Temperature monitoring and perioperative
thermoregulation’, Anesthesiology, ss. 318–338. doi: 10.1097/ALN.0b013e31817f6d76. Socialstyrelsen. (2003). Hypotermi - kylskador, drunkningstillbud i kallt vatten. Stockholm. Hämtadfrån
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-6.pdf
Streubert, H. J. & Carpenter, D. R. (2010). Qualitative research in nursing: advancing the
humanistic imperative. 5. ed. Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins
Su, S. & Nieh, H. (2018) ‘Efficacy of forced‐air warming for preventing perioperative
hypothermia and related complications in patients undergoing laparoscopic surgery: A randomized controlled trial’, International Journal of Nursing Practice (John Wiley & Sons,
Inc.), 24(5), s. 1. doi: 10.1111/ijn.12660.
Sun, Z., Honar, H., Sessler, DI., Dalton, JE., Yang, D., Panjasawatwong, K., Deroee, AF., Salmasi, V., Saager, L. & Kurz, A 2015 (2015) Intraoperative core temperature patterns, transfusion requirement, and hospital duration in patients warmed with forced air,
Anesthesiology, 122(2), ss. 276–285. doi: 10.1097/ALN.0000000000000551.
Thapa, H. P., Kerton, A. J. & Peyton, P. J. (2019) ‘Comparison of the EasyWarm® self-heating blanket with the Cocoon forced-air warming blanket in preventing intraoperative hypothermia’, Anaesthesia & Intensive Care, 47(2), ss. 169–174. doi:
10.1177/0310057X19840264.
Torossian, A., Bräuer, A., Höcker, J., Bein, B., Wulf, H. & Horn, E. P. (2015). Preventing inadvertent perioperative hypothermia. Deutsches Arzteblatt international, 112(10), ss. 166– 172. doi:10.3238/arztebl.2015.0166
Torossian, A. et al. (2016) ‘Active perioperative patient warming using a self-warming blanket (BARRIER EasyWarm) is superior to passive thermal insulation: a multinational, multicenter, randomized trial’, Journal of Clinical Anesthesia, 34, ss. 547–554. doi: 10.1016/j.jclinane.2016.06.030.
Vanni, S.M., Braz, J.R., Módolo, N.S., Amorim, R.B. & Rodrigues, G.R. (2003). Preoperative combined with intraoperative skin-surface warming avoids hypothermia caused by general anesthesia and surgery. Journal of clinical anesthesia, 15 2, ss. 119-25.
Vårdhandboken (2017). http://www.vardhandboken.se/Texter/Temperaturmatning/Normal-kroppstemperatur
Weller, AS. (2005). Body temperature and its regulation. Anaesthesia & Intensive Care
Medicine, 6(6) ss.206-209. https://doi.org/10.1383/anes.6.6.206.65785
Welliver, M. D. (2013). Chemistry and Physics of Anasthesia. I Nagelhout, John J. & Plaus, Karen L. (red.) (2013[2014]). Nurse anesthesia. 5. ed. St. Louis, Mo.: Elsevier/Saunders Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki. Ethical principles for Xuelei, W. (2013) ‘The Safe and Efficient Use of Forced-Air Warming Systems’, AORN
Journal, 97(3), ss. 302–308. doi: 10.1016/j.aorn.2012.12.008.
Young, L. & Watson, M. (2006) Prevention of perioperative hypothermia in plastic surgery,
Bilagor
1. Artikelmatris
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering
av kvalitet Bender, M., Self, B.,
Schroeder, E., & Giap, B. USA 2015 Comparing New-Technology Passive Warming Versus Traditional Passive Warming Methods for Optimizing
Perioperative Body Core Temperature
AORN Journal
Metod: Retrospektiv cohortstudie Urval: 65 vuxna som genomgick robotassisterad prostatektomi eller hysterektomi.
30 st i Interventionsgruppen som fick passiv uppvärmning med isolerande och vindtätt material 35 st i kontrollgruppen som fick passiv uppvärmning via uppvärmda geldynor och sängkläder.
Bortfall:0
Att jämföra traditionell passiv uppvärmning med uppvärmda geldynor och sängkläder med en ny teknologi med
isolerande och vindtätt material.
Patienterna i
interventionsgruppen hade högre temperatur än de i kontrollgruppen.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet De Mattia, A. L.,
Barbosa, H.B., Ache De Freitas Filho, J,P., De Mattia Rocha, A., Haib Costa Pereira,N.
Brasilien 2013
Warmed intravenous infusion for controlling intraoperative
hypothermia. The Revista
Latino-Americana de Enfermagem.
Metod: RCT
Urval: 60 vuxna under generell anestesi.
30 st i interventionsgruppen som fick aktivt uppvärmda vätskor intravenöst under hela den perioperativa tiden.
30 st i Kontrollgruppen som inte fick några uppvärmda vätskor.
Bortfall:0
Att undersöka hur effektivt det är att använda uppvärmda vätskor intravenöst för att förebygga hypotermi perioperativt.
Värmda intravenösa vätskor som enda aktiva värmeåtgärd förhindrar inte perioperativ hypotermi.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Horn, E. P., Bein, B.,
Böhm, R., Steinfath, M., Sahili, N., & Höcker, J Tyskland
2012
The effect of short time
periods of pre‐operative
warming in the prevention of perioperative hypothermia. Anaesthesia Metod: RCT
Urval: 200 vuxna under generell anestesi. 52 st i
interventionsgruppen som fick värmning i 10 minuter preoperativt, 43 st i interventionsgruppen som fick värmning i 20 minuter preoperativt, 50 st i
interventionsgruppen som fick värmning i 30 minuter preoperativt, 55 st i kontrollgruppsom inte fick någon värmning.
Bortfall:0
Att undersöka om värmning preoperativt i 10, 20 respektive 30 minuter med aktivt varmluftstäcke kan förebygga hypotermi perioperativt och Shivering postoperativt
Det var ingen skillnad mellan
interventionsgrupperna som fick 10, 20 eller 30 minuters värmning preoperativt. Deltagarna i
interventionsgrupperna hade lägre behov av värmning peri- och postoperativt än kontrollgruppen Det var vanligare med hypotermi postoperativt i kontrollgruppen jämfört med
interventionsgruperna Perioperativt var det ingen skillnad i kroppstemperatur mellan de tre interventionsgrupperna Shivering postoperativt var vanligare i kontrollgruppen än i interventionsgrupperna Hög
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Horn, E-P., Bein, B.,
Broch, O., Iden, T., Böhm, R., Latz, S-K., & Höcker, J.
Tyskland 2016
Warming before and after epidural block before general anaesthesia for major abdominal surgery prevents perioperative hypothermia: A randomised controlled trial. European Journal of Anaesthesiology Metod: RCT
Urval: 99 vuxna under både generell och regional anestesi.
33 st i interventionsgrupp 1 som fick aktiv uppvärmning med värmetäcke i 15 minuter efter inläggningen av EDA.
34 st i interventionsgrupp 2 som fick aktiv uppvärmning med värmetäcke i 15 minuter innan och
fortsättningsvis efter inläggningen av EDA.
32 st i kontrollgruppen som fick passiv värmning preoperativt. Alla tre grupper fick aktiv
uppvärmning med varmluftstäcke under operationen.
Bortfall:0
Att utvärdera om preoperativ värmning före och/eller efter en EDA är lagd förhindrar perioperativ hypotermi.
72% av patienterna i kontrollgruppen
darabbades av hypotermi perioperativt.
Antal patienter med hypotermi var färre i interventionsgrupp 1 jämfört med
kontrollgruppen. I interventionsgrupp 2 fick inga patienter hypotermi.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalite John, M., Crook, D.,
Dasari, K., Eljelani, F., El-Haboby, A., & Harper, C.,M. Storbritannien 2016
Comparison of resistive heating and forced-air warming to prevent inadvertent perioperative hypothermia. British Journal of Anaesthesia Metod: RCT
Urval: 160 vuxna som genomgått icke akut kirurgi, sövda med generell anestesi.
78 st fick forcerad varmluft periopeativt.
82 st blev värmda med en värmemadrass perioperativt. Båda grupperna fick värmda intravenösa vätskor perioperativt. Bortfall:0
Att jämföra perioperativ hypotermi hos patienter som antingen blev uppvämda med
Forcerad varmluft eller via en värmemadrass.
Hypotermi var vanligare i gruppen som blev värmda med
värmemadrass jämfört med de som blev värmda med forcerad varmluft, när man mätte i slutet av operationen.
Temperaturen var generellt lägre i gruppen som blev värmd med värmemadrass
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Kurnat-Thoma, E. L., Roberts, M. M., & Corcorean E. B. USA 2016
Perioperative Heat Loss Prevention - A
Feasibility Trial AORN Journal
Metod: RCT
Urval: 224 vuxna under generell anestesi.
110 st i interventionsgruppen som fick uppvärmning med hjälp av en värmereflekterande filt samt en uppvärmd filt preoperativt.
114 st i Kontrollgruppen som endast fick uppvärmd filt preoperativt. Båda grupperna värmdes med varmluft perioperativt.
Bortfall:0
Att undersöka om värmereflekterande filt och uppvärmd filt ger bättre kärntemperatur och värmekomfort än enbart uppvärmda filtar.
Det var ingen skillnad i kroppstemperatur mellan de två grupperna. Dock krävdes mer filtar perioperativt till patienterna i kontrollgruppen.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Lauronen, S. L., Kalliomäki, M. L., Aho, A. J., Kalliovalkama, J., Riikonen, J. M., Mäkinen, M. T., Leppikangas, H. M., & Yli-Hankala, A. M. Finland 2017 Thermal suit in preventing unintentional intraoperative hypothermia during general anaesthesia: a randomized controlled trial. ACTA Anaesthesiologica scandinavia Metod: RCT
Urval: 100 vuxna under generell anestesi.
50 st i interventionsgruppen som blev aktivt värmda med värmedräkt perioperativt.
50 st i kontrollgruppen som fick sjukhusets bomullskläder. Båda grupperna fick
standardbehandling mot hypotermi. Bortfall:4
Att undersöka om värmedräkt inte
bibehåller normotermi mer effektivt än vanliga bomullskläder när andra metoder mot ofrivillig hypotermi användes.
Det var ingen skillnad i temperatur mellan grupperna.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Lynch, S., Dixon, J., &
Leary, D. USA 2010
Reducing the risk of unplanned perioperative hypothermia.
AORN
Metod: RCT
Urval: 84 vuxna som genomgått laparoskopisk cholecystektomi. 28 st i interventionsgrupp 1 som fick uppvärmda intravenösa vätskor perioperativt.
28 st i interventionsgrupp 2 som fick forcerad varmluft perioperativt. 28 st i kontrollgruppen som fick varma filtar perioperativt och postoperativt.
Bortfall: 0
Syftet med studien var att utforska och använda den bästa metod för att uppnå normotermi hos kirurgiska patienter som genomgått laparoskopisk cholecystectomy. I interventionsgrupp 2 hade 75% av patienterna normal kroppstemperatur (>36ºC) medan 54% av patienterna i kontrollgruppen hade normal kroppstemperatur Medel
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Nicholson, M. USA 2013 A Comparison of Warming Interventions on the Temperatures of Inpatients Undergoing Colorectal Surgery AORN Journal Metod: RCT
Urval: 66 vuxna, som genomgick kolonkirurgi.
34 st i interventionsgruppen som fick aktiv värmning med en varmluftsdräkt i 30 minuter preoperativt.
32 st i kontrollgruppen som fick passiv värmning med filt
preoperativt.
Båda grupperna fick aktiv värmning med en varmluftsdräkt perioperativt samt andra värmande åtgärder. Bortfall:0
Syftet var att undersöka vilken effekt förvärmning hade på temperaturen preoperativt, intraoperativt och postoperativt för patienter som genomgick kolorektal kirurgi.
Det var ingen skillnad i temperatur i
interventionsgruppen jämfört med
kontrollgruppen.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Perl, T., Peichl, L. H.,
Reyntjens, K., Deblaere, I., Zaballos, J. M., & Bräuer, A. Tyskland, Belgien, Spanien och Nederländerna 2014 Efficacy of a novel prewarming system in the prevention of perioperative hypothermia. A prospective, randomized, multicenter study. Minverva Anestesiologica. Metod: RCT
Urval: 90 vuxna under generell anestesi.
20 st i interventionsgrupp 1 som fick passiv värmning med en
varmluftsdräkt 35 minuter preoperativt.
18 st i interventionsgrupp 2 som fick aktiv värmning med en
varmluftsdräkt 45 minuter preoperativ.
30 st i kontrollgruppen som fick passiv värmning med täcke preopertivt.
Alla grupperna fick perioperativ uppvärmning med varmluftsfilt. Bortfall:22
Att undersöka effekten av två nya uppvärmningsmetoder för att förhindra hypotermi periopperativt. Patienterna i Interventionsgrupp 2 hade en högre
kärntemperatur och färre fall av hypotermi perioperativt än de andra grupperna. Interventionsgrupp 2 hade högre kärntemperatur postoperativt än de två andra rupperna
Det var ingen skillnad mellan grupperna gällande postoperativ shivering.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Rosenkilde, C., Vamosi, M., Lauridsen, J. T., & Hasfeldt, D. Danmark 2016 Efficacy of Prewarming With a Self-Warming Blanket for the Prevention of Unintended Perioperative
Hypothermia in Patients Undergoing Hip or Knee Arthroplasty.
Journal of
PeriAnesthesia Nursing.
Metod: Fall-kontroll studie Urval: 60 vuxna som genomgått knä- eller höftplastik.
30 st i interventionsgruppen som fick aktiv uppvärmning med
värmetäcke 60 minuter preoperativt. 30 st i kontrollgruppen som fick standardvård utan preoperativ aktiv uppvärmning.
Bortfall:0
Undersöka om elektrisk värmefilt kan minska sänkningen av kärntemperaturen och uppkomsten av oplanerad perioperativ hypotermi under knä- och höftplastik.
Preoperativt var det ingen skillnad i
kroppstemperatur mellan grupperna.
Perioperativt var det vanligare med hypotermi i kontrollgruppen än i intervventionsgruppen. Postoperativt var det vanligare med hypotermi i kontrollgruppen än i interventionsgruppen.
Författare/Land/År Titel/Tidskrift Design/Urval Syfte Resultat Värdering av kvalitet Rowley, B., Van
Poperin, J., Everett, C., Stommel, M., & Lehto, H.P USA 2015 Perioperative warming in surgical patients: A comparison of interventions.
Clinical nursing research
Metod: Kvasiexperimentell studie Urval:220 vuxna som genomgått ett kirurgiskt ingrepp.
Patienterna i interventionsgrupp 1 fick preoperativ uppvärmning med varmluftsfilt.
Patienterna i interventionsgrupp 2 fick preoperativ uppvärmning med varmluftsfilt samt en höjd
temperatur i operationssalen. Patienterna i interventionsgrupp 3 fick endast höjd temperatur i operationssalen.
Patienterna i kontrollgruppen endast passiv uppvärming med filt.
Perioperativt fick alla grupperna varmluftsfilt.
Bortfall:0
Undersöka hur preoperativ uppvärmning med varmluft och justering av rumstemperatur kan bidra till förändringar i kroppstemperatur.
Det var ingen skillnad på kärntemperaturen i någon av grupperna
postoperativt.
